52013PC0707

MOTIVERING

Punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[1] gör det möjligt att via en flexibilitetsmekanism utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inom en årlig övre gräns på 500 miljoner euro utöver de relevanta rubrikerna i budgetramen.

Reglerna för när fonden får utnyttjas fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[2].

Den 1 februari 2013 lämnade Finland in ansökan EGF/2013/001 FI/Nokia om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar hos företaget Nokia plc, Nokia Siemens Networks och 30 av dess underleverantörer i Finland.

Efter att grundligt ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006 dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd uppfylls.

SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN OCH ANALYS

Nyckeluppgifter ||

Referensnummer || EGF/2013/001

Medlemsstat || Finland

Artikel 2 || a

Huvudföretag || Nokia plc

Dotterbolag, leverantörer och tillverkare i senare led || 31

Referensperiod || 1.8.2012–30.11.2012

Startdatum för individanpassade tjänster || 1.8.2012

Ansökningsdatum || 1.2.2013

Uppsägningar under referensperioden || 2 863

Uppsägningar före och efter referensperioden || 1 646

Totalt stödberättigande uppsägningar || 4 509

Uppsagda arbetstagare som förväntas delta i åtgärderna || 3 719

Utgifter för de individanpassade tjänsterna (i euro) || 18 830 000

Utgifter för genomförandet[3] (i euro) || 790 000

Utgifter för genomförandet (i %) || 4,03

Total budget (i euro) || 19 620 000

Stöd från fonden i euro (50 %) || 9 810 000

1.           Ansökan lämnades in till kommissionen den 1 februari 2013 och kompletterades med ytterligare uppgifter fram till den 21 augusti 2013.

2.           Ansökan uppfyller villkoren för utnyttjande av fonden enligt artikel 2 a i förordning (EG) nr 1927/2006 och lämnades in inom den frist på tio veckor som anges i artikel 5 i förordningen.

Samband mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen

3.           För att fastställa sambandet mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen hävdar Finland att de nuvarande problemen hos Nokia, Nokia Siemens Networks och nästan alla underleverantörer samt de berörda regionerna går tillbaka till februari 2011. Nokia tillkännagav då en betydande förändring av företagets strategi och inledde ett omfattande samarbete med företaget Microsoft för användning av Microsoft Windows Phone som sitt huvudsakliga operativsystem för smartmobil. Samtidigt beslutade Nokia att behålla sin egen Symbian-plattform för mobiltelefoner i den lägre prisklassen till slutet av 2016. Efterfrågan på mobiltelefoner med Symbian som operativsystem har sedan dess sjunkit betydligt, vilket medfört att utveckling och underhåll som rör detta system har upphört.

4.           Avsikten var att behålla verksamheten vid Nokia-anläggningen i Salo och samtidigt minska företagets personal med ca 12 % på olika kontor runt om in världen. Detta innebar att anläggningen i Cluj i Rumänien stängdes i september 2011, vilket resulterade i en annan ansökan om stöd från fonden. Även Nokia Siemens Networks tillkännagav omfattande uppsägningar (november 2011). Den 22 mars 2012 tillkännagavs att Nokia Salo planerade att säga upp 1 000 av sina 1 700 arbetstagare. Finland lämnade in ansökan EGF/2012/006 FI/Nokia Salo om stöd för dessa arbetstagare och meddelade samtidigt att ytterligare uppsägningar redan hade planerats samt att en ny ansökan höll på att utarbetas för nästa omgång av uppsägningar från företaget Nokia och dess underleverantörer.

5.           Den här ansökan om stöd gäller de återstående arbetstagarna från Nokia Salo, Nokias arbetstagare i andra delar av landet (huvudsakligen Esbo, Tammerfors och Uleåborg) samt de resulterande uppsägningarna hos Nokia Siemens Networks och 30 andra underleverantörer i olika regioner i Finland. Fabriken i Salo har under tiden stängts helt, vilket innebär ett bortfall av ytterligare 900 arbetstillfällen. Ett omfattande produktutvecklingsprogram har också avslutats, vilket medfört att antalet arbetstillfällen också har minskat i Uleåborg och Tammerfors och vid Salos produktutecklingscentrum. Dessa stängningar ledde också till bortfall av arbetstillfällen i supportfunktioner, där Esbo drabbats hårdast.

