INNEHÅLLSFÖRTECKNING

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:S MEDEL. 6

DEL I – EUF:s ÅRSREDOVISNING: FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN. 12

1........... ÅRSREDOVISNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDERNA  13

1.1........ ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF: SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR. 13

1.2........ ÅTTONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR  17

1.3........ NIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR  20

1.4........ TIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR  23

1.5........ NOTER TILL ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF. 26

2........... RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET. 47

2.1........ ANSLAG. 51

2.2........ AGGREGERAD REDOVISNING. 54

2.3........ ÖVRIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER. 59

DEL II – EUF:s ÅRSREDOVISNING: REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET. 61

3,1 ....... RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING PER DEN 31 DECEMBER 2012. 63

3.2........ RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012  64

3.3........ FÖRÄNDRINGAR I MEDLEN FRÅN BIDRAGSGIVARNA FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012. 65

3.4........ KASSAFLÖDESANALYS FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012. 66

3.5........ NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN PER DEN 31 DECEMBER 2012. 68

BILAGA TILL DEL I - KAPITEL 2 (RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET): SITUATIONEN PER LAND OCH INSTRUMENT. 103

Attestering av räkenskaperna

Årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för år 2012 har utarbetats i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till årsredovisningen.

Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och redovisningen av årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna i enlighet med artikel 125 i budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden.

Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnaren och från EIB, vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av alla de delar som rör Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.

                                                                                                               

(Undertecknat)

Manfred Kraff

Räkenskapsförare

                                                                                               

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:S MEDEL

1.         BAKGRUND

Europeiska unionen har utvecklingssamarbetsförbindelser med ett stort antal utvecklingsländer. Syftet är att främja ekonomisk och social utveckling med särskild fokusering på att minska och lindra fattigdom på lång sikt genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar unionen, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dessa. De medel från unionen som anslås för utveckling kommer från tre källor:

– Europeiska unionens budget

– Europeiska utvecklingsfonden

– Europeiska investeringsbanken

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla unionens stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). EUF bildades genom Romfördraget från 1957 i syfte att bevilja tekniskt och ekonomiskt bistånd, i början till länder i Afrika som vid denna tidpunkt fortfarande var kolonier och med vilka vissa medlemsstater hade historiska förbindelser.

EUF finansieras inte genom Europeiska unionens budget. EUF finansieras av medlemsstaterna, lyder under egna finansiella bestämmelser och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av de transaktioner som genomförs med medel från EUF och Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget.

Under perioden 2008–2013 kommer det geografiskt fördelade stöd som beviljas AVS-staterna och ULT att fortsätta att i huvudsak finansieras genom EUF. Avtalen om varje ny fond ingås för en period av cirka fem år. Sedan det första partnerskapsavtalet slöts 1964 har de Europeiska utvecklingsfondernas programplanering generellt legat i fas med varje partnerskapsavtal eller konventions tillämpningstid. Varje EUF styrs av en egen budgetförordning i vilken det föreskrivs att en årsredovisning ska upprättas för varje enskild fond. Årsredovisningen utarbetas således separat för varje EUF för den del av fondens medel som förvaltas av Europeiska kommissionen. Årsredovisningen läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen i fråga om de medel som Europeiska kommissionen ansvarar för.

Investeringsanslaget inrättades inom ramen för Cotonou-avtalet. Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AVS-staterna genom att främst, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, som resulterar i ett självförnyande och ekonomiskt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av Europeiska kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsredovisningen, dvs. årsredovisningen av åttonde, nionde och tionde EUF och den rapport som är relaterad till det ekonomiska genomförandet. Redovisningen av investeringsanslaget ingår som en separat del i årsredovisningen (del 2) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd. Tionde EUF omfattar perioden 2008–2013 och har en samlad budget på 22 682 miljoner euro. Av detta belopp anslås 21 966 miljoner euro till AVS-staterna, 286 miljoner euro till ULT och 430 miljoner euro till kommissionen i form av stödutgifter avsedda för programplanering och genomförande av EUF[1].

2.         HUR FINANSIERAS EUF?

Under Europeiska rådets möte den 15–16 december 2005 antogs budgetramen för 2007–2013. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AVS-staterna inte skulle integreras i EU:s budget (budgeteras), utan fortsätta att finansieras genom den befintliga mellanstatliga EUF under perioden 2008–2013.

EU:s budget är ettårig och enligt denna princip planeras och godkänns inkomsterna och utgifterna för ett år. I motsats till EU är EUF en fond som generellt förvaltas på flerårsbasis. Varje EUF ingås genom ett internt avtal mellan medlemsstaterna och åtföljs av en övergripande finansiering för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis under en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år måste de anslagna medlen nyttjas under den period EUF varar. Det faktum att EUF inte styrs av ettårsprincipen belyses i budgetredovisningen, där budgetgenomförandet av EUF mäts i förhållande till de samlade medlen.

Medlen till EUF utgörs av särskilda bidrag från EU:s medlemsstater. Ungefär vart femte år träffas företrädare från medlemsstaterna på mellanstatlig nivå för att fatta beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och för att se över genomförandet. Därefter förvaltas fonden i enlighet med den av kommissionen föreslagna utvecklingspolitiken, vilken antas av rådet. Eftersom medlemsstaterna driver sin egen utvecklings- och biståndspolitik vid sidan av unionens politik måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra. Fram till 2010 infordrades bidrag från de 15 deltagande medlemsstaterna. Under 2011 infordrades de första bidragen till tionde EUF, där 27 medlemsstater deltar.

Även om vissa av medlen i tionde EUF har avsatts för oförutsedda behov har merparten av dem programplanerats i vägledande fleråriga ramar, som till största delen är geografiska men också tematiska, och som nyligen fastställts för åren 2008–2013. Landstrategidokument, regionala strategidokument och strategidokument på regionövergripande AVS-nivå har därför antagits av kommissionen. Genomförandet av dessa övervakas årligen och strategierna ses över efter halva löptiden (avslutad) och efter löptidens slut (pågår). Efter det att översynerna efter halva löptiden eller efter löptidens slut har slutförts kan kommissionen, på EU:s vägnar, se över strategierna och anslagsfördelningen mot bakgrund av de berörda AVS-staternas eller AVS-regionernas aktuella behov och resultat.

Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsarrangemang eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.

3.       HUR FÖRVALTAS OCH SPENDERAS EUF:s MEDEL?

3.1      Rörelsekostnader

EUF:s rörelsekostnader kan ta olika former beroende på hur medlen betalas ut och förvaltas. I enlighet med budgetförordningen förvaltar kommissionen EUF:s medel med hjälp av följande metoder:

Decentraliserad förvaltning: Detta avser de fall när kommissionen delegerar vissa uppgifter för genomförandet av budgeten till tredjeländer, mer eller mindre beroende på den berörda stödmottagarens lokala situation.

Centraliserad förvaltning: Detta avser de fall när budgeten genomförs endera direkt av kommissionen eller indirekt när kommissionen anförtror genomförandeuppgifter åt organ som lyder under EU-rätt eller nationell rätt, exempelvis EU:s byråer.

Gemensam förvaltning med internationella organisationer: Enligt denna metod delegerar kommissionen vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till en internationell organisation.

3.2      Aktörer som deltar i budgetförvaltningen

Den delegerade utanordnaren ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls, förvaltar verksamheten både operativt och budgetmässigt, undertecknar rättsliga åtaganden, kontrollerar resultaten, verkställer utbetalningar och återkräver medel vid behov.

Chefen för EU-delegationen är den lokala sambandspersonen mellan kommissionen och de nationella eller regionala AVS- eller ULT-myndigheterna. Han eller hon arbetar nära tillsammans med de nationella eller regionala utanordnarna vid fastställandet av genomförandestrategin och sektorspolitiken samt förbereder, undersöker och ser över EUF-program och EUF-projekt.

Den nationella utanordnaren i mottagarlandet är en högre tjänsteman som utsetts av regeringen i varje AVS-stat respektive ULT. Han eller hon företräder myndigheterna i sitt land vad avser all verksamhet som finansieras av fonden och som förvaltas av kommissionen och EIB. I de flesta fall utövas dessa funktioner av en medlem av regeringen, vanligtvis landets minister med ansvar för programplanering eller med ansvar för finanserna. Den nationelle utanordnaren utför de administrativa, tekniska och finansiella uppgifterna när det gäller förvaltningen av EUF-program och EUF-projekt.

Kommissionens räkenskapsförare verkställer betalningar och betalningskrav som utfärdats av kommissionens utanordnare och är ansvarig för förvaltningen av finanserna, fastställer reglerna och metoderna för redovisning i EUF, validerar redovisningssystemen, sköter bokföringen och utarbetar därtill hörande årsredovisningar. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska situationen.

3.3      Förvaltningen av EUF:s medel

Merparten av de ekonomiska medel som AVS-staterna och ULT beviljas genom EUF består av bidrag. När varje EUF inleds informerar EU AVS-staterna och ULT om de vägledande anslag dessa får tillgång till under fondens löptid. Medlen anslås på grundval av ett lands behov och resultatkriterier.

På nationell nivå är landstrategidokumentet ett dokument som utarbetas av den berörda AVS-staten och kommissionen. Det kan härledas från föregående samråd med en bred uppsättning aktörer, inbegripet icke-statliga aktörer, lokala myndigheter och, när så är lämpligt, nationella AVS-parlament. Landstrategidokumentet är ett verktyg för prioritering av åtgärder och för uppbyggnad av lokalt ägarskap av samarbetsprogrammen.

Ett nationellt vägledande program (NVP) utarbetas därefter på grundval av och i enlighet med de utvecklingsmål och prioriteringar som angivits i landstrategidokumentet. Det nationella vägledande programmet riktar sig till de sektorer och områden som ska ta emot stödet, förklarar hur stödet ska uppfylla sina syften och ger en tidsplan för genomförandet. En översyn görs av landstrategidokumentet och det nationella vägledande programmet varje år, efter halva löptiden och efter det att EUF löpt ut. Förbättringar och ändringar görs vid behov under programmets löptid.

3.4      Åtaganden om utbetalning av EUF:s medel

För att utbetalning ska kunna göras krävs ett skriftligt rättsligt åtagande mellan kommissionen och den avsedda mottagaren av EUF-medlen. Ett skriftligt rättsligt åtagande kan vara ett (bidrag, tjänsteavtal eller annat) avtal som ingåtts med enheter som kan hållas ansvariga enligt civilrättsliga bestämmelser, som icke-statliga organisationer eller ekonomiska aktörer, eller kan bestå av administrativa och/eller finansiella överenskommelser som slutits mellan kommissionen och enheter som kan hållas ansvariga enligt internationell rätt, som stater och deras offentliga organ eller interationella organisationer, vilka har ställning som juridisk person och juridisk persons rättskapacitet.

Innan ett rättsligt åtagande kan ingås med en tredje part måste det finnas en budgetpost med tillräckliga anslag för verksamheten i fråga. Om detta villkor uppfylls kan medlen i budgeten avsättas genom att man gör ett budgetåtagande i bokföringssystemet. Detta påverkar dock inte de allmänna räkenskaperna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit. EUF:s räkenskapssystem omfattar nämligen två separata men inbördes beroende delar

(a) budgeten, som ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet, och

(b) de allmänna räkenskaperna, som används för att utarbeta balans- och resultaträkningarna.

Budgeträkenskaperna visar de åtaganden och betalningar som har gjorts. Budgeten förs med hjälp av en kassabaserad redovisning, vilket innebär att kostnader eller intäkter bokförs först när ett åtagande görs avseende likvida medel, eller när pengar betalas ut eller in. Denna typ av redovisning är typisk för den offentliga sektorn, som traditionellt brukar fokusera på budgeten och dess genomförande.

De allmänna räkenskaperna (som baseras på principen om periodiserad redovisning) visar alla kostnader och intäkter under loppet av ett räkenskapsår (och därmed årets resultat) samt EUF:s finansiella ställning i form av en balansräkning över tillgångar och skulder per den 31 december varje givet år.

3.5      Hur betalningar verkställs

Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetåtagande godkänts av utanordnaren.

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal delbetalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i avtalet eller betalas tillbaka, dvs. om mottagaren inte har några stödberättigande kostnader ska denne betala tillbaka förskottet till EUF. Utbetalad förfinansiering betraktas inte som en definitiv kostnad förrän avtalsvillkoren är uppfyllda och den redovisas därför som en tillgång i balansräkningen när den första betalningen har gjorts. Värdet på denna tillgång minskas (helt eller delvis) genom godkännande av stödberättigande kostnader (vilka redovisas som kostnader i resultaträkningen) och återbetalda belopp.           

Vid årets utgång måste man titta på de stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-medlen ådragit sig, men som ännu inte rapporterats. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen följaktligen redovisats som upplupna kostnader, medan de icke-berättigande delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”icke-konterade utgifter och inkomster” (dvs. betalningsanspråk vars berättigande inte kontrollerats och som ännu inte kostnadsförts). Beloppen tas upp som kortfristiga skulder för att inte tillgångar och skulder ska överskattas.

3.6      Återkrav av felaktiga betalningar

Huruvida de utgifter som ersätts genom medel från EUF är stödberättigande kontrolleras på grundval av de styrkande handlingar som krävs enligt de regler och villkor som fastställts för varje bidrag. För att få ut så stora fördelar som möjligt av kontrollsystemen i förhållande till de kostnader de medför brukar kontrollerna av styrkande handlingar vara mer ingående vid begäran om slutbetalningar än vid mellanliggande betalningar, och eventuella fel som begåtts i samband med dessa mellanliggande betalningar kan på så sätt regleras i slutskedet. Kommissionen kan också försäkra sig om de styrkande handlingarnas äkthet genom kontroller i de sökandes lokaler, såväl under det att åtgärden genomförs som i efterhand. Felaktigheter under själva genomförandet kan regleras genom justering av påföljande utbetalningar. Om felaktigheter däremot upptäcks efter det att samtliga betalningar skett måste betalningskrav utfärdas i efterhand.

4.         RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

4.1      Årsredovisning

Det är räkenskapsföraren som har ansvaret för att utarbeta årsredovisningen och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s ekonomiska situation.

Årsredovisningen består av följande komponenter:

            Del I: Medel som förvaltas av Europeiska kommissionen

– Årsredovisning för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna

– Rapport om det finansiella genomförandet av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna

            Del II: Medel som förvaltas av Europeiska investeringsbanken

– Årsredovisning av investeringsanslaget

Redovisningen av investeringsanslaget ingår som en separat del i årsredovisningen så att dessa ger en fullständig bild av EUF:s utvecklingsbistånd.

Efter revisionsrättens granskning antas årsredovisningen av kommissionen senast den 31 juli påföljande år och läggs fram för rådet och Europaparlamentet, vilka beviljar ansvarsfrihet.

4.2      Årlig verksamhetsrapport

Utanordnaren ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om det arbete han eller hon ansvarar för. Varje utanordnare redogör i sin årliga verksamhetsrapport för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten avges dessutom en rimlig försäkran om att de resurser som har avdelats för de i rapporten redovisade åtgärderna har använts för det avsedda ändamålet och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollrutiner som används är tillräckliga för att garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

5.         REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

5.1      Revision

EUF:s årsredovisning och förvaltning av medlen granskas av ett externt revisionsorgan, dvs. Europeiska revisionsrätten, som utarbetar en årsrapport om årsredovisningen till rådet och Europaparlamentet. Revisionsrättens huvuduppgift är just att göra en extern och oberoende revision av EUF:s årsredovisning. Som ett led i verksamheten utarbetar revisionsrätten följande dokument:

(1) En årsrapport med revisionsrättens iakttagelser avseende årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

(2) Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskning och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

(3) Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

Revisionsrätten har rätt att få tillgång till alla handlingar som krävs för revision. Revisionsrätten utför revision på alla EUF:s verksamhetsområden, och kontrollerar även lagligheten och korrektheten i enskilda transaktioner och utbetalningar. Revisionsrätten kontrollerar även räkenskaperna, ser över balans- och resultaträkningarna och den allmänna presentationen av årsredovisningarna. På så sätt kan revisionsrätten yttra sig inte bara om siffrorna utan även om systemet och de kontroller som utförs.

5.2      Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det finansiella genomförandet av EUF:s medel för ett givet budgetår. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för EUF. Detta innebär att rådet efter kontroll och slutversion av räkenskaperna lämnar en rekommendation, medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för hur EUF:s medel genomförts under föregående räkenskapsår. Beslutet grundas på en genomgång av räkenskaperna och revisionsrättens årsrapport (som även omfattar en revisionsförklaring), kommissionens svar, samt ytterligare frågor och uppgifter till eller från kommissionen.

Ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av det ekonomiska genomförandet och det beslut varmed Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret befriar kommissionen från dess ansvar för förvaltningen av det ekonomiska genomförandet för ett givet år. Arbetet kan endera leda till att ansvarsfrihet beviljas eller skjuts upp. Ansvarsfriheten kan förenas med iakttagelser från parlamentet och rekommendationer till åtgärder som kommissionen bör vidta på vissa punkter. Kommissionen redovisar vilka åtgärder som vidtas i en uppföljningsrapport och i en handlingsplan som skickas både till Europaparlamentet och till rådet.

DEL I – EUF:s ÅRSREDOVISNING: FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN[2]

1.           ÅRSREDOVISNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDERNA         

1.1         ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF: SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF       

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,1 || 438 || 380

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 1 334 || 1 175

|| Fordringar || 2,3 || 70 || 111

|| Likvida medel || 2,5 || 690 || 1 224

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 2 532 || 2 891

|| || || ||

|| LÅNGFRISTIGA SKULDER: || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,6 || (40) || -

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (1 057) || (1 033)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (1 097) || (1 033)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 1 435 || 1 858

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 29 579 || 26 979

|| Övriga reserver || 2,9 || 2 252 || 2 252

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (27 374) || (24 674)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (3 023) || (2 700)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 1 435 || 1 858

SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 124 || 99

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (3 017) || (2 702)

Administrativa kostnader || 3,3 || (107) || (75)

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (3 001) || (2 679)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (22) || (20)

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (22) || (21)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (3 023) || (2 700)

SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

Ekonomiskt resultat för året || || (3 023) || (2 700)

|| || ||

LÖPANDE VERKSAMHET || 4,2 || ||

Ordinarie bidrag från medlemsstaterna || || 2 606 || 3 238

Samfinansieringsbidrag || || 19 || 7

(Återföring av) nedskrivningsförlust på fordringar || || 4 || 6

|| || ||

(Ökning)/minskning av långfristig förfinansiering || || (58) || (28)

(Ökning)/minskning av kortfristig förfinansiering || || (159) || (79)

(Ökning)/minskning av kortfristiga fordringar[3] || || 31 || 14

Ökning eller minskning av långfristiga skulder || || 40 || -

Ökning eller minskning av kortfristiga skulder[4] || || 6 || (42)

|| || ||

KASSAFLÖDE, NETTO || || (534) || 417

|| || ||

NETTOÖKNING / (MINSKNING) AV LIKVIDA MEDEL || || (534) || 417

Likvida medel vid årets början || 2.5 || 1 224 || 808

Likvida medel vid årets slut || 2.5 || 690 || 1 224

SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF           

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat fondkapital(b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala nettotillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 45 691 || 21 812 || 23 879 || (24 674) || 2 252 || 1 458

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (3 100) || 3 100 || - || - || 3 100

 Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (2 700) || - || (2 700)

 UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 45 691 || 18 712 || 26 979 || (27 374) || 2 252 || 1 858

 Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (2 600) || 2 600 || - || - || 2 600

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (3 023) || - || (3 023)

 UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 45 691 || 16 112 || 29 579 || (30 396) || 2 252 || 1 435

1.2         ÅTTONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING FÖR ÅTTONDE EUF       

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 38 || 70

|| Fordringar || 2,3 || 1 || 4

|| Förbindelsekonton || 2,4 || 345 || 387

|| || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 384 || 461

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (22) || (29)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (22) || (29)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 361 || 432

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 12 840 || 12 840

|| Övriga reserver || 2,9 || (2 354) || (2 276)

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (10 132) || (10 042)

|| Ekonomiskt resultat för året || || 7 || (90)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 361 || 432

RESULTATRÄKNING FÖR ÅTTONDE EUF    

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 58 || 40

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || 3,2 || (49) || (128)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || 9 || (88)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (2) || (1)

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (2) || (2)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || 7 || (90)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR ÅTTONDE EUF

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat fondkapital (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 12 840 || - || 12 840 || (10 042) || (2 237) || 560

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || (38) || (38)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (90) || - || (90)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 12 840 || - || 12 840 || (10 132) || (2 276) || 432

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || (78) || (78)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || 7 || - || 7

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 12 840 || - || 12 840 || (10 125) || (2 354) || 361

1.3         NIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING FÖR NIONDE EUF

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,1 || 119 || 191

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 447 || 569

|| Fordringar || 2,3 || 58 || 87

|| Förbindelsekonton || 2,4 || 1 919 || 2 557

|| Likvida medel || 2,5 || - || 6

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 2 543 || 3 410

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (375) || (315)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (375) || (315)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 2 168 || 3 096

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 11 699 || 11 699

|| Övriga reserver || 2,9 || 4 126 || 4 227

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (12 830) || (11 932)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (827) || (898)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 2 168 || 3 096

RESULTATRÄKNING FÖR NIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 49 || 49

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (856) || (924)

Administrativa kostnader || 3,3 || (1) || (3)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (809) || (879)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (18) || (19)

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (18) || (19)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (827) || (898)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR NIONDE EUF

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat fondkapital (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 11 699 || 660 || 11 039 || (11 932) ||   4 157 || 3 263

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (660) || 660 || - || - || 660

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || 70 || 70

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (898) || - || (898)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 11 699 || - || 11 699 || (12 830) || 4 227 || 3 096

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || (100) || (100)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (827) || - || (827)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 11 699 || - || 11 699 || (13 657) || 4 126 || 2 168

1.4         TIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING FÖR TIONDE EUF

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,1 || 319 || 189

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 849 || 536

|| Fordringar || 2,3 || 11 || 20

|| Likvida medel || 2,5 || 690 || 1 218

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 1 869 || 1 963

|| || || ||

|| LÅNGFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,6 || (40) || -

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (660) || (689)

|| Förbindelsekonton || 2,4 || (2 264) || (2 944)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (2 963) || (3 633)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || (1 095) || (1 670)

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 5 040 || 2 440

|| Övriga reserver || 2,9 || 479 || 301

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (4 411) || (2 699)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (2 203) || (1 712)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || (1 095) || (1 670)

RESULTATRÄKNING FÖR TIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 18 || 10

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (2 112) || (1 650)

Administrativa kostnader || 3,3 || (106) || (72)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (2 201) || (1 712)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (2) || 0

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (2) || (1)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (2 203) || (1 712)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR TIONDE EUF

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat  fondkapital (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 21 152 || 21 152 || - || (2 699) || 333 || (2 366)

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (2 440) || 2 440 || - || - || 2 440

Överföringar från åttonde och nionde EUF || - || - || - || - || (32) || (32)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (1 712) || - || (1 712)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 21 152 || 18 712 || 2 440 || (4 411) || 301 || (1 670)

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (2 600) || 2 600 || - || - || 2 600

Överföringar från/till åttonde och nionde EUF || - || - || - || - || 178 || 178

 Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (2 203) || - || (2 203)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 21 152 || 16 112 || 5 040 || (6 614) || 479 || (1 095)

1.5         NOTER TILL ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF       

1.         VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1.     LAGBESTÄMMELSER OCH BUDGETFÖRORDNINGEN

Redovisningen har ställts samman i enlighet med budgetförordningen för tionde EUF. Enligt bestämmelserna i artikel 121 i förordningen utarbetas årsredovisningen med hänsyn tagen till principen om periodiserad redovisning.

Redovisningen har utarbetats enligt reglerna och metoderna för redovisning i EUF som bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) som utfärdas av International Public Sector Accounting Standard Board (IPSASB) eller internationella redovisningsrekommendationer (IFRS) som utfärdas av International Accounting Standard Board (IASB). De redovisningsregler som har använts av EUF:s räkenskapsförare har tillämpats för den del av utvecklingsfondernas medel för vilka kommissionen är ansvarig för den ekonomiska förvaltningen.

EUF:s räkenskapsförare ska lämna in den preliminära årsredovisningen till revisionsrätten för kontroll senast den 31 mars efter det budgetår som löpt ut. Revisionsrätten ska i sin tur senast den 15 juni meddela kommissionen sina iakttagelser i fråga om redovisningen (artikel 125). På grundval av dessa iakttagelser godkänner kommissionen de slutliga räkenskaperna senast den 31 juli och sänder dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten. De slutliga räkenskaperna ska sedan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november, åtföljda av revisionsrättens revisionsförklaring för den del av utvecklingsfondernas medel för vilka kommissionen är ansvarig för den ekonomiska förvaltningen.

1.2.     REDOVISNINGSPRINCIPER

Syftet med en årsredovisning är att tillhandahålla uppgifter om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde som kan vara till nytta för en mängd olika användare. För enheter inom offentliga institutioner som EUF är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och att visa att enheten förvaltar de medel den anförtrotts på ett korrekt sätt.

Redovisningen ska inte bara vara informativ och ge en tillförlitlig och rättvisande bild av en organisations verksamhet och verksamhetsområden, förklara hur den finansieras samt innehålla slutgiltiga uppgifter om insatserna, den ska dessutom vara tydlig, förståelig, koncis och jämförbar från ett budgetår till ett annat. Föreliggande dokument har utarbetats med detta som ledstjärna.

EUF:s räkenskaper delas upp i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Budgeträkenskaperna ger en detaljerad bild av hur budgeten har genomförts. De bygger på en kassabaserad redovisning. De allmänna räkenskaperna gör det möjligt att utarbeta de finansiella rapporterna eftersom de visar räkenskapsårets alla kostnader och intäkter som är baserade på bestämmelserna för periodiserad redovisning och är utformade för att fastställa den finansiella ställningen i form av en balansräkning den 31 december.

I artikel 120 i budgetförordningen för tionde EUF anges att redovisningen ska upprättas på grundval av följande allmänt vedertagna redovisningsprinciper:

– Principen om kontinuerlig verksamhet.

– Försiktighetsprincipen.

– Principen om beständiga redovisningsmetoder.

– Principen om uppgifters jämförbarhet.

– Väsentlighetsprincipen.

– Principen om att inte tillämpa kvittning.

– Principen att innehåll går före form.

– Principen om periodiserad redovisning.

1.3.     GRUND FÖR UTARBETANDET

1.3.1.  Funktionell valuta och rapportvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i miljoner euro, eftersom euron är EUF:s funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

1.3.2.  Valuta och omräkningsunderlag

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta, efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årsskiftet gällande växelkursen.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt gällande växelkurser per den 31 december:

Valuta || 31.12.2012 || 31.12.2011 || Valuta || 31.12.2012 || 31.12.2011

XOF || 655.957 || 655.957 || KES || 113.460 || 109.362

XAF || 655.957 || 655.957 || BIF || 2037.95 || 1780.23

NGN || 206.074 || 204.185 || SLL || 5709.56 || 5663.54

PGK || 2.76702 || 2.81057 || TZS || 2077.48 || 2058.31

HTG || 56.2987 || 53.2461 || UGX || 3508.51 || 3181.89

GNF || 9250.40 || 9155.86 || MGA || 2981.70 || 2870.88

MWK || 439.917 || 213.286 || SZL || 11.1727 || 10.4830

1.3.3.  Användning av uppskattningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga beräkningar inbegriper, men är inte begränsade till, anslag för reserver, nedskrivningsförlust på fordringar och upplupna kostnader. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända.

1.4.     BALANSRÄKNING

1.4.1   Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter är han eller hon skyldig att återbetala förfinansieringen till EUF. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande och vilka belopp som återbetalats.

Vid årets slut värderas utestående förfinansieringsbelopp till de belopp som betalades ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade stödberättigande belopp, beräknade stödberättigande belopp som ännu inte reglerats vid årets slut samt nedsättningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut, enligt bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets slut.

1.4.2   Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp efter nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren inte kommer att kunna återfås. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokföringsvärde och det belopp som kan återfås, dvs. nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden efter diskontering med den marknadsränta som gäller för liknande lån. Varje år görs även en allmän nedskrivning av utestående fordringar för vilka särskild nedskrivning inte redan gjorts. Den allmänna nedskrivningen görs med tidigare förluster som underlag. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen.

1.4.3   Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument som tas upp under omsättningstillgångar. De innefattar kontanter, avistakonton i bank och andra kortfristiga likvida placeringar med en löptid på högst tre månader.

1.4.4   Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EUF:s skulder i denna kategori avser inte inköp av varor eller tjänster, utan obetalda ersättningskrav från mottagare av stöd eller annan finansiering. De redovisas som skulder till leverantörer och stödmottagare med det belopp som ersättningsanspråket gäller när det har tagits emot och efter kontroll godkänts som stödberättigade av de behöriga finansiella mellanhänderna. De värderas då till det belopp som har godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna har levererats och godkänts.

1.4.5   Avsättningar

Avsättningar tas upp när EUF har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje part på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på balansdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen.

