52013SC0258

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN

Följedokument till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om det gemensamma företaget Clean Sky 2

I denna sammanfattning redogörs för de viktigaste resultaten och slutsatserna av konsekvensbedömningen som åtföljer kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande av målen, den rättsliga statusen och verksamhetsreglerna för det gemensamma företaget Clean Sky för perioden 2014–2020.

Förslaget är en uppföljning av vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, där det betonas att gemensamma europeiska insatser kommer att skapa ett högt mervärde för EU på områden som rena, säkra och tysta fordon inom alla transportsätt, och av kommissionens meddelande om partnerskap inom forskning och innovation, där det betonas att modellen med offentlig-privata partnerskap kan bidra till att hantera viktiga samhällsutmaningar och stärka EU:s konkurrenskraft.

Förslaget bygger på kommissionens förslag om ”Horisont 2020”, som utgör en rättslig grund för framtida europeiska offentlig-privata partnerskap inom forskning och innovation.

1.           Problemformulering

1.1.        Det problem som kräver åtgärder

1.1.1.     Lufttransporter har stor miljöpåverkan, som blir allt större i takt med att lufttrafiken ökar

Lufttransporter står i dag för omkring 7 % av alla utsläpp inom transportsektorn och för omkring 2 % av de totala koldioxidutsläppen i världen, men denna andel ökar snabbt i och med att lufttrafiken ökar. Flygningarna inom EU kommer att fördubblas mellan 2009 och 2030, och antalet flygningar utanför EU kommer att öka ännu mer.

Mot bakgrund av den prognosen kommer utsläppen att öka avsevärt om inga mildrande åtgärder vidtas. Det är av största vikt att kraftigt minska miljöpåverkan av lufttransporter om EU ska kunna uppfylla sina klimat- och energimål.

1.1.2.     EU:s industriella ledarskap hotas genom den allt hårdare internationella konkurrensen

EU:s luftfartssektor är en av de främsta i världen i fråga om produktion, sysselsättning och export, har en årlig omsättning på över 100 miljarder euro och sysselsätter omkring 500 000 personer.

Trots detta ledarskap står EU:s luftfartsindustri inför allt fler starka och nya internationella konkurrenter, som gör stora investeringar i forsknings- och utvecklingsprogram.

För att bevara sin konkurrenskraft bör EU:s luftfartsindustri fokusera på att utveckla innovativ teknik med förbättrad miljöprestanda och bränsleeffektivitet och tillhandahålla konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet.

1.1.3.     De nuvarande europeiska offentlig-privata partnerskapen inom luftfart måste förbättras

Det gemensamma företaget Clean Sky, som är ett offentlig-privat partnerskap mellan Europeiska kommissionen och luftfartsindustrin, har sedan inrättandet 2008 framgångsrikt främjat en utveckling mot de strategiska miljömålen. I den första halvtidsutvärderingen[1] 2010 konstaterades att modellen med ett gemensamt företag är ändamålsenlig. I halvtidsutvärderingen konstaterades också att det fanns ett tydligt behov av en förbättrad operativ och rättslig ram. Vidare konstaterade en Sherpa-grupp[2] att det var nödvändigt att effektivisera och anpassa den rättsliga ramen till syftet att inrätta och genomföra offentlig-privata partnerskap inom forskning i framtiden. Gruppen lade fram operativa rekommendationer i syfte att förbättra partnerskapets effektivitet och funktion som förvaltningsinstrument för initiativet.

1.2.        Det politiska sammanhanget

.I Europa 2020-strategin fastställs EU:s åtagande att minska växthusgasutsläppen med 20 % till 2020. I vitboken om transporter konstateras att transporter står för en stor andel av dessa utsläpp, och en minskning på 60 % föreslås mellan 1990 och 2050. I Europa 2020-strategin efterfrågas också en ”innovationsunion”, som kan hantera samhällsutmaningarna och i synnerhet främja en mer resurseffektiv, miljövänlig och konkurrenskraftig ekonomi. I Horisont 2020 föreslås utmaningen med smarta, miljövänliga och integrerade transporter, som bland annat syftar till att garantera både resurseffektiva transporter som respekterar miljön och ett globalt partnerskap för den europeiska transportindustrin.

