Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013IP0186

Europaparlamentets resolution av den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om Serbien (2012/2868(RSP))

EUT C 45, 5.2.2016, p. 62–73 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

5.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 45/62


P7_TA(2013)0186

2012 års framstegsrapport om Serbien

Europaparlamentets resolution av den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om Serbien (2012/2868(RSP))

(2016/C 045/10)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 2 mars 2012,

med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, vilket Europaparlamentet gav sitt samtycke till den 19 januari 2011 och vilket befinner sig i slutfasen av medlemsstaternas ratificering, och av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Serbien, vilket trädde i kraft den 1 februari 2010, samt av Europaparlamentets och rådets förordning om vissa förfaranden för tillämpning av dels stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EG och Serbien, dels interimsavtalet,

med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om upphävande av beslut 2006/56/EG (1),

med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 28 februari 2012 och Europeiska rådets slutsatser av den 1 mars 2012,

med beaktande av rådets slutsatser av den 25 oktober 2010, i vilka kommissionen uppmanas att utarbeta sitt yttrande över Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, och av rådets slutsatser av den 5 december 2011 och slutsatserna från Europeiska rådet den 9 december 2011, i vilka villkoren fastställs för inledandet av förhandlingar om anslutning med Serbien, samt av rådets slutsatser av den 11 december 2012, som fick stöd av Europeiska rådet vid dess möte den 13–14 december 2012,

med beaktande av kommissionens yttrande av den 12 oktober 2011 om Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (SEC(2011)1208) och kommissionens meddelande av den 12 oktober 2011Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2011–2012 (COM(2011)0666),

med beaktande av kommissionens framstegsrapport om Serbien för 2012 av den 10 oktober 2012 (SWD(2012)0333),

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 10 oktober 2012 om strategin för utvidgningen och huvudfrågor 2012–2013 (COM(2012)0600),

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella brottmålsdomstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 över huruvida Kosovos ensidiga självständighetsförklaring är förenlig med folkrätten, och FN:s generalförsamlings resolution av den 9 september 2010, där man bekräftar innehållet i yttrandet och välkomnar EU:s beredskap att underlätta en dialog mellan Belgrad och Priština (2),

med beaktande av den gemensamma förklaringen från det sjätte interparlamentariska mötet mellan EU och Serbien den 27–28 september 2012,

med beaktande av avtalet mellan EU och Serbien av den 8 november 2007 (3) om återtagande och rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (4),

med beaktande av kommissionens tredje rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av viseringsliberaliseringen för länderna på västra Balkan i enlighet med kommissionens uttalande av den 8 november 2010 (COM(2012)0472), som offentliggjordes den 28 augusti 2012,

med beaktande av rådets beslut 2011/361/Gusp av den 20 december 2010 om undertecknande och ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser (5),

med beaktande av slutrapporten av den 19 september 2012 från OSSE/ODIHR:s begränsade valobservatörsuppdrag, som övervakade parlaments- och presidentvalen i Serbien den 6 och 20 maj 2012,

med beaktande av årsrapporten av den 1 augusti 2012, som ordföranden för Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) lade fram för FN:s generalförsamling den 15 oktober 2012,

med beaktande av sina tidigare resolutioner,

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den 1 mars 2012 beviljade Europeiska rådet Serbien status som kandidatland till EU och bekräftade därmed landets tydliga europeiska perspektiv i linje med EU:s åtaganden gentemot hela regionen västra Balkan.

B.

I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 gavs ett otvetydigt löfte om att samtliga länder på västra Balkan skulle kunna ansluta sig till Europeiska unionen så snart de uppfyller de fastställda kriterierna. Detta löfte upprepades i det förnyade samförstånd om utvidgningen som godkändes av Europeiska rådet den 14–15 december 2006 och i rådets slutsatser om Serbien av den 25 oktober 2010, liksom vid det ministermöte mellan EU och västra Balkan som hölls den 2 juni 2010.

C.

Serbien har tagit många steg mot en normalisering av förbindelserna med Kosovo och har gjort ansträngningar för att i tillräcklig grad uppfylla de politiska kriterierna och villkoren för stabiliserings- och associeringsprocessen.

D.

Endast en medlemsstat i EU har ännu inte ratificerat stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien.

E.

Serbien, liksom varje land som vill bli medlem i EU, måste bedömas utifrån sina egna förtjänster i fråga om att uppfylla, genomföra och efterleva samma uppsättning kriterier.

F.

Serbien har potential att bli en viktig aktör i regionen och bör bevara och fördjupa en konstruktiv hållning i fråga om regionalt samarbete och goda grannförbindelser, eftersom detta är nödvändigt för den europeiska integrationsprocessen.

G.

Bilaterala frågor bör tas upp så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen, i en konstruktiv anda av god grannsämja, helst innan anslutningsförhandlingar inleds och med beaktande av EU:s övergripande intressen och värden. Sådana frågor bör varken utgöra eller utnyttjas som hinder i anslutningsprocessen.

H.

Den nya serbiska regeringen har bekräftat sitt engagemang för fortsatt europeisk integration. I detta sammanhang är det nödvändigt att man framöver kommer att kunna visa upp goda resultat när det gäller antagande och genomförande av reformer.

I.

EU har satt rättsstaten i centrum för sin utvidgningspolitik.

1.

Europaparlamentet välkomnar rådets uppmaning till kommissionen att lägga fram en rapport så snart Serbien uppfyllt medlemskapskriterierna och nyckelprioriteringarna i tillräcklig grad, så att anslutningsförhandlingarna kan inledas utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet är övertygat om att det är ett realistiskt mål att påbörja förhandlingarna om anslutning till EU i juni 2013. Serbien uppmanas kraftfullt att fortsätta med demokratireformerna, systemreformerna och de samhällsekonomiska reformerna, som kommer att göra det möjligt för landet att ta på sig och fullgöra de skyldigheter som medlemskapet innebär.

2.

Europaparlamentet välkomnar genomförandet av parlamentsvalet, lokalvalet och presidentvalet i maj 2012, som enligt OSSE/ODIHR präglades av respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna. Parlamentet uppmanar regeringen att ta till sig rekommendationerna i OSSE/ODIHR:s slutrapport i syfte att öka insynen i valprocessen.

3.

Europaparlamentet välkomnar den nya regeringens engagemang för fortsatt EU-integration och betonar att det behövs reformer. Parlamentet uppmanar den nya regeringen att helhjärtat gå in för att anta reformer, särskilt nyckelreformer relaterade till rättsväsendet, kampen mot korruption, mediefrihet, skydd för samtliga minoriteter, hållbar förvaltning av naturresurser, strukturella ekonomiska reformer samt ett förbättrat affärsklimat.

4.

