MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

För genomförandet av EU:s politik krävs jämförbar och tillförlitlig statistik om EU:s ekonomi, sociala förhållanden och miljö och de olika beståndsdelarna på nationell och regional nivå. Den europeiska statistiken är också av avgörande betydelse för att allmänheten ska få en tydligare bild av Europa och för att medborgarna ska kunna delta i den demokratiska processen och i debatten om dagens och framtidens EU.

Mot denna bakgrund antogs den 15 januari 2013 förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 för att ge utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik under perioden 2013–2017 en övergripande struktur.

Kommissionens förslag till förordning innehöll en finansieringsram på 299,2 miljoner EUR för programmets fem år, vilket varken rådet eller Europaparlamentet ifrågasatte under det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I sin resolution av den 13 juni 2012 om den fleråriga budgetramen och egna medel betonade Europaparlamentet emellertid att förhandlingarna om lagstiftningsförslagen i samband med de fleråriga programmen skulle slutföras så snart som en överenskommelse nåtts om deras finansieringsramar.

Detta är anledningen till att förordning (EU) nr 99/2013 endast innehåller finansieringsramen för 2013, som täcks av programperioden 2007–2013, och att kommissionen uppmanas att lägga fram ett lagstiftningsförslag om finansieringsramen för perioden 2014–2017 för Europaparlamentet och rådet senast tre månader efter antagandet av den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Samråd har hållits med berörda parter och en konsekvensbedömning har gjorts för förslaget till förordning om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (KOM(2011) 928 slutlig av den 21 december 2011), som omfattade budgeten för 2014–2017.

Därför anses det inte nödvändigt med något ytterligare samråd eller någon ytterligare konsekvensbedömning.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Förslaget innehåller finansieringsramen för de fyra år av programmet för europeisk statistik 2013–2017 som täcks av programperioden 2014–2020 (den fleråriga budgetramen). Därför föreslås det att artikel 7 om finansiering ändras.

Övriga bestämmelser i förordningen om programmet för europeisk statistik 2013–2017 förblir oförändrade, såsom målen och bilagan där statistikprodukter fastställs för de fem åren.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Eftersom förordningen innehåller de specifika målen och statistikprodukterna för femårsperioden uppgår det budgetbelopp som föreslås för perioden 2014–2017 till 234,8 miljoner EUR, vilket täcks av programperioden 2014–2020.

5.           ÖVRIGT

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Den föreslagna förordningen berör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och bör därför omfatta det.

2013/0249 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017

(Text av betydelse för EES och Schweiz)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017[1] utgör en ram och fastställer målen och resultaten för utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik för perioden 2013–2017.

(2)       Förordning (EU) nr 99/2013 innehåller endast finansieringsramen för 2013, som täcks av programperioden 2007–2013, och i förordningen uppmanas kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om finansieringsramen för perioden 2014–2017 för Europaparlamentet och rådet senast tre månader efter antagandet av den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.

(3)       Rådets förordning (EU) nr …/… om den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020 antogs den …

(4)       Förordning (EU) nr 99/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 99/2013 ska ändras på följande sätt:

Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Finansiering

1. Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för 2013 ska vara 57,3 miljoner EUR, som täcks av programperioden 2007–2013. Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för 2014–2017 ska vara 234,8 miljoner EUR, som täcks av programperioden 2014–2020.

2. Kommissionen ska verkställa unionens finansiella stöd i enlighet med budgetförordningen.

3. Kommissionen ska fatta sitt beslut om årliga anslag med beaktande av budgetmyndighetens befogenheter.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1         Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017

1.2         Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[2]

Statistik (3403 – Utarbetande av statistisk information, 3480 – Administrativt stöd för Eurostat, 3481 – Politisk strategi och samordning vid Eurostat)

1.3         Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[3]

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4         Mål

1.4.1      Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslaget är förenligt med Europeiska unionens prioriteringar eftersom den statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för detta program kommer att bidra till genomförandet av EU:s politik, såsom Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar för 2010–2014 (dvs. en kraftfullare och integrerad ekonomisk styrning, klimatfrågan, tillväxt och social sammanhållning, medborgarnas Europa samt globalisering).

