52013PC0914

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Kroatien att upphöra

EUROPEISKA UNIONENS RÅD ANTAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.7,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)       Enligt artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i sina offentliga finanser.

(2)       Stabilitets- och tillväxtpakten syftar till att genom sunda offentliga finanser stärka förutsättningarna för prisstabilitet och en stark varaktig tillväxt som främjar skapandet av sysselsättning.

(3)       Den [X januari 2014] fastslog rådet i enlighet med artikel 126.6 i EUF-fördraget att Kroatien har ett alltför stort underskott.

(4)       Enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott[1] ska rådet ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra inom en viss tid. I rekommendationen ska den berörda medlemsstaten få högst sex månader på sig att vidtaga effektiva åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet. I sin rekommendation om att korrigera ett alltför stort underskott ska rådet också som ett riktmärke begära att årliga budgetmål uppnås som, på grundval av den prognos som ligger till grund för rekommendationen, är förenliga med en årlig förbättring av det strukturella saldot på minst 0,5 % av BNP, dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.  I enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 som fastställer kravet vad gäller skuldkriteriet måste det budgetmål som rekommenderas för det sista året av korrigeringsperioden säkerställa att den föreskrivna minskningen i differensen mellan skuldkvoten och det referensvärde på 60 % av BNP som fastställs i fördraget inträffar under de två år som följer på korrigeringen av det alltför stora underskottet, i enlighet med kommissionens beräkningar.

(5)       Enligt kommissionens höstprognos 2013 förväntas det offentliga underskottet ligga på en nivå över referensvärdet 3 % av BNP under perioden 2013–2015, och det strukturella saldot förväntas fortsätta att försämras under hela prognosperioden, från omkring 4 % av BNP 2013 till nästan 6 % av BNP under 2015. Denna utveckling beror framförallt på att utgiftssidan ökat, t.ex. genom ränteutgifter i kombination med inkomstbortfall. I kommissionens höstprognos från 2013 har hänsyn inte tagits till det program för konsolidering av de offentliga finanserna som presenterades i september 2013 i samband med offentliggörandet av riktlinjerna för den ekonomiska politiken och finanspolitiken, eftersom det endast fanns mycket begränsad information om vilka åtgärder som ingår i detta konsolideringspaket. De åtgärder som presenterades i samband med den andra översynen av 2013 års budget och budgetförslaget för 2014, vilka antogs av regeringen den 14 november 2013 och därefter översändes till parlamentet, har inte haft någon större inverkan på budgetutvecklingen. Prognoserna för de offentliga inkomsterna och utgifterna och den offentliga skulden i kommissionens höstprognos 2013, vilka uppdateras för att ta hänsyn till nya uppgifter som blivit tillgängliga efter offentliggörandet, visar också på mycket måttliga förändringar. De reviderade prognoserna utgör kommissionens nya referensscenario.

(6)       Vad gäller utvecklingen av den offentliga skulden så förväntas den offentliga sektorns skuldkvot enligt översynen av 2013 års budget och budgetförslaget för 2014 uppgå till 62 % i slutet av 2014. Den förväntas därefter öka ytterligare till ca 64 % år 2015 och till 64¾% 2016. Enligt kommissionens höstprognos 2013 förväntas den offentliga skuldkvoten överskrida det referensvärde som fastställs i fördraget under 2014 (närmare 65 %) och därefter öka ytterligare under prognosperioden. Enligt den uppdatering av höstprognosen 2013 som gjorts för att ta hänsyn till nya uppgifter som blivit tillgängliga efter prognosens offentliggörande, framförallt en ny obligationsemission i US-dollar i november 2013, kommer den offentliga skuldkvoten att nå över 60 % av BNP redan under 2013.

(7)       Mot bakgrund av den stora osäkerheten kring den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen bör det budgetmål som rekommenderas för det sista året av korrigeringsperioden fastställas till en nivå klart under referensvärdet, för att garantera att skuldminskningsriktmärket iakttas under det sista året i förfarandet vid alltför stora underskott.

(8)       Enligt förordning (EG) nr 1467/97 ska korrigeringen av det alltför stora underskottet slutföras under det år som följer på det år då underskottet fastställdes, om inte särskilda omständigheter föreligger. Om man ska lyckas korrigera det alltför stora underskottet senast 2015 i enlighet med detta och samtidigt säkerställa att riktmärket för skuldminskning iakttas krävs det den strukturella ansträngningen uppgår till minst 1,3 % av BNP under både 2014 och 2015. Detta skulle leda till en betydande produktionsbortfall och förvärra en redan utdragen och djup recession. Man skulle kunna fastställa längre tidsfrister när det offentliga underskott som krävs för att uppfylla skuldkriteriet är väsentligt lägre än 3 % av BNP. Detta gäller särskilt vid ett förfarande vid alltför stora underskott som grundar sig på skuldkriteriet.

