12.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 55/12

—

med beaktande av kommissionens meddelande Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden och de tillhörande arbetsdokumenten (COM(2012)0271),

—

med beaktande av artikel 194.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av kommissionens meddelande Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (1),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument som åtföljer Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om främjande av användningen av förnybar energi (SEC(2008)0057),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (4),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0135/2013), och av följande skäl:

A.

Andelen förnybar energi ökar på kort, medellång och lång sikt i den europeiska energimixen och bidrar starkt till att oberoende och diversifierad energiförsörjning med låga utsläpp säkras i Europa.

B.

Den förnybara energins potential för energiförsörjningen har ännu inte uttömts i hela EU.

C.

På grund av den ökande andelen förnybar energi i den europeiska energimixen måste den befintliga nät- och it-strukturen byggas ut.

D.

Diversifieringen av energimixen beror på ett brett spektrum av tekniker för förnybar energi (vattenkraft, jordvärme, solenergi, marin energi, vindkraft, värmepumpar, biomassa, biodrivmedel), som ger olika tjänster i form av el, värme och kyla samt transportlösningar.

E.

Energipolitiken måste alltid vara i balans med målen försörjningstrygghet, konkurrenskraft, lönsamhet och förenlighet med miljön.

F.

EU är för närvarande beroende av energiimport för över hälften av sin slutliga energiförbrukning.

G.

Europeiska unionens energipolitik, som utarbetas i en solidarisk anda mellan medlemsstaterna inom ramen för förverkligandet av den inre marknaden och med beaktande av att miljön måste bevaras och förbättras, har bland annat som mål att främja utvecklingen av nya och befintliga förnybara energiformer.

H.

Fullbordandet av den inre marknaden för energi senast 2014 bör underlätta inträdet för nya och fler marknadsdeltagare, även ett antal små och medelstora företag som producerar förnybar energi.

I.

Avreglering och konkurrens har spelat en avgörande roll för att få ned energipriserna för alla konsumenter i EU.

J.

Enligt de europeiska fördragen omfattas medlemsstaternas rätt att bestämma villkoren för hur deras energiresurser ska utnyttjas, deras val mellan olika energikällor och den allmänna strukturen i deras energiförsörjning av medlemsstaternas behörighet. Det krävs emellertid mer kommunikation och samarbete. I sin energifärdplan för 2050 drar kommissionen slutsatsen att det krävs en betydligt större andel förnybar energi för alla scenarier för Europas energisystem.

K.

EU är enligt uppskattningarna på god väg att uppnå sitt mål att till 2020 utvinna 20 procent av energin från förnybara energikällor.

L.

Produktionen av energi från förnybara energikällor har gjort stora tekniska framsteg de senaste åren och Europa är världsledande på området.

M.

Den ekonomiska krisen och skuldkrisen har ännu inte övervunnits i Europa och de offentliga finanserna och investerarförtroende står inför stora utmaningar. Krisen bör utnyttjas som ett tillfälle att göra nödvändiga investeringar i ren teknik för att skapa sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

N.

På EU:s avreglerade energimarknader krävs investeringar från den privata sektorn för att andelen förnybar energi ska öka. Detta förutsätter i sin tur en stabil politik för förnybar energi.

O.

Investerare behöver säkerhet och kontinuitet för sina kommande investeringar även efter 2020.

P.

Energiförbrukningen måste minskas och produktionen, överföringen och användningen av energi måste bli effektivare.

Q.

Förnybara energikällor för värme och kyla har en central funktion att fylla i insatserna för minskad användning av koldioxid i energisektorn.

R.

I energifärdplanen konstateras att gas blir avgörande vid omställningen av energisystemet, eftersom gas ger både variabel last och baslast för att stödja förnybara energikällor.

S.

Kommissionen har beräknat att en optimal handel med förnybar energi kan spara upp till 8 miljarder euro per år.

T.

De befintliga rättsliga instrumenten för skogsförvaltning utgör en tillräcklig ram för hållbarheten hos skogsbiomassa som produceras inom EU.

1.

Europaparlamentet instämmer i kommissionens bedömning att de förnybara energikällorna, tillsammans med åtgärder för energieffektivitet och flexibel och smart infrastruktur, är de så kallade ”no regrets”-alternativen, och att förnybara energikällor i framtiden kommer att utgöra en ökande andel av energiförsörjningen, såväl för elförsörjningen, värme (efterfrågan på värme utgör nästan hälften av den sammanlagda energiefterfrågan i EU) och kyla som transportsektorn, och att de kommer att minska Europas beroende av de konventionella energikällorna. Parlamentet tillägger att man måste formulera mål och milstolpar fram till 2050 för att skapa ett trovärdigt framtidsperspektiv för förnybar energi i EU. Parlamentet påminner om att alla scenarier som lagts fram av kommissionen i dess energifärdplan för 2050 förutsätter en andel förnybar energi i EU:s energimix på minst 30 procent år 2030. Parlamentet föreslår därför att EU bör sträva efter att uppnå en ännu högre andel , och uppmanar kommissionen att föreslå ett obligatoriskt mål för hela EU för förnybar energi för 2030 med beaktande av de ömsesidigt växelverkande effekterna för andra potentiella klimat- och energipolitiska mål, särskilt målet för minskningen av växthusgasutsläpp, liksom konsekvenserna för den europeiska industrins konkurrenskraft, inbegripet industrisektorerna för förnybara energi

2.

Europaparlamentet framhåller att förnybara energikällor inte bara bidrar till minskade klimatförändringar och ökar EU:s energioberoende, utan även ger ytterligare miljöfördelar genom att luftföroreningarna, avfallsmängderna och vattenanvändningen minskar, liksom också andra risker som är förenade med elproduktion av andra slag.

3.