6.           Det huvudsakliga skälet till uppsägningarna är att olika funktioner inom sektorn har överförts till tredjeländer utanför Europa. Den montering av mobiltelefoner som tidigare utfördes i Salo och Cluj har flyttats till Asien (Kina, Sydkorea, Indien och Vietnam, där en ny Nokia-anläggning håller på att invigas). Komponenttillverkning och produktion utlagd på entreprenad har redan flyttas från Europa. Med hänsyn till produktionsinriktningen har både konstruktion och produktutveckling flyttas ut eller håller på att flyttas ut.

7.           Syftet med att flytta monteringsverksamheten till Asien är att få ut telefonerna snabbare på marknaden. Genom ett närmare samarbete med underleverantörerna kan ny innovation snabbare komma ut på marknaden och företagets konkurrenskraft öka. Nokia har förlorat sin ställning på sina viktigaste marknader i Kina och Indien, där flera företag som tillverkar billiga telefoner ökar sin marknadsandel. När det gäller grundläggande mobiltelefonmodeller minskade Nokias marknadsandel från 33 % (2010) till 24 % (2011), och nedgången fortsatte under 2012. När det gäller smartmobiler har företagen Apple och Samsung trängt ut Nokia från de flesta marknader. Under andra kvartalet 2012 hade Nokia en marknadsandel på 6,6 % (en minskning från 38 % i förhållande till början av 2010), medan Apple hade 16,9 % och Samsung 32,6 %[4].

8.           När elektronikindustrin och den elektrotekniska industrin gick som bäst sysselsatte de över 60 000 arbetstagare i Finland, men i slutet av 2012 hade detta antal sjunkit till 50 000. Samtidigt ökade inom denna industri antalet arbetstagare i företagens dotterbolag i tredjeländer, vilket särskilt tydligt visar att olika funktioner har flyttats till Asien.

      Personal i Finland

       Personal i dotterbolag utomlands          

9.           Mobiltelefonsektorn har redan varit föremål för flera ansökningar om stöd från fonden, varav alla har grundats på handelsrelaterad globalisering. Detta är den fjärde ansökan för arbetstagare som blivit uppsagda hos Nokia. De tre tidigare ansökningarna gällde arbetstagare hos Nokia i Tyskland, Rumänien och Finland.

Antalet uppsägningar och kriterierna i artikel 2 a

10.         Finland lämnade in sin ansökan om stöd enligt interventionskriterierna i artikel 2 a i förordning (EG) nr 1927/2006, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha sagts upp under fyra månader vid ett företag i en medlemsstat, inklusive arbetstagare som sagts upp från företagets leverantörer och tillverkare i senare led.

11.         I ansökan redovisas 4 509 uppsägningar hos Nokia plc, dess dotterbolag Nokia Siemens Networks och vid 30 av företagets leverantörer och underentreprenörer, varav 2 863 under en referensperiod på fyra månader mellan den 1 augusti och den 30 november 2012 samt ytterligare 1 646 uppsägningar före och efter referensperioden, med anknytning till samma kollektiva uppsägningsförfarande. De 2 544 uppsägningarna hos Nokia har beräknats enligt artikel 2 andra stycket första strecksatsen i förordning (EG) nr 1927/2006, medan 496 uppsägningar hos dotterbolaget och underleverantörerna beräknats enligt artikel 2 andra stycket första strecksatsen och de återstående 1 469 uppsägningar hos dotterbolaget och underleverantörerna enligt artikel 2 andra stycket andra strecksatsen i samma förordning.

Orsakerna till att uppsägningarna inte kunde förutses

12.         De finländska myndigheterna framhåller att uppsägningarna i Salo inte kunde förutsägas, eftersom anläggningen i Salo uttryckligen hade undantagits när Nokia tillkännagav de omfattande uppsägningarna i Finland i februari 2011. Vid den tidpunkten förväntades anläggningen i Salo utnyttjas för tillverkning av smarttelefoner baserade på Windows-plattformen.

