52013PC0184

MOTIVERING

1.           Genom beslut av den 1 april 1987 gav kommissionen[1] sina avdelningar i uppdrag att kodifiera rättsakter senast efter det att de ändrats för tionde gången. Den underströk samtidigt att detta var en minimiregel och att avdelningarna borde sträva efter att kodifiera de texter som de har ansvar för med ännu kortare mellanrum för att göra bestämmelserna klara och begripliga.

2.           Kodifieringen av rådets förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp[2] har påbörjats av kommissionen och ett förslag i ärendet har överlämnats till den lagstiftande myndigheten[3]. Den nya förordningen skulle ha ersatt de olika rättsakter som omfattas av kodifieringen[4].

3.           Under lagstiftningsförfarandets gång rekommenderade Europeiska centralbanken (ECB) i sitt yttrande över kodifieringsförslaget[5] vissa ändringar i de tekniska specifikationer som framgår av tabellen i artikel 1 i förordning (EG) nr 975/98 och i bilaga I i förslaget till kodifiering. Eftersom de föreslagna omskrivningarna i den bilagan skulle medföra vissa innehållsmässiga ändringar och därför sträcka sig längre än en enkel kodifiering ansågs det nödvändigt att tillämpa punkt 8[6] i det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – Påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter[7] – mot bakgrund av den gemensamma förklaringen avseende den punkten[8].

4.           Den ändring som krävs i tabellen i artikel 1 i förordning (EG) nr 975/98 består i att alla värden som anges för myntens tjocklek ersätts med nya värden. I tabellen anges myntens tjocklek i tredje spalten med en fotnot som anger att de värden som anges för tjockleken utgör riktmärken. Som det påpekas i ECB:s ovannämnda yttrande var det år 1998 när de tekniska specifikationerna för mynt i euro som ska sättas i omlopp först antogs endast möjligt att ange sådana riktvärden för myntens tjocklek. Det anses nu lämpligt att ersätta dessa riktvärden med de verkliga värdena för mynt i euro som är allmänt kända och används av myntverken i deras produktion av mynt. Som en följdändring till denna ändring bör skälet 13 i förordning (EG) nr 975/98, som innehåller en förklaring om att värdena för tjocklek är riktvärden, utgå.

5.           Det är därför lämpligt att kodifieringen av förordning (EG) nr 975/98 övergår till att bli en omarbetning så att nödvändiga ändringar kan införas.

ê 975/98 (anpassad)

2013/0096 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp

(omarbetning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel Ö 128.2 Õ,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[9],

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande[10], och

av följande skäl:

ò ny

(1)       Rådets förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp[11] har ändrats väsentligt flera gånger[12]. Med anledning av nya ändringar bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

ê 975/98 skäl 2 (anpassad)

(2)       Enligt artikel Ö 128.2 Õ i fördraget får medlemsstaterna ge ut Ö euromynt Õ i den omfattning som godkänns av Europeiska centralbanken (ECB). Rådet får, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och ECB, vidta åtgärder för att harmonisera valörerna och de tekniska specifikationerna för alla mynt som ska sättas i omlopp, i den utsträckning som detta är nödvändigt för att säkerställa myntets smidiga omlopp inom Ö unionen Õ.

ê 975/98 skäl 3 (anpassad)

(3)       Eurosedlarna Ö finns i Õ valörer från 5 euro till 500 euro. Sedel- och myntvalörerna måste göra det möjligt att på ett enkelt sätt kontant betala belopp i euro och cent.

ê 975/98 skäl 5 (anpassad)

(4)       Ö Unionens Õ enhetliga myntsystem bör inge förtroende hos allmänheten och medföra tekniska innovationer Ö som garanterar att det är Õ ett säkert, tillförlitligt och effektivt system.

ê 975/98 skäl 6

(5)       Ett av huvudmålen med unionens myntsystem är att det godtas av allmänheten. Allmänhetens förtroende för systemet är avhängigt av de fysiska särdragen hos euromynten, som bör vara så användarvänliga som möjligt.

