This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013SC0235
COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT EXECUTIVE SUMMARY OF THE IMPACT ASSESSMENT Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the fees payable to the European Medicines Agency (EMA) for the conduct of pharmacovigilance activities in respect of medicinal products for human use
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel
/* SWD/2013/0235 final */
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel /* SWD/2013/0235 final */
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS
AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets och
rådets förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska
läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel 1. Inledning och
problemformulering EU:s lagstiftning om säkerhetsövervakning av
läkemedel har varit föremål för en omfattande översyn och en
konsekvensbedömning som ledde till att man 2010 antog en reviderad lagstiftning[1] som stärker och rationaliserar
systemet för säkerhetsövervakning av läkemedel på den europeiska marknaden.
Denna lagstiftning omfattar en rad EU-omfattande förfaranden för bedömning av
säkerhetsövervakningsdata. Vissa ytterligare ändringar infördes år 2012[2]. För att finansiera detta innehåller
lagstiftningen om säkerhetsövervakning av läkemedel från 2010 bestämmelser om
de avgifter som innehavare av godkännande för försäljning ska betala. I konsekvensbedömningen utvärderades de olika
alternativen för att ta ut avgifter från innehavare av godkännande för den
säkerhetsövervakning av läkemedel som genomförs på EU-nivå av Europeiska
läkemedelsmyndigheten (nedan kallad läkemedelsmyndigheten). Nedan beskrivs de särskilda problem som
uppstått på grund av att inga avgifter för läkemedelsmyndighetens
säkerhetsövervakning av läkemedel har tagits ut: 1.1. Avsaknad av finansiella
instrument för att genomföra lagstiftningen om säkerhetsövervakning av
läkemedel samt otillräcklig finansiering Innan den ändrade lagstiftningen om säkerhetsövervakning
av läkemedel antogs genomförde läkemedelsmyndigheten endast
säkerhetsövervakning av produkter som godkänts för försäljning i hela EU. Den
nya lagstiftningen har utökat läkemedelsmyndighetens behörighetsområde när det
gäller säkerhetsövervakning av läkemedel och det omfattar nu även produkter som
godkänts genom nationella förfaranden. Införandet av bedömningar på EU-nivå
inom ramen för de särskilda förfaranden för säkerhetsövervakning av läkemedel
som fastställs i lagstiftningen, t.ex. bedömning av periodiska
säkerhetsrapporter[3],
bedömning av säkerhetsstudier efter det att produkten godkänts[4] och bedömning av hänskjutanden
i frågor som rör säkerhetsövervakning[5], innebär en avsevärd arbetsbörda och
tillhörande omkostnader. Bedömningarna på EU-nivå kräver dessutom att det finns
lämpliga it-verktyg. Alla de avgifter som för närvarande betalas
till läkemedelsmyndigheten fastställs i rådets förordning (EG) nr 297/95[6] som dock inte omfattar några
bestämmelser om särskilda avgifter för den säkerhetsövervakning som föreskrivs
i lagstiftningen. Det finns alltså inget rättsligt instrument som gör det
möjligt för läkemedelsmyndigheten att ta ut avgifter för denna verksamhet.