13.         I slutet av november 2011, när det meddelades att anläggningen i Cluj (Rumänien) skulle stängas, meddelade Nokia också man hade gjort en ny bedömning av anläggningen i Salo och att en viss personalinskränkning kunde förväntas under 2012. Den 22 mars 2012 meddelades att personalen i Salo skulle minskas med 1 000 personer fram till slutet av juni. Den 14 juni 2012 meddelade Nokia att ytterligare 3 700 uppsägningar skulle ske i Finland, varav 850 vid mobiltillverkningsanläggningen i Salo och dess supportfunktioner. Dessutom skulle betydande inskränkningar göras vid företagets verksamhetsgren Device and Services. Man tillkännagav också nedläggning av andra anläggningar som innebar ytterligare uppsägningar i Ulm (Tyskland) och Burnaby (Kanada). Allt detta kunde inte förutsägas, med hänsyn till den information som lämnats bara ett år tidigare och till att Salo-anläggningen var Nokias första produktionsanläggning med produktutveckling där företaget normalt sett inledde sin monterings- och vidareutvecklingsprocess för nya och viktiga telefonmodeller. Dessutom hade betydande personalnedskärningar redan gjorts i Finland, och några ytterligare inskränkningar i denna storleksordning förväntades inte.

Företag som sagt upp personal samt arbetstagare som omfattas av stödet

14.         Ansökan gäller 4 509 uppsägningar, varav 2 544 hos företaget Nokia och ytterligare 1 965 vid dess dotterbolag Nokia Siemens Networks och dess övriga leverantörer och underentreprenörer. Av alla dessa arbetstagare förväntas 3 719 delta i de åtgärder som får stöd från fonden.

Uppsägningar har skett vid följande företag:

Företag || Uppsägningar under referensperioden || Uppsägningar före eller efter referensperioden

Nokia plc || 2 348 || 196

Nokia Siemens Networks || 23 || 644

Accenture || || 263

Are || 14 ||

Autobar Finland || 3 ||

Barona || 2 ||

Cencorp || || 13

Crelint || 35 ||

DHL Global Forwarding || 5 ||

DHL Supply Chain || 75 || 31

Digia || || 69

Flander || || 2

Foxconn || 14 || 102

Infocare || 35 || 3

ISS Palvelut || 15 ||

Ixonos || 14 || 9

Lionbridge || 1 ||

Life-on Mobile Corporation || 25 || 1

Logica Suomi || 158 ||

Mehiläinen || 1 ||

Mitron || 4 ||

Neusoft Mobile Solutions || || 17

Nice-business Solutions Finland || 3 || 6

Relacom || 6 || 18

RR Donneley || 10 ||

Saloteam || 4 ||

Sasken || 15 ||

Sodexo || 21 ||

ST-Ericsson || || 56

Teleca Finland || 10 || 17

Tieto || || 199

Turvatiimi || 22 ||

Totalt || 2 863 || 1 646

15.         De 3 719 uppsagda arbetstagarna förväntas delta i åtgärderna enligt följande:

Kategori || Antal || Procent

Män || 2 338 || 62,87

Kvinnor || 1 381 || 37,13

EU-medborgare || 3 525 || 94,78

Icke EU-medborgare || 194 || 5,22

Åldersgruppen 15–24 år || 30 || 0,81

Åldersgruppen 25–54 år || 3 302 || 88,79

Åldersgruppen 55–64 år || 385 || 10,35

Åldersgruppen över 64 år || 2 || 0,05

16.         Av de arbetstagare som förväntas delta i åtgärderna har 38 personer bestående hälsoproblem eller funktionsnedsättning.

17.         De 3 719 arbetstagarna tillhör följande yrkeskategorier:

Kategori || Antal || Procent

Lagstiftnings- och ledningsarbete || 464 || 12,48

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens || 2 070 || 55,66

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper || 256 || 6,88

Kontorsarbete || 74 || 1,99

Kundtjänst- och marknadsföring || 40 || 1,08

Hantverksarbete och tillverkning || 62 || 1,67

Process- och maskinoperatörsarbete m.m. || 537 || 14,44

Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning || 216 || 5,81

18.         Finland har, i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1927/2006, bekräftat att man har tillämpat en politik för jämställdhet och icke-diskriminering och att man kommer att fortsätta med detta under de olika etapperna av genomförandet av de åtgärder som finansieras genom fonden.

Det berörda territoriet, berörda myndigheter och övriga parter

19.         Flera regioner i Finland berörs av uppsägningarna. Av dessa ligger tre (Sydvästra Finland, Nyland och Birkaland) i södra Finland och en annan (Norra Österbotten) i norra Finland. Sydvästra Finland har drabbats hårdast, med 1 050 nya uppsägningar från Nokia och ytterligare 360 hos underleverantörer. I denna region ligger Salo, som redan har drabbats av de tidigare uppsägningarna hos Nokia.

