5.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 356/49

—

Relevanta aspekter som ska regleras inom ramen för EU:s spirande rymdpolitik är industristandarder, frågor som rör den tekniska driften och den kommersiella användningen av infrastruktur för satellitkommunikation.

—

ReK instämmer i att det efterfrågestyrda politiska beslutsfattandet inom EU:s rymdsektor syftar till att ge användarna större inflytande, men att det inte kan begränsas till konsumentsubventioner.

—

Kommittén uppmanar kommissionen att fastställa kriterier för bedömning av användbarheten ur allmänhetens perspektiv när det gäller offentliga myndigheters befogenheter och behov, vilka ska användas för att utvärdera efterfrågan från användarna.

—

En mycket viktig aspekt av EU:s industripolitik bör vara att skapa nära förbindelser mellan den lokala/regionala nivån, som arbetar med industriföretag för att kartlägga och stödja deras inledande steg, och den nationella nivån/EU-nivån.

—

Kommittén vill fästa uppmärksamheten på att följdtjänster från Copernicus/GMES i de allra flesta fall, enligt vad som framgår av lokal och regional bästa praxis, tillgodoser offentligpolitiska behov och har visat sig vara användbara för att uppnå offentliga mål.

—

Vi föreslår att de tjänster och tillämpningar som utvecklas med utgångspunkt i rymdteknik skulle kunna samfinansieras genom strukturfonderna, under förutsättning att det finns en tillräcklig politisk vilja och medvetenhet hos dem som förvaltar fonderna. En liknande mekanism har redan använts i budgetramen 2007–2013, där outnyttjade sammanhållnings-/Eruf-medel omfördelades till ett nytt prioriterat område, nämligen satellitbaserat bredbandsinternet för avlägset belägna regioner.

—

ReK anser att Copernicus operativa fas är avgörande för att ny teknik ska få ett ekonomiskt genombrott. Det kommer dock att krävas ekonomiskt stöd för att hantera de inledande kostnaderna i samband med att olika aktörer börjar använda ny teknik.

Föredragande

Adam STRUZIK (PL–PPE), regionpresident i Mazowieckie (Masovien)

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s rymdindustripolitik: rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt

COM(2013) 108 final

1.

Regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande, som tydligt framhåller vikten av EU:s rymdindustripolitik.

2.

Rymdsektorn utgör en mycket viktig del av Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ, i synnerhet Innovationsunionen och En integrerad industripolitik för en globaliserad tid. Rymdteknik är av särskild betydelse för den kunskapsbaserade ekonomin. Den påverkar den framtida ekonomiska konkurrenskraften och skapar verktyg för att lösa andra akuta problem på jorden. En sidoprodukt från rymdsektorn kan definieras som någonting som vi lärt oss eller förändrat i samband med rymdverksamhet och som sedan utnyttjas eller överförs till andra sammanhang och på så sätt skapar ytterligare ekonomiskt värde.

3.

Enligt ESA:s bedömning av senare produktionsled som skapar mervärde när det gäller rymdbaserade tillämpningar är den europeiska marknaden mindre och inte lika specialiserad på den privata marknaden jämfört med världsmarknaden. I motsats till andra rymdnationer är det inte heller försvarsindustrin som fastställer de ursprungliga standarderna och verksamheterna. Globalt sett bedriver de flesta företag verksamhet inom flera segment längs värdekedjan. I Europa finns det knappt några aktörer som kontrollerar hela värdekedjan. Generellt sett är företagen i Europa (som fokuserar på specifika satellitnavigationstillämpningar) något mindre specialiserade än i övriga världen.

4.

Regionkommittén är väl medveten om de viktigaste politiska frågorna för EU:s rymdsektor, som omfattar marknadsorganisation, administrativa förenklingar, upphandlingsprinciper, tillgång till data, offentliga institutioner som kunder och regelverk.

5.