1.4.2      Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1: Att tillhandahålla statistik i god tid som kan tjäna som underlag för utveckling, övervakning och utvärdering av unionens politik och som på lämpligt sätt avspeglar prioriteringarna samtidigt som en balans upprätthålls mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena och behoven hos ett brett spektrum av användare av europeisk statistik tillgodoses, däribland beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet, på ett kostnadseffektivt sätt utan onödigt dubbelarbete.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

3403 — Utarbetande av statistisk information

Specifikt mål nr 2: Att genomföra den nya produktionsmetoden för den europeiska statistiken för att åstadkomma effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

3403 — Utarbetande av statistisk information, 3480 — Administrativt stöd för Eurostat, 3481 — Politisk strategi och samordning vid Eurostat

Specifikt mål nr 3: Att stärka samarbetet inom det europeiska statistiksystemet (ESS) och med partner utanför systemet för att ytterligare förbättra systemets produktivitet och dess ledande ställning när det gäller officiell statistik världen över.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

3481 — Politisk strategi och samordning vid Eurostat

Specifikt mål nr 4: Att se till att sådan statistik fortgående levereras under programmets hela löptid, förutsatt att detta inte stör mekanismerna för prioritetssättning inom ESS.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

3403 — Utarbetande av statistisk information

1.4.3      Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Inverkan på Europaparlamentet och rådet: positiv eftersom programmet för europeisk statistik överensstämmer med fördragen, budgetplanen och Europeiska unionens politiska prioriteringar, eftersom behovet av statistik som underlag för EU:s politik avspeglas i programmet, och eftersom programmet innehåller en mekanism för förbättrat fastställande av prioriteringar och minskad uppgiftslämnarbörda för företag och medborgare. Medlemsstaterna medverkar vid utarbetandet av programmet. Subsidiaritetsprincipen kommer att beaktas när det genomförs.

Inverkan på kommissionen och dess tjänsteavdelningar: positiv eftersom programmet för europeisk statistik överensstämmer med fördragen och budgetplanen, eftersom behovet av statistik som underlag för EU:s politik avspeglas i programmet och eftersom ett effektivt kvalitetsledningssystem kommer att inrättas som en del av programmet. En effektiv utvärdering och en struktur som följer principerna för den verksamhetsbaserade budgeteringen kommer att ligga till grund för resurstilldelningen.

Inverkan på de nationella statistikbyråerna (inklusive DGINS-konferensen, ESS-kommittén, partnerskapsgruppen och direktörsgrupperna) och andra statistikproducenter i medlemsstaterna: positiv eftersom programmet innehåller en mekanism för förbättrat fastställande av prioriteringar och leder till minskad uppgiftslämnarbörda för företag och medborgare. Det avspeglar den gemensamma ESS-strategin för tillämpningen av meddelandet. Medlemsstaterna medverkar vid utarbetandet av programmet. Subsidiaritetsprincipen kommer att beaktas när det genomförs.

Inverkan på europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC), Europeiska centralbanken, kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (CMFB) och andra användare som inte är institutioner: positiv eftersom behovet av statistik som underlag för EU:s politik avspeglas i programmet och användarna kan förlita sig på att statistiken kommer att vara ändamålsenlig (i tid och i enlighet med deras politiska behov och krav).

Inverkan på Eurostat: positiv eftersom programmet avspeglar meddelandet om produktionsmetoden för EU-statistik, eftersom ett effektivt kvalitetsledningssystem kommer att inrättas som en del av programmet, eftersom programmet kommer att utgöra en stabil struktur för sammanhängande och strukturerad årlig planering och resurstilldelning samt ge en tydlig bild av inriktningen på Eurostats arbete, och eftersom en utvärdering kommer att göras.

1.4.4      Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

För alla mål i 2013–2017 års program anges de huvudsakliga åtgärderna och indikatorerna. De årliga arbetsprogrammen innehåller en mer detaljerad planering av programmets mål, och resultaten kommer att övervakas under programperioden.