(9)       Mot bakgrund av detta är det motiverat att fastställa att det alltför stora underskottet ska vara korrigerat senast 2016. Om Kroatien ska klara av att följa en trovärdig och hållbar anpassningsbana inom denna förlängda tidsfrist krävs det att landet har ett totalt offentligt underskott på 4,6 % av BNP 2014, 3,5 % 2015 och 2,7 % av BNP 2016, vilket motsvarar en årlig förbättring av det strukturella saldot med 0,5 % av BNP 2014, 0,9 % av BNP 2015 och 0,7 % av BNP 2016, på grundval av scenariot för förfarandet vid alltför stora underskott. Scenariot för anpassningsbanan bygger på kommissionens höstprognos 2013, vilken uppdaterats för att ta hänsyn till nya uppgifter, bland annat från översynen av 2013 års budget och budgetförslaget för 2014. Det har förlängts till 2018 och utgår från standardantaganden om slutandet av produktionsgapet och budgetens konjunkturkänslighet. Denna anpassningsbana skulle göra det möjligt att få ner det totala offentliga underskottet under referensvärdet på 3 % av BNP till 2016, samtidigt som den säkerställer att den offentliga skuldkvoten närmar sig referensvärdet på 60 % av BNP i tillfredsställande takt, och därmed uppfyller skuldkriteriet. Om man utgår från scenariot för förfarandet vid alltför stora underskott skulle Kroatien behöva vidta konsolideringsåtgärder motsvarande 2,3 % av BNP 2014, 1 % av BNP 2015 respektive 2016 för att uppnå det ovannämnda strukturella målen. Dessa mål tar hänsyn till behovet av att kompensera för konsolideringens negativa andrahandseffekter på de offentliga finanserna, genom dess inverkan på den ekonomiska aktiviteten.

(10)     De åtgärder som vidtas för att konsolidera budgeten bör säkerställa en varaktig förbättring av saldot i den offentliga sektorns finanser, samtidigt som de bör inriktas på att höja de offentliga finansernas kvalitet. I detta hänseende vore det särskilt lämpligt med åtgärder för att prioritera tillväxtfrämjande utgifter och investeringar, bl.a. med hjälp av EU:s sammanhållnings- och strukturfonder, och för att förbättra efterlevnaden av skattelagstiftningen och stärka den finanspolitiska ramen.

(11)     För att säkerställa största möjliga välstånd på medellång och lång sikt bör korrigeringen av det alltför stora underskottet kompletteras med makroekonomiska och strukturella reformer. Dessa åtgärder bör syfta till att förstärka ekonomins tillväxtpotential genom att skapa en mer flexibel arbetsmarknad, förbättra företagsklimatet och öka den offentliga förvaltningens effektivitet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

(1) Kroatien bör få situationen med det alltför stora underskottet att upphöra senast 2016.

(2) Kroatien bör uppnå målet med ett totalt offentligt underskott på 4,6 % av BNP 2014, 3,5 % av BNP 2015 och 2,7 % av BNP 2016, vilket motsvarar en årlig förbättring av det strukturella saldot med 0,5 % av BNP 2014, 0,9 % av BNP 2015 och 0,7 % av BNP 2016.

(3) Kroatien bör precisera vilka åtgärder som krävs för att korrigera det alltför stora underskottet till 2016 och se till att dessa verkligen genomförs. Dessutom ska alla oväntade intäkter användas till att minska underskottet.

(4) Rådet fastställer den 30 april 2014 som tidsfrist för Kroatien att vidta effektiva åtgärder och för att, i enlighet med artikel 3.4a i rådets förordning (EG) nr 1467/97, i detalj rapportera om sin planerade konsolideringsstrategi för att uppnå målen. Därefter ska de kroatiska myndigheterna minst var sjätte månad rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av dessa rekommendationer, fram till dess att det alltför stora underskottet helt korrigerats.

Rådet uppmanar vidare de kroatiska myndigheterna att i) göra en grundlig utgiftsöversyn i syfte att rationalisera utgifterna för löner, social trygghet och bidrag och skapa ett tillräckligt finanspolitiskt utrymme för tillväxtfrämjande utgifter, inklusive samfinansiering av EU-finansierade projekt, ii) ytterligare förbättra efterlevnaden av skattelagstiftningen och öka effektiviteten i skatteförvaltningen och iii) förbättra den institutionella ramen för de offentliga finanserna, bl.a. genom en ökad användning av flerårig budgetplanering, en förstärkning av den finanspolitiska kommitténs roll och oberoende och säkerställande av att budgetreglerna efterlevs. Rådet uppmanar dessutom Kroatien att genomföra strukturreformer, särskilt för att åtgärda den bristande flexibiliteten på arbetsmarknaden och ett ogynnsamt företagsklimat och förbättra kvaliteten i den offentliga förvaltningen, i syfte att öka den potentiella BNP-tillväxten.

Denna rekommendation riktar sig till Republiken Kroatien.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.