MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Allmän bakgrund

Det här initiativet är förankrat i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla[1], i vilken digitala infrastrukturer sätts i frontlinjen som en del av huvudinitiativet En digital agenda för Europa[2]. I den digitala agendan understryks Den digitala agendan syftar bland annat till en utbyggnad av offentliga onlinetjänster över gränserna, för att främja företagens och medborgarnas rörlighet. Det är särskilt viktigt att de offentliga tjänsterna är interoperabla när den lagstiftning och de initiativ som rör den inre marknaden (som tjänstedirektivet och handlingsplanen för elektronisk offentlig upphandling) bygger på att företagen kan interagera och göra affärer med offentliga förvaltningar på elektronisk väg och över gränser.

I den digitala agendan understryks vidare behovet av att säkerställa utbyggnaden och användningen av bredband för alla, med högre hastigheter och genom både fast och trådlös teknik, och av att underlätta investeringar i de nya, mycket snabba, öppna och konkurrenskraftiga internetnät som kommer att vara är ryggraden i den framtida moderna ekonomin.

EU har satt ambitiösa mål i fråga om utbyggnaden och användningen av bredband till år 2020.

Den 29 juni 2011 antog kommissionen meddelandet En budget för Europa 2020 om nästa fleråriga budgetram (MFF) (2014–2020)[3], där det föreslås att det ska inrättas en fond för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att främja fullbordandet av de prioriterade infrastrukturerna inom områdena energi, transport och digitala nät med ett samlat belopp på 40 miljarder euro av vilka 9,2 miljarder euro enligt kommissionens förslag skulle avsättas avsedda för digitala nät och tjänster.

Den 8 februari 2013 antog Europeiska rådet slutsatser om den nya budgetförordningen där budgeten för digitala tjänster inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (”FSE:s digitala del”) fastställdes till 1 miljard euro. På denna grundval föreslår kommissionen nu en ändring av sitt förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät. I skrivande stund pågår fortfarande förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet om nästa fleråriga finansieringsram. Förhandlingarna om förslaget till förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa pågår också fortfarande.

Det ändrade förslaget beaktar i möjligaste mån de senaste ståndpunkterna i rådet och det berörda utskottet i Europaparlamentet. Förslaget syftar till att inrikta FSE-åtgärderna på ett mindre antal infrastrukturer för digitala tjänster, på grundval av ett antal strikta kriterier för prioritering, och ett begränsat bidrag till bredband via finansieringsinstrument, med sikte på att få i gång privata investeringar och investeringar från andra offentliga källor än Fonden för ett sammanlänkat Europa. Trots det begränsade ekonomiska bidraget när det gäller bredband ger förslaget en ram som främjar mer omfattande bidrag från företag och institutionella aktörer som Europeiska investeringsbanken.

Förslagets syfte

Syftet med denna förordning är att fastställa en serie riktlinjer som omfattar målen och prioriteringarna för bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster inom området telekommunikation i samband med Fonden för ett sammanlänkat Europa.

I bilagan identifieras projekt av gemensamt intresse för utbyggnaden av bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster och bredbandsnät. Dessa projekt ska bidra till en förbättrad konkurrenskraft för den europeiska ekonomin, vilket innefattar små och medelstora företag, främja de nationella, regionala och lokala nätens samtrafik och interoperabilitet, liksom tillgången till sådana nät, samt stödja utvecklingen av en digital inre marknad. De ska kunna få ekonomiskt stöd från EU via de instrument som finns tillgängliga enligt förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa som åtföljer denna förordning.

Förordningens syfte Strategin i denna förordning är att försöka få bort de flaskhalsar som förhindrar fullbordandet av den digitala inre marknaden, dvs. tillhandahålla uppkopplingar till internet och tillgång, även över gränserna, till en infrastruktur med offentliga digitala tjänster. Hindren för telekommunikationsnäten gäller i praktiken, till skillnad från exempelvis finansieringen av en ringväg runt en huvudstad som krävs för att få flyt i en transportkorridor, aspekter på såväl tillgångs- som efterfrågesidan. På tillgångssidan hänger begränsningarna samman med en hög grad av suboptimal marknadsmisslyckanden marknadssituation och de åtföljande svaga affärsmässiga förutsättningarna för investeringar i bredbandsnät och leveranser av viktiga tjänster av allmänintresse (t.ex. e-hälsovård, e-identitet, e-upphandling och dessa tjänsters interoperabilitet över gränserna). På efterfrågesidan är den digitala inre marknaden, med dess avsevärda tillväxtpotential, beroende av att alla medborgare, företag och förvaltningar ska vara uppkopplade till digitala nät.

Fonden för ett sammanlänkat Europa har som syfte att använda innovativa finansieringsinstrument för att uppmuntra till infrastrukturinvesteringar, genom att minska investeringsrisken och tillhandahålla långsiktig finansiering för såväl alternativa som befintliga investerare. Innovativa finansieringsinstrument ger en viktig hävstångseffekt åt privata och offentliga investeringar, samtidigt som de fortfarande bygger på marknadsmekanismer. Där de affärsmässiga förutsättningarna för infrastrukturinvesteringar är särskilt svaga förutses i Fonden för ett sammanlänkat Europa även möjligheten att erbjuda samfinansiering via bidrag.

Inom området bredbandsnät ska åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse stödja investeringar i nät som, till 2020, klarar målet i den digitala agendan för Europa om att alla ska ha tillgång till en bredbandshastighet på 30 Mbps, eller målet att åtminstone 50 % av hushållen ska abonnera på hastigheter över 100 Mbps. En balanserad portfölj med projekt för 30 och 100 Mbps kommer att tas fram och hänsyn bör även tas till medlemsstaternas investeringsbehov, som bedöms ligga på upp till 270 miljarder euro.

När det gäller infrastrukturen infrastrukturer för digitala tjänster ska flaskhalsarna, i form av utvecklingen av tjänster inom interoperabla ramar, hanteras genom upphandling och direkta bidragssystem, i vissa fall vanligtvis med höga samfinansieringsnivåer fullständig finansiering av plattformar på EU-nivå, då det inte finns några naturliga ägare till en europeisk infrastruktur för interoperabla tjänster. I själva verket skulle varken enskilda medlemsstater eller privata investerare kunna garantera utvecklingen av gränsöverskridande tjänster inom interoperabla ramar. Det europeiska mervärdet är därför högt.

Projekten av gemensamt intresse inom området infrastrukturer för digitala tjänster inriktas främst på byggstenar i enlighet med bilagan. , finns transeuropeiska snabba stamnätsanslutningar för offentliga förvaltningar, leverans av e-förvaltningstjänster över gränserna baserat på interoperabel identifiering och autentisering (t.ex. gemensamma elektroniska rutiner för Europa för att starta företag, för upphandlingar över gränserna, för e-juridik och för gränsöverskridande e-hälsovårdstjänster), tillgång till information från den offentliga sektorn, vilket innefattar det europeiska kulturarvets digitala resurser, data.eu och flerspråkiga resurser, säkerhet och trygghet (ett säkrare internet och infrastrukturer för kritiska tjänster), samt smarta energitjänster.Till projekten av gemensamt intresse kan även räknas driften av elektroniska offentliga tjänster som införs under andra av gemenskapens program, exempelvis ISA-programmet (om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar). På årsbasis kommer särskilda infrastrukturer för digitala tjänster i bilagan att identifieras för utbyggnad, i enlighet med den tillgängliga finansieringen.

För bredbandsnät kommer endast små medel att finnas tillgängliga i enlighet med denna förordning. Skälen för offentligt ekonomiskt stöd i områden där de privata investeringarna är otillräckliga är fortfarande giltiga, men det offentliga stödet kommer i första hand att behöva komma från andra källor än Fonden för ett sammanlänkat Europa. Det kommer framför allt att komma från nationella källor och från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, där informations- och kommunikationsteknik förmodligen kommer att ingå i de tematiska mål som omfattas av prioriteringskraven för tematisk koncentration.

Med tanke på bredbandsnätens stora betydelse för tillväxt och sysselsättning, och med tanke på både de finansiella och tekniska utmaningarna i samband med offentliga investeringar i sektorn, föreskriver denna förordning ett begränsat ingripande som bygger på möjliggörande. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att finansiera ett litet bidrag till inrättandet av finansieringsinstrument på Europeiska unionens nivå (nedan kallad unionsnivå), framför allt i samarbete med Europeiska investeringsbanken, som har potential att främja en effektiv användning av andra offentliga medel och privata medel. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer därför endast att kunna finansiera ett begränsat antal bredbandsprojekt på egen hand, men den kommer också att främja en effektiv tilldelning från t.ex. de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom att ge förvaltningsmyndigheter möjlighet att ge bidrag från de operativa programmen. Sådana bidrag kommer att öronmärkas för användning i den berörda medlemsstaten eller regionen och kan främja uppkomsten av en kritisk massa och stordriftsfördelar i genomförandet av projekt. Genom att upprätta en ram som möjliggör mer omfattande bidrag från företag och institutionella aktörer syftar förslaget till betydligt större bidrag till bredbandsprojekt av gemensamma intressen än finansieringen inom ramen för förordningen.

Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse ska kunna få ekonomiskt stöd från EU via de instrument som finns tillgängliga enligt förordningen om inrättande av FSE[4]. Det här förslaget ska därför ses i samband med förslaget till den förordningen. Det här förslaget till förordning anger även kriterierna för identifiering av nya projekt av gemensamt intresse, baserat på kommissionens bedömning av ändrade politiska prioriteringar, teknisk utveckling eller situationen på de relevanta marknaderna.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYSER

I fråga om utbyggnaden av bredband har flera samråd hållits med medlemsstater, branschen och sociala aktörer. Bland dessa kan i synnerhet nämnas en rundabordskonferens som leddes av kommissionens vice ordförande Kroes med verkställande direktörer från innehållsleverantörer, utrustningstillverkare, investerare och telekomoperatörer från världsledande företag som Nokia, Alcatel Lucent, Google, Ericsson, News Corp m.fl. och det första forumet om den digitala agendan (Digital Agenda Assembly) som ägde rum i Bryssel den 16 och 17 juni 2011 och samlade mer än 1 000 intressenter från den privata och offentliga sektorn, liksom från det civila samhället. Vid dessa och flera andra tillfällen har intressenterna i hög grad delat kommissionens bedömning att den befintliga investeringsmodellen för telekomområdet är otillräcklig för att få igång en utbyggnad av bredbandsinfrastruktur med hög kvalitet och till ett rimligt pris för alla europeiska medborgare och de har välkomnat kommissionens planer på att använda riktade offentliga investeringar, t.ex. genom användningen av innovativa finansieringsinstrument, för att mobilisera den nödvändiga infrastrukturinvesteringen för att stödja alternativa och mer hållbara investeringsmodeller.

Europaparlamentet påpekade i utkastet till en rapport om den framtida fleråriga budgetramen vikten av att använda budgeten för att skapa investeringar inom bredbandsområdet.

När det gäller gränsöverskridande infrastrukturer för digitala tjänster har kommissionen samarbetat med olika intressentgrupper under många år. I utvärderingar av och expertutlåtanden om pågående aktiviteter, exempelvis Europeana (för kulturarvet) eller programmet för ett säkrare internet, rekommenderas vanligtvis att aktiviteterna ska fortsätta och utvidgas.

Mot bakgrund av den preliminära budgetnedskärningen från 9,2 miljarder euro till 1 miljard euro är det nödvändigt att begränsa programmets räckvidd. När det gäller infrastrukturer för digitala tjänster hade detta kunnat uppnås antingen genom en minskning av det antal tjänster som ursprungligen föreslogs eller genom striktare finansieringskriterier. Föreliggande kommissionsförslag omfattar båda delarna: Två tjänster har av budgetskäl strukits i bilagan till detta förslag (”transeuropeiska snabba stamnätsanslutningar för offentliga förvaltningar” och ”informations- och kommunikationsteknik för intelligenta energinät och för tillhandahållande av smarta energitjänster”) medan en infrastruktur för allmänna tjänster har lagts till (se nedan).

I lagstiftningsöverläggningarna har rådets arbetsgrupp för telekommunikation föreslagit att ytterligare infrastrukturer för digitala tjänster skulle läggas till, nämligen ”Elektroniska förfaranden vid flytt från ett europeiskt land till ett annat”, ”Europeisk plattform för sammankoppling av tjänster som rör sysselsättning och social trygghet” och ”Plattformar för administrativt samarbete online”. Av budgetskäl finns inte alla kvar i bilagan till detta förslag.

Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi lade till infrastrukturer för digitala tjänster avseende ”utbyggnad av infrastruktur inom offentliga transporter som möjliggör användning av säkra och interoperabla mobila närtjänster”, ”Plattform för tvistlösningar online”, ”Europeisk plattform för tillgång till utbildningsresurser” och ”Interoperabla gränsöverskridande tjänster för e-fakturering”. Några av dessa finns kvar i bilagan till detta förslag.

När det gäller bredband kunde programmet varken föreskriva några åtgärder eller tillhandahålla begränsade åtgärder för att främja privata och andra offentliga medel. Eftersom det kommer att finnas tillgängliga EU-medel inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt som ett fjärde prioriteringstema inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, och eftersom användningen av strukturfonder för bredband har varit en utmaning, omfattar detta förslag inrättandet av finansieringsinstrument för att uppnå en effektivare tilldelning av medel från bland annat strukturfonderna.