1.4.6   Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Ett viktigt inslag i den periodiserade redovisningen är att säkerställa att transaktionerna bokförs på rätt räkenskapsår. Det kallas att göra en periodavgränsning. I synnerhet måste man titta på stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-finansiering ådragit sig, men som ännu inte rapporterats till EUF (upplupna kostnader). Å andra sidan uppkommer och bokförs vissa utgifter under det pågående budgetåret trots att de avser en senare period (förutbetalda kostnader) och de måste identifieras och tas upp under rätt bokföringsår.

Enligt EUF:s redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i årsredovisningarna för den period som de hänför sig till. Vid budgetårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till under perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat, för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årsskiftet avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av EDF och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årsskiftet upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.5.     RESULTATRÄKNING

1.5.1   Intäkter

Inga intäkter har förts upp i budgeten för EUF, de ordinarie bidragen från medlemsstaterna behandlas som fondkapital. Intäkterna omfattar återkrav av kostnader och ränteintäkter.

Återkrav av kostnader

I transaktioner där slutmottagaren eller ett tredjeland blir skyldigt att återbetala medel till EUF upprättas och bokförs betalningskrav för detta ändamål och avdrag från senare utbetalningar på följande sätt:

– Återkrav av kostnader: Det betalningskrav som utfärdats tas upp som en fordran medan motsvarande belopp tas upp som en intäkt i resultaträkningen för det året.

– Återkrav av förfinansiering: I detta fall tas beloppet upp under rubriken förfinansiering i balansräkningen.

Ränteintäkter

Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Ränteintäkterna omfattar den ränta eller den upplupna ränta som utgår på olika likvida tillgångar och inlåningar hos affärsbankerna och dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av EUF:s fordringar. Ränteintäkterna redovisas allt eftersom de periodiseras.

1.5.2   Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna har levererats och godkänts. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet.

Merparten av EUF:s utgifter består av kostnader för annat än inköp. De består av överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt godtyckligt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som gav upphov till överföringen inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, eller andra bestämmelser) och förutsatt att den godkänts i avtal och att eventuella kriterier för godkännande är uppfyllda av mottagaren samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.

Begäran om utbetalning eller ersättningskrav som inkommer och uppfyller kraven redovisas som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årsskiftet beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

Räntekostnader

Räntekostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Räntekostnader omfattar ränta som betalats eller som ska betalas och redovisas när den periodiseras.

1.6.     EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.6.1   Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EUF:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av resurser eller tjänster är sannolikt.

Storleken på eventualtillgångarna bedöms vid varje rapportperiods slut för att se till att förändringar återges på ett korrekt sätt i årsredovisningen. Om det har blivit så gott som säkert att ett inflöde av resurser eller tjänster kommer att uppstå, och tillgångens värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas tillgången och den därmed sammanhängande resultateffekten i årsredovisningen för den period då ändringen inträffar.

Garantier är möjliga tillgångar som härrör från tidigare händelser och vars effekt blir reell endast om en eller flera av de osäkra framtida händelser för vilka garantin utställts inträffar eller uteblir. Därför kan alltså garantier betecknas som eventualtillgångar. En garanti avvecklas när det förhållande den gäller inte längre föreligger. Den tas i anspråk när villkoren är uppfyllda för att kräva betalning från den som ställt garantin.

1.6.2   Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EUF:s kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser eller tjänster är ytterst liten.

Storleken på eventualförpliktelserna bedöms vid varje rapportperiods slut för att avgöra om ett utflöde av resurser eller tjänster är troligt. Om det är troligt att ett sådant utflöde kommer att krävas för en post som tidigare behandlats som en eventualförpliktelse görs en avsättning i årsredovisningen för den period då sannolikheten ändrades.

2.         NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1      FÖRFINANSIERING

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Förfinansiering || - || 119 || 319 || 438 || 380

TOTALT || - || 119 || 319 || 438 || 380

Många kontrakt innehåller bestämmelser om betalning i förskott innan arbetet påbörjats eller innan några varor eller tjänster har levererats. Ibland anges i betalningsplanen att betalningar ska göras när en lägesrapport har lämnats in. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.

Tidpunkten för återkravet eller utnyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som kortfristig eller långfristig förfinansieringstillgång. Utnyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återkrav eller utnyttjande som måste ske inom tolv månader från rapportperiodens slut redovisas som kortfristig förfinansiering. Eftersom många EUF-projekt är långsiktiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som långfristiga tillgångar.

Ökningen av den långfristiga förfinansieringen på 58 miljoner euro jämfört med den 31 december 2011 beror främst på en ökning i den långfristiga förfinansiering som avser projekt inom de regionala vägledande programmen[5] (97 miljoner euro), projekt mellan AVS-staterna (42 miljoner euro) och bidrag till de nationella vägledande programmen[6] (10 miljoner euro), som uppvägs av en minskning av förfinansieringen till AVS-staterna (73 miljoner euro) och till administrativa kostnader (29 miljoner euro).

       

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.2      FÖRFINANSIERING

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Förfinansiering (brutto) || 70 || 1 207 || 2 316 || 3 593 || 3 415

Minus beräknade utbetalningar mot förfinansiering || (32) || (760) || (1 468) || (2 259) || (2 240)

TOTALT || 38 || 447 || 849 || 1 334 || 1 175

Ökningen av den kortfristiga förfinansieringen netto på 159 miljoner euro beror främst på en ökning av den förfinansiering som avser stödinstrumentens bidrag till de nationella vägledande programmen (147 miljoner euro), projekt som avser regionala vägledande program (68 miljoner euro) och skuldlättnad i AVS-staterna (39 miljoner euro). Denna ökning kompenserades delvis av en minskning i den förfinansiering netto som avser politiken inom olika sektorer (65 miljoner euro) och projekt på det sociala området i AVS-staterna (32 miljoner euro).

2.2.1 Säkerheter som erhållits i samband med förfinansiering

För förfinansiering ställs garantier som frigörs när betalning har skett för den slutliga projektredovisningen. En garanti har två olika värden som kallas det ”nominella” och det ”löpande” värdet. För det nominella värdet är det det faktum att garantin utfärdas som ger upphov till bokföringen. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen.

Den 31 december 2012 uppgick det nominella värdet av de garantier som ställts till EUF med avseende på förfinansiering till 566 miljoner euro. Det löpande värdet på de garantierna belöper sig till 391 miljoner euro. Den 31 december 2011 uppgick dessa båda värden till 637 miljoner euro respektive 394 miljoner euro.

2.3      FORDRINGAR

|| || || || || miljoner euro

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Fordringar på kunder || 2.3.1 || 1 || 6 || 2 || 10 || 13

Fordringar på medlemsstaterna || 2.3.2 || - || - || 3 || 3 || 9

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader || 2.3.3 || 0 || 51 || 6 || 57 || 89

TOTALT || || 1 || 58 || 11 || 70 || 111

2.3.1 Fordringar på kunder

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Fordringar på kunder || 5 || 19 || 3 || 26 || 27

-Nedskrivning || (3) || (12) || (1) || (16) || (13)

TOTALT || 1 || 6 || 2 || 10 || 13

Dessa är betalningskrav som inte redan är bokförda under andra rubriker på tillgångssidan i balansräkningen och som den 31 december 2012 var bokförda som betalningsanspråk som ska återkrävas. Det utgående saldot på återkravet visar värdet av de betalningskrav som utfärdats men ännu inte reglerats vid årsskiftet.

Förändringarna i de utestående betalningskraven under perioden anges i detalj nedan.

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Utestående betalningskrav i början av året || 6 || 19 || 1 || 25 || 18

Utfärdade betalningskrav || 12 || 64 || 63 || 139 || 130

Avslutade betalningskrav || (13) || (64) || (61) || (138) || (123)

Inkasserade || (12) || (43) || (43) || (97) || (108)

Ej inkrävda (art 73 i budgetförordningen) || - || (1) || - || (1) || (1)

Annullerade || 0 || (3) || 0 || (4) || (2)

Avräknade mot annat belopp || (2) || (17) || (18) || (36) || (13)

Utestående betalningskrav i slutet av året || 5 || 19 || 3 || 26 || 25

2.3.2 Övriga fordringar på medlemsstaterna

Fordran på 3 miljoner euro på medlemsstaterna i tionde EUF omfattar samfinansieringsbidrag från Belgien, Spanien och Sverige.

2.3.3 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader inbegriper till största delen upplupna räntor på förfinansierade belopp. Dessutom ingår upplupna ränteintäkter på dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av bidrag under denna rubrik.

Minskningen i upplupna intäkter och förutbetalda kostnader beror på de lägre upplupna räntorna på förfinansierade belopp (se not 3.4).

2.4      FÖRBINDELSEKONTON

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Till eller från sjätte EUF || (2 065) || (214) || - || (2 279) || (2 279)

Till eller från sjunde EUF || - || 2 279 || - || 2 279 || 2 279

Till eller från åttonde EUF || - || (3 038) || 628 || (2 410) || (2 453)

Till eller från nionde EUF || 3 038 || - || (2 892) || 146 || (491)

Till eller från tionde EUF || (628) || 2 892 || - || 2 264 || 2 944

TOTALT || 345 || 1 919 || (2 264) || 0 || 0

Av effektivitetsskäl hänförs den gemensamma kassan för alla EUF till tionde EUF. Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom förbindelsekonton mellan EUF:s olika balansräkningar.

Den viktigaste utvecklingen i förbindelsekontona under 2012 inkluderar betalningar från tionde EUF för genomförandet av åttonde och nionde EUF.

         

2.5      LIKVIDA MEDEL[7]

|| || || || || miljoner euro

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Bankmedel || 2.5.1 || - || - || 687 || 687 || 1 211

Stabex säkerhetskonton || 2.5.2 || - || - || 2 || 2 || 5

Bankkonton vid samfinansiering || 2.5.3 || - || - || - || - || 8

Den särskilda fonden för Demokratiska republiken Kongo[8] || - || - || - || 1 || 1 || 1

TOTALT || || - || - || 690 || 690 || 1 224

2.5.1 Bankmedel

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Särskilda konton – finansinstitut i medlemsstaterna || - || - || 633 || 633 || 1 129

Avistakonton – affärsbanker || || || 54 || 54 || 80

Lokala utbetalande organ || - || - || 0 || 0 || 2

TOTALT || - || - || 687 || 687 || 1 211

Den allmänna minskningen av likvida banktillgångar beror främst på andelen betalningar och en högre grad av budgetgenomförande än under den föregående rapporteringsperioden.

Kontona hos lokala utbetalare består av medel på bankkonton i AVS-staterna och ULT som används för betalningar i lokala valutor inom mottagarländerna. Kontona förs i euro eller i någon av valutorna i unionens medlemsstater. Under 2012 stängdes tre av de resterande fyra kontona för de lokala utbetalarna för att uppnå en mer centraliserad betalningshantering.

2.5.2 Stabex säkerhetskonton

|| miljoner euro

|| Saldo per den 31.12.2012 || Saldo per den 31.12.2011

Elfenbenskusten || 2 || 2

Malawi || - || 1

Andra länder || 0 || 2

TOTALT || 2 || 5

Stabex är akronymen för Europeiska unionens finansieringssystem för stabilisering av AVS-staternas exportinkomster. Det infördes i den första Lomékonventionen (1975) i syfte att lindra negativa verkningar till följd av instabiliteten i exportintäkter från jordbruksprodukter. Saldot på Stabex säkerhetskonton motsvarar summan av de tillgängliga Stabexmedel som kommer att överföras till de berörda mottagande AVS-staterna vid en senare tidpunkt. Detta saldo tilldelas tionde EUF. Under 2012 avslutades åtta av Stabex säkerhetskonton till följd av avvecklingen av Stabex stödinstrument.

Utöver dessa medel finns det andra Stabexmedel som innehas av de stödmottagande AVS-staterna. Så snart kommissionen och den stödmottagande AVS-staten kommit överens om hur medlen från Stabex ska användas undertecknar de båda parterna en konvention om överförande. I enlighet med bestämmelserna i artikel 211 i det fjärde Loméavtalet[9] (i dess ändrade lydelse) överförs medlen till ett räntebärande konto som måste undertecknas av två parter (en tjänsteman i kommissionen och en i den stödmottagande staten), men som öppnas i AVS-statens namn. Medlen finns kvar på dessa konton som undertecknats av bägge parter till dess att en ram av ömsesidiga åtaganden berättigar en överföring till ett projekt.

Kommissionens utanordnare behåller befogenheterna över kontot för att säkerställa att medlen utbetalas enligt planerna. Medlen på det räntebärande kontot som måste undertecknas av bägge parter tillhör AVS-staten och bokförs inte som tillgångar i EUF:s årsredovisning. Överföringarna till dessa konton bokförs som Stabex-betalningar.

Under 2012 betalades 49 miljoner euro tillbaka till EUF från konton i AVS-staterna som undertecknats av två parter i enlighet med artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF[10]. Dessa medel överfördes huvudsakligen från Salomonöarna (12 miljoner euro), Elfenbenskusten (11 miljoner euro), Burundi (5 miljoner euro), St Vincent och Grenadinerna (3 miljoner euro), Senegal (3 miljoner euro), Malawi (3 miljoner euro), Uganda (3 miljoner euro) och Burkina Faso (2 miljoner euro). Dessa intäkter inkluderas i rörelseintäkterna (Stabex stödinstrument) i resultaträkningen för åttonde EUF.

2.5.3 Bankkonton vid samfinansiering

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Bankkonton vid samfinansiering || - || - || - || - || 8

TOTALT || - || - || - || - || 8

Bankkontona för samfinansiering avslutades. Dessa medel, med undantag för den administrativa delen, returnerades till medlemsstaterna efter instruktioner från utanordnaren. 

LÅNGFRISTIGA SKULDER

2.6      SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Samfinansiering — skulder || - || - || 40 || 40 || -

TOTALT || - || - || 40 || 40 || -

Skulder för samfinansiering i slutet av 2012 avser tionde EUF.

De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som skulder till medlemsstater och icke-medlemsstater när de uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan motprestation. Det krävs att EUF nyttjar bidragen för att leverera tjänster till tredje parter, annars åligger det fonden att återbetala medlen (bidrag som tagits emot) till medlemsstaterna. Utestående skulder för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppstått i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

Under 2012, för att förbättra presentationen av skulderna för samfinansiering delades beloppen upp mellan långfristiga och kortfristiga skulder. Ökningen av de totala skulderna för samfinansiering förklaras i noten 2.7.1.2.

KORTFRISTIGA SKULDER

2.7      SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

|| || || || || miljoner euro 

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Kortfristiga skulder || 2.7.1 || 4 || 67 || 138 || 209 || 399

Upplupna kostnader || 2.7.2 || 19 || 308 || 228 || 555 || 339

Förutbetalt fondkapitaltillskott || 2.7.3 || - || - || 293 || 293 || 295

TOTALT || || 22 || 375 || 660 || 1 057 || 1 033

2.7.1 Kortfristiga skulder

|| || || || || miljoner euro

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Leverantörer och övriga || 2.7.1.1 || 4 || 67 || 81 || 152 || 308

Skulder för samfinansiering || 2.7.1.2 || - || - || 46 || 46 || 81

Diverse skulder || 2.7.1.3 || 0 || 0 || 12 || 12 || 10

TOTALT || || 4 || 67 || 138 || 209 || 399

Kortfristiga skulder innefattar kostnadsredovisningar som EUF tagit emot inom ramen för bidragsverksamheten. De bokförs till det ansökta beloppet så snart begäran har tagits emot. Samma förfarande tillämpas på fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda ersättningskraven har beaktats när det gäller förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen redovisats som upplupna kostnader.

2.7.1.1 Leverantörer och övriga

Under denna rubrik ingår skulder till leverantörer och de belopp som ska betalas till offentliga organ och tredjeländer.

Minskningen med 157 miljoner euro jämfört med den tidigare rapporteringsperioden består i huvudsak av en minskning av skulderna till tredjeländer på 75 miljoner euro och en minskning av skulderna till offentliga organ på 37 miljoner euro.

2.7.1.2 Skulder för samfinansiering

Under 2012, för att förbättra redovisningen av skulderna för samfinansiering, delades beloppen upp mellan långfristiga och kortfristiga skulder.  Minskningen i kortfristiga skulder för samfinansiering beror främst på en omklassificering av 40 miljoner euro till långfristiga skulder.

De totala långfristiga och kortfristiga skulderna för samfinansiering ökade med 5 miljoner euro. Under 2012 inkom nya samfinansieringsbidrag från Tyskland (2 miljoner euro) och Kanada (2 miljoner euro). Ökningen av svenska skulder för samfinansiering (8 miljoner euro) kompenserades delvis av en minskning av spanska skulder för samfinansiering och skulder för samfinansiering till Förenade kungariket (2 miljoner euro vardera) och avräkningen av den italienska skulden för samfinansiering inom nionde EUF.

Skulderna för samfinansiering minskades med 8 miljoner euro för att tas upp som intäkter i samband med samfinansieringsprojekten (se 3.1.3 och 3.2.2).

2.7.1.3 Diverse skulder

Diverse skulder inkluderar främst icke tilldelade kontantbetalningar och återbetalda belopp.

2.7.2 Upplupna kostnader

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Upplupna kostnader || 19 || 308 || 228 || 555 || 339

TOTALT || 19 || 308 || 228 || 555 || 339

Vid årets utgång måste man titta på de stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-medlen ådragit sig, men som ännu inte rapporterats. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen redovisats som upplupna kostnader.

Det beräknade nyttjandet av förfinansieringsbeloppen redovisas som en avräkning av utbetalning mot förfinansiering (se 2.2).

2.7.3 Förutbetalt fondkapitaltillskott

|| || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Förenade kungariket || - || - || 274 || 274 || 289

Irland || - || - || 9 || 9 || 5

Litauen || - || - || - || - || 1

Ungern || - || - || 10 || 10 || -

TOTALT || - || - || 293 || 293 || 295

Detta omfattar medlemsstaternas bidrag som betalats i förskott.

TILLGÅNGAR NETTO

2.8      INFORDRAT FONDKAPITAL

|| || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT

Fondkapital || 12 840 || 11 699 || 21 152 || 45 691

Icke infordrat fondkapital || - || - || (18 712) || (18 712)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2011 || 12 840 || 11 699 || 2 440 || 26 979

|| || || ||

Fondkapital || 12 840 || 11 699 || 21 152 || 45 691

Icke infordrat fondkapital || - || - || (16 112) || (16 112)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2012 || 12 840 || 11 699 || 5 040 || 29 579

Fondkapitalet motsvarar de totala bidragen från medlemsstaterna för den relevanta EUF-fonden i enlighet med varje internt avtal mellan medlemsstaterna.

Icke infordrat fondkapital motsvarar ursprungliga anslag som ännu inte har betalats in av medlemsstaterna.

Infordrat fondkapital utgörs av det ursprungliga anslagsbelopp som har infordrats för överföring till konton i medlemsstaternas statskassor i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 16 i budgetförordningen för tionde EUF.

Kapitalet för åttonde och nionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet.

Infordrat och icke infordrat fondkapital per medlemsstat

|| || || || miljoner euro

Bidrag || % || Inte inbetalt tionde EUF 31.12.2011 || Inbetalt år 2012 || Inte inbetalt tionde EUF 31.12.2012

Österrike || 2,41 || (451) || 63 || (388)

Belgien || 3,53 || (661) || 92 || (569)

Danmark || 2,00 || (374) || 52 || (322)

Finland || 1,47 || (275) || 38 || (237)

Frankrike || 19,55 || (3 658) || 508 || (3 150)

Tyskland || 20,50 || (3 836) || 533 || (3 303)

Grekland || 1,47 || (275) || 38 || (237)

Irland || 0,91 || (170) || 24 || (147)

Italien || 12,86 || (2 406) || 334 || (2 072)

Luxemburg || 0,27 || (51) || 7 || (44)

Nederländerna || 4,85 || (908) || 126 || (781)

Portugal || 1,15 || (215) || 30 || (185)

Spanien || 7,85 || (1 469) || 204 || (1 265)

Sverige || 2,74 || (513) || 71 || (441)

Förenade kungariket || 14,82 || (2 773) || 385 || (2 388)

Cypern || 0,09 || (17) || 2 || (15)

Tjeckien || 0,51 || (95) || 13 || (82)

Estland || 0,05 || (9) || 1 || (8)

Ungern || 0,55 || (103) || 14 || (89)

Litauen || 0,12 || (22) || 3 || (19)

Lettland || 0,07 || (13) || 2 || (11)

Malta || 0,03 || (6) || 1 || (5)

Polen || 1,3 || (243) || 34 || (209)

Slovenien || 0,18 || (34) || 5 || (29)

Slovakien || 0,21 || (39) || 5 || (34)

Bulgarien || 0,14 || (26) || 4 || (23)

Rumänien || 0,37 || (69) || 10 || (60)

TOTALT || 100,00 || (18 712) || 2 600 || (16 112)

Bidragen till tionde EUF infordrades under 2012. Den första delbetalningen av medlemsstaternas bidrag för 2013 infordrades i november 2012.

2.9      ÖVRIGA RESERVER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT

Saldo per den 31.12.2010 || (2 237) || 4 157 || 333 || 2 252

Överföring av återtagna belopp från åttonde och nionde EUF till tionde EUF || (38) || (80) || 118 || 0

Överföring från tionde EUF till nionde EUF för tilldelning av medel till Sydsudan genom rådets beslut 2010/406/EU ||                       -   || 150 || (150) || 0

Saldo per den 31.12.2011 || (2 276) || 4 227 || 301 || 2 252

Överföring av återtagna belopp från åttonde och nionde EUF till tionde EUF || (78) || (300) || 378 || 0

Överföring från tionde till nionde EUF för tilldelning av medel till Sydsudan genom rådets beslut 2011/315/EU ||                        -   || 200 || (200) || 0

Saldo per den 31.12.2012 || (2 354) || 4 126 || 479 || 2 252

I saldot per den 31.12.2012 ingår || || || ||

- anslag till Sydsudan || -              || 350 || -                    || 350

Sedan tionde EUF trädde i kraft 2008 överförs alla återtagna anslag från tidigare fonder till reserven i tionde EUF. Denna reserv kan bara tas i anspråk enligt de villkor som anges i artikel 1.4 i det interna avtal som gäller för tionde EUF.

Under 2012 överfördes 78 miljoner euro respektive 300 miljoner euro i återtagna anslag till resultatreserven för tionde EUF från åttonde respektive nionde EUF och 200 miljoner euro överfördes från resultatreserven för tionde EUF till nionde EUF för tilldelning av anslag till Sydsudan.[11]

3.         NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1      RÖRELSEINTÄKTER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Återkrav av kostnader || 2 || 14 || 2 || 17 || 16

Återkrav av Stabexmedel ||           49 || - || - || 49 || 26

Växelkursvinster || 7 || 35 || 8 || 51 || 54

Rörelseintäkter vid samfinansiering || - || - || 8 || 8 || 2

TOTALT || 58 || 49 || 18 || 124 || 99

3.1.1 Återkrav av kostnader

I denna rubrik redovisas de betalningskrav som EUF utfärdat, och avdragen från efterföljande betalningar som bokförts i EUF:s redovisningssystem, för att återkräva belopp som tidigare betalats ut efter kontroller, revisioner eller analys av stödberättigande. Det bör noteras att återkrav av förfinansieringsbelopp inte ingår som en intäkt, utan krediteras förfinansieringsrubriken i balansräkningen.

Återkrav av felaktigt utbetalda belopp

Under 2012 utfärdades betalningskrav på 27 miljoner euro för felaktiga utbetalningar jämfört med 12 miljoner euro under 2011. Av dessa omfattade 11 miljoner euro återvinning av kostnader och redovisades som rörelseintäkter. 16 miljoner euro avsåg återkrav av förfinansiering som utbetalats och som krediterats som förfinansieringstillgång i balansräkningen.

Typen av återkrav av felaktiga utbetalningar kan sammanfattas enligt följande:

miljoner euro ||

|| Intäkter || Förfinansiering || TOTALT 2012 || Intäkter || Förfinansiering || TOTALT 2011

Felaktiga utbetalningar || 1 || 1 || 2 || 2 || 1 || 3

Oriktigheter || 9 || 15 || 25 || 6 || 3 || 8

Ärenden som anmälts till Olaf || 1 || - || 1 || 1 || - || 1

TOTALT || 11 || 16 || 27 || 8 || 4 || 12

3.1.2 Återkrav av Stabexmedel

Under 2012 betalades 49 miljoner euro tillbaka till EUF från konton i AVS-staterna som undertecknats av bägge parter i enlighet med artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF[12]. Dessa medel överfördes huvudsakligen från Salomonöarna (12 miljoner euro), Elfenbenskusten (11 miljoner euro), Burundi (5 miljoner euro), St Vincent och Grenadinerna (3 miljoner euro), Senegal (3 miljoner euro), Malawi (3 miljoner euro), Uganda (3 miljoner euro) och Burkina Faso (2 miljoner euro). Dessa intäkter inkluderas i rörelseintäkterna (Stabex stödinstrument) i resultaträkningen för åttonde EUF.

3.1.3 Rörelseintäkter vid samfinansiering

Rörelseintäkter vid samfinansiering avser de bidrag som nyttjats (se punkt 3.2.2). Eftersom dessa bidrag uppfyller kriteriet för intäkter för villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation, bokförs bidraget i enlighet med genomförandet av samfinansieringsprojektet.

3.2      RÖRELSEKOSTNADER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Rörelsekostnader – stödinstrument || 41 || 812 || 2 085 || 2 938 || 2 633

Rörelsekostnader vid samfinansiering ||  -     ||  -     || 8 || 8 || 2

Växelkursförluster || 8 || 39 || 20 || 66 || 61

Nedskrivning av fordringar || 0 || 6 || - || 6 || 7

TOTALT || 49 || 856 || 2 112     || 3 017 || 2 702

Under 2012 förbättrade kommissionen sin metod för att beräkna upplupna kostnader. Om denna förbättring inte hade gjorts skulle rörelsekostnaderna ha uppgått till 2 849 miljoner euro i stället för 3 017 miljoner euro. Effekterna på nettotillgångar skulle ha varit samma belopp (en minskning med 168 miljoner euro), främst på grund av en ökning av upplupna kostnader (se 2.7.2).

3.2.1 Rörelsekostnader – stödinstrument

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Programplanerat bistånd || 17 || 93 || 1 366 || 1 476 || 1 251

Makroekonomiskt bistånd || - || 8 || - || 8 || 51

Sektorspolitik || 0 || 322 || 3 || 326 || 371

Räntesubventioner || 5 || - || - || 5 || 0

Projekt som avser flera AVS-stater || - || 311 || 409 || 720 || 650

Katastrofhjälp || - || 60 || 274 || 333 || 212

Flyktinghjälp || 6 || - || - || 6 || 0

Riskkapital || 1 || - || - || 1 || 19

Stabex || 4 || - || - || 4 || 12

Sysmin || 0 || - || - || 0 || (8)

Andra stödprogram kopplade till tidigare EUF || - || 10 || - || 10 || 24

Institutionellt stöd || - || (1) || 33 || 32 || 8

Kompensation exportintäkter || 7 || 10 || - || 18 || 42

Totalt || 41 || 812 || 2 085 || 2 938 || 2 633

EUF:s rörelsekostnader omfattar de olika stödinstrumenten och kan ha olika utformning beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut.

3.2.2 Rörelsekostnader vid samfinansiering

Detta är kostnader som uppstått för samfinansieringsprojekt under 2012. Eftersom de bidrag för samfinansiering som har tagits emot uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation har motsvarande bidragsbelopp erkänts som rörelseintäkter (se punkt 3.1.3).

3.2.3 Nedskrivning av fordringar

I denna rubrik ingår främst justeringar av förfinansiering och fordringar som har fått skrivas ned eller som inte har kunnat återkrävas till fullo.

3.3      ADMINISTRATIVA KOSTNADER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Administrativa kostnader || - || 1 || 106 || 107 || 75

TOTALT || - || 1 || 106 || 107 || 75

I denna rubrik ingår stödutgifter, dvs. de administrativa kostnader som avser EUF:s programplanering och genomförande. Detta inbegriper kostnader för utarbetande, uppföljning, övervakning och utvärdering av projekt samt kostnader för datanät, tekniskt bistånd etc.

3.4      FINANSIELLA INTÄKTER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Ränteintäkter - europeiska banker || - || 6 || 4 || 9 || 1

Ränta på förfinansiering || (2) || (24) || (6) || (32) || (21)

TOTALT || (2) || (18) || (2) || (22) || (20)

Ränta på förfinansiering redovisas i räkenskaperna i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 7.3 och 8 i budgetförordningen för tionde EUF. Återföring av upplupen ränta på förfinansiering från 2011 ledde till negativa ränteintäkter under 2012.

4.         NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

4.1      SYFTET MED OCH UTARBETANDET AV KASSAFLÖDESANALYSEN

Uppgifterna om kassaflödet används som underlag för att mäta EUF:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet vad gäller användningen av dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att nettoöverskottet eller nettounderskottet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, i fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EUF:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

4.2      LÖPANDE VERKSAMHET

EUF:s kassaflödesanalys inkluderar bara kassaflöden från löpande verksamhet, eftersom EUF inte bedriver investerings- eller finansieringsverksamhet. Syftet med den löpande verksamheten är att genomföra fastställda politiska mål.