EU:s rymdindustri har generellt sett en mycket stor påverkan på Europas vetenskapliga och tekniska ställning. Rymdindustrin främjar bland annat utvecklingen av Europas vetenskapliga och tekniska bas, och rymdtekniken har en stor påverkan på den bredare ekonomin.

6.

Kommittén instämmer i rådets slutsatser av den 30 maj 2013 om ”EU:s rymdindustripolitik: rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt”, där man slår fast att en nödvändig faktor för den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft är att små och medelstora företag deltar i leveranskedjan för att främja en balanserad industribas. Vi ställer oss även bakom rådet som uppmanar kommissionen att göra en närmare bedömning av behovet av nya innovativa finansieringsinstrument.

7.

Ur lokala och regionala myndigheters perspektiv är det särskilt viktigt att främja användningen av rymdbaserade tillämpningar i EU-politiken. EU bör därför utforma lämpliga stödåtgärder för att stimulera utvecklingen och spridningen av rymdbaserade tillämpningar bland offentliga och privata användare, särskilt lokala myndigheter och sektorn för små och medelstora företag, tillsammans med innovationsfrämjande åtgärder som hänger ihop med dessa tillämpningar.

8.

Vi delar kommissionens uppfattning att rymden är oerhört viktig för EU och dess medborgare och ser, liksom kommissionen, de stora utmaningar som rymdindustrin i EU står inför med tanke på utvecklingen i de framväxande rymdmakterna (t.ex. Kina och Indien). Liksom kommissionen kommer fram till i sin analys i meddelandet har denna situation snarare uppstått på grund av otillräcklig finansiering än bristande effektivitet inom Europas rymdsektor.

9.

Vid en tidpunkt då EU och dess medlemsstater brottas med ekonomiska svårigheter bör EU:s rymdindustripolitik inriktas på att lägga grunden till ett framtida uppsving för sektorn på världsmarknaden och på att avlägsna hinder som skulle kunna hämma denna utveckling. Kommittén stöder därför fullständigt de mål som beskrivs i meddelandet: fastställa ett regelverk, utveckla en konkurrenskraftig industribas, främja kostnadseffektivitet, utveckla marknader för rymdtillämpningar samt säkerställa ett tekniskt oberoende och ett självständigt tillträde till rymden.

10.

Vi ställer oss bakom argumentet att en effektiv förvaltning av rymdsektorn i Europa kräver en överenskommelse mellan huvudaktörerna, dvs. Europeiska kommissionen, ESA och medlemsstaterna. Kommittén konstaterar samtidigt att ett gemensamt europeiskt försvarspolitiskt beslut ur politisk synvinkel skulle underlätta samarbetet mellan nationella militära sektorer, något som även den civila rymdsektorn skulle gynnas av.

11.

Den europeiska rymdsektorn har uppnått goda resultat på marknaden, särskilt på satellitkommunikationsområdet, och vi stöder kommissionens insatser för att bevara detta segments konkurrenskraft på den globala marknaden. Ur detta perspektiv stöder kommittén eftertryckligen initiativet för att garantera europeiska operatörer tillträde till radiofrekvenskanaler. Detta är en viktig fråga för regionerna, eftersom man genom satellitkommunikation kan överbrygga bredbandsklyftan i glesbefolkade områden.

12.

Regionkommittén konstaterar att tekniskt oberoende är mycket viktigt för den europeiska rymdsektorn och ställer sig bakom de föreslagna lösningarna, t.ex. korsbefruktning med sektorer utanför rymdbranschen, inbjudningar att lämna förslag på relevanta projekt inom ramen för Horisont 2020-programmet och investeringar i utbildning av kvalificerad arbetskraft för rymdindustrin.

13.

Kommittén undrar emellertid om den tillgängliga finansieringen (t.ex. inom ramen för Horisont 2020) skulle räcka för ett betydande steg mot ett tekniskt oberoende. Vi uppmanar därför kommissionen att lägga fram en detaljerad plan för hur detta mål ska uppnås.

14.