Europaparlamentet understryker att anslutningsförhandlingar med Serbien kan inledas så snart som de centrala prioriteringarna uppfylls tillfredsställande och förutsatt att reformprocessen fortsätter, i synnerhet när det gäller rättsstatliga principer. Parlamentet betonar att detta kommer att demonstrera såväl EU:s engagemang för utvidgningsprocessen som utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan. Parlamentet välkomnar de framsteg som Serbien gjort för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, något som även kommissionen uppmärksammat i sin framstegsrapport för 2012, och påminner om att ytterligare framsteg i den europeiska integrationsprocessen är beroende av en fortsatt reformprocess, och i synnerhet av en garanti för demokrati och fungerande demokratiska institutioner, upprätthållande av rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna, ett likvärdigt och benäget skydd för samtliga minoriteter i Serbien enligt europeiska normer, vidmakthållande av goda grannförbindelser och gott regionalt samarbete, inbegripet fredliga lösningar av bilaterala frågor, samt ett stärkande av marknadsekonomins funktion.

5.

Europaparlamentet betonar att Serbiens anslutning till EU är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingens kvalitet i landet.

6.

Europaparlamentet understryker vikten av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien, vilket definierar de ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna för båda parter fram till den tidpunkt då Serbien ansluter sig till EU. Parlamentet konstaterar att Serbien har visat upp goda resultat när det gäller fullgörandet av sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet. Parlamentet uppmanar den enda medlemsstat som ännu inte har gjort det att snabbt slutföra processen för ratificering av stabiliserings- och associeringsavtalet, så att avtalet kan träda i kraft så snart som möjligt, i syfte att stärka och ytterligare stimulera förbindelserna mellan EU och Serbien.

7.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Serbien har gjort för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, vilket även erkänns i 2012 års framstegsrapport från kommissionen. Parlamentet påminner om att ytterligare framsteg i den europeiska integrationsprocessen är direkt beroende av att reformprocessen fortsätter och blir definitiv och av att de villkor som rådet satt upp uppfylls. Parlamentet betonar att det centrala är att reformerna genomförs.

8.

Europaparlamentet beklagar att den nionde rundan av högnivådialogen mellan Belgrad och Priština slutade utan ett omfattande avtal om behörighetsområdet för de serbiska kommunerna. Båda parter uppmanas att fortsätta och intensifiera samtalen för att snarast möjligt hitta en hållbar och ömsesidigt godtagbar lösning på alla återstående frågor. Parlamentet understryker att en normalisering av förbindelserna är i Serbiens och Kosovos intresse och även utgör ett viktigt steg när det gäller att lösa den blockering som råder i samband med den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet vill att båda parter till fullo ska genomföra de avtal de hittills enats om, och välkomnar mötena mellan Serbiens och Kosovos respektive premiärministrar, Ivica Dačić och Hashim Thaçi, som ett avgörande steg mot en verklig försoning mellan serber och kosovaner och en normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet hyllar den proaktiva roll som vice ordföranden/den höga representanten, Catherine Ashton, har spelat och det ledarskap hon har visat prov på för att underlätta dialogen mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet ser fram emot framsteg på andra områden, såsom telekommunikationer och energi, och uppmanar Belgrad att fortsätta det nära samarbetet med Eulex på rättsområdet och att intensifiera de gemensamma insatserna i kampen mot organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar Serbien att fullt ut samarbeta med och bistå Eulex särskilda utredningsgrupp i dess arbete.

9.

Europaparlamentet betonar att parlamenten och de civila samhällena i Serbien och Kosovo måste delta i dialogen. Parlamentet betonar att resultatet från dialogen måste förmedlas på ett öppet och sammanhållet sätt till allmänheten i både Serbien och Kosovo, så att dialogens trovärdighet kan stärkas och allmänhetens stöd för den öka. Parlamentet efterlyser, där så är lämpligt, gemensamma meddelanden och samråd med allmänheten i frågor som ska diskuteras inom dialogen och vill att alla överenskommelser som träffas ska offentliggöras inte bara på engelska utan också på serbiska och albanska.

10.

Europaparlamentet upprepar att alla tankar på att dela Kosovo, eller något annat land på västra Balkan, står i motsättning till andan i den europeiska integrationen. Parlamentet begär att de parallella institutioner som skapats av den serbiska staten i norra Kosovo avvecklas, och särskilt att säkerhetstjänsten och de rättsliga organen dras tillbaka. Det är viktigt att säkra den socioekonomiska utvecklingen i regionen, och parlamentet upprepar att fullständig insyn måste råda i det ekonomiska stödet, särskilt finansieringen av skolor och sjukhus i norra Kosovo. Parlamentet betonar att både de serbiska och de kosovanska myndigheterna måste fortsätta att arbeta för att alla minoriteter ska skyddas och integreras i majoritetssamhället.

11.

Europaparlamentet välkomnar Serbiens samarbete med Icty, som har lett till att alla som misstänks för krigsförbrytelser har överlämnats till domstolen i Haag. Parlamentet uppmuntrar ytterligare samarbete med domstolen. Parlamentet instämmer i de upprepade uppmaningarna från Ictys chefsåklagare, som efterlyst grundliga utredningar och åtal av de personer som ingått i de nätverk med stöd av vilka de efterlysta har kunnat hålla sig gömda så länge, särskilt inom de militära och civila säkerhetstjänsterna. Parlamentet konstaterar att de inhemska åtalen för krigsförbrytelser stadigt har gått framåt, men pekar på behovet att mer kraftfullt ta upp frågan om saknade personer. Parlamentet uppmanar vidare myndigheterna att säkerställa trovärdighet och professionalism för vittnesskyddsprogrammet samt att förse detta med tillräckliga resurser, så att rättsväsendet med full verkan kan fortsätta sina domstolsförfaranden angående krigsförbrytelser. Parlamentet påpekar att ett antal före detta poliser frivilligt valt att stå utanför vittnesskyddsprogrammet på grund av dess avsevärda brister.

12.

Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna och politiska ledarna att avhålla sig från uttalanden och handlingar som undergräver domstolens auktoritet och integritet. Serbien uppmanas att hålla sitt löfte och förbli konsekvent engagerat vad gäller regional samverkan och försoning på västra Balkan, trots den uppenbara besvikelsen i den allmänna opinionen i Serbien efter att Icty nyligen frikände Gotovina, Markač och Haradinaj. Parlamentet välkomnar undertecknandet av protokollet om samarbete mellan Serbien och Bosnien och Hercegovina kring åtal mot förövare av krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

13.

Europaparlamentet betonar att myndigheterna måste anstränga sig mer för att skipa rättvisa för personer som överlevt konfliktrelaterat sexuellt våld i Serbien och på andra håll på västra Balkan.

14.