5.         EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

5.1      EVENTUALTILLGÅNGAR

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Fullgörandegarantier || 13 || 171 || 120 || 304 || 325

Tillbakahållandegarantier || 6 || 107 || 74 || 188 || 197

Eventualtillgångar relaterade till rättsfall || - || - || - || - || 1

TOTALT || 19 || 279 || 194 || 492 || 523

5.1.1 Fullgörandegarantier

Det krävs ibland en garanti för att säkra att mottagarna av medlen från EUF fullgör förpliktelserna och rättar sig efter villkoren i de avtal de slutit med EUF.

Minskningen på 21 miljoner euro i fullgörandegarantier utgör skillnaden mellan de garantier som frigörs och de nya garantier som tas emot. Merparten av de frigjorda garantierna frigjordes inom ramen för nionde EUF och de nya garantierna togs också i huvudsak emot under nionde EUF.

5.1.2 Tillbakahållandegarantier

Tillbakahållandegarantier avser bara avtal om byggnadsarbeten. Vanligtvis hålls 10 % av de mellanliggande betalningarna inne för att säkerställa att uppdragstagaren uppfyller sina skyldigheter. Dessa kvarhållna belopp bokförs som skulder. Uppdragstagaren kan istället för att avvakta ett godkännande från den upphandlande myndigheten lämna en tillbakahållandegaranti som ersätter de belopp som kvarhållits från de mellanliggande betalningarna. Dessa mottagna garantier redovisas som eventualtillgångar.

Minskningen på 9 miljoner euro i tillbakahållandegarantier utgör skillnaden mellan de garantier som frigörs och de nya garantier som tas emot. Merparten av de frigjorda garantierna frigjordes inom ramen för nionde EUF och de nya garantierna togs också i huvudsak emot under nionde EUF.

5.2      ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

5.2.1 Budetåtaganden som ännu inte reglerats

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Utestående budgetåtaganden som ännu inte har betalats || 103 || 938 || 4 601 || 5 642 || 5 594

Därtill hörande belopp som tas upp i resultaträkningen || (22) || (382) || (310) || (714) || (646)

TOTALT || 81 || 557 || 4 291 || 4 928 || 4 948

Med utestående budgetåtaganden avses åtaganden som ännu inte har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig konsekvens vid förekomsten av fleråriga program. Den 31 december 2012 uppgick de utestående budgetåtagandena till sammanlagt 5 642 miljoner euro. Det belopp som tas upp som åtaganden om framtida finansiering (4 928 miljoner euro) är således summan av dessa utestående budgetåtaganden minus de belopp som redan har tagits upp som kostnader i 2012 års resultaträkning.

6.         HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Följande uppgifter vad gäller EUF:s hantering av finansiella risker avser den likviditetsförvaltning som Europeiska kommissionen utför för EUF:s räkning för att genomföra fondens medel.

6.1      RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING (HEDGING)

Reglerna och principerna för EUF:s likviditetsförvaltning anges i rådets förordning (EG) nr 215/2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden och i det interna avtalet.

Som ett resultat av ovan nämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:

– Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona tills betalningen till EUF ska verkställas.

– Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor, också i mindre kända valutor.

– Bankkonton som öppnats av kommissionen för EUF:s räkning får inte övertrasseras.

Utöver de särskilda kontona öppnar kommissionen andra bankkonton för EUF:s räkning hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att verkställa betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten i enlighet med artikel 44 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 (se punkt 6.4 nedan).

Alla affärsbanker hos vilka andra konton än de särskilda kontona som nämns ovan som har öppnats för EUF:s räkning, väljs ut av kommissionen genom anbudsförfaranden.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna datasystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika transaktionsområdena och överensstämmelsen med riktlinjerna, och förfarandena kontrolleras regelbundet.

6.2      MARKNADSRISKER

6.2.1   Valutarisker

Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.

6.2.2   Ränterisk

EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.

Fonden får dock ränta på saldona på sina olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning vidtagit åtgärder för att säkerställa att regelbundet återkommande intäktsräntor speglar nivån på marknadsintresset samt eventuella fluktuationer.

Avkastningen på insatta medel på konton i affärsbankerna beräknas per dag. Avkastningen baseras på rörliga marknadsräntor på vilken en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till Eonia (Euro Over Night Index Average) och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa konton är räntan kopplad till ECB:s marginalränta (den som används för refinansieringstransaktioner). Därmed riskerar inte EUF att dess saldon ersätts till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.

6.3      KREDITRISKER (MOTPARTSRISK)

Merparten av EUF:s likvida medel innehas, i enlighet med rådets förordning nr 215/2008, på de särskilda konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag. De flesta av dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller nationella centralbanker. Dessa institutioner har den lägsta motpartsrisken för EUF (exponeringen ligger hos medlemsstaterna).

För den del av EUF:s likvida medel som innehas i affärsbanker för att täcka verkställandet av betalningar fylls dessa konton på innan utbetalningarna görs (just-in-time) och förvaltas automatiskt av kommissionens system för likviditetsförvaltning. En lägsta nivå kassatillgodohavanden, som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna, finns på varje konto. Därmed hålls belopp på dessa konton konstant på en låg nivå, vilket säkerställer att EUF:s riskexponering är begränsad.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som EUF exponeras för.

Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

6.4      LIKVIDITETSRISKER

De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade kassatillgodohavandena för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av samtliga betalningar. Medlemsstaternas samlade bidrag motsvarar de samlade betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.

Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan utbetalningarna till viss del är säsongsbundna.

För att säkerställa att kassatillgodohavandena alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas under en given månad utbyts regelbundet information om situationen vad gäller de kontanta medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och berörda utbetalande avdelningar för att säkerställa att de verkställda betalningarna under en given period inte överskrider tillgängliga kassatillgodohavanden.

Utöver vad som anges ovan och mot bakgrund av EUF:s dagliga likviditetsförvaltning säkerställer automatiserade likviditetsförvaltningsredskap att det varje dag finns tillräckliga medel på vart och ett av EUF:s bankkonton.

7.         REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga transaktioner med närstående som bör redovisas separat under denna rubrik har kunnat fastställas.

8.         HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då beloppen på dessa konton överfördes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas under denna rubrik uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som lämnas ovan.

9.         AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Årets resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom kassabaserad redovisning. Eftersom båda resultaten bygger på samma underliggande transaktioner är det bra för kontrollen att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste beloppen separat för inkomst- och utgiftssidan.           

|| || miljoner euro

|| 2012 || 2011

|| ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || (3 023) || (2 700)

|| ||

INTÄKTER || ||

 Fordringar som inte påverkar budgetutfallet || (47) || (52)

Fordringar som fastställts under innevarande år men som ännu inte uppburits || (8) || (3)

Fordringar som fastställts under tidigare år och som uppburits under innevarande år || 14 || 10

Nettoeffekt av förfinansiering || 62 || 46

Upplupna intäkter netto || (40) || (13)

|| ||

KOSTNADER || ||

Kostnader under året som ännu inte betalats || 38 || 98

Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år || (101) || (249)

Betalningsinställelser || 7 || 17

Nettoeffekt av förfinansiering || (316) || (346)

Upplupna kostnader netto || 204 || 317

|| ||

ÅRETS BUDGETUTFALL || (3 209) || (2 874)

9.1 Avstämning – intäkter

Budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar intäkterna från fordringar som fastställts under årets lopp och inkasseringar av fordringar från tidigare budgetår.

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i resultaträkningen, men kan ur en budgetmässig synvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.

De fordringar som fastställs under budgetåret men som ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansieringen är avräkningen av återkrävda förfinansieringsbelopp. Dessa belopp påverkar inte årets resultat.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna från föregående år, ska beaktas.

9.2 Avstämning – kostnader

Kostnader under året som ännu inte har betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i årets resultat men inte i budgetutgifterna. Däremot måste kostnader från föregående år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av innevarande års budgetutgifter, men utan att varken påverka det ekonomiska resultatet eller minska utgifterna i det fall korrigeringar görs.

Kontantbehållningen från betalningar som ställts in påverkar inte resultatet men påverkar budgetutfallet.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalas under det aktuella budgetåret (budgetutgifter) och avräkningen av förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år genom att de stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

De upplupna kostnaderna netto består huvudsakligen av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EUF-medel men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från det föregående året, ska beaktas.    

2.           RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET

INLEDANDE NOT

Tidigare EUF-fonder

· I AVS–EG-ministerrådets beslut nr 1/2000 av den 27 juli 2000 om övergångsbestämmelser föreskrivs att en del av de anslag som inte tilldelats tidigare utvecklingsfonder ska användas i enlighet med bestämmelserna avseende dessa anslag i Cotonouavtalet, vilka i enlighet med övergångsbestämmelserna får tillämpas provisoriskt.

· I beslut nr 410/2001 av den 16 mars 2001 fastställdes anslag till de vägledande programmen för AVS-staterna enligt partnerskapsavtalet AVS-EG. I beslutet anges att icke tilldelade anslag till tidigare utvecklingsfonder ska användas för genomförandet enligt bestämmelserna och förfarandena för var och en av fonderna, till ett högsta belopp på 1,2 miljarder euro. Detta avser perioden innan finansprotokollet för nionde EUF trädde i kraft.

· I kommissionens beslut nr 1033/2001 av den 15 juni 2001 fastställdes anslagen till de regionala programmen och samarbetsprogrammen mellan AVS-staterna enligt finansprotokollet för AVS–EG-partnerskapsavtalet.

· I kommissionens beslut nr 1252/2002 av den 11 juli 2002 ökade anslaget till samarbetet mellan AVS-staterna med 60 miljoner euro, ur de allmänna reserverna i den sjätte och sjunde EUF. Det föreskrevs också att dessa ytterligare anslag måste användas innan finansprotokollet för nionde EUF trädde i kraft, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som gällde för de ursprungliga utvecklingsfonderna.

· Genom beslut nr 3/2002 av AVS–EG-ministerrådet av den 23 december 2002 omfördelades 25 miljoner euro av icke tilldelade medel från åttonde EUF (allmän reserv) till regionalt samarbete enligt AVS–EG-partnerskapsavtalet.

· Eftersom sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008 innehåller årsredovisningarna inte längre några tabeller över genomförandet för dessa EUF. Däremot finns överförda saldon i nionde EUF.

· För att göra räkenskaperna för 2012 mer insynsvänliga redovisas, liksom under tidigare år, i nedanstående tabeller anslag till program enligt Lomékonventionen och den del som används för programplanering under Cotonouavtalet separat för åttonde EUF. Vad gäller sistnämnda har konteringen och redovisningen gjorts enligt artikel 3.2 i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet vad avser enskilda länder. I fråga om AVS-staterna föreskrivs i denna artikel att de medel som anslås ska bestå av två delar, dels ett anslag enligt del A som ska täcka makroekonomiskt stöd samt stöd till program och projekt, dels ett anslag enligt del B som ska täcka oförutsedda behov, exempelvis katastrofbistånd, bidrag till skuldlättnadsinitiativ samt stöd för att lindra negativa verkningar av instabilitet i exportinkomster[13]. I fråga om regionerna bygger redovisningen på de regionala program som nämns i kapitel 2 i AVS–EG-partnerskapsavtalet (dvs. regionala vägledande program och samarbete mellan AVS-staterna).

· Enligt punkt 4 i bilaga Ib (den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013) till AVS-EG-partnerskapsavtalet överfördes resterande saldon och återtagna belopp från fonderna under perioden mellan den 31 december 2007 och ikraftträdandet av tionde EUF till nionde EUF för att säkerställa att EU:s förvaltning fungerar och täcka löpande kostnader för pågående projekt till dess att tionde EUF träder i kraft.

· I rådets beslut 2010/406/EU fastställdes att ett belopp på 150 miljoner euro av de medel som återtagits från projekt inom ramen för nionde och tidigare EUF skulle användas till förmån för Sydsudan i syfte att täcka behoven hos den mest utsatta befolkningen. Detta belopp tilldelades under 2011.

· I rådets beslut 2011/315/EU beslutades att ett belopp på 200 miljoner euro av de medel som återtagits från projekt inom ramen för nionde och tidigare EUF skulle användas till förmån för Sydsudan i syfte att stödja genomförandet av den treåriga utvecklingsplanen för Sydsudan. Detta belopp tilldelades under 2012.

Tionde EUF

Det AVS–EG-partnerskapsavtal som undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) trädde i kraft den 1 april 2003. Cotonouavtalet ändrades genom det avtal som ingicks av samma stater i Luxemburg den 25 juni 2005.

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (beslut 2007/249/EG).

Det interna avtalet om finansiering av gemenskapsstöd under den fleråriga budgetramen för perioden 2008–2013 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för medlemsstaternas regeringar och Europeiska gemenskapen den 17 juli 2006, trädde i kraft den 1 juli 2008.

I enlighet med Cotonouavtalet finansieras den andra perioden (2008–2013) med stöd från EU till AVS-staterna och ULT genom tionde EUF med medel på totalt 22 682 miljoner euro, varav

· 21 966 miljoner euro har anslagits till AVS-staterna i enlighet med den fleråriga budgetramen i bilaga Ib till det reviderade Cotonou-avtalet, varav 20 466 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

· 286 miljoner euro har anslagits till ULT i enlighet med bilaga IIAa i det reviderade rådsbeslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen, av vilka 256 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

· 430 miljoner euro har anslagits för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medlen i tionde EUF, i enlighet med artikel 6 i det interna avtalet.

Den dag när tionde EUF trädde i kraft kompletterades dessa belopp med icke-utnyttjade saldon och kompletteras fortfarande med återtagna anslag från systemet för att garantera stabilisering av exportinkomster från jordbruksråvaror (Stabex) från de utvecklingsfonder som föregår nionde EUF. Alla medel förvaltas i enlighet med deras särskilda regler i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet och det interna avtalet.

Av ovan nämnda anslag från tionde EUF förvaltar Europeiska kommissionen ett ursprungligt belopp på 21 152 miljoner euro enligt följande

– 15 300 miljoner euro för de nationella vägledande programmen, varav:

· 13 500 miljoner euro för A-anslag, av vilka 13 345 miljoner euro har gjorts tillgängliga. Dessutom ökades A-anslagen av överföring av reserver med 341 miljoner euro, ökade med 91 miljoner euro till avslutandet av Stabex frigöranden och minskade med 33 miljoner euro till följd av överföring till regionala anslag (MTR region-PALOP). Resultatet blir att de totala tillgängliga medlen uppgår till 13 744 miljoner euro i anslag som gjorts tillgängliga och 155 miljoner euro som kommer att göras tillgängliga.

· 1 800 miljoner euro för B-anslag, som gjorts tillgängliga i sin helhet. Dessutom har en ökning av B-anslagen från reserver med 148 miljoner euro gjorts tillgängliga, vilket gör att de samlade anslagen uppgår till 1 948 miljoner euro.

– 1 783 miljoner euro för regionala vägledande program, tillsammans med en överföring på 33 miljoner euro från A-anslag och en överföring till reserver på 19 miljoner euro, vilket resulterar i 1 797 miljoner euro i tillgängliga anslag.

– 2 700 miljoner euro i anslag till AVS-staterna finns tillgängliga i sin helhet och som, tillsammans med en överföring på 195 miljoner euro från reserver, ger totalt 2 895 miljoner euro i tillgängliga anslag.

– 683 miljoner euro som en reserv, varav 664 miljoner euro har överförts, vilket lämnar ett saldo på 19 miljoner euro.

– 430 miljoner euro finns tillgängliga för genomförandekostnader.

– 256 miljoner euro i territoriella anslag avser främst följande:

· Medel ur A-anslag på 195 miljoner euro, av vilka 140 miljoner euro finns tillgängliga.

· Medel ur B-anslag på 15 miljoner euro, av vilka 7 miljoner euro finns tillgängliga.

· Medel ur regionala anslag på 40 miljoner euro, av vilka samtliga finns tillgängliga.

· Medel från undersökningar och tekniskt bistånd på 6 miljoner euro, av vilka samtliga finns tillgängliga.

- Resultatreserv för tionde EUF som inte kan tas i anspråk

Sedan tionde EUF trädde i kraft den 1 juli 2008 överförs resterande saldon och anslag som återtagits från projekt under nionde EUF och tidigare fonder till resultatreserven för tionde EUF, med undantag för Stabexmedel och administrativa anslag under nionde EUF. Denna reserv kan tas i anspråk enligt de villkor som anges i artikel 1.4 i det interna avtal som gäller för tionde EUF.

Närmare uppgifter om denna reserv per den 31 december 2012 ges nedan (miljoner euro):

Totala anslag som överförts till den reserv för tionde EUF som inte kan tas i anspråk: || 815

Minus tillgångar som överförts till nionde EUF till förmån för Sydsudan genom rådets beslut 2010/406/EU av den 12 juli 2010 || -150

Minus tillgångar som överförts till nionde EUF till förmån för Sydsudan genom rådets beslut 2011/315/EU av den 23 maj 2011 || -200

Totala tillgängliga anslag i reserven (AVS+ULT) || 465

- Stabexreserv för tionde EUF

Efter avslutet av räkenskaperna i Stabex överförs outnyttjade anslag eller återtagna anslag till Stabexreserven för tionde EUF med A-anslag (artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF) och sedan till de berörda ländernas nationella vägledande program.

Situationen per 31 december 2012 av reserven är följande (i miljoner euro):

Land || Stabexreserv med A-anslag

Elfenbenskusten || 11,43

Kap Verde || 0,01

Indonesien || 0,30

Sierra Leone || 0,22

Senegal || 0,90

Totalt || 12,86

- Samfinansiering i tionde EUF

Inom tionde EUF undertecknades överföringsavtal för samfinansiering från medlemsstaterna på 116 miljoner euro, och åtagandebemyndiganden på totalt 99 miljoner euro gjordes tillgängliga, medan betalningsbemyndiganden bara gjordes tillgängliga för inbetalda belopp på sammanlagt 93 miljoner euro.

Situationen vad gäller anslag för samfinansiering per den 31 december 2012 visas i tabellen nedan (i miljoner euro).

|| Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

Samfinansiering – A-anslag || 84 || 78

Samfinansiering mellan AVS-staterna || 12 || 12

Samfinansiering – administrativa kostnader || 3 || 3

|| 99 || 93

Följande tabeller innehåller nettobeloppen för de beviljade anslagen, anslag för vilka åtaganden gjorts samt anslag som betalats ut.

De tabeller som visar situationen per land och instrument finns i bilagan.

2.1         ANSLAG

2.2         AGGREGERAD REDOVISNING

2.3         ÖVRIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER

Samfinansiering med Italien (1985)

Samfinansieringen med Italien, som varit i kraft sedan 1985 och som ännu pågick under 2011 som ”det fjärde programmet för återuppbyggnad av Somalia”, avslutades under 2012. Saldon tillgängliga vid avslutandet har betalats tillbaka till Italien.

DEL II – EUF:s ÅRSREDOVISNING: REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN || CA/463/13

|| 14 mars 2013

|| Dokument 13/072.

||

||

STYRELSEN

Investeringsanslaget

Årsredovisning

per den 31 december 2012

|| ||

|| - Rapport över finansiell ställning - Rapport över totalresultat - Förändringar i medlen från bidragsgivarna - Rapport över kassaflöden - Noter till årsredovisningen ||

Org.: E ||

3.         REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET

3,1         RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING PER DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| || ||

TILLGÅNGAR || || ||

Likvida medel || 5 || 466 568 || 452 279

Finansiella derivat || 6 || 115 || 434

Lån och fordringar || 7 || 1 146 280 || 1 033 160

Finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || 333 001 || 251 660

Fordringar på bidragsgivare || 9/15 || 87 310 || 87 310

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 10 || 99 029 || -

Övriga tillgångar || 11 || 224 || 416

|| || ||

Summa tillgångar ||   || 2 132 527 || 1 825 259

|| || ||

|| || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || ||

|| || ||

SKULDER || || ||

Finansiella derivat || 6 || 7 035 || 12 702

Förutbetalda intäkter || 12 || 37 808 || 33 003

Skulder till tredje part || 13 || 312 086 || 329 660

Övriga skulder || 14 || 1 153 || 1 113

|| || ||

Totala skulder || || 358 082 || 376 478

|| || ||

MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 15 || 1 561 309 || 1 281 309

Reserv för verkligt värde || || 68 434 || 41 750

Balanserade vinstmedel || || 144 702 || 125 722

|| || ||

Totala medel från bidragsgivarna || || 1 774 445 || 1 448 781

|| || ||

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || || 2 132 527 || 1 825 259

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.2         RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Noter || Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011 ||

|| T.o.m. 31.12.2012 || T.o.m. 31.12.2011 ||

|| || || ||

Räntor och liknande intäkter || 17 || 67 503 || 59 561 ||

Räntor och liknande kostnader  || 17 || -1 114 || -940 ||

|| || || ||

Räntor och liknande intäkter netto || || 66 389 || 58 621 ||

|| || || ||

Intäkter avseende arvoden och provisioner || 18 || 1 934 || 2 149 ||

Kostnader avseende arvoden och provisioner || 18 || -292 || -144 ||

|| || || ||

Nettointäkter från avgifter och provisioner || || 1 642 || 2 005 ||

|| || || ||

Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat || || 5 348 || -7 534 ||

Realiserade nettovinster för finansiella tillgångar som kan säljas || 19 || 1 045 || 17 228 ||

Växelkursförluster/-vinster netto || || -10 575 || 8 376 ||

|| || || ||

Nettoresultat av finansiella transaktioner || || -4 182 || 18 070 ||

|| || || ||

Förändring i nedskrivning av lån och fordringar netto efter återföring || 7 || 597 || 27 452 ||

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || -8 927 || -6 888 ||

Nedskrivning av övriga tillgångar || 20 || -337 || - ||

Allmänna administrativa kostnader || 21 || -36 202 || -38 006 ||

|| || || ||

Årets resultat || || 18 980 || 61 254 ||

|| || || ||

Övriga totalresultat: || || || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas – reserv i verkligt värde  || || || ||

1. Nettoförändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas  || 8 || 18 551 || 20 574 ||

2. Nettobelopp som överförs till resultaträkningen || 8 || 8 133 || -3 394 ||

Totala finansiella tillgångar som kan säljas || || 26 684 || 17 180 ||

|| || || ||

Totala övriga totalresultat || || 26 684 || 17 180 ||

|| || || ||

Summa totalresultat för året || || 45 664 || 78 434 ||

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.3         FÖRÄNDRINGAR I MEDLEN FRÅN BIDRAGSGIVARNA FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Infordrat fondkapital || Reserv för verkligt värde || Balanserade vinstmedel || Totalt

Per den 1 januari 2012                                                             Noter || 1 281 309 || 41 750 || 125 722 || 1 448 781

|| || || ||

Bidrag som infordrats under året från medlemsstaterna                15 || 280 000 || - || - || 280 000

|| || || ||

Vinst år 2012 || - || - || 18 980 || 18 980

|| || || ||

Summa övriga totalresultat för året || - || 26 684 || - || 26 684

|| || || ||

Förändringar av medlen från bidragsgivarna || 280 000 || 26 684 || 18 980 || 325 664

|| || || ||

Per den 31 december 2012 || 1 561 309 || 68 434 || 144 702 || 1 774 445

|| || || ||

|| Infordrat fondkapital || Reserv för verkligt värde || Balanserade vinstmedel || Totalt

Per den 1 januari 2011                                                             Noter || 1 131 309 || 24 570 || 64 468 || 1 220 347

|| || || ||

Bidrag som infordrats under året från medlemsstaterna                15 || 150 000 || - || - || 150 000

|| || || ||

Vinst år 2011 || - || - || 61 254 || 61 254

|| || || ||

Summa övriga totalresultat för året || - || 17 180 || - || 17 180

|| || || ||

Förändringar av medlen från bidragsgivarna || 150 000 || 17 180 || 61 254 || 228 434

|| || || ||

Per den 31 december 2011 || 1 281 309 || 41 750 || 125 722 || 1 448 781

|| || || ||

|| || || ||

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.4         KASSAFLÖDESANALYS FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Noter || Fr.o.m. 1.1.2012 t.o.m. 31.12.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011 t.o.m. 31.12.2011

LÖPANDE VERKSAMHET || || ||

Budgetårets vinst || || 18 980 || 61 254

Justeringar || || ||

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas  || || 8 927 || 3 172

Förändring netto i nedskrivning av lån och fordringar   || || -597 || -27 452

Balanserad ränta på lån och fordringar || 7 || -9 622 || -10 512

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och fordringar || || -1 407 || -2 801

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på finansiella tillgångar som innehas till förfall || || -751 || -

Ökning av förutbetalda intäkter || || 4 805 || 3 424

Växelkursändringars effekter på lån  || || 16 044 || -15 337

Växelkursändringars effekt på finansiella tillgångar som kan säljas || || -1 204 || 34

Rörelsevinst före ändringar av tillgångar och skulder || || 35 175 || 11 782

|| || ||

Låneutbetalningar || 7 || -233 018 || -237 040

Återbetalning av lån || 7 || 115 480 || 104 410

Ändringar i verkligt värde på derivat || || -5 348 || 7 534

Ökning av finansiella tillgångar innehas till förfall || || -98 278 || -

Ökning av finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || -81 981 || -67 829

Försäljning av finansiella tillgångar som kan säljas  || 8 || 19 601 || 24 971

Minskning av övriga tillgångar || || 192 || 2 756

Ökning av övriga skulder || || 40 || 173

Ökning av belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken || || 6 876 || 4 144

|| || ||

Nettokassaflöde från löpande verksamhet || || -241 261 || -149 099

|| || ||

FINANSIERINGSVERKSAMHET || || ||

Bidrag från medlemsstaterna || || 236 345 || 136 345

Belopp som tagits emot från medlemsstaterna för räntebidrag || || 43 655 || 76 345

Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning för räntebidrag    || || -24 450 || -22 899

|| || ||

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet || || 255 550 || 189 791

|| || ||

Nettoökning av likvida medel || || 14 289 || 40 692

Likvida medel vid budgetårets början || || 452 279 || 411 587

Likvida medel vid budgetårets slut || || 466 568 || 452 279

|| || ||

Likvida medel består av: || || ||

Kontanter || || 10 588 || 3 127

Tidsbunden inlåning || || 455 980 || 449 152

|| || 466 568 || 452 279

|| || ||

Kompletterande uppgifter om kassaflöden från den löpande verksamheten || || 2012 || 2011

Ränteintäkter || || 64 490 || 57 391

Räntekostnader || || -1 137 || -1 162

Utdelningar || || 975 || 974

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.5         NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN PER DEN 31 DECEMBER 2012

1 Allmän information

Investeringsanslaget (nedan också kallat instrumentet) har upprättats inom ramen för Cotonouavtalet (nedan kallat avtalet) om samarbete och utvecklingsstöd, som länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) respektive Europeiska unionen och dess medlemsstater enades om den 23 juni 2000 och reviderade den 25 juni 2005 samt den 23 juni 2010.

Instrumentet är inte en separat juridisk enhet och Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar bidragen på medlemsstaternas vägnar (nedan kallade givare) i enlighet med villkoren i avtalet.

Finansieringen inom ramen för avtalet tillhandahålls från EU-medlemsstaternas budgetar och betalas ut enligt de finansprotokoll som fastställts för på varandra följande perioder på fem–sex år. Inom ramen för avtalet och efter det att ett andra finansprotokoll trädde i kraft den 1 juli 2008 (perioden 2008–2013), som kallas den tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), har Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB eller banken) anförtrotts förvaltningen av

- investeringsanslaget som är en rörelsekapitalfond på 3 185,5 miljoner euro som består av riskexponerat eget kapital avsett att främja investeringar från den privata sektorn i AVS-staterna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT),

- bidrag för finansiering av räntesubventioner värda 400 miljoner euro för AVS-stater och 1,5 miljoner euro för ULT. Högst 10 % av dessa subventioner kan användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd.

Nuvarande årsredovisning omfattar perioden från den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2012.

 

På förslag från EIB:s förvaltningskommitté antog EIB:s styrelse årsredovisningen den 14 mars 2013 och godkände att den lämnades till EIB:s råd för godkännande senast den 14 maj 2013.

2 Viktiga redovisningsprinciper

2.1 Grund för upprättandet – uttalande om att IFRS följs

Redovisningen av stödet har utarbetats i enlighet med International Financial Reporting standards (IFRS) som antagits av Europeiska unionen.

2.2 Centrala bedömningar och uppskattningar vid redovisningen

Vid utarbetandet av finansiella rapporter krävs det att man använder sig av uppskattningar och bedömningar. Det krävs också att EIB:s ledning gör sina egna avvägningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för investeringsanslaget. De områden som är särskilt komplicerade, som kräver en hög grad av avvägning eller där uppskattningar och bedömningar är av betydelse för räkenskaperna lyfts fram nedan.

