52013DC0594

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årsrapport 2013 om genomförandet av Europeiska unionens utvecklings- och biståndspolitik under 2012

En global framtid baserad på ansvar och solidaritet

År 2012 tilldelades Europeiska unionen Nobels fredspris för sitt bidrag till fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. I sitt tal i samband med prisceremonin tog Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso upp hur detta arbete är kopplat till global solidaritet och ansvar: ”Som en kontinent som har gått från ödeläggelse till att bli en av världens starkaste ekonomier, som har de mest progressiva samhällssystemen och som är världens största biståndsgivare, har vi ett särskilt ansvar gentemot miljontals behövande människor.”

Europa har alltså en central roll i de internationella insatserna för att förbättra människors liv genom utveckling. EU som helhet är fortfarande världens största givare av offentligt utvecklingsbistånd, med ett gemensamt bistånd som under 2012 uppgick till 55,2 miljarder euro[1]. År 2012 var även det år som agendan för förändring[2] började genomföras. Agendan syftar till att göra EU:s utvecklingspolitik ännu effektivare när det gäller att minska fattigdomen. Samtidigt fortsatte arbetet med den globala ram som ska gälla efter 2015, i vilket EU spelar en framträdande roll. EU agerade även snabbt och kraftfullt för att ge stöd i krissituationer och känsliga lägen, bl.a. i samband med torkan i Sahel och konflikterna i Syrien och Mali.

Genomförandet av agendan för förändring

Agendan för förändring godkändes av rådet den 14 maj 2012 och lägger fram ett mer strategiskt sätt att minska fattigdomen genom att öka effekterna av EU:s utvecklingspolitik[3]. Det sker genom en rad viktiga förändringar av hur EU-biståndet ges. Det handlar bl.a. om ett differentierat tillvägagångssätt som innebär att gåvobiståndet riktas in på de områden där det bäst behövs och kan göra störst nytta när det gäller att minska fattigdomen, att biståndet koncentreras till högst tre sektorer per land, att god samhällsstyrning, demokrati och mänskliga rättigheter, samt en inkluderande och hållbar tillväxt betonas mer, att innovativa finansieringsmekanismer används i större utsträckning, att politiken blir mer samstämmig och att samordningen och de gemensamma insatserna med medlemsstaterna ökar.

Genomförandet av agendan för förändring pågår. Flera meddelanden som antogs under 2012 handlade om specifika frågor som ”socialt skydd i EU:s utvecklingssamarbete”[4], ”en grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser”[5] och ”EU-strategi för resiliens: lära av livsmedelsförsörjningskriser”[6]. EU:s utvecklingsdagar – ett årligt evenemang som uppmärksammar globala frågor och utvecklingssamarbete – lyfte fram ett centralt tema i agendan för förändring: en inkluderande och hållbar tillväxt för människans utveckling.

År 2012 ökade kommissionen kombinationen av gåvobistånd och andra former av stöd, t.ex. lån och eget kapital, för att få fram rätt finansieringsmix för specifika projekt. EU inrättade tre nya mekanismer för kombinationer av gåvobistånd och lån för Asien, Västindien och Stillahavsområdet. Till följd av detta kunde gåvobistånd från EU på över 400 miljoner euro möjliggöra investeringsprojekt i mottagarländerna som hade en samlad projektvolym på omkring 10 miljarder euro.

Kommissionen började även fastställa en övergripande ram för resultatrapportering och för att reformera övervaknings- och rapporteringssystem som rör genomförandet av projekt och program. Under 2012 inledde EU och medlemsstaterna sin gemensamma programplanering för sex länder: Etiopien, Ghana, Guatemala, Laos, Mali och Rwanda. Den gemensamma programplaneringen för Haiti och södra Sudan hade redan inletts som ett led i en tidigare process för att förbättra biståndets resultat och effekter. En process inleddes också för att utvidga den gemensamma programplaneringen genom att bedöma dess genomförbarhet i mer än 40 nya länder.