Europaparlamentet välkomnar regeringens åtagande att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, något som är avgörande för Serbiens integrationsprocess i EU. Parlamentet betonar vikten av stärkta oberoende institutioner i kampen mot korruption, särskilt byrån för korruptionsbekämpning och åklagarmyndigheten för korruptionsfrågor. Det är också viktigt med bättre samordning mellan de olika myndigheterna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att slutföra den nationella strategin mot korruption 2012–2016 och den tillhörande handlingsplanen samt att se till att byrån för korruptionsbekämpning spelar en viktig roll som ett oberoende organ i genomförandet av strategin och handlingsplanen. Parlamentet betonar att det krävs politisk vilja för att uppnå goda resultat i fråga om utredningar och fällande domar i fall av korruption på hög nivå, inklusive de 24 kontroversiella privatiseringsfallen, och hoppas att den särskilda och proaktiva roll som landets förste vice premiärminister spelar på detta område ska ge resultat.

15.

Europaparlamentet konstaterar att Serbien håller på att ta fram en ny strategi för en reform av rättsväsendet, och stöder de insatser som görs för att utarbeta ett nytt domstolssystem i syfte att förbättra effektiviteten och oberoendet i hela rättssystemet. Parlamentet välkomnar regeringens åtagande att åtgärda bristerna i reformen av rättsväsendet, särskilt genom att se till att den rättsliga ramen inte lämnar utrymme för otillbörligt politiskt inflytande och genom att ta upp frågorna om parlamentets befogenhet att utse domare och åklagare samt tjänstemännens direkta politiska medverkan i arbetet i de höga domar- och statsåklagarråden. Parlamentet understryker vikten av att man antar tydliga och öppna utvärderingskriterier för de domare och åklagare som ska utses, så att de berörda personernas oberoende och professionalism garanteras. Parlamentet betonar vidare behovet att vidta åtgärder i linje med Venedigkommissionens rekommendationer, i syfte att ta itu med den växande högen av mål som väntar på avgörande. Parlamentet konstaterar att justitieministeriet fortfarande ansvarar för kapitalutgifter, något som riskerar att ytterligare begränsa rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar regeringen att fokusera på kvaliteten i reformarbetet hellre än hastigheten och att utnyttja den tekniska expertis som finns tillgänglig från utlandet. Parlamentet betonar också att det behövs inledande och fortsatt yrkesutbildning för domare och åklagare till följd av de omfattande förändringarna i lagstiftningen.

16.

Europaparlamentet upprepar att det finns ett behov av fortlöpande och omfattande fortbildning av åklagare och poliser så att dessa kan genomföra komplexa utredningar, i synnerhet utredningar av ekonomisk natur. Nyckeln till att bekämpa systemkorruptionen är att kapa banden mellan politiska partier, privata intressen och offentliga företag. Parlamentet uppmärksammar särskilt att partifinansieringen måste ske öppet och i överensstämmelse med EU:s normer. Parlamentet uppmanar myndigheterna att tillämpa lagen om partifinansiering fullt ut. Principen om oskuldspresumtion får aldrig äventyras i kampen mot korruptionen. För att korruption ska kunna upptäckas är det viktigt att människor vågar slå larm om missförhållanden, och parlamentet uppmanar därför regeringen att anta och genomföra regler om skydd för uppgiftslämnare och att aktivt uppmuntra människor att anmäla korruption på alla nivåer. Såväl myndigheter som medier har ett ansvar för att upplysa allmänheten om pågående korruptionsutredningar på ett trovärdigt sätt, eftersom detta är en förutsättning för att rättsväsendet och polisen ska kunna utföra sitt arbete med framgång och på ett professionellt sätt.

17.

Europaparlamentet efterlyser ett starkare politiskt åtagande i reformen av den offentliga förvaltningen, särskilt för att säkerställa slutförandet och den fullständiga anpassningen av de rättsliga ramarna efter internationell standard.

18.

Europaparlamentet noterar den nya regeringens insatser för att bemöta de farhågor som Europaparlamentet uttryckt med avseende på kravet på en omedelbar översyn av artikel 359 i strafflagen, men uttrycker oro över att samma bestämmelser har införts i artikel 234 i strafflagen. Parlamentet betonar att bestämmelserna i den nya artikel 234 i strafflagen inte får tillämpas vare sig på ägare av privata inhemska eller utländska företag eller på ansvariga personer med befattningar i utländska företag utanför Serbien, och uppmanar myndigheterna att avbryta alla straffrättsliga förfaranden mot sådana personer. Parlamentet betonar att denna strategi bör tillämpas från fall till fall även vid omklassificering av pågående mål, och att mål som inbegriper obefogad frysning av tillgångar bör lösas snarast möjligt eftersom de får konsekvenser som innebär att situationen för den serbiska ekonomin förvärras.

19.

Europaparlamentet oroas av det oklara rättsläget och politiska läget kring Vojvodinas autonomi och de ökande politiska spänningarna mellan de centrala myndigheterna och provinsens myndigheter till följd av att Vojvodinas församling har för avsikt att anta en förklaring om provinsens autonomi. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att återställa provinsens status som den var före kriget, att avstå från centraliseringsåtgärder samt att inleda direkta förhandlingar med regeringen i den autonoma provinsen i syfte att finna en lösning som respekterar rättsstats- och subsidiaritetsprinciperna. Parlamentet påminner parterna om att lagen om finansiering av den autonoma provinsen enligt författningen skulle ha antagits i slutet av 2008. Därför uppmanas regeringen att utarbeta en sådan lag och överlämna den till parlamentet utan vidare dröjsmål, eftersom den är oumbärlig för en fungerande demokrati och rättsstat i Serbien.

20.

Europaparlamentet efterlyser ännu en gång en granskning av fallen med obefogad frysning av tillgångar samt oskäligt höjda och retroaktivt gällande skatter för enskilda personer och privata företag. Parlamentet uppmanar justitieministeriet och författningsdomstolen att omedelbart upphöra med den selektiva tillämpningen av ”lagen om engångsskatt på extravinster och extraförvärv av egendomar som gynnas av särskilt stöd”, liksom av alla bestämmelser i de övriga skattelagarna som gör det möjligt att utdöma böter till oskäligt höga belopp, vilket leder till konkurser före den slutliga domen i skatterättegångarna. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att ge rättvis kompensation åt drabbade privatpersoner och företag.

21.

Europaparlamentet oroas av motsägelsefulla lagstiftningsinitiativ, såsom ändringarna av centralbankslagen i augusti 2012, vilka har urholkat bankens oberoende och självständighet genom otillbörlig påverkan från regeringen. Parlamentet betonar att de politiska Köpenhamnskriterierna inbegriper oberoende statliga institutioner. Parlamentet välkomnar de senare ändringar av denna lag som antogs i november 2012 i överensstämmelse med kommissionens rekommendationer och som syftar till att säkerställa större kontinuitet för centralbanken och minska regeringsskiftenas påverkan på dess ledning.