Det övergripande målet att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa kommer att övervakas med hjälp av

- Eurostats användarenkät, och särskilt andelen användare som anser att den europeiska statistikens kvalitet överlag är ”mycket bra” eller ”bra”.

1.5         Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1      Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Inrättandet av ett flerårigt program för europeisk statistik grundar sig på artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik[4], där det anges att programmet för europeisk statistik ska utgöra ramen för utvecklingen, framställningen och spridningen av den europeiska statistiken samt ange huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras under högst fem år. I programmet ska det fastställas vilka informationsbehov som måste prioriteras för att Europeiska unionens verksamhet ska kunna genomföras. Förslaget riktar sig i första hand till användare och producenter av europeisk statistik, dvs. Europaparlamentet och rådet, kommissionens generaldirektorat, Europeiska centralbanken, de nationella statistikbyråerna och andra nationella producenter av europeisk statistik, europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC), kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (CMFB) och andra användare som inte är institutioner samt, givetvis, allmänheten i stort.

1.5.2      Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Politiska beslutsfattare och aktörer på marknaden behöver ständigt statistik för att kunna fatta beslut samt för att övervaka och utvärdera genomförandet av besluten. Statistiken ger en väsentlig infrastruktur för demokratier och moderna ekonomier så att de kan fungera effektivt och ändamålsenligt. För att kunna utföra sitt uppdrag behöver Europeiska unionen en statistiktjänst av hög kvalitet. Den europeiska statistiken måste vara tillförlitlig, aktuell och politiskt oberoende samt tillhandahållas i en form som passar användarna. Arbetet med att framställa statistiken får inte heller vara alltför betungande för uppgiftslämnarna, och insamlingen måste ske i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Tillsammans med de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter som i medlemsstaterna ansvarar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik har Eurostat inrättat ett partnerskap – det europeiska statistiksystemet (ESS). I detta partnerskap ingår också EES-länderna. Medlemsstaterna samlar in uppgifter och sammanställer statistik för nationella ändamål och för EU.

ESS fungerar som ett nätverk där Eurostat har en ledande roll vid harmoniseringen av statistiken, i nära samarbete med de nationella statistikbyråerna. Arbetet inom ESS är i första hand inriktat på EU:s politikområden, och i och med att EU-politiken täcker ett allt större område har harmoniseringen utvidgats till att omfatta nästan alla statistikområden.

ESS gör det lättare att utbyta kunskap och bästa praxis mellan medlemsstaterna och att utveckla ny teknik, gemensamma verktyg och nätverk för samarbete för att dra nytta av eventuella synergieffekter och undvika dubbelarbete, vilket banar väg för ett modernt produktionssystem som står väl rustat inför framtida utmaningar.

För att harmoniserings-, effektiviserings- och regleringsinsatser ska kunna genomföras på effektivast möjliga sätt bör initiativet till insatserna tas på EU-nivå.

1.5.3      Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

En stor begränsning med det statistiska programmet 2008–2012[5] var att strukturen låg fast för en femårsperiod och att målen beskrevs i detalj. Sedan programmet antogs har situationen förändrats avsevärt. Det grundläggande regelverket för framställningen av europeisk statistik har förändrats. Meddelandet om produktionsmetoden för EU-statistik har antagits, följt av en gemensam strategi för det europeiska statistiksystemet, och dessutom har Lissabonfördraget trätt i kraft, en ny kommission har tillträtt (i januari 2010; mandatperioden löper ut i december 2014), flera nya politiska initiativ (t.ex. Europa 2020) har lanserats och styrningsstrukturen för det europeiska statistiksystemet har stärkts. Ingen av dessa händelser avspeglas i programmet – delar av det har blivit inaktuella och de planerade åtgärderna är inte nödvändigtvis desamma som de som faktiskt genomförs. Detta gör att rapporteringen av programmets genomförande inte längre har lika stor relevans eftersom många relevanta satsningar inte avspeglas i programmet, samtidigt som det måste rapporteras om viss verksamhet som nämns men som inte längre bedrivs.