Bedömningar och uppskattningar används särskilt i följande fall:

§ Finansiella instruments verkliga värde

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder som bokförts i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en rad olika värderingstekniker som inkluderar matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas när det är möjligt från observerbara marknader, men när det inte är möjligt krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Uppskattningarna inkluderar bedömningar av likviditeten och modelluppgifter som korrelation och volatilitet för derivat med en löptid på mer än tre månader.

§ Nedskrivningsförlust på lån och fordringar

Genom investeringsanslaget görs en översyn av problematiska lån och fordringar på varje rapporteringsdag för att bedöma om avsättningar ska göras för förluster i rapporten över totalresultat. Det krävs särskilt att EIB:s ledning gör en bedömning av storleken och tidpunkten för de framtida kassaflödena när det ska beräknas vilka avsättningar som krävs. Dessa beräkningar baseras på antaganden om ett antal faktorer och de faktiska resultaten kan skilja sig åt, vilket kan leda till framtida ändringar av avsättningen. Utöver särskilda avsättningar för enskilda betydande lån och fordringar kan man genom investeringsanslaget också göra kollektiva avsättningar mot exponeringar där, även om de inte kräver särskilda avsättningar, risken för försummelse kan bli större än när de ursprungligen beviljades.

I princip betraktas ett lån som nedskrivet när betalningen av ränta och amortering inte reglerats på 90 dagar eller mera och då EIB:s ledning samtidigt anser att det föreligger ett objektivt belägg på nedskrivning.

§ Värdering av sådana icke-börsnoterade investeringar i eget kapital som kan säljas

Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital baseras normalt på ett av följande inslag:

- Nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armslängds avstånd).

- Aktuellt verkligt värde på andra instrument som i stort sett är desamma.

- Det förväntade kassaflödet diskonterat till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och risk.

- Andra värderingsmodeller.

Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Instrumentet anpassar värderingstekniken med jämna mellanrum och testar giltigheten genom att endera använda priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.

§ Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

Enligt principerna för investeringsanslaget anses sådana investeringar i eget kapital som kan säljas vara nedskrivna om deras verkliga värde i betydande omfattning eller under en längre tid har minskat under anskaffningsvärdet eller när det finns andra objektiva belägg för nedskrivning. En bedömning krävs för att avgöra vad som kan anses utgöra ”betydande omfattning” eller ”en längre tid”. I instrumentet anses ”betydande omfattning” vanligtvis vara 30 % eller mer och ”en längre tid” mer än 12 månader. Vidare utvärderas i instrumentet andra faktorer, inklusive normal volatilitet i aktiepriser för noterade aktier och framtida kassaflöden och diskonteringsfaktorer för icke noterade aktier.

2.3 Ändrade redovisningsprinciper

De redovisningsprinciper som har antagits stämmer överens med dem som användes under föregående budgetår. Instrumentet har inte antagit några nya eller ändrade IFRS-standarder under året.

Standarder som utfärdats men som ännu inte trätt i kraft

Ett antal nya standarder, ändringar av standarder och tolkningar börjar tillämpas under det räkenskapsår som inleds efter den 1 januari 2012, och har inte tillämpats vid utarbetandet av dessa redovisningar.

IAS 1 Redovisning av poster i Övriga totalresultat

Ändringarna av IAS 1 förändrar den grupp av poster som redovisas i Övrigt totalresultat. Poster som omklassificeras till resultaträkningen vid en framtida tidpunkt redovisas separat från poster som aldrig kommer att omklassificeras. Standarden ska börja tillämpas under den period som börjar den 1 juli 2012 eller senare, där ett tidigt antagande medges.

IFRS 9 Financial instruments (finansiella instrument)

Det första steget i ett projekt i tre delar som genomförs av IASB för att ersätta IAS 39 Financial instruments, omdefinierar denna standard för de olika kategorierna av finansiella tillgångar och skulder och deras redovisningsmetod. Arbetet med IFRS 9 pågår fortfarande och kommer så småningom att ersätta IAS 39 i sin helhet. Det aktuella datumet för tillämpningen av IFRS 9 är den 1 januari 2015. IFRS 9 har ännu inte godkänts i Europeiska unionen. Det finns inga planer på ett tidigt antagande för denna standard på instrumentet och effekternas omfattning har ännu inte fastställts.

Följande standard utfärdades under 2011, med tillämpningstidpunkt den 1 januari 2013, där ett tidigt antagande medges. Man har ännu inte fastställt effekterna av antagandet av denna standard på instrumentets årsredovisning.

IFRS 13 Fair value measurement (värdering till verkligt värde)

IFRS 13 definierar och fastställer ett regelverk för värdering till verkligt värde och kräver uppgifter om värderingar till verkligt värde.

2.4 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I den finansiella ställningen redovisas tillgångar och skulder i fallande ordning med avseende på likviditet. Ingen uppdelning görs mellan kortfristiga och långfristiga poster.

2.4.1 Omräkning av utländsk valuta

Investeringsanslagets årsredovisning upprättas i euro, som också är funktionell valuta. Om inte annat anges har finansiella uppgifter som lämnats i euro avrundats till närmaste tusental.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.

Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro redovisas i euro till den växelkurs som gäller på balansdagen. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar bokförs i rapporten över totalresultat.

Icke-monetära poster som förs upp till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas till de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som förs upp till ett verkligt värde i en utländsk valuta omräknas med hjälp av de växelkurser som gäller vid den tidpunkt när värdet fastställs.

Skillnader i växelkursen som uppstår vid avräkningen av transaktioner till andra kurser än dem som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i växelkursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avräknats förs upp i rapporten över totalresultat.

Posterna i rapporten över totalresultat räknas om till euro enligt gällande växelkurs i slutet av varje månad.

2.4.2 Likvida medel

För investeringsanslaget definieras likvida medel som avistakonton, kortfristig inlåning eller värdepapper med ursprungliga löptider på tre månader eller mindre.

2.4.3 Andra finansiella tillgångar än derivat

Finansiella tillgångar redovisas på avräkningsdagen.

§ Finansiella tillgångar som innehas till förfall

Finansiella tillgångar som innehas till förfall inbegriper börsnoterade obligationer som är avsedda att innehas till förfall.

Dessa obligationer är ursprungligen redovisade till verkligt värde plus eventuella transaktionskostnader. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska amorteras enligt effektivräntemetoden under den återstående tiden av obligationen.

Genom instrumentet bedöms varje balansdag huruvida det finns objektiva omständigheter som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar behöver skrivas ned. En finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar skrivs bara ned om det finns belägg för nedskrivning till följd av en eller flera händelser som har inträffat efter det att tillgången bokförts (en "förlust") och att förlusten påverkar det beräknade framtida kassaflödet från den finansiella tillgången eller den grupp av finansiella tillgångar som kan värderas med tillförlitlighet. Nedskrivning redovisas i resultaträkningen och förlustbeloppet mäts som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet på det beräknade framtida kassaflödet diskonterat till instrumentets ursprungliga effektiva ränta.

§ Lån

Lån som har finansierats med hjälp av investeringsanslaget bokförs under tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Dessa lån redovisas till anskaffningsvärde (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att finansiera lånet, inbegripet eventuella transaktionskostnader, och värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av metoden för faktisk avkastning, med avdrag för eventuella avsättningar för nedskrivning eller fordringar som inte kan drivas in.

§ Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är de tillgångar som särskilt hänförts till denna kategori eller som inte identifierats som värderade till verkligt värde genom årets resultat, investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar. De inkluderar egetkapitalinstrument och investeringar i riskkapitalfonder.

Efter den första värderingen bokförs dessa finansiella tillgångar som kan säljas till verkligt värde. Notera följande uppgifter för värderingen till verkligt värde för investeringar i eget kapital som inte kan härledas från aktiva marknader:

a. Riskkapitalfonder

Det verkliga värdet i varje riskkapitalfond baseras på det nettovärde som tillgångarna har bokförts till i fonden, om beräkningen har gjorts på grundval av en internationell värderingsstandard som överensstämmer med IFRS (t.ex: IPEV Guidelines, International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines som offentliggörs av Europeiska riskkapitalföreningen). Förvaltarna av instrumentet kan emellertid besluta att korrigera tillgångarnas nettovärde i fonden, om det finns omständigheter som kan påverka värderingen.

b. Direktinvesteringar i eget kapital

Investeringens verkliga värde baseras på den senast tillgängliga årsredovisningen, varvid man i tillämpliga fall återanvänder samma modell som användes vid förvärvet av innehavet.

Orealiserade vinster eller förluster i riskkapitalfonder och direktinvesteringar i eget kapital redovisas under medel från bidragsgivarna till dess att investeringen har sålts, återkallats eller avvecklats, eller till dess att det bedöms att den bör avskrivas helt. Om en investering som kan säljas är planenligt avskriven förs de ackumulerade orealiserade vinster eller förluster som tidigare bokförts i eget kapital upp i rapporten över totalresultat.

För icke noterade investeringar beräknas det verkliga värdet med hjälp av erkända värderingstekniker (t.ex. diskonterade kassaflöden eller multipelvärdering). Om värdering till verkligt värde inte kan göras på ett tillförlitligt sätt redovisas sådana investeringar till anskaffningsvärde. Det bör påpekas att investeringarna under de första två åren redovisas till anskaffningsvärde.

Instrumentets innehav motsvarar vanligtvis investeringar i privatkapitalfonder eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en privatkapitalfond eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. aktieutdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och skyldigheter. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa stora transaktioner genom fonden, byta ut personal i ledande ställning eller att få priviligierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovannämnda branschpraxis, som säkerställer att instrumentet varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IAS 27 och IAS 28 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där instrumentet innehar mer än 20 % av rösträtterna.

§ Säkerhet

Vid den första redovisningen bokförs de finansiella säkerheterna till verkligt värde motsvarande nettonuvärdet på förväntade premieintäkter. Denna beräkning utförs på startdagen för varje transaktion och bokförs i balansräkningen som finansiella säkerheter under övriga tillgångar och övriga skulder.

Efter den första redovisningen mäts instrumentets skulder under dessa säkerheter som det högre av:

- Den bästa uppskattningen av de ugifter som krävs för att reglera eventuella finansiella skyldigheter som uppstår till följd av säkerheten, vilken uppskattas på grundval av alla relevanta faktorer och uppgifter som finns den dag då rapportering över den finansiella ställningen avges.

- Det belopp som från början bokfördes minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar av det belopp som från början bokfördes görs genom tillämpning av den försäkringsmatematiska metoden.

Varje ökning eller minskning av skulderna i samband med finansiella säkerheter förs upp i rapporten över totalresultat under ”intäkter från avgifter och provisioner”.

Investeringsanslagets tillgångar enligt dessa säkerheter avräknas följaktligen genom den försäkringsmatematiska metoden och prövning görs av om tillgångarna behöver skrivas ned.

Vidare bokförs ett avtal om ställande av säkerhet när det undertecknas som en eventualförpliktelse för instrumentet och när säkerheten tas i anspråk, som ett åtagande.

2.4.4 Nedskrivning av finansiella tillgångar

Vid slutet av varje rapportperiod för investeringsanslaget bedöms huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång behöver skrivas ned. En finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar skrivs bara ned om det finns belägg för nedskrivning till följd av en eller flera händelser som har inträffat efter det att tillgången bokförts (en "förlust") och förlusten påverkar det beräknade framtida kassaflödet från den finansiella tillgången eller den grupp av finansiella tillgångar som kan värderas med tillförlitlighet. Belägg för nedskrivning kan omfatta tecken på att låntagaren eller gruppen av låntagare har stora ekonomiska svårigheter, det råder missförhållanden eller förekommer betalningsförsummelser av räntor eller amorteringar, det finns en sannolikhet för att låntagaren försätts i konkurs eller annan ekonomisk omstrukturering, eller det finns observerbara uppgifter som tyder på mätbara minskningar i det beräknade framtida kassaflödet, såsom ett ökat antal försenade betalningar eller ekonomiska missförhållanden.

För lån som är utestående vid slutet av budgetåret och som bokförs till upplupet anskaffningsvärde, görs nedskrivningar om belägg visar att det finns en risk för att lånen inte kommer att återbetalas, antingen i fråga om hela eller delar av lånebeloppen enligt de ursprungliga avtalsvillkoren eller motsvarande värde. Om det finns objektiva belägg på att det uppstått en värdeminskning mäts förlustbeloppet som skillnaden mellan tillgångens värde och nuvärdet på det beräknade framtida kassaflödet. Tillgångens redovisade värde skrivs ned genom ett avsättningskonto och förlusten förs upp i rapporten över totalresultat. Ränteintäkter fortsätter att påföras det minskade redovisade värdet på grundval av tillgångens effektiva räntesats. Lånen och avsättningen avskrivs när det inte finns någon realistisk utsikt till framtida återkrav. Om den beräknade förlusten ökar eller minskar under påföljande år på grund av en händelse som uppstår efter det att förlusten bokfördes, ökas eller minskas den tidigare bokförda förlusten vid justeringen av kontot.

Inom investeringsanslaget utförs kreditriskbedömningar för varje enskild transaktion och därför görs inga kollektiva nedskrivningar.

För finansiella tillgångar som kan säljas bedöms vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva belägg på att en investerings värde minskat. Objektiva belägg omfattar en betydande minskning eller minskning under en längre period av investeringens verkliga värde till under anskaffningsvärdet. Om det finns belägg för nedskrivning, avlägsnas den ackumulerade förlusten (mätt som skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt marknadsvärde med avdrag för en eventuell värdeminskning på investeringen som tidigare förts upp i resultaträkningen) från medlen från bidragsgivarna och bokförs i rapporten över totalresultat. Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas återförs inte genom rapporten över totalresultat, utan istället förs ökningar i de verkliga värdena efter nedskrivning upp direkt under medlen från bidragsgivarna.

Europeiska investeringsbankens riskförvaltare går minst en gång om året igenom de finansiella tillgångarna med avseende på eventuella nedskrivningar. De korrigeringar som sker till följd av detta inbegriper förändringar av nuvärdet i rapporten över totalresultat över tillgångarnas livscykel och eventuella korrigeringar till följd av omvärderingar av de ursprungliga nedskrivningarna.

2.4.5 Finansiella derivat

Derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar och valutaforwards.

Inom ramen för den sedvanliga verksamheten med investeringsanslaget är det tillåtet att förvärva valutaswappar för att täcka risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardsavtal i syfte att säkra sina valutapositioner, som är utställda i annan valuta än euro som det handlas aktivt med på valutamarknaderna, för att säkra vinst och förlust som beror på växelkursfluktuationer.

Inga möjligheter till säkring enligt IAS 39 används inom investeringsanslaget. Alla derivat redovisas därför till verkligt värde i resultaträkningen och tas upp som finansiella derivat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsprismodeller eller prisuppgifter från tredje part.

Derivat redovisas till verkligt värde och bokförs som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat ingår i ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.

Derivat redovisas första gången på grundval av handelsdatum.

2.4.6 Bidrag

Bidrag från medlemsstaterna tas upp som utestående fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till investeringsanslaget.

Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och betecknas följaktligen som eget kapital:

- Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om investeringsanslaget avvecklas.

- De tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser.

- Alla finansiella instrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper.

- Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det klassificeras som en skuld.

- De totala förväntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultaträkningen, förändringen av redovisade nettotillgångar eller förändringen av det verkliga värdet av investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd.

2.4.7 Ränteintäkter på lån

Räntor på lån som beviljas genom investeringsanslaget bokförs i rapporten över totalresultat (ränteintäkter och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (lån och fordringar) enligt periodiseringsprincipen genom användning av den effektiva räntesatsen, som är den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets förväntade löptid till lånets redovisade värde. När lånets redovisade värde har minskats på grund av en nedskrivning bokförs ränteintäkterna fortsatt genom att man använder den ursprungliga effektiva räntesatsen som tillämpas på det nya redovisade värdet.

2.4.8 Räntesubventioner och tekniskt bistånd

Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget handläggs också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.

Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits till betalning av räntesubventioner redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget utan betecknas som en skuld till tredje part. Genom instrumentet verkställs utbetalningarna till slutmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.

När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte till fullo beviljas omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.

2.4.9 Ränteintäkter på likvida medel

Ränteintäkterna för likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över totalresultat för instrumentet.

2.4.10 Avgifter, provision och utdelning

Avgifter som betalas för tjänster som sker under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls. Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektiv ränta för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalas.

Utdelningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas när de erhålls.

2.4.11 Beskattning

I protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övriga egendom ska befrias från all direkt beskattning.

3 Riskhantering

I denna not lämnas information om instrumentets exponering för samt förvaltning och kontroll av kreditinstitut och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansiella instrument. Det rör sig om följande risker:

- Kreditrisk - risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

- Likviditetsrisk - risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder som regleras med kontanter eller annan finansiell tillgång.

- Marknadsrisk – exponering för verifierbara marknadsvariabler såsom räntor, växelkurser och kurser på värdepapper.

3.1 Organisering av riskhanteringen

Europeiska investeringsbanken anpassar fortlöpande sin riskhantering.

Bankens riskhantering innebär att man självständigt konstaterar, bedömer, övervakar och rapporterar de kreditrisker och aktiekursrisker som instrumentet är exponerat för. Inom en ram där uppdelningen av uppgifter bibehålls, är riskhanteringen fristående från de yttre avdelningarna (front offices). Generaldirektören för riskhantering rapporterar om riskfrågor till den kommissionär som utsetts som vice ordförande i Europeiska investeringsbanken. Vice ordförande sammanträder regelbundet med revisionskommittén för att diskutera frågor relaterade till risker. Denne är också ansvarig för tillsynen över riskrapporteringen till Europeiska investeringsbankens förvaltningskommitté och styrelse.

3.2 Kreditrisk

Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

3.2.1. Riktlinjer för kreditrisker

Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer banken kreditrisken i syfte att kvantifiera och prissätta den. Inom investeringsanslaget har en intern riskklassificeringsmetod (IRM) utvecklats för företag eller finansinstitut för att fastställa den interna kreditvärdigheten för dess viktigaste låntagare/mottagande garantigivare. Metoden bygger på ett system med poängsättning som särskilt utformats för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, banker, offentliga organ, osv). Med beaktande av både bästa bankpraxis och de principer som fastställdes i överenskommelsen om de internationella reglerna för kapitaltäckning (Basel II), indelas alla motparter som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion i kategorier genom den interna riskklassificeringmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart ingår ursprungligen i en intern riskklassificering som speglar motpartens långsiktiga rating av utländsk valuta (eller motsvarande lokala valuta när så krävs) efter en fördjupad analys av motpartens riskprofil och den risk som landet bedöms ha när det gäller driften av verksamhet.

Kreditvärderingen av projektfinansiering och annan strukturerad begränsad tillgång till transaktioner är inte föremål för någon intern riskklassificeringsmetod och använder kreditriskinstrument som är relevanta för sektorn, som främst är inriktade på tillgången till kassaflöden och förmåga att fullgöra skuldtjänstbetalningar. Dessa redskap inbegriper bedömningen av projektens avtalsmässiga ram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut tilldelas varje projekt en intern riskklassificering och en förväntad förlust.

Alla icke-statliga (eller garanterade eller likställda icke statliga) transaktioner omfattas av särskilda begränsningar vad gäller nivån på transaktioner och motparter. Det högsta nominella beloppet för varje transaktion begränsas av transaktionens förväntade förlust. Motsvarande gränser tillämpas på konsoliderade exponeringar. Dessa begränsningar speglar normalt storleken på motparternas egna medel samt deras totala externa långfristiga finansiering.

För att reducera kreditrisken används i investeringsanslaget olika former av kreditförstärkning såsom

- projektrelaterade värdepapper (t.ex. pantsättning av aktier, pantsättning av tillgångar, överlåtelse av rättigheter, pantsättning av konton) och/eller

- garantier, som i allmänhet som lämnas av sponsorn för det finansierade projektet (t.ex. slutförandegarantier, självständiga garantier).

Dessutom används sällan kreditförstärkning inom investeringsanslaget som inte är direkt relaterad till projektrisken, t.ex. säkerheter eller bankgarantier.

Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.

3.2.2. Maximal exponering för kreditrisk utan beaktande av eventuella säkerheter och andra former av minskning av kreditrisk

Följande tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.

Maximal exponering (i tusental euro) || 31.12.2012 || 31.12.2011

TILLGÅNGAR || ||

Likvida medel || 466 568 || 452 279

Finansiella derivat || 115 || 434

Lån och fordringar || 1 146 280 || 1 033 160

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 87 310

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 99 029 || -

Övriga tillgångar || 224 || 416

Summa tillgångar || 1 799 526 || 1 573 599

|| ||

UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN || ||

Eventualförpliktelser || ||

- Garantier som inte åberopats || 20 000 || 20 000

Åtaganden || ||

- Ej utbetalda lån || 749 044 || 701 092

- Åberopade garantier || 6 224 || 7 909

Summa utanför balansräkningen || 775 268 || 729 001

|| ||

Summa kreditexponering || 2 574 794 || 2 302 600

3.2.3. Kreditrisker för lån och fordringar

3.2.3.1 Värdering av kreditrisker för lån och fordringar

Varje lånetransaktion som genomförs genom instrumentet genomgår en omfattande riskbedömning och kvantifiering av förväntade förluster som återspeglas i ett system för gradering av lån. Graderingen av lånen fastställs enligt allmänt erkända kriterier, baserade på kvaliteten på låntagaren, lånets löptid, garantin samt, när det är tillämpligt, garantigivaren.

Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och it-system som stöder bedömningen av kreditrisken vid lånetransaktioner och kvantifieringen av den förväntade förlusten. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den ”förväntade förlusten”, vilket är produkten av sannolikheten för betalningsförsummelse från de viktigaste gäldenärerna, riskexponeringen och förlusternas omfattning i fall av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:

- Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna.

- Hjälp att fördela övervakningsinsatserna.

- En beskrivning av lånets portföljkvalitet vid varje given tidpunkt.

- Ett av flera inlägg vid beslut om riskprissättning som bygger på förväntade förluster.

Följande faktorer ingår vid fastställandet av en lånegradering:

i) Låntagarens kreditvärdighet: Vid hanteringen av risker görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdighet bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I enlighet med det av banken valda avancerade tillvägagångssättet enligt Basel II har den utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna ratingen (nedan kallad kreditvärdighet) för låntagare och garantigivare. Detta baseras på en poängsättning som är specifik för definierade motpartstyper.

ii) Sambandet med fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Ju större samband mellan långivarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre lånegradering.

iii) Värdet på garantiinstrument och värdepapper: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används.

iv) Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess interna kreditvärdighet.

v) Lånets varaktighet: Då alla faktorer är lika gäller att ju längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet.

Ett låns förväntade förlust beräknas genom att kombinera de fem faktorer som diskuteras ovan. Beroende på nivån på denna förlust, hänförs ett lån till en av följande lånegradsklasser:

A     Lån av högsta kvalitet: Det finns tre underkategorier. A° omfattar alla risker i EU:s medlemsstater, dvs. lån som beviljats till eller är fullt, uttryckligen, och ovillkorligt garanterade av medlemsstaterna, där inga återbetalningssvårigheter förväntas och där den förväntade förlusten är 0 %. A+ betecknar lån som beviljats (eller garanteras av) andra enheter än medlemsstaterna, utan att någon försämring förväntas under deras varaktighet. A- inbegriper de utlåningstransaktioner där det fortfarande finns en viss tveksamhet om underhållet av deras nuvarande status (till exempel på grund av en lång löptid, eller för den höga volatiliteten hos det framtida priset i en för övrigt utmärkt säkerhet), men där en eventuell risk för nedgång förväntas bli tämligen begränsad.

B      Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre försämring inte är utesluten i framtiden. B+ och B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar.

C      Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida banker och företag med sjuårig löptid, eller motsvarande amorteringstid eller som löper ut vid avbetalning.

D      Denna kreditvärdighetskategori utgör gränsen mellan lån med ”godtagbar kvalitet” och de lån där man har erfarit vissa svårigheter. Denna vattendelare vad gäller lånegradering definieras mer exakt genom underklassificeringarna D+ och D-. Lån med en kreditvärdighet på D- kräver ökad övervakning.

E      Denna lånegradering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det kan inte uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklasserna E+ och E- differentieras intensiteten i denna särskilda kontroll, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position där det finns ett stor möjlighet att skuldbetalning inte kan erhållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivning.

F      F (inte godkända) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F– kan endast uppstå ur utestående transaktioner som, efter undertecknandet, erfarit oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter. Alla transaktioner med en förlust av instrumentets kapital graderas till F och en särskild bestämmelse tillämpas.

Generellt placeras lån som graderas D- eller lägre på bevakningslistan. Om ett lån ursprungligen beviljades med riskprofil på D- eller lägre kommer det bara att placeras på bevakningslistan till följd av en väsentlig kredithändelse som orsakar ytterligare en försämring av dess lånegradsklassificering.

Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar kreditvärdighetsbedömningen av investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånegradsklasser som beskrivs ovan.

3.2.3.2 Bedömning av kreditrisken vid utlåning

Följande tabell visar den maximala exponeringen för kreditrisker för de lån som undertecknats per låntagare med hänsyn tagen till de garantier som lämnats:

Per den 31.12.2012 (i tusental euro) || Garanterade || Andra former av kreditförstärkning || Inte garanterade || Totalt

Banker || 12 630 || 136 695 || 207 582 || 356 907

Företag || 20 077 || 78 171 || 478 358 || 576 606

Offentliga institutioner || 30 462 || - || 18 || 30 480

Stater || - || 5 819 || 176 468 || 182 287

Totala utbetalade || 63 169 || 220 686 || 862 425 || 1 146 280

Tecknade men inte utbetalade || 14 091 || 142 963 || 591 990 || 749 044

Per den 31.12.2011 (i tusental euro) || Garanterade || Andra former av kreditförstärkning || Inte garanterade || Totalt

Banker || 13 026 || 97 994 || 197 245 || 308 265

Företag || 15 699 || 55 601 || 475 012 || 546 312

Offentliga institutioner || 37 670 || - || - || 37 670

Stater || - || 6 214 || 134 699 || 140 913

Totala utbetalade || 66 395 || 159 809 || 806 956 || 1 033 160

Tecknade men inte utbetalade || 10 434 || 173 484 || 517 174 || 701 092

De lånetransaktioner i instrumentet som påverkar dess låntagare och borgensmän övervakas kontinuerligt av Ops B, EIB:s operativa direktorat för verksamhet utanför EU. I synnerhet bedöms avtalsenliga rättigheter från fall till fall om en kreditvärdighet försämras och/eller avtalsmässig underlåtelse uppkommer. Begränsande åtgärder eftersträvas, när så krävs enligt riktlinjerna för kreditrisker. Också när bankgarantier för lån förnyas, garanteras det att dessa ersätts eller att åtgärder vidtas i god tid.

Som en omedelbar reaktion på den utveckling på finansmarknaderna som har skett sedan september 2008 har instrumentets övervakning och hantering av risker stärkts. I detta syfte skapade Ops B i april 2011 en självständig övervakningsenhet som rapporterar direkt till generaldirektören, med uppgift att övervaka finansiell och kontraktsmässig utlåning. Syftet är att främja utbyte av information mellan avdelningarna och föreslå vilken rapportering och vilka operativa förvaltningsförfaranden som ska användas i kristider med målet att vid behov snabbt kunna reagera.

3.2.3.3 Bedömning av kreditkvaliteten per typ av låntagare

Tabellerna nedan visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj per den 31 december 2012 och den 31 december 2011 genom tillämpning av lånegradering, baserade på de exponeringar som undertecknats (utbetalade och inte utbetalade).