22.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de serbiska myndigheterna att fortsätta sina insatser för att göra upp med arvet från den tidigare kommunistiska underrättelsetjänsten, som ett steg i Serbiens demokratisering. Parlamentet påminner om vikten av att säkerhetssektorn reformeras ytterligare och att parlamentets tillsyn och kontroll över säkerhetstjänsten ökar samt att de nationella arkiven öppnas, så att i synnerhet tillgång ges till de handlingar som upprättats av den tidigare underrättelsetjänsten, UDBA. Parlamentet uppmanar myndigheterna att underlätta tillgången till de arkiv som rör andra före detta republiker i Jugoslavien och att återlämna dem till respektive regering om så begärs.

23.

Europaparlamentet gläds åt att den civila kontrollen över säkerhetstjänsten gradvis ökar. Den övergripande lagstiftningsramen är dock inte sammanhållen och bör anpassas ytterligare efter europeisk standard. Det finns en oroande trend med allt fler fall av otillåten övervakning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en övergripande och modern lagstiftning med målet att tydligt definiera systemen för civil kontroll över säkerhetstjänsten, såväl den civila som den militära grenen. I nuläget finns det tvetydigheter i den rättsliga ram som definierar myndigheten över säkerhetstjänsten, vilket ger utrymme för otillbörligt politiskt inflytande och undergräver det allmänna arbetet för att upprätta en genuin rättsstat i landet.

24.

Europaparlamentet oroas över de upprepade anklagelserna om polisbrutalitet och ämbetsmissbruk, särskilt i städerna Kragujevac, Vranje och Leskovac. Parlamentet påminner om att oberoende och professionella statliga institutioner ingår i Köpenhamnskriterierna. I detta avseende uppmanar parlamentet myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att återupprätta allmänhetens förtroende för polisen och att åtala alla förövare i de påstådda fallen.

25.

Europaparlamentet betonar behovet att utveckla oberoende tillsyn och kapacitet för tidig upptäckt av oegentligheter och intressekonflikter på områdena offentlig upphandling, förvaltning av offentliga företag, privatiseringsförfaranden och offentliga utgifter, områden som i nuläget är särskilt drabbade av korruption. De förfarandemässiga bristerna under inrättandet av nämnden för skydd av anbudsgivarens rättigheter är oroande. Parlamentet understryker att högsta standard beträffande integritet bör krävas av oberoende tillsynsmyndigheter som ansvarar för offentlig upphandling, eftersom detta område pekats ut som en av de största källorna till korruption i landet.

26.

Europaparlamentet välkomnar Serbiens ansträngningar för att bekämpa uppgjorda matcher inom idrotten och gläds åt att detta fusk har kriminaliserat genom en ändring av strafflagen.

27.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet fungerar väl i Serbien. Parlamentet betonar betydelsen av de stödmedel som anslogs i december 2012 av kommissionen i syfte att stödja Serbiens arbete med att verkställa reformagendan inför EU-anslutningen. Parlamentet betonar att medlen kommer att användas för att öka effektiviteten i rättsväsendet, utveckla kapaciteten att ta emot asylsökande samt bekämpa organiserad brottslighet, bland annat människohandel och korruption. Parlamentet uppmanar både regeringen och EU att förenkla de administrativa förfarandena för föranslutningsstöd så att det blir lättare för mindre och icke-centraliserade mottagare att ta del av det. Parlamentet betonar att det är viktigt att föranslutningsstödet får ligga kvar på en tillfredsställande nivå i samband med den kommande översynen av EU:s budgetramar.

28.

Europaparlamentet rekommenderar en ändring av lagen om restitution som undanröjer alla förfarandemässiga och rättsliga hinder för restitution in natura.

29.

Europaparlamentet konstaterar att korruption och organiserad brottslighet är utbredda i regionen, och efterlyser en regional strategi och stärkt samarbete mellan samtliga länder för att angripa dessa allvarliga frågor med större verkan.

30.

Europaparlamentet anser att en tidig inledning av anslutningsförhandlingarna i fråga om kapitlen 23 och 24 skulle gynna kampen mot korruption och organiserad brottslighet och befästandet av rättsstaten. I detta syfte uppmanas myndigheterna att åstadkomma konkreta resultat på det juridiska området vid sidan av framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt att uppnå trovärdiga resultat beträffande korruptionsfall på hög nivå.

31.

Europaparlamentet påminner om att livskraftiga, professionella och oberoende medier är centrala för ett demokratiskt system. Parlamentet uppmanar myndigheterna att påskynda genomförandet av den mediestrategi som antogs i oktober 2011 och de åtföljande handlingsplanerna. Parlamentet är djupt oroat över det ständiga våldet och hotet mot journalister, särskilt sådana som granskar korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet understryker att det är ytterst viktigt, som bevis på den nya regeringens åtagande att säkerställa rättssäkerheten och mediefriheten, att de mord på journalister som begicks på 1990- och 2000-talen blir uppklarade. Parlamentet oroas över försöken att kontrollera och blanda sig i mediesektorn och uppmanar myndigheterna att garantera mediernas oberoende från politiska påtryckningar i syfte att tillhandahålla journalisterna en säker miljö där de kan utföra sitt arbete effektivt och utan självcensur. Parlamentet understryker behovet av åtgärder mot ägarkoncentrationen inom medierna och bristen på insyn i medierna, liksom behovet att garantera jämlik tillgång till reklammarknaden, som hittills har dominerats av ett fåtal ekonomiska och politiska aktörer, inbegripet utbetalning av offentliga medel som används till annonsering och marknadsföring. Parlamentet uppmanar journalisterna att efterleva de yrkesetiska reglerna. Parlamentet konstaterar att tillgången till internet fortfarande är begränsad, och bekräftar internets betydelse för mediernas frihet. Myndigheterna uppmanas att maximera sina insatser på det här området. Parlamentet konstaterar att mediernas rapportering under valkampanjen saknade den nödvändiga analytiska dimensionen, vilket pekar på behovet att klargöra frågan om medieägandet. Det är positivt att strategin tar hänsyn till de konstitutionella rättigheterna i fråga om medier på minoritetsspråk, och parlamentet betonar att rätten att bedriva regional offentlig radio- och tv-verksamhet bör gälla också i Vojvodina.

32.