Läkemedelsmyndighetens befintliga avgiftsstruktur återspeglar därför inte de
krav som fastställs i lagstiftningen och det finns inte tillräcklig
finansiering för att genomföra den typen av säkerhetsövervakning av läkemedel
på EU-nivå. Detta får direkta konsekvenser för rapportörerna från
medlemsstaterna som för närvarande inte får någon ersättning för den bedömning
de gör inom ramen för EU-förfarandena. Detta är ohållbart, även på kort sikt. 1.2. Brist på öppenhet och
tydlighet när det gäller avgifter för säkerhetsbedömning av läkemedel inom EU Generellt sett återspeglar inte de befintliga
avgifterna för säkerhetsövervakning av läkemedel i EU de krav och parametrar
som fastställs i lagstiftningen om säkerhetsövervakning från 2010. Som beskrivs ovan fastställs det inga
särskilda avgifter för finansieringen av läkemedelsmyndighetens säkerhetsövervakning
av läkemedel i lagstiftningen från 2010. På nationell nivå tar vissa medlemsstater för
närvarande ut avgifter för säkerhetsövervakning av läkemedel. Dessa
medlemsstater skulle få svårt att anpassa sina avgifter till den nya
lagstiftningen, såvida man inte inför avgifter för läkemedelsmyndighetens
säkerhetsövervakning. EU har ingen behörighet när det gäller nationella
avgifter och man kan därför anta att eventuella anpassningar av dessa avgifter,
om medlemsstaterna anser att det är nödvändigt, endast skulle göras efter det
att man infört avgifter för den säkerhetsövervakning av läkemedel som genomförs
av läkemedelsmyndigheten på EU-nivå. Detta skulle göra det möjligt för
medlemsstaterna att garantera att det inte tas ut avgifter på nationell nivå
för verksamhet som genomförs på EU-nivå och för vilken läkemedelsmyndigheten
tar ut avgifter. 2. Syfte Det här initiativets allmänna syfte är att
garantera en hög hälsoskyddsnivå i EU samt att främja en välfungerande inre
marknad. Det specifika syftet är att garantera att 2010
års lagstiftning om säkerhetsövervakning av läkemedel genomförs på ett korrekt
sätt genom att man fastställer strukturen för och nivån på de avgifter som
innehavarna av godkännande för försäljning ska betala för säkerhetsövervakning
av läkemedel på EU-nivå. För att se till att det finns tillräckliga medel för
läkemedelsmyndighetens säkerhetsövervakning ska dessa avgifter täcka
läkemedelsmyndighetens uppskattade kostnader, inklusive rapportörernas
ersättning för det arbete de utför. Avgiftssystemet bör också understödja ett
öppet, rättvist, verksamhets- och kostnadsbaserat avgiftssystem för
läkemedelsmyndighetens säkerhetsövervakning av läkemedel. 3. Subsidiaritetsanalys Europeiska läkemedelsmyndigheten är ett
centraliserat EU-organ[7]
och beslut om dess finansiering, bl.a. genom avgifter, fattas därför på
EU-nivå. Lagstiftningen om säkerhetsövervakning gör det
möjligt för läkemedelsmyndigheten att ta ut avgifter för säkerhetsövervakning
av läkemedel. Endast unionen kan införa nya typer av avgifter för
läkemedelsmyndigheten. 4. Alternativ Det föreslås att man antar en självständig
rättsakt: Europaparlamentets och rådets förordning. Mot bakgrund av de uppskattade årliga
kostnaderna för säkerhetsövervakningen på EU-nivå har flera olika alternativ
övervägts för att ta ut avgifter för säkerhetsövervakning av läkemedel. Alternativ 1: Ingen förändring av den
nuvarande situationen (grundscenario) Läkemedelsmyndigheten tar inte ut några
särskilda avgifter för säkerhetsövervakning av läkemedel. Alternativ 2: En fast årlig avgift som
omfattar all säkerhetsövervakning av läkemedel En fast årlig avgift för all
säkerhetsövervakning som läkemedelsmyndigheten genomför införs och debiteras
alla innehavare av godkännande för försäljning vars läkemedel har godkänts i
EU. En nedsatt fast årlig avgift som motsvarar
60 % av den ordinarie fasta årliga avgiften tas ut för läkemedel där