När programmet för europeisk statistik skulle utarbetas föreslog arbetsgrupp 3 inom partnerskapsgruppen[6] att den fleråriga programperioden skulle löpa från 2013 till 2017. Det föreslogs att ESS-partnerna (ESS-kommittén, DGINS-konferensen, direktörsgrupperna och ESAC) skulle spela en större roll vid programmets utarbetande.

Nämnas bör också att kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om efterhandsutvärderingen av gemenskapens statistiska program 2003–2007[7] bl.a. innehöll följande rekommendationer för framtida fleråriga program:

Förbättra kopplingen mellan gemenskapens statistiska program och de årliga arbetsprogrammen. Gemenskapens statistiska program är utformat som ett ramprogram som ger en strategisk vision för fem år och tillsammans med de årliga arbetsprogrammen ska trygga flexibiliteten och relevansen hos gemenskapens statistiska program under hela perioden. När gemenskapens statistiska program används som referens bör de årliga arbetsprogrammen uttryckligen hänvisa till och bygga på gemenskapens statistiska program.

Förbättra övervakningen av genomförandet av gemenskapens statistiska program. En övergripande övervakning av gemenskapens statistiska program bör genomföras genom att man fastställer en central uppsättning indikatorer som ger tillräcklig information om hur väl de operativa och strategiska målen har uppnåtts under programperioden.

I kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om halvtidsutvärderingen av gemenskapens statistiska program 2008–2012 betonades att följande bör beaktas i framtiden:

- Fastställande av nya statistikbehov. Det krävs ett mer integrerat tillvägagångssätt med flera och kombinerade uppgiftskällor tillsammans med en harmonisering av metoder, begrepp och definitioner.

- Starkare partnerskap i ESS. Tonvikt lades vid inrättandet av fler och olika integrerade samarbetsmodeller tillsammans med medlemsstaterna.

- Överväganden om principerna för en strategi för omprioritering av verksamheten och tillgängliga resurser för att genomföra programmet; sådana överväganden ansågs nödvändiga i syfte att minska uppgiftslämnarbördan och producenternas kostnader.

Värt att nämna är att det nuvarande statistiska programmet för 2008–2012 var en av de frågor som togs upp i revisionsrapporten från Eurostats internrevisionsfunktion om utvärderingsfunktionen[8], där det påpekades att det inte gjorts någon förhandsutvärdering för det nuvarande programmet och rekommenderades att en sådan utvärdering skulle göras för framtida program i enlighet med budgetförordningen[9] (artikel 27) och dess genomförandebestämmelser[10] (artikel 21).

För att undvika de begränsningar som följer av ett alltför detaljerat program och för att det ska vara möjligt att anpassa programmet efter nya eller ändrade politiska prioriteringar och den politiska utvecklingen, är 2013–2017 års program utformat som ett allmänt planeringsinstrument där de mål som ska uppnås och de åtgärder som ska vidtas beskrivs i allmänna ordalag, så att det utgör en övergripande struktur för utarbetandet av årliga statistiska arbetsprogram med detaljerade mål och åtgärder.

Utvecklingen inom ESS och genomförandet av meddelandet om produktionsmetoden för EU-statistik kräver att det i programmet för europeisk statistik 2013–2017 läggs särskild tonvikt vid framtida utmaningar och balans mellan efterfrågan och resurser. Ett starkt partnerskap inom ESS är av avgörande betydelse, och ett mer utbrett samråd med berörda aktörer har därför tagits med i färdplanen för utarbetandet av detta program.

Med utgångspunkt i tidigare erfarenheter håller man på att inrätta mekanismer för att säkra att planeringen och rapporteringen är konsekvent genom att man skapar närmare kopplingar mellan programmets mål och de årliga arbetsprogrammen samt förbättrar övervakningen och utvärderingen av programmets genomförande.

Vid utarbetandet av målen och indikatorerna för 2013–2017 års program har hänsyn tagits till rekommendationerna från halvtidsutvärderingen av gemenskapens statistiska program 2008–2012. Bland annat planerar man med anledning av omprioriteringen av statistikkraven för att minska uppgiftslämnarbördan och produktionskostnaderna att inrätta den prioriteringsmekanism som presenterades för ESS-kommittén vid mötet den 18 november 2010[11].