Europaparlamentet välkomnar de oberoende tillsynsorganens roll för att förbättra effektiviteten inom och insynen i landets institutioner. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att eftersträva högsta möjliga standarder för att garantera ett konsekvent rättssystem och ett rättvist genomförande av alla rättsliga bestämmelser. Parlamentet uppskattar särskilt det arbete som genomförts av ombudsmannen och kommissionären för information av allmänt intresse och skydd av personuppgifter. Parlamentet riktar en skarp uppmaning till myndigheterna att ställa tillräckliga ekonomiska, administrativa och kontorsmässiga resurser till förfogande för det statliga revisionsorganet, konkurrensskyddsnämnden, byrån för offentlig upphandling samt nämnden för skydd av anbudsgivares rättigheter, så att de kan utföra sina uppgifter. Myndigheterna uppmanas att följa upp iakttagelserna från rådet mot korruption, som har varit avgörande för att medvetandegöra allmänheten om på korruption på hög nivå. Parlamentet uppmanar kraftfullt myndigheterna att stärka uppföljningen av rekommendationerna från de oberoende tillsynsorganen och att trygga oberoendet för den statliga radiomyndigheten samt

33.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att bekämpa all slags diskriminering mot utsatta grupper, särskilt minoriteter, romer, kvinnor, hbt-personer och människor med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att snabbt anpassa lagstiftningen mot diskriminering till unionens regelverk, särskilt med tanke på de undantag som beviljats religiösa institutioner, skyldigheten att tillhandahålla rimliga bostäder för anställda med funktionsnedsättning, definitionen av begreppet indirekt diskriminering samt icke-statliga organisationers roll i rättsliga förfaranden. Parlamentet beklagar att ett register över åtal och slutliga domar rörande brott i samband med diskriminering inte har upprättats. Parlamentet uppmanar de politiska ledarna att aktivt delta i kampanjer som främjar tolerans, särskilt när det gäller romer, kvinnor, människor med funktionsnedsättning och hbt-personer. Parlamentet välkomnar de positiva åtgärder som ombudsmannen och jämställdhetskommissionären vidtagit för att främja dessa värden i det serbiska samhället.

34.

Europaparlamentet erkänner att kvinnor är viktiga förändringsaktörer i det serbiska samhället. Kvinnornas representation i det serbiska parlamentet har förbättrats efter valet 2012, och parlamentet gläds åt att 84 av de 250 platserna i parlamentet gick till kvinnor. De serbiska myndigheterna uppmanas emellertid att göra ytterligare insatser för att garantera en jämn representation. Parlamentet betonar att kvinnor fortfarande diskrimineras på arbetsmarknaden och inom andra områden i samhället och att de ännu inte är fullständigt representerade i landets politiska liv, även inom regeringen. Det är oroande att inga framsteg kunnat rapporteras när det gäller lika möjligheter för kvinnor och män, trots att det finns både lagstiftning och genomförandeorgan för åtgärder mot diskriminering och bristande jämställdhet. Parlamentet konstaterar att ett faktiskt genomförande av den befintliga lagstiftningen och en ytterligare förstärkning av förvaltningskapaciteten förblir en stor utmaning, och uppmanar med kraft de serbiska myndigheterna att intensifiera sina insatser för detta ändamål.

35.

Europaparlamentet välkomnar Serbiens undertecknande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet understryker betydelsen av att man snabbt genomför och på lämpligt sätt säkerställer efterlevnaden av konventionen, eftersom våld mot kvinnor fortfarande är ett problem.

36.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att fokusera på politik för att minska arbetslösheten och fattigdomen bland människor med funktionsnedsättning och bekämpa diskrimineringen mot dem.

37.

Europaparlamentet oroas över hoten från våldsamma huligangrupper mot rättsstaten och den allmänna säkerheten i Serbien, särskilt sedan regeringen i samband med att Belgrad Pride ställdes in i oktober 2012 meddelade att den inte kan kontrollera dessa grupper. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att omedelbart vidta samordnade åtgärder genom alla berörda regerings- och säkerhetsinstitutioner för att se till att dessa grupper inte längre utgör något hot och att varje form av våld eller brottslig verksamhet som begås av medlemmar i dessa grupper lagförs.

38.

Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att garantera säkerheten för kvinnliga människorättsförsvarare, och oroas av att det ännu under 2012 förekom hets, hot och fysiska angrepp, inte minst mot aktivister som arbetar för hbt-personers rättigheter och mot aktivister som tar upp betydelsen av att göra upp med det förflutna.

39.

Europaparlamentet betonar vikten av att systematiskt bestraffa hets och att regeringen måste fördöma hets från offentliga tjänstemän.

40.

Europaparlamentet fördömer regeringens beslut att förbjuda Belgrads Pride-parad, som skulle ha ägt rum den 6 oktober 2012. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att utarbeta och genomföra en handlingsplan för att öka kunskapen om och förståelsen för hbt-personers rättigheter, bekämpa homofobi och förbättra säkerheten, för att se till att Pride eller liknande initiativ kan hållas fritt, framgångsrikt och säkert från och med 2013. Parlamentet uppmanar myndigheterna att förstärka sitt åtagande i fråga om mötesfriheten, särskilt genom att verkningsfullt förbjuda extrema högerorganisationer och informella supporterklubbar med nära koppling till den organiserade brottsligheten. I detta sammanhang välkomnas de domar i författningsdomstolen som förbjöd två sådana organisationer.

41.

Europaparlamentet välkomnar den rättsliga ramen för nationella, etniska och kulturella minoriteter som finns i Serbien. Parlamentet betonar dock att det behövs ytterligare insatser för att garantera ett effektivt genomförande i hela Serbien. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ta itu med kända brister, särskilt med avseende på en rättvis representation av minoriteter inom den offentliga förvaltningen, rättsväsendet och polisen. Parlamentet insisterar på att mer samstämda och snabbare insatser behövs för att garantera utbildning av god kvalitet utan begränsningar på minoritetsspråk, på både statlig nivå och provinsnivå, eftersom detta är nödvändigt för att bevara den etniska och kulturella identiteten, och i synnerhet att tillhandahålla alla nödvändiga böcker och annat utbildningsmaterial. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att minoritetsråd får de budgetmedel de behöver. Kommissionen uppmanas att fortsätta att noggrant övervaka Serbiens insatser på detta område.

42.

Europaparlamentet beklagar att republikens råd för nationella minoriteter inte varit aktivt sedan 2009. Parlamentet uppmanar myndigheterna att i en anda av uppriktighet underlätta inrättandet av det bosniakiska nationella rådet och integreringen av de två muslimska folkgrupperna i landet. Parlamentet uppmärksammar att Sandžak och södra och sydöstra Serbien, där det finns ett avsevärt antal minoriteter, är ekonomiskt underutvecklade regioner, vilket kräver ytterligare insatser från myndigheternas sida för att bekämpa hög arbetslöshet och social utestängning. Det är viktigt att genomföra det protokoll om nationella minoriteter som undertecknades av de rumänska och serbiska regeringarna i Bryssel den 1 mars 2012. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att förbättra situationen för alla minoriteter, däribland de romska, bosniakiska, albanska och bulgariska minoriteterna, som i oproportionellt hög grad drabbas av den ekonomiska nedgången, och att garantera en konsekvent tillämpning av den rättsliga ramen om skyddet av minoriteter runtom i Serbien, framför allt när det gäller rättigheterna på områdena utbildning, språk och kultur. Parlamentet beklagar de incidenter som nyligen inträffat i Vojvodina med angrepp på etniska minoriteter. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna, framför allt ordningsmakten, att noggrant utreda fallen i fråga.