Livsmedelstrygghet och livsmedelsfrågor

Under 2012 fick 870 miljoner människor fortfarande inte tillräckligt med mat. I meddelandet om resiliens, som antogs i oktober, fastställdes tio viktiga steg för att förbättra resiliensen hos världens mest sårbara grupper. Det handlade om allt ifrån nationella resiliensstrategier och planer för förebyggande/hantering av katastrofer till system för tidig varning i särskilt katastrofdrabbade länder, samt innovativa riskhanteringsmetoder. Policyn bygger på de lovande resultaten av EU:s resiliensförstärkande initiativ i Sahel och på Afrikas horn: Alliance Globale pour l’Initiative Résilience (AGIR-Sahel) och Supporting HoA Resilience (SHARE). Båda syftar till att bryta den onda cirkeln av torka, svält och fattigdom genom varaktig samordning mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd.

På tre år har EU:s livsmedelsmekanism om 1 miljard euro förbättrat livet för mer än 59 miljoner människor i 49 länder och indirekt hjälpt omkring 93 miljoner andra. Två program som bidrog till dessa framsteg var ett boskapsvaccineringsprogram, som har behandlat mer än 44,6 miljoner kreatur, och ett program för utbildning i jordbruksproduktion för 1,5 miljoner människor.

Livsmedelsförsörjning är avgörande inom utvecklingspolitiken. Under 2012 lovade EU hjälpa partnerländerna att minska antalet barn som har stannat i växten med minst 7 miljoner fram till 2025. EU:s tematiska program för livsmedelstrygghet gav därför 5 miljoner euro genom SUN-rörelsens (Scaling Up Nutrition) sekretariat för att stödja nationella ansträngningar och se till att tillräcklig näring tillhandahålls från graviditetens början fram till barnets andra födelseår. Trettiotre utvecklingsländer, där 59 miljoner av världens 165 miljoner barn som har stannat i växten finns, hade i slutet av 2012 gått med i SUN. EU spelade även en aktiv roll under G8-toppmötet i maj, då ”New Alliance to Improve Food and Nutrition Security”[7] lanserades. Förberedelser inleddes även under hösten 2012 med ett meddelande om att förbättra näringssituationen för mödrar och barn som enligt planerna ska antas i mars 2013.

Socialt skydd

Alltför ofta är det de mest sårbara grupperna i samhället som hamnar på efterkälken i skapandet av välstånd. Bara 20 % av världens befolkning omfattas av ett tillfredsställande socialt skydd och denna brist försvårar en långsiktig och hållbar utveckling. I augusti antog kommissionen ett meddelande om socialt skydd som visade hur utvecklingssamarbetet kan stärka åtgärder och system som rör socialt skydd. Det innehöll förslag om hur partnerländerna kan få stöd, inte minst med att säkra ett socialt grundskydd för att anta och genomföra åtgärder för att skapa arbetstillfällen och bättre sysselsättningsmöjligheter, och EU-stöd för att angripa de grundläggande orsakerna till bristen på social trygghet. Förslagen lades fram – i likhet med de som ingår i agendan för förändring för att ta ett helhetsgrepp på människans utveckling – efter ett omfattande offentligt samråd och kommer att diskuteras av EU:s biståndsministrar och Europaparlamentet under 2013. EU har även uttryckt sitt stöd för idén om ett nationellt fastställt socialt grundskydd och medverkade till att det godkändes av G20-länderna och till att rekommendationen om ett socialt grundskydd antogs vid internationella arbetskonferensen 2012.

Stöd till övergångsländer

Det gemensamma meddelandet ”EU:s stöd till hållbara förändringar i övergångssamhällen”[8], som antogs i oktober, handlade om vad EU kan göra för att hjälpa övergångsländer att uppnå en framgångsrik och hållbar omvandling. Det bygger på EU:s egna erfarenheter av utvidgningsprocessen, grannskapspolitiken och utvecklingssamarbetet, samt av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets‑ och försvarspolitiken. Det gemensamma meddelandet innehåller ett antal konkreta åtgärder för att förbättra hur EU hjälper dessa länder att få till stånd varaktiga reformer.

Hållbar energi för alla

Stödet till målen med FN:s initiativ ”Hållbar energi för alla” (SE4ALL) kom igång ordentligt under 2012. En högnivågrupp i vilken kommissionsledamoten med ansvar för utvecklingsfrågor, Andris Piebalgs, ingår ledde den första fasen av initiativet som syftar till att få regeringar, den privata sektorn och civilsamhället att erbjuda moderna energitjänster för alla, att förbättra energieffektiviteten på alla nivåer och fördubbla de förnybara energislagens andel av den globala energimixen.