När det gäller den kvalificerade arbetskraften bör man först och främst se sig om i de nya EU-medlemsstaterna, som alla har uttryckt ett intresse för och en ambition att ansluta sig till kretsen av rymdfartsnationer och som dessutom har en hög utbildningsnivå när det gäller ingenjörsvetenskap och fysik.

15.

Kommittén stöder fullständigt marknadsutvecklingen för rymdtillämpningar och rymdtjänster och konstaterar att lokala och regionala myndigheter kan spela en viktig roll i denna process.

16.

Vi vill i detta sammanhang påminna om att lokala och regionala myndigheter är viktiga slutanvändare av rymdtjänster. För att fullt ut kunna dra nytta av rymdtillämpningar bör användare inom lokala och regionala myndigheter göras mer uppmärksamma på fördelarna. Det krävs en intensivare dialog mellan tjänstleverantörerna och slutanvändarna.

17.

Lokala och regionala myndigheter samlar också, inom sina geografiska områden, de olika ekonomiska aktörer och andra aktörer som utgör innovationstriangeln. Dessa myndigheter ansvarar för program för innovation och små och medelstora företag som skulle kunna kopplas till rymdsektorn och därmed på ett strategiskt sätt bidra till att förbättra rymdmarknaden.

18.

Regionkommittén konstaterar också att de lokala och regionala myndigheterna, genom att de befinner sig nära medborgarna, har en unik kontakt med olika samhällsgrupper inom sina geografiska områden och därmed är mycket väl lämpade att informera allmänheten om fördelarna med rymdtjänster. Mot denna bakgrund är nätverk av lokala och regionala myndigheter, t.ex. Nereus (Network of European Regions Using Space Technologies), särskilt viktiga.

19.

Regionerna tillhör de viktigaste användarna av satellittillämpningar, särskilt tjänster och produkter från Copernicus/GMES, och ur deras perspektiv bör EU:s rymdindustripolitik stödja tekniska innovationer och undanröja de hinder som bromsar utvecklingen. De positiva resultaten av EU:s rymdpolitik kommer att mätas utifrån tillväxt, förmåga att hålla kostnaderna nere, påverkan på andra sektorer och skapande av högkvalificerade produktiva arbetstillfällen.

20.

Vi delar kommissionens uppfattning att den viktigaste utmaningen för EU:s rymdpolitik är att främja innovationen på efterfrågesidan i syfte att skapa ekonomiska vinster för EU:s regioner och medborgare utifrån medel som redan investerats i rymdsektorn genom ramprogrammen.

21.

ReK instämmer i att det efterfrågestyrda politiska beslutsfattandet inom EU:s rymdsektor syftar till att ge användarna större inflytande, men att det inte kan begränsas till konsumentsubventioner.

22.

Vi uppmanar kommissionen att fastställa kriterier för bedömning av användbarheten ur allmänhetens perspektiv när det gäller offentliga myndigheters befogenheter och behov, vilka ska användas för att utvärdera efterfrågan från användarna.

23.

Ur ett regionalt perspektiv konstaterar ReK att lokala och regionala slutanvändare endast kommer att använda sig av tjänster och produkter från Copernicusprogrammet om de anser att de har ett klart ekonomiskt intresse av detta.

24.

ReK rekommenderar att kommissionen tar upp frågan om finansieringsmekanismer för befintliga och potentiella användare, som skulle kunna tillhandahållas av EU och medlemsstaterna när tjänsterna tas i drift. I Europa, liksom i övriga världen, tillhör jordövervakningen den offentliga infrastrukturen, och verksamhet som bedrivs i allmänhetens intresse är beroende av offentlig finansiering för forskning och utveckling liksom för driften av tjänsterna.

25.

ReK anser att Copernicus operativa fas är avgörande för att ny teknik ska få ett ekonomiskt genombrott. Det kommer dock att krävas ekonomiskt stöd för att hantera de inledande kostnaderna i samband med att olika aktörer börjar använda ny teknik.