Både rådet och Europaparlamentet ansåg att åtgärderna inte fick tränga ut privata investeringar. Båda institutionerna ansåg också att de måste baseras på principen om teknikneutralitet. Europaparlamentet införde dock väldigt ambitiösa målhastigheter för överföringen (”hastigheter på 1 Gbps, där detta är möjligt, och mer”), medan vissa medlemsstater ville lätta på kommissionens ursprungliga förslag och koppla FSE-åtgärder till 30 Mbps-målet från En digital agenda för Europa. Förslaget betonar att spjutspetsteknik ska prioriteras för EU-medel och ger medlemsstaterna flexibilitet att välja vilka projekt i deras länder som skulle gagnas av tillgång till långsiktig finansiering, och därmed bekräftas kopplingen till den digitala agendans mål samtidigt som de preferenser som uttryckts av de båda institutionerna beaktas. Ytterligare diskussioner fördes om den förespråkade metoden, dvs. bidrag eller finansieringsinstrument (lån, garantier, projektobligationer, eget kapital). Med tanke på de begränsade resurserna omfattar detta förslag endast inrättandet av finansieringsinstrument, som källor till effektivt prissatta långsiktiga medel, anpassade till infrastrukturbehoven.

På ett övergripande plan omfattade kommissionens ursprungliga förslag en befogenhet att genom delegerade akter ändra bilagans förteckning över projekt av gemensamt intresse. Detta förslag tar hänsyn till de invändningar som uttryckts av i synnerhet medlemsstater, och därför har bilagan i stället formulerats på ett tillräckligt flexibelt sätt och det fastställs att de nödvändiga programändringarna kommer att göras genom en genomförandeakt.

Under lagstiftningsförhandlingarna och budgetförhandlingarna gav en mängd intressenter sitt stöd till Fonden för ett sammanlänkat Europa, bland annat Digital Europe, stiftelsen Europeana, Public Sector Information Alliance, Multilingual Europe Technology Alliance, European Telecommunications Network Operators' Association, European Competitive Telecommunications Association och FTTH Council.

I den ursprungliga konsekvensanalysrapporten, som utfördes 2011, diskuterades diskuteras två alternativ. I det första alternativet (utgångsalternativet) tilldelades bredbandsområdet inga EU-medel annat än, möjligtvis, via de europeiska struktur- och investeringsfonderna och genom fortsättning av programmet för konkurrenskraft och innovation (CIP – Competitiveness and Innovation Programme) för infrastrukturer för digitala tjänster och då endast i pilotprojektskala. I detta scenario skulle ingen kritisk massa och ingen utveckling av de digitala tjänsterna uppnås och investeringarna i bredband skulle fortsätta att vara otillräckliga och ineffektivt finansierade i många regioner på grund av bristande konkurrens och stor affärsmässig risk. På samma sätt kan det förväntas att de offentliga onlinetjänsterna skulle förbli underutvecklade och ej interoperabla över gränserna på grund av fragmentering eller bristfälliga och fragmenterade satsningar och tekniska lösningar, brist på kritisk massa, samt höga kostnader för leverantörer och mottagare av tjänster. Därför skulle detta alternativ inte bidra till att en digital inre marknad uppnås och många européer skulle fortsätta att gå miste om de digitala möjligheterna.

I det andra alternativet föreslås ett finansieringsverktyg som skulle komplettera och ge en skjuts åt de finansiella resurser som i dagsläget finns tillgängliga i det första alternativet. Det är detta handlingsalternativ som finns med i förslaget till flerårig budgetram som Europeiska kommissionen lade fram den 29 juni 2011, där det föreslås att man ska skapa en fond för ett sammanlänkat Europa för att finansiera infrastrukturen. Den nya fonden kommer att finansiera infrastrukturprojekt med stort europeiskt mervärde, inte bara ”hård” infrastruktur utan även ”mjuk och smart” infrastruktur och ledningsstrukturer för att realisera såväl ”stamnät” för transport och ”prioriterade korridorer” för energi som digital infrastruktur. Fonden ska inriktas på projekt med högt europeiskt mervärde, som gränsöverskridande samtrafik eller utbyggnad av EU-omfattande system, som måste vara genomförda till 2020. För att få en maximal effekt bör lämpliga åtgärder säkerställa en kombination av marknadsbaserade instrument och direkt EU-stöd, för att uppmuntra specialiserade infrastrukturinvesterare att delta. I de fall då det är aktuellt med bidrag förblir kommissionen ansvarig för den övergripande planeringen och urvalet av projekt, med eventuell hjälp av ett genomförandeorgan, medan projektförvaltarna ansvarar för det fysiska genomförandet på plats. Om det är aktuellt med finansieringsinstrument ska genomförandet delegeras till specialiserade finansiella institutioner, men det är kommissionen som bestämmer vilka projekt som kan komma i fråga för finansieringsstöd. Medlemsstaterna ska bidra till arbetet genom att ta fram nationella planer för höghastighetsinternet i linje med bredbandsmålen, samtidigt som kartläggning av bredbandsinfrastrukturen och tjänsterna (på EU-nivå och nationell/regional nivå) ska hjälpa till att upptäcka luckor i täckningen och stimulera till initiativ från många olika privata och offentliga investerare. Det nya förslaget ändrar inte i grunden den anda eller de metoder som analyserades i det andra alternativet, men genom striktare stödkriterier begränsas räckvidden.

Det finns redan ett stort antal gränsöverskridande digitala tjänster för utbyten mellan Europeiska offentliga förvaltningar till stöd för EU-politik. Vid tillhandahållande av nya lösningar är det viktigt att utnyttja befintliga lösningar som införts inom ramen för andra europeiska initiativ, att undvika dubbelarbete och att säkerställa samordning och anpassning av metoder och lösningar inom olika initiativ och politiska strategier, t.ex. ISA-programmet, Fiscalis-programmet och Horisont 2020.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Den föreslagna förordningen upphäver och ersätter Europaparlamentets och rådets beslut nr 1336/97/EG av den 17 juni 1997 om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät.

Den föreslagna åtgärden kommer att vara i enlighet med artikel 172 i EUF-fördraget, som utgör en rättslig grund för EU-åtgärder som stödjer framtagningen och utvecklingen av transeuropeiska nät inom områdena transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktur.

Subsidiaritet och proportionalitet

Den samordnade utvecklingen av ett transeuropeiskt telekommunikationsnät för att stödja utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen och främja tjänster inom den europeiska inre marknaden och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, kräver att åtgärder vidtas på EU-nivå eftersom åtgärderna inte kan vidtas enskilt av medlemsstaterna.

Förslaget uppfyller proportionalitetsprincipen och håller sig inom verksamhetsområdet för transeuropeiska telekommunikationsnät, enligt definitionen i artikel 170 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Val av rättsligt instrument

De nuvarande riktlinjerna för telekommunikation har föreslagits och antagits som ett beslut av Europaparlamentet och rådet som är specifikt riktat till medlemsstaterna, vilket gör riktlinjerna bindande i sin helhet för alla medlemsstater.

Instrumentet kommer dock i synnerhet att underlätta utbyggnad av telekommunikationsinfrastruktur och främjande av tjänster som utförs av privata enheter (vilket innefattar operatörer, allmännyttiga företag, utrustningstillverkare osv.) och regionala och lokala myndigheter. Då fler aktörer än medlemsstaterna blir involverade i planeringen, utvecklingen och driften av digitala telekommunikationsnät är det viktigt att se till att riktlinjerna blir bindande för alla. Kommissionen har därför valt en förordning som det rättsliga instrumentet för detta förslag.

Finansiering

Projekt av gemensamt intresse ska kunna få ekonomiskt stöd från EU via de instrument som finns tillgängliga enligt förordningen om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa FSE [XXX/2012]. Ekonomiskt stöd ska ges i enlighet med de relevanta regler och rutiner som antagits av EU, utifrån den rådande finansieringsprioriteringen och med hänsyn till tillgången på resurser.

Delegering av befogenhet

Telekommunikationsnät utvecklas snabbt och förteckningen över projekt av gemensamt intresse kan behöva ändras i framtiden för att återspegla denna snabba utveckling. För att klara detta föreslås det att befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen.

Konsekvenser för andra kommissionsförslag

Denna ändring av kommissionens förslag påverkar ett annat ärende som för närvarande behandlas i lagstiftningsprocessen, nämligen förordningen om inrättandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa. I denna förordning fastställs villkoren, metoderna och rutinerna för finansiellt unionsstöd till transeuropeiska nät inom transport, energi och telekommunikation.

De nödvändiga ändringarna kommer inte att påverka de övergripande delarna av FSE-förordningen, förutom att förordningen anges vara av betydelse för EES, för att möjliggöra EES-länders deltagande.

Ändringarna av FSE-förordningen kommer att vara begränsade och kan omfatta omformuleringar av vissa skäl, till följd av ändrat fokus, och justering eller strykning av vissa bestämmelser, inklusive artikel 7.4 om stödberättigande och villkor för finansiellt bistånd inom telekommunikationsområdet och artikel 10.4 b om finansieringsnivåer för åtgärder på bredbandsområdet. I artikel 20 kommer delegeringen av befogenheter för att ändra den del av bilagan som rör telekommunikation inte längre att vara nödvändig.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget medför inga ytterligare kostnader för EU:s budget.

Förslaget till förordning om riktlinjer för införandet av transeuropeiska telekommunikationsnät är kopplat till förslaget till förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som tillhandahåller det rättsliga och finansiella ramverket. Ett Kommissionens förslag till ny flerårig budgetram omfattade ett belopp på 9,2 miljarder euro[5] är tilldelat för området telekommunikation inom ramarna för Fonden för ett sammanlänkat Europa.. Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 när det gäller telekommunikationsdelen av Fonden för ett sammanlänkat Europa fastställde beloppet till 1,0 miljarder euro (i 2011 års priser). Det slutliga belopp som avsätts för telekommunikation kommer att bli känt när politisk enighet uppnås om siffrorna i den fleråriga budgetramen och den nya rättsliga ramen antas av den lagstiftande myndigheten.

2011/0299 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[6],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[7],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Telekommunikationsnät och -tjänster blir i allt högre grad internetbaserade infrastrukturer, där bredbandsnät och digitala tjänster har ett nära samband. Internet är på väg att bli den dominerande plattformen för kommunikation, tjänster och affärsverksamhet. Därför är den transeuropeiska tillgången till snabb internetuppkoppling och digitala tjänster i allmänhetens intresse av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och den inre marknaden.

(2)       Den 17 juni 2010 gav Europeiska rådet sitt stöd till En digital agenda för Europa[8] som syftar till att lägga upp en plan för hur man kan maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala och ekonomiska potential. Den syftar till att stimulera tillgång och efterfrågan på konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och internetbaserade digitala tjänster med sikte på utvecklingen mot en verklig digital inre marknad, som är en förutsättning för smart och hållbar tillväxt för alla.

(3)       I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […/…] av den […] om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)[9] fastställs villkoren, metoderna och rutinerna för att tillhandahålla ekonomiskt unionsstöd till transeuropeiska nät inom områdena transport, energi och digital kommunikation. I och med att det finns samma typ av utmaningar och möjligheter inom de sektorer som omfattas av den förordningen finns det stort utrymme för att utnyttja synergieffekter, exempelvis genom att kombinera finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa med andra finansieringskällor.

(4)       Det finns redan ett stort antal gränsöverskridande digitala tjänster för utbyten mellan Europeiska offentliga förvaltningar till stöd för EU-politik. Vid tillhandahållande av nya lösningar är det viktigt att utnyttja befintliga lösningar som införts inom ramen för andra europeiska initiativ, att undvika dubbelarbete och att säkerställa samordning och anpassning av metoder och lösningar inom olika initiativ och politiska strategier, som t.ex. ISA-programmet, Fiscalis-programmet och Horisont 2020. Det är också viktigt att lösningarna överensstämmer med antagna standarder, specifikationer och riktlinjer, som den europeiska interoperabilitetsramen för europeiska offentliga tjänster[10].

(5)       Storskaliga pilotprojekt mellan medlemsstater som samfinansieras av programmet för konkurrenskraft och innovation, som Peppol, Stork, epSOS, eCODEX och Spocs, har validerat viktiga gränsöverskridande digitala tjänster på den inre marknaden, baserade på gemensamma byggstenar. Dessa tjänster har kommit så lång i utvecklingen att de nu eller inom en nära framtid är att införas. Befintliga projekt av gemensamt intresse har redan visat att det finns ett tydligt mervärde med åtgärder på europeisk nivå, t.ex. inom områdena kulturarv (Europeana) och skydd av barn (Safer Internet), social trygghet (EESSI), medan andra projekt har föreslagits, t.ex. inom området konsumentskydd (ODR).