Kommissionen och det danska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd anordnade ett SE4ALL-toppmöte i EU i april, under vilket kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade det ambitiösa målet att utvecklingsländerna ska få hjälp att senast 2030 ge 500 miljoner människor tillgång till hållbara energitjänster. Kommissionen utlovade 400 miljoner euro till energirelaterade insatser i Afrika söder om Sahara genom en kombination av gåvobistånd och lån. Man lanserar även en EU-fond för tekniskt bistånd på 65 miljoner euro och mer än 75 miljoner euro avsätts för elektrifieringsprojekt på landsbygden i AVS-länderna.

Mer än 12 miljoner människor bör få del av den förbättrade tillgången till moderna energitjänster tack vare de projekt som redan finansieras via EU-mekanismen för energiinvesteringar i AVS-länderna.

Rio+20: mot en grönare ekonomi

I samband med FN:s konferens om hållbar utveckling (Rio+20) i juni säkrade EU åtaganden inom områden som vatten, världshaven, mark och ekosystem, arbete under anständiga förhållanden, socialt skydd, energi, hållbart jordbruk och livsmedelstrygghet. Konferensen antog förklaringen ”Den framtid vi vill ha”[9]. Det slogs för första gången fast att en inkluderande grön ekonomi är viktig för att uppnå en hållbar utveckling och minska fattigdomen. Det slogs även fast att det omgående måste vidtas åtgärder för att motverka ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det uppstod möjligheter att samarbeta med en mängd olika länder för att gemensamt utforma åtgärder för en grön ekonomi. Det beslutades även att man skulle sätta upp hållbara utvecklingsmål och utarbeta alternativ för en effektiv strategi för att finansiera hållbar utveckling.

Insatser för att uppnå millenniemålen

EU:s projekt och program bidrar till millenniemålen i olika världsdelar och regioner. Världen har sammantaget gjort stora framsteg när det gäller millenniemålen. Enligt de senaste siffrorna[10] har man redan halverat andelen människor som lever i extrem fattigdom, före den fastställda tidsfristen 2015.

När det gäller tillgången till säkert dricksvatten, andelen barn som genomgår grundskoleutbildning och den globala andelen hiv-smittade har det skett stora förbättringar, även om det fortfarande finns skillnader mellan tätorter och landsbygdsområden. Utmaningar kvarstår, där inte minst delar av Afrika söder om Sahara och konfliktdrabbade länder släpar efter. Globalt sett återstår fortfarande mycket att göra när det gäller att bekämpa svält, spädbarns- och mödradödlighet, vattenkvalitet och renhållning.

Flera program lanserades under 2012 inom ramen för EU:s millenniemålsinitiativ på 1 miljard euro. Millenniemålsinitiativet syftar till att uppnå snabbare framsteg när det gäller millenniemålen i 36 AVS-länder genom stöd till de mål som är mest avlägsna, samt prestationsbaserad finansiering till länder som har använt biståndet på ett framgångsrikt sätt.

Millenniemålsinitiativet i praktiken:

Vatten till försummade områden i Togo

Stöd på 16,7 miljoner euro från EU:s millenniemålsinitiativ har beviljats åtgärder som rör vatten och renhållning i Togos södra havsregion, där nästan hälften av invånarna bor och 90 % av den ekonomiska aktiviteten är koncentrerad. Bara 13 % av befolkningen i detta område har tillgång till säkert och rent dricksvatten, som tas upp från traditionella brunnar eller med pumpar. Fram till 2016 ska 467 brunnar och 6 000 latriner byggas eller renoveras, och 8 500 statligt anställda och berörda parter ska få utbildning. Två projekt som organiseras gemensamt med Unicef och tyska Röda korset syftar till att förse 140 landsbygdssamhällen i regionen med dricksvatten och sanitära anläggningar och att ge familjer utbildning i hygien, som särskilt ska inriktas på barn.