26.

Användare som lokala och regionala myndigheter och små och medelstora företag kommer sannolikt även fortsättningsvis att behöva incitament och stöd från EU och medlemsstaterna. ESA skulle också kunna involveras för att stödja användare.

27.

Kommittén vill fästa uppmärksamheten på att följdtjänster från Copernicus/GMES i de allra flesta fall, enligt vad som framgår av lokal och regional bästa praxis, tillgodoser offentligpolitiska behov och har visat sig vara användbara för att uppnå offentliga mål.

28.

Vi föreslår att de tjänster och tillämpningar som utvecklas med utgångspunkt i rymdteknik skulle kunna samfinansieras genom strukturfonderna, under förutsättning att det finns en tillräcklig politisk vilja och medvetenhet hos dem som förvaltar fonderna. En liknande mekanism har redan använts i budgetramen 2007–2013, där outnyttjade sammanhållnings-/Eruf-medel omfördelades till ett nytt prioriterat område, nämligen satellitbaserat bredbandsinternet för avlägset belägna regioner.

29.

Rymdsektorn kännetecknas av långa utvecklingscykler. Detta ökar marknadsriskerna, eftersom marknadspotentialen för nya tillämpningar måste bedömas långt i förväg. Av denna anledning har entreprenörer inom rymdsektorn svårt att locka investerare. Dessutom leder rymdtillgångarnas långa livslängd (10–15 år för en telekommunikationssatellit) till en mycket cyklisk marknad, och det är mycket svårt att snabbt anpassa tillgången till en förändrad efterfrågan.

30.

I sektorerna i tidigare led leder höga fasta kostnader på grund av stora investeringar i forskning och utveckling, långa utvecklingstider och marknadens begränsade storlek till att det är svårt att skapa stordriftsfördelar, vilket främjar koncentrationer (t.ex. inom uppskjutningssektorn). Å andra sidan är det möjligt att skapa omfattande stordriftsfördelar i senare led, vilket gör större marknader mer ekonomiskt lönsamma. Med tanke på hur dessa utmaningar ser ut kan man inte bortse från regeringarnas centrala roll i den europeiska rymdindustrin.

31.

Det är helt avgörande att Europeiska unionen och dess medlemsstater, i samråd med ESA, omgående fattar de nödvändiga politiska, juridiska och tekniska besluten för att tillhandahålla de finansiella resurser som krävs för att säkerställa ett självständigt tillträde till rymden, slutföra arbetet med de rymdsystem som för närvarande håller på att utvecklas eller planeras samt främja FoU och utvecklingen av innovativa rymdtjänster och rymdtillämpningar.

32.

Även om den rymdrelaterade tillverkningsindustrin är strategiskt viktig har den fortfarande inte någon huvudposition i de nationella ekonomierna jämfört med andra industrisektorer i Europa. EU:s framtida rymdindustripolitik bör syfta till att skapa ett större oberoende för EU när det gäller strategiska komponenter som nu levereras av tredjeländer.

33.

ReK uppmuntrar ESA att fortsätta att stödja organisationer som är intresserade av att överföra rymdteknik till andra industrier genom att finansiera genomförbarhetsstudier, marknadsanalyser och prototyptillverkning. Stöd för nystartade företag tillhandahålls genom företagsinkubatorer eller genom det ”incitament” (eller startbidrag) som finns tillgängligt genom ESA:s kontor för tekniköverföringsprogrammet. Kommittén efterlyser också en dialog som skulle kunna leda till förbättrade möjligheter för aktörer på lokal och regional nivå.

34.

Det är avgörande att EU främjar ”smart specialisering” och samarbete mellan finansieringsprogram för regionalpolitik och innovation för att undvika att halka efter i den internationella konkurrensen.

35.