(6)       Infrastrukturer för digitala tjänster som införs i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar[11] kommer att främja gränsöverskridande och sektorsöverskridande elektronisk samverkan mellan europeiska offentliga förvaltningar. Detta kommer i sin tur att möjliggöra tillhandahållandet av grundläggande tjänster inom bland annat områden som elektronisk identifiering och elektronisk upphandling, sammankoppling av företagsregister över gränser, interoperabla och gränsöverskridande elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster samt samarbete över gränserna om it-säkerhet, vilket bidrar till den digitala inre marknaden. Sådan samverkan mellan förvaltningar kommer att uppnås genom inrättande och/eller förbättring av interoperabla kärnplattformar, som bygger på befintliga gemensamma byggstenar och/eller tillhandahåller kompletterande byggstenar som krävs för utvecklingen av andra kärnplattformar, samt besläktade bastjänster som kopplar ihop nationella infrastrukturer med kärnplattformar för tillhandahållande av gränsöverskridande digitala tjänster.

(7)       När det gäller infrastrukturer för digitala tjänster bör byggstenarna ha företräde framför andra infrastrukturer för digitala tjänster, eftersom de är en förutsättning för dessa. Infrastrukturer för digitala tjänster bör, bland annat, skapa ett europeiskt mervärde och tillgodose styrkta behov. De bör vara tillräckligt utvecklade, både tekniskt och operativt sett, för att kunna införas, vilket bör ha visats genom lyckade pilotprojekt. De bör baseras på en konkret hållbarhetsplan som säkerställer den långsiktiga driften för kärnplattformar, även efter Fonden för ett sammanlänkat Europa. Ekonomiskt bistånd inom ramen för denna förordning bör därför när så är möjligt fasas ut över tid och andra finansieringskällor än Fonden för ett sammanlänkat Europa mobiliseras.

(8)       Infrastrukturer för digitala tjänster som krävs för att fullgöra förpliktelser enligt EU-lagstiftning och/eller som utvecklar eller tillhandahåller byggstenar, med stora potentiella effekter på utvecklingen av europeiska offentliga tjänster, bör prioriteras för finansiering, så att man på så sätt stödjer många infrastrukturer för digitala tjänster och gradvis bygger upp ett europeiskt interoperabilitetssystem. I detta sammanhang avser rättsliga förpliktelser särskilda bestämmelser som kräver antingen utveckling eller användning av infrastruktur för digitala tjänster eller som kräver resultat som endast kan uppnås genom europeiska infrastrukturer för digitala tjänster.

(9)       Medlemsstaterna bör uppmuntra lokala och regionala myndigheter att fullt ut och på ett effektivt sätt delta i styrningen av infrastrukturer för digitala tjänster och se till att projekt av gemensamt intresse som rör gränsöverskridande tillhandahållande av e-förvaltningstjänster tar hänsyn till EIF-rekommendationerna.

(10)     I sin resolution av den 6 juli 2011 om Europeiska bredbandssektorn: investeringar i digitalt baserad tillväxt[12] betonade Europaparlamentet att bredbandstjänster är av avgörande vikt för konkurrenskraften hos EU:s näringsliv och på ett betydande sätt bidrar till den ekonomiska tillväxten, den sociala sammanhållningen och sysselsättning av hög kvalitet inom EU.

(11)     I En digital agenda för Europa föreskrivs att alla européer senast 2020 ska ha tillgång till internethastigheter över 30 Mbps och att 50 % eller mer av de europeiska hushållen ska abonnera på internetanslutningar över 100 Mbps.

(12)     Den privata sektorn bör ha en ledande roll i utbyggnaden och moderniseringen av bredbandsnät, med stöd av en konkurrensfrämjande och investeringsvänlig rättslig ram. Då de privata investeringarna inte räcker bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå den digitala agendans mål. Det offentliga ekonomiska bredbandsstödet bör begränsas till program eller initiativ som omfattar projekt som den privata sektorn inte kan finansiera på egen hand, vilket bekräftas genom en förhandsutvärdering där marknadsbrister eller suboptimala investeringssituationer identifieras.

(13)     Finansiella instrument för bredbandsnät får inte snedvrida konkurrensen, tränga ut privata investeringar eller avskräcka privata operatörer från att investera. De bör i synnerhet vara förenliga med artiklarna 101, 102, 106 och 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(14)     Eftersom de ekonomiska resurser som finns tillgängliga i Fonden för ett sammanlänkat Europa är begränsade bör det ekonomiska stödet inriktas på inrättandet av finansieringsmekanismer på unionsnivå som kan locka ytterligare investeringar och främja en multiplikatoreffekt och därigenom främja en effektiv användning av privata och andra offentliga medel för investeringar. På så sätt möjliggörs bidrag från näringslivet och institutionella aktörer som är betydligt mer omfattande än de finansieringsnivåer som kan erhållas direkt från Fonden för ett sammanlänkat Europa.

(15)     Stödet till bredbandsinfrastruktur från Fonden för ett sammanlänkat Europa bör komplettera det bistånd som tillhandahålls inom ramen för andra unionsprogram och unionsinitiativ, som de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i de fall då man i en förhandsbedömning identifierar marknadsbrister eller suboptimala investeringssituationer och där så beslutas av förvaltningsmyndigheter. Det ekonomiska stödet till bredbandsutbyggnad från Fonden för ett sammanlänkat Europa bör bidra till medlemsstaternas insatser både direkt och genom att fungera som ett investeringsverktyg för frivilliga, öronmärkta bidrag från andra källor, inklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Detta gör det möjligt för medlemsstaterna att dra nytta av kunnandet och skaleffekterna av EU-förvaltade faciliteter med sikte på att öka de offentliga utgifternas effektivitet.

(16)     Unionen får stödja utbyggnaden av bredbandsnät som bidrar till målen i En digital agenda för Europa i alla typer av områden, även ytterområden, landsbygdsområden, glesbygd och mindre utvecklade regioner. Detta innefattar utbyggnaden av bredbandsnät för att förbinda öar, inlandsområden, bergsområden, avlägsna områden och randområden, inbegripet ömedlemsstater, med unionens centrala områden, och/eller åtgärder för att förbättra tillförlitligheten eller prestandan för anslutningar mellan sådana områden och unionens centrala områden.

(17)     Vid genomförandet av denna förordning bör metoderna anpassas till åtgärderna i fråga. Inom området infrastrukturer för digitala tjänster bör därför kärnplattformar som inte kan finansieras från andra källor prioriteras för finansiering genom upphandling eller, i undantagsfall, genom bidrag, medan bastjänster endast bör ges begränsat finansiellt bistånd från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Allt finansiellt bistånd från fonden bör syfta till en effektiv användning av unionens medel, och därför bör bredbandsnät stödjas genom finansiella instrument som ger större hävstångseffekter än bidrag.

(18)     Åtgärder inom ramen för denna förordning bör sträva efter synergieffekter och interoperabilitet mellan olika projekt av gemensamt intresse som beskrivs i bilagan, samt med andra infrastrukturer – inklusive transport- och energiinfrastrukturer som stöds av Fonden för ett sammanlänkat Europa, relevanta forskningsinfrastrukturer som stöds genom bland annat Horisont 2020 och relevanta infrastrukturer som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, samtidigt som dubbelarbete och onödiga administrativa bördor undviks.

(19)     Finansiellt bistånd till projekt av gemensamt intresse bör kompletteras med övergripande åtgärder, inklusive tekniskt bistånd, efterfrågestimulerande åtgärder och samordning, som bör syfta till att maximera effekterna av EU-åtgärderna.

(20)     När medel avsätts för åtgärder avseende bredbandsnät bör kommissionen ta vederbörlig hänsyn till resultaten från utvärderingarna av unionens befintliga finansiella instrument.

(21)     Valet av nya åtgärder som ska finansieras genom Fonden för ett sammanlänkat Europa och finansieringsnivåerna kommer att fastställas inom ramen för det årliga arbetsprogram som kommissionen föreslår.

(22)     Kommissionen bör bistås av en expertgrupp med medlemsstaternas företrädare som ska konsulteras om och bidra till bland annat övervakningen av dessa riktlinjers genomförande, planering, utvärdering och åtgärdande av genomförandeproblem.

(2)       Den 26 mars 2010 välkomnade Europeiska rådet kommissionens förslag att lansera Europa 2020-strategin. En av de tre prioriteringarna i Europa 2020 är smart tillväxt genom utvecklingen av en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Investeringar i telekommunikationer, i synnerhet bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster, är en nödvändig förutsättning för smart men även hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt i EU.

(3)       Den 17 juni 2010 godkände Europeiska rådet den digitala agendan för Europa[13] och uppmanade alla institutioner att delta i dess fullständiga genomförande. Den digitala agendan syftar till att lägga upp en plan för hur man ska maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala och ekonomiska potential, i synnerhet genom utbyggnaden av mycket snabba bredbandsnät där agendan ska försöka säkerställa att alla i Europa år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter över 30 Mbps och 50 % eller mer av de europeiska hushållen ska abonnera på internetanslutningar över 100 Mbps. Den digitala agendan har även som mål att skapa en stabil rättslig ram för att stimulera till investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster, inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster, aktivt stödja digitaliseringen av Europas rika kulturarv och främja tillgången till och användning av internet för alla, särskilt genom stöd för digital kompetens och tillgänglighet. Dessutom bör medlemsstaterna genomföra nationella planer för höghastighetsinternet och i detta arbete använda offentlig finansiering för områden som inte fullt ut täcks in av privata investeringar i internetinfrastruktur, samt främja utbyggnaden och användningen av moderna tillgängliga onlinetjänster.

(4)       Kommissionen drar i sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt[14] slutsatsen att med hänsyn till internets viktiga roll förefaller fördelarna för samhället som helhet att vara väsentligt mycket större än de privata incitamenten för att investera i snabbare nät. Därför krävs offentligt stöd inom detta område, men detta stöd bör inte snedvrida konkurrensen.

(5)       I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En budget för Europa 2020[15] föreslås inrättandet av en fond för ett sammanlänkat Europa i samband med den fleråriga budgetramen, för att skapa de medel som krävs för infrastrukturutbyggnaden inom områdena transport, energi och informations- och kommunikationsteknik. Synergier mellan dessa sektorer och med andra av EU:s investeringsprogram är viktiga eftersom liknande utmaningar uppstår som kräver lösningar som frigör tillväxt, motverkar fragmentering, stärker sammanhållningen, främjar användningen av innovativa finansieringsinstrument och bemöter marknadsmisslyckanden, samt tar bort flaskhalsar som förhindrar fullbordandet av den inre marknaden.

(6)       I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […/…] av den […] om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa[16] fastställs villkoren, metoderna och rutinerna för att tillhandahålla ekonomiskt EU-stöd till transeuropeiska nät för att stödja infrastrukturprojekt inom områdena transport, energi och telekommunikation.

(7)       Åtgärder inom området bredbandsnät kommer att göras i linje med EU:s relevanta politik, bestämmelser och riktlinjer. Detta innefattar reglerna och riktlinjerna för telekommunikationsmarknaderna och i synnerhet regelverket för elektronisk kommunikation som antogs 2009 och som ger en sammanhängande, tillförlitlig och flexibel strategi för reglering av elektroniska kommunikationsnät och -tjänster på rörliga marknader. Dessa regler genomförs av nationella tillsynsmyndigheter och organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec – Body of European Regulators for Electronic Communications). Rekommendationen för nästa generations accessnät (NGA – Next Generation Access networks)[17], som antogs 2010, syftar till att främja utvecklingen av den inre marknaden genom att öka rättssäkerheten och gynna investeringar, konkurrens och nya idéer inom marknaden för bredbandstjänster, i synnerhet för övergången till nästa generations accessnät.

(8)       Dessa åtgärder ska även vara i enlighet med artiklarna 101, 102 och 106 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät, som antogs 2009 och som ger ett ramverk för intressenter och medlemsstater för att påskynda och utöka utbyggnaden av bredband. EU-riktlinjerna rörande investeringsmodeller för nästa generations accessnät för EU:s förvaltningsmyndigheter och andra relevanta organ (publicerade under oktober 2011) ger en steg-för-steg-anvisning för genomförandet av en rad modeller som säkerställer rättvis konkurrens för alla leverantörer och syftar till att målen för sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingspolitiken ska uppnås.

(9)       Inom ramarna för ett system med öppna marknader med fungerande konkurrens är EU:s åtgärder nödvändiga på de ställen där marknadsmisslyckanden måste övervinnas. Genom att ge ekonomiskt stöd och ytterligare ekonomisk hävstångseffekt till infrastrukturprojekt kan EU bidra till upprättandet och utvecklingen av transeuropeiska nät inom telekommunikationsområdet och därigenom skapa bättre resultat i fråga om marknadspåverkan, administrativ effektivitet och utnyttjande av resurser.

(10)     Betydande ekonomiska och sociala vinster, som investerare inte kan fånga upp eller omvandla till pengar, är kopplade till högre bredbandshastigheter. Snabbt och ultrasnabbt bredband är den avgörande infrastrukturen för utvecklingen och spridningen av digitala tjänster, som är beroende av de fysiska nätens tillgänglighet, hastighet, tillförlitlighet och elasticitet. Utbyggnaden och användningen av snabbare nät öppnar för innovativa tjänster som utnyttjar högre hastigheter. Det krävs åtgärder på EU-nivå för att maximera synergierna och samverkan mellan dessa båda komponenter i de digitala telekommunikationsnäten.