Per den 31.12.2012 (i tusental euro) || ||  Hög gradering ||  Standardgradering ||  Minsta godtagbara risk ||  Hög risk ||  Ingen gradering ||  Totalt

|| || A till B- || C || D + || D- och lägre || ||

Låntagare || Banker || 50 000 || 24 342 || 21 864 || 529 325 || 337 014 || 962 545

Företag || 7 466 || 8 006 || - || 605 672 || - || 621 144

Offentliga institutioner || - || - || - || 70 480 || - || 70 480

Stater || - || - || - || 241 155 || - || 241 155

Totalt || || 57 466 || 32 348 || 21 864 || 1 446 632 || 337 014 || 1 895 324

Per den 31.12.2011 (i tusental euro) || ||  Hög gradering ||  Standardgradering ||  Minsta godtagbara risk ||  Hög risk ||  Ingen gradering ||  Totalt

|| || A till B- || C || D + ||  D- och lägre || ||

Låntagare || Banker || 50 002 || 9 674 || 39 966 || 356 629 || 351 476 || 807 747

Företag || 3 917 || 5 279 || - || 635 825 || - || 645 021

Offentliga institutioner || - || - || - || 38 761 || - || 38 761

Stater || - || - || - || 242 723 || - || 242 723

Totalt || || 53 919 || 14 953 || 39 966 || 1 273 938 || 351 476 || 1 734 252

3.2.3.4 Riskkoncentrationer för lån och fordringar

3.2.3.4.1 Geografisk analys

På grundval av låntagarens land kan instrumentets låneportfölj bedömas enligt följande geografiska regioner (i tusental euro):

Låntagarens land || 31.12.2012 || 31.12.2011

Regionalt - AVS-stater || 84 051 || 99 543

Uganda || 140 833 || 117 035

Regionalt - Västafrika || 33 856 || 14 161

Moçambique || 137 745 || 126 666

Mauretanien || 65 670 || 43 427

Etiopien || 81 666 || 84 266

Dominikanska republiken || 67 991 || 66 118

Kenya || 131 566 || 65 611

Kamerun || 72 525 || 60 706

Zambia || 18 772 || 43 294

Demokratiska republiken Kongo || 28 415 || 8 980

Nigeria || 14 383 || 28 691

Regionalt – Stilla havsregionen || 17 767 || 20 603

Regionalt – Centralafrika || 10 431 || 12 109

Jamaica || 71 027 || 59 317

Madagaskar || - || 1 253

Mauritius || 11 302 || 12 732

Ghana || 5 642 || 7 812

Angola || 10 009 || 13 598

Trinidad och Tobago || 1 483 || 1 002

Burkina Faso || 10 727 || 12 588

Malawi || 4 950 || 5 833

Nya Kaledonien || 4 198 || 4 673

Rwanda || 9 641 || 11 197

Niger || 4 146 || 3 950

Franska Polynesien || 2 631 || 3 131

Botswana || - || -

Senegal || 5 837 || 10 329

Lesotho || 3 827 || 3 902

Vanuatu || 3 639 || 3 917

Belize || 13 || 103

Grenada || 2 477 || 2 698

Gabon || 1 011 || 1 509

Togo || 52 644 || 53 224

Kap Verde || 27 073 || 28 405

Djibouti || 762 || 777

Haiti || 4 654 || -

Saint Lucia || 2 916 || -

Totalt || 1 146 280 || 1 033 160

3.2.3.4.2 Branschsektorsanalys

I tabellen nedan analyseras investeringsanslagets låneportfölj efter låntagarens branschsektor. Transaktioner som först betalas till en finansiell mellanhand innan de betalas till slutmottagaren redovisas under globala lån (i tusental euro):

Låntagarens branschsektor || 31.12.2012 || 31.12.2011

Globala lån och agentavtal || 252 662 || 218 912

Lufttrafikföretag och flygplanstillverkning || 13 || 103

Flygplatser och flygtrafikledningssystem || 30 480 || 31 052

Grundmaterial och gruvdrift || 168 911 || 135 573

Kemiska produkter, plaster och läkemedel || - || 20 400

Rening av dricksvatten || 38 697 || 33 247

Elektricitet, kol och andra bränslen || 409 090 || 358 745

Livsmedelskedja || - || 1 244

Investeringsvaror/varaktiga konsumtionsvaror || 3 827 || 3 902

Sjötransport och andra transporter || 5 819 || 6 214

Materialbearbetning, byggnation || 24 154 || 29 025

Papperskedja || 4 747 || 4 840

Vägar och motorvägar || 73 921 || 62 856

Telekommunikationer || 18 427 || 24 963

Tjänstesektorn och övriga tjänster || 115 532 || 102 084

Totalt || 1 146 280 || 1 033 160

3.2.3.5 Försenade återbetalningar på lån

Belopp i utestående skulder fastställs, övervakas och rapporteras enligt en rad förfaranden kallade riktlinjer för övervakning av försenade betalningar.

Övervakningen och rapporteringen av belopp i utestående skulder förvaltas i allmänhet av enheten för försenade betalningar i EIB:s direktorat för transaktionshantering och omstrukturering. Enheten för försenade betalningar utarbetar en månatlig rapport om instrumentets obetalda lånedelsbetalningar, inbegripet en tabell som från månad till månad jämför skulder som varit utestående i mer än åtta dagar. I den månatliga rapporten finns en detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan vidtagits eller som kommer att vidtas per land, lån och delbetalning.

Dessutom utarbetas en månatlig rapport om lån som är försenade med mer än 90 dagar. Rapporten sänds till Europeiska kommissionen. Två gånger om året tar EIB:s förvaltningskommitté emot en sammanfattande tabell över utestående lån som är försenade med mer än 30 dagar och 90 dagar samt en rapport som innehåller jämförande information om den årliga och halvårsvisa utvecklingen av betalningsförseningar.

De berörda utestående lånebetalningarna kan analyseras enligt följande (i tusental euro):

|| Noter || Lån och fordringar per Den 31.12.2012 || Lån och fordringar per den 31 december 2011

Redovisat värde || || 1 146 280 || 1 033 160

|| || ||

Individuell nedskrivning || || ||

Bruttobelopp || || 110 767 || 112 662

Avsättning för nedskrivning || 7 || -45 144 || -48 816

Redovisat värde individuell nedskrivning || || 65 623 || 63 846

|| || ||

Kollektiv nedskrivning || || ||

Bruttobelopp || || - || -

Avsättning för nedskrivning || || - || -

Redovisat värde kollektiv nedskrivning || || - || -

|| || ||

Förfallna men inte nedskrivna || || ||

|| || ||

Förfallna omfattar || || ||

30-60 dagar || || 12 ||  8

60-90 dagar || || - ||  472

90-180 dagar || || - ||  13

över 180 dagar || || - ||  33

Redovisat förfallet värde, men inte nedskrivet || || 12 ||  526

|| || ||

Det redovisade värdet varken har varken förfallit eller skrivits ned || || 1 080 645 || 968 788

|| || ||

Totalt redovisat värde för lån och fordringar || || 1 146 280 || 1 033 160

|| || || ||

3.2.4. Kreditrisker för likvida medel

Tillgängliga medel investeras i enlighet med instrumentets tidsplan för de avtalsenliga betalningsskyldigheterna. Från och med den 31 december 2012 gjordes bara investeringar i form av insättningar i bank och andra kortfristiga finansiella instrument. Investeringar i obligationer på medellång och lång sikt kan också bli möjliga enligt riktlinjerna för investeringar, beroende på likviditetskraven.

Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för godkända banker eller emittenter är A-1/P-1/F1 (Moody's, Fitch och S&P). När olika kreditvärdering lämnas av mer än ett kreditvärderingsinstitut gäller det lägsta värdet. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd bank eller emittent är för närvarande 50 000 000 (femtio miljoner euro).

Inlåningen görs med godkända enheter med en maximal löptid på tre månader från handelsdagen och upp till gränsvärdena för kreditexponering.

Den 31 december 2012 och den 31 december 2011 hade enligt Moody’s all bankinlåning och alla kortfristiga värdepapper i investeringsanslaget på avvecklingsdagen en lägsta kreditvärdighet på P-1. Kreditvärdigheten P-2 per den 31 december 2011 berodde på att en motpart nedgraderades den 21 december 2011.

Följande tabell visar situationen för bankinlåningen inklusive upplupen ränta (i tusental euro):

              Lägsta kortfristiga kreditvärdighet (Moody’s frist) ||      Minsta långfristiga      kreditvärdighet      (Moody’s frist) || 31.12.2012 || 31.12.2011

P-1 ||      Aa1 || 43 400 || 10 % || - || -

P-1 ||      Aa2 || - || - || 28 622 || 6 %

P-1 ||      Aa3 || 130 901 || 29 % || 105 547 || 24 %

P-1 ||      A1 || 83 500 || 18 % || 117 603 || 26 %

P-1 ||      A2 || 198 179 || 43 % || 179 938 || 40 %

P-2 ||      A3 || - || - || 17 441 || 4 %

Totalt ||      || 455 980 || 100 % || 449 151 || 100 %

3.2.5. Kreditrisker för derivat

3.2.5.1 Kreditriskstrategi för derivat

Kreditrisken avseende derivat representeras av den förlust som en viss part ådrar sig om motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina avtalsförpliktelser. Kreditrisken i samband med derivat varierar beroende på ett antal faktorer (såsom räntor och växelkurser) och motsvarar i allmänhet endast en liten andel av deras nominella värde.

Inom ramen för instrumentets sedvanliga verksamhet kan swappavtal ingås för att täcka risken vid vissa särskilda lånetransaktioner eller valutaforwardsavtal i syfte att säkra dess valutapositioner, som är utställda i annan valuta än euro och som det handlas aktivt med på valutamarknaderna. Alla swappar genomförs av Europeiska investeringsbanken med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswappavtal och kreditstödsavtal som undertecknas mellan Europeiska investeringsbanken och dess externa motparter.

3.2.5.2 Bedömning av kreditrisken avseende derivat

Europeiska investeringsbanken genomför alla swappar som hänför sig till investeringsanslaget, vilka hanteras inom samma avtalsram och metoder som tillämpas för de derivat som Europeiska investeringsbanken förhandlat fram för eget bruk. Europeiska investeringsbanken avgör om parterna i swappavtalen kan godkännas på grundval av samma urvalskriterier som den tillämpar på sina andra swappavtal.

Europeiska investeringsbanken uppskattar kreditriskexponeringen vid swapp- and derivattransaktioner genom att använda metoderna marknadsexponering netto (Net Market Exposure, NME) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure, PFE) för rapportering och begränsad övervakning. NME and the PFE inkluderar helt och hållet derivat som rör investeringsanslaget.

Följande tabell visar swappavtalens löptider (inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar men med undantag för kortfristiga valutaswappar), underindelade enligt deras nominella och verkliga värde:

Swappavtal per den 31.12.2012 || mindre än || 1 || 5 || mer än || Totalt 2012

(i tusental euro) || 1 år || till 5 år || till 10 år || 10 år ||

Nominellt belopp || 1 480 || 9 833 || 15 253 || - || 26 566

Verkligt värde (dvs. diskonterat nettovärde) || 71 || -528 || -3 529 || - || -3 986

Swappavtal per den 31.12.2011 || mindre än || 1 || 5 || mer än || Totalt 2011

(i tusental euro) || 1 år || till 5 år || till 10 år || 10 år ||

Nominellt belopp || 7 042 || 43 593 || 16 899 || - || 67 534

Verkligt värde (dvs. diskonterat nettovärde) || -674 || -1 331 || -3 869 || - || -5 874

Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswappsavtal för att säkra valutarisken vid lånebetalningar i andra valutor än euro. Kortfristiga valutaswappar har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet. Det nominella beloppet för kortfristiga valutaswappar uppgick till 652 miljoner euro den 31 december 2012 jämfört med 585 miljoner euro den 31 december 2011. Det verkliga värdet för kortfristiga valutaswappar uppgick till -2,9 miljoner euro den 31 december 2012 jämfört med -6,4 miljoner euro den 31 december 2011.

Genom instrumentet ingås ränteswappar för att säkra ränteriskerna på lån som utbetalats. Den 31 december 2012 fanns en utestående ränteswap med ett nominellt belopp på 19,6 miljoner euro (2011: noll) och ett verkligt värde på 0,03 miljoner euro (2011: noll).

3.2.6. Kreditrisker på finansiella tillgångar som innehas till förfall

Följande tabell visar situationen för den portfölj som innehas till förfall som helt består av obligationer med återstående löptider på mindre än tre månader.

              Lägsta kortfristiga kreditvärdighet (Moody’s frist) ||      Lägsta långfristiga      kreditvärdighet      (Moody’s frist) || 31.12.2012 || 31.12.2011

P-2 ||      Baa2 || 50 143 || 51 % || - || -

P-3 ||      Baa3 || 48 886 || 49 % || - || -

Totalt ||      || 99 029 || 100 % || - || -

3.3 Likviditetsrisk

3.3.1 Hantering av likviditetsrisker

Likviditetsrisk är risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder som regleras med kontanter eller annan finansiell tillgång.

Investeringsanslaget finansieras i första hand genom medlemsstaternas årliga bidrag (medel från nionde och tionde EUF) och i andra hand genom återflöden från investeringsanslagets verksamhet. Varje år ska kommissionen med hänsyn till EIB:s prognoser om investeringsanslagets förvaltning och drift, utarbeta och förelägga rådet senast den 15 oktober en redogörelse för åtaganden, betalningar och det årliga beloppet för infordran av bidrag (räntesubventioner inkluderade) som ska betalas under innevarande och följande budgetår.

För att beräkna medlemsstaternas årliga bidrag analyseras utbetalningarna från befintliga portföljer och planerade portföljer och dessa följs upp under hela året. Särskilda händelser, t.ex. återbetalningar i förtid, försäljning av aktier eller fall av fallissemang beaktas för att korrigera de årliga likviditetskraven. För att ytterligare minimera likviditetsriskerna upprätthålls en likviditetsreserv i instrumentet som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade utbetalningar, vilket regelbundet meddelades av avdelningen med ansvar för verksamheten (OPS B).

De likvida tillgångarna på de konton som öppnats i investeringsanslagets namn förvaltas av bankens finansavdelning i enlighet med principen om åtskillnad mellan funktionerna mellan avdelningen med ansvar för verksamheten (front office) och kontoren i finansavdelningen (back office). Den operativa avdelningens planerings- och avvecklingsenhet ansvarar för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar.

Enligt principen om åtskillnad mellan funktioner åligger det bankens direktorat för riskhantering att ansvara för motparternas godkännande och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.

3.3.2 Bedömning av likviditetsrisker

I tabellerna i detta avsnitt analyseras instrumentets finansiella skulder efter löptid på grundval av den återstående perioden från balansdag och dagen för den avtalade förfallotidpunkten (baserat på odiskonterade kassaflöden).

Genom instrumentet innehas åtaganden i form av ej utbetalda delar av krediten enligt undertecknade låneavtal, ej utbetalda delar av tecknat kapital/investeringsavtal, beviljade lånegarantier eller av räntesubventioner och tekniskt bistånd. Tidsplaneringen för utbetalning är föremål för en betydande grad av osäkerhet. Utlåning genom instrumentet har en tidsfrist för utbetalning. Men utbetalningarna görs vid tidpunkter och belopp som avspeglar utvecklingen i underliggande investeringsprojekt och finansieringstransaktioner i en ganska volatil miljö. Kapitalinvesteringar ska betalas när och så snart som fondförvaltare av eget kapital utfärdar giltig infordran av kapital, som avspeglar utvecklingen i deras investeringsverksamhet. Den period under vilken krediten kan utnyttjas uppgår vanligtvis till tre år med regelbunden förlängning på ett eller två år. Vissa betalningsförpliktelser överlever vanligtvis slutet av den period då krediten kan utnyttjas fram till dess att man helt förfogar över fondens underliggande investeringar, eftersom fondens likviditet tidvis kan vara otillräcklig för att uppfylla de betalningsförpliktelser som uppstår avseende avgifter eller andra kostnader. Lånegarantier är inte föremål för specifika betalningsförpliktelser om inte en garanti blir inlöst av mottagaren. Beloppen för en utestående garanti minskas vid sidan av återbetalningsplanen för varje lånegaranti.

Mot denna bakgrund har fördelningen av löptiderna som visas nedan beräknats, med tanke på den avtalsenliga utbetalningsperioden i varje fall, med prognoser som fastställts i linje med gängse metoder för instrumentets likviditetsplanering. När det gäller betalningsförpliktelser enligt kontrakt om tekniskt bistånd har dessa vanligtvis ett kort tidsperspektiv (mindre än ett år). ”Obestämd löptid” har valts för åtaganden från åberopade och icke-åberopade garantier, tecknade men inte utbetalade lån för vilka den avtalsenliga utbetalningsperioden har löpt ut och för vilka en förlängning väntas och för räntesubventioner för vilka medel infordrats från medlemsstaterna för att täcka framtida behov på grundval av schablonbelopp.

Likviditetsprofilen för finansiella skulder som härrör från derivat utgörs av kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden av swappavtal, inbegripet valutaswappar (CCS), valutaränteswappar (CCIRS), kortfristiga valutaswappar och ränteswappar.

Löptidsprofil för finansiella skulder som inte härrör från derivat ||  3 månader eller mindre || 3 månader till 1 år || 1 till 5 år || Mer än 5 år || Löptid obestämd || Brutto-utflöde till nominellt värde

I tusental euro per den 31.12.2012

Övriga (utfärdade och åberopade garantier) || - || - || - || - || 26 224 || 26 224

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån || 16 500 || 287 657 || 243 020 || - || 201 867 || 749 044

Utflöden för investeringsfonder för vilka åtaganden ingåtts och tecknade aktier || - || 26 806 || 54 958 || 7 319 || 127 987 || 217 070

Utflöden för tecknade räntesubventioner || 255 || 101 495 || 79 206 || - || 23 599 || 204 555

Utflöden för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd || 2 000 || 8 511 || 13 109 || - || - || 23 620

Totalt || 18 755 || 424 469 || 390 293 || 7 319 || 379 677 || 1 220 513

Löptidsprofil för finansiella skulder som inte härrör från derivat ||  3 månader eller mindre ||  3 månader till 1 år ||  1 till 5 år || Mer än 5 år || Löptid obestämd || Brutto-utflöde till nominellt värde

I tusental euro per den 31.12.2011

Övriga (utfärdade och åberopade garantier) || - || - || - || - || 27 909 || 27 909

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån || 2 295 || 257 127 || 274 573 || 54 000 || 113 097 || 701 092

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning || 2 035 || 38 424 || 38 010 || 7 666 || 178 432 || 264 567

Utflöden för åtaganden som ingåtts för räntesubventioner || 1 445 || 31 100 || 139 211 || - || 16 211 || 187 967

Utflöden för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd || 4 564 || 16 693 || - || - || - || 21 257

Totalt || 10 339 || 343 344 || 451 794 || 61 666 || 335 649 || 1 202 792

Löptidsprofil för derivat Finansiella skulder I tusental euro per den 31.12.2012 ||  3 månader eller mindre || 3 månader till 1 år || 1 till 5 år || Mer än 5 år || Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Valutaswappar och valutaränteswappar — inflöden || 1 238 || 7 364 || 14 498 || 5 350 || 28 450

Valutaswappar och valutaränteswappar — utflöden || -1 286 || -8 428 || -17 218 || -5 894 || -32 826

Kortfristiga valutaswappar — inflöden || 649 000 || - || - || - || 649 000

Kortfristiga valutaswappar — utflöden || -652 451 || - || - || - || -652 451

Ränteswappar – inflöden || 65 || 511 || 3 274 || 2 117 || 5 967

Ränteswappar – utflöden || - || -753 || -3 537 || -1 577 || -5 867

Totalt || -3 434 || -1 306 || -2 983 || -4 || -7 727

|| || || || ||

Löptidsprofil för finansiella skulder som härrör från derivat  I tusental euro per den 31.12.2011 ||  3 månader eller mindre || 3 månader till 1 år || 1 till 5 år || Mer än 5 år || Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Valutaswappar och valutaränteswappar — inflöden || 9 873 || 14 365 || 19 533 || 7 430 || 51 201

Valutaswappar och valutaränteswappar — utflöden || -10 091 || -17 527 || -24 420 || -9 015 || -61 053

Kortfristiga valutaswappar — inflöden || 585 000 || - || - || - || 585 000

Kortfristiga valutaswappar — utflöden || -591 909 || - || - || - || -591 909

Totalt || -7 127 || -3 162 || -4 887 || -1 585 || -16 761

3.4 Marknadsrisk

Marknadsrisk motsvarar risken för att förändringar i marknadspriser såsom räntor, aktiekurser, växelkurser och kreditspread (som inte rör förändringar i emittentens kreditvärdighet) påverkar en entitets inkomst eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

3.4.1. Ränterisk

Ränterisk är prisvariationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, instrumentets ställning till följd av ogynnsamma förändringar i den marknadsmässiga avkastningen eller räntesatsernas löptider. Exponering för ränterisk uppstår när det finns skillnader i egenskaperna vad gäller räntejustering och löptid hos de olika tillgångarna och skulderna.

Instrumentet mäter endast känsligheten i sin låneportfölj och tillhörande micro hedgingswappar för att undanröja ränterisken för en tillgång via beräkning av värdet för en punkt (Basis Point Value).

Beräkningen av värdet för en punkt mäter ökningen eller minskningen i nettonuvärdet i den relevanta portföljen, till följd av en ränteökning på en 1 räntepunkt (0,01 %) med en löptid inom en angiven tidsperiod ”penningmarknad– upp till ett år”, ”mycket kort – 2 till 3 år”, ”kort – 4 till 6 år”, ”lång – 12 till 20 år” eller ”extra lång – mer än 21 år”.

För att få fram lånens nettonuvärde används i instrumentet finansieringskurvan för euron (swappkurva för euron + EIB-lånens spridning) för kassaflöden i euro och andra utländska valutor än US-dollar och finansieringskurvan för US-dollar för kassaflöden i US-dollar. För att få fram nettonuvärdet på micro hedgingswappar används i instrumentet eurons swappkurva för kassaflöden i euro och swappkurvan för US-dollar för kassaflöden i US-dollar.

I följande tabell visas att låneportföljens nuvärde netto, inbegripet därtill hörande micro hedgingswappar per den 31 december 2012 minskade med 341 000 euro (den 31 december 2011 skedde en minskning med 239 000 euro) när räntorna samtidigt ökade med 1 räntepunkt.

Värde för en punkt (i tusental euro) || Penning- marknad || Mycket kort || Kort || Medel || Lång || Extra lång || Totalt

Per den 31.12.2012 || 1 år || 2 till 3 år || 4 till 6 år || 7 till 11 år || 12 till 20 år || 21 år ||

Lånens och micro hedgingswapparnas totala känslighet || -25 || -47 || -90 || -117 || -62 || - || -341

Värde för en punkt (i tusental euro) || Penning- marknad || Mycket kort || Kort || Medel || Lång || Extra lång || Totalt

Per den 31.12.2011 || 1 år || 2 till 3 år || 4 till 6 år || 7 till 11 år || 12 till 20 år || 21 år ||

Lånens och micro hedgingswapparnas totala känslighet || -20 || -28 || -60 || -78 || -53 || - || -239

3.4.2. Växelkursrisker

Växelkursrisk är prisvariationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, instrumentets ställning till följd av en ogynnsam utveckling av växelkurserna.

Instrumentet är exponerat för växelkursrisk närhelst det uppstår valutaobalans mellan dess tillgångar och skulder. Växelkursrisken omfattar också effekten till följd av oväntade och ogynnsamma förändringar i värdet av framtida kassaflöden som orsakats av valutarörelser.

3.4.2.1 Växelkursrisker och likvida tillgångar

Instrumentets likvida tillgångar redovisas i euro eller US-dollar.

Växelkursrisken säkras genom avista- eller terminstransaktioner, valutaswappar eller valutaränteswappar. EIB:s finansavdelning kan, om så anses nödvändigt och lämpligt, använda andra instrument, i enlighet med bankens strategi för säkerhet mot marknadsrisker som uppstår i samband med instrumentets finansiella verksamhet.

3.4.2.2 Växelkursrisker och transaktioner som finansieras eller garanteras genom instrumentet

Medlemsstaternas bidrag till instrumentet tas emot i euro. De transaktioner som finansieras eller garanteras genom instrumentet samt räntesubventioner kan anges i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.

En växelkursrisk (exponering mot referensvalutan euro) uppstår så snart transaktioner i andra valutor än euro har lämnats utan växelkurssäkring. Instrumentets riktlinjer för växelkursrisker anges nedan.

3.4.2.2.1. Växelkurssäkring av transaktioner i annan valuta än euro eller US-dollar

- Instrumentets lån i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaswappavtal med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swappmarknad är operativ.

- Finansavdelningen ska utföra en växelkurstransaktion två arbetsdagar innan utbetalningar inom ramen för instrumentets verksamhet som görs i en annan valuta än euro och US-dollar, och för vilka en långfristig säkring inte gjorts. De omräkningskurser som tillämpas på instrumentets transaktioner ska motsvara marknadens växelkurs som finns att tillgå från finansavdelningen. För återbetalningar i annan valuta än euro och US-dollar ska finansavdelningen, när så krävs, utföra en växelkurstransaktion för att räkna om de valutor som tagits emot.

- Garantier som inte åberopats omfattas inte av någon växelkurssäkring. Garantier som åberopas i andra valutor än euro och US-dollar kommer att vara säkrade.

- De transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar för vilka finansavdelningen inte kan lämna någon växelkurssäkring lämnas utan säkring. Detta inbegriper också (syntetiska) transaktioner uttryckta i lokal valuta, men som regleras i euro eller US-dollar. Instrumentet fortsätter att vara exponerat till den växelkursrisk som därigenom uppstår.

3.4.2.2.2. Säkring av transaktioner i US-dollar

- Det totala utestående beloppet för instrumentets alla transaktioner i US-dollar (utom garantier som inte åberopats) ska säkras med hjälp av valutaswappar i US-dollar och euro, vilka regelbundet förlängs. I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av beräknade eller förväntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.

- En periodisk beräkning av den totala exponeringen av US-dollar i räkenskaperna kommer att göras för att, vid behov, justera säkringen av nästa förlängning av valutaswappar.

- Om finansavdelningen anser det lämpligt ur verksametssynpunkt kan valutaswappar också användas för att säkra särskilda lån i US-dollar.

- Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswappstransaktioner medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller byts till euro.

- Inte vid någon tidpunkt får det totala utestående beloppet från transaktioner i US-dollar som inte är kurssäkrade (i nominella termer) överstiga 5 000 000 (fem miljoner US-dollar). Denna gräns ska justeras varje år. I fall denna gräns överträds ska finansavdelningen föra tillbaka exponeringen inom gränserna genom en valutaswappstransaktion.

3.4.2.3 Växelkursrisker

Följande tabeller visar instrumentets utländska valutareserv (i tusental euro):

Per den 31 december 2012 || EUR || USD || KES || AVS-/ULT- valutor || Totalt

|| || || || ||

TILLGÅNGAR || || || || ||

Likvida medel || 424 647 || 41 921 || - || - || 466 568

Finansiella derivat || 1 064 || -949 || - || - || 115

Lån och fordringar || 513 231 || 508 412 || 60 348 || 64 289 || 1 146 280

Finansiella tillgångar som kan säljas || 66 509 || 259 694 || - || 6 798 || 333 001

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || - || - || - || 87 310

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 99 029 || - || - || - || 99 029

Övriga tillgångar || - || - || - || 224 || 224

Totala tillgångar || 1 191 790 || 809 078 || 60 348 || 71 311 || 2 132 527

|| || || || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || ||

Skulder || || || || ||

Finansiella derivat || -675 814 || 682 849 || - || - || 7 035

Förutbetalda intäkter || 37 560 || 248 || - || - || 37 808

Skulder till tredje part || 312 040 || 46 || - || - || 312 086

Övriga skulder || 905 || 19 || 14 || 215 || 1 153

Summa skulder || -325 309 || 683 162 || 14 || 215 || 358 082

Medel från bidragsgivarna || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 1 561 309 || - || - || - || 1 561 309

Reserv för verkligt värde || 5 366 || 59 144 || - || 3 924 || 68 434

Balanserade vinstmedel || 144 702 || - || - || - || 144 702

Totala medel från bidragsgivarna || 1 711 377 || 59 144 || - || 3 924 || 1 774 445

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 1 386 068 || 742 306 || 14 || 4 139 || 2 132 527

Valutaställning per den 31 december 2012 || -194 278 || 66 772 || 60 334 || 67 172 || -

|| || || || ||

Per den 31 december 2012: || || || || ||

ÅTAGANDEN || || || || ||

Ej utbetalda lån och finansiella tillgångar som kan säljas || 794 475 || 171 639 || - || - || 966 114

Åberopade garantier || - || - || - || 6 224 || 6 224

Räntesubventioner och tekniskt bistånd || 204 555 || - || - || - || 204 555

|| || || || ||

EVENTUALFÖRPLIKTELSER || || || || ||

Garantier som inte åberopats || 20 000 || - || - || - || 20 000

Per den 31 december 2011 || EUR || USD || CAD || AVS-/ULT- valutor || Totalt

|| || || || ||

TILLGÅNGAR || || || || ||

Likvida medel || 416 384 || 35 895 || - || - || 452 279

Finansiella derivat || 13 419 || -12 985 || - || - || 434

Lån och fordringar || 477 340 || 501 923 || - || 53 897 || 1 033 160

Finansiella tillgångar som kan säljas || 54 287 || 186 525 || 4 303 || 6 545 || 251 660

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || - || - || - || 87 310

Övriga tillgångar || 50 || - || - || 366 || 416

Totala tillgångar || 1 048 790 || 711 358 || 4 303 || 60 808 || 1 825 259

|| || || || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || ||

Skulder || || || || ||

Finansiella derivat || -641 758 || 654 460 || - || - || 12 702

Förutbetalda intäkter || 32 689 || 314 || - || - || 33 003

Skulder till tredje part || 329 598 || 62 || - || - || 329 660

Övriga skulder || 691 || 19 || - || 403 || 1 113

Summa skulder || -278 780 || 654  855 || - || 403 || 376 478

Medel från bidragsgivarna || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 1 281 309 || - || - || - || 1 281 309

Reserv för verkligt värde || 41 750 || - || - || - || 41 750

Balanserade vinstmedel || 125 722 || - || - || - || 125 722

Totala medel från bidragsgivarna || 1 448 781 || - || - || - || 1 448 781

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 1 170 001 || 654 855 || - || 403 || 1 825 259

Valutaställning per den 31 december 2011 || -121 211 || 56 503 || 4 303 || 60 405 || -

|| || || || ||

Per den 31 december 2011: || || || || ||

ÅTAGANDEN || || || || ||

Ej utbetalda lån och finansiella tillgångar som kan säljas || 761 319 || 204 340 || - || - || 965 659

Åberopade garantier || - || - || - || 7 909 || 7 909

Räntesubventioner och tekniskt bistånd || 209 223 || || - || - || 209 223

EVENTUALFÖRPLIKTELSER || || || || ||

Garantier som inte åberopats || 20 000 || - || - || - || 20 000

3.4.2.4 Känslighetsanalys utländsk valuta (i tusental euro)

Vid rapporteringsdatumet är den mest betydande exponeringen för utländsk valuta US-dollarns nettoexponering. Den 31 december 2012 skulle en förändring på +/- 10-procent i omräkningskursen för US-dollar leda till en förändring av bidragsgivarnas medel på 6 682 respektive -6 682 euro (den 31 december 2011: 5 650 respektive -5 650 euro).