Utformning av en ram för perioden efter 2015

Förberedelser inför FN:s särskilda möte för att granska framstegen mot millenniemålen (september 2013) och diskussionerna om perioden efter 2015 överhuvudtaget tog fart under 2012. Arbetet inleddes med ett meddelande, inklusive ett offentligt samråd, och i juli utsågs kommissionsledamoten Andris Piebalgs till FN:s högnivågrupp för perioden efter 2015. Meddelandet ska enligt planerna antas i februari 2013 och innehålla förslag till principer för EU:s ståndpunkt när det gäller en övergripande ram för perioden efter 2015 som sammanför frågor om fattigdomsutrotning och hållbar utveckling, inbegripet en översyn av millenniemålen och uppföljningen av Rio+20-konferensen. Ståndpunkten ska enligt planerna godkännas av rådet i juni 2013.

EU i världen

God samhällsstyrning är avgörande för en inkluderande och hållbar utveckling och stod i fokus under 2012. I linje med agendan för förändring och det gemensamma meddelandet från 2011, ”Mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för EU:s yttre åtgärder – effektivare metoder”[11], använde sig EU av alla sina externa instrument för att främja reformer i övergångsländer, aktivt ingripa i krissituationer för att säkra stabilitet och stödja fria och rättvisa val. EU minskade sina kontakter med länder som kränker de mänskliga rättigheterna, införde omfattande restriktioner mot förtryckarregimer och riktade i stället in biståndet mot civilsamhället och drabbade befolkningsgrupper. Detta var fallet när det gäller Syrien, där en allt allvarligare humanitär kris och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna ledde till att EU drog in sitt bilaterala ekonomiska bistånd och införde kraftfulla sanktioner samt kanaliserade stödet direkt till de drabbade invånarna.

EU:s internationella samarbete var fortsatt inriktat på ett uppnående av millenniemålen. Trots goda möjligheter att uppnå målet om grundskola för alla senast 2015 är det fortfarande inte sannolikt att Afrika söder om Sahara kommer att uppnå grundläggande millenniemål i tid. Extrem fattigdom, barnadödlighet och mödravård är fortsatt stora utmaningar. Resultaten av EU:s stöd i Afrika söder om Sahara var positiva under 2012 och de totala finansieringsåtagandena uppgick till 4,014 miljarder euro. Flera länder överträffade sina årliga mål tack vare att genomförandet av projekt och program gick bättre än väntat. Det tydligaste exemplet var utbetalningen av budgetstöd om 40 miljoner euro till Malawi i december 2012 efter en positiv utveckling i landet.

För att på ett varaktigt sätt förbättra motståndskraften hos de mest sårbara befolkningsgrupperna i Sahelregionen anordnade kommissionen en högnivåkonferens i juni. Deltagarna enades om att lansera ett partnerskap för resiliens genom ett initiativ med flera intressenter (AGIR–Sahel/Alliance globale pour l’initiative Résilience – Sahel).

AGIR är en färdplan för att öka resiliensen hos offer för kronisk undernäring i regionen. Förutom potentiella investeringar på 750 miljoner euro över en treårsperiod för att bygga säsongsrelaterade skyddsnät enades man även om satsningar på hälso- och sjukvård och andra sociala sektorer, på fungerande livsmedelsmarknader och på ökad makt och inflytande för kvinnor, inbegripet kvinnor som arbetar med jordbruk.

Kommissionen lanserade initiativet SHARE (Supporting Horn of Africa Resilience) för att uppmuntra investeringar i återhämtning och resiliens som ett komplement till EU:s omfattande bistånd till Afrikas horn efter torkan 2011. Planer värda mer än 250 miljoner euro upprättades för att trappa upp EU:s engagemang under 2012–2013. Det handlade bl.a. om stöd till jordbruksproduktion och boskapsuppfödning, livsmedelsförsörjning, djurhälsa, vattenförsörjning och förvaltning av naturresurser. Inom ramen för SHARE understryker kommissionen att större relativ vikt bör fästas vid låglandsområdena på Afrikas horn, dvs. områden som i hög grad domineras av jordbruk och boskapsskötsel. SHARE ingår i den strategiska ramen för Afrikas horn som tar ett helhetsgrepp på EU:s engagemang i regionen och stöder befolkningen i dess strävanden efter fred, stabilitet, säkerhet och välstånd under ansvariga regeringar. Många olika biståndsprojekt och fyra GSFP-uppdrag bidrar också till den strategiska ramen.