(11)     Utbyggnaden av ultrasnabbt bredband kommer i synnerhet att gynna små och medelstora företag som ofta inte kan utnyttja webbaserade tjänster som ”datormoln” på grund av att de befintliga bredbandsanslutningarna har för låg hastighet och för bristfällig uppkoppling. Detta kommer att frigöra potentialen för betydande produktivitetsvinster för små och medelstora företag.

(12)     Genom att skapa affärsmöjligheter kommer utbyggnaden av bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster att stimulera jobbskapandet inom EU. Byggandet av bredbandsnät kommer även att ha en omedelbar effekt på sysselsättningen, i synnerhet inom bygg- och anläggningssektorn.

(13)     Utbyggnaden av bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster kommer att bidra till EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser genom att skapa energieffektiva lösningar inom många delar av Europas ekonomi. Denna positiva effekt kommer att begränsas, men bara i viss mån, av det växande energi- och resursbehovet som huvudsakligen beror på byggandet av bredbandsnät och driften av infrastrukturer för digitala tjänster.

(14)     Interoperabiliteten hos bredbandsnäten och den digitala kommunikationsinfrastrukturen med koppling till energinäten möjliggör konvergerad kommunikation och därigenom utbyggnaden av energieffektiva, tillförlitliga och kostnadseffektiva digitala nät. Dessutom kommer konvergensen att sträcka sig längre än till anslutningsbarhet, för att göra det möjligt för tjänsteleverantörer inom energi- respektive telekomområdena att tillhandahålla energi- och telekomtjänster i ett paket.

(15)     Utvecklingen, utbyggnaden och det långsiktiga tillhandahållandet av interoperabla gränsöverskridande e-förvaltningstjänster förstärker den inre marknadens funktion. Dessutom får myndigheterna uppskattning för att de tillhandahåller offentliga onlinetjänster som bidrar till ökad effektivitet i den offentliga och privata sektorn.

(16)     Tillhandahållandet av gemensamma elektroniska offentliga tjänster, som införs enligt Europaparlamentets och rådets beslut 922/2009/EG av den 16 september 2009[18], kommer att sikta på att öka tillgängligheten till gemensamma tjänster för att stödja den gränsöverskridande och sektorsöverskridande interaktionen mellan europeiska offentliga förvaltningar.

(17)     Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård[19] ger den rättsliga ramen för gränsöverskridande hälso- och sjukvård, vilket innefattar e-hälsotjänster, i Europa. Utvecklingen av dessa tjänster förväntas öka vårdens kvalitet och patientsäkerheten, minska vårdkostnaderna, bidra till moderniseringen av de nationella hälsovårdssystemen och öka deras effektivitet, samt göra dem bättre anpassade efter de enskilda behoven hos medborgare, patienter, sjukvårdspersonal och utmaningarna i ett samhälle med allt äldre befolkning.

(18)     Genom att utöka och bevara tillgången till Europas rika och mångfasetterade kulturella innehåll och data som innehas av organ inom den offentliga sektorn och öppna upp dem för återanvändning, med full respekt för upphovsrätter och liknande rättigheter, främjas kreativiteten och det öppnas upp för nya idéer och entreprenörskap. Obehindrad tillgång till återanvändbara flerspråkiga resurser kommer att hjälpa till att överbrygga språkbarriärer, som annars kan undergräva den inre marknaden för onlinetjänster och begränsa tillgången till kunskap.

(19)     Inom området säkerhet och trygghet kommer en gemensam plattform för hela EU för att dela resurser, informationssystem och programvaruverktyg som främjar ett säkrare internet att bidra till att skapa en säkrare miljö för barn som är online. Den kommer att göra det möjligt för center att agera över hela Europa och hantera hundratusentals begäranden och varningar per år. Kritisk informationsinfrastruktur kommer att förbättra möjligheterna för beredskap, informationsdelning, samordning och respons inför och vid cybersäkerhetshot över hela Europa.

(20)     Det förväntas att innovativa applikationer av kommersiell natur som körs via infrastrukturer för digitala tjänster kommer att växa fram. Förundersökningar och tester för dessa kan samfinansieras som del av forsknings- och innovationsprojekt i Horisont 2020-programmet och spridningen av dem via sammanhållningspolitiken.

(21)     För att kunna ta hänsyn till utvecklingen inom området informations- och kommunikationsteknik bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen vad gäller ändringar av bilagan till denna förordning. Det är av särskilt stor vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under det förberedande arbetet, vilket innefattar samråd på expertnivå. Målet med denna delegering är att bemöta nya tekniska utvecklingar och marknadsutvecklingar, nya politiska prioriteringar eller möjligheter att utnyttja synergier mellan olika infrastrukturer, vilket innefattar dem inom områdena transport och energi. Delegeringens omfattning är begränsad till att ändra beskrivningen av projekt av gemensamt intresse, lägga till projekt av gemensamt intresse eller ta bort inaktuella projekt av gemensamt intresse, enligt på förhand bestämda, tydliga och öppna kriterier.

(22)     Kommissionen ska, när den förbereder och tar fram delegerade akter, säkerställa ett samtidigt och korrekt överlämnande av rätt dokument i rätt tid till Europaparlamentet och rådet.

(23)     Europaparlamentets och rådets beslut nr 1336/97/EG av den 17 juni 1997 om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät[20]omfattar målen, prioriteringarna och de åtgärder i grova drag som planeras för de transeuropeiska näten inom området telekommunikationsinfrastruktur. Mot bakgrund den senaste tidens utveckling bör detta beslut ersättas.

(24)     Beslut nr 1336/97/EG bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Innehåll

1.           I den här förordningen fastställs riktlinjer för en snabb utbyggnad och interoperabilitet för projekt av gemensamt intresse inom området transeuropeiska telekommunikationsnät för att bestämma vilka transeuropeiska telekommunikationsnät som ska stödjas i enlighet med förordning XXX (förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa) i deras utveckling, genomförande, utbyggnad, samverkan och interoperabilitet..

I dessa riktlinjer ges målen och prioriteringarna för projekt av gemensamt intresse, identifieras projekt av gemensamt intresse och fastställs kriterierna för identifiering av nya projekt av gemensamt intresse.

2.           Denna förordning omfattar i synnerhet följande:

(a) Målen för projekt av gemensamt intresse

(b) De villkor enligt vilka projekt av gemensamt intresse kan ge rätt till ekonomiskt bistånd från unionen i enlighet med förordning (EU) nr xxx/2012 [FSE-förordningen] i samband med utveckling, genomförande, utbyggnad, sammankoppling och interoperabilitet.

(c) Kriterierna för fastställande av prioriteringar för projekt av gemensamt intresse när det gäller att erhålla eller dra nytta av ekonomiskt bistånd från unionen.

             

Artikel 2 Mål

Projekten av gemensamt intresse ska

(1) bidra till ekonomisk tillväxt och stödja utvecklingen av den inre marknaden, vilket leder till förbättrad konkurrenskraft för den europeiska ekonomin, inklusive små och medelstora företag,

(2) bidra till förbättringar i det dagliga livet för medborgare, företag och myndigheter genom att främja de nationella telekommunikationsnätens samverkan och interoperabilitet, liksom tillgången till sådana nät,

(3) stimulera till utbyggnad av snabba och ultrasnabba bredbandsnät över hela Europa, vilket i sin tur ska underlätta utvecklingen och spridningen av transeuropeiska digitala tjänster,

(4) underlätta en hållbar utbyggnad av de transeuropeiska infrastrukturerna för digitala tjänster och säkerställa deras interoperabilitet och samordning på europeisk nivå, samt deras drift, underhåll och uppgraderingar,

(5) bidra till en minskning av växthusgasutsläppen, liksom till skydd och förbättringar för miljön.

Artikel 2 3 Definitioner

1.           I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) nr xxx/2012 (förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa) gälla. I denna förordning avses med:

2.           Dessutom gäller följande definitioner:

(a) telekommunikationsnät: bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster.

(b) infrastrukturer för digitala tjänster: tjänster som gör det möjligt att tillhandahålla nätverkstjänster elektroniskt, normalt över internet, och att tillhandahålla transeuropeiska interoperabla tjänster av allmänintresse för medborgare, företag och/eller myndigheter. Infrastrukturer för digitala tjänster består av kärnplattformar och bastjänster.

(c) byggstenar: återanvändbar infrastruktur för digitala tjänster.

(d) kärnplattform: Centrala nav i infrastruktur för digitala tjänster som syftar till att säkerställa transeuropeisk anslutningsbarhet, åtkomst och interoperabilitet. Kärnplattformar ska vara öppna för medlemsstaterna och får vara öppna för andra enheter.

(e) bastjänster: tjänster som kopplar ihop en eller flera nationella infrastrukturer med en eller flera kärnplattformar med sikte på tillhandahållande av gränsöverskridande digitala tjänster.

(f) bredbandsnät : fast eller trådlöst (inklusive satellit) accessnät med tillhörande infrastruktur och stamnät som klarar att leverera mycket snabba hastigheter, och som därmed bidrar till bredbandsmålen i En digital agenda för Europa.

(g) infrastrukturer för digitala tjänster : nätverkstjänster som levereras elektroniskt, normalt över internet, och tillhandahåller transeuropeiska interoperabla tjänster av allmänintresse och har en positiv inverkan för företag, medborgare och/eller myndigheter,

(h) europeiskt mervärde : värdet som följer av ett ingripande från EU som går utöver det värde som annars skulle ha uppnåtts av enbart medlemsstatens eller en grupp av medlemsstaters åtgärder.  I denna förordning ska de definitioner som anges i förordning XXX (förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa) också gälla.

Artikel 3 Mål

1.           Projekt av gemensamt intresse ska bidra till de allmänna mål som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr xxx/2012 [FSE-förordningen].

2.           Utöver de allmänna målen ska projekt av gemensamt intresse bidra till ett eller flera av följande mål:

(a) Ekonomisk tillväxt och stöd till utvecklingen av den digitala inre marknaden, vilket leder till förbättrad konkurrenskraft för den europeiska ekonomin, inklusive små och medelstora företag.

(b) Förbättringar i det dagliga livet för medborgare, företag och myndigheter genom främjande av de nationella, regionala och lokala nätens samtrafik och interoperabilitet, liksom tillgången till sådana nät.

3.           Följande operativa prioriteringar ska bidra till de mål som anges i punkterna 1 och 2:

(a) Interoperabilitet, anslutbarhet, hållbar utbyggnad, drift och uppgradering av transeuropeiska infrastrukturer för digitala tjänster och deras gemensamma byggstenar, samt samordning på europeisk nivå.

(b) Ett effektivt flöde av privata och offentliga investeringar för att främja utbyggnaden och moderniseringen av bredbandsnät för att bidra till bredbandsmålen i En digital agenda för Europa.

Artikel 4  Prioriteringar för projekt av gemensamt intresse

Med hänsyn till de mål som fastställs i artikel 2 ska prioriteringarna för projekt av gemensamt intresse vara

(a) utbyggnaden av ultrasnabba bredbandsnät för att säkerställa en dataöverföringshastighet på 100 Mbps och uppåt,

(b) utbyggnaden av bredbandsnät för att förbinda öar, inlandsområden och randområden med unionens centrala områden för att i de områdena säkerställa tillräcklig dataöverföringshastighet som medger bredbandsanslutning på 30 Mbps och uppåt,

(c) stöd till kärnplattformar inom området infrastruktur för digitala tjänster,

(d) åtgärder som gör det möjligt att uppnå synergier och interoperabilitet mellan olika projekt av gemensamt intresse inom området telekommunikation, mellan projekt av gemensamt intresse för olika typer av infrastrukturer, däribland transport och energi, mellan projekt av gemensamt intresse inom området telekommunikation och projekt som stöds av struktur- och sammanhållningsfonderna, samt relevanta forskningsinfrastrukturer.

Artikel 4 5 Projekt av gemensamt intresse

1.           Projekten av gemensamt intresse som fastställs i bilagan ska bidra till att de mål som anges i artikel 2 uppnås.

1.           Projekt av gemensamt intresse ska framför allt

(a) syfta till inrättande och/eller förbättring av interoperabla och, om möjligt, internationellt kompatibla kärnplattformar och deras gemensamma byggstenar, tillsammans med bastjänster för infrastrukturer för digitala tjänster, och

(b) tillhandahålla effektiva investeringsverktyg för bredbandsområdet, locka nya kategorier av investerare och projektansvariga och främja reproducerbarhet för innovativa projekt och affärsmodeller.

2.           Ett projekt Projekt av gemensamt intresse får omfatta hela livscykeln, vilket innefattar genomförbarhetsstudier, genomförande, kontinuerlig drift, samordning och utvärdering.

3.           Projekt av gemensamt intresse får stödjas genom övergripande åtgärder.

4.           Projekt av gemensamt intresse och åtgärder som bidrar till sådana beskrivs mer ingående i bilagan till denna förordning.

3.           Medlemsstater och/eller andra enheter som ansvarar för genomförandet av projekt av gemensamt intresse eller bidrar till dessas genomförande ska vidta nödvändiga juridiska, administrativa, tekniska och finansiella åtgärder i enlighet med motsvarande specifikationer i denna förordning.