3.4.2.5 Omräkningskurser

Följande växelkurser användes för att upprätta balansräkningen den 31 december 2012 respektive den 31 december 2011:

|| 31 december 2012 || 31 december 2011

Valutor utanför EU || ||

Dominikansk peso (DOP) || 53,1220 || 49,8498

Fijiansk dollar (FJD) || 2,3417 || 2,3630

Haitiska gourde (HTG) || 55,7265 || 52,1645

Kenyansk shilling (KES) || 113,68 || 109,53

Mauretanien ouguiya (MRO) || 393,99 || 372,52

Mauritisk rupie (MUR) || 40,19 || 37,43

Rwandisk franc (RWF) || 811,83 || 771,76

Ugandisk shilling (UGX) || 3 549 || 3 205

US-dollar (USD) || 1,3194 || 1,2939

CFA-franc (BEAC/BCEAO) || 655,957 || 655,957

Sydafrikanska rand (ZAR) || 11,1727 || 10,4830

3.4.3. Aktiekursrisk (i tusental euro)

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på aktier minskar till följd av ändringar i nivåerna av aktieindex och värdet av enskilda aktieinvesteringar.

Instrumentet är utsatt för aktiekursrisker via sina riskkapitalinvesteringar, dvs. direkta investeringar i eget kapital och riskkapitalfonder

Investeringar i eget kapital poängsätts. Varje investering bedöms utifrån flera kriterier som indelas i tre huvudkategorier: förvaltning, affärsplan och struktur. Enskilda poäng slås sedan samman till en enda övergripande poäng som tilldelas investeringen och som sammanfattar dess globala styrka.

Aktieriskexponeringar är också föremål för begränsningar, som fastställs på både enskild och sammanlagd nivå. Storleken på dessa begränsningar beror på kvaliteten på aktieinvesteringarna.

Värdet av privatägda aktier är inte enkelt tillgängligt för övervakning och kontroll på kontinuerlig basis. För sådana innehav innefattar de bästa tillgängliga uppgifterna priserna på alla relevanta värderingstekniker.

Effekterna av investeringsanslagets medel från bidragsgivarna (till följd av en ändring i det verkliga värdet av den aktieportfölj som kan säljas) på grund av en 10-procentig minskning i aktieindex och värdet av enskilda aktieinvesteringar, med alla andra variabler konstanta är -33 300 euro per den 31 december 2012 och -25 166 euro per den 31 december 2011.

4 Verkliga värden på tillgångar och skulder

I nedanstående tabell visas en jämförelse per kategori av redovisade belopp och verkliga värden för instrumentets tillgångar och skulder som redovisas i de finansiella rapporterna (i tusental euro):

|| Redovisat värde 31.12.2012 || Verkligt värde 31.12.2012 || Redovisat värde 31.12.2011 || Verkligt värde 31.12.2011

Tillgångar redovisade till verkligt värde || || || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas || 333 001 || 333 001 || 251 660 || 251 660

Finansiella derivat || 115 || 115 || 434 || 434

Totalt || 333 116 || 333 116 || 252 094 || 252 094

|| || || ||

Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde || || || ||

Likvida medel || 466 568 || 466 568 || 452 279 || 452 279

Lån och fordringar || 1 146 280 || 1 226 409 || 1 033 160 || 1 022 679

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 87 310 || 87 310 || 87 310

Finansiella tillgångar innehas till förfall || 99 029 || 98 805 || - || -

Övriga tillgångar || 224 || 224 || 416 || 416

Totalt || 1 799 411 || 1 879 316 || 1 573 165 || 1 562 684

Totala tillgångar || 2 132 527 || 2 212 432 || 1 825 259 || 1 814 778

|| || || ||

Skulder redovisade till verkligt värde || || || ||

Finansiella derivat || 7 035 || 7 035 || 12 702 || 12 702

Totalt || 7 053 || 7 053 || 12 702 || 12 702

|| || || ||

Skulder till upplupet anskaffningsvärde || || || ||

Förutbetalda intäkter || 37 808 || 37 808 || 33 003 || 33 003

Skulder till tredje part || 312 086 || 312 086 || 329 660 || 329 660

Övriga skulder || 1 153 || 1 153 || 1 113 || 1 113

Totalt || 351 047 || 351 047 || 363 776 || 363 776

Summa skulder || 358 082 || 358 082 || 376 478 || 376 478

Nedan beskrivs de metoder och antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på tillgångar och skulder:

§ Tillgångar där det verkliga värdet ungefärligen motsvarar det redovisade värdet

För tillgångar och skulder som är flytande eller har en kortfristig löptid på mindre än tre månader antas det redovisade beloppet ungefärligen motsvara deras verkliga värde.

§ Tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde

Publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad är den första källan för att bestämma det verkliga värdet på ett finansiellt instrument. Till följd av investeringsområdet i investeringsstödets portfölj är dessa sällan tillgängliga. För instrument utan tillgängliga marknadspris, beräknas verkliga värden genom tillämpning av värderingstekniker eller modeller som om möjligt bygger på de observerbara marknadsuppgifter som rådde på balansdagen.

I följande tabell bedöms finansiella tillgångar till verkligt värde genom en värderingsmetod. De olika nivåerna har fastställts enligt följande:

- Nivå 1:        Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader.

- Nivå 2:        Andra uppgifter än de noterade priser som ingår i nivå 1, som kan observeras för tillgången,          endera direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. som härrör från priser).

- Nivå 3:        Uppgifter för tillgången i fråga, som inte bygger på marknadsuppgifter som kan observeras (icke     observerbara uppgifter).

Per den 31 december 2012 (i tusental euro) || Nivå 1 || Nivå 2 || Nivå 3 || Totalt

Finansiella tillgångar || || || ||

Finansiella derivat || - || 115 || - || 115

Finansiella tillgångar som kan säljas || 11 001 || - || 322 000 || 333 001

Totalt || 11 001 || 115 || 322 000 || 333 116

|| || || ||

Finansiella skulder || || || ||

Finansiella derivat || - || 7 035 || - || 7 035

Totalt || - || 7 035 || - || 7 035

Per den 31 december 2011 (i tusental euro) || Nivå 1 || Nivå 2 || Nivå 3 || Totalt

Finansiella tillgångar || || || ||

Finansiella derivat || - || 434 || - || 434

Finansiella tillgångar som kan säljas || 15 214 || - || 236 446 || 251 660

Totalt || 15 214 || 434 || 236 446 || 252 094

|| || || ||

Finansiella skulder || || || ||

Finansiella derivat || - || 12 702 || - || 12 702

Totalt || - || 12 702 || - || 12 702

Under 2012 gjordes inga överföringar från instrumentets nivå 1 till 2 eller från 2 till 1 i nivåerna för verkligt värde.

Följande tabeller visar förändringarna i nivå 3-instrumenten för det år som slutade den 31 december 2012 och den 31 december 2011:

(i tusental euro) || Finansiella tillgångar som kan säljas

Saldo per den 1 januari 2012 || 236 446

Summa vinster eller förluster ||

i resultaträkningen || 8 133

- i övrigt totalresultat || 15 041

Utbetalningar || 81 981

Återbetalningar || -19 601

Saldo per den 31 december 2012 || 322 000

(i tusental euro) || Finansiella tillgångar som kan säljas

Saldo per den 1 januari 2011 || 171 638

Summa vinster eller förluster ||

i resultaträkningen || -3 206

- i övrigt totalresultat || 21 759

Utbetalningar || 67 829

Återbetalningar || -21 574

Saldo per den 31 december 2011 || 236 446

5 Likvida medel (i tusental euro)

Likvida medel kan delas upp mellan medel som har betalats in av medlemsstaterna och som ännu inte betalats ut och medel från instrumentets rörelseverksamhet och finansiella verksamhet.

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Bidrag från medlemsstaterna som tagits emot men ännu inte utbetalats || 117 622 || 195 205

Medel från investeringsstödets finansiella verksamhet och rörelseverksamhet || 348 946 || 257 074

Summa likvida medel || 466 568 || 452 279

6 Finansiella derivat (i tusental euro)

De viktigaste delarna i de finansiella derivaten, som klassificeras som innehavd för handel, är följande:

Per den 31 december 2012 || Verkligt värde || Nominellt belopp

Tillgångar || Skulder

Valutaswappar || 87 || -102 || 7 062

Valutaränteswappar || - || -3 971 || 19 504

Räntesvappar || 28 || - || 19 568

Valutaforwards (FX) || - || -2 962 || 652 451

Summa finansiella derivat || 115 || -7 035 || 698 585

|| || ||

Per den 31 december 2011 || Verkligt värde || Nominellt belopp

Tillgångar || Skulder

Valutaswappar ||  434 || -953 || 29 376

Valutaränteswappar || - || -5 355 || 38 158

Valutaforwards (FX) || - || -6 394 || 585 000

Summa finansiella derivat || 434 || -12 702 || 652 534

7 Lån och fordringar (i tusental euro)

De viktigaste inslagen för lån och fordringar är följande:

|| Globala lån  (*) || Prioriterade lån || Oprioriterade lån || Totalt

Nominellt värde per den 1 januari 2012 || 225 365 || 716 350 || 128 679 || 1 070 394

Utbetalningar || 79 015 || 154 003 || - || 233 018

Avskrivningar || -947 || -1 206 || - || -2 153

Återbetalningar || -39 967 || -71 368 || -4 145 || -115 480

Balanserad ränta || - || -117 || 9 739 || 9 622

Växelkursskillnader || -8 780 || -7 692 || -493 || -16 965

Nominellt värde per den 31 december 2012 || 254 686 || 789 970 || 133 780 || 1 178 436

|| || || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2012 || -7 609 || -16 372 || -24 835 || -48 816

Nedskrivningar redovisade i rapporten över totalresultat || -835 || -292 || - || -1 127

Nedskrivning av avskrivningar || 947 || 1 206 || - || 2 153

Återföring av nedskrivning || 910 || 814 || - || 1 724

Växelkursskillnader || 93 || 348 || 480 || 921

Nedskrivningar per den 31 december 2012 || -6 494 || -14 296 || -24 355 || -45 145

|| || || ||

Upplupet anskaffningsvärde || -1 641 || -3 984 || -82 || -5 707

Upplupen ränta || 5 246 || 9 244 || 4 206 || 18 696

Lån och fordringar per den 31 december 2012 || 251 797 || 780 934 || 113 549 || 1 146 280

|| || || || ||

(*) inklusive agentavtal.

|| Globala lån (*) || Prioriterade lån || Oprioriterade lån || Totalt

Nominellt värde per den 1 januari 2011 || 246 500 || 542 322 || 123 910 || 912 732

Utbetalningar || 25 689 || 211 351 || 0 || 237 040

Avskrivningar ||  0 ||  0 || -2 000 || -2 000

Återbetalningar || -48 554 || -51 712 || -4 144 || -104 410

Balanserad ränta || 0 || 459 || 10 053 || 10 512

Växelkursskillnader || 1 730 || 13 930 ||  860 || 16 520

Nominellt värde per den 31 december 2011 || 225 365 || 716 350 || 128 679 || 1 070 394

|| || || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2011 || -15 006 || -18 056 || -44 023 || -77 085

Nedskrivningar redovisade i rapporten över totalresultat || -1 746 || -1 514 || -773 || -4 033

Nedskrivning av avskrivningar ||  0 ||  0 || 2 000 || 2 000

Återföring av nedskrivning || 9499 || 3263 || 18 723 || 31 485

Växelkursskillnader || - 356 || - 65 || - 762 || -1 183

Nedskrivningar per den 31 december 2011 || -7 609 || -16 372 || -24 835 || -48 816

|| || || ||

Upplupet anskaffningsvärde || -1 700 || -3 428 || - 99 || -5 227

Upplupen ränta || 3 498 || 9 499 || 3 812 || 16 809

Lån och fordringar per den 31 december 2011 || 219 554 || 706 049 || 107 557 || 1 033 160

|| || || || ||

(*) inklusive agentavtal

8 Finansiella tillgångar som kan säljas (i tusental euro)

De viktigaste delarna i finansiella tillgångar som kan säljas är följande:

|| Riskkapitalfond || Direkta investeringar i eget kapital || Totalt

Kostnader per den 1 januari 2012 || 182 692 || 36 565 || 219 257

Utbetalningar || 56 007 || 25 974 || 81 981

Återbetalning/försäljning || -19 570 || -31 || -19 601

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning || 1 581 || -678 || 903

Kostnader per den 31 december 2012 || 220 710 || 61 830 || 282 540

|| || ||

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2012 || 29 781 || 11 969 || 41 750

Förändring netto i orealiserade vinster och förluster || 29 540 || -2 856 || 26 684

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2012 || 59 321 || 9 113 || 68 434

|| || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2012 || -6 887 || -2 460 || -9 347

Nedskrivningar redovisas i rapporten över totalresultat under året || -7 976 || -951 || -8 927

Växelkursskillnader vid nedskrivning || 133 || 168 || 301

Nedskrivningar per den 31 december 2012 || -14 730 || -3 243 || -17 973

|| || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2012 || 265 301 || 67 700 || 333 001

|| Riskkapitalfond || Direkta investeringar i eget kapital || Totalt

Kostnader per den 1 januari 2011 || 142 932 || 33 350 || 176 282

Utbetalningar || 59 579 || 8 250 || 67 829

Återbetalning/försäljning || -20 236 || -4 735 || -24 971

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning || 417 || -300 || 117

Kostnader per den 31 december 2011 || 182 692 || 36 565 || 219 257

|| || ||

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2011 || 11 335 || 13 235 || 24 570

Förändring netto i orealiserade vinster och förluster || 18 446 || -1 266 || 17 180

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2011 || 29 781 || 11 969 || 41 750

|| || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2011 || -2 || -6 022 || -6 024

Nedskrivningar redovisas i rapporten över totalresultat under året || - 6 888 || - || -6 888

Användning av nedskrivningar som förts upp i rapporten över totalresultat under tidigare år || 2 || 3 714 || 3 716

Växelkursskillnader vid nedskrivning || 1 || -152 || -151

Nedskrivningar per den 31 december 2011 || -6 887 || -2 460 || -9 347

|| || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2011 || 205 586 || 46 074 || 251 660

9 Fordringar på bidragsgivare (i tusental euro)

De viktigaste delarna i fordringarna på bidragsgivarna är följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Infordrade bidrag från medlemsstaterna som ännu inte betalats || 87 310 || 87 310

Summa fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 87 310

10 Finansiella tillgångar innehas till förfall (i tusental euro)

Den portfölj som innehas till förfallodagen består av börsnoterade obligationer som har en återstående löptid på mindre än tre månader vid rapportdatum. Följande tabell visar de rörelserna i den portfölj som innehas till förfallodagen:

Saldo per den 1 januari 2012 || -

Förvärv || 98 278

Avskrivning av över- eller underkurs || -210

Förändring av upplupen ränta || 961

Saldo per den 31 december 2012 || 99 029

11 Övriga tillgångar (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i övriga tillgångar består av följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Fordringar på EIB || 7 || 59

Finansiella garantier || 217 || 357

Fordringar med beaktande av utbetalningar för tekniskt bistånd || 337 || -

Nedskrivning av fordringar med beaktande av utbetalningar för tekniskt bistånd (Not 20) || -337 || -

Summa övriga tillgångar || 224 || 416

12 Förutbetalda intäkter (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i förutbetalda intäkter består av följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Förutbetalda räntesubventioner || 37 387 || 32 744

Förutbetalda provisioner på lån och fordringar || 421 || 259

Summa förutbetalda intäkter || 37 808 || 33 003

13 Skulder till tredje parter (i tusental euro)

De viktigaste delarna i skulder till tredje parter är följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Allmänna administrationskostnader netto som ska betalas till EIB || 36 202 || 38 011

Övriga belopp som ska betalas till EIB || 8 904 || 219

Räntesubventioner som ännu inte betalats till medlemsstaterna || 266 980 || 291 430

Summa skulder till tredje part || 312 086 || 329 660

14 Övriga skulder (i tusental euro)

De viktigaste delarna i övriga skulder är följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansiella garantier || 215 || 294

Övriga || 938 || 819

Summa övriga tillgångar || 1 153 || 1 113

|| ||

15 Bidrag som infordrats från medlemsstaterna (i tusental euro)

Medlemsstater || Bidrag till investeringsanslaget || Bidrag till räntesubventioner || Totala bidrag || Infordrade men inte betalade (*)

Österrike || 41 375 || 10 168 || 51 543 || 2 650

Belgien || 61 203 || 15 041 || 76 244 || 3 920

Danmark || 33 412 || 8 211 || 41 623 || 2 140

Finland || 23 107 || 5 679 || 28 786 || 1 480

Frankrike || 379 399 || 93 237 || 472 636 || 24 300

Tyskland || 364 722 || 89 630 || 454 352 || 23 360

Grekland || 19 516 || 4 796 || 24 312 || 1 250

Irland || 9 680 || 2 379 || 12 059 || 620

Italien || 195 788 || 48 115 || 243 903 || 12 540

Luxemburg || 4 528 || 1 113 || 5 641 || 290

Nederländerna || 81 500 || 20 028 || 101 529 || 5 220

Portugal || 15 145 || 3 722 || 18 867 || 970

Spanien || 91 180 || 22 407 || 113 588 || 5 840

Sverige || 42 624 || 10 4757 || 53 099 || 2 730

Förenade kungariket || 198 130 || 48 690 || 246 820 || -

Summa per den 31 december 2012 || 1 561 309 || 383 691 || 1 945 000 || 87 310

Summa per den 31 december 2011 || 1 281 309 || 383 691 || 1 665 000 || 87 310

(*) Den 20 november 2012 fastställde rådet hur stora finansiella bidrag som skulle betalas in av varje medlemsstat senast den 21 januari 2013.

16 Eventualförpliktelser och -åtaganden (i tusental euro)

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ||

Åtaganden || ||

Ej utbetalda lån || 749 044 || 701 092

Ej inbetalda åtaganden för finansiella tillgångar som kan säljas || 217 070 || 264 567

Åberopade garantier || 6 224 || 7 909

Subventioner och tekniskt bistånd || 228 175 || 209 223

|| ||

Eventualförpliktelser || ||

Garantier som inte åberopats || 20 000 || 20 000

|| ||

Totalt || 1 220 513 || 1 202 792

17 Ränteintäkter netto och liknande intäkter (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i ränteintäkter och liknande intäkter är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Likvida medel || 1 678 || 5 518

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 36 || -

Lån och fordringar || 64 060 || 50 800

Räntesubventioner || 1 729 || 3 243

Summa ränteintäkter och liknande intäkter || 67 503 || 59 561

De huvudsakliga delarna för räntekostnader och liknande kostnader är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Finansiella derivat || -1 114 || -940

Summa räntekostnader och liknande kostnader || - 1 114 || -940

18 Nettointäkter från avgifter och provisioner (i tusental euro)

De viktigaste delarna i intäkter från avgifter och provisioner är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Avgifter och provisioner på lån och fordringar || 1 710 || 1 894

Avgifter och provisioner på finansiella garantier || 191 || 255

Övriga || 33 || -

Summa intäkter från avgifter och provisioner || 1 934 || 2 149

De viktigaste delarna för kostnader för avgifter och provisioner är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Provisioner som betalats till tredje parter för finansiella tillgångar som kan säljas || -292 || -144

Summa kostnader för avgifter och provisioner || -292 || -144

19 Realiserade vinster netto från finansiella tillgångar som kan säljas (i tusental euro)

De viktigaste delarna i realiserade vinster netto från finansiella tillgångar som kan säljas är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Nettointäkt från utdelning från finansiella tillgångar som kan säljas || 70 || 16 254

Intäkter från utdelning || 975 || 974

Realiserade vinster netto för finansiella tillgångar som kan säljas || 1 045 || 17 228

20 Nedskrivning av övriga tillgångar (i tusental euro)

Under rapporteringsperioden gjordes genom instrumentet en utbetalning för tekniskt bistånd på 638 euro som till följd av bedrägligt beteende från motpartens sida inte nådde den slutliga stödmottagaren. Efter rättsliga insatser kunde man genom instrumentet återkräva 301 euro och det återstående utestående beloppet redovisades som en fordran. Vid rapporteringsdatumet beräknas sannolikheten för att man genom instrumentet någonsin kommer att kunna återkräva det utestående beloppet vara låg och det utestående beloppet på 337 euro redovisades som en nedskrivning i instrumentets totalresultat.

21 Allmänna administrativa kostnader (i tusental euro)

Allmänna administrativa kostnader är de faktiska kostnader som uppstår hos EIB i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget.

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Faktiska kostnader för EIB || -38 390 || -39 937

Intäkter från värderingsavgifter som direkt ålagts mottagare av investeringsanslaget || 2 188 || 1 931

Allmänna administrationskostnader netto || -36 202 || -38 006

Efter det att det reviderade partnerskapsavtalet från Cotonou trädde i kraft den 1 juli 2008 är det inte längre medlemsstaterna som täcker de allmänna administrativa kostnaderna.

22 Händelser som inträffat efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen som skulle motivera ytterligare redogörelser för eller korrigeringar av årsredovisningen per den 31 december 2012.

BILAGA TILL DEL I - KAPITEL 2 (RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET): SITUATIONEN PER LAND OCH INSTRUMENT

Noter till tabellerna:

· Siffran 0,00 anger att motsvarande belopp ligger mellan –4 999 och 4 999 euro. Om inga siffror anges innebär det att beloppet är noll.   Länder med nollsaldo i samtliga kolumner är inte med i tabellerna.

· Rubriken ”alla AVS-stater och ULT” avser projekt som omfattar flera länder, men som inte finansieras genom det regionala samarbetet.

· Rubriken ”finansiella och administrativa kostnader” avser projekt som finansieras genom räntan från EUF eller de samlade anslag som täcker administrativa kostnader.

[1]         EUT L 247, 9.9.2006

[2]       Alla belopp avrundas till miljoner euro. På grund av avrundningen går eventuellt vissa finansiella uppgifter i tabellerna inte jämnt upp när de summeras. Siffran 0 avser belopp som understiger 500 000 euro. Belopp som är lika med noll visas som ett tankstreck (-).

[3] Löpande fordringar, utom fordringar i samband med ordinarie bidrag och samfinansiering.

[4] Kortfristiga skulder, utom skulder i samband med ordinarie bidrag och samfinansiering.

[5] RVP (PIR) — regionala vägledande program.

[6] NVP (PIN) — nationella vägledande programmet.

[7]       I enlighet med artikel 153 i budgetförordningen för tionde EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för tionde EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 6 om hantering av finansiella risker.

[8]       Detta saldo motsvarar de belopp som ställts till Demokratiska republiken Kongos förfogande i enlighet med rådets beslut 2003/583/EG. Dessa medel har avsatts för ett särskilt ändamål och mottagarland.

[9]       EGT L 156, 29.5.1998, s. 3.

[10]      EUT L 247, 9.9.2006.

[11]      Rådets beslut 2011/315/EU av den 23 maj 2011 om tilldelning av medel som frigjorts från projekt inom ramen för nionde och tidigare Europeiska utvecklingsfonder (EUF) för utvecklingssamarbete i Sydsudan.

[12]      EUT L 247, 9.9.2006.

[13]          Icke tilldelade anslag ur tidigare EUF omfattar saldot av Sysmins medel som enligt AVS–EG-ministerrådets beslut nr 3/2000 fastställdes till 410 926 miljoner euro. Kommissionens beslut PE/410/2001 inbegriper dessa resurser i de preliminära anslagen till nationella program (del B) enligt finansprotokollet till AVS–EG-partnerskapsavtalet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:S MEDEL. 6

DEL I – EUF:s ÅRSREDOVISNING: FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN. 12

1........... ÅRSREDOVISNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDERNA  13

1.1........ ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF: SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR. 13

1.2........ ÅTTONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR  17

1.3........ NIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR  20

1.4........ TIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR  23

1.5........ NOTER TILL ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF. 26

2........... RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET. 47

2.1........ ANSLAG. 51

2.2........ AGGREGERAD REDOVISNING. 54

2.3........ ÖVRIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER. 59

DEL II – EUF:s ÅRSREDOVISNING: REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET. 61

3,1 ....... RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING PER DEN 31 DECEMBER 2012. 63

3.2........ RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012  65

3.3........ FÖRÄNDRINGAR I MEDLEN FRÅN BIDRAGSGIVARNA FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012. 67

3.4........ KASSAFLÖDESANALYS FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012. 68

3.5........ NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN PER DEN 31 DECEMBER 2012. 70

BILAGA TILL DEL I - KAPITEL 2 (RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET): SITUATIONEN PER LAND OCH INSTRUMENT. 105

Attestering av räkenskaperna

Årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för år 2012 har utarbetats i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till årsredovisningen.

Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och redovisningen av årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna i enlighet med artikel 125 i budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden.

Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnaren och från EIB, vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av alla de delar som rör Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.

                                                                                                               

(Undertecknat)

Manfred Kraff

Räkenskapsförare

                                                                                               

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:S MEDEL

1.         BAKGRUND

Europeiska unionen har utvecklingssamarbetsförbindelser med ett stort antal utvecklingsländer. Syftet är att främja ekonomisk och social utveckling med särskild fokusering på att minska och lindra fattigdom på lång sikt genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar unionen, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dessa. De medel från unionen som anslås för utveckling kommer från tre källor:

– Europeiska unionens budget

– Europeiska utvecklingsfonden

– Europeiska investeringsbanken

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla unionens stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). EUF bildades genom Romfördraget från 1957 i syfte att bevilja tekniskt och ekonomiskt bistånd, i början till länder i Afrika som vid denna tidpunkt fortfarande var kolonier och med vilka vissa medlemsstater hade historiska förbindelser.

EUF finansieras inte genom Europeiska unionens budget. EUF finansieras av medlemsstaterna, lyder under egna finansiella bestämmelser och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av de transaktioner som genomförs med medel från EUF och Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget.

Under perioden 2008–2013 kommer det geografiskt fördelade stöd som beviljas AVS-staterna och ULT att fortsätta att i huvudsak finansieras genom EUF. Avtalen om varje ny fond ingås för en period av cirka fem år. Sedan det första partnerskapsavtalet slöts 1964 har de Europeiska utvecklingsfondernas programplanering generellt legat i fas med varje partnerskapsavtal eller konventions tillämpningstid. Varje EUF styrs av en egen budgetförordning i vilken det föreskrivs att en årsredovisning ska upprättas för varje enskild fond. Årsredovisningen utarbetas således separat för varje EUF för den del av fondens medel som förvaltas av Europeiska kommissionen. Årsredovisningen läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen i fråga om de medel som Europeiska kommissionen ansvarar för.

Investeringsanslaget inrättades inom ramen för Cotonou-avtalet. Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AVS-staterna genom att främst, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, som resulterar i ett självförnyande och ekonomiskt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av Europeiska kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsredovisningen, dvs. årsredovisningen av åttonde, nionde och tionde EUF och den rapport som är relaterad till det ekonomiska genomförandet. Redovisningen av investeringsanslaget ingår som en separat del i årsredovisningen (del 2) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd. Tionde EUF omfattar perioden 2008–2013 och har en samlad budget på 22 682 miljoner euro. Av detta belopp anslås 21 966 miljoner euro till AVS-staterna, 286 miljoner euro till ULT och 430 miljoner euro till kommissionen i form av stödutgifter avsedda för programplanering och genomförande av EUF[1].

2.         HUR FINANSIERAS EUF?

Under Europeiska rådets möte den 15–16 december 2005 antogs budgetramen för 2007–2013. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AVS-staterna inte skulle integreras i EU:s budget (budgeteras), utan fortsätta att finansieras genom den befintliga mellanstatliga EUF under perioden 2008–2013.

EU:s budget är ettårig och enligt denna princip planeras och godkänns inkomsterna och utgifterna för ett år. I motsats till EU är EUF en fond som generellt förvaltas på flerårsbasis. Varje EUF ingås genom ett internt avtal mellan medlemsstaterna och åtföljs av en övergripande finansiering för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis under en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år måste de anslagna medlen nyttjas under den period EUF varar. Det faktum att EUF inte styrs av ettårsprincipen belyses i budgetredovisningen, där budgetgenomförandet av EUF mäts i förhållande till de samlade medlen.