43.

Europaparlamentet noterar att folkräkningen från 2011 offentliggjordes med avsevärd försening och att den i stor utsträckning bojkottades av den albanskspråkiga befolkningen i södra Serbien. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna, särskilt på lokal nivå, att inte använda den nämnda bojkotten som en förevändning för att diskriminera de albanskspråkiga.

44.

Europaparlamentet understryker behovet att förbättra romernas ställning. Vissa framsteg har skett, exempelvis det ökade deltagandet av romska barn i utbildningssystemet och åtgärderna för att stärka romernas sociala integrering, såsom stödet till registrering av ”juridiskt osynliga” personer. Parlamentet betonar emellertid att mer koncentrerade och riktade åtgärder behövs för att förbättra romernas socioekonomiska status, bland annat genom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer. Parlamentet är oroat över den kontinuerliga allvarliga diskrimineringen, den sociala utslagningen, vräkningarna och den höga arbetslösheten, som särskilt drabbar romska kvinnor. Vidare konstaterar parlamentet behovet att fullt ut harmonisera lagstiftningen mot diskriminering med EU:s politik.

45.

Europaparlamentet välkomnar de viktiga steg som tagits för att genomföra en utbildning för alla, vilket lett till en markant ökning av andelen romska barn i de första klasserna i grundskolan, där två av tre romska barn numera går de första åren i grundskolan, medan det för några år sedan bara var lite drygt ett av fyra barn. Det är oroande att andelen romska barn som går de sista åren på grundskolan och på gymnasieskolan är fortsatt låg och att 70 procent av de romska barnen inte går i skola över huvud taget. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att se till att alla romska barn och ungdomar får en likvärdig eller andra chans att återvända till skolan. Parlamentet betonar att jämbördig tillgång till förskoleutbildning av hög kvalitet är av särskild betydelse för barn från missgynnade miljöer och avgörande för att bryta den spiral av fattigdom och social utestängning som löper från generation till generation. Det är oroande att små barn i oproportionellt hög grad drabbas av den ekonomiska krisen, vilket framgår av den dramatiska ökningen av andelen barn som levde i absolut fattigdom mellan 2008 och 2010. Parlamentet påminner om att fattigdom under barndomen har ett nära och ihållande samband med sämre fysisk hälsa, försämrad kognitiv utveckling, underpresterande i skolan och sociala risker, vilket leder till högre kostnader för de juridiska och sociala trygghetssystemen. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att agera och ta itu med fattigdom bland barn och social utslagning.

46.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de serbiska myndigheterna att ta initiativ till ytterligare åtgärder i det gränsöverskridande samarbetet med de angränsande EU-medlemsstaterna Bulgarien, Ungern och Rumänien, bland annat inom ramen för EU-strategin för Donauområdet, för att underlätta bland annat den ekonomiska utvecklingen i gränsregioner och områden med minoritetsbefolkningar. I detta avseende understryker parlamentet betydelsen av att man öppnar en terminal för lastfordon och varor vid gränsövergången vid Ribarci–Oltomantsi.

47.

Europaparlamentet välkomnar framstegen i barnomsorgssystemet och det fortsatta genomförandet av 2011 års socialförsäkringslagstiftning. Parlamentet är oroat över det ökande antalet omhändertagna barn och särskilt över att antalet barn med funktionsnedsättning på institutioner minskar så långsamt samt över att romska barn går på särskolor. Vidare uttrycker parlamentet sin oro över det ökande ungdomsvåldet och våldet mot barn, och uppmanar myndigheterna att säkerställa ett fullständigt rättigheterna för utsatta barn, exempelvis romska barn, gatubarn och barn som lever i fattigdom.

48.

Europaparlamentet upprepar att regionalt samarbete är avgörande för att länderna på västra Balkan ska lyckas i den europeiska integrationsprocessen, eftersom det utgör ett bevis på anslutningsländernas vilja och förmåga att uppfylla en EU-medlemsstats skyldigheter och konstruktivt medverka i den europeiska integrationens vidareutveckling inom EU-institutionerna. Parlamentet välkomnar arbetet för försoning, och betonar att Serbien fortsättningsvis bör spela en aktiv och konstruktiv roll i denna region och fortsätta att söka sätt att erkänna lidande och respektera den rätt till sanning och rättvisa som alla offer för krigsförbrytelser har, bland annat genom stöd till inrättandet av Recom. Parlamentet påminner om att en verklig försoning mellan nationer och folk, fredlig konfliktlösning och upprättande av goda grannförbindelser mellan europeiska länder är väsentligt för hållbar fred och stabilitet och på ett betydande sätt bidrar till en genuin europeisk integrationsprocess. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att samarbeta nära med länderna i f.d. Jugoslavien kring en lösning på alla återstående problem när det gäller arv enligt lagen.

49.

Europaparlamentet beklagar djupt president Nikolićs uttalanden i juli 2012, där han förnekade folkmordet i Srebrenica, och uppmanar honom skarpt att ompröva sin ståndpunkt och sin retorik för att möjliggöra verklig och varaktig försoning. Parlamentet upprepar att inga krigsförbrytelser och människorättsbrott under 1990-talets konflikter i f.d. Jugoslavien får förnekas, inte heller folkmordet i Srebrenica, som erkänts som folkmord i slutsatserna och avgörandena från Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) och Internationella domstolen.

50.

Europaparlamentet bekräftar sitt kraftfulla stöd till liberaliseringen av visumförfarandena för länderna på västra Balkan. Parlamentet uppmanar Serbien och de medlemsstater som påverkas mest att tillsammans hantera problemet med falska asylsökande. Parlamentet påminner om att denna liberalisering representerar det mest synliga och konkreta resultatet av den europeiska integrationsprocessen i regionen, och uppmanar dem att göra allt de kan för att strikt genomföra alla nödvändiga kriterier och åtgärder för visumfria resor till Schengenländerna. Parlamentet betonar att ett tillfälligt upphävande av det viseringsfria systemet avsevärt skulle försena anslutningsprocessen för de länder på västra Balkan som gynnas av det. Serbien måste samarbeta ytterligare med EU-medlemsstaternas myndigheter i hanteringen av falska asylsökande, också genom att anta och genomföra reformer för att förbättra situationen för de minoriteter som i många fall missbrukat det viseringsfria systemet och vissa medlemsstaters asylpolitik. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som påverkas mest av inflödet av falska asylsökande att anta lämpliga mekanismer för att hantera dessa fall, framför att genom att klassificera länderna på västra Balkan som ”säkra ursprungsländer”. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att hjälpa Serbien med landets åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet i samband med smuggling av falska asylsökande. Parlamentet konstaterar dessutom att Serbien i allt högre grad har blivit ett mottagarland för asylsökande och därför måste bli effektivare i sin hantering av asylansökningar. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att vederbörligen informera medborgarna om det viseringsfria systemets begränsningar för att undvika varje form av missbruk av resefriheten och politiken för visumliberalisering. Denna liberalisering är ett av de viktigaste resultaten av Serbiens senaste framsteg i riktning mot EU, och ett tillfälligt upphävande skulle med säkerhet få negativa sociala, ekonomiska och politiska följder.