Mot bakgrund av de nya utmaningarna utarbetade en högnivågrupp för luftfartsforskning 2011 initiativet ”Flightpath 2050”, som är en ny vision för den europeiska luftfartssektorn som utvecklats i enlighet med målen för Europa 2020 och vitboken om transporter, i samråd mellan viktiga offentliga och privata aktörer i Europa. I initiativet diskuteras de utmaningar som miljön och konkurrenskraften står inför och ambitiösa mål föreslås för att inrätta en hållbar och konkurrenskraftig luftfartssektor till 2050[3]. Initiativet åtföljs av en ny agenda för strategisk forskning och innovation från den rådgivande gruppen för aeronautisk forskning och innovation i Europa (Acare) och ska fungera som en vägledning för framtida åtgärder inom ramen för offentliga och privata finansieringsprogram, vid sidan av den gemensamma färdplanen.

2.           Subsidiaritetsanalys

2.1.        EU:s rätt att vidta åtgärder

EU:s rätt att vidta åtgärder på detta område regleras i artikel 187 i EUF-fördraget, enligt vilken unionen kan bilda gemensamma företag eller andra organisationer som krävs för att effektivt genomföra unionens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

2.2.        Behovet av offentliga åtgärder, subsidiaritet och ett mervärde för EU

Att förbättra miljöprestandan hos luftfartstekniken är en komplex och kostsam process som kräver ett långsiktigt resursåtagande. Industrin kan inte hantera den tekniska utmaningen på egen hand, på grund av kostnaderna och riskerna med forskning och utveckling och eftersom de sociala fördelarna med renare flygtransporter inte samtliga kan tillskrivas de investerande företagen.

Den tekniska kapacitet som krävs för innovativa lösningar inom luftfart är också mycket specialiserad, kompletterande och ojämnt fördelad i EU:s medlemsstater. Omfattningen på och räckvidden för forskningsagendan för miljövänligare luftfartyg går bortom de enskilda medlemsstaternas kapacitet i fråga om såväl finansiella åtaganden som nödvändig forskningskapacitet.

Ett storskaligt program med en välstrukturerad och fokuserad forskningsagenda som inrättas i samarbete mellan offentliga och privata partner, och som sammanför olika behörigheter och aktörer inom hela EU, med offentligt och privat finansiellt deltagande på EU-nivå, kan främja nödvändiga tekniska framsteg och bidra till att uppnå omfattande samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga mål.

2.3.        Erfarenheter av tidigare program

Clean Sky har lyckats väl med att åstadkomma ett omfattande och brett deltagande av alla viktiga aktörer, däribland ett stort antal små och medelstora företag. Totalt 12 ledande företag, 74 associerade medlemsföretag och över 400 partnerföretag samarbetar för att hantera miljömålen och demonstrera och godkänna nödvändiga tekniska innovationer enligt gemensamt utarbetade modeller. Programmet är inriktat på radikala nya tekniska koncept som i vanliga fall skulle överskrida den hanterbara risken för den privata sektorn och som ger den nödvändiga finansiella stabiliteten för att investera i banbrytande innovationer inom tidsramar som annars vore ogenomförbara. Det är också nära förknippat med det gemensamma företaget Sesar, som utvecklar lufttrafikledningsteknik inom ramen för EU-initiativet om ett gemensamt europeiskt luftrum. Trots dessa framgångar måste många frågor hanteras kraftfullare i framtiden, exempelvis ökad insyn i verksamheten, fler öppna anbudsinfordringar och en skräddarsydd rättslig ram som stöd för en effektiv förvaltning och kostnadseffektivitet.