Medlen till EUF utgörs av särskilda bidrag från EU:s medlemsstater. Ungefär vart femte år träffas företrädare från medlemsstaterna på mellanstatlig nivå för att fatta beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och för att se över genomförandet. Därefter förvaltas fonden i enlighet med den av kommissionen föreslagna utvecklingspolitiken, vilken antas av rådet. Eftersom medlemsstaterna driver sin egen utvecklings- och biståndspolitik vid sidan av unionens politik måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra. Fram till 2010 infordrades bidrag från de 15 deltagande medlemsstaterna. Under 2011 infordrades de första bidragen till tionde EUF, där 27 medlemsstater deltar.

Även om vissa av medlen i tionde EUF har avsatts för oförutsedda behov har merparten av dem programplanerats i vägledande fleråriga ramar, som till största delen är geografiska men också tematiska, och som nyligen fastställts för åren 2008–2013. Landstrategidokument, regionala strategidokument och strategidokument på regionövergripande AVS-nivå har därför antagits av kommissionen. Genomförandet av dessa övervakas årligen och strategierna ses över efter halva löptiden (avslutad) och efter löptidens slut (pågår). Efter det att översynerna efter halva löptiden eller efter löptidens slut har slutförts kan kommissionen, på EU:s vägnar, se över strategierna och anslagsfördelningen mot bakgrund av de berörda AVS-staternas eller AVS-regionernas aktuella behov och resultat.

Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsarrangemang eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.

3.       HUR FÖRVALTAS OCH SPENDERAS EUF:s MEDEL?

3.1      Rörelsekostnader

EUF:s rörelsekostnader kan ta olika former beroende på hur medlen betalas ut och förvaltas. I enlighet med budgetförordningen förvaltar kommissionen EUF:s medel med hjälp av följande metoder:

Decentraliserad förvaltning: Detta avser de fall när kommissionen delegerar vissa uppgifter för genomförandet av budgeten till tredjeländer, mer eller mindre beroende på den berörda stödmottagarens lokala situation.

Centraliserad förvaltning: Detta avser de fall när budgeten genomförs endera direkt av kommissionen eller indirekt när kommissionen anförtror genomförandeuppgifter åt organ som lyder under EU-rätt eller nationell rätt, exempelvis EU:s byråer.

Gemensam förvaltning med internationella organisationer: Enligt denna metod delegerar kommissionen vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till en internationell organisation.

3.2      Aktörer som deltar i budgetförvaltningen

Den delegerade utanordnaren ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls, förvaltar verksamheten både operativt och budgetmässigt, undertecknar rättsliga åtaganden, kontrollerar resultaten, verkställer utbetalningar och återkräver medel vid behov.

Chefen för EU-delegationen är den lokala sambandspersonen mellan kommissionen och de nationella eller regionala AVS- eller ULT-myndigheterna. Han eller hon arbetar nära tillsammans med de nationella eller regionala utanordnarna vid fastställandet av genomförandestrategin och sektorspolitiken samt förbereder, undersöker och ser över EUF-program och EUF-projekt.

Den nationella utanordnaren i mottagarlandet är en högre tjänsteman som utsetts av regeringen i varje AVS-stat respektive ULT. Han eller hon företräder myndigheterna i sitt land vad avser all verksamhet som finansieras av fonden och som förvaltas av kommissionen och EIB. I de flesta fall utövas dessa funktioner av en medlem av regeringen, vanligtvis landets minister med ansvar för programplanering eller med ansvar för finanserna. Den nationelle utanordnaren utför de administrativa, tekniska och finansiella uppgifterna när det gäller förvaltningen av EUF-program och EUF-projekt.

Kommissionens räkenskapsförare verkställer betalningar och betalningskrav som utfärdats av kommissionens utanordnare och är ansvarig för förvaltningen av finanserna, fastställer reglerna och metoderna för redovisning i EUF, validerar redovisningssystemen, sköter bokföringen och utarbetar därtill hörande årsredovisningar. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska situationen.

3.3      Förvaltningen av EUF:s medel

Merparten av de ekonomiska medel som AVS-staterna och ULT beviljas genom EUF består av bidrag. När varje EUF inleds informerar EU AVS-staterna och ULT om de vägledande anslag dessa får tillgång till under fondens löptid. Medlen anslås på grundval av ett lands behov och resultatkriterier.

På nationell nivå är landstrategidokumentet ett dokument som utarbetas av den berörda AVS-staten och kommissionen. Det kan härledas från föregående samråd med en bred uppsättning aktörer, inbegripet icke-statliga aktörer, lokala myndigheter och, när så är lämpligt, nationella AVS-parlament. Landstrategidokumentet är ett verktyg för prioritering av åtgärder och för uppbyggnad av lokalt ägarskap av samarbetsprogrammen.

Ett nationellt vägledande program (NVP) utarbetas därefter på grundval av och i enlighet med de utvecklingsmål och prioriteringar som angivits i landstrategidokumentet. Det nationella vägledande programmet riktar sig till de sektorer och områden som ska ta emot stödet, förklarar hur stödet ska uppfylla sina syften och ger en tidsplan för genomförandet. En översyn görs av landstrategidokumentet och det nationella vägledande programmet varje år, efter halva löptiden och efter det att EUF löpt ut. Förbättringar och ändringar görs vid behov under programmets löptid.

3.4      Åtaganden om utbetalning av EUF:s medel

För att utbetalning ska kunna göras krävs ett skriftligt rättsligt åtagande mellan kommissionen och den avsedda mottagaren av EUF-medlen. Ett skriftligt rättsligt åtagande kan vara ett (bidrag, tjänsteavtal eller annat) avtal som ingåtts med enheter som kan hållas ansvariga enligt civilrättsliga bestämmelser, som icke-statliga organisationer eller ekonomiska aktörer, eller kan bestå av administrativa och/eller finansiella överenskommelser som slutits mellan kommissionen och enheter som kan hållas ansvariga enligt internationell rätt, som stater och deras offentliga organ eller interationella organisationer, vilka har ställning som juridisk person och juridisk persons rättskapacitet.

Innan ett rättsligt åtagande kan ingås med en tredje part måste det finnas en budgetpost med tillräckliga anslag för verksamheten i fråga. Om detta villkor uppfylls kan medlen i budgeten avsättas genom att man gör ett budgetåtagande i bokföringssystemet. Detta påverkar dock inte de allmänna räkenskaperna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit. EUF:s räkenskapssystem omfattar nämligen två separata men inbördes beroende delar

(a) budgeten, som ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet, och

(b) de allmänna räkenskaperna, som används för att utarbeta balans- och resultaträkningarna.

Budgeträkenskaperna visar de åtaganden och betalningar som har gjorts. Budgeten förs med hjälp av en kassabaserad redovisning, vilket innebär att kostnader eller intäkter bokförs först när ett åtagande görs avseende likvida medel, eller när pengar betalas ut eller in. Denna typ av redovisning är typisk för den offentliga sektorn, som traditionellt brukar fokusera på budgeten och dess genomförande.

De allmänna räkenskaperna (som baseras på principen om periodiserad redovisning) visar alla kostnader och intäkter under loppet av ett räkenskapsår (och därmed årets resultat) samt EUF:s finansiella ställning i form av en balansräkning över tillgångar och skulder per den 31 december varje givet år.

3.5      Hur betalningar verkställs

Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetåtagande godkänts av utanordnaren.

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal delbetalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i avtalet eller betalas tillbaka, dvs. om mottagaren inte har några stödberättigande kostnader ska denne betala tillbaka förskottet till EUF. Utbetalad förfinansiering betraktas inte som en definitiv kostnad förrän avtalsvillkoren är uppfyllda och den redovisas därför som en tillgång i balansräkningen när den första betalningen har gjorts. Värdet på denna tillgång minskas (helt eller delvis) genom godkännande av stödberättigande kostnader (vilka redovisas som kostnader i resultaträkningen) och återbetalda belopp.           

Vid årets utgång måste man titta på de stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-medlen ådragit sig, men som ännu inte rapporterats. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen följaktligen redovisats som upplupna kostnader, medan de icke-berättigande delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”icke-konterade utgifter och inkomster” (dvs. betalningsanspråk vars berättigande inte kontrollerats och som ännu inte kostnadsförts). Beloppen tas upp som kortfristiga skulder för att inte tillgångar och skulder ska överskattas.

3.6      Återkrav av felaktiga betalningar

Huruvida de utgifter som ersätts genom medel från EUF är stödberättigande kontrolleras på grundval av de styrkande handlingar som krävs enligt de regler och villkor som fastställts för varje bidrag. För att få ut så stora fördelar som möjligt av kontrollsystemen i förhållande till de kostnader de medför brukar kontrollerna av styrkande handlingar vara mer ingående vid begäran om slutbetalningar än vid mellanliggande betalningar, och eventuella fel som begåtts i samband med dessa mellanliggande betalningar kan på så sätt regleras i slutskedet. Kommissionen kan också försäkra sig om de styrkande handlingarnas äkthet genom kontroller i de sökandes lokaler, såväl under det att åtgärden genomförs som i efterhand. Felaktigheter under själva genomförandet kan regleras genom justering av påföljande utbetalningar. Om felaktigheter däremot upptäcks efter det att samtliga betalningar skett måste betalningskrav utfärdas i efterhand.

4.         RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

4.1      Årsredovisning

Det är räkenskapsföraren som har ansvaret för att utarbeta årsredovisningen och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s ekonomiska situation.

Årsredovisningen består av följande komponenter:

            Del I: Medel som förvaltas av Europeiska kommissionen

– Årsredovisning för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna

– Rapport om det finansiella genomförandet av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna

            Del II: Medel som förvaltas av Europeiska investeringsbanken

– Årsredovisning av investeringsanslaget

Redovisningen av investeringsanslaget ingår som en separat del i årsredovisningen så att dessa ger en fullständig bild av EUF:s utvecklingsbistånd.

Efter revisionsrättens granskning antas årsredovisningen av kommissionen senast den 31 juli påföljande år och läggs fram för rådet och Europaparlamentet, vilka beviljar ansvarsfrihet.

4.2      Årlig verksamhetsrapport

Utanordnaren ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om det arbete han eller hon ansvarar för. Varje utanordnare redogör i sin årliga verksamhetsrapport för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten avges dessutom en rimlig försäkran om att de resurser som har avdelats för de i rapporten redovisade åtgärderna har använts för det avsedda ändamålet och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollrutiner som används är tillräckliga för att garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

5.         REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

5.1      Revision

EUF:s årsredovisning och förvaltning av medlen granskas av ett externt revisionsorgan, dvs. Europeiska revisionsrätten, som utarbetar en årsrapport om årsredovisningen till rådet och Europaparlamentet. Revisionsrättens huvuduppgift är just att göra en extern och oberoende revision av EUF:s årsredovisning. Som ett led i verksamheten utarbetar revisionsrätten följande dokument:

(1) En årsrapport med revisionsrättens iakttagelser avseende årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

(2) Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskning och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

(3) Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

Revisionsrätten har rätt att få tillgång till alla handlingar som krävs för revision. Revisionsrätten utför revision på alla EUF:s verksamhetsområden, och kontrollerar även lagligheten och korrektheten i enskilda transaktioner och utbetalningar. Revisionsrätten kontrollerar även räkenskaperna, ser över balans- och resultaträkningarna och den allmänna presentationen av årsredovisningarna. På så sätt kan revisionsrätten yttra sig inte bara om siffrorna utan även om systemet och de kontroller som utförs.

5.2      Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det finansiella genomförandet av EUF:s medel för ett givet budgetår. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för EUF. Detta innebär att rådet efter kontroll och slutversion av räkenskaperna lämnar en rekommendation, medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för hur EUF:s medel genomförts under föregående räkenskapsår. Beslutet grundas på en genomgång av räkenskaperna och revisionsrättens årsrapport (som även omfattar en revisionsförklaring), kommissionens svar, samt ytterligare frågor och uppgifter till eller från kommissionen.

Ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av det ekonomiska genomförandet och det beslut varmed Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret befriar kommissionen från dess ansvar för förvaltningen av det ekonomiska genomförandet för ett givet år. Arbetet kan endera leda till att ansvarsfrihet beviljas eller skjuts upp. Ansvarsfriheten kan förenas med iakttagelser från parlamentet och rekommendationer till åtgärder som kommissionen bör vidta på vissa punkter. Kommissionen redovisar vilka åtgärder som vidtas i en uppföljningsrapport och i en handlingsplan som skickas både till Europaparlamentet och till rådet.

DEL I – EUF:s ÅRSREDOVISNING: FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN[2]

1.           ÅRSREDOVISNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDERNA         

1.1         ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF: SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF       

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,1 || 438 || 380

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 1 334 || 1 175

|| Fordringar || 2,3 || 70 || 111

|| Likvida medel || 2,5 || 690 || 1 224

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 2 532 || 2 891

|| || || ||

|| LÅNGFRISTIGA SKULDER: || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,6 || (40) || -

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (1 057) || (1 033)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (1 097) || (1 033)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 1 435 || 1 858

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 29 579 || 26 979

|| Övriga reserver || 2,9 || 2 252 || 2 252

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (27 374) || (24 674)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (3 023) || (2 700)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 1 435 || 1 858

SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 124 || 99

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (3 017) || (2 702)

Administrativa kostnader || 3,3 || (107) || (75)

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (3 001) || (2 679)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (22) || (20)

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (22) || (21)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (3 023) || (2 700)

SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

Ekonomiskt resultat för året || || (3 023) || (2 700)

|| || ||

LÖPANDE VERKSAMHET || 4,2 || ||

Ordinarie bidrag från medlemsstaterna || || 2 606 || 3 238

Samfinansieringsbidrag || || 19 || 7

(Återföring av) nedskrivningsförlust på fordringar || || 4 || 6

|| || ||

(Ökning)/minskning av långfristig förfinansiering || || (58) || (28)

(Ökning)/minskning av kortfristig förfinansiering || || (159) || (79)

(Ökning)/minskning av kortfristiga fordringar[3] || || 31 || 14

Ökning eller minskning av långfristiga skulder || || 40 || -

Ökning eller minskning av kortfristiga skulder[4] || || 6 || (42)

|| || ||

KASSAFLÖDE, NETTO || || (534) || 417

|| || ||

NETTOÖKNING / (MINSKNING) AV LIKVIDA MEDEL || || (534) || 417

Likvida medel vid årets början || 2.5 || 1 224 || 808

Likvida medel vid årets slut || 2.5 || 690 || 1 224

SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF           

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat fondkapital(b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala nettotillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 45 691 || 21 812 || 23 879 || (24 674) || 2 252 || 1 458

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (3 100) || 3 100 || - || - || 3 100

 Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (2 700) || - || (2 700)

 UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 45 691 || 18 712 || 26 979 || (27 374) || 2 252 || 1 858

 Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (2 600) || 2 600 || - || - || 2 600

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (3 023) || - || (3 023)

 UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 45 691 || 16 112 || 29 579 || (30 396) || 2 252 || 1 435

1.2         ÅTTONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING FÖR ÅTTONDE EUF       

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 38 || 70

|| Fordringar || 2,3 || 1 || 4

|| Förbindelsekonton || 2,4 || 345 || 387

|| || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 384 || 461

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (22) || (29)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (22) || (29)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 361 || 432

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 12 840 || 12 840

|| Övriga reserver || 2,9 || (2 354) || (2 276)

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (10 132) || (10 042)

|| Ekonomiskt resultat för året || || 7 || (90)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 361 || 432

RESULTATRÄKNING FÖR ÅTTONDE EUF    

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 58 || 40

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || 3,2 || (49) || (128)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || 9 || (88)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (2) || (1)

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (2) || (2)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || 7 || (90)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR ÅTTONDE EUF

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat fondkapital (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 12 840 || - || 12 840 || (10 042) || (2 237) || 560

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || (38) || (38)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (90) || - || (90)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 12 840 || - || 12 840 || (10 132) || (2 276) || 432

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || (78) || (78)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || 7 || - || 7

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 12 840 || - || 12 840 || (10 125) || (2 354) || 361

1.3         NIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING FÖR NIONDE EUF

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,1 || 119 || 191

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 447 || 569

|| Fordringar || 2,3 || 58 || 87

|| Förbindelsekonton || 2,4 || 1 919 || 2 557

|| Likvida medel || 2,5 || - || 6

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 2 543 || 3 410

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (375) || (315)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (375) || (315)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 2 168 || 3 096

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 11 699 || 11 699

|| Övriga reserver || 2,9 || 4 126 || 4 227

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (12 830) || (11 932)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (827) || (898)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 2 168 || 3 096

RESULTATRÄKNING FÖR NIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 49 || 49

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (856) || (924)

Administrativa kostnader || 3,3 || (1) || (3)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (809) || (879)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (18) || (19)

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (18) || (19)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (827) || (898)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR NIONDE EUF

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat fondkapital (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 11 699 || 660 || 11 039 || (11 932) ||   4 157 || 3 263

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (660) || 660 || - || - || 660

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || 70 || 70

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (898) || - || (898)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 11 699 || - || 11 699 || (12 830) || 4 227 || 3 096

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || (100) || (100)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (827) || - || (827)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 11 699 || - || 11 699 || (13 657) || 4 126 || 2 168

1.4         TIONDE EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING FÖR TIONDE EUF

|| || || || miljoner euro

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,1 || 319 || 189

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Förfinansiering || 2,2 || 849 || 536

|| Fordringar || 2,3 || 11 || 20

|| Likvida medel || 2,5 || 690 || 1 218

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 1 869 || 1 963

|| || || ||

|| LÅNGFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,6 || (40) || -

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2,7 || (660) || (689)

|| Förbindelsekonton || 2,4 || (2 264) || (2 944)

|| || || ||

|| TOTALA SKULDER || || (2 963) || (3 633)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || (1 095) || (1 670)

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.8 || 5 040 || 2 440

|| Övriga reserver || 2,9 || 479 || 301

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (4 411) || (2 699)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (2 203) || (1 712)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || (1 095) || (1 670)

RESULTATRÄKNING FÖR TIONDE EUF

|| || miljoner euro

|| Noter || 2012 || 2011

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3,1 || 18 || 10

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (2 112) || (1 650)

Administrativa kostnader || 3,3 || (106) || (72)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (2 201) || (1 712)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3,4 || (2) || 0

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (2) || (1)

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (2 203) || (1 712)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR TIONDE EUF

|| || || || || || || miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrat  fondkapital (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2010 || 21 152 || 21 152 || - || (2 699) || 333 || (2 366)

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (2 440) || 2 440 || - || - || 2 440

Överföringar från åttonde och nionde EUF || - || - || - || - || (32) || (32)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (1 712) || - || (1 712)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2011 || 21 152 || 18 712 || 2 440 || (4 411) || 301 || (1 670)

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (2 600) || 2 600 || - || - || 2 600

Överföringar från/till åttonde och nionde EUF || - || - || - || - || 178 || 178

 Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (2 203) || - || (2 203)

UTGÅENDE BALANS per den 31 december 2012 || 21 152 || 16 112 || 5 040 || (6 614) || 479 || (1 095)

1.5         NOTER TILL ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF       

1.         VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1.     LAGBESTÄMMELSER OCH BUDGETFÖRORDNINGEN

Redovisningen har ställts samman i enlighet med budgetförordningen för tionde EUF. Enligt bestämmelserna i artikel 121 i förordningen utarbetas årsredovisningen med hänsyn tagen till principen om periodiserad redovisning.

Redovisningen har utarbetats enligt reglerna och metoderna för redovisning i EUF som bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) som utfärdas av International Public Sector Accounting Standard Board (IPSASB) eller internationella redovisningsrekommendationer (IFRS) som utfärdas av International Accounting Standard Board (IASB). De redovisningsregler som har använts av EUF:s räkenskapsförare har tillämpats för den del av utvecklingsfondernas medel för vilka kommissionen är ansvarig för den ekonomiska förvaltningen.

EUF:s räkenskapsförare ska lämna in den preliminära årsredovisningen till revisionsrätten för kontroll senast den 31 mars efter det budgetår som löpt ut. Revisionsrätten ska i sin tur senast den 15 juni meddela kommissionen sina iakttagelser i fråga om redovisningen (artikel 125). På grundval av dessa iakttagelser godkänner kommissionen de slutliga räkenskaperna senast den 31 juli och sänder dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten. De slutliga räkenskaperna ska sedan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november, åtföljda av revisionsrättens revisionsförklaring för den del av utvecklingsfondernas medel för vilka kommissionen är ansvarig för den ekonomiska förvaltningen.

1.2.     REDOVISNINGSPRINCIPER

Syftet med en årsredovisning är att tillhandahålla uppgifter om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde som kan vara till nytta för en mängd olika användare. För enheter inom offentliga institutioner som EUF är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och att visa att enheten förvaltar de medel den anförtrotts på ett korrekt sätt.

Redovisningen ska inte bara vara informativ och ge en tillförlitlig och rättvisande bild av en organisations verksamhet och verksamhetsområden, förklara hur den finansieras samt innehålla slutgiltiga uppgifter om insatserna, den ska dessutom vara tydlig, förståelig, koncis och jämförbar från ett budgetår till ett annat. Föreliggande dokument har utarbetats med detta som ledstjärna.

EUF:s räkenskaper delas upp i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Budgeträkenskaperna ger en detaljerad bild av hur budgeten har genomförts. De bygger på en kassabaserad redovisning. De allmänna räkenskaperna gör det möjligt att utarbeta de finansiella rapporterna eftersom de visar räkenskapsårets alla kostnader och intäkter som är baserade på bestämmelserna för periodiserad redovisning och är utformade för att fastställa den finansiella ställningen i form av en balansräkning den 31 december.

I artikel 120 i budgetförordningen för tionde EUF anges att redovisningen ska upprättas på grundval av följande allmänt vedertagna redovisningsprinciper:

– Principen om kontinuerlig verksamhet.

– Försiktighetsprincipen.

– Principen om beständiga redovisningsmetoder.

– Principen om uppgifters jämförbarhet.

– Väsentlighetsprincipen.

– Principen om att inte tillämpa kvittning.

– Principen att innehåll går före form.

– Principen om periodiserad redovisning.

1.3.     GRUND FÖR UTARBETANDET

1.3.1.  Funktionell valuta och rapportvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i miljoner euro, eftersom euron är EUF:s funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

1.3.2.  Valuta och omräkningsunderlag

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta, efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årsskiftet gällande växelkursen.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt gällande växelkurser per den 31 december:

Valuta || 31.12.2012 || 31.12.2011 || Valuta || 31.12.2012 || 31.12.2011

XOF || 655.957 || 655.957 || KES || 113.460 || 109.362

XAF || 655.957 || 655.957 || BIF || 2037.95 || 1780.23

NGN || 206.074 || 204.185 || SLL || 5709.56 || 5663.54

PGK || 2.76702 || 2.81057 || TZS || 2077.48 || 2058.31

HTG || 56.2987 || 53.2461 || UGX || 3508.51 || 3181.89

GNF || 9250.40 || 9155.86 || MGA || 2981.70 || 2870.88

MWK || 439.917 || 213.286 || SZL || 11.1727 || 10.4830

1.3.3.  Användning av uppskattningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga beräkningar inbegriper, men är inte begränsade till, anslag för reserver, nedskrivningsförlust på fordringar och upplupna kostnader. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända.

1.4.     BALANSRÄKNING

1.4.1   Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter är han eller hon skyldig att återbetala förfinansieringen till EUF. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande och vilka belopp som återbetalats.

Vid årets slut värderas utestående förfinansieringsbelopp till de belopp som betalades ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade stödberättigande belopp, beräknade stödberättigande belopp som ännu inte reglerats vid årets slut samt nedsättningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut, enligt bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets slut.

1.4.2   Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp efter nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren inte kommer att kunna återfås. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokföringsvärde och det belopp som kan återfås, dvs. nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden efter diskontering med den marknadsränta som gäller för liknande lån. Varje år görs även en allmän nedskrivning av utestående fordringar för vilka särskild nedskrivning inte redan gjorts. Den allmänna nedskrivningen görs med tidigare förluster som underlag. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen.

1.4.3   Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument som tas upp under omsättningstillgångar. De innefattar kontanter, avistakonton i bank och andra kortfristiga likvida placeringar med en löptid på högst tre månader.

1.4.4   Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EUF:s skulder i denna kategori avser inte inköp av varor eller tjänster, utan obetalda ersättningskrav från mottagare av stöd eller annan finansiering. De redovisas som skulder till leverantörer och stödmottagare med det belopp som ersättningsanspråket gäller när det har tagits emot och efter kontroll godkänts som stödberättigade av de behöriga finansiella mellanhänderna. De värderas då till det belopp som har godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna har levererats och godkänts.

1.4.5   Avsättningar

Avsättningar tas upp när EUF har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje part på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på balansdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen.

1.4.6   Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Ett viktigt inslag i den periodiserade redovisningen är att säkerställa att transaktionerna bokförs på rätt räkenskapsår. Det kallas att göra en periodavgränsning. I synnerhet måste man titta på stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-finansiering ådragit sig, men som ännu inte rapporterats till EUF (upplupna kostnader). Å andra sidan uppkommer och bokförs vissa utgifter under det pågående budgetåret trots att de avser en senare period (förutbetalda kostnader) och de måste identifieras och tas upp under rätt bokföringsår.

Enligt EUF:s redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i årsredovisningarna för den period som de hänför sig till. Vid budgetårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till under perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat, för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årsskiftet avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av EDF och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årsskiftet upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.5.     RESULTATRÄKNING

1.5.1   Intäkter

Inga intäkter har förts upp i budgeten för EUF, de ordinarie bidragen från medlemsstaterna behandlas som fondkapital. Intäkterna omfattar återkrav av kostnader och ränteintäkter.

Återkrav av kostnader

I transaktioner där slutmottagaren eller ett tredjeland blir skyldigt att återbetala medel till EUF upprättas och bokförs betalningskrav för detta ändamål och avdrag från senare utbetalningar på följande sätt:

– Återkrav av kostnader: Det betalningskrav som utfärdats tas upp som en fordran medan motsvarande belopp tas upp som en intäkt i resultaträkningen för det året.

– Återkrav av förfinansiering: I detta fall tas beloppet upp under rubriken förfinansiering i balansräkningen.

Ränteintäkter

Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Ränteintäkterna omfattar den ränta eller den upplupna ränta som utgår på olika likvida tillgångar och inlåningar hos affärsbankerna och dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av EUF:s fordringar. Ränteintäkterna redovisas allt eftersom de periodiseras.

1.5.2   Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna har levererats och godkänts. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet.

Merparten av EUF:s utgifter består av kostnader för annat än inköp. De består av överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt godtyckligt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som gav upphov till överföringen inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, eller andra bestämmelser) och förutsatt att den godkänts i avtal och att eventuella kriterier för godkännande är uppfyllda av mottagaren samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.

Begäran om utbetalning eller ersättningskrav som inkommer och uppfyller kraven redovisas som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årsskiftet beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

Räntekostnader

Räntekostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Räntekostnader omfattar ränta som betalats eller som ska betalas och redovisas när den periodiseras.

1.6.     EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.6.1   Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EUF:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av resurser eller tjänster är sannolikt.

Storleken på eventualtillgångarna bedöms vid varje rapportperiods slut för att se till att förändringar återges på ett korrekt sätt i årsredovisningen. Om det har blivit så gott som säkert att ett inflöde av resurser eller tjänster kommer att uppstå, och tillgångens värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas tillgången och den därmed sammanhängande resultateffekten i årsredovisningen för den period då ändringen inträffar.

Garantier är möjliga tillgångar som härrör från tidigare händelser och vars effekt blir reell endast om en eller flera av de osäkra framtida händelser för vilka garantin utställts inträffar eller uteblir. Därför kan alltså garantier betecknas som eventualtillgångar. En garanti avvecklas när det förhållande den gäller inte längre föreligger. Den tas i anspråk när villkoren är uppfyllda för att kräva betalning från den som ställt garantin.

1.6.2   Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EUF:s kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser eller tjänster är ytterst liten.

Storleken på eventualförpliktelserna bedöms vid varje rapportperiods slut för att avgöra om ett utflöde av resurser eller tjänster är troligt. Om det är troligt att ett sådant utflöde kommer att krävas för en post som tidigare behandlats som en eventualförpliktelse görs en avsättning i årsredovisningen för den period då sannolikheten ändrades.

2.         NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1      FÖRFINANSIERING

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Förfinansiering || - || 119 || 319 || 438 || 380

TOTALT || - || 119 || 319 || 438 || 380

Många kontrakt innehåller bestämmelser om betalning i förskott innan arbetet påbörjats eller innan några varor eller tjänster har levererats. Ibland anges i betalningsplanen att betalningar ska göras när en lägesrapport har lämnats in. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.

Tidpunkten för återkravet eller utnyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som kortfristig eller långfristig förfinansieringstillgång. Utnyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återkrav eller utnyttjande som måste ske inom tolv månader från rapportperiodens slut redovisas som kortfristig förfinansiering. Eftersom många EUF-projekt är långsiktiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som långfristiga tillgångar.