4.           Unionen får underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse genom lagstiftningsåtgärder, när så är lämpligt, eller genom samordning, stödåtgärder eller finansiellt stöd för att stimulera såväl utbyggnaden och användningen som offentliga och privata investeringar.

5.           Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse ska kunna få finansiellt stöd från EU enligt de villkor och instrument som finns tillgängliga enligt förordningen om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa [REF]. Ekonomiskt stöd ska ges i enlighet med de relevanta regler och rutiner som antagits av EU, utifrån den rådande finansieringsprioriteringen och med hänsyn till tillgången på resurser.

6.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter som ändrar beskrivningen av projekt av gemensamt intresse som finns i bilagan, lägger till nya projekt av gemensamt intresse till bilagan eller tar bort inaktuella projekt av gemensamt intresse från bilagan, enligt punkterna 7, 8 och 9 nedan och i enlighet med artikel 8.

7.           När kommissionen antar en delegerad akt enligt punkt 6 ovan ska kommissionen bedöma om ändringen av beskrivningen av ett projekt av gemensamt intresse eller tillägget av ett nytt projekt av gemensamt intresse svarar mot behoven från endera av följande:

(a) Nya tekniska utvecklingar och marknadsutvecklingar.

(b) Nya politiska prioriteringar.

(c) Nya möjligheter att utnyttja synergier mellan olika infrastrukturer, däribland de för områdena transport och energi.

8.           Om den delegerade akten gäller tillägg av ett nytt projekt av gemensamt intresse ska kommissionen, förutom de kriterier som fastställs i punkt 7, även bedöma om ett sådant projekt uppfyller samtliga av följande kriterier:

(a) Bidrar till uppfyllandet av de mål som fastställs i artikel 2.

(b) Är baserat på utvecklad teknik som är redo för utbyggnad. .

(c) Kan uppvisa ett europeiskt mervärde.

9.           När kommissionen antar en delegerad akt som tar bort ett inaktuellt projekt av gemensamt intresse från bilagan ska kommissionen bedöma huruvida detta projekt inte längre motsvarar de behov som fastställs i punkt 7 eller inte längre uppfyller de kriterier som fastställs i punkt 8.

Artikel 5 Metoder

1.           När det gäller infrastrukturer för digitala tjänster ska kärnplattformar i första hand införas av unionen medan bastjänster ska införas av parter som ansluter sig till den berörda kärnplattformen. Investeringar i bredbandsnät ska huvudsakligen göras av den privata sektorn. Offentligt stöd ska endast tillhandahållas vid marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

2.           Medlemsstater, inbegripet lokala och regionala myndigheter, och/eller andra enheter som ansvarar för eller bidrar till genomförandet av projekt av gemensamt intresse ska vidta nödvändiga rättsliga, administrativa, tekniska och finansiella åtgärder i enlighet med motsvarande specifikationer i denna förordning.

3.           Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse ska kunna omfattas av ekonomiskt stöd från EU i enlighet med de villkor och instrument som finns tillgängliga inom ramen för förordning (EU) nr xxx/2012 [FSE-förordningen]. Ekonomiskt stöd ska ges i enlighet med de relevanta regler och rutiner som antagits av unionen, utifrån den rådande finansieringsprioriteringen och med hänsyn till tillgången till medel. I synnerhet gäller följande:

(a) Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området infrastrukturer för digitala tjänster kan stödjas genom

(a) upphandling och /eller

(b) bidrag.

(b) Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området bredbandsnät kan stödjas genom

(a) finansieringsinstrument enligt definitionen i förordning (EU) nr xxx/2012 [FSE-förordningen], som ska vara öppna för kompletterande bidrag från andra delar av Fonden för ett sammanlänkat Europa, andra instrument, program och budgetposter i unionens budget samt medlemsstater – inklusive regionala och lokala myndigheter – och andra investerare – inklusive privata investerare i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) nr xxx/2012 [FSE-förordningen], och/eller

(b) en kombination av finansieringsinstrument och bidrag från andra offentliga källor än Fonden för ett sammanlänkat Europa, oavsett om det är EU-källor eller nationella källor.

(c) Övergripande åtgärder ska stödjas genom

(a) upphandling och /eller

(b) bidrag.

4.           När stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa kompletterar de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra offentliga direktstöd kan synergieffekterna mellan FSE-åtgärder och stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna stärkas med hjälp av en ändamålsenlig samordningsmekanism.

Artikel 6

Kriterier och prioriteringar för finansiering

1.           För att berättiga till stöd måste åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området infrastruktur för digitala tjänster kumulativt

(a) ha nått en tillräcklig utvecklingsgrad för att kunna genomföras, vilket i synnerhet ska styrkas genom lyckade pilotprojekt inom program som unionens innovations- och forskningsprogram,

(b) bidra till unionens politik och åtgärder till stöd för den inre marknaden,

(c) skapa europeiskt mervärde och långsiktig hållbarhet, när så är lämpligt genom andra finansieringskällor än Fonden för ett sammanlänkat Europa, vilket visas genom en genomförbarhets- och en kostnadsnyttoanalys, och

(d) uppfylla antagna standarder, specifikationer och riktlinjer för interoperabilitet, som t.ex. den europeiska interoperabilitetsramen, och utnyttja befintliga lösningar.

2.           De byggstenar som är nödvändiga och som kan ha goda utsikter att användas för utveckling, utbyggnad och drift av andra infrastrukturer för digitala tjänster enligt förteckningen i bilagan ska komma först i prioriteringsordningen för finansiering.

3.           Andra plats i prioriteringsordning ska ges åt infrastrukturer för digitala tjänster till stöd för särskilda bestämmelser i EU-lagstiftning som baseras på befintliga byggstenar.

4.           På grundval av målen i artikel 3 och beroende på den tillgängliga budgeten får arbetsprogrammen omfatta ytterligare stödkriterier och prioriteringskriterier inom området infrastrukturer för digitala tjänster.

5.           Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området bredbandsnät ska kumulativt uppfylla följande kriterier för att berättiga till finansiering:

(a) De ska på ett betydande sätt bidra till förverkligandet av målen i En digital agenda för Europa.

(b) Projektutvecklingen och förberedelsearbetet ska ha tillräcklig utvecklingsgrad och stödjas av effektiva genomförandemekanismer.

(c) De ska inriktas på marknadsbrister eller suboptimala investeringssituationer.

(d) De får inte medföra marknadssnedvridning eller tränga ut privata investeringar.

(e) De ska använda den teknik som anses mest lämpad med tanke på behoven i det berörda området med beaktande av geografiska, sociala och ekonomiska faktorer på grundval av objektiva kriterier och i linje med teknikneutraliteten.

(f) De ska använda spjutspetsteknik och/eller baseras på innovativa affärsmodeller och ha god potential för reproducerbarhet.

6.           De kriterier som nämns i led f i stycket ovan ska inte vara ett krav när det gäller projekt som finansieras via kompletterande öronmärkta bidrag som tillhandahålls i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) nr xxx/2012 [FSE-förordningen]

7.           Stödkriterierna för övergripande åtgärder bör fastställas i arbetsprogrammen.

Artikel 7 6

Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

Unionen får etablera kontakter, diskutera, utbyta information och samarbeta med offentliga myndigheter eller andra organisationer i tredjeländer för att uppnå något av de mål som fastställs genom dessa riktlinjer, när sådant samarbete ger upphov till europeiskt mervärde. Bland andra mål ska detta samarbete försöka främja interoperabiliteten mellan transeuropeiska telekommunikationsnäten i unionen och tredjeländers telekommunikationsnät.

2.           Unionen får dessutom etablera kontakter, diskutera, utbyta information och samarbeta med internationella organisationer och juridiska enheter etablerade i tredjeländer för att uppnå något av de mål som fastställs genom dessa riktlinjer.

Artikel 8 7 Utbyte av information, övervakning och rapportering översyn

1.           Utifrån den information som tas emot enligt artikel 21 i förordning XXX om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa Fonden för ett sammanlänkat Europa ska medlemsstaterna och kommissionen utbyta information om hur arbetet går med genomförandet av dessa riktlinjer.

2.           Kommissionen ska samråda med och få hjälp av en expertgrupp, som består av en representant från varje medlemsstat, med att övervaka genomförandet av dessa riktlinjer, med planeringen genom de nationella strategierna för höghastighetsinternet och kartläggningen av infrastrukturen, samt med informationsutbyte. Expertgruppen får även behandla alla andra frågor som rör utvecklingen av de transeuropeiska telekommunikationsnäten. Expertgruppen ska i synnerhet bistå kommissionen när det gäller

(a) övervakning av genomförandet av dessa riktlinjer,

(b) planering av nationella planer eller nationella strategier, i förekommande fall,

(c) åtgärder för att utvärdera genomförandet av arbetsprogrammet på ett ekonomiskt och tekniskt plan, och

(d) lösning på befintliga eller nya problem vid projektgenomförandet.

Expertgruppen får även behandla alla andra frågor som rör utvecklingen av de transeuropeiska telekommunikationsnäten.

3.           I samband med halvtidsutvärderingen och efterhandsutvärderingen av förordning XXX om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa Fonden för ett sammanlänkat Europa och efter samråd med expertgruppen ska kommissionen publicera en rapport om hur arbetet med genomförandet av dessa riktlinjer fortskrider. Denna rapport ska skickas till Europaparlamentet och rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

4.           I dessa rapporter ska kommissionen även utvärdera om inriktningen för projekten av gemensamt intresse fortfarande återspeglar de politiska prioriteringarna, den tekniska utvecklingen och innovationerna samt lagstiftningens, marknadens och ekonomins utveckling och om finansieringen av några av de stödda projekten av gemensamt intresse, mot bakgrund av sådan utveckling och behovet av långsiktig hållbarhet, borde fasas ut eller använda andra källor och situationen på relevanta marknader. För större projekt som kan förmodas ha stor påverkan på miljön ska dessa rapporter innehålla en miljöpåverkansanalys, som tar hänsyn till behoven av anpassning till klimatförändringar och, när så är lämpligt, begränsning av den påverkan som sker, samt en analys av motståndskraften mot katastrofer. En sådan utvärdering översyn får även utföras vid annat tillfälle, om så bedöms lämpligt.

5.           Uppnåendet av sektorsmålen enligt artikel 3 ska mätas i efterhand utifrån

(a) tillgången till infrastrukturer för digitala tjänster, mätt utifrån antalet medlemsstater som anslutits till varje infrastruktur för digitala tjänster,

(b) andelen medborgare och företag som använder infrastrukturer för digitala tjänster och tillgången till sådana tjänster över gränser, och

(c) den investeringsvolym som lockats till bredbandsområdet och investeringarnas hävstångseffekter.

Article 8 Utövande av delegering

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den delegering av befogenhet som avses i artikel 5.6 ska ges till kommissionen på obestämd tid från det datum då denna förordning träder i kraft.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i artikel 5.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av de delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 5.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 9 Upphävande

Beslut nr 1336/97/EG, ändrat genom beslut nr 1376/2002/EG, ska upphöra att gälla.

Artikel 10 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska gälla från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA

PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

Avsnitt 1. Infrastrukturer för digitala tjänster

Åtgärder inom området infrastrukturer för digitala tjänster bygger i allmänhet på en struktur med två delar: kärnplattformar och bastjänster. Kärnplattformarna är en förutsättning för inrättandet av infrastruktur för digitala tjänster och därför ska stödet till kärnplattformar och deras gemensamma byggstenar prioriteras framför bastjänster.

Kärnplattformar och deras gemensamma byggstenar inriktas på interoperabilitets- och säkerhetsbehov för projekt av gemensamt intresse. De är avsedda att möjliggöra digital interaktion mellan myndigheter och medborgare, mellan myndigheter och företag och organisationer eller mellan myndigheter i olika medlemsstater genom standardiserade, gränsöverskridande och användarvänliga plattformar för interaktion. Infrastrukturer för digitala tjänster som består av byggstenar ska ha företräde framför andra infrastrukturer för digitala tjänster, eftersom de är en förutsättning för de andra tjänsterna. Bastjänster tillhandahåller anslutningen till kärnplattformarna och gör det möjligt för nationella mervärdestjänster att använda kärnplattformar. De tillhandahåller nätslussar mellan nationella tjänster och kärnplattformar och gör det möjligt för nationella myndigheter och organisationer, företag och/eller medborgare att få tillgång till kärnplattformar för sina gränsöverskridande transaktioner. Kvaliteten på tjänsterna och stödet till intressenterna som deltar i gränsöverskridande transaktioner måste säkras. De ska stödja och främja en ökad användning av kärnplattformar.

Fokus ska inte enbart ligga på inrättandet av infrastrukturer för digitala tjänster och relaterade tjänster utan även på styrelseformerna för sådana plattformars drift.

Nya kärnplattformar ska huvudsakligen baseras på befintliga plattformar och deras byggstenar och/eller, när så är möjligt, lägga till nya byggstenar.

1.           Byggstensinfrastrukturer för digitala tjänster som på förhand identifieras för att ingå i arbetsprogrammen i enlighet med artiklarna 6.1 och 6.2:

(a) Elektronisk identifiering och autentisering: Tjänster som möjliggör gränsöverskridande erkännande och validering av e-identifiering och e-signaturer.