EU spelade under hela 2012 en viktig roll i Mali genom att mobilisera världssamfundet efter arméns myteri/statskupp och hotet om att terroristgrupper kunde komma att ta makten i norra Mali. För att försöka bryta det politiska dödläget vidtog EU åtgärder för att återuppbygga armén och bidrog avsevärt till de ingripanden som afrikanska och franska styrkor gjorde med FN:s säkerhetsråds godkännande i början av 2013. För att samla stöd för en återuppbyggnad av landet kommer EU att hålla en givarkonferens om Mali i maj 2013. Krisen visade att EU:s helhetsstrategi och beslutsamhet att ge ett väsentligt bidrag till återuppbyggnad, stabilisering och varaktig fred är betydelsefullt, framför allt i norra Mali. Även om det fortfarande krävs en varaktig lösning på den politiska och säkerhetsmässiga krisen i Mali för att uppnå fred och utveckling i hela Sahelområdet är det nödvändigt att även hantera säkerhets- och utvecklingsfrågor som omfattar hela Sahelområdet.

Ömsesidigt ansvar och gemensamt engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet utgör kärnan i den nya europeiska grannskapspolitiken[12], som framför allt syftar till att stödja ”fördjupad demokrati”. Flera anslag har gjorts under paraplyprogrammen för ytterligare stöd till de södra och östra grannskapen: Spring (Support for Partnership Reform and Inclusive Growth) och EaPIC (Eastern Partnership Integration and Cooperation).

Under hela 2012 följde EU i sin respons på den arabiska vår som svepte över delar av det södra grannskapet principen om ”mer för mer”[13], en incitamentsbaserad ansats som är avsedd att stödja partnerländer som genomför reformer och bygger upp en ”fördjupad demokrati”. Denna princip konkretiseras genom paraplyprogrammet Spring, som ger mer stöd till partnerländer som visar verkligt engagemang och gör framsteg.

Skolgång för tvångsfördrivna syriska barn

Tvångsfördrivna syriska barn som inte kan gå i skolan får hjälp genom ett EU-program värt 10 miljoner euro. Programmet genomförs via Unicef och har som mål att ge 5 500 utsatta syriska och jordanska barn i 39 skolor i Jordanien fri skolgång och andra relevanta utbildningstjänster utöver vad de får från värdsamhällena i Jordanien. Projektet stöttar det jordanska skolsystemet på nationell och lokal nivå.

I det östra grannskapet fortsatte EU att stödja partnerländernas reformprocesser. Det gemensamma meddelandet i maj, ”Det östliga partnerskapet – en färdplan inför toppmötet hösten 2013”[14], var ett viktigt steg i förberedelserna för det framtida arbetet. De åtföljande bilaterala och multilaterala färdplanerna ska vägleda partnerskapets genomförande inför toppmötet i Vilnius. EaPIC gav ökat ekonomiskt stöd till Armenien, Georgien och Moldavien.

EU var särskilt aktivt i Asien under 2012 med fler högnivåmöten, besök och toppmöten än någonsin tidigare, vilket kulminerade i det nionde Asem-toppmötet i Laos i november. Stora framsteg gjordes med ramavtal, partnerskaps- och samarbetsavtal och frihandelsavtal med flera asiatiska partnerländer. EU fortsatte samarbeta med regionala organisationer. En ny handlingsplan upprättades tillsammans med Asean (Sydostasiatiska nationers förbund) som var inriktad på hållbar utveckling och tillväxt för alla under perioden 2013–2017.

Reformer i Myanmar/Burma

EU stöder den anmärkningsvärda politiska och ekonomiska övergång som äger rum i Myanmar/Burma och upphävde sina restriktioner i maj 2012. Kommissionen upprätthåller nu fullständiga förbindelser med regeringen om utvecklingssamarbetet, som har mer än fördubblats i värde och vuxit i omfattning. I februari 2012 besökte kommissionsledamoten Andris Piebalgs Myanmar/Burma och meddelade att EU skulle stödja landets demokratiska reformer med ett biståndspaket värt 150 miljoner euro över en tvåårsperiod för att få till stånd en hållbar tillväxt och utveckling som kommer hela befolkningen till del. Paketet är en vidareutveckling av det bistånd som redan ges till hälso- och sjukvård, utbildning, utkomstmöjligheter, fördrivna människor och statens kapacitetsuppbyggnad, och i slutet av 2012 hade åtaganden redan gjorts för 100 miljoner euro. Den höga representanten/vice ordföranden Catherine Ashton invigde formellt EU:s nya kontor i Rangoon under sitt besök i april och i september inledde EU förfarandena för att återinföra det allmänna preferenssystemet, som kommer att hjälpa Myanmar/Burma att öka sin export till EU. Myanmar Peace Centre, som invigdes av ordförande José Manuel Barroso i november 2012, spelar en central roll i den etniska fredsprocessen och fick startbidrag av EU.