Vi instämmer i rådets slutsatser att regionernas deltagande, i egenskap av nyckelaktörer i EU:s innovationspolitik, är en avgörande aspekt av en smart specialisering, vilket också kan hjälpa forskningssektorn att utnyttja den enorma finansiella potentialen i EU:s regionala fonder. Ur de lokala och regionala myndigheternas perspektiv är utvecklingen av företagsmodeller och förbättringen av den affärskompetens som finns inom små och medelstora företag när det gäller tjänster som rör jordobservation särskilt viktig.

36.

Vi efterlyser samordnade strategier på EU-nivå och nationell nivå i syfte att påskynda mognadsprocessen inom den europeiska sektorn för jordobservation på både utbuds- och efterfrågesidan. Den konsolideringsvåg som man på senare tid har upplevt är en signal om att branschen själv förbereder sig för nästa fas. Tiden är mogen för viktiga konsumentgrupper som exempelvis regeringar att ta till sig storskaliga jordobservationstillämpningar. När regeringarna lyckas göra efterfrågan enhetlig på EU-nivå kommer detta att dels leda till en ökad efterfrågan, dels möjliggöra standardisering (och stordriftsfördelar för industrin).

37.

ReK konstaterar att ett antal tekniska sidoprodukter från rymdsektorn är underutnyttjade inom det biovetenskapliga området i EU. Man skulle på EU-nivå kunna dra enorm nytta av att i inledningsskedet av ett rymdprogram ha tillgång till en målinriktad strategi för sidoprodukter, där företrädare för andra branscher involveras.

38.

Vi vill betona satellitteknikens betydelse för EU:s rymdsektor och konstaterar att omkring två tredjedelar av all satellitförsäljning rör telekommunikationstillämpningar. När det gäller EU:s rymdindustripolitik är det därför viktigt att komma ihåg att det har förekommit cykliska svängningar på marknaden, som i första hand beror på förändringar i efterfrågan på geostationära telekommunikationssatelliter och tillhörande uppskjutningstjänster.

39.

Mobiltelefoner, internet, kreditkort, vägtullar, tv-sändningar och väderprognoser är bara några exempel på vardagsföreteelser som helt eller delvis är beroende av satelliter för att fungera. Andra mer strategiska funktioner omfattar exempelvis jordbruk, övervakning av havsströmmar och vindar, navigering för fartyg eller flygplan samt övervakning av nödsituationer, föroreningar, klimat och miljö.

40.

Det ökade antalet privata aktörer inom rymdsektorn har bidragit till att göra rymdteknik och rymdtjänster mer överkomliga och tillgängliga, vilket har gjort det möjligt för länder utan ett nationellt rymdprogram och utvecklingsländer att dra nytta av vissa fördelar med rymdsektorn.

41.

EU:s ramprogram (FP7) har på ett viktigt sätt bidragit till att främja innovationen inom Galileo/Egnos och tillhörande tjänster. Föredraganden beklagar emellertid att man inom FP7 har ägnat tillämpningar mycket lite uppmärksamhet och i stället koncentrerat sig på sektorerna i tidigare led.

42.

ReK undrar om det räcker att som hittills fokusera på arbetsmarknad, infrastruktur och respekt för konkurrensreglerna (med andra ord kvaliteten på det ekonomiska klimatet), eller om man i stället bör flytta fokus till möjligheten att producera varor och tjänster som kan exporteras.

43.

Kommittén välkomnar att programmen Galileo och Copernicus beaktas i EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020.

44.

Trots att EU:s strategi för perioden 2014–2020 är inriktad på forskning och utveckling samt spetsteknologi skulle EU kunna förlora sina konkurrensfördelar på detta område på grund av den snabba utvecklingen i nya industriländer som Indien, Kina och Brasilien, om medlemsstaternas budgetar för forskning och utveckling fortsätter att ligga under det mål som fastställs i Lissabonstrategin.

45.

All industripolitik är också oundvikligen beroende av makroekonomiska trender på EU-nivå och nationell nivå för att lyckas. Kommittén efterlyser en utveckling av högteknologisk, forskningsintensiv industritillverkning, där konkurrensfördelar kan utnyttjas.