(b) Elektroniskt tillhandahållande av handlingar: Tjänster för säker och spårbar gränsöverskridande överföring av elektroniska handlingar.

(c) Automatisk översättning: Maskinöversättningsmotorer och specialiserade språkresurser, inklusive de verktyg och programmeringsgränssnitt som krävs för att driva europeiska digitala tjänster i en flerspråkig miljö.

(d) Stöd till kritiska digitala infrastrukturer: Kommunikationskanaler och plattformar avsedda för att förbättra den EU-täckande kapaciteten för beredskap, informationsutbyte, samordning och svarsåtgärder vid it-hot.

(e) Elektronisk fakturering: Tjänster som möjliggör elektroniskt utbyte av fakturor.

2.           Andra infrastrukturer för digitala tjänster som på förhand identifieras som stödberättigande i enlighet med artikel 6.1:

(a) Interoperabla gränsöverskridande tjänster för elektronisk upphandling: En uppsättning tjänster som kan användas av leverantörer av e-upphandlingstjänster inom offentlig och privat sektor för att inrätta gränsöverskridande e-upphandlingsplattformar. Infrastruktur som gör det möjligt för alla företag inom EU att svara på offentliga anbudsförfrågningar från upphandlande myndigheter eller enheter i alla medlemsstater; detta omfattar elektroniska upphandlingsaktiviteter såväl före som efter tilldelningen av kontrakt och integrera funktioner som elektronisk inlämning av anbud, Virtual Company Dossier, e-kataloger, e-beställningar och e-fakturor.

(b) Interoperabla gränsöverskridande e-hälsovårdstjänster: En plattform som möjliggör interaktion mellan medborgare/patienter och vårdleverantörer, överföring av data mellan olika institutioner och mellan olika organisationer och icke-hierarkisk kommunikation (”peer-to-peer”) mellan medborgare/patienter och/eller vårdpersonal och institutioner. Dessa tjänster ska omfatta gränsöverskridande tillgång till elektroniska patientjournaler och e-recepttjänster samt teletjänster för distanshälsovård/boenden med it-stöd etc.

(c) Europeisk central plattform för sammankoppling av europeiska företagsregister: En plattform som tillhandahåller en uppsättning centrala verktyg och tjänster som gör det möjligt för företagsregister i alla medlemsstater att utbyta information om registrerade företag och deras filialer, fusioner och avvecklingar. Den kommer även att ge användarna en flerspråkig söktjänst som innefattar många olika länder med en gemensam åtkomstpunkt som nås via e-juridikportalen.

(d) Tillgång till information från den offentliga sektorn som kan vidareutnyttjas: En plattform för den gemensamma åtkomstpunkten för flerspråkiga datamängder (EU:s officiella språk) som innehas av offentliga organ inom EU på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, sök- och visualiseringsverktyg för datamängderna och garanti för att de tillgängliga datamängderna är korrekt anonymiserade, licensierade och prissatta för att publiceras, återdistribueras och vidareutnyttjas, vilket innefattar att datainformationens ursprung ska kunna spåras.

(e) Elektroniska förfaranden för att starta och driva en verksamhet i ett annat europeiskt land: En tjänst som gör det möjligt att sköta alla nödvändiga administrativa förfaranden elektroniskt över gränserna via gemensamma kontaktpunkter. Denna tjänst är även ett krav enligt direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden.

(f) Tillgång till det europeiska kulturarvets digitala resurser: En kärnplattform baserad på den befintliga portalen Europeana. Plattformen kommer att tillhandahålla en gemensam åtkomstpunkt till europeiskt kulturarvsinnehåll som sträcker sig ända ner till enskilda poster i materialet, en uppsättning gränssnittsspecifikationer för interaktion med infrastrukturen (sökande efter data, nedladdning av data), stöd för metadataanpassning och inläggning av nytt innehåll, liksom information om villkoren för vidareutnyttjande av det innehåll som finns tillgängligt via infrastrukturen.

(g) Tjänsteinfrastruktur för säkrare internet: En plattform för att förvärva, driva och underhålla delade databehandlingsresurser, databaser och programvaruverktyg för centrumen för ett säkrare internet (SIC – Safer Internet Centres). Back office-verksamhet för att hantera rapportering av innehåll med sexuella övergrepp ingår också, liksom kopplingen till polismyndigheter inbegripet internationella organisationer som Interpol och, när så är lämpligt, metoder för borttagning av detta innehåll från de aktuella webbplatserna. Detta arbete kommer att stödjas genom gemensamma databaser.

(h) Interoperabla gränsöverskridande onlinetjänster. Plattformar som ska främja interoperabilitet och samarbete mellan medlemsstater inom områden av gemensamt intresse med särskilt sikte på att förbättra den inre marknadens funktion, t.ex. e-juridik. De ska göra det möjligt för medborgare, företag, organisationer och rättstillämpare att få gränsöverskridande onlinetillgång till rättsliga resurser/dokument och rättsliga förfaranden, onelinetvistlösning – vilket kommer att göra det möjligt att lösa gränsöverskridande tvister mellan konsumenter och handlare online; de ska också möjliggöra elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter, vilket kommer att hjälpa socialförsäkringsorgan i EU att snabbare utbyta information på ett säkrare sätt.

Avsnitt 2. Bredbandsnät

1.           Åtgärdernas räckvidd

Åtgärderna ska framförallt innefatta en eller fler av följande aspekter:

(a) Utbyggnad av passiv fysisk infrastruktur, aktiv fysisk infrastruktur eller kombinerad passiv och aktiv fysisk infrastruktur och tillhörande infrastrukturelement, komplett med de tjänster som krävs för att driva sådan infrastruktur.

(b) Tillhörande resurser och tillhörande tjänster, exempelvis byggande av ledningar, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, kanaler, ledningar, master, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp.

(c) Utnyttjande av potentiella synergieffekter mellan utbyggnaden av bredbandsnät och andra nät (energi, transport, vatten, avlopp etc.), särskilt sådana förknippade med smart eldistribution.

2.           Bidrag till målen i En digital agenda för Europa.

Alla projekt som stöds ekonomiskt enligt denna förordning ska i hög grad bidra till målen i En digital agenda för Europa.

(a) Åtgärder som direktfinansieras av unionen ska

(a) baseras på spjutspetsteknik, antingen trådbaserad eller trådlös, och kunna leverera bredbandstjänster med mycket hög hastighet och därigenom tillgodose behovet för tillämpningar som kräver stor bandbredd, eller

(b) baseras på innovativa affärsmodeller och/eller locka nya kategorier av projektansvariga eller nya kategorier av investerare, eller

(c) ha stor potential för reproducerbarhet och på så sätt ge större genomslag på marknaden tack vare åtgärdernas demonstrationseffekter.

(b) Åtgärder som finansieras genom kompletterande öronmärkta bidrag som tillhandahålls i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) nr xxxx/2012 [FSE-förordningen] ska föra betydande nya resurser till marknaden vad gäller tillgång till bredbandstjänster, hastigheter och kapacitet. Projekt som tillhandahåller dataöverföringshastigheter under 30 Mbps bör säkerställa att hastigheten på sikt ökar till minst 30 Mbps.

3.           Projektbedömning för att fastställa optimala finansieringsstrukturer

Genomförandet av åtgärder ska baseras på en heltäckande projektbedömning. En sådan projektbedömning ska bland annat omfatta marknadsvillkor – inklusive uppgifter om befintlig och/eller planerad infrastruktur, regleringsskyldigheter för projektansvariga och affärs- och marknadsföringsstrategier. Projektbedömningen ska i synnerhet fastställa att programmet

(a) krävs för att åtgärda marknadsbrister eller suboptimala investeringssituationer, eller

(b) inte medför marknadssnedvridning eller tränger ut privata investeringar.

Dessa kriterier ska i första hand baseras på potentialen för intäkter, nivån på de risker som är förbundna med projektet och typen av geografiskt område som omfattas av åtgärden.

4.           Finansieringsformer

(a) Projekt av gemensamt intresse på bredbandsområdet ska finansieras via finansieringsinstrument. Den budget som avsätts för dessa instrument ska vara tillräckligt stor men inte överstiga det belopp som krävs för helt operativa åtgärder och för att uppnå miniminivån för ett effektivt finansieringsinstrument.

(b) Med reservation för bestämmelserna i budgetförordningen, förordning (EU) nr xxxx/2012 [FSE-förordningen] och förordningarna (EU) nr xxxx (2013) [samtliga förordningar om de europeiska struktur- och investeringsfonderna] får de finansieringsinstrument som avses i led a kombineras med kompletterande bidrag från följande källor:

(a) Andra delar av Fonden för ett sammanlänkat Europa.

(b) Andra instrument, program och budgetposter i unionens budget.

(c) Medlemsstater, inbegripet regionala och lokala myndigheter, som beslutar att bidra med egna medel eller medel som finns tillgängliga från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Bidragen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att vara geografiskt öronmärkta för att säkerställa att de spenderas i den medlemsstat eller region som tillhandahåller ett bidrag.

(d) Andra investerare, inbegripet privata investerare.

(c) Finansieringsinstrument enligt led a–b får också kombineras med bidrag från medlemsstater, inbegripet regionala och lokala myndigheter, som önskar bidra med egna medel eller tillgängliga medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna under förutsättning att

(a) åtgärden i fråga uppfyller alla finansieringskriterier enligt denna förordning, och

(b) tillämpligt godkännande av statligt stöd har erhållits.

Avsnitt 3. Övergripande åtgärder

Utbyggnaden av transeuropeiska telekommunikationsnät som bidrar till att få bort flaskhalsarna på den digitala inre marknaden ska åtföljas av studier och programstödjande åtgärder. Dessa åtgärder kan utgöras av följande:

(a) Tekniskt bistånd för att förbereda eller stödja genomförandeåtgärder när det gäller utbyggnad, styrning och åtgärdande av befintliga eller kommande genomförandeproblem.

(b) Åtgärder för att stimulera den existerande efterfrågan eller skapa ny efterfrågan på infrastrukturer för digitala tjänster.

(c) Samordning av unionsstöd i enlighet med denna förordning med stöd från alla övriga tillgängliga källor, samtidigt som man undviker dubblering av infrastrukturer och förhindrar att privata investeringar trängs ut.

Projekten av gemensamt intresse ska sikta på att få bort de flaskhalsar som hindrar fullbordandet av den inre marknaden, dvs. ge uppkopplingsmöjligheter till internet och tillgång, även över gränserna, till infrastrukturer för digitala tjänster.

Utbyggnaden och förbättringen av de transeuropeiska telekommunikationsnäten (bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster) ska främja ekonomisk tillväxt, skapa jobb och åstadkomma en levande digital inre marknad. I synnerhet kommer utbyggnaden att ge snabbare internetuppkopplingar, genom informationsteknik medföra förbättringar i medborgarnas vardagsliv, och då även för barn och ungdomar, företag och myndigheter, öka interoperabiliteten och underlätta inriktningen eller konvergensen mot gemensamma standarder.

Avsnitt 1. Övergripande prioriteringar

Utbyggnaden av transeuropeiska telekommunikationsnät som hjälper till att få bort flaskhalsarna i den digitala inre marknaden ska åtföljas av studier och programstödjande åtgärder. Till dessa räknas följande:

(a) Innovativ ledning och kartläggning och innovativa tjänster. Till tekniska stödåtgärder, där sådana behövs för utbyggnad och ledning, ska räknas projekt- och investeringsplanering och genomförbarhetsstudier som stödjer investeringsåtgärder och finansieringsinstrument. En kartläggning av Europas bredbandsinfrastruktur kommer att ge en fortlöpande detaljerad fysisk beskrivning och dokumentation av relevanta platser, analys av ledningsrätter, bedömning av potentialen för uppgradering av befintliga anläggningar etc. Kartläggningen bör följa principerna i direktiv 2007/2/EG (Inspire-direktivet) och därtill hörande standardiseringsverksamhet. Tekniska stödåtgärder kan även stödja kopieringen av framgångsrika investerings- och utbyggnadsmodeller. Dessa åtgärder kan även innefatta klimatsäkring för att bedöma de klimatrelaterade riskerna och säkerställa infrastrukturens motståndskraft mot katastrofer, i enlighet med relevanta krav som fastställs i EU:s lagstiftning eller nationell lagstiftning.

(b) Stödåtgärder och annat tekniskt stöd Dessa åtgärder behövs för att förbereda eller stödja genomförandet av projekt av gemensamt intresse eller snabba upp deras införande. Inom området digitala tjänster ska stödåtgärder även stimulera och främja införandet av nya infrastrukturer för digitala tjänster som kan bli nödvändiga eller användbara på grund av tekniska utvecklingar, förändringar på relevanta marknader eller nya politiska prioriteringar.

Avsnitt 2. Bredbandsnät

Alla bredbandsinvesteringar inom unionens territorium utökar nätkapaciteten och medför fördelar för alla potentiella användare, även för användare i andra medlemsstater än den där investeringen görs. Investeringen i dessa nät kommer att öka konkurrensen och innovationskraften i ekonomin, ge effektivare och mer ändamålsenliga offentliga tjänster, bidra till EU:s mål om en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och stödja EU:s totala konkurrenskraft och produktivitet.