innehavaren av godkännandet är ett litet eller medelstort företag. Ingen avgift
tas ut för läkemedel om innehavaren av godkännandet är ett mikroföretag. En sänkning på 20 % tillämpas för
godkända generiska läkemedel, homeopatiska och växtbaserade läkemedel samt för
läkemedel som godkänts med hänvisning till väletablerad medicinsk användning. Alternativ 3: En kombination av separata
avgifter för förfaranden och en fast årlig avgift för all annan verksamhet Två typer av avgifter tas ut. 1) Avgifter för
särskilda förfaranden för säkerhetsövervakning av läkemedel som fastställs i
lagstiftningen, t.ex. för bedömning av periodiska säkerhetsrapporter, bedömning
av säkerhetsstudier efter det att produkten godkänts och bedömning av
hänskjutanden i frågor som rör säkerhetsövervakning, debiteras innehavarna av
godkännanden för försäljning vars läkemedel omfattas av förfarandet i fråga. 2)
Dessutom tas en fast årlig avgift ut av alla innehavare av godkännande vars
läkemedel är godkända i EU. Denna ytterligare fasta årliga avgift baseras
endast på kostnaden för den säkerhetsövervakning som läkemedelmyndigheten
genomför som inte rör det särskilda förfarandet. Små och medelstora företag betalar 60 %
av den ordinarie avgiften och inga avgifter tas ut om innehavaren av
godkännandet är ett mikroföretag. En sänkning på 20 % av den fasta årliga
avgiften tillämpas för godkända generiska läkemedel, homeopatiska och
växtbaserade läkemedel samt för läkemedel som godkänts med hänvisning till
väletablerad medicinsk användning. När dessa läkemedel omfattas av förfarandena
för säkerhetsövervakning ska dock ordinarie avgifter för förfaranden tas ut. Alternativ 4: Endast avgifter för
förfaranden Alla utgifter för säkerhetsövervakning på
EU-nivå används som grund för att fastställa de avgifter som endast ska
debiteras de innehavare av godkännande vars produkt omfattas av ett av de tre
förfaranden som beskrivs i alternativ 3. Små och medelstora företag betalar 60 %
av den ordinarie avgiften och inga avgifter tas ut om innehavaren av
godkännandet är ett mikroföretag. 5. Konsekvensbedömning När det gäller de operativa målen gäller
följande bedömningskriterier: ·
Öppenhet – en tydlig koppling mellan avgiftstyp och
avgiftsnivå och det arbete som utförts. ·
Rättvisa – innehavare av godkännande för
försäljning bör bidra till finansieringen av säkerhetsövervakningen på grundval
av potentiella säkerhetsöverväganden avseende deras produkter och dubbel
avgiftsbeläggning bör undvikas. ·
Stabilitet – ett stabilt avgiftssystem baserat på
högsta möjliga finansiella förutsebarhet och en garanti för att liknande
vetenskapliga tjänster ersätts på samma sätt. ·
Enkelhet – minsta möjliga ytterligare
administrativa börda. Alternativ 1: Ingen förändring av den
nuvarande situationen Innehavare av godkännande för försäljning kan
inte dra nytta av det förbättrade och rationaliserade
säkerhetsövervakningssystem som lagstiftningen inför. De förväntade fördelarna
för folkhälsan uppnås inte. Det skulle inte heller vara tydligt för de berörda
parterna hur säkerhetsövervakningen av läkemedel i EU finansieras eller om den
är bärkraftig. Läkemedelsmyndigheten kan inte genomföra sina
nya uppgifter enligt 2010 års lagstiftning på grund av att det inte finns
tillräckliga medel för att täcka omkostnaderna i samband med dessa uppgifter. Rapportörerna från medlemsstaterna får därför
inte någon ersättning från läkemedelsmyndigheten för sitt arbete på EU-nivå. Alternativ 2: En fast årlig avgift som
omfattar all säkerhetsövervakning av läkemedel Varje innehavare av godkännande för
försäljning skulle åläggas en årlig avgift för all säkerhetsövervakning på
EU-nivå. Avgiftens storlek beror på hur många godkända produkter innehavaren
har, enligt läkemedelsmyndighetens register. Man anser således att alla