20.         Salo-området utgör en del av Sydvästra Finland, som är en av landets mest exportinriktade regioner (över 60 % av dess industriproduktion exporteras). Den blev en mycket produktiv region under 1990-talet, då Nokia hade en stark tillväxt och sedan blev världens ledande mobiltelefontillverkare. När Nokias ställning försvagades och den globala finanskrisen slog till försämrades sysselsättnings- och produktionsläget i Salo, som drabbades hårdare än andra regioner i Finland. Salo-områdets ekonomiska struktur har sedan slutet av 1990-talet varit ytterst specialiserad, med en IKT-sektor som stod för över 50 % av förädlingsvärdet 2008.

I Sydvästra Finland består målgruppen av många arbetstagare med lägre utbildning än i andra regioner. De styrs till utbildning inom hälsosektorn och den sociala sektorn, transport och logistik, tjänstesektorer såsom hotell, catering och bevakning, finansiell förvaltning samt till fortbildning på it-området, särskilt inom spelsektorn och praktisk affärsverksamhet.

21.         I Nyland ligger också huvudstaden Helsingfors. Trots att Helsingfors-området varit ett av Finlands snabbast växande områden har man inte kunnat undvika följderna av den globala finanskrisen. Under 2009 sjönk omsättningen inom industrin med 29 % och handeln minskade också snabbt. Samtidigt ökade antalet arbetslösa arbetssökande med nästan hälften jämfört med 2008. De ekonomiska utsikterna började stabiliseras under 2010, men blev återigen dystrare under 2012. I staden Esbo, där Nokia har sitt huvudkontor, stod under 2010 elektronikbranschen för 91 % av omsättningen inom industrin, där Nokia och dess underleverantörer stod för en betydande del av hela omsättningen.

I Nyland har de flesta människor i målgruppen en akademisk examen. Målet är att vägleda dem till att uppgradera sin utbildning på sina egna områden. Inom it-sektorn råder det brist på arbetskraft inom spelsektorn, både anställda och i ledningsfunktioner. Den här sektorn står därför särskilt i fokus för de åtgärder som stöds genom fonden i Nyland.

22.         Birkaland i västra Finland är ett av de mest exportinriktade områdena. Som ett viktigt centrum för kultur, utbildning och tjänster har området gett bättre möjligheter till sysselsättning för sina invånare än i många andra regioner i landets utkanter. Birkaland har drabbats hårt av följderna av den globala finanskrisen, och drabbas nu av uppsägningarna vid Nokia och av de uppsägningarna som följer i dess kölvatten, vilka uppskattas till ca 1 000 i området.

I Birkaland har ca 80 % i målgruppen en akademisk examen. Målet är att integrera målgruppens starka it-kompetens inom de viktigaste sektorer där tillväxt förväntas, bioprodukter och organiska produkter, miljö- och hälsoteknik, förnybar energi och smarta maskiner.

23.         Norra Österbotten, med huvudorten Uleåborg, är norra Finlands viktigaste centrum för ekonomi, utbildning och kultur. Tack vare Nokias framgångar har regionen sedan 1990-talet också vuxit till ett internationellt centrum för innovation. Den har lockat unga människor som söker utbildning och internationella specialister som söker arbete. Regionen är också en viktig kommunikationknutpunkt, både för land-, flyg- och sjötransporter, och drar nytta av den expanderande stadsmiljön i början av 2013, då flera omgivande städer slogs samman med regionen.

I Norra Österbotten är målet att dra nytta av målgruppens erfarenhet och kunskap inom tillväxtsektorerna välbefinnande, miljö, bioteknik och kultur. Dessutom förväntas nya it-företag att dyka upp.

24.         De berörda parterna i samtliga regioner är Närings-, trafik- och miljöcentralerna, de regionala arbets- och näringsbyråerna samt stadsförvaltningarna. Varje region har dessutom sina egna samordningsgrupper för strukturell förändring som kommer att medverka i genomförandet av de åtgärder som tas upp i ansökan.

Förväntade konsekvenser av uppsägningarna för den lokala, regionala och nationella sysselsättningen

25.         Enligt Arbets- och näringsministeriet sökte sammanlagt ca 7 700 personer arbete inom IKT-branschen i Finland under 2012 (inklusive personer som nyligen blivit uppsagda från Nokia och dess underleverantörer). Det stora antalet medför betydande problem, särskilt för arbetssökande från och med 45 års ålder (eftersom de anses ha gamla kunskaper) och för unga nyutbildade som söker sitt första jobb.