Investeringar i bredbandsinfrastruktur har hittills huvudsakligen utförts av privata investerare och det förväntas att så ska fortsätta vara fallet. För att målen i den digitala agendan ska kunna uppnås krävs dock investeringar i områden där det inte finns några uppenbara affärsmässiga förutsättningar eller där de affärsmässiga förutsättningarna kan behöva förstärkas för att målen ska kunna nås i tid. Följande kategorier av områden är aktuella för investeringar:

Ytterområden/områden med medelhög befolkningstäthet har normalt uppkopplingar med medelhög hastighet, men brukar sakna högre hastigheter. Där det kan visas att de affärsmässiga förutsättningarna för investeringar i avancerad teknik är otillräckliga för privata investerare på kort sikt, kan ekonomiskt stöd generera lönsamma investeringar på lång sikt genom att föra investeringarna över tröskeln och stimulera konkurrensen.

Landsbygdsområden och områden med låg befolkningstäthet har normalt uppkopplingar med låg hastighet och i vissa fall inga uppkopplingar alls. De affärsmässiga förutsättningarna för investeringar är knappast livskraftiga och de europeiska målen kan förmodligen inte nås till år 2020. Investeringar i dessa områden kräver större finansiellt stöd, som tillhandahålls genom bidrag, möjligen i kombination med finansieringsinstrument. Till dessa områden räknas avlägset belägna och sparsamt befolkade områden, där investeringskostnaderna antingen är väldigt höga eller där intäkterna är låga. Stödet till dessa områden från Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer troligen att komplettera tillgängliga sammanhållningsfonder, landsbygdsutvecklingsstöd eller andra former av direkt offentligt stöd.

Stadsområden/områden med hög befolkningstäthet – med undantag för vissa regioner med låga intäkter – har normalt bra uppkopplingsmöjligheter med medelsnabba eller snabba hastigheter, som ofta levereras till konkurrenskraftiga priser av kabeloperatörer och telekombolag. På grund av den relativt tillfredsställande situationen på marknaden är dock incitamenten att investera i nät med mycket hög hastighet, som optisk fiber ända fram till husen, begränsade. Därför är finansiellt stöd även tänkbart för investeringar i stadsområden med hög befolkningstäthet som inte drar till sig tillräckliga investeringar trots de samhällsfördelar som skulle uppnås, förutsatt att det är i enlighet med artiklarna 101, 102 och 106 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, liksom (om detta är relevant) med Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät.

I de mindre utvecklade regionerna bör stödet för utbyggnaden av bredbandsnät framför allt tillhandahållas via instrumenten inom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Bidrag och/eller finansieringsinstrument från Fonden för ett sammanlänkat Europa kan komplettera sådant stöd där så krävs för att uppnå målen i denna förordning. Med hjälp av lämpliga samordningsmekanismer[21] kan man möjligtvis uppnå större synergieffekter mellan åtgärder inom Fonden för ett sammanlänkat Europa i dessa regioner och stöd från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden.

Klassificeringen av regioner för ovanstående kategorier anges indikativt på nedanstående karta.

Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området bredbandsnät ska utgöras av en balanserad portfölj med åtgärder som både bidrar till den digitala agendans mål om 30 Mbps och till målet om 100 Mbps och de ska framför allt täcka ytterområden och landsbygdsområden liksom även områden över hela EU.

Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området bredbandsnät – oberoende av vilken teknik som används – ska

(a) stödja investeringar i bredbandsnät som klarar att uppfylla den digitala agendans mål för 2020 om att alla ska ha tillgång till en bredbandshastighet på 30 Mbps, eller or

(b) stödja investeringar i bredbandsnät som klarar att uppnå den digitala agendans mål för år 2020 om att minst 50 % av hushållen ska abonnera på hastigheter över 100 Mbps,

(c) uppfylla tillämplig lagstiftning, i synnerhet konkurrenslagstiftningen.

Åtgärderna ska även innefatta en eller flera av följande saker:

(a) Utbyggnad av passiv fysisk infrastruktur eller utbyggnad av kombinerad passiv och aktiv fysisk infrastruktur och tillhörande infrastrukturelement, komplett med de tjänster som krävs för att använda sådan infrastruktur. .

(b) Tillhörande utrustning och tjänster, som ledningsdragning i byggnader, antenner, torn och andra stödjande konstruktioner, ledningsrör, kabelkanaler, master, manluckor och skåp.

(c) Utnyttjande av potentiella synergier mellan utbyggnaden av bredbandsnät och andra nät (för energi, transport, vatten, avlopp osv.), i synnerhet de som är kopplade till smart eldistribution.

Utbyggnaden av bredbandsnät för att förbinda öar, inlandsområden och randområden med unionens centrala områden, inbegripet om så behövs sjökablar, kan få stöd om det är avgörande för att säkerställa isolerade samhällens tillgång till bredbandsanslutning på 30 Mbps och uppåt. Detta stöd ska vara ett komplement till andra medel som EU eller medlemsstaterna ställer till förfogande för detta ändamål.

För att undvika missförstånd ska sägas att tjänster som tillhandahåller, eller utövar redaktionellt ansvar över, innehåll som överförs med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och -tjänster samt informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 98/34/EG, som inte helt och hållet eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät, inte omfattas av åtgärderna som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området bredbandsnät.

Mottagare av EU-stöd för projekt av gemensamt intresse inom området bredband innefattar, men är inte begränsat till

(a) telekomoperatörer (redan aktiva, oavsett om de investerar direkt eller genom ett dotterbolag, eller nytillträdande) som gör investeringar i snabba och ultrasnabba bredbandsnät,

(b) allmännyttiga företag (exempelvis inom vatten, avlopp, energi och transport), som förväntas investera i passiva bredbandsnät, antingen själva eller i samarbete med operatörer,

(c) regionala beslutsfattare, inklusive kommuner, som kan utfärda koncessioner för bredbandsinfrastruktur, utrustningsleverantörer som kan vara intresserade av ett sådant arrangemang, genom skapandet av ett företag med särskilt syfte,

(d) partnerskap mellan flera operatörer som är aktiva på såväl trådlösa som kabelburna marknader för att bygga en ny generations infrastruktur.

Vid framtagningen av portföljen bör hänsyn tas till medlemsstaternas investeringsbehov uttryckt i antalet hushåll som ska anslutas med hjälp av Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Dessutom ska stöd ges för höghastighetsanslutningar till offentliga internetåtkomstpunkter, i synnerhet på offentliga platser såsom skolor, sjukhus, lokala förvaltningar och bibliotek.

Section3. Digital Service Infrastructures

Införandet av infrastrukturer för digitala tjänster ska bidra till förverkligandet av den digitala inre marknaden genom att ta bort flaskhalsar i spridningen av tjänster. Detta ska uppnås genom att skapa och/eller förbättra befintliga interoperabla infrastrukturplattformar för digitala tjänster, tillsammans med den nödvändiga grundläggande infrastrukturen för digitala tjänster. Arbetet kan delas upp i två lager:

(1) Kärnplattformarna är de centrala elementen eller naven i den infrastruktur för digitala tjänster som krävs för att säkerställa transeuropeisk anslutningsbarhet, åtkomst och interoperabilitet. Dessutom kan fysisk utrustning (exempelvis servrar), särskilda nät och programvaruverktyg omfattas. Kärnplattformarna är tillgängliga för enheter i alla medlemsstater.

(2) Bastjänsterna tillhandahåller funktionaliteten och innehållet i infrastrukturer för digitala tjänster. De kan sammanlänkas via en kärnplattform.

Projekten av gemensamt intresse inom området infrastruktur för digitala tjänster är följande:

Transeuropeiska stamnätsanslutningar med hög hastighet för offentliga förvaltningar

En offentlig transeuropeisk stamnätsinfrastruktur kommer att ge mycket höga hastigheter och bra uppkopplingsmöjligheter mellan EU:s offentliga institutioner inom områden som offentlig förvaltning, kultur, utbildning och hälsovård. Denna stamnätsinfrastruktur kommer att stödja offentliga tjänster med europeiskt mervärde genom kontrollerad kvalitet på tjänsterna och säker åtkomst. Därigenom garanteras en digital kontinuitet för de offentliga tjänsterna, vilket i sin tur leder till större nytta för medborgare, företag och förvaltningar. Dessutom kan en efterfrågeaggregering för uppkopplingar uppstå, vilket medför att den kritiska massan kan uppnås och kostnaderna sjunka.

Kärnplattform:

Infrastrukturen kommer att baseras på det befintliga internetstamnätet och vid behov kommer nya nät att byggas ut. Anslutningarna görs direkt eller genom regionalt eller nationellt styrda infrastrukturer. I synnerhet kommer infrastrukturen att ge uppkopplingsmöjligheter för andra transeuropeiska tjänster, bland annat dem som nämns i denna bilaga. Infrastrukturen kommer att vara helt integrerad i internet som en viktig förutsättning för transeuropeiska offentliga tjänster och kommer att främja antagandet av nya standarder (t.ex. internetprotokoll som IPv6[22]). Särskild underliggande infrastruktur för uppkoppling av offentliga förvaltningar kan övervägas om det bedöms nödvändigt av säkerhetsskäl.

Bastjänster:

Integreringen av kärnplattformen i de europeiska offentliga tjänsterna kommer att underlättas av utbyggnaden av bastjänster: auktorisering, autentisering, säkerhet mellan domäner och bandbredd på begäran, samlingar av tjänster, mobilitetshantering, kvalitets- och prestandakontroll, samt integrering av nationella infrastrukturer.

Interoperabla ”datormolnstjänster” kommer att ge den funktionalitet i stamnätsinfrastrukturen som gör att datormoln för transeuropeiska offentliga tjänster kan erbjudas. Detta innefattar transeuropeiska nättjänster som videokonferenser, virtualiserad lagring och stöd för beräkningsintensiva applikationer, vilket omfattar dem som är kopplade till andra projekt av gemensamt intresse.

Gränsöverskridande leverans av e-förvaltningstjänster

E-förvaltning är den digitala interaktionen mellan offentliga myndigheter och medborgare, mellan offentliga myndigheter och företag och organisationer och mellan offentliga myndigheter i olika länder. Standardiserade, gränsöverskridande och användarvänliga interaktionsplattformar kommer att ge effektivitetsvinster både inom ekonomin och inom den offentliga sektorn och bidra till den inre marknaden.

Kärnplattform:

Interoperabel elektronisk identifiering och autentisering för hela Europa. Ett antal uppkopplade och säkrade autentiseringsservrar och -protokoll som säkerställer interoperabiliteten mellan olika autentiserings-, identifierings-, och auktoriseringssystem som redan idag finns i Europa kommer att tas fram. Denna plattform kommer att göra det möjligt för medborgare och företag att komma åt onlinetjänster när detta behövs för exempelvis studier, arbete, resor, hälsovård eller affärsverksamhet utomlands. Den kommer att utgöra kärnan för alla digitala tjänster där elektronisk identifiering och autentisering behövs: t.ex. elektronisk upphandling, onlinehälsovård, standardiserad verksamhetsrapportering, elektroniskt utbyte av rättslig information, transeuropeisk företagsregistrering online och e-förvaltningstjänster för företag, vilket innefattar kommunikation mellan företagsregister rörande fusioner over gränserna och utländska filialer. Plattformen kan även använda resurser och verktyg från den flerspråkiga kärnplattformen.

Bastjänster:

(a) Elektroniska rutiner för att starta och driva en verksamhet i ett annan europeiskt land: Den här tjänsten kommer att göra det möjligt att sköta allt nödvändigt administrativt arbete elektroniskt över gränserna genom gemensamma kontaktpunkter. Tjänsten är även ett krav i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden.

(b) Interoperabla gränsöverskridande tjänster för elektronisk upphandling: De här tjänsterna kommer att göra det möjligt för alla företag inom EU att svara på europeiska offentliga anbudsförfrågningar från alla medlemsstater; de kommer att omfatta elektroniska upphandlingsaktiviteter såväl före som efter tilldelningen av kontrakt och integrera funktioner som elektronisk inlämning av anbud, Virtual Company Dossier, e-kataloger, e-beställningar och e-fakturor. .

(c) Interoperabla gränsöverskridande e-juridiktjänster: De här tjänsterna kommer att göra det möjligt för medborgare, företag, organisationer och rättstillämpare att få tillgång online till rättsliga resurser/dokument och rättsliga förfaranden över gränserna. De kommer att möjliggöra gränsöverskridande interaktioner online (via utbyte av data och dokument online) mellan rättsliga myndigheter i olika medlemsstater och därigenom förbättra möjligheten att behandla gränsöverskridande rättsfall på ett effektivare sätt.