Afghanistan fortsatte vara en prioritet. I maj upprepade rådet EU:s långsiktiga åtagande gentemot landet genom att lova att biståndet skulle kvarstå på minst samma nivå när trupperna har dragits tillbaka 2014 och att afghanska försök att stärka polismakten och rättssäkerheten skulle stödjas. Dessa löften låg till grund för EU:s åtaganden vid de internationella konferenser som hölls i Chicago, Kabul och Tokyo. Under 2012 uppgick EU:s stöd till hälso- och sjukvård samt socialt skydd till 185 miljoner euro. EU fortsatte sitt engagemang för rättssäkerhet, med särskild tonvikt på polisens arbete. Afghanistan får även stöd från tematiska program för mänskliga rättigheter, civilsamhället och livsmedelstrygghet.

Centralasien, där situationen fortfarande är bräcklig och mycket sårbar, är en viktig region för EU. EU:s biståndsåtaganden uppgick till totalt 117 miljoner euro 2012. EU:s strategi för Centralasien sågs över 2012[15] och är fortfarande effektiv. Rådet (utrikes frågor) välkomnade att förbindelserna med stater i Centralasien har stärkts och bekräftade strategins betydelse. Alla prioriterade områden i strategin är viktiga: mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, god samhällsstyrning och demokratisering, ungdomsfrågor och utbildning, ekonomisk utveckling, handel och investeringar, energi och transport, hållbar miljö och vatten, samt bekämpning av gemensamma hot och utmaningar. Under 2012 låg tonvikten i EU:s utvecklingssamarbete på utbildning, förvaltning av offentliga finanser och investeringsmekanismen för Centralasien, samt på utveckling av den privata sektorn och regional säkerhet.

Latinamerika har totalt sett gjort stora framsteg mot millenniemålen. EU:s bilaterala samarbete med latinamerikanska länder var inriktat på flera olika områden, bl.a. god samhällsstyrning, korruptionsbekämpning, utbildning, klimat, biologisk mångfald och stöd till ekonomin.

Förbindelserna med Västindien under 2012 var inriktade på uppföljning och slutförande av ett antal initiativ som lanserats under föregående år. Att fortsätta och förstärka den politiska dialogen med regionen kvarstod som en prioritet och en politisk dialog fördes mellan EU och forumet för stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. År 2012 inrättades investeringsmekanismen för Västindien som officiellt börjar användas i början av 2013.

Med sin imponerande ekonomiska utveckling och den alltmer stabila och utbredda uppslutningen bakom demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter fortsatte den latinamerikanska och västindiska regionen att växa i betydelse för EU under 2012. Relationerna har emellertid även präglats av en oroande trend mot handelsrestriktioner, t.ex. Argentinas importrestriktioner, som har haft en negativ inverkan på handelsförbindelserna.

Under 2012 antogs det gemensamma meddelandet ”Mot ett förnyat utvecklingspartnerskap mellan EU och Stillahavsområdet”[16]. EU behöll sitt engagemang i Stillahavsområdet, där höjdpunkten var deltagandet i det 43:e mötet i Stillahavsöarnas forum i augusti i Cooköarna. Till detta möte samlades regionens statschefer för att fastställa prioriteringar och ge värdefulla synpunkter på hur utvecklingsbiståndet kan bli effektivare. Det andra ministermötet mellan EU och Stillahavsöarnas forum i juni behandlade säkerhetsfrågor, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, utveckling, klimatförändringar och hållbar förvaltning av havsresurser.

Trots fortsatta samordnade insatser befinner sig Stillahavsområdet fortfarande långt ifrån samtliga millenniemål. Under 2012 godkändes flera EU-projekt i länder i Stillahavsområdet för att främja framstegen beträffande dessa mål, liksom även stöd från millenniemålsinitiativet.