Ökningen av den långfristiga förfinansieringen på 58 miljoner euro jämfört med den 31 december 2011 beror främst på en ökning i den långfristiga förfinansiering som avser projekt inom de regionala vägledande programmen[5] (97 miljoner euro), projekt mellan AVS-staterna (42 miljoner euro) och bidrag till de nationella vägledande programmen[6] (10 miljoner euro), som uppvägs av en minskning av förfinansieringen till AVS-staterna (73 miljoner euro) och till administrativa kostnader (29 miljoner euro).

       

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.2      FÖRFINANSIERING

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Förfinansiering (brutto) || 70 || 1 207 || 2 316 || 3 593 || 3 415

Minus beräknade utbetalningar mot förfinansiering || (32) || (760) || (1 468) || (2 259) || (2 240)

TOTALT || 38 || 447 || 849 || 1 334 || 1 175

Ökningen av den kortfristiga förfinansieringen netto på 159 miljoner euro beror främst på en ökning av den förfinansiering som avser stödinstrumentens bidrag till de nationella vägledande programmen (147 miljoner euro), projekt som avser regionala vägledande program (68 miljoner euro) och skuldlättnad i AVS-staterna (39 miljoner euro). Denna ökning kompenserades delvis av en minskning i den förfinansiering netto som avser politiken inom olika sektorer (65 miljoner euro) och projekt på det sociala området i AVS-staterna (32 miljoner euro).

2.2.1 Säkerheter som erhållits i samband med förfinansiering

För förfinansiering ställs garantier som frigörs när betalning har skett för den slutliga projektredovisningen. En garanti har två olika värden som kallas det ”nominella” och det ”löpande” värdet. För det nominella värdet är det det faktum att garantin utfärdas som ger upphov till bokföringen. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen.

Den 31 december 2012 uppgick det nominella värdet av de garantier som ställts till EUF med avseende på förfinansiering till 566 miljoner euro. Det löpande värdet på de garantierna belöper sig till 391 miljoner euro. Den 31 december 2011 uppgick dessa båda värden till 637 miljoner euro respektive 394 miljoner euro.

2.3      FORDRINGAR

|| || || || || miljoner euro

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Fordringar på kunder || 2.3.1 || 1 || 6 || 2 || 10 || 13

Fordringar på medlemsstaterna || 2.3.2 || - || - || 3 || 3 || 9

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader || 2.3.3 || 0 || 51 || 6 || 57 || 89

TOTALT || || 1 || 58 || 11 || 70 || 111

2.3.1 Fordringar på kunder

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Fordringar på kunder || 5 || 19 || 3 || 26 || 27

-Nedskrivning || (3) || (12) || (1) || (16) || (13)

TOTALT || 1 || 6 || 2 || 10 || 13

Dessa är betalningskrav som inte redan är bokförda under andra rubriker på tillgångssidan i balansräkningen och som den 31 december 2012 var bokförda som betalningsanspråk som ska återkrävas. Det utgående saldot på återkravet visar värdet av de betalningskrav som utfärdats men ännu inte reglerats vid årsskiftet.

Förändringarna i de utestående betalningskraven under perioden anges i detalj nedan.

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Utestående betalningskrav i början av året || 6 || 19 || 1 || 25 || 18

Utfärdade betalningskrav || 12 || 64 || 63 || 139 || 130

Avslutade betalningskrav || (13) || (64) || (61) || (138) || (123)

Inkasserade || (12) || (43) || (43) || (97) || (108)

Ej inkrävda (art 73 i budgetförordningen) || - || (1) || - || (1) || (1)

Annullerade || 0 || (3) || 0 || (4) || (2)

Avräknade mot annat belopp || (2) || (17) || (18) || (36) || (13)

Utestående betalningskrav i slutet av året || 5 || 19 || 3 || 26 || 25

2.3.2 Övriga fordringar på medlemsstaterna

Fordran på 3 miljoner euro på medlemsstaterna i tionde EUF omfattar samfinansieringsbidrag från Belgien, Spanien och Sverige.

2.3.3 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader inbegriper till största delen upplupna räntor på förfinansierade belopp. Dessutom ingår upplupna ränteintäkter på dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av bidrag under denna rubrik.

Minskningen i upplupna intäkter och förutbetalda kostnader beror på de lägre upplupna räntorna på förfinansierade belopp (se not 3.4).

2.4      FÖRBINDELSEKONTON

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Till eller från sjätte EUF || (2 065) || (214) || - || (2 279) || (2 279)

Till eller från sjunde EUF || - || 2 279 || - || 2 279 || 2 279

Till eller från åttonde EUF || - || (3 038) || 628 || (2 410) || (2 453)

Till eller från nionde EUF || 3 038 || - || (2 892) || 146 || (491)

Till eller från tionde EUF || (628) || 2 892 || - || 2 264 || 2 944

TOTALT || 345 || 1 919 || (2 264) || 0 || 0

Av effektivitetsskäl hänförs den gemensamma kassan för alla EUF till tionde EUF. Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom förbindelsekonton mellan EUF:s olika balansräkningar.

Den viktigaste utvecklingen i förbindelsekontona under 2012 inkluderar betalningar från tionde EUF för genomförandet av åttonde och nionde EUF.

         

2.5      LIKVIDA MEDEL[7]

|| || || || || miljoner euro

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Bankmedel || 2.5.1 || - || - || 687 || 687 || 1 211

Stabex säkerhetskonton || 2.5.2 || - || - || 2 || 2 || 5

Bankkonton vid samfinansiering || 2.5.3 || - || - || - || - || 8

Den särskilda fonden för Demokratiska republiken Kongo[8] || - || - || - || 1 || 1 || 1

TOTALT || || - || - || 690 || 690 || 1 224

2.5.1 Bankmedel

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Särskilda konton – finansinstitut i medlemsstaterna || - || - || 633 || 633 || 1 129

Avistakonton – affärsbanker || || || 54 || 54 || 80

Lokala utbetalande organ || - || - || 0 || 0 || 2

TOTALT || - || - || 687 || 687 || 1 211

Den allmänna minskningen av likvida banktillgångar beror främst på andelen betalningar och en högre grad av budgetgenomförande än under den föregående rapporteringsperioden.

Kontona hos lokala utbetalare består av medel på bankkonton i AVS-staterna och ULT som används för betalningar i lokala valutor inom mottagarländerna. Kontona förs i euro eller i någon av valutorna i unionens medlemsstater. Under 2012 stängdes tre av de resterande fyra kontona för de lokala utbetalarna för att uppnå en mer centraliserad betalningshantering.

2.5.2 Stabex säkerhetskonton

|| miljoner euro

|| Saldo per den 31.12.2012 || Saldo per den 31.12.2011

Elfenbenskusten || 2 || 2

Malawi || - || 1

Andra länder || 0 || 2

TOTALT || 2 || 5

Stabex är akronymen för Europeiska unionens finansieringssystem för stabilisering av AVS-staternas exportinkomster. Det infördes i den första Lomékonventionen (1975) i syfte att lindra negativa verkningar till följd av instabiliteten i exportintäkter från jordbruksprodukter. Saldot på Stabex säkerhetskonton motsvarar summan av de tillgängliga Stabexmedel som kommer att överföras till de berörda mottagande AVS-staterna vid en senare tidpunkt. Detta saldo tilldelas tionde EUF. Under 2012 avslutades åtta av Stabex säkerhetskonton till följd av avvecklingen av Stabex stödinstrument.

Utöver dessa medel finns det andra Stabexmedel som innehas av de stödmottagande AVS-staterna. Så snart kommissionen och den stödmottagande AVS-staten kommit överens om hur medlen från Stabex ska användas undertecknar de båda parterna en konvention om överförande. I enlighet med bestämmelserna i artikel 211 i det fjärde Loméavtalet[9] (i dess ändrade lydelse) överförs medlen till ett räntebärande konto som måste undertecknas av två parter (en tjänsteman i kommissionen och en i den stödmottagande staten), men som öppnas i AVS-statens namn. Medlen finns kvar på dessa konton som undertecknats av bägge parter till dess att en ram av ömsesidiga åtaganden berättigar en överföring till ett projekt.

Kommissionens utanordnare behåller befogenheterna över kontot för att säkerställa att medlen utbetalas enligt planerna. Medlen på det räntebärande kontot som måste undertecknas av bägge parter tillhör AVS-staten och bokförs inte som tillgångar i EUF:s årsredovisning. Överföringarna till dessa konton bokförs som Stabex-betalningar.

Under 2012 betalades 49 miljoner euro tillbaka till EUF från konton i AVS-staterna som undertecknats av två parter i enlighet med artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF[10]. Dessa medel överfördes huvudsakligen från Salomonöarna (12 miljoner euro), Elfenbenskusten (11 miljoner euro), Burundi (5 miljoner euro), St Vincent och Grenadinerna (3 miljoner euro), Senegal (3 miljoner euro), Malawi (3 miljoner euro), Uganda (3 miljoner euro) och Burkina Faso (2 miljoner euro). Dessa intäkter inkluderas i rörelseintäkterna (Stabex stödinstrument) i resultaträkningen för åttonde EUF.

2.5.3 Bankkonton vid samfinansiering

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Bankkonton vid samfinansiering || - || - || - || - || 8

TOTALT || - || - || - || - || 8

Bankkontona för samfinansiering avslutades. Dessa medel, med undantag för den administrativa delen, returnerades till medlemsstaterna efter instruktioner från utanordnaren. 

LÅNGFRISTIGA SKULDER

2.6      SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Samfinansiering — skulder || - || - || 40 || 40 || -

TOTALT || - || - || 40 || 40 || -

Skulder för samfinansiering i slutet av 2012 avser tionde EUF.

De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som skulder till medlemsstater och icke-medlemsstater när de uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan motprestation. Det krävs att EUF nyttjar bidragen för att leverera tjänster till tredje parter, annars åligger det fonden att återbetala medlen (bidrag som tagits emot) till medlemsstaterna. Utestående skulder för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppstått i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

Under 2012, för att förbättra presentationen av skulderna för samfinansiering delades beloppen upp mellan långfristiga och kortfristiga skulder. Ökningen av de totala skulderna för samfinansiering förklaras i noten 2.7.1.2.

KORTFRISTIGA SKULDER

2.7      SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

|| || || || || miljoner euro 

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Kortfristiga skulder || 2.7.1 || 4 || 67 || 138 || 209 || 399

Upplupna kostnader || 2.7.2 || 19 || 308 || 228 || 555 || 339

Förutbetalt fondkapitaltillskott || 2.7.3 || - || - || 293 || 293 || 295

TOTALT || || 22 || 375 || 660 || 1 057 || 1 033

2.7.1 Kortfristiga skulder

|| || || || || miljoner euro

|| Noter || Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Leverantörer och övriga || 2.7.1.1 || 4 || 67 || 81 || 152 || 308

Skulder för samfinansiering || 2.7.1.2 || - || - || 46 || 46 || 81

Diverse skulder || 2.7.1.3 || 0 || 0 || 12 || 12 || 10

TOTALT || || 4 || 67 || 138 || 209 || 399

Kortfristiga skulder innefattar kostnadsredovisningar som EUF tagit emot inom ramen för bidragsverksamheten. De bokförs till det ansökta beloppet så snart begäran har tagits emot. Samma förfarande tillämpas på fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda ersättningskraven har beaktats när det gäller förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen redovisats som upplupna kostnader.

2.7.1.1 Leverantörer och övriga

Under denna rubrik ingår skulder till leverantörer och de belopp som ska betalas till offentliga organ och tredjeländer.

Minskningen med 157 miljoner euro jämfört med den tidigare rapporteringsperioden består i huvudsak av en minskning av skulderna till tredjeländer på 75 miljoner euro och en minskning av skulderna till offentliga organ på 37 miljoner euro.

2.7.1.2 Skulder för samfinansiering

Under 2012, för att förbättra redovisningen av skulderna för samfinansiering, delades beloppen upp mellan långfristiga och kortfristiga skulder.  Minskningen i kortfristiga skulder för samfinansiering beror främst på en omklassificering av 40 miljoner euro till långfristiga skulder.

De totala långfristiga och kortfristiga skulderna för samfinansiering ökade med 5 miljoner euro. Under 2012 inkom nya samfinansieringsbidrag från Tyskland (2 miljoner euro) och Kanada (2 miljoner euro). Ökningen av svenska skulder för samfinansiering (8 miljoner euro) kompenserades delvis av en minskning av spanska skulder för samfinansiering och skulder för samfinansiering till Förenade kungariket (2 miljoner euro vardera) och avräkningen av den italienska skulden för samfinansiering inom nionde EUF.

Skulderna för samfinansiering minskades med 8 miljoner euro för att tas upp som intäkter i samband med samfinansieringsprojekten (se 3.1.3 och 3.2.2).

2.7.1.3 Diverse skulder

Diverse skulder inkluderar främst icke tilldelade kontantbetalningar och återbetalda belopp.

2.7.2 Upplupna kostnader

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Upplupna kostnader || 19 || 308 || 228 || 555 || 339

TOTALT || 19 || 308 || 228 || 555 || 339

Vid årets utgång måste man titta på de stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-medlen ådragit sig, men som ännu inte rapporterats. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen redovisats som upplupna kostnader.

Det beräknade nyttjandet av förfinansieringsbeloppen redovisas som en avräkning av utbetalning mot förfinansiering (se 2.2).

2.7.3 Förutbetalt fondkapitaltillskott

|| || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Förenade kungariket || - || - || 274 || 274 || 289

Irland || - || - || 9 || 9 || 5

Litauen || - || - || - || - || 1

Ungern || - || - || 10 || 10 || -

TOTALT || - || - || 293 || 293 || 295

Detta omfattar medlemsstaternas bidrag som betalats i förskott.

TILLGÅNGAR NETTO

2.8      INFORDRAT FONDKAPITAL

|| || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT

Fondkapital || 12 840 || 11 699 || 21 152 || 45 691

Icke infordrat fondkapital || - || - || (18 712) || (18 712)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2011 || 12 840 || 11 699 || 2 440 || 26 979

|| || || ||

Fondkapital || 12 840 || 11 699 || 21 152 || 45 691

Icke infordrat fondkapital || - || - || (16 112) || (16 112)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2012 || 12 840 || 11 699 || 5 040 || 29 579

Fondkapitalet motsvarar de totala bidragen från medlemsstaterna för den relevanta EUF-fonden i enlighet med varje internt avtal mellan medlemsstaterna.

Icke infordrat fondkapital motsvarar ursprungliga anslag som ännu inte har betalats in av medlemsstaterna.

Infordrat fondkapital utgörs av det ursprungliga anslagsbelopp som har infordrats för överföring till konton i medlemsstaternas statskassor i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 16 i budgetförordningen för tionde EUF.

Kapitalet för åttonde och nionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet.

Infordrat och icke infordrat fondkapital per medlemsstat

|| || || || miljoner euro

Bidrag || % || Inte inbetalt tionde EUF 31.12.2011 || Inbetalt år 2012 || Inte inbetalt tionde EUF 31.12.2012

Österrike || 2,41 || (451) || 63 || (388)

Belgien || 3,53 || (661) || 92 || (569)

Danmark || 2,00 || (374) || 52 || (322)

Finland || 1,47 || (275) || 38 || (237)

Frankrike || 19,55 || (3 658) || 508 || (3 150)

Tyskland || 20,50 || (3 836) || 533 || (3 303)

Grekland || 1,47 || (275) || 38 || (237)

Irland || 0,91 || (170) || 24 || (147)

Italien || 12,86 || (2 406) || 334 || (2 072)

Luxemburg || 0,27 || (51) || 7 || (44)

Nederländerna || 4,85 || (908) || 126 || (781)

Portugal || 1,15 || (215) || 30 || (185)

Spanien || 7,85 || (1 469) || 204 || (1 265)

Sverige || 2,74 || (513) || 71 || (441)

Förenade kungariket || 14,82 || (2 773) || 385 || (2 388)

Cypern || 0,09 || (17) || 2 || (15)

Tjeckien || 0,51 || (95) || 13 || (82)

Estland || 0,05 || (9) || 1 || (8)

Ungern || 0,55 || (103) || 14 || (89)

Litauen || 0,12 || (22) || 3 || (19)

Lettland || 0,07 || (13) || 2 || (11)

Malta || 0,03 || (6) || 1 || (5)

Polen || 1,3 || (243) || 34 || (209)

Slovenien || 0,18 || (34) || 5 || (29)

Slovakien || 0,21 || (39) || 5 || (34)

Bulgarien || 0,14 || (26) || 4 || (23)

Rumänien || 0,37 || (69) || 10 || (60)

TOTALT || 100,00 || (18 712) || 2 600 || (16 112)

Bidragen till tionde EUF infordrades under 2012. Den första delbetalningen av medlemsstaternas bidrag för 2013 infordrades i november 2012.

2.9      ÖVRIGA RESERVER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT

Saldo per den 31.12.2010 || (2 237) || 4 157 || 333 || 2 252

Överföring av återtagna belopp från åttonde och nionde EUF till tionde EUF || (38) || (80) || 118 || 0

Överföring från tionde EUF till nionde EUF för tilldelning av medel till Sydsudan genom rådets beslut 2010/406/EU ||                       -   || 150 || (150) || 0

Saldo per den 31.12.2011 || (2 276) || 4 227 || 301 || 2 252

Överföring av återtagna belopp från åttonde och nionde EUF till tionde EUF || (78) || (300) || 378 || 0

Överföring från tionde till nionde EUF för tilldelning av medel till Sydsudan genom rådets beslut 2011/315/EU ||                        -   || 200 || (200) || 0

Saldo per den 31.12.2012 || (2 354) || 4 126 || 479 || 2 252

I saldot per den 31.12.2012 ingår || || || ||

- anslag till Sydsudan || -              || 350 || -                    || 350

Sedan tionde EUF trädde i kraft 2008 överförs alla återtagna anslag från tidigare fonder till reserven i tionde EUF. Denna reserv kan bara tas i anspråk enligt de villkor som anges i artikel 1.4 i det interna avtal som gäller för tionde EUF.

Under 2012 överfördes 78 miljoner euro respektive 300 miljoner euro i återtagna anslag till resultatreserven för tionde EUF från åttonde respektive nionde EUF och 200 miljoner euro överfördes från resultatreserven för tionde EUF till nionde EUF för tilldelning av anslag till Sydsudan.[11]

3.         NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1      RÖRELSEINTÄKTER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Återkrav av kostnader || 2 || 14 || 2 || 17 || 16

Återkrav av Stabexmedel ||           49 || - || - || 49 || 26

Växelkursvinster || 7 || 35 || 8 || 51 || 54

Rörelseintäkter vid samfinansiering || - || - || 8 || 8 || 2

TOTALT || 58 || 49 || 18 || 124 || 99

3.1.1 Återkrav av kostnader

I denna rubrik redovisas de betalningskrav som EUF utfärdat, och avdragen från efterföljande betalningar som bokförts i EUF:s redovisningssystem, för att återkräva belopp som tidigare betalats ut efter kontroller, revisioner eller analys av stödberättigande. Det bör noteras att återkrav av förfinansieringsbelopp inte ingår som en intäkt, utan krediteras förfinansieringsrubriken i balansräkningen.

Återkrav av felaktigt utbetalda belopp

Under 2012 utfärdades betalningskrav på 27 miljoner euro för felaktiga utbetalningar jämfört med 12 miljoner euro under 2011. Av dessa omfattade 11 miljoner euro återvinning av kostnader och redovisades som rörelseintäkter. 16 miljoner euro avsåg återkrav av förfinansiering som utbetalats och som krediterats som förfinansieringstillgång i balansräkningen.

Typen av återkrav av felaktiga utbetalningar kan sammanfattas enligt följande:

miljoner euro ||

|| Intäkter || Förfinansiering || TOTALT 2012 || Intäkter || Förfinansiering || TOTALT 2011

Felaktiga utbetalningar || 1 || 1 || 2 || 2 || 1 || 3

Oriktigheter || 9 || 15 || 25 || 6 || 3 || 8

Ärenden som anmälts till Olaf || 1 || - || 1 || 1 || - || 1

TOTALT || 11 || 16 || 27 || 8 || 4 || 12

3.1.2 Återkrav av Stabexmedel

Under 2012 betalades 49 miljoner euro tillbaka till EUF från konton i AVS-staterna som undertecknats av bägge parter i enlighet med artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF[12]. Dessa medel överfördes huvudsakligen från Salomonöarna (12 miljoner euro), Elfenbenskusten (11 miljoner euro), Burundi (5 miljoner euro), St Vincent och Grenadinerna (3 miljoner euro), Senegal (3 miljoner euro), Malawi (3 miljoner euro), Uganda (3 miljoner euro) och Burkina Faso (2 miljoner euro). Dessa intäkter inkluderas i rörelseintäkterna (Stabex stödinstrument) i resultaträkningen för åttonde EUF.

3.1.3 Rörelseintäkter vid samfinansiering

Rörelseintäkter vid samfinansiering avser de bidrag som nyttjats (se punkt 3.2.2). Eftersom dessa bidrag uppfyller kriteriet för intäkter för villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation, bokförs bidraget i enlighet med genomförandet av samfinansieringsprojektet.

3.2      RÖRELSEKOSTNADER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Rörelsekostnader – stödinstrument || 41 || 812 || 2 085 || 2 938 || 2 633

Rörelsekostnader vid samfinansiering ||  -     ||  -     || 8 || 8 || 2

Växelkursförluster || 8 || 39 || 20 || 66 || 61

Nedskrivning av fordringar || 0 || 6 || - || 6 || 7

TOTALT || 49 || 856 || 2 112     || 3 017 || 2 702

Under 2012 förbättrade kommissionen sin metod för att beräkna upplupna kostnader. Om denna förbättring inte hade gjorts skulle rörelsekostnaderna ha uppgått till 2 849 miljoner euro i stället för 3 017 miljoner euro. Effekterna på nettotillgångar skulle ha varit samma belopp (en minskning med 168 miljoner euro), främst på grund av en ökning av upplupna kostnader (se 2.7.2).

3.2.1 Rörelsekostnader – stödinstrument

|| || || || miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Programplanerat bistånd || 17 || 93 || 1 366 || 1 476 || 1 251

Makroekonomiskt bistånd || - || 8 || - || 8 || 51

Sektorspolitik || 0 || 322 || 3 || 326 || 371

Räntesubventioner || 5 || - || - || 5 || 0

Projekt som avser flera AVS-stater || - || 311 || 409 || 720 || 650

Katastrofhjälp || - || 60 || 274 || 333 || 212

Flyktinghjälp || 6 || - || - || 6 || 0

Riskkapital || 1 || - || - || 1 || 19

Stabex || 4 || - || - || 4 || 12

Sysmin || 0 || - || - || 0 || (8)

Andra stödprogram kopplade till tidigare EUF || - || 10 || - || 10 || 24

Institutionellt stöd || - || (1) || 33 || 32 || 8

Kompensation exportintäkter || 7 || 10 || - || 18 || 42

Totalt || 41 || 812 || 2 085 || 2 938 || 2 633

EUF:s rörelsekostnader omfattar de olika stödinstrumenten och kan ha olika utformning beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut.

3.2.2 Rörelsekostnader vid samfinansiering

Detta är kostnader som uppstått för samfinansieringsprojekt under 2012. Eftersom de bidrag för samfinansiering som har tagits emot uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation har motsvarande bidragsbelopp erkänts som rörelseintäkter (se punkt 3.1.3).

3.2.3 Nedskrivning av fordringar

I denna rubrik ingår främst justeringar av förfinansiering och fordringar som har fått skrivas ned eller som inte har kunnat återkrävas till fullo.

3.3      ADMINISTRATIVA KOSTNADER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Administrativa kostnader || - || 1 || 106 || 107 || 75

TOTALT || - || 1 || 106 || 107 || 75

I denna rubrik ingår stödutgifter, dvs. de administrativa kostnader som avser EUF:s programplanering och genomförande. Detta inbegriper kostnader för utarbetande, uppföljning, övervakning och utvärdering av projekt samt kostnader för datanät, tekniskt bistånd etc.

3.4      FINANSIELLA INTÄKTER

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2012 || TOTALT 2011

Ränteintäkter - europeiska banker || - || 6 || 4 || 9 || 1

Ränta på förfinansiering || (2) || (24) || (6) || (32) || (21)

TOTALT || (2) || (18) || (2) || (22) || (20)

Ränta på förfinansiering redovisas i räkenskaperna i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 7.3 och 8 i budgetförordningen för tionde EUF. Återföring av upplupen ränta på förfinansiering från 2011 ledde till negativa ränteintäkter under 2012.

4.         NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

4.1      SYFTET MED OCH UTARBETANDET AV KASSAFLÖDESANALYSEN

Uppgifterna om kassaflödet används som underlag för att mäta EUF:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet vad gäller användningen av dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att nettoöverskottet eller nettounderskottet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, i fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EUF:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

4.2      LÖPANDE VERKSAMHET

EUF:s kassaflödesanalys inkluderar bara kassaflöden från löpande verksamhet, eftersom EUF inte bedriver investerings- eller finansieringsverksamhet. Syftet med den löpande verksamheten är att genomföra fastställda politiska mål.

5.         EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

5.1      EVENTUALTILLGÅNGAR

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Fullgörandegarantier || 13 || 171 || 120 || 304 || 325

Tillbakahållandegarantier || 6 || 107 || 74 || 188 || 197

Eventualtillgångar relaterade till rättsfall || - || - || - || - || 1

TOTALT || 19 || 279 || 194 || 492 || 523

5.1.1 Fullgörandegarantier

Det krävs ibland en garanti för att säkra att mottagarna av medlen från EUF fullgör förpliktelserna och rättar sig efter villkoren i de avtal de slutit med EUF.

Minskningen på 21 miljoner euro i fullgörandegarantier utgör skillnaden mellan de garantier som frigörs och de nya garantier som tas emot. Merparten av de frigjorda garantierna frigjordes inom ramen för nionde EUF och de nya garantierna togs också i huvudsak emot under nionde EUF.

5.1.2 Tillbakahållandegarantier

Tillbakahållandegarantier avser bara avtal om byggnadsarbeten. Vanligtvis hålls 10 % av de mellanliggande betalningarna inne för att säkerställa att uppdragstagaren uppfyller sina skyldigheter. Dessa kvarhållna belopp bokförs som skulder. Uppdragstagaren kan istället för att avvakta ett godkännande från den upphandlande myndigheten lämna en tillbakahållandegaranti som ersätter de belopp som kvarhållits från de mellanliggande betalningarna. Dessa mottagna garantier redovisas som eventualtillgångar.

Minskningen på 9 miljoner euro i tillbakahållandegarantier utgör skillnaden mellan de garantier som frigörs och de nya garantier som tas emot. Merparten av de frigjorda garantierna frigjordes inom ramen för nionde EUF och de nya garantierna togs också i huvudsak emot under nionde EUF.

5.2      ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

5.2.1 Budetåtaganden som ännu inte reglerats

miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2012 || TOTALT 31.12.2011

Utestående budgetåtaganden som ännu inte har betalats || 103 || 938 || 4 601 || 5 642 || 5 594

Därtill hörande belopp som tas upp i resultaträkningen || (22) || (382) || (310) || (714) || (646)

TOTALT || 81 || 557 || 4 291 || 4 928 || 4 948

Med utestående budgetåtaganden avses åtaganden som ännu inte har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig konsekvens vid förekomsten av fleråriga program. Den 31 december 2012 uppgick de utestående budgetåtagandena till sammanlagt 5 642 miljoner euro. Det belopp som tas upp som åtaganden om framtida finansiering (4 928 miljoner euro) är således summan av dessa utestående budgetåtaganden minus de belopp som redan har tagits upp som kostnader i 2012 års resultaträkning.

6.         HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Följande uppgifter vad gäller EUF:s hantering av finansiella risker avser den likviditetsförvaltning som Europeiska kommissionen utför för EUF:s räkning för att genomföra fondens medel.

6.1      RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING (HEDGING)

Reglerna och principerna för EUF:s likviditetsförvaltning anges i rådets förordning (EG) nr 215/2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden och i det interna avtalet.

Som ett resultat av ovan nämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:

– Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona tills betalningen till EUF ska verkställas.

– Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor, också i mindre kända valutor.

– Bankkonton som öppnats av kommissionen för EUF:s räkning får inte övertrasseras.

Utöver de särskilda kontona öppnar kommissionen andra bankkonton för EUF:s räkning hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att verkställa betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten i enlighet med artikel 44 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 (se punkt 6.4 nedan).

Alla affärsbanker hos vilka andra konton än de särskilda kontona som nämns ovan som har öppnats för EUF:s räkning, väljs ut av kommissionen genom anbudsförfaranden.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna datasystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika transaktionsområdena och överensstämmelsen med riktlinjerna, och förfarandena kontrolleras regelbundet.

6.2      MARKNADSRISKER

6.2.1   Valutarisker

Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.

6.2.2   Ränterisk

EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.

Fonden får dock ränta på saldona på sina olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning vidtagit åtgärder för att säkerställa att regelbundet återkommande intäktsräntor speglar nivån på marknadsintresset samt eventuella fluktuationer.

Avkastningen på insatta medel på konton i affärsbankerna beräknas per dag. Avkastningen baseras på rörliga marknadsräntor på vilken