Förhandsutvärderingen gjordes i enlighet med budgetförordningen[12] (artikel 27) och dess genomförandebestämmelser[13] (artikel 21).

1.5.4      Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Vid sidan av det nuvarande statistiska programmet för 2008–2012 genomförs ett annat flerårigt program – programmet för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet) – mellan 2009 och 2013. För att göra förvaltningen av programmen effektivare beslutade Eurostat att ha ett enda flerårigt program i stället för två. Detta innebär att de mål för företags- och handelsstatistiken som sträcker sig längre än 2013 och åtgärderna för att modernisera socialstatistiken är en del av programmet för europeisk statistik 2013–2017.

Eurostat har dessutom en samordnande roll i samband med framställning av europeisk statistik i enlighet med kommissionens beslut 2012/504/EU av den 17 september 2012. Kommissionens generaldirektorat och andra tjänstegrenar inom kommissionen involverar Eurostat på ett tidigt stadium vid utarbetandet av program med statistikrelaterat innehåll.

1.6         Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– þ Förslaget eller initiativet ska gälla från den [1/1] 2014 till den [31/12] 2017

– þ Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2017 för åtagandebemyndiganden och från 2014 till 2021 för betalningsbemyndiganden.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7         Planerad metod för genomförandet[14]

þ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[15]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer, särskilt OECD, FN och Världsbanken.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2            FÖRVALTNING

2.1         Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

I enlighet med budgetförordningens bestämmelser genomförde enheten för strategisk planering vid Eurostat mellan oktober 2010 och april 2011 en förhandsutvärdering av programmet för europeisk statistik 2013–2017, med hjälp av enheterna för ekonomi och rättsliga frågor. Utvärderingen diskuterades med Eurostats arbetsgrupp för utarbetande av programmet, bestående av företrädare på enhetschefsnivå från samtliga Eurostats direktorat, och godkändes sedan vid mötet mellan Eurostats direktörer den 12 april 2011.

De viktigaste resultaten från förhandsutvärderingen har tagits med i finansieringsöversikten. Tidigare erfarenheter som beaktades när programmet utarbetades redovisas i finansieringsöversiktens punkt 1.5.3 – Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder. Målen för programmet beskrivs i själva förslaget.

I artikel 2 i förslaget anges att programmet kommer att vara föremål för detaljerad årlig planering genom kommissionens årliga statistiska arbetsprogram i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009. Kommissionen kommer att fatta beslut om dessa program och finansieringen av dem, och i besluten kommer även de utfall och resultat (mål och indikatorer) som ska nås under referensperioden att anges i detalj. Övervakningen kommer att ske genom regelbundna rapporter om resursanvändning och om de framsteg som gjorts för att uppnå målen.

När det gäller rapporteringen kommer det i överensstämmelse med förordningen om europeisk statistik att utarbetas en lägesrapport som efter samråd med ESS-kommittén kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast i juni 2015.

Vid utgången av den period som omfattas av programmet kommer en efterhandsutvärdering att göras. ESS-kommittén kommer att få yttra sig om utvärderingsrapporten, som kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet före utgången av 2018.

2.2         Administrations- och kontrollsystem

2.1.1      Risker som identifierats

Metoden för att genomföra det föreslagna programmet är direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen och i begränsad utsträckning gemensam förvaltning med internationella organisationer. I finansiellt hänseende kommer programmet att genomföras genom tilldelning av kontrakt, särskilt till företag som är specialiserade på statistik eller it-tjänster, och genom bidrag (huvudsakligen till nationella statistikansvariga myndigheter). Enligt förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik kan dessa myndigheter få bidrag utan någon ansökningsomgång.

De främsta riskerna med programmets genomförande är i första hand förknippade med förfarandet för förvaltning av bidrag. Vid genomförandet av gemenskapens statistiska program 2008–2012 framgick det att vissa stödmottagare hade svårt att lämna in den dokumentation som kommissionen måste ha för att kunna fastställa om kostnaderna är stödberättigande.