Europaparlamentet betonar att en trygg, säker, ekonomiskt överkomlig och hållbar energiförsörjning är absolut nödvändig för den europeiska industrins och ekonomins konkurrenskraft. Parlamentet betonar att ungefär hälften av EU:s kraftverk måste ersättas under det kommande årtiondet och att energiförsörjningssystemet måste moderniseras och utformas på ett flexiblare sätt, så att den förväntade växande andelen förnybar energi kan tas emot. Parlamentet betonar att andelen förnybar energi av el, värme och kyla samt transport måste öka på ett kostnadseffektivt sätt, med beaktande av den förnybara energins fördelar och samlade kostnader, inbegripet systemkostnader, samtidigt som försörjningssäkerheten skyddas. Parlamentet är medvetet om att tekniker för förnybar energi blir allt konkurrenskraftigare och betonar att förnybar energi och industrier för ren teknik är viktiga tillväxtfaktorer för EU:s konkurrenskraft och har en enorm sysselsättningsskapande potential, samtidigt som de ger ett viktigt bidrag till utveckling av nya branscher och exportmarknader.

4.

Europaparlamentet konstaterar att den ökade utbyggnaden av förnybar energi i medlemsstaterna sannolikt leder till ökad användning av biomassa, vilket i sin tur gör det nödvändigt att utarbeta omfattande hållbarhetskriterier för fast och gasformig biomassa.

5.

Europaparlamentet påpekar att det nuvarande och förväntade bidraget från biomassa och andra kontrollerbara energiresurser inom sektorn för förnybara energikällor bör göras mer synliga för intressenterna i syfte att främja en rättvis och välavvägd beslutsprocess.

6.

Europaparlamentet uppmanar EU att garantera att främjandet av produktion och användning av energi från förnybara energikällor inte kommer att äventyra den tryggade livsmedelsförsörjningen, den hållbara produktionen av livsmedel av god kvalitet eller jordbrukets konkurrenskraft.

7.

Europaparlamentet konstaterar att ett antal faktorer inom livsmedelssystemet är känsliga för högre energikostnader och att detta skulle kunna leda till negativa effekter för producenter och konsumenter.

8.

Europaparlamentet inser att det finns stora möjligheter att minska utsläppen av koldioxid genom att öka användningen av biometan i fordon för korta och långa sträckor, särskilt i tunga fordon, och användning av el för fordon för korta sträckor inom städer.

9.

Europaparlamentet är övertygat om att utnyttjande av avfall ger möjlighet till fortsatt utveckling av förnybara energikällor och bidrar till att målen för EU:s energipolitik kan uppnås.

10.

Europaparlamentet konstaterar att en del förnybara energislag, t.ex. geotermisk energi, kan leverera värme och el lokalt och kontinuerligt. Parlamentet anser att sådana lokala energikällor ökar energioberoendet, också för isolerade samhällen.

11.

Europaparlamentet understryker att hållbar vattenkraft av olika slag bidrar till förnybar energi i framtiden och att vattenenergiproduktionen även har andra värdefulla funktioner som att den skyddar mot höga vattenflöden och bidrar till att säkra dricksvattenförsörjningen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att öka allmänhetens kunskap om de många olika sätt som vattenkraften kan utnyttjas på.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga större vikt vid den outnyttjade potentialen hos förnybara energikällor på området värme och kyla, samt vid samverkan mellan dels ett starkare utnyttjande av förnybar energi, dels genomförandet av direktivet om energieffektivitet och byggnadsdirektivet och de möjligheter som är förknippade med detta.

13.

Europaparlamentet pekar på den energipotential som finns i att låta solens lopp och de olika tidszonerna i Europa ingå i utbyggnaden av förnybar energi.

14.

Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna, inom de ramar som ges i EU:s direktiv 2009/28/EG om energi från förnybara energikällor, för närvarande agerar på ett självständigt sätt och under mycket varierande nationella administrativa förutsättningar för att främja förnybar energi, och att detta förvärrar den varierande utvecklingen av de förnybara energikällorna, samtidigt som potentialen för att bygga ut förnybar energi varierar beroende på tekniska och andra faktorer och på naturförhållandena, mot bakgrund av de olika regionala konkurrensfördelarna. Parlamentet betonar att en fungerande inre marknad skulle kunna bidra till att kompensera för variationen bland de förnybara energikällorna och den ojämna fördelningen av naturtillgångar. Parlamentet anser att de flesta områden kan bidra till utbyggnaden av förnybar energi. Det är emellertid nödvändigt att främja investeringar i förnybara energikällor där de har den största potentialen för att säkerställa en effektiv användning av offentlig finansiering.

15.

Europaparlamentet konstaterar att det förekommer olika grad av samhällelig och politisk acceptans av förnybar energi, vilket det också gör för de flesta andra typer av energiproduktion och infrastruktur. Parlamentet konstaterar att tillgången på offentliga och privata finansiella medel, som används för att främja förnybar energi, varierar i mycket hög grad. Parlamentet understryker att tillgång till kapital för investeringar är en central faktor för den fortsatta utbyggnaden av förnybar energi, särskilt till följd av finanskrisen, som har lett till stora kapitalspridningar för investerarna. Parlamentet anser att tillgång till mer investeringskapital för förnybara energikällor bör underlättas där det finns brister på marknaden eller där producenterna har få möjligheter att säkra marknadsbaserad finansiering. Kommissionen uppmanas att tillsammans med Europeiska investeringsbanken och nationella institutioner undersöka möjligheterna att använda innovativa finansieringsinstrument för finansiering av projekt för förnybar energi, samtidigt som koldioxidmarknader bör stå för sin del när det gäller att främja investeringar i projekt för förnybar energi.

16.

Europaparlamentet konstaterar att vissa förnybara energikällor redan är marknadsekonomiskt konkurrenskraftiga på energimarknaden. Andra tekniker närmar sig dock också marknadspriserna. Parlamentet delar kommissionens åsikt att alla lämpliga, finansiellt hållbara medel måste användas för att sänka kostnaderna, för att ytterligare öka de förnybara energikällornas konkurrenskraft.

17.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att fasa ut konkurrensskadliga subventioner och även subventioner för miljöskadliga fossila bränslen.