ê 975/98 skäl 7 (anpassad)

(6)       Samråd Ö hölls Õ med konsumentorganisationer, den europeiska sammanslutningen för synskadade (European Blind Union) och företrädare för varuautomatindustrin så att specifika krav från viktiga myntanvändargrupper Ö beaktades Õ. I syfte att säkerställa ett smidigt införande av euron och för att underlätta att det nya myntsystemet Ö godtogs Õ av användarna måste det garanteras att mynten lätt Ö kunde Õ skiljas åt genom särdrag som är synliga eller förnimbara med känseln.

ê 975/98 skäl 8 (anpassad)

(7)       Det Ö är Õ lättare att känna igen och vänja sig vid euromynten Ö eftersom Õ det finns ett samband mellan diametern och myntens valör.

ê 975/98 skäl 9

(8)       För mynten i valörerna 1 euro och 2 euro behövs på grund av deras höga värde vissa särskilda säkerhetsinslag för att minska risken för förfalskning. Användningen av en tillverkningsteknik som innebär att mynten görs i tre lager och kombinationen av två olika färger i myntet anses utgöra de mest effektiva säkerhetsåtgärderna.

ê 975/98 skäl 11 (anpassad)

(9)       Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/27/EG av den 30 juni 1994 om ändring för tolfte gången av direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar)[13] begränsas användningen av nickel i vissa produkter med hänsyn till att nickel under vissa omständigheter kan ge upphov till allergier. Mynt omfattas inte av det direktivet. Ö Av folkhälsoskäl Õ framstår det som önskvärt att minska myntens nickelinnehåll.

ê 975/98 skäl 13

Av alla de föreskrivna tekniska specifikationerna för euromynten är det endast värdet för tjocklek som är ett riktvärde, eftersom ett mynts faktiska tjocklek beror på den föreskrivna diametern och vikten.

ê 975/98 skäl 10 (anpassad) och 566/2012 skäl 3 (anpassad)

(10)     Att ha en Ö gemensam Õ europeisk och en Ö särskiljande Õ nationell sida på mynten är ett lämpligt sätt att uttrycka tanken bakom den europeiska monetära unionen mellan medlemsstaterna. På den gemensamma europeiska sidan av euromyntet anges både den gemensamma valutans namn och myntets valör. Varken valutans namn eller myntets valör bör upprepas på den nationella sidan.

ê 566/2012 skäl 4

(11)     Den utgivande medlemsstatens namn bör på ett tydligt sätt markeras på myntets nationella sida, så att intresserade användare av mynten lättare kan identifiera vilken den utgivande medlemsstaten är.

ê 566/2012 skäl 5

(12)     Randpräglingen på euromynten bör anses utgöra en del av den nationella sidan och bör därför inte innehålla någon upprepning av valören, förutom på 2-euromynten, under förutsättning att endast siffran ”2” eller termen ”euro” med användning av det relevanta alfabetet eller båda dessa används.

ê 566/2012 skäl 6

(13)     Utformningarna av de nationella sidorna av euromynten är föremål för beslut av varje medlemsstat som har euron som valuta och bör ta hänsyn till att euromynt inte enbart är i omlopp i den utgivande medlemsstaten utan i hela euroområdet. För att säkerställa att mynt omedelbart kan kännas igen som euromynt även från den nationella sidan bör motivet vara helt omgivet av unionsflaggans tolv stjärnor.

ê 566/2012 skäl 7 (anpassad)

(14)     För att göra det lättare att känna igen mynt i omlopp och säkerställa kontinuitet i präglingen bör medlemsstaterna endast ha rätt att ändra utformningarna av de nationella sidorna av ordinarie mynt i omlopp en gång vart femtonde år, utom när den statschef som avbildas på ett mynt byts ut. Detta bör dock inte påverka nödvändiga ändringar för att förhindra förfalskning av valutan. Beslut om ändringar av utformningen av de gemensamma europeiska sidorna av mynt i omlopp bör fattas av rådet och rösträtt Ö bör Õ förbehållas medlemsstater som har euron som valuta.

ê 566/2012 skäl 8

(15)     Enskilda medlemsstater bör ha möjlighet att ge ut minnesmynt för att uppmärksamma ämnen av stor nationell eller europeisk betydelse, medan minnesmynt som ges ut gemensamt av samtliga medlemsstater som har euron som valuta bör reserveras för ämnen av allra största europeisk betydelse. Den mest lämpliga valören för detta ändamål är 2-euromyntet, särskilt på grund av myntets stora diameter och dess tekniska kännetecken som ger ett adekvat skydd mot förfalskning.