51.

Europaparlamentet betonar den centrala roll som aktiva och oberoende civilsamhällesorganisationer och det serbiska parlamentet har för att stärka och befästa landets demokratiska politiska processer. Parlamentet framhåller vikten av dialog med civilsamhällesorganisationerna och den betydelsefulla roll som aktörerna i civilsamhället spelar genom att de bidrar till att främja dialog och ett stärkt regionalt samarbete.

52.

Europaparlamentet välkomnar regeringens närmare samarbete med icke-statliga organisationer, men efterlyser ett bredare samråd med dessa organisationer i det politiska beslutsfattandet, bland annat i samband med utformning av politik och lagstiftning och vid övervakningen av myndigheternas verksamhet. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att samarbeta med civilsamhällesorganisationer, icke-statliga aktörer och arbetsmarknadens parter i anslutningsprocessens alla skeden och att tillhandahålla den information som behövs i landet som ett bevis på att man följer principen om integrering av det civila samhället i politiken, eftersom det är väsentligt för att garantera ansvarsskyldighet och öppenhet i processen.

53.

Europaparlamentet berömmer den serbiska regeringen för att den fortsatt programmet för förstöring av vapen. Programmets framgång är en viktig faktor när det gäller att komma till rätta med den våldsamhet som gått i arv till det serbiska samhället från 1990-talets stridigheter.

54.

Europaparlamentet välkomnar premiärminister Ivica Dačićs statsbesök i Bosnien och Hercegovina, liksom det officiella stödet för Bosnien och Hercegovinas territoriella integritet och suveränitet. Den serbiska regeringens direkta förbindelser med myndigheterna i Republika Srpska måste överensstämma med detta uttalade stöd och får inte undergräva de statliga bosniska institutionernas integritet, suveränitet, befogenheter och möjligheter att fungera väl. Vidare uppmanar parlamentet med kraft de serbiska myndigheterna att aktivt stödja alla de grundlagsändringar som måste till för att Bosnien och Hercegovinas statliga institutioner ska kunna genomföra krävande reformer som en del av den europeiska integrationsprocessen.

55.

Europaparlamentet välkomnar tanken på att inleda förhandlingar om att underteckna ett fördrag om goda grannförbindelser med Bulgarien och hoppas att detta kommer att leda till en positivare utveckling i det regionala sammanhanget.

56.

Europaparlamentet uppmuntrar de politiska ledarna i Kroatien och Serbien att anstränga sig för att förbättra sina ömsesidiga förbindelser och stöder i detta hänseende alla initiativ som leder till ökat samarbete och försoning mellan de båda länderna. Parlamentet betonar vikten av goda grannförbindelser i den europeiska integrationsprocessen och uppmanar med kraft myndigheterna i bägge länder att göra ytterligare insatser för att lösa frågan om saknade personer. Båda regeringar uppmanas att lösa de återstående gränstvisterna och att aktivt stödja flyktingars återvändande.

57.

Europaparlamentet gläds åt att förbindelserna mellan Montenegro och Serbien har förbättrats, Parlamentet efterlyser närmare samordning mellan de respektive regeringarna i fråga om EU-relaterade reformer, särskilt när man tar itu med gemensamma utmaningar för rättsstaten. Parlamentet uppmuntrar båda regeringarna att öka sina insatser för att lösa de återstående gränstvisterna.

58.

Europaparlamentet välkomnar det avtal som uppnåtts mellan Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om fri rörlighet för medborgarna, utöver de avtal som Serbien redan undertecknat. Parlamentet välkomnar president Nikolićs erbjudande om att genom medling åstadkomma en lösning på den långvariga tvisten mellan de ortodoxa kyrkorna i de båda länderna, med full hänsyn till principen om åtskillnad mellan kyrka och stat. Parlamentet uppmanar båda regeringar att öppna fler gränsövergångar för att underlätta snabb passage över gränserna för lokalbefolkningen i gränsområdena

59.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom Sarajevoprocessen och Serbiens aktiva arbete för att främja den. Parlamentet välkomnar resultatet av den internationella givarkonferensen i Sarajevo i april 2012, där Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Montenegro och Serbien kom överens om ett gemensamt regionalt bostadsprogram. Parlamentet ger sitt starka stöd åt detta program och uppmuntrar till samarbete mellan länderna när det gäller att hitta lösningar för flyktingar och fördrivna personer i regionen. Parlamentet uppmanar alla parter att genomföra programmet snarast möjligt.

60.

Europaparlamentet uppmanar Serbien att respektera Kosovos territoriella integritet och att lösa alla bilaterala frågor i dialog med Priština, i god europeisk grannskapsanda och ömsesidig förståelse.

61.

Europaparlamentet noterar de besvärliga utmaningar i den ekonomiska politiken som man måste ta itu med. Parlamentet betonar att affärsklimatet måste förbättras som en reaktion på den höga arbetslösheten och den på nytt stigande inflationen. Nya åtstramningar kan inte åstadkomma något i sig själv, utan måste kombineras med en politik för tillväxt.

62.

Europaparlamentet uppmanar Serbien att ägna mer uppmärksamhet åt att ytterligare förbättra affärsklimatet, särskilt när det gäller privatiseringsförfaranden och offentlig upphandling.

63.

Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för förnybar energi, som syftar till att införa konkreta åtgärder genom vilka Serbien hoppas kunna förverkliga sitt åtagande enligt fördraget om energigemenskapen, nämligen att 27 procent av den sammanlagda energiförbrukningen ska komma från förnybara källor senast 2020.

64.

Europaparlamentet upprepar betydelsen av historisk försoning när det gäller massakrerna 1941–1948 och understryker vikten av utfästelserna från både Ungerns och Serbiens presidenter om att avge ett erkännande i detta syfte.

65.

Europaparlamentet anser att den gemensamma serbisk-ungerska historikerkommittén, som varit verksam i två år, utgör ett positivt steg i processen för ömsesidig förståelse och försoning i samband med historiska trauman, och uppmanar med kraft myndigheterna att överväga att utöka modellen till Serbiens alla grannländer.

66.