läkemedel på marknaden kan bli föremål för säkerhetsöverväganden på samma nivå
och att de ska bidra på samma sätt till finansieringen av säkerhetsövervakningen
på EU-nivå. En fast årlig avgift är en förutsebar avgift
som innehavaren av godkännande kan ta hänsyn till i sin ekonomiska planering. I jämförelse med alternativ 3 och 4 är
alternativ 2 inte så öppet och innehavare av godkännande kan uppleva att de
måste betala två gånger för samma arbete, dels till läkemedelmyndigheten, dels
till de nationella behöriga myndigheterna. Liksom i alternativ 3 och 4 får rapportörerna
ersättning enligt en fast tariff som bygger på uppskattningar av de
genomsnittliga kostnaderna per utvärdering. En sådan avgift skulle innebära en relativt
stabil och förutsebar inkomst för läkemedelsmyndigheten. Eftersom insamlingen
av hela avgiften för säkerhetsövervakning skulle ske vid en annan tidpunkt än
själva övervakningen, skulle läkemedelsmyndigheten vara tvungen att sörja för
den ekonomiska förvaltningen av hela säkerhetsövervakningsavgiften under året. Alternativ 3: En kombination av separata
avgifter för förfaranden och en fast årlig avgift för all annan verksamhet Enligt det här alternativet betalar innehavare
av godkännande för försäljning enligt följande: ·
Innehavare av godkännande för försäljning som har
minst en produkt som omfattas av ett säkerhetsövervakningsförfarande debiteras
en avgift för förfarandet. Avgiften delas upp mellan innehavarna av godkännande
på grundval av andelen läkemedel som varje berörd innehavare har. ·
Alla innehavare av godkännande för försäljning i EU[8] (med undantag av mikroföretag)
debiteras en fast årlig avgift för sina godkända produkter. Innehavare av godkännande för försäljning som
inte omfattas av något förfarande på EU-nivå betalar bara den fasta årliga
avgiften. När det gäller alternativ 2 och 4 får
rapportörerna från de nationella behöriga myndigheterna ersättning för
säkerhetsövervakning per förfarande enligt en fast tariff som bygger på
uppskattningar av de genomsnittliga kostnaderna. I jämförelse med alternativ 2 är den exakta
totala intäkten från avgifterna inte helt förutsebar på grund av att antalet
förfaranden inte är så lätt att förutse (med undantag av periodiska
säkerhetsrapporter). Avgifterna för förfaranden står i proportion
till den genomsnittliga arbetsbelastningen. Den fasta årliga avgiften täcker
endast läkemedelsmyndighetens kostnader som inte gäller förfaranden, vilket gör
att beloppet minskar betydligt jämfört med alternativ 2. Alternativ 4: Endast avgifter för
förfaranden och ingen fast årlig avgift Enligt detta alternativ debiteras endast de
innehavare av godkännande för försäljning vars produkter omfattas av ett säkerhetsövervakningsförfarande.
Avgiftsnivåerna per förfarande är högre än i alternativ 3, där den totala
kostnaden täcks av en kombination av avgifter för förfaranden och en fast årlig
avgift. Läkemedelsmyndighetens kostnader som inte
gäller förfaranden fördelas bland de innehavare av godkännande för försäljning
som omfattas av ett förfarande. Innehavare av godkännande som inte omfattas av
något förfarande på EU-nivå bidrar inte till finansieringen av systemet
samtidigt som de potentiellt och indirekt drar nytta av det. Alternativ 4 är
förmodligen därför mindre öppet och inte lika rättvist och proportionerligt som
alternativ 3. Liksom i alternativ 2 och 3 får rapportörerna
från de nationella behöriga myndigheterna ersättning för varje förfarande
enligt samma fasta tariff baserat på uppskattade genomsnittliga kostnader. Till skillnad från alternativ 2 och 3
debiterar läkemedelsmyndigheten endast en avgift i samband med ett förfarande
på EU-nivå. 6. Jämförelse av alternativen Kriterierna för att bedöma alternativen följer
principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och samstämmighet. Alternativen
bedöms enligt följande kriterier: 1) avgiftsnivåernas och systemets öppenhet,
2) stabilitet och finansiell förutsebarhet, 3) avgiftssystemets enkelhet och 4)
avgifternas rättvisa och proportionalitet. Mot bakgrund av analysen tilldelades de olika
alternativen poäng efter hur väl varje alternativ uppfyller kriterierna jämfört
med grundscenariot (alternativ 1). Varje kriterium tilldelades också en relativ
vikt för att återspegla dess relativa betydelse. Kriteriernas överordnade
relativa rangordning visar att 45 % av den objektiva vikten gäller
rättvisa och proportionalitet, 32 % gäller öppenhet, 14 % stabilitet och
förutsebarhet och 9 % enkelhet. Dessa värden användes vid bedömningen av
vilket alternativ som är att föredra. De fyra kriteriernas relativa betydelse
(viktning) och deras användning i analysen av de enskilda alternativen
sammanfattas i tabell 1. Den totala poäng varje alternativ fick avgör hur väl
alternativen antas uppnå målen för detta förslag. Tabell 1: Slutlig jämförelse av
alternativen Alternativ/mål || Öppenhet || Stabilitet/förutsebarhet || Enkelhet || Rättvisa/proportionalitet || Total poäng Alternativ 1 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 Alternativ 2 || 3 || 4 || 3 || 5 || 15 Alternativ 3 || 10 || 3 || 1 || 14 || 27 Alternativ 4 || 6 || 1 || 2 || 9 || 19
Av denna analys framgår det att det alternativ som är att föredra är alternativ
3, dvs. en kombination av avgifter för förfaranden och en fast årlig avgift.
Det alternativet har ansetts som det mest öppna, kostnadsbaserade, verksamhetsbaserade,
rättvisa och proportionerliga sättet att fastställa de nya avgifterna för att
täcka läkemedelsmyndighetens kostnader, inklusive ersättningen till
rapportörerna från medlemsstaterna. På det här sättet kommer de produkter som
omfattas av ett förfarande för säkerhetsövervakning på EU-nivå att bidra till
att finansiera kostnaden för förfarandet. Samtidigt kommer kostnaderna för
läkemedelsmyndighetens allmänna säkerhetsövervakning av läkemedel, och endast
den delen av dess totala kostnader, att kunna användas som grund för den fasta
årliga avgiften som innehavarna av godkännande för försäljning betalar för sina
godkända produkter. 7. Övervakning och utvärdering Läkemedelsmyndigheten kommer att
tillhandahålla de övervakningsuppgifter som krävs och de kommer att kopplas
till genomförandet av dess årliga budget. Den årliga verksamhetsrapporten om
läkemedelsmyndighetens resultat måste anpassas för att kunna ge tillförlitlig
information om resultaten samt nyckelindikatorer. Mot bakgrund av denna information kommer
kommissionen vid behov att ta ställning till om avgifterna för
säkerhetsövervakning av läkemedel behöver ses över. [1] Förordning (EU) nr 1235/2010 om ändring av förordning
(EU) nr 726/2004 och direktiv 2010/84/EU om ändring av direktiv 2001/83/EG.
[2] Direktiv 2012/26/EU (EUT L 299, 27.10.2012) och
förordning (EU) nr 1027/2012 (EUT L 316, 14.11.2012). [3] På engelska används förkortningen PSUR. [4] På engelska används förkortningen PASS. [5] Ett hänskjutande i frågor som rör säkerhetsövervakning är
ett förfarande där ett säkerhetsövervägande hänskjuts till
läkemedelsmyndigheten och undersöks på EU-nivå, i fråga om alla berörda
produkter som är godkända i EU. [6] Rådets förordning (EG) nr 297/95 av den 10 februari 1995
om de avgifter som skall betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för
värdering av läkemedel (EGT L 35, 15.2.1995). [7] Europeiska läkemedelsmyndigheten inrättades genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars
2004 (EUT L 136, 30.4.2004). [8] Enligt den information som Europeiska
läkemedelmyndigheten har i den databas som inrättades genom artikel 57.1.1 i
förordning (EG) nr 726/2004.