ê 566/2012 skäl 9

(16)     Med hänsyn till att euromynt är i omlopp i hela euroområdet och för att förhindra användning av olämpliga utformningar, bör utgivande medlemsstater informera varandra och kommissionen om utkast till utformningar av de nationella sidorna av euromynt före den planerade utgivningsdagen. Kommissionen bör kontrollera att utformningarna överensstämmer med de tekniska kraven i denna förordning. Inlämningen av förslagen till utformningar till kommissionen bör ske i så pass god tid före den planerade utgivningsdagen att den utgivande medlemsstaten vid behov kan ändra utformningen.

ê 566/2012 skäl 10

(17)     Vidare bör enhetliga villkor för godkännande av utformningar av de nationella sidorna av euromynt fastställas så att val av utformningar som i vissa medlemsstater kan anses olämpliga undviks. Med tanke på att det är de utgivande medlemsstaterna som har behörighet i en så pass känslig fråga som utformningen av de nationella sidorna av euromynten, bör rådet ges genomförandebefogenheter. Genomförandebeslut som fattas av rådet på denna grundval är nära förbundna med de akter som antas av rådet på grundval av artikel 128.2 i fördraget. Därför bör de rådsmedlemmar som företräder medlemsstater som inte har euron som valuta inte ha rösträtt när rådet antar dessa beslut, i enlighet med vad som anges i artikel 139.4 i fördraget. Förfarandet bör innebära möjlighet för de utgivande medlemsstaterna att i god tid ändra utformningen om så krävs.

ê 975/98

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

ê 975/98 (anpassad)

Artikel 1

Serien mynt i euro Ö ska omfatta Õ åtta valörer från 1 cent till 2 euro med de tekniska specifikationer som anges i bilaga I.

ê 566/2012 artikel 1 (anpassad)

Artikel 2

I denna förordning avses med:

1.           mynt i omlopp: euromynt avsedda att sättas i omlopp, Ö med de valörer och tekniska specifikationer som avses Õ i artikel 1.

2.           ordinarie mynt: mynt i omlopp med undantag för minnesmynt.

3.           minnesmynt: mynt i omlopp avsedda att uppmärksamma ett specifikt ämne enligt vad som anges i artikel 9.

Artikel 3

Mynt i omlopp ska ha en gemensam europeisk sida och en särskiljande nationell sida.

Artikel 4

1. Inga uppgifter om myntets valör, eller delar därav, ska upprepas på Ö den nationella sidan av mynt i omlopp Õ. Inte heller namnet på den gemensamma valutan eller dess underenhet ska anges, såvida inte en sådan angivelse är motiverad därför att medlemsstaten i fråga använder ett avvikande alfabet.

2. Genom undantag från punkt 1 får valören anges på randpräglingen på 2-euromynten, under förutsättning att endast siffran ”2” eller termen ”euro” med användning av det relevanta alfabetet eller båda dessa används.

Artikel 5

På den nationella sidan på alla valörer av mynt i omlopp ska det genom namn eller en förkortning anges vilken den utgivande medlemsstaten är.

Artikel 6

1. På den nationella sidan av mynt i omlopp ska det nationella motivet helt och hållet vara omgivet av en cirkel bestående av tolv stjärnor, och även årtalet och den utgivande medlemsstatens namn ska återfinnas på den myntsidan. Detta ska inte utgöra något hinder för att delar av motivet sträcker sig in på cirkeln av stjärnor, förutsatt att alla stjärnorna är klart och fullt synliga. De tolv stjärnorna ska återges som på unionsflaggan.

2. Utformningar av den nationella sidan av mynt i omlopp ska väljas med beaktande av att euromynten cirkulerar i alla medlemsstater som har euron som valuta.

Artikel 7

1. Ändringar av de utformningar som används för de nationella sidorna av ordinarie mynt får göras endast en gång vart femtonde år, utan att det påverkar nödvändiga ändringar för att förhindra förfalskning av valutan.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får ändringar av de utformningar som används för de nationella sidorna av ordinarie mynt göras när den statschef som avbildas på ett mynt byts ut. Ett tillfälligt vakant statschefsämbete eller en provisoriskt tillsatt statschef ska dock inte ge någon ytterligare rätt till en sådan ändring.