3.           Mål

Initiativet syftar till att öka konkurrenskraften och luftfartsteknikens miljöeffekter, i enlighet med målen för Europa 2020, vitboken om transporter och utmaningen med smarta, miljövänliga och integrerade transporter i Horisont 2020.

Det gemensamma företaget Clean Sky 2 ska ha följande mål:

1.           Bidra till genomförandet av den forskningsverksamhet som inleddes inom ramen för förordning (EG) nr 71/2008 och till genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2013 av … om inrättande av ramprogrammet Horisont 2020, och i synnerhet till utmaningen med smarta, miljövänliga och integrerade transporter inom pelaren samhällsutmaningar i [rådets] beslut (EU) nr .../2013/EU av … 2013 [om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020].

2.           Bidra till målen för det gemensamma teknikinitiativet för Clean Sky 2, och i synnerhet att integrera, demonstrera och godkänna teknik som kan

(a) öka luftfartygens bränsleeffektivitet och därmed minska koldioxidutsläppen med 20–30 % jämfört med luftfartyg med den senaste tekniken som tas i bruk från 2014, och

(b) minska luftfartygens kväveoxidutsläpp och bullernivå med 20–30 % jämfört med luftfartyg med den senaste tekniken som tas i bruk från 2014[4].

4.           Alternativ

Horisont 2020-programmet kommer att genomföras genom gemensamma forskningsprojekt som kompletteras med offentlig-privata partnerskap.

De alternativ som övervägs är följande:

1. Business-as-usual. Detta alternativ innebär att Clean Sky-initiativet fortsätter inom ramen för Horisont 2020 och att verksamheten utökas för att nå de fastställda målen. Alternativet bygger på att det gemensamma företaget Clean Sky fortsätter inom Horisont 2020 i sin nuvarande form och med samma genomförandearrangemang.

2. Inrättande av ett kontraktsbaserat offentlig-privat partnerskap för att genomföra ett nytt program. Detta alternativ syftar till att tillsammans med industrin inrätta ett gemensamt program för att nå målen. Programmet genomförs genom ett kontraktsbaserat offentlig-privat partnerskap med gemensamma forskningsprojekt som förvaltas av kommissionen eller ett genomförandeorgan. Det nuvarande Clean Sky-programmet inom ramen för sjunde ramprogrammet upphör 2017 liksom ursprungligen planerats.

3. Inrättande av ett nytt gemensamt teknikinitiativ genom ett förbättrat gemensamt företag för att genomföra ett nytt program (CS2). Genom detta alternativ inrättas ett nytt program i form av ett gemensamt teknikinitiativ som genomförs av ett gemensamt företag. Alternativet syftar till att nå målen genom integrerade teknikdemonstrationer på hög systemnivå. Styrnings- och programstrukturen kommer att förbättras och ändras för att öka effektiviteten och ändamålsenligheten.

4.1.        Avfärdade alternativ

Ett ”alternativ utan EU-finansiering”, dvs. att det offentliga stöd till forskning och innovation inom luftfart på EU-nivå ska upphöra, avfärdades eftersom det strider mot bestämmelserna i Horisont 2020 där lufttransporter lyfts fram som en utmaning.

Ett ”alternativ med endast reglering” som ett sätt att lätt nå ambitiösa mål inom luftfartssektorn övervägs inte, eftersom det skulle behövas en global överenskommelse om dess genomförande och resultatmålen följaktligen skulle bli mindre ambitiösa.

Alternativet med ”inget offentlig-privat partnerskap” bedömdes inte som optimalt för att nå de fastställda målen, eftersom ett antal mindre projekt i stället för ett storskaligt integrerat demonstratorsprogram skulle kunna leda till minst 10 års fördröjning när det gäller att nå en slutlig teknisk mognadsgrad jämfört med de övriga alternativen. En sådan fördröjning skulle innebära att man inte skulle kunna utnyttja möjligheten att införliva resultatet i nästa generations luftfartyg innan de tas i bruk[5] och inverkan skulle bli liten.