(d) Gränsöverskridande tjänster inom e-hälsovård: Dessa tjänster kommer att möjliggöra interaktion mellan medborgare/patienter och vårdleverantörer, överföring av data mellan olika institutioner och mellan olika organisationer och icke-hierarkisk kommunikation (”peer-to-peer”) mellan medborgare/patienter och/eller sjukvårdspersonal och institutioner. Infrastrukturen som ska byggas upp kommer att uppfylla principerna för uppgiftsskydd som, i synnerhet, fastställs i direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG, samt i de internationella och nationella etiska regler som gäller för användning av patientjournaler och andra personuppgifter. Tjänsterna kommer att omfatta gränsöverskridande åtkomst till elektroniska journaler och e-recepttjänster, liksom teletjänster för distanshälsovård/boenden med it-stöd, gränsöverskridande flerspråkiga semantiska tjänster kopplade till den flerspråkiga kärnplattformen, tillgång till socialförsäkringsuppgifter baserat på EESSI-infrastrukturen (systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter) osv.

(e) Europeisk central plattform för sammankoppling av europeiska företagsregister: Den här plattformen kommer att tillhandahålla en uppsättning centrala verktyg och tjänster som gör det möjligt för företagsregister i alla medlemsstater att utbyta information om registrerade företag och deras filialer, fusioner och avvecklingar. Den kommer även att ge användarna en flerspråkig söktjänst som innefattar många olika länder med en gemensam åtkomstpunkt som nås via e-juridikportalen.

Tillgång till information från den offentliga sektorn och flerspråkiga tjänster

Tillgång till det europeiska kulturarvets digitala resurser

Målet med denna infrastruktur är att göra stora samlingar av europeiska kulturella resurser tillgängliga i digital form och främja deras återanvändning av tredje parter, med full respekt för upphovsrättigheter och liknande rättigheter.

Kärnplattform:

Utvecklingen av kärnplattformen kommer att bygga på den befintliga portalen Europeana. Plattformen – som kräver utveckling, drift och administration av distribuerad databehandling, datalagringsresurser och programvara – kommer att tillhandahålla en gemensam åtkomstpunkt till innehållet i det europeiska kulturarvet som sträcker sig ända ner till enskilda poster i materialet, en uppsättning gränssnittsspecifikationer för interagering med infrastrukturen (sökande efter data, nerladdning av data), stöd för metadataanpassning och inläggning av nytt innehåll, liksom information om villkoren för återanvändning av innehållet som är tillgängligt genom infrastrukturen.

Den kommer även att tillhandahålla medlen för att upprätta en interaktion med innehållsleverantörer, användare (medborgare som använder portalen) och återanvändare (kreativa branscher), för att främja plattformen, samordna relaterade nätverk och möjliggöra informationsutbyte.

Bastjänster:

(a) Insamling av innehåll som innehas av kulturinstitutioner och privata innehållsinnehavare i medlemsstaterna.

(b) Crowdsourcing-funktioner som uppmuntrar till interaktivitet och låter användarna göra aktiva bidrag för webbplatsens utveckling.

(c) Användarvänliga tjänster i portalen för exempelvis förbättrad sökning och bläddring, liksom åtkomst av material över språkgränserna.

(d) Utbyte av upphovsrättsinformation och infrastrukturer för licensiering.

(e) Kompetenscentrum för digitalisering och bevarande av det digitala kulturarvet.

(f) Förvaringsplatser för innehåll från kulturinstitutioner och användargenererat innehåll och bevarande av detta innehåll på lång sikt.

Tillgång till offentlig information som kan återanvändas

Denna infrastruktur för digitala tjänster kommer att göra det möjligt att få tillgång till offentlig information som innehas av EU:s offentliga sektor för återanvändning.

Kärnplattform:

Distribuerad databehandling, datalagring och programvaruresurser kommer att ge: en gemensam åtkomstpunkt för flerspråkiga datamängder (på alla officiella EU-språk) som innehas av offentliga organ inom EU på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, sök- och visualiseringsverktyg för datamängderna, försäkran om att de tillgängliga datamängderna är licensierade att publiceras och återdistribueras, vilket innefattar spårning av datainformationens ursprung, en uppsättning applikationsprogrammeringsgränssnitt för programvaruklienternas interaktion med infrastrukturen (sökande efter data, insamling av statistik, nerladdning av data) för utveckling av tredjepartsapplikationer. Plattformen ska även möjliggöra insamling och publicering av statistik om portalens drift, tillgången på data och applikationer och hur dessa används.

Bastjänster:

Gradvis utbyggnad av tillgången till alla datamängder som innehas och offentliggörs av praktiskt taget alla offentliga förvaltningar inom EU, vilket innefattar flerspråkig sökning, som ska uppnås genom

(a) insamling av datamängder på internationell nivå, EU-nivå, nationell nivå, regional nivå och lokal nivå,

(b) interoperabilitet för datamängder, vilket innefattar juridiska frågor och licensieringsfrågor, för att möjliggöra bättre återanvändning,

(c) gränssnitt till infrastrukturer för offentliga data i tredjeländer,

(d) datasamlingar och tjänster för långsiktigt bevarande.

Flerspråkig tillgång till onlinetjänster

Den här infrastrukturen kommer att göra det möjligt för alla nuvarande och framtida leverantörer av onlinetjänster att erbjuda sitt innehåll och sina tjänster på ett stort antal EU-språk på det mest kostnadseffektiva sättet.

Kärnplattform:

Plattformen kommer att möjliggöra förvärv och underhåll av stora samlingar av levande språkdata och återanvändbara språkbehandlingsverktyg som sedan görs tillgängliga. Den kommer att omfatta alla EU-språk och följa relevanta standarder och överenskomna krav på tjänster och rättsliga krav. Plattformen kommer att göra det smidigt för bidragsgivare att lägga till, säkra och förbättra språkdata och -verktyg och den kommer att säkerställa en enkel, rättvis och säker tillgång till sådana resurser för organisationer som erbjuder eller utvecklar språkbaserade tjänster och möjlighet för dem att ompaketera innehållet för nya syften. Plattformen kommer även att stödja samarbete och samverkan med liknande initiativ och datacenter, befintliga eller framtida, inom och utanför EU.

Bastjänster:

Plattformen kommer att fyllas med en stor mängd olika återanvändbara data och programvaruresurser, som omfattar alla EU-språk. Den ska samla in, harmonisera och integrera sådana data och programvaruelement inom en distribuerad tjänsteinfrastruktur. Den ska göra data- och programvaruresurser tillgängliga, och i vissa fall utveckla eller utöka dem, för användning som byggstenar för att utveckla, anpassa och leverera flerspråkiga tjänster eller flerspråkiga nätslussar till onlinetjänster.

Säkerhet och trygghet

Infrastruktur för ett säkrare internet

Infrastrukturen kommer att tillhandahålla integrerade och interoperabla tjänster på europeisk nivå, baserade på en gemensam medvetenhet och delade resurser, verktyg och metoder, i syfte att låta barn, deras föräldrar och vårdnadshavare, samt lärare använda internet på bästa sätt.

Kärnplattform:

Kärnplattformen kommer att göra det möjligt för centrumen för ett säkrare internet (SIC – Safer Internet Centres) i medlemsstaterna att förvärva, använda och underhålla delade databehandlingsresurser, databaser och programvaruverktyg, samt möjliggöra den bakomliggande verksamheten för att hantera rapportering av innehåll med sexuella övergrepp, vilket innefattar kopplingen till politiskt ansvariga myndigheter, däribland internationella organisationer som Interpol, och när så är tillämpligt metoder för borttagning av detta innehåll från de aktuella webbplatserna. Detta arbete kommer att stödjas av gemensamma databaser.

Bastjänster:

(a) Hjälplinjer dit barn, föräldrar och vårdnadshavare kan vända sig för att få information om de bästa medlen för att låta barn använda internet på ett sätt som gör att de undviker hot från skadligt och olagligt innehåll och skadliga och olagliga beteenden, samt den stödjande bakomliggande infrastrukturen för detta.

(b) Journummer för rapportering av innehåll med sexuella övergrepp mot barn på internet.

(c) Verktyg för att säkerställa åtkomsten till åldersanpassat innehåll och åldersanpassade tjänster.

(d) Programvara som möjliggör snabb och enkel rapportering av olagligt innehåll och borttagning av detta innehåll, liksom rapportering av grooming och mobbning.

(e) Programvarusystem som möjliggör bättre identifiering av (ej rapporterat) innehåll med sexuella övergrepp mot barn på internet, liksom tekniker för att stödja polisutredningar, framför allt med syfte att identifiera barnen, förövarna och kommersiell handel av sådant innehåll.

Kritisk informationsinfrastruktur

Kommunikationskanaler och -plattformar kommer att utvecklas och byggas ut för att förbättra möjligheterna till beredskap, informationsdelning, samordning och respons över hela EU.

Kärnplattform:

Kärnplattformen kommer att bestå av ett nätverk av nationella/statliga organisationer för incidenthantering (CERT – Computer Emergency Response Team) som baseras på en minimiuppsättning av grundläggande krav. Nätverket kommer att ge stommen i ett EU-system för informationsutbyte och varningar (Eisas – European Information Sharing and Alert System) för EU-medborgare och små och medelstora företag.

Bastjänster:

(a) Proaktiva tjänster – bevakning och spridande av teknik och vidareförmedling av säkerhetsrelaterad information, säkerhetsbedömningar, tillhandahållande av riktlinjer för säkerhetskonfigurering, tillhandahållande av tjänster för intrångsdetektering.

(b) Reaktiva tjänster – incidenthantering och -respons, utfärdande av larm och varningar, sårbarhetsanalys och -hantering, artefakthantering (utfärdande av högkvalitativa larm om nya sabotageprogram och andra artefakter).

Utveckling av lösningar inom informations- och kommunikationsteknik för intelligenta energinät och för tillhandahållande av smarta energitjänster

Smarta energitjänster använder modern informations- och kommunikationsteknik för att möta behoven hos medborgare (som kan vara såväl producenter som konsumenter av energi), energileverantörer och offentliga myndigheter. De smarta energitjänsterna omfattar interaktionen mellan medborgare och energileverantörer, dataöverföring mellan olika organisationer och icke-hierarkisk kommunikation (”peer-to-peer”) mellan medborgare. De öppnar upp möjligheter för befintliga och nya aktörer inom såväl telekom- som energimarknaderna (t.ex. energitjänstföretag). De kan även göra det möjligt för företag och medborgare att se vilka utsläpp av växthusgaser som följer av deras inköpsval.

Kärnplattformar:

Kommunikationsinfrastruktur, i normalfallet utbyggd av allmännyttiga företag i samarbete med telekomoperatörer, liksom nödvändig IT-maskinvara som ska byggas in i energikomponenter (t.ex. omformarstationer). Dessutom innefattas kärntjänsterna som möjliggör övervakning av tillgångar, kontroll av energistyrningen, automatisering och datahantering, samt kommunikation mellan de olika aktörerna (tjänsteleverantörer, nätoperatörer och andra allmännyttiga företag, konsumenter osv.).

Bastjänster:

Bastjänster levereras normalt av en mängd olika nya och innovativa aktörer, som leverantörer av energitjänster, energitjänstföretag (Esco) och energiaggregatorer, vilket i synnerhet underlättar tillträdet till marknaden för olika typer av lokala små och medelstora företag och förhindrar monopolisering av detaljmarknaden.

De kommer att göra det möjligt för kunden att få kontroll över sitt energibehov, sina förnybara energikällor och sin lagringskapacitet, med syfte att optimera kundens energianvändning och minska energiräkningarna och utsläppen av växthusgaser, samtidigt som datasekretessen och säkerheten säkerställs. 100.

(a) Infrastruktur för smart mätning för att mäta och vidareförmedla information om energiförbrukningen. Dessutom innefattar bastjänsterna övervakningssystem för energianvändningen i kundens lokaler, dvs. it-enheter anslutna till hemmanätverk som är kopplade till den smarta mätaren.

(b) Programvaruagenter som kan besluta när man ska köpa eller sälja energi, när utrustning ska slås på eller stängas av som en funktion av prissignaler från energileverantören och väderprognoser, hantering och kommunikation av data, styr- och automatiseringsenheter och deras nätverkslösningar.

[1]               KOM(2010) 2020.

[2]               KOM(2010) 245.

[3]               KOM(2011) 500/I slutlig och KOM(2011) 500/II slutlig (policybeskrivningar).

[4]               EUT C […], […], s. […].

[5]               Siffrorna anges i 2011 års fasta priser.

[6]               EUT C […], […], s. […].

[7]               EUT C […], […], s. […].

[8]                      KOM(2010) 245 slutlig, s. 2.

[9]                      EUT […], […], s. […].

[10]                    Bilaga II till KOM(2011) 744 slutlig.

[11]                    Europaparlamentets och rådets beslut om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.

[12]                    2013/C 33 E/09.

[13]             KOM(2010) 245 slutlig/2.

[14]             KOM(2010) 472.

[15]             KOM(2011) 500 slutlig.

[16]             EUT […], […], s. […].

[17]             L 251, 25.9.2010, s. 35.

[18]             EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.

[19]             EUT L 88, 3.10.2009, s. 45.

[20]             EGT L 183, 11.7.1997, s. 12.

[21]             Såsom anges i artikel 11 e i Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006, KOM(2011) 615 slutlig.

[22]             Referens för IPv6-kommunikation: KOM(2008) 313 Vidareutveckling av Internet – Handlingsplan för införandet av version 6 av Internetprotokollet (IPv6) i Europa.