Artikel 8

Utgivande medlemsstater ska senast den 20 juni 2062 uppdatera sina nationella sidor på ordinarie mynt i syfte att fullt ut efterleva denna förordning.

Artikel 9

1. Minnesmynt ska ha ett annorlunda motiv på den nationella sidan än det som finns på de ordinarie mynten och ska endast uppmärksamma ämnen av stor nationell eller europeisk betydelse. Minnesmynt som gemensamt ges ut av alla medlemsstater som har euron som valuta ska endast uppmärksamma ämnen av allra största europeisk betydelse och deras utformning får inte påverka tillämpningen av eventuella konstitutionella bestämmelser i dessa medlemsstater.

2. Randpräglingen på minnesmynt ska vara densamma som på ordinarie mynt.

3. Minnesmynt ska endast ha ett nominellt värde uppgående till 2 euro.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna ska informera varandra om utkast till utformningar av nya nationella sidor av mynt i omlopp, inklusive randprägling, och, när det gäller minnesmynt, den beräknade utgivningsvolymen innan dessa utformningar formellt godkänns.

2. Rådet ska ges befogenhet att genom beslut med kvalificerad majoritet godkänna de nya eller ändrade utformningarna av de nationella sidorna av mynt i omlopp, i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 3–7.

Vid fattande av de beslut som avses i denna artikel ska medlemsstater som inte har euron som valuta inte ha rösträtt.

3. För de syften som avses i punkt 1 ska den utgivande medlemsstaten till rådet, kommissionen och övriga medlemsstater som har euron som valuta inkomma med utkast till utformningar av mynt i omlopp i princip minst tre månader före den planerade utgivningsdagen.

4. Inom sju dagar från den inlämning som avses i punkt 3 har varje medlemsstat som har euron som valuta rätt att, genom ett motiverat yttrande riktat till rådet och kommissionen, motsätta sig det utkast till utformning som föreslagits av den utgivande medlemsstaten om det är troligt att den föreslagna utformningen skulle väcka negativa reaktioner bland dess medborgare.

5. Kommissionen ska, om den anser att utkastet till utformning inte respekterar de tekniska kraven i denna förordning, inom sju dagar efter den inlämning som avses i punkt 3, lämna in en negativ bedömning till rådet.

6. Om inte något motiverat yttrande eller någon negativ bedömning inkommit till rådet inom den tidsfrist som avses i punkterna 4 och 5, ska det anses som att beslutet om godkännande av utformningen antas av rådet dagen efter det att den tidsfrist som avses i punkt 5 löper ut.

7. I alla övriga fall ska rådet utan dröjsmål fatta beslut om godkännande av utkastet till utformning, såvida inte den utgivande medlemsstaten inom sju dagar efter inlämningen av ett motiverat yttrande eller en negativ bedömning drar tillbaka sitt utkast och meddelar rådet om sin avsikt att lämna in ett nytt utkast till utformning.

8. Kommissionen ska offentliggöra alla relevanta uppgifter om nya utformningar av nationella mynt i omlopp i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Artiklarna 4, 5, 6 samt artikel 9.2

a)           ska inte gälla för mynt i omlopp som givits ut eller tillverkats före den 19 juni 2012,

b)           ska, under en övergångsperiod som löper ut den 20 juni 2062 inte gälla för utformningar som redan rättsligen användes på mynt i omlopp den 19 juni 2012.

Mynt i omlopp som har getts ut eller tillverkats under övergångsperioden får förbli lagliga betalningsmedel utan någon tidsbegränsning.