2.2.2      Uppgifter om det interna kontrollsystemet

De viktigaste delarna i det interna kontrollsystemet är förhandskontrollen av varje finansiell transaktions operativa och ekonomiska aspekter (laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning) i enlighet med artikel 49.3 i genomförandebestämmelserna för budgetförordningen. Förhandskontrollerna omfattar hela utgiftscykeln, från planeringsstadiet till åtaganden och betalningar. För varje finansiell transaktion måste varje aktör i det finansiella kretsloppet därför följa särskilda checklistor när de gör sina kontroller.

Inte bara det finansiella kretsloppet, utan också lämplig övervakning, finansiell och resultatbaserad rapportering, revision samt utvärdering, bidrar till att programmets budget genomförs i överensstämmelse med principerna för sund ekonomisk förvaltning och till att säkra att kraven på laglighet och korrekthet är uppfyllda. Man kommer att se till att dessa kontrollmetoder kompletterar varandra så att dubbelarbete undviks och kontrollerna blir kostnadseffektiva.

Vid sidan av de omfattande och obligatoriska kontrollerna av varje finansiell transaktion som godkänns inom ramen för programmet kommer ytterligare kontrollåtgärder att vidtas inom ramen för förfarandet för förvaltning av bidrag. Utöver de förhandskontroller som beskrivits ovan kommer det att göras utökade förhands- och efterhandskontroller utifrån en årlig riskanalys. Utökade förhandskontroller, dvs. grundliga kontroller av ytterligare betalningsunderlag innan slutbetalningen görs för medfinansierade bidragsberättigade åtgärder, kommer att göras på grundval av stickprov. Med utgångspunkt i erfarenheter sedan 2005 kommer det dessutom att genomföras efterhandskontroller för att avgöra om den verksamhet som finansierats genom budgeten har genomförts korrekt och i synnerhet om kriterierna från förhandskontrollen är uppfyllda. Särskild tonvikt kommer att läggas vid att göra administrationen mindre komplicerad och därmed minska risken för fel i samband med bidragsförvaltningen. Detta kommer främst att uppnås genom att man fokuserar på större projekt (och begränsar de små bidragen), kräver särskilda revisionsintyg och, sist men inte minst, genom att man inför alternativ till betalningar som grundar sig på faktiska kostnader, dvs. bidrag i form av schablonbelopp och standardiserade enhetskostnader.

Kostnader för och nyttan med kontrollerna: Kontrollstrategin för programmet anses begränsa risken för bristande efterlevnad till under 2 %, vilket ligger i linje med den bedömning som gjordes i samband med den årliga verksamhetsrapporten 2010. Med tanke på att internkontrollmålet för det nya programmet är att inte överskrida en genomsnittlig kvarstående felprocent på 2 % för hela programperioden 2013–2017 anses såväl internkontrollsystemet som kostnaderna för det ge adekvata garantier för att detta mål uppnås. Eurostat bedömer att kostnaderna för ytterligare utökade förhands- och efterhandskontroller enligt ovan ligger kvar på ca 1 % av programmets budget, vilket är ungefär detsamma som för det förra programmet. När det gäller kontrollernas art och intensitet kommer 100 % av de finansiella transaktionerna (och därmed 100 % av budgeten) att genomgå obligatoriska förhandskontroller i enlighet med budgetförordningen. Såsom nämnts ovan kommer kontroller som grundar sig på grundlig analys av dokumentationsunderlag att göras efter en årlig riskanalys. De kan komma att omfatta 4–6 % av budgeten.

2.3         Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Utöver alla de föreskrivna kontrollåtgärderna kommer det att utarbetas en strategi för bedrägeribekämpning, i linje med den nya bedrägeribekämpningsstrategi som kommissionen antog den 24 juni 2011. De interna kontrollerna för att upptäcka bedrägerier bör bl.a. vara förenliga med kommissionens strategi och riskhanteringen inriktas på att kartlägga områden med hög risk för bedrägerier och på att hitta lämpliga åtgärder. Vid behov kommer samarbetsgrupper att inrättas och lämpliga it-verktyg införas för analys av bedrägerier i anslutning till programmet för europeisk statistik.