5.           Jämförelse av alternativen

5.1.        Hur alternativen jämfördes

Bedömningsmetoden bygger på den förväntade inverkan av den teknik som införs för nästa generations luftfartyg med tidsramen 2025–2030[6]. Varje alternativ har bedömts utifrån den utsläppsminskning som kan åstadkommas tack vare den teknik som alternativet möjliggör.

Tre alternativ jämfördes med avseende på en rad viktiga effekter och kriterier:

· Ekonomisk effekt (arbetstillfällen, små och medelstora företag, konkurrenskraft)

· Miljöeffekt (utsläpp)

· Social effekt (folkhälsa, samhällsfördelar)

· Administrativ effekt (driftskostnader, förenklad struktur, effektiv styrning)

· Effekter av forskning och utveckling (teknik, demonstration, kontinuitet, fragmentering, integration, tidsramar, kostnadseffektivitet).

5.2.        Jämförelse av alternativ och bedömning av kostnadseffektivitet

Av bedömningen framgår att alternativet CS2 är att föredra, eftersom det ger de bästa förutsättningarna att nå målen. Detta alternativ har mycket stora synergieffekter med det nuvarande forskningsprogrammet och kan utvecklas utifrån den teknik och de demonstratorer som tagits fram inom Clean Sky, vilket skulle garantera en smidig övergång.

CS2-alternativet har störst potential att i god tid integrera och validera den nya tekniken på högre systemnivå och förväntas därmed avsevärt bidra till att hantera miljö- och samhällsutmaningarna. Alternativet business-as-usual ger mindre effekt, eftersom den nya tekniken skulle börja utvecklas senare och ytterligare investeringar och omfattande insatser i fråga om integration och mognadsgrad skulle krävas. För alternativet med ett kontraktsbaserat offentlig-privata partnerskap skulle det nödvändiga tekniska genombrottet bli svårare och ta längre tid att genomföra på grund av genomförandearrangemangen, de årliga budgetbesluten och innehållet i den fleråriga färdplanen samt den lägre åtagandenivån från industrins sida.

Med avseende på den ekonomiska effekten förväntas CS2-alternativet ge större fördelar jämfört med de övriga alternativen. Vidare visar en kostnads-nyttoanalys att CS2 som genomförs genom det gemensamma företaget är åtminstone kostnadsneutralt eller något mer fördelaktigt jämfört med kommissionens eller genomförandeorganens programgenomförande inom ramen för ramprogrammet, eftersom de administrativa kostnaderna delas lika mellan de offentliga och privata medlemmarna.

CS2-alternativet rekommenderas också mot bakgrund av resultatet av det offentliga samrådet, och får stöd av industrin genom ett utkast till preliminärt förslag om en fortsättning av verksamheten.

5.3.        Jämförelse av inverkan

I tabellen sammanfattas jämförelsen av de olika alternativen jämfört med business-as-usual-scenariot.

Alternativ Kriterier || Business-as- usual || Kontraktsbaserat offentlig-privat partnerskap || Förnyat gemensamt teknikinitiativ (CS2)

Effektivitet || || ||

Kritisk massa || = || - || +

Inverkan på små och medelstora företag || = || - || =

Hävstångseffekt || = || - || =

Innovationseffekt || = || = || +

Miljöeffekter || = || = || +

Ekonomisk effekt || = || = || +

Sociala effekter || = || - || +

Ändamålsenlighet || || ||

Administrativa kostnader || = || - || +

Administrativ förenkling || = || = || +

Samstämmighet || || ||

Samstämmighet med nationella program || = || - || =

6.           Räckvidden för CS2

CS2-alternativet kommer att omfatta de mest lovande nya luftfartygsteknikerna som kan förbättra miljöprestandan och konkurrenskraften hos EU:s luftfartsindustri och kommer att bygga på den teknik och de demonstratorer som utvecklats inom ramen för Clean Sky.