46.

ReK anser att det är viktigt att Europa 2020-strategin genomförs på ett balanserat sätt. Vi undrar därför huruvida konkurrenskraft inom innovativa sektorer räcker för att förbättra sysselsättningen och tillväxten i EU:s ekonomi som helhet och anser att man bör stödja hela rymdsektorn för att skapa en bättre balans i sektorns struktur vad gäller stora, medelstora och små företag.

47.

Även om Europeiska kommissionen har tagit fram verktyg (t.ex. smart specialisering) för att säkerställa ett mer geografiskt synsätt när det gäller industripolitiken i nyckelsektorer återstår mycket att göra för att se till att det finns en tillräcklig tillgång till finansiering (riskkapital) från källor som inte är alltför riskovilliga.

48.

En mycket viktig aspekt av EU:s industripolitik bör vara att skapa nära förbindelser mellan den lokala/regionala nivån, som arbetar med industriföretag för att kartlägga och stödja deras inledande steg, och den nationella nivån/EU-nivån.

49.

Vi instämmer i kommissionens uppfattning att unionen, i enlighet med artikel 4.3 i EUF-fördraget, när det gäller forskning, teknisk utveckling och rymden ska ha befogenhet att vidta åtgärder, bland annat att besluta om och genomföra program, men att utövandet av denna befogenhet inte får leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter. De delade befogenheterna kommer att kvarstå tills EU skapar sekundärlagstiftning på dessa områden. Så snart detta sker måste de nationella parlamenten undanröja eventuell motstridig nationell lagstiftning.

50.

Den fragmenterade och begränsade finansiering som finns tillgänglig för rymdforskning anses vara ett av de största hindren för en vidareutveckling av verksamheten på rymdområdet. ReK efterlyser därför en bättre samordning av rymdverksamheten mellan EU, ESA och deras respektive medlemsstater, för att på så sätt skapa förutsättningar för Europa att bli världsledande inom rymdsektorn. Vikten av att EU bidrar till finansieringen av rymdforskning illustreras av det faktum att en stor del av denna forskning inte skulle kunna genomföras utan stöd från kommissionen. EU:s insatser är därför absolut nödvändiga i detta avseende.

51.

Regionkommittén anser att de åtgärder som föreslås i meddelandet är nödvändiga, eftersom de avser transnationella frågor som inte kan hanteras av medlemsstaterna på ett tillfredsställande sätt och eftersom EU:s befintliga åtgärder och riktade stöd i detta sammanhang inte räcker för att uppnå målen. De föreslagna åtgärderna kommer att ge tydliga vinster genom sin omfattning och genomslagskraft, jämfört med fragmenterade insatser på nationell, regional eller lokal nivå, främst på grund av stordriftsfördelar, eftersom heltäckande rymdprogram kräver investeringar på en nivå som medlemsstaterna inte klarar av på egen hand.

52.

Vi konstaterar också att det aktuella initiativet inte syftar till att ersätta befintliga initiativ från medlemsstaterna sida. Målet är att komplettera de åtgärder som vidtagits på nationell nivå och förstärka samordningen där sådan krävs för att uppnå gemensamma mål.

53.

Kommittén anser att argumenten är tydliga, relevanta och övertygande. Därför ligger de EU-åtgärder som presenteras i meddelandet i linje med subsidiaritetsprincipen.

54.

När det gäller proportionalitetsprincipen instämmer vi med kommissionen om att EU endast bör lagstifta i den utsträckning som krävs. Man bör i första hand välja att uppmuntra samarbete mellan medlemsstater, samordna nationell verksamhet eller komplettera och stödja sådan verksamhet med riktlinjer, mekanismer för informationsutbyte osv. Relevanta aspekter som ska regleras inom ramen för EU:s spirande rymdpolitik är industristandarder, frågor som rör den tekniska driften och den kommersiella användningen av infrastruktur för satellitkommunikation.