Eurostat har utformat en kontrollstrategi för 2013–2017 som ska genomföras parallellt med programmet. Man hoppas kunna minska risken för bedrägerier och bidra till att förebygga dem genom att förenkla administrationen, tillämpa kostnadseffektiva övervakningsförfaranden och utföra riskbaserade förhands- och efterhandskontroller. Särskilda informationsåtgärder och relevant utbildning i bedrägeribekämpning är en del av kontrollstrategin.

3            BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1         Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([16]) || från Efta-länder[17] || från kandidat-länder[18] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| [XX.YY.YY.YY] || Diff./ Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning……………………………………..] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || 29.0201 Programmet för europeisk statistik 2013–2017 || Diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

1 || 29.0104 Statistisk informationspolicy – Administrativa utgifter || Icke-diff. || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2         Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1      Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || Rubrik 1 – Smart tillväxt för alla (fr.o.m. 2014)

GD: ESTAT || || || År 2014[19] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 och följande budgetår || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || ||

29.0201 || Åtaganden || (1) ||  53,391 || 54,922 || 56,443 || 57,960 || || 222,716

Betalningar || (2) || 32,360 || 33,613 || 46,450 || 52,843 || 92,839 || [20]258,105

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[21] || || || || || ||

29.0104 || || (3) || 2,900 || 2,983 || 3,065 || 3,148 || || 12,096

TOTALA anslag för GD ESTAT || Åtaganden || =1+1a +3 || 56,291 || 57,905 || 59,508 || 61,108 || || 234,812

Betalningar || =2+2a +3 || 35,260 || 36,596 || 49,515 || 55,991 || 92,839 || 270,201

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 53,391 || 54,922 || 56,443 || 57,960 || || || || 222,716

Betalningar || (5) || 32,360 || 33,613 || 46,450 || 52,843 || 92,839 || || || 258,105

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 2,900 || 2,983 || 3,065 || 3,148 || || || || 12,096

TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 56,291 || 57,905 || 59,508 || 61,108 || || || || 234,812

Betalningar || =5+ 6 || 35,260 || 36,596 || 49,515 || 55,991 || 92,839 || || || 270,201

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 och följande budgetår || TOTALT

GD: ESTAT ||

Ÿ Personalresurser || 92,335 || 91,479 || 90,615 || 89,829 || || || || 364,258

Ÿ Övriga administrativa utgifter || (1) 3,487 || (2) 3,487 || (3) 3,487 || (4) 3,487 || || || || 13,948

GD ESTAT TOTALT || Anslag || 95,822 || 94,966 || 94,102 || 93,316 || || || || 378,206

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 95,822 || 94,966 || 94,102 || 93,316 || || || || 378,206

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 och följande budgetår || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 152,113 || 152,871 || 153,610 || 154,424 || || || || 613,018

Betalningar || 131,082 || 131,562 || 143,617 || 149,307 || 92,839 || || || 648,407

3.2.2      Beräknad inverkan på driftsanslagen

–          Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–          X         Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || TOTALT

RESULTAT

|| Mål- och resultatbeteckning || Typ[22] || Genomsnittliga kostn. || Antal   || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad ||

SPECIFIKA MÅL nr 1 och 4[23] Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som kan tjäna som underlag för utvecklingen, övervakningen och utvärderingen av Europeiska unionens politik. ||

|| - Resultat || Statistikprojekt || 0,304 || || || 85 || 23,694 || 67 || 21,480 || 62 || 21,204 || 58 || 22,129 || 272 || 88,507

|| Delsumma för specifikt mål nr 1 || || || 85 || 23,694 || 67 || 21,480 || 62 || 21,204 || 58 || 22,129 || 272 || 88,507

|| SPECIFIKT MÅL nr 2 Att genomföra den nya produktionsmetoden för den europeiska statistiken ||

|| - Resultat || Statistikprojekt || 0,298 || || || 84 || 23,694 || 100 || 30,102 || 94 || 31,555 || 87 || 32,194 || 365 || 117,545

|| Delsumma för specifikt mål nr 2 || || || 84 || 23,694 || 100 || 30,102 || 94 || 31,555 || 87 || 32,194 || 365 || 117,545