I juni lade kommissionen fram ett förslag till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) med EU[17]. Det tionde mötet i forumet för ULT och EU ägde rum i Bryssel i januari med deltagare från de utomeuropeiska länderna och territorierna och de fyra medlemsstater till vilka de har kopplingar (Danmark, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna). Forumet diskuterade en förlängning av associeringen samt programplanering och användning av resurser från Europeiska utvecklingsfonden.

Framtidsperspektiv

År 2013 är ett viktigt år när det gäller diskussionerna om ramen för perioden efter 2015 och kommissionen väntas anta sitt meddelande ”Ett anständigt liv för alla: att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid” i februari 2013. Rådets slutsatser ska enligt planerna antas i juni 2013 för att befästa EU:s gemensamma ansats när det gäller diskussionerna om ramen för perioden efter 2015. Detta är särskilt viktigt med tanke på FN:s särskilda möte för att granska framstegen mot millenniemålen i september 2013. Det övergripande målet med denna nya ram för perioden efter 2015 bör vara att säkra ett anständigt liv för alla senast 2030, att avskaffa alla typer av fattigdom (ekonomisk, social, miljömässig) och ge världen en hållbar framtid.

Kommissionen ska komplettera detta genom att verkligen försöka få igång en offentlig debatt kring denna fråga. Den europeiska rapporten om utveckling 2013, som förväntas komma i april 2013, och ha titeln ”Post-2015: global action for an inclusive and sustainable future”[18], ska ge ytterligare underlag för den globala dialogen. Även de europeiska utvecklingsdagarna i november 2013 kommer att vara inriktade på biståndets framtid.

Förhandlingarna med Europaparlamentet och rådet om den fleråriga budgetramen 2014–2020 kommer att fortsätta med målet att nå en interinstitutionell överenskommelse som leder till att förordningar om finansieringsinstrumenten antas senast 2013. Kommissionen kommer att fortsätta genomföra agendan för förändring, som även kommer att ligga till grund för programplaneringen inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

Även om differentiering kommer att ske först med de nya finansieringsinstrumenten kommer kommissionen redan nu att arbeta för att se till att övergången till de nya partnerskapen inte orsakar några störningar. Genomförandet av program inom den nuvarande fleråriga budgetramen kommer att betona långsiktig hållbarhet.

[1]               Internet: http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/137320.pdf .

[2]               KOM(2011) 637 slutlig, 13.10.2011.

[3]               Internet: http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/EN/foraff/130243.pdf.

[4]               COM(2012) 446 final, 20.8.2012.

[5]               COM(2012) 492 final, 12.9.2012.

[6]               COM(2012) 586 final, 3.10.2012.

[7]               Kommissionens pressmeddelande IP-12-490, 18.5.2012.

[8]               JOIN(2012) 27 final, 3.10.2012.

[9]               Internet: http://www.un.org/en/sustainablefuture.

[10]             Internet: http://www.un.org/millenniumgoals/pdf/MDG%20Report%202012.pdf.

[11]             KOM(2011) 886 slutlig, 12.12.2011.

[12]             EU:s relationer med partnerländerna i grannskapet och övergången i södra Medelhavsområdet stakades ut efter en strategisk översyn av den europeiska grannskapspolitiken 2011. Kommissionens och den höga representantens/vice ordförandens gemensamma meddelande av den 25 maj 2011 om en ny respons på ett grannskap i förändring beskrev den nya visionen för den europeiska grannskapspolitiken och vidareutvecklade tankegångarna i det gemensamma meddelandet av den 8 mars 2011 om ett partnerskap med södra Medelhavsområdet för demokrati och delat välstånd.

[13]             Gemensamt meddelande KOM(2011) 200 slutlig, 8.3.2011.

[14]             JOIN(2012) 13 final, 15.5.2012.

[15]             3179:e mötet i rådet (utrikes frågor), internet: http://register.consilium.europa.eu/pdf/sv/12/st11/st11857.sv12.pdf.

[16]             JOIN(2012) 6 final, 21.3.2012.

[17]             COM(2012) 362 final, 16.7.2012. Förslaget baserades på en noggrann analys av det nuvarande beslutet, resultaten av olika samråd, politiska uttalanden av kommissionen, rådet, utomeuropeiska länder och territorier och medlemsstater, samt externa studier.

[18]             Internet: http://www.erd-report.eu/erd/index.html.