Europaparlamentet välkomnar det avtal som uppnåtts mellan Serbiens och Kroatiens utrikesministrar om inrättande av en gemensam, blandad kommission som ska ta itu med återstående frågor mellan de två länderna, däribland de anklagelser om folkmord som de två länderna riktat mot varandra. Detta är ett viktigt steg i rätt riktning för hela regionen på vägen mot EU-integration. Parlamentet uppmanar i detta avseende rådet att intensifiera och stärka gemensamma EU-finansierade gränsöverskridande projekt i syfte att ytterligare utveckla goda grannförbindelser och stärka det regionala samarbetet.

67.

Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen, som kommer att ta över ordförandeskapet för energigemenskapen i januari 2013, att vidta alla åtgärder som behövs för att anpassa energistrategin, som antogs av energigemenskapens ministerråd i Budva den 18 oktober 2012, till EU:s miljönormer och klimatmål, samtidigt som man ser till att alla berörda intressenter omfattas av samrådsprocessen, däribland civilsamhällesorganisationerna.

68.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga energifärdplanen för 2050 till länderna i energigemenskapen, eftersom dessa länder precis som EU strävar efter en fullständigt integrerad inre marknad för el och gas och tillämpar EU:s energiregelverk.

69.

Europaparlamentet efterlyser en ekonomisk politik som säkrar en hållbar tillväxt, miljöskydd och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att underlätta verksamheten för små och medelstora företag, som ett sätt att både öka intäkterna och minska den för närvarande höga arbetslösheten, särskilt bland unga människor, och att öka tillgången till finansiering. Parlamentet påminner om att de statliga och privata monopolen lägger allvarliga hinder i vägen för övergången till en öppen marknadsekonomi, och uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att avskaffa dem.

70.

Europaparlamentet uppmärksammar den avsevärda ökningen av statsskulden och den höga arbetslösheten. Parlamentet uppmanar regeringen att gå vidare med åtgärder som syftar till att minska budgetunderskottet och att utarbeta en sysselsättningsstrategi som fokuserar på de hårdast drabbade kategorierna i samhället och på unga människor.

71.

Europaparlamentet betonar att den globala finanskrisen har negativa återverkningar på samhället, särskilt de utsatta grupperna. Därför uppmanas myndigheterna att göra allt som står i deras makt för att minimera de negativa effekterna – fattigdom, arbetslöshet, social utslagning – men även att ta itu med och bekämpa de grundläggande orsakerna.

72.

Europaparlamentet betonar att Serbien har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) viktigaste arbetsrättsliga konventionerna, liksom den ändrade europeiska sociala stadgan. Parlamentet uppmärksammar att arbets- och fackföreningsrättigheterna fortfarande är begränsade, trots att de garanteras i författningen, och uppmanar Serbien att ytterligare stärka dessa rättigheter. Det är oroande att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är svag och att samråd med arbetsmarknadens parter sker sporadiskt. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stärka det ekonomiska och sociala rådet, så att det kan spela en aktiv roll för att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och en aktivare rådgivande roll i lagstiftningsprocessen.

73.

Europaparlamentet beklagar de uteblivna framstegen i fråga om arbets- och fackföreningsrättigheter. Parlamentet uppmanar myndigheterna att raskt gå vidare med att skapa förutsättningar för en verklig dialog mellan arbetsmarknadens parter – som hittills har lyst med sin frånvaro – och att förenkla förfarandena för registrering av fackföreningar samt främja erkännandet av redan registrerade fackföreningar. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid bristerna i den arbetsrättsliga lagstiftningen, som inte har anpassats till unionens regelverk, liksom i strejklagen, som inte uppfyller EU:s och ILO:s normer. Vidare påpekar parlamentet att favorisering och svågerpolitik fortfarande utgör avsevärda problem i Serbien. Parlamentet understryker vikten av att rekrytering och befordran sker på grundval av meriter, särskilt inom den offentliga sektorn, och betonar att det är oacceptabelt att säga upp anställda på grundval av deras politiska åsikt eller tillhörighet.

74.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som hittills utförts av byrån för återlämnande av egendom. Myndigheterna uppmanas att se till att byrån förses med alla nödvändiga administrativa och ekonomiska resurser för att kunna bedriva sitt arbete oberoende. Parlamentet uppmuntrar till ersättning in natura där detta bedöms vara möjligt. Parlamentet understryker behovet att ta itu med privata intressenters systematiska förvärv av offentlig egendom genom att upprätta en fullständig förteckning över offentlig och statlig egendom och genom att harmonisera fastighets- och byggnadslagen med europeiska normer. Parlamentet uppmärksammar att särskilt fastigheter i städerna varit föremål för förvärv med hjälp av otillräckliga rättsliga förfaranden och utgjort mål för penningtvätt av den organiserade brottsligheten och privata intressen.

75.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya förordningen om projektet Europeisk kulturhuvudstad, som gör det möjligt för kandidatländer till EU att delta under perioden 2020–2030. Parlamentet stöder det initiativ som myndigheterna i staden Belgrad tagit genom att inleda en kampanj för att Belgrad ska väljas till Europas kulturhuvudstad 2020, och uppmuntrar relaterade projekt som ska föra Belgrad och Serbien närmare EU kulturellt, särskilt vad gäller samexistens mellan olika etniska grupper, mångkulturell förståelse och dialog mellan religioner.

76.

Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla kollektivtrafiken, framför allt för att uppgradera befintliga eller skapa nya järnvägsförbindelser inom ramen för ett hållbart transportsystem. Det är beklagligt att det gjorts få framsteg på detta område och på området för kombinerad transport.

77.

Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att i synnerhet förenkla och påskynda de administrativa förfarandena för utfärdande av bygglov, licensgivning och etablering av nätanslutning för projekt för förnybar energi.

78.

Europaparlamentet påpekar att det krävs avsevärda insatser på miljöområdet, särskilt inom vattenförvaltning, naturskydd och luftkvalitet. Parlamentet betonar att inga påtagliga framsteg kan göras utan en tillräcklig förstärkning av förvaltningens kapacitet, och uppmanar den serbiska regeringen att vidta de åtgärder som behövs i detta avseende.

79.

Europaparlamentet beklagar den serbiska regeringens beslut att höja den högsta tillåtna aflatoxinhalten i mjölk från 0,05 till 0,5 mikrogram per kilogram för att kunna hantera den rådande mjölkkrisen. De serbiska myndigheterna uppmanas eftertryckligen att så snart som möjligt ta itu med de ursprungliga orsakerna till denna högre aflatoxinhalt i mjölken och därefter sänka den högsta tillåtna halten i linje med gällande EU-normer.

80.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt regeringen och parlamentet i Serbien.


(1)  EUT L 80, 19.3.2008, s. 46.

(2)  A/RES/64/298.

(3)  EUT L 334, 19.12.2007, s. 46.

(4)  EUT L 336, 18.12.2009, s. 1.

(5)  EUT L 163, 23.6.2011, s. 1.


Top