|| SPECIFIKT MÅL nr 3 Att stärka samarbetet inom det europeiska statistiksystemet och med partner utanför systemet ||

|| - Resultat || Statistikprojekt || 0,306 || || || 19 || 6,003 || 9 || 3,340 || 8 || 3,684 || 7 || 3,637 || 43 || 16,664

|| Delsumma för specifikt mål nr 3 || || || 19 || 6,003 || 9 || 3,340 || 8 || 3,684 || 7 || 3,637 || 43 || 16,664

|| TOTALA KOSTNADER || || || 188 || 53,391 || 176 || 54,922 || 164 || 56,443 || 152 || 57,960 || 680 || 222,716

3.2.3      Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1   Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 och följande budgetår || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || ||

Personalresurser || 92,335 || 91,479 || 90,615 || 89,829 || || 364,258

Övriga administrativa utgifter || || || || || || 13,948

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 95,822 || 94,966 || 94,102 || 93,316 || || 378,206

Belopp utanför RUBRIK 5[24] i den fleråriga budgetramen || || || || || ||

Personalresurser || 2,285 || 2,285 || 2,285 || 2,285 || || 9,140

Andra utgifter av administrativ natur (it, möten, undersökningar, tjänsteresor, prenumerationer/abonnemang) || 0,615 || 0,698 || 0,780 || 0,863 || || 2,956

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (1) 2,900 || (2) 2,983 || (3) 3,065 || (4) 3,148 || || (5) 12,096

TOTALT || 98,722 || 97,949 || 97,167 || 96,464 || || 390,302

3.2.3.2   Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 ||

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

29 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 651 || 645 || 639 || 633 || || ||

XX 01 01 02 (vid delegationer) || - || - || - || - || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[25]

29 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || 94 || 93 || 92 || 92 || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || - || - || - || - || || ||

XX 01 04 yy [26] || - vid huvudkontoret[27] || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (29 01 04 01) || 41 || 41 || 40 || 40 || || ||

TOTALT || 789 || 779 || 771 || 765 || || ||

29 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || De arbetsuppgifter som ska utföras rör huvudsakligen dels metodarbete, dels insamling, validering, bearbetning och spridning av statistisk information inom de områden som anges i förordning XXX. Det rör sig även om arbetsuppgifter inom Eurostats båda horisontala verksamhetsbaserade budgetområden (”Administrativt stöd för Eurostat” och ”Politisk strategi och samordning vid Eurostat”).

Extern personal || Att bistå tjänstemän och tillfälligt anställda i ovannämnda arbetsuppgifter.

3.2.4      Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[28].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5      Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– X Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || || Totalt

Bidrag från Schweiz || 4,851 || 4,948 || 5,047 || 5,147 || || || || 19,933

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || 4,851 || 4,948 || 5,047 || 5,147 || || || || 19,933

3.3         Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[29]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT L 39, 9.2.2009, s. 12.

[2]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[3]               I den mening som avses i artikel 49.6 a och b i budgetförordningen.

[4]               EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

[5]               Beslut nr 1578/2007/EG, EUT L 344, 28.12.2007, s. 15.

[6]               Partnerskapsgruppen är en grupp bestående av generaldirektörer för de nationella statistikbyråerna inom ESS som har till uppdrag att vidareutveckla ESS, huvudsakligen genom att underlätta arbetet i ESS-kommittén.

[7]               KOM(2009) 1 slutlig.

[8]               Internrevisionsfunktionens revisionsrapport: dok. nr ESTAT-2009-ESTAT-002, 19.2.2010.

[9]               Konsoliderad version av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

[10]             Konsoliderad version av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

[11]             Framlagd vid mötet i ESS-kommittén den 18 november 2010, dok. nr 2010/07/08b.

[12]             Konsoliderad version av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

[13]             Konsoliderad version av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

[14]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html.

[15]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[16]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[17]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[18]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[19]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[20]             Betalningsbemyndigandena omfattar förpliktelser som ingåtts sedan programmet för europeisk statistik inleddes 2013.

[21]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[22]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[23]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[24]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[25]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[26]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[27]             I huvudsak för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

[28]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[29]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.