18.

Europaparlamentet konstaterar att den inre marknaden för gas och el ska ha genomförts till 2014 och kommer att bli avgörande för integreringen av förnybara energikällor och att den kommer att vara ett kostnadseffektivt medel för att balansera varierande elproduktion. Parlamentet välkomnar kommissionens rapport om läget för fullbordandet av den inre marknaden för energi och genomförandet av det tredje paketet. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla medel som står till dess förfogande, inbegripet väckande av talan vid domstolen mot medlemsstater, för att så snabbt som möjligt närma sig ett fullbordande av den inre marknaden för energi. Kommissionen uppmanas att bekämpa olämplig marknadskoncentration då den hindrar konkurrens. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sina insatser för ett fullständigt genomförande av lagstiftningen om den inre marknaden för energi och utbyggnaden av sammanlänkningar, liksom undanröjandet av energiöar och flaskhalsar.

19.

Europaparlamentet konstaterar att det, på grund av skillnader mellan de nationella marknadernas särdrag, olika möjligheter och olika faser i tekniska mönster eller teknisk mognadsgrad, för närvarande finns en bred variation bland stödmekanismer för förnybar energi inom unionen. Parlamentet betonar att denna variation förvärrar problemen för den inre marknaden för energi, exempelvis genom att den leder till effektivitetsförluster i den gränsöverskridande handeln med el. Parlamentet välkomnar vägledning från kommissionen om reformen av stödmekanismer.

20.

Europaparlamentet konstaterar att de som kommer att vinna mest på genomförandet av den inre marknaden för energi är konsumenterna. Parlamentet delar kommissionens bedömning att konkurrens måste tillämpas även i samband med förnybar energi, när den mognar och blir lönsam, liksom i samband med alla andra energikällor, eftersom konkurrens är bästa sättet att stimulera innovativa språng och sänkta priser, och därigenom förhindra ökad energifattigdom. Parlamentet påpekar att reglerade priser alltjämt finns kvar på detaljhandelsnivå, vilket äventyrar konsumenternas möjligheter till fullständig valfrihet.

21.

Europaparlamentet konstaterar att de samarbetsmekanismer som inrättades genom direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av förnybar energi hittills knappt kommit till användning, men att ett antal samarbetssystem nu planeras. Parlamentet hänvisar till kommissionens rön enligt vilka ett bättre utnyttjande av de befintliga samarbetsmöjligheterna skulle medföra stor nytta, till exempel genom att öka handeln. Kommissionens meddelande att riktlinjer för samarbetet inom EU ska utarbetas välkomnas. I riktlinjerna kommer kommissionen att ge exempel på hur samarbetsmekanismerna bör användas i praktiken, visa vilka utmaningar som finns och hur dessa bör mötas. Kommissionen uppmanas att se till att medlemsstaterna genomför EU:s riktlinjer. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att infoga en tolkning av artikel 13 i direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG) för att se till att medlemsstaterna genomför direktivet på ett korrekt sätt och förebygga att myndigheterna tillämpar certifierings- och tillståndsförfaranden på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Medlemsstaterna uppmanas att därefter utnyttja samarbetsmekanismerna bättre där så är lämpligt och även bredda kontakterna sinsemellan.

22.

Europaparlamentet välkomnar att prognosmetoderna för hur stor vindenergikapacitet som finns tillgänglig på intradagsmarknaderna har förbättrats, vilket möjliggör en bättre integrering av el från varierande förnybara energikällor. Parlamentet välkomnar också de nya nätkoder som krävs enligt det tredje paketet för den inre marknaden för energi och som för närvarande utvecklas av berörda aktörer. Nätkoderna kommer att leda till en stabiliserad frekvens, och kommer därmed även att bidra till en förbättrad integrering av energi producerad av förnybara energikällor.

23.

Europaparlamentet betonar att passande marknadsarrangemang måste underlätta att de förnybara energikällorna så snart som möjligt integreras gradvis i energisystemen och den europeiska inre marknaden för energi i samtliga medlemsstater. De olika typerna av förnybar energi måste på lång sikt uppfylla funktioner och uppgifter som krävs för systemstabilitet, och som hittills uppnåtts genom de konventionella energikällorna, enligt respektive förnybar energikällas kapacitet och inneboende egenskaper. Parlamentet betonar att lovande exempel på sådana marknader finns i EU. Parlamentet kräver därför att man i högre utsträckning tar hänsyn till de förnybara energikällornas positiva och negativa samt direkta och indirekta sidoeffekter vid planering och genomförande, särskilt mot bakgrund av befintlig infrastruktur, som överförings- och distributionsnäten, och miljön, den biologiska mångfalden och naturskyddet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att öka allmänhetens kunskap om de olika förnybara energiteknikernas potentiella effekter.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med utgångspunkt i en kostnads-nyttoanalys, undersöka hur befintlig miljölagstiftning, som ramdirektivet om vatten eller fågelskyddsdirektivet, påverkar utbyggnaden av förnybar energi.

25.

Europaparlamentet konstaterar att inmatning av energi från förnybara energikällor i nätet ibland är decentraliserad, avlägset belägen, väderberoende och sker vid tidpunkter utanför efterfrågetoppar och därför kräver annan infrastruktur än den befintliga, som utvecklats enbart för att passa konventionella energikällor. Parlamentet betonar att denna modernisering av energinätet behövs för att sammanjämka ändringarna i produktion, överföring och distribution samt balanseringsteknik som en del av det övergripande energisystemet. Parlamentet understryker att vissa förnybara energikällor kan balansera varierande energikällor och därmed minska behovet av ytterligare nätinfrastruktur. Parlamentet betonar att utbyggnad av infrastrukturen är både brådskande och kritiskt viktig för den inre marknadens funktion och för integreringen av förnybar energi. Det är därför av avgörande betydelse att paketet för energiinfrastruktur genomförs, särskilt för att påskynda byggandet av ny infrastruktur med gränsöverskridande konsekvenser. Parlamentet betonar att förfarandena för att godkänna energiinfrastrukturprojekt måste bli snabbare.