Två kompletterande typer av demonstratorsverksamhet föreslås för CS2:

· Tre demonstratorer (innovativa plattformar för luftfartygsdemonstratorer) på den högre integrationsnivån för hela luftfartygsplattformar. De kommer att utföra slutlig systemtestning inom alla flygsegment (stora och regionala luftfartyg, rotorluftfartyg) på högsta forskningsnivå.

· Tre tvärgående integrerade teknikdemonstratorer med inriktning på skrov, motor och system som även omfattar elektronisk taxning och en hållbar livscykel.

Teknikutvärderaren kommer att göra en kontinuerlig bedömning av de vetenskapliga och tekniska framstegen och deras potentiella miljöeffekter.

Programmet kommer att bygga på de framgångsrika aspekterna av Clean Sky, exempelvis den projektliknande utformningen med ett relativt litet antal välfokuserade demonstratorer och tydligt fastställda tidsfrister. Övergången från Clean Sky till CS2 kommer att ske gradvis och en teknisk och förvaltningsmässig kontinuitet kommer att garanteras.

Industrins nuvarande uppskattning av kostnaden för programmet är 4,05 miljarder euro. EU kommer att bidra med 1,8 miljarder euro från budgeten för Horisont 2020. Näringslivets parter kommer att bidra med 2,25 miljarder euro via ytterligare verksamheter.

7.           Övervakning och utvärdering

Övervakningen och utvärderingen av framstegen inom ramen för det gemensamma företaget CS2 kommer att utföras av såväl externa som interna organ.

Den interna övervakningen av de framsteg som görs kommer att ske på följande sätt: Till att börja med kommer det gemensamma företagets ledningsgrupp att övervaka budgetgenomförandet och de tekniska framstegen, för det andra kommer en årlig teknisk översyn att genomföras av oberoende externa experter, och för det tredje kommer en vetenskaplig och teknisk rådgivande kommitté att analysera resultatet av översynen och göra bedömningar. Utifrån dessa bedömningar kommer en årlig verksamhetsrapport att utarbetas, som ska antas och offentliggöras av styrelsen.

Europeiska kommissionen kommer att anordna en utvärdering av oberoende experter som använder väldefinierade tekniska, förvaltningsmässiga och finansiella viktiga resultatindikatorer: utvärdering före programmets inledande (förhandsutvärdering), halvtidsutvärderingar och utvärdering efter att programmet har avslutats (efterhandsutvärdering).

Liksom för det nuvarande Clean Sky-programmet, kommer teknikutvärderaren att bevaras som ett viktigt instrument för konsekvensbedömning och dess roll kommer att stärkas. Det kommer att möjliggöra en detaljerad bedömning av miljöfördelarna med den nya tekniken samt göra det möjligt att mäta de olika tekniska framstegen i förhållande till de specifika målen.

[1]               http://ec.europa.eu/research/jti/pdf/clean_sky_interim_evaluation_15-12-2010.pdf

[2]               http://ec.europa.eu/research/jti/pdf/jti-sherpas-report-2010_en.pdf

[3]               Exempelvis en minskning med 75 % av koldioxidutsläppen per passagerarkilometer, en minskning med 90 % av kväveoxidutsläppen och en minskning med 65 % av den upplevda bullernivån senast 2050 jämfört med referensåret 2000.

[4]               Luftfartyg med den senaste tekniken är en ny referens som införs för framtida initiativ. För närvarande jämförs resultaten av Clean Sky med luftfartyg från 2000 som referens. Luftfartyg med den senaste tekniken (exempelvis Airbus A320-NEO, Boeing 737-MAX, Boeing 787, Airbus A350) ger redan en minskning med 15 % av koldioxidutsläppen jämfört med luftfartyg från 2000.

[5]               Uppskattningar för 2025–2030.

[6]               På grund av de särskilda förutsättningar som gäller vid utvecklingen av luftfartyg kommer ny teknik som inte införlivas i nästa generation att införas en generation senare. Tiden mellan två generationer är vanligtvis 10 till 15 år (nästföljande generation kommer att tas i bruk omkring 2040–2045).