ê

Artikel 12

Förordning (EG) nr 975/98 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

ê 975/98 (anpassad)

Artikel 13

Denna förordning träder i kraft Ö den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning Õ.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

ê 975/98 (anpassad)

è1 423/1999 artikel 1.1.a

è2 423/1999 artikel 1.1.b

è3 423/1999 artikel 1.1.c

è4 423/1999 artikel 1.2

ð ny

BILAGA I

Ö Tekniska specifikationer enligt artikel 1 Õ

Valör (euro) || Diameter i mm || Tjocklek i mm(1) || Vikt i gram || Form || Färg || Material­sammansättning || Kant

2 || 25,75 || 1,95ð 2,20 ï || 8,5 || rund || yttre del: vit || koppar-nickel (Cu75Ni25) || kant­gravyr fin räffling

inre del: gul || tre lager nickel-mässing/ nickel/nickel-mässing CuZn20Ni5/Ni12/ CuZn20Ni5

1 || 23,25 || 2,125ð 2,33 ï || 7,5 || rund || yttre del: gul || nickel-mässing (CuZn20Ni) || intervall-räffling

inre del: vit || tre lager Cu75Ni25/Ni7/ Cu75Ni25

0,50 || 24,25 || è1 1,88çð 2,38 ï || è2 7,8 ç || rund || gul || ”Nordic Gold” Cu89Al5Zn5Sn1 || è3 mjuk räffling ç

0,20 || 22,25 || 1,63ð 2,14 ï || 5,7 || ”Spanish flower” || gul || ”Nordic Gold” Cu89Al5Zn5Sn1 || plan

0,10 || 19,75 || 1,51ð 1,93 ï || 4,1 || rund || gul || ”Nordic Gold” Cu89Al5Zn5Sn1 || è4 mjuk räffling ç

0,05 || 21,25 || 1,36ð 1,67 ï || 3,9 || rund || röd || koppar-pläterat stål || slät

0,02 || 18,75 || 1,36ð 1,67 ï || 3 || rund || röd || koppar-pläterat stål || slät med ett spår

0,01 || 16,25 || 1,36ð 1,67 ï || 2,3 || rund || röd || koppar-pläterat stål || slät

(1)                   De värden som anges för tjockleken utgör riktmärken.

___________

é

BILAGA II

Upphävd förordning och en förteckning över dess senare ändringar

Rådets förordning (EG) nr 975/98 || (EGT L 139, 11.5.1998, s. 6) ||

|| Rådets förordning (EG) nr 423/1999 || (EGT L 52, 27.2.1999, s. 2)

|| Rådets förordning (EU) nr 566/2012 || (EUT L 169, 29.6.2012, s. 8)

___________

BILAGA III

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 975/98 || Denna förordning

Artikel 1 inledningen || Artikel 1

Artikel 1a || Artikel 2

Artikel 1b || Artikel 3

Artikel 1c || Artikel 4

Artikel 1d || Artikel 5

Artikel 1e || Artikel 6

Artikel 1f || Artikel 7

Artikel 1g || Artikel 8

Artikel 1h || Artikel 9

Artikel 1i || Artikel 10

Artikel 1j inledningen, punkt a och första meningen i punkt b || Artikel 11 första stycket

Artikel 1j punkt b andra meningen || Artikel 11 andra stycket

- || Artikel 12

Artikel 2 || Artikel 13

Artikel 1 tabell || Bilaga I

- || Bilaga II

- || Bilaga III

___________

[1]               KOM(87) 868 PV.

[2]               Genomförd i enlighet med kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet - Kodifiering av gemenskapens regelverk, KOM(2001) 645 slutlig.

[3]               KOM(2010) 691 slutlig.

[4]               Se bilaga II till detta förslag.

[5]               Europeiska centralbankens yttrande av den 4 mars 2011 om ett förslag till rådets förordning om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp (kodifiering) (EUT C 114, 12.4.2011, s. 1).

[6]               ”Om det under lagstiftningsförfarandet visar sig nödvändigt att företa innehållsmässiga ändringar och inte endast en enkel kodifiering, ankommer det på kommissionen att i förekommande fall lägga fram det eller de förslag som är nödvändiga.”

[7]               EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.

[8]               ”Europaparlamentet, rådet och kommissionen noterar att kommissionen, om det skulle visa sig nödvändigt att företa innehållsmässiga ändringar och inte endast en enkel kodifiering, i varje enskilt fall kan välja att omarbeta hela förslaget eller att med bibehållande av förslaget till kodifiering lägga fram ett separat förslag till ändring som, när det antagits, införs i förslaget till kodifiering.”

[9]               EUT C […], […], s. […].

[10]             EUT C […], […], s. […].

[11]             EGT L 139, 11.5.1998, s. 6.

[12]             Se bilaga II.

[13]             EGT L 188, 22.7.1994, s. 1.