26.

Europaparlamentet poängterar att det finns outnyttjad kapacitet hos ett stort antal anläggningar som producerar förnybar energi på grund av elnätens oförmåga att ta emot sådan elenergi.

27.

Europaparlamentet konstaterar att utbyggnaden av förnybara energikällor med varierande inmatning kräver flexibel balansering av svängningarna och en flexibel reservkapacitet i form av ett integrerat och sammanlänkat europeiskt elnät som tillhandahåller gränsöverskridande handel, efterfrågestyrning, energilagring och flexibla kraftanläggningar, för att försörjningstryggheten ska kunna garanteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om det finns kapacitetsproblem i EU och fastställa hur mycket fast kapacitet som kan tillhandahållas av varierande förnybara energikällor i ett integrerat kraftsystem för EU samt eventuella effekter på produktionens tillräcklighet. Parlamentet instämmer i kommissionens analys att utbyggnad av mekanismer för reservkapacitet skulle vara mycket dyrt och att det skulle snedvrida prissignalen. Parlamentet noterar att det allt mer krävs en stabil politisk ram för att ekonomiskt garantera att dessa reserver finns tillgängliga liksom för system- och balanseringstjänster. Parlamentet avvisar en tävlan mellan olika subventioner för olika energikällor och kräver en utformning av energimarknaden som är inriktad på unionens långsiktiga energi- och klimatpolitiska mål, vilket gör det möjligt att integrera förnybar energiteknik i den inre marknaden för energi, men tillstår att statligt stöd historiskt sett har varit nödvändigt för utvecklingen av alla energikällor.

28.

Europaparlamentet betonar betydelsen av ett kostnadseffektivt utnyttjande av förnybara energikällor i ett supernät och nätet för havsbaserad vindkraft i Nordsjön. I detta sammanhang lyfter parlamentet även fram betydelsen av energinätet i länderna kring Nordsjön (NSCOGI), vid en tidpunkt när projekt för havsbaserad vindkraft på över 140 GW har aviserats. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att skapa ytterligare drivkraft för NSCOGI-projektet.

29.

Europaparlamentet påminner om att investeringar i förnybara energikällor utgör över hälften av alla investeringar i ny produktionskapacitet under de senaste tio åren och att de kommer att fortsätta öka. Parlamentet betonar att de förnybara energikällorna, om de utgör en hög andel i energimixen, ställer den befintliga nätinfrastrukturen inför enorma utmaningar, och att det behövs investeringar för att klarar av dessa utmaningar. Parlamentet konstaterar att i vissa medlemsstater, i vilka den ökade inmatningen av förnybar energi skedde utan att energiinfrastrukturen samtidigt byggdes ut, ledde den ökade inmatningen till problem för försörjningstryggheten. Parlamentet betonar att, enligt Entso-E, en betydande del av alla flaskhalsar i de europeiska energinäten hänger samman med inmatning av förnybar energi. Parlamentet betonar att det är viktigt att anlägga nya synsätt för att komma till rätta med flaskhalsar i distributionsnäten, vilket inte alltid medför en utvidgning och förstärkning av nätet. Parlamentet är övertygat om att fördelarna med uppgradera det europeiska nätet, vilket också behövs på grund av den inre marknaden för el, kommer att uppväga kostnaderna eftersom EU:s kraftsystem kommer att kunna drivas på ett mycket effektivare sätt. Parlamentet uppmanar de systemansvariga för överföringssystemen att uppdatera sina riktlinjer för nätutveckling i syfte att hantera integreringen av produktionskapacitet från förnybara energikällor samtidigt som försörjningstryggheten upprätthålls, och att öka samarbetet mellan de systemansvariga för överföringssystem.

30.

Europaparlamentet konstaterar att många av de bästa och mest konkurrenskraftiga platserna för förnybara energikällor i EU ofta ligger på betydande geografiskt avstånd från konsumtionscentrumen, vilket innebär att dessa platser endast kan utnyttjas om överförings- och distributionsnäten byggs ut och de gränsöverskridande sammanlänkningarna förstärks. Parlamentet uppmärksammar fördelarna med decentraliserad försörjning av förnybar energi som ligger nära konsumtionscentrumen. Detta kan leda till minskade kostnader, minska behovet av utvidgningar av elnätet och undvika överbelastningar när den adekvata infrastrukturen installerats. Parlamentet understryker att kommissionen bör förenkla utformningen av lämpliga modellverktyg för att skapa en optimal mix av avlägset belägna storskaliga produktionsanläggningar och installationer på distributionsnivå. Parlamentet betonar möjligheterna med ett integrerat synsätt på energisystemet, som skulle omfatta både utbud av och efterfrågan på både värme och el. Parlamentet noterar möjligheterna med lokal produktion av förnybar energi, exempelvis småskalig energiproduktion eller i form av medborgarkooperativ som gemensamt investerar i produktion och distribution av förnybar energi, såsom geotermisk värme och solkraft, såsom nämns i kommissionens meddelande.

31.

Europaparlamentet konstaterar att otillräcklig nätkapacitet och otillräckliga lagringsmöjligheter samt otillräckligt samarbete med de systemansvariga för överföringsnäten kan bidra till okoordinerade gränsöverskridande energiflöden (loop flows) vilket kan leda till allvarliga skador i andra medlemsstater. Till följd av detta blir det alltmer nödvändigt att styra belastningen i näten för att upprätthålla försörjningstryggheten om utbyggnaden inte åtföljs av den nätoptimering i systemdriften (såsom övervakning av temperaturnivån) och utbyggnad av näten som krävs i dessa medlemsstater. Parlamentet bekymrar sig över situationen för utbyggnaden och underhållet av nätinfrastrukturen i medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmanas att driva på utbyggnaden av överförings- och distributionsnäten och främja ett närmare samarbete mellan de systemansvariga för överföringssystem.

32.