26.         Ytterligare svårigheter följer av de plötsliga och omfattande uppsägningar som omfattas av denna ansökan, inte bara för arbetstagarna själva, utan även för lokalsamhällen med Nokia-anläggningar och för hela Finlands ekonomi. Nokia och Nokia Siemens Networks stod tillsammans för ca en femtedel av alla arbetstillfällen inom Finlands it-sektor. Nokia-gruppens (Nokia och Nokia Siemens Networks) andel av Finlands BNP uppgick till 4 % under 2000, men sjönk till bara 0,6 % under 2011, och minskade ytterligare under 2012.

27.         Andelen Nokia-kluster av de sammanlagda privata investeringar i forskning och utveckling i Finland uppgick tidigare till mer än hälften. Med dessa uppsägningar förväntas investeringarna halveras och Finland gå miste om 1 miljard euro i investeringar i forskning och utveckling.

28.         Ett annat stort problem är att underleverantörerna varit specialiserade på att leverera produkter till Nokia och därför inte utvecklat sina egna marknader och strategier. Till följd av nedläggningarna måste de snabbt utveckla sådana om de vill överleva.

Individanpassade tjänster att finansiera, beräknade kostnader samt komplementaritet med åtgärder som finansieras genom strukturfonderna

29.         Finland planerar tre typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av ansökan: 1) hjälpa dem att gå vidare till ett nytt jobb, 2) hjälpa dem att starta eget företag, 3) tillhandahålla utbildning. Alla nedanstående åtgärder kombineras till ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att återintegrera de uppsagda arbetstagarna på arbetsmarknaden:

– Coachning och andra förberedande åtgärder: Arbetstagarna kan få hjälp med jobbsökarmetoder, rådgivning och vägledning, besök på jobbmässor samt hjälp med jobbansökningar och meritförteckningar. Den här tjänsten erbjuds normalt för grupper av varierad storlek. Beroende på grupp ges utbildningen mellan 5 och 20 dagar. Detaljerad yrkesvägledning ges också till grupper, med fokus på samverkan och arbetspraktik. Sådan coachning kan vara upp till 40 dagar. Enskilda personer eller grupper kan få jobbhandledare, som kan agera som sparringpartner under jobbsökandet och som mentorer både för arbetsgivare och för arbetstagare under den första tiden på ett nytt jobb. Upp till 50 timmars coachning kan erbjudas varje arbetssökande.

– Arbetstagarna kan också erbjudas en rad expertbedömningar. Här kan man t.ex. bedöma den enskilda personens arbetsförmåga, inklusive hälsoaspekter, kompetens och yrkeskunskaper eller företagarkompetens och arbetstagarens potential.

– De arbetssökande kan också få möjlighet att pröva på olika typer av utbildning, där de kan prova sina förutsättningar för olika typer av studier under ca 10 dagar. De kan också pröva på företagande, i grupp, där affärsidéer diskuteras och utvecklas, eller där de arbetssökande arbetar med en affärsidé från någon annan person. En lärare finns tillgänglig under 8–12 dagar. När en idé har utformats och provats kan den blivande företagaren pröva den under upp till sex månader och samtidigt få handledning under 4–6 dagar under denna period.

– Utbildning och omskolning: Målet med utbildningsåtgärderna är att arbetstagarna ska tillägna sig bas- eller yrkeskompetens i en industri med hög arbetslöshet. Vidareutbildningen ska stärka den befintliga kompetensen, och vägledning och förberedande arbetsmarknadsutbildning erbjuds personer som inte har några framtida karriärplaner. Utbildningen anpassas till målgruppen och kurserna kan t.ex. inbegripa utveckling av IKT-kompetens, projekt, kvalitet och ekonomisk förvaltning och utveckling av företagskompetens. Den största delen av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen syftar till att uppnå en kvalifikation, och under vissa förutsättningar är det möjligt att ta en högskoleexamen.

– Utbildning för utveckling av små och medelstora företag kommer att erbjudas. I denna kombineras dessa företags utvecklingsbehov med kunskaperna hos särskilt utbildade arbetslösa personer. Målet med utbildningen är att ge deltagarna en praktisk förståelse för hur små och medelstora företag fungerar och att ge dem med den kompetens de behöver för att kunna arbeta effektivt i ett företag samt kunskaper för att utveckla företaget. De får utbildning i ett företags affärsprocesser och kunskap om vikten av att säkerställa kvalitet i företagets verksamhet.

– Entreprenörskap och tjänster för nya företagare: Protomo är en miljö för öppen innovation som gör det möjligt för deltagarna att bearbeta idéer till prototyper, arbeta i grupp med pilotprojekt, utveckla nya typer av varor och tjänster samt starta nya företag som ger nya arbetstillfällen. I Protomo sammanförs nya idéer med innovativa människor. Protomo-konceptet, som för närvarande vidareutvecklas i Nyland, syftar till att ytterligare sänka tröskeln för att bli företagare.

– Protomo-konceptet fungerar som en matchningstjänst för nya entreprenörer. Protomo-databasen utgörs av en samling lovande idéer som föreslagits av enskilda eller företag i regionen. Handledare utsedda av Protomo hjälper sedan små grupper av uppsagda arbetstagare att omsätta deras idéer i nya företag, som antingen kan producera varor eller tjänster som verkar behövas eller möjliggöra för dem att arbeta tillsammans med den som tagit fram idén i ett befintligt företag. Protomo-gruppen tillhandahåller faciliteter och rådgivning för detta arbete i grupp. De bedömer också förslagets genomförbarhet och tillhandahåller de experter som eventuellt kan behövas. Protomo arbetar normalt med grupper av 4 personer som bestämt sig för att utveckla en viss idé.

– Potentiella nya entreprenörer får hjälp med rådgivning, relevant utbildning, vägledning, samråd och stöd samt lokaler och faciliteter under den tid som Protomo-projektet genomförs. Vissa bidrag till nyföretagande kan också lämnas om de formella kraven är uppfyllda. Protomo kan tillhandahålla externa experter med särskild praktisk kunskap för dem som vill bli entreprenörer. Föreläsare och studenter från universitet kan medverka för att pröva och uppmuntra radikal innovation som kan finslipas och leda till att nya företag bildas.

– Stöd till egenföretagande: Detta är ett bidrag för att starta företag som ska garanterar en inkomst för den som vill bli företagare under den inledande verksamheten i högst 18 månader. Grundbidraget uppgår till 31,36 euro/dag. Till detta kommer ett rörligt tillägg på högst 60 % av grundbidraget. Det uppskattas att ca 150 personer kommer att uppfylla villkoren för bidraget och att de i genomsnitt kommer att beviljas 6 000 euro under genomförandeperioden.

– Flyttbidrag: I detta ingår utgifter för resor och uppehälle vid arbetssökande eller utbildning samt flyttkostnader. De arbetssökande kanske inte kommer att kunna få nya arbeten i sina närområden och kan därför vara tvungna att resa för att delta i jobbintervjuer och kanske flytta till en annan ort utanför pendlingsavstånd för att ta ett nytt arbete. Resekostnaderna beräknas i förhållande till avståndet och vid behov ersätts inkvartering. Flyttkostnaderna ersätts med upp till 700 euro.

– Arbetsförmedlingar och servicecentrum: De uppsagda arbetstagarna tilldelas servicecentrum, som tar hand om dem under genomförandeetappen. Servicecentrumen inrättades ursprungligen i Nokias anläggningar i syfte att redan från början ge rådgivning till de berörda arbetstagarna genom en mycket mer individanpassad och ingående service än vad de offentliga arbetsförmedlingarna normalt sett kan ge. Särskild uppmärksamhet ägnas att se till att ingen arbetstagare hamnar i långtidsarbetslöshet. Efter servicecentrumens första intensiva arbete står de nu till förfogande för att vägleda arbetstagarna när de fortsätter med sina individuella åtgärder.

– Lönesubvention: Anställningsbidrag kan lämnas till arbetsgivare som kan tänka sig att anställa de berörda arbetstagarna med full vetskap om den bristande kompetensen eller yrkesutbildningen hos dem de anställer, och som kan tänka sig att se till att de får en rimlig lön och ges allt stöd som behövs på arbetsplatsen när arbetstagarna tar ett jobb de inte är vana vid. Varaktigheten bestäms med hänsyn till arbetstagarens behov. Det uppskattas att bidraget i genomsnitt kommer att uppgå till 7 453 euro/arbetstagare.

– Program för företagsbaserad informationsinhämtning: Genom detta program kan Arbets- och näringsbyråerna, Närings-, trafik- och miljöcentralerna samt Arbets- och näringsministeriet genomföra telefonintervjuer med företag och samla in aktuella uppgifter om företagens personalbehov. Med dessa uppgifter kan de leda arbetstagarna i rätt riktning och hjälpa dem med deras val av utbildning. Intervjuerna genomförs på ett centraliserat sätt och resultaten meddelas aktörerna i sorterad form.

30.         Utgifterna för att genomföra de åtgärder som stöds genom fonden och som ingår i ansökan enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006 omfattar förberedande åtgärder, förvaltning och kontroll samt information och marknadsföring på nationell, regional och lokal nivå. De arbetstagare som deltar i de åtgärder som samfinansieras genom fonden kommer att informeras om att de tjänster som erbjuds finansieras genom stöd från fonden. De finländska myndigheterna planerar en konferens som kommer att handla om båda ansökningarna från Nokia.

31.         De individanpassade tjänster som de finländska myndigheterna föreslår är aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är stödberättigande enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006. De finländska myndigheterna uppskattar de sammanlagda kostnaderna till 19 620 000 euro, varav 18 830 000 euro för de individanpassade tjänsterna och 790 000 euro för genomförandet av åtgärderna (4,03 % av det sammanlagda beloppet). Finland begär sammanlagt 9 810 000 euro i stöd från fonden (50 % av de sammanlagda kostnaderna).

Åtgärder || Beräknat antal arbetstagare || Beräknad kostnad per arbetstagare (i euro) || Sammanlagd kostnad (fonden och nationell samfinansiering) (i euro)

Individanpassade tjänster (artikel 3 första stycket i förordning (EG) nr 1927/2006)

Coachning och andra förberedande åtgärder || 2 680 || 1 076 || 2 884 000

Utbildning och omskolning || 1 340 || 6 027 || 8 076 000

Entreprenörskap och tjänster för nya företagare (t.ex. Protomo-projekten) || 180 || 6 306 || 1 135 000

Stöd till egenföretagande (bidrag till nyföretagande) || 150 || 6 000 || 900 000

Flyttbidrag || 470 || 287 || 135 000

Arbetsförmedlingar och servicecentrum || 3 719 || 215 || 800 000

Lönesubvention || 640 || 7 453 || 4 770 000

Program för företagsbaserad informationsinhämtning || 2 505 || 52 || 130 000

Delsumma för individanpassade tjänster || || 18 830 000

Genomförandekostnader (artikel 3 tredje stycket i förordning (EG) nr 1927/2006)

Förberedande åtgärder || || 50 000

Förvaltning || || 420 000

Information och marknadsföring || || 300 000

Kontroller || || 20 000

Delsumma för genomförandekostnader || || 790 000

Summa beräknade kostnader || || 19 620 000

Stöd från fonden (50 % av de sammanlagda kostnaderna) || || 9 810 000

32.         Finland bekräftar att det åtgärder som beskrivs ovan kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna och att åtgärder har vidtagits för att undvika dubbelfinansiering.

Datum då de individanpassade tjänsterna för de berörda arbetstagarna startade eller enligt planerna ska starta

33.         De individanpassade tjänsterna i det samordnade paket som Finland vill att fonden ska samfinansiera började tillhandahållas den 1 augusti 2012. Eventuellt stöd från fonden kan därmed beviljas från och med detta datum.

Samråd med arbetsmarknadens parter

34.         Arbets- och näringsministeriet har bildat en grupp som behandlar uppsägningarna hos Nokia. Gruppen har deltagit i utformningen av ansökan om stöd från fonden. Arbetsgruppen består av företrädare för Sydvästra Finlands, Norra Österbottens, Birkalands och Nylands närings-, trafik- och miljöcentraler, de lokala arbets- och näringsbyråerna samt arbetsmarknadens parter, dvs. Finlands Fackförbunds Centralorganisation (t.ex. Fackförbundet Pro, Metallarbetarförbundet och Byggnadsingenjörer och -arkitekter i Finland) samt Teknologiindustrin rf med företrädare för Nokia.

35.         Arbets- och näringsbyråns kommitté för ökad sysselsättning är aktiv på lokal nivå. Kommittén fungerar som ett samarbetsorgan för arbets- och näringsbyrån och arbetsmarknadsorganisationerna, kommunerna och andra lokala aktörer. Den har exempelvis till uppgift att föregripa förändringar på arbetsmarknaden och planera nödvändiga åtgärder för dessa förändringar.

36.         De finländska myndigheterna har bekräftat att kraven rörande kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen uppfylls.

Obligatoriska åtgärder enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal

37.         Vad gäller kriterierna i artikel 6 i förordning (EG) nr 1927/2006 har de finländska myndigheterna i sin ansökan angett följande:

· Att det ekonomiska stödet från fonden inte ersätter några åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

· Att åtgärderna stöder enskilda arbetstagare och inte används till omstrukturering av företag eller sektorer.

· Att de stödberättigande åtgärderna inte beviljas stöd från något annat av EU:s finansieringsinstrument.

· De finländska myndigheterna har dessutom bekräftat att de följt upp och genomfört rekommendationerna efter en revision av de åtgärder som tidigare fått stöd av fonden, EGF/2007/004 FI/Perlos.

Förvaltnings- och kontrollsystem

38.         Finland har meddelat kommissionen att stödet kommer att förvaltas av Arbets- och näringsministeriet, som också förvaltar medel från Europeiska socialfonden. Samma ministerium fungerar som attesterande myndighet. Det råder en strikt uppdelning av uppgifter och rapporteringsfunktioner mellan de avdelningar som ansvarar för dessa två funktioner. Förvaltningsfunktionerna för fonden har tilldelats avdelningen för sysselsättning och företagande, medan samma funktioner för Europeiska socialfonden har tilldelats regionalavdelningen. De attesterande funktionerna för båda fonder är placerade inom personal- och förvaltningsenheten. Ministeriet har utarbetat en handledning med en närmare beskrivning av det förfarande som ska följas.

När det gäller revision är det ansvariga organet den oberoende internrevisionsenheten, som lyder under ständig tystnadsplikt. De funktioner som rör övervakning och revision ingår också i funktionerna både för förvaltningsmyndigheten och för den attesterande myndigheten.

Finansiering

39.         På grundval av Finlands ansökan föreslås fonden stödja det samordnade paketet av individanpassade tjänster (inklusive utgifter för genomförandet) med 9 810 000 euro, vilket utgör 50 % av de sammanlagda kostnaderna. Det belopp som kommissionen föreslår ska anslås ur fonden grundar sig på de uppgifter som Finland lämnat.

40.         Med hänsyn till det högsta tillåtna stödbeloppet från fonden enligt artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1927/2006, liksom möjligheten att omfördela budgetanslag, föreslår kommissionen att det sammanlagda beloppet ovan anslås ur fonden och tilldelas enligt rubrik 1a i budgetramen.

41.         Genom detta förslag om utnyttjande av fonden inleder kommissionen det förenklade trepartsförfarandet enligt punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. Budgetmyndighetens två parter uppmanas godkänna såväl behovet av att använda medel ur fonden som det begärda beloppet. Kommissionen ber också den av budgetmyndighetens två parter som, på lämplig politisk nivå, först når enighet om förslaget om utnyttjande av fonden att underrätta den andra parten och kommissionen om sina avsikter. Om någon av budgetmyndighetens två parter motsätter sig förslaget kommer ett formellt trepartsmöte att sammankallas.

42.         Kommissionen lägger separat fram en begäran om överföring för att kunna föra in särskilda åtagandebemyndiganden i 2013 års budget, enligt punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Källa till betalningsbemyndiganden

43.         Anslagen från fondens budgetrubrik kommer att användas för att täcka det belopp på 9 810 000 euro som behövs för denna ansökan.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2013/001 FI/Nokia från Finland)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[5], särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[6], särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[7], och

av följande skäl:

(1)       Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)       Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner euro per år.

(3)       Finland lämnade den 1 februari 2013 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid företaget Nokia plc, Nokia Siemens Networks och 30 av dess underleverantörer, och kompletterade ansökan med uppgifter fram till den 21 augusti 2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 9 810 000 euro ska anslås.

(4)       Fonden bör därför utnyttjas för det ekonomiska stöd Finland ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 9 810 000 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2013.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[2]               EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

[3]               I enlighet med artikel 3 tredje stycket i förordning (EG) nr 1927/2006.

[4]               Marknadsundersökningsföretaget IDC.

[5]               EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[6]               EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

[7]               EUT C […], […], s. […].