Europaparlamentet understryker möjligheterna med smarta nät, efterfrågestyrningsverktyg och tekniker för lagring av el, dels för att underlätta bästa möjliga integrering av el producerad från förnybara energikällor och dels i fråga om utjämning av nätspänningsvariationer. Parlamentet betonar än en gång att ytterligare forskning om och utbyggnad av lagring av elektricitet, bl.a. i form av samarbete med vattenkraftverk med pumplagring, är absolut nödvändig. Parlamentet konstaterar att det framför allt bör bedrivas mer forskning om lagring med varierande hastighet, eftersom detta möjliggör större flexibilitet vid regleringen av lagringshastigheten och därmed möjliggör en snabbare och mer målinriktad inkoppling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika dubbelbeskattning i samband med el-lagring.

33.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skapa en gränsöverskridande marknad för regleringskapacitetstjänster och bygga ut det europeiska överföringsnätet mot bakgrund av den gränsöverskridande integrationen av pumplagrad vattenkraft i framför allt Skandinavien, Alperna och Pyrenéerna.

34.

Europaparlamentet understryker att vattenkraft bör ges en central roll i den planerade utbyggnaden av förnybar energi, framför allt för att balansera den alltmer volatila produktionen av förnybar energi men också som en metod för el-lagring med hjälp av pumpar. Parlamentet betonar att utbyggnadspotentialen för vattenkraftsproduktion och pumplagring i EU därför bör användas fullt ut.

35.

Europaparlamentet påpekar att gasinfrastruktur kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av förnybar energi inom EU. Som en förnybar energikälla kan biogas enkelt matas in som biometan i den befintliga gasnätinfrastrukturen redan i dag. Nya tekniker, såsom ”kraft till väte” och ”kraft till gas”, kommer att gagna den framtida koldioxidsnåla ekonomin ytterligare, genom att befintliga infrastrukturer utnyttjas och nya infrastrukturer främjas och byggs upp.

36.

Europaparlamentet anser att IKT kommer att bidra till att styra utbudet och efterfrågan på energi i framtiden och göra konsumenterna mer aktiva på denna marknad. Kommissionen uppmanas att snarast med beaktande av det tredje paketet för den inre marknaden för energi lägga fram förslag om utbyggnad, stöd till och standardisering av smarta elnät och mätare, eftersom detta kommer att leda till att allt fler marknadsdeltagare kan involveras och för att stimulera möjliga synergier i införande, utveckling och underhåll inom telekommunikations- och elnäten. Parlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att särskilt stödja forskning och utveckling på detta område. Parlamentet betonar att viktiga faktorer i detta avseende omfattar inte bara utbudssidans planeringssäkerhet utan också acceptans hos konsumenterna, som bör vara de som drar mest nytta av smarta mätare och vars rättigheter i fråga om uppgiftsskydd måste garanteras i enlighet med det nya direktivet om uppgiftsskydd. Kommissionen uppmanas att noggrant utvärdera nationella kostnads-nyttoanalyser av införandet av smarta mätare och hur de påverkar olika konsumentgrupper. Parlamentet är medvetet om att konsumenternas engagement är en nödvändig förutsättning för ett lyckat införande av smarta mätare.

37.

Europaparlamentet konstaterar att IKT-sektorn i sig är en storkonsument av el med datacentrum i EU som står för upp till 1,5 procent av den totala elförbrukningen. Konsumenterna blir allt mer medvetna om koldioxidavtrycket för de it- och molntjänster de använder, och IKT-sektorn kan därför bli en förebild för energieffektivitet och främjande av förnybar energi.

38.

Europaparlamentet påpekar att införande av vindturbiner och solcellspaneler har mött motstånd från allmänheten i vissa regioner, särskilt i små samhällen och på öar. Parlamentet understryker att vindturbiner och solcellspaneler uppfattas ha en negativ effekt för turistnäringen och på naturen och landskapsbilden på landsbygden och på öar.

39.

Europaparlamentet betonar att privatägd förnybar energiproduktion genom kooperativ eller samhällsägda modeller leder till en ökad samhällelig acceptans, vilket minskar planeringstiden för genomförande och skapar större förståelse för energiövergången hos medborgarna.

40.

Europaparlamentet betonar att den fortsatta utbyggnaden av de förnybara energikällorna liksom konstruktionen av alla övriga energiproduktionsanläggningar och infrastruktur för energi kommer att ändra landskapsbilden i Europa. Parlamentet insisterar på att detta inte får leda till miljöskador, inte heller i Natura 2000-områden och i områden där landskapet är skyddat. Samhällelig acceptans av infrastruktur för de förnybara energikällorna kan endast uppnås genom öppen och samordnad fysisk planering, liksom förfaranden för byggnation och tillstånd med obligatoriska offentliga samråd i rätt tid, som samtliga aktörer deltar i ända från start, också på lokal nivå. Parlamentet betonar att medborgarnas och aktörernas deltagande, exempelvis i form av kooperativ, kan bidra till att vinna allmänhetens stöd liksom information om fördelarna för de lokala ekonomierna.

41.

Europaparlamentet ser behovet av ytterligare åtgärder för att öka den sociala acceptansen för förnybara energikällor och medger att en helhetssyn på producenter och konsumenter, dvs. ”prosumenter” som ska hantera processen för medveten energianvändning, kommer att utgöra en effektiv åtgärd på detta område.

42.

Europaparlamentet betonar vikten av småskalig produktion av förnybar energi för att öka den andel som utgörs av förnybara energikällor. Parlamentet inser att införande av småskalig förnybar energi utgör en möjlighet för enskilda hushåll, industrier och samhällen att bli energiproducenter och bli medvetna om effektiva sätt att producera och konsumera energi. Parlamentet betonar betydelsen av småskalig produktion för att öka energieffektiviteten. Parlamentet betonar också att småskaligt införande av förnybar energi kan leda till avsevärda besparingar av energiförbrukningen och skapa nya affärsmodeller och arbetstillfällen.

43.

Europaparlamentet noterar i detta sammanhang betydelsen av att stimulera lokala kooperativ för förnybar energi när det gäller att öka medborgarnas deltagande, förbättra tillgången till förnybar energi och öka investeringarna.

44.

Europaparlamentet betonar att en intelligent kombination av småskalig förnybar energi, lagring, efterfrågestyrning och energieffektivitet kan leda till minskad användning av lokala nät under perioder av belastningstoppar, och därigenom minska de totala investeringskostnader som bärs av de systemansvariga för distributionsnätet.

45.

Europaparlamentet påpekar att införande av smarta mätare och smarta nät i allmänhet är en nödvändig förutsättning för effektiv lokal förbrukning och produktion av energi, både ur ett ”prosumentperspektiv” och ett nätperspektiv.

46.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att den kommer att lägga fram ett meddelande om energitekniker och innovation, med inriktning på småskalig produktion.

47.

Europaparlamentet anser att EU:s regionalpolitik spelar en viktig roll när det gäller att främja produktionen av förnybar energi och samtidigt energieffektivitet i hela Europa. Regionalpolitiken kan även gynna tjänster inom sektorerna elektrisk energi och energitransport. Parlamentet anser att det är positivt att sammanhållnings- och regionalpolitikens insatser för att främja användningen av förnybar energi har stegvis fortsatt att öka i syfte att garantera att de förnybara energikällorna bidrar fullt ut till att EU:s energipolitiska mål, och till att de kan uppnås och genomföras i hela EU. Parlamentet fäster särskild vikt vid att inriktningen på EU:s politik ska möjliggöra en tillräckligt stor finansieringsgrad under nästa period 2014–2020.

48.

Europaparlamentet stöder flernivåstyrning och en decentraliserad strategi för energipolitiken och förnybar energi, vilka bland annat bör omfatta borgmästaravtalet och en vidareutveckling av initiativet Smarta städer samt främjandet av bästa lösningar på regional och lokal nivå med hjälp av informationskampanjer.

49.

Europaparlamentet framhåller att jordbruket och landsbygden har möjlighet att producera en betydande del av den förnybara energin och anser därför att den nya politiken för jordbruk och landsbygdsutveckling bör stödja produktion av förnybar energi.

50.

Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att främja och stödja utvecklingen av alternativa energikällor på de enskilda gårdarna, särskilt i liten skala, och att sprida de relevanta metoderna till både jordbrukare och konsumenter.

51.

Europaparlamentet betonar att samarbete mellan jordbrukare kan bidra till att politiken för att främja förnybara energikällor ger goda resultat.

52.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken att skapa ”löpande” fonder, genom finansiella mellanhänder, för att tillhandahålla nödvändigt startkapital och tekniskt stöd till gårdsbaserade och kooperativa system i mycket liten eller liten skala för produktion av el och värme från förnybara energikällor, vars vinster kan återinvesteras i ytterligare produktionssystem.

53.

Europaparlamentet påminner om att EU:s handelsunderskott kommer att öka de närmaste åren till följd av importen av fossila bränslen och betonar att ett beroende av import av fossila bränslen medför allt större politiska, ekonomiska och miljömässiga risker. Parlamentet framhåller i anknytning till detta att unionens inhemska förnybara energikällor har stor betydelse för försörjningstryggheten och för att återupprätta en positiv handelsbalans med olje- och gasexporterande länder. För att uppnå energitrygghet i EU bör dessa energikällor därför ges en utökad roll.

54.

Europaparlamentet är medvetet om att världsmarknaderna för förnybara energikällor växer och att detta kommer att inverka positivt på de europeiska företagen, skapande av sysselsättning, priserna och vidareutvecklingen av befintlig och ny teknik globalt och i EU, under förutsättning av EU:s politiska och rättsliga ram för förnybar energi fortsätter att vara förutsägbar och bistår företag för ren teknik att behålla sin konkurrensfördel och sitt försprång gentemot sina globala motparter. Parlamentet påpekar att länder som inte är medlemmar i OECD är viktiga handelspartner på grund av att de har stor potential för förnybar energi.

55.

Europaparlamentet betonar att otillåten konkurrenssnedvridning på marknaden inte kan accepteras, eftersom det bara är genom rättvisare konkurrens som EU kan säkra förnybar energiteknik till ett överkomligt pris, och uppmanar kommissionen att avsluta pågående ärenden om illojal konkurrens så snart som möjligt. Parlamentet betonar att fria och öppna globala marknader erbjuder de bästa förutsättningarna för tillväxt inom förnybar energi. Parlamentet understryker att handelshinder måste minskas ytterligare och uppmanar kommissionen att inte resa några nya handelshinder för färdiga produkter eller beståndsdelar inom teknik som används för förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att avlägsna handelshinder, garantera rättvis konkurrens, hjälpa EU-företag att få tillträde till marknader utanför EU och att bekämpa påstådda snedvridningar av handeln, även när det gäller olagligt statligt stöd.

56.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att aktivt övervaka EU:s handelspartners användning av omotiverade icke-tariffära handelshinder, subventioner och dumpningsåtgärder på detta område.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta del av WTO:s avtal om informationsteknik och undersöka möjligheten att ta initiativ till ett frihandelsavtal om miljöteknik, för att upprätta tullfri handel med miljötekniska produkter.

58.

Europaparlamentet betonar att denna strategi även bör uppmuntra och underlätta handeln, för att stödja utvecklingsländernas insatser på just detta område och för att förnybar energi ska kunna användas som handelsvara.

59.

Europaparlamentet understryker att handeln har en viktig uppgift när det gäller att se till att den förnybara energin produceras och finansieras på ett hållbart sätt. Parlamentet påminner om att importerad bioenergi och biodrivmedel måste uppfylla EU:s hållbarhetskriterier, vilka måste fastställas klart och tydligt. Kommissionen uppmanas därför att införa indirekt markanvändning som ytterligare ett kriterium. Handelsavtalen bör innehålla bestämmelser om bekämpning av avskogning och skogsförstörelse och ge incitament till en god förvaltning av mark- och vattenresurser. Kommissionen uppmanas fortsätta förhandlingarna om frivilliga partnerskapsavtal om att förbjuda olaglig skogsavverkning med relevanta tredjeländer.

60.

Europaparlamentet understryker att det behövs ett tätare energipolitiskt samarbete, också på området för förnybar energi, med EU:s grannländer, och att handelspotentialen för förnybar energi måste utnyttjas effektivare. Parlamentet betonar att det behövs tillräcklig infrastruktur för att förenkla samarbete, såväl i EU som i grannstaterna. Samarbete i fråga om förnybar energi bör omfatta EU:s relevanta politiska mål. Parlamentet betonar att det framför allt i Medelhavsområdet finns stora möjligheter att producera el från förnybara energikällor. Parlamentet erinrar om att projekt utanför EU, som Desertec, Medgrid och Helios, och en ytterligare utbyggnad av vattenkraften i Norge och Schweiz, rymmer stor potential, däribland potential i balanseringssyfte. Parlamentet betonar också det betydande lokala mervärdet som dessa stora projekt för förnybar energi medför.

61.

Europaparlamentet betonar att det internationella samarbetet bör vila på sunda regelverk och EU:s erfarenhet av förnybara energikällor, som fallet är inom energigemenskapen, i syfte att öka detta samarbetes stabilitet och tillförlitlighet.

62.

Europaparlamentet efterfrågar samordnade åtgärder med andra tekniska ledare (Förenta staterna och Japan) för att hantera nya utmaningar, som brist på råvaror och sällsynta jordartsmetaller, som påverkar utbyggnaden av teknik för förnybar energi.

63.

Europaparlamentet betonar att EU måste utveckla ett nära forskningssamarbete och utforma en tydlig politik för forskning och innovation när det gäller förnybar energi med internationella partner, särskilt med Briks-länderna.

64.

Europaparlamentet konstaterar att det krävs insatser från Europas sida när det gäller dess industriella kapacitet och FoU-kapacitet om Europa ska förbli ledande inom teknik för förnybara energikällor. Parlamentet understryker att man bör skapa en konkurrenskraftig miljö som gynnar de små och medelstora företagens verksamhet och internationalisering samt att man därvid bör sträva efter att minska byråkratiska hinder. Parlamentet understryker att endast innovation genom forskning och utveckling kan säkra Europas ledarroll på marknaderna för teknik för förnybar energi. De privata investerarna behöver säkerhet. Kommissionen uppmanas att lägga fram en industripolitisk strategi för energiteknik, särskilt teknik för förnybara energikällor, för att säkerställa att EU:s ledande ställning på förnybar energiteknik och särskilt på området för teknik för förnybar energi, upprätthålls.

65.

Europaparlamentet understryker att EU-industrins ledarskap inom vindtekniker på land och den stora potentialen hos den europeiska industrin för havsbaserad vindkraft bidrar till en återindustrialisering i de medlemsstater som gränsar till Östersjön och Nordsjön.

66.

Europaparlamentet betonar att utbildningsinstitutioner som kan få fram kvalificerad arbetskraft och nästa generation forskare och innovatörer inom teknik för förnybar energi är en nyckelprioritering. I detta sammanhang påminner parlamentet om den viktiga funktion som Horisont 2020 och Europeiska institutet för innovation och teknik fyller för att överbrygga luckan mellan utbildning, forskning och genomförande inom sektorn för förnybar energi.

67.

Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt att man samordnar de europeiska förfarandena för utfärdande av patent inom området förnybara energikällor så att det blir enklare att få tillgång till värdefulla immateriella rättigheter som annars förblir outnyttjade. Man bör prioritera aktiveringen av EU-patent inom området förnybara energikällor.

68.

Europaparlamentet anser att den riktade forskningen och utvecklingen genom befintliga instrument måste bli effektivare och är bekymrat över att forskning och utveckling har försummats i vissa branscher av sektorn för förnybar energi, vilket har lett till kommersiella problem. Parlamentet framhåller att det krävs investeringar i vidareutveckling av innovativ, ny och befintlig teknik, liksom systemintegrering mellan transport och energi, för att behålla eller uppnå konkurrenskraft och för att se till att de befintliga teknikerna förblir hållbar under hela dess livscykel. Parlamentet framhåller behovet av investering i forskning och utveckling av förnybara energikällor, särskilt när det gäller kapacitet, effektivitet och minskat rumsligt avtryck.

69.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i forskning som baseras på användning av förnybar energi med industriella tillämpningar, exempelvis inom bilindustrin.

70.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande att den under 2013 kommer att lägga fram ett meddelande om politiken för energiteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid genomförandet av de tillämpliga delarna i den strategiska EU-planen för energiteknik (SET-planen) sätta fokus på teknik som förbättrar förnybara energikällors konkurrenskraft och deras integrering i energisystemet, såsom nätförvaltning, lagringstekniker eller förnybar värme och kyla, samtidigt som den inte ska diskriminera kända tekniker för förnybar energi som använts under många år.

71.

Europaparlamentet understryker att forskning är avgörande för utbyggnaden av nya och rena tekniker till överkomliga priser. Parlamentet anser att SET-planen kan bidra på ett viktigt sätt till konkurrenskraftiga tekniker för förnybar energi till överkomliga priser.

72.

Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna för närvarande utnyttjar en stor mångfald av stödsystem. Parlamentet framhåller att detta stöd har lett till stark tillväxt, särskilt om stödsystemen varit bra utformade, men att vissa av stödsystemen varit dåligt utformade och visat sig vara inte tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till de sänkta kostnaderna för vissa tekniker, vilket i vissa fall gett upphov till överkompensering, som medfört kostnader för konsumenterna . Parlamentet gläder sig över att kunna konstatera att vissa förnybara energikällor, tack vare subventionerna, kunnat stå sig i konkurrensen med konventionella produktionsmetoder för energi inom vissa områden, exempelvis i områden med gynnsamt geografiskt läge, där tillgången till kapital är god, de administrativa bördorna är lägst eller genom stordriftsfördelar.

73.

Europaparlamentet framhåller att elpriserna för slutkunderna och företagen i vissa medlemsstater ökat på grund av statligt inflytande och andra faktorer, däribland priserna på fossila bränslen. Parlamentet erinrar om att 22 % av EU-hushållen år 2010 oroade sig för att inte kunna betala elräkningen, och förmodar att detta har förvärrats sedan dess. Parlamentet understryker att alla bör ha råd med energi och att företagens konkurrenskraft inte får påverkas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs för att konsumenter med låga inkomster skyddas ordentligt, samtidigt som allmänhetens kunskaper om möjligheterna med energibesparingar och energieffektivitetsåtgärder ökas. Parlamentet påpekar att sjunkande grossistpriser måste komma konsumenterna till del.

74.

Europaparlamentet varnar för att alltför höga stödnivåer kan hämma tekniska framsteg och hindra marknadsintegration genom överkompensation, eftersom de minskar incitamenten för utveckling av innovativa och prismässigt överkomliga produkter. Parlamentet noterar att en smart utformning av stödmekanismerna, som medger respons på marknadssignaler, är avgörande för att förhindra överkompensering. Parlamentet anser att en snabb övergång till ett system som exponerar producenterna för marknadsprisrisker stimulerar konkurrens mellan de olika teknikerna och underlättar integration på marknaden.

75.

Europaparlamentet är övertygat om att kommissionen bör stödja medlemsstaterna så att de kan fastställa de förnybara energikällor som är mest kostnadseffektiva och hur de bäst ska kunna utnyttja deras potential. Parlamentet erinrar om att åtgärder för kostnadsoptimering varierar efter efterfrågemönstret, utbudet och de ekonomiska förhållandena på lokal nivå.

76.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande att den ska arbeta på riktlinjer för bästa praxis och en reform av nationella stödbestämmelser för förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram dessa riktlinjer så snart som möjligt för att se till att de olika nationella systemen inte snedvrider konkurrensen eller skapar hinder för handeln och investeringarna inom EU, i syfte att främja förutsägbarhet och kostnadseffektivitet samt undvika överdrivna subventioner. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att se till att medlemsstaterna fullständigt respekterar inremarknadsbestämmelserna. Parlamentet är övertygat om att riktlinjer för bästa praxis är ett viktigt steg för att säkerställa en väl fungerande inre marknad för energi, och anser att riktlinjerna skulle kunna kompletteras med en utvärdering av de nuvarande nationella stödsystemens kostnadseffektivitet, med beaktande av de olika tekniker som ingår i dem, i syfte att garantera förbättrad jämförbarhet och samordning för att uppnå gradvis ökad konvergens mellan de nationella stödmekanismerna. Parlamentet är också övertygat om att genomförandet av dessa riktlinjer på medlemsstatsnivå kommer att vara avgörande för att undvika att de nationella stödsystemen ändras eller avbryts retroaktivt, vilket skulle skicka förödande signaler till investerarna, och också potentiellt kan orsaka allvarliga ekonomiska svårigheter för privatpersoner som investerat i förnybar energi och utgått från dessa stödsystem. Medlemsstaterna bör garantera genomförandet av dessa riktlinjer och få lov att inrätta särskilda stödordningar som gör det möjligt att utveckla lokala och regionala resurser.

77.

Mot bakgrund av de många stödsystem som finns i medlemsstaterna anser Europaparlamentet att det är nödvändigt att ytterligare driva på diskussionen om ökad konvergens och ett lämpligt europeiskt stödsystem för tiden efter 2020. Parlamentet är övertygat om att ett mer integrerat system för att främja förnybar energi på EU-nivå, som fullt ut beaktar de regionala och geografiska skillnaderna och de befintliga, överstatliga initiativen, och som är en del av en generell insats för att minska koldioxidutsläpp, på lång sikt kan bidra till den mest kostnadseffektiva ramen för förnybara energier och till rättvisa villkor, genom vilka den fulla potentialen hos förnybara energikällor kan förverkligas. Enligt det gällande direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor tillåts regeringarna att tillämpa gemensamma stödsystem. Parlamentet hänvisar till erfarenheten i vissa europeiska länder, som visar att en gemensam strategi på en integrerad elmarknad skapar ömsesidigt fördelaktiga innovationer mellan de nationella systemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samband med ett ramverk för tiden efter 2020, bedöma huruvida en EU-omfattande mekanism för främjande av förnybara energikällor skulle medföra ett kostnadseffektivare ramverk inom vilket deras fulla potential skulle kunna förverkligas, och på vilket sätt hur en ökad konvergens skulle kunna fungera.

78.

Europaparlamentet framhåller fördelarna med utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna om stödmekanismer. Parlamentet påpekar att Storbritannien och Italien nyligen har meddelat att de kommer att göra ändringar i sina stödsystem och gå från ett kvotbaserat system till system som baseras på inmatningspriser, eftersom tillgängliga uppgifter från liknande geografiska platser visar att stödmodeller med inmatningspriser är billigare. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa dessa aspekter i sin nuvarande analys (5) och i det kommande förslaget om riktlinjer.

79.

Europaparlamentet föreslår att EU bygger vidare på initiativ som det gemensamma stödsystem som har genomförts av Norge och Sverige. Systemen bör utvecklas stegvis, och de bör där så är lämpligt vara utformade som regionala gemensamma stödsystem kring gemensamma energimarknader, såsom elbörsen Nord Pool.

80.

Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att se till att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter har de resurser den behöver för att utföra de skyldigheter och uppfylla de mål som anges i förordningen om integritet, öppenhet och effektivitet på grossistmarknaderna för energi. Parlamentet påpekar att detta är nödvändigt för att fullborda en integrerad och öppen inre el- och gasmarknad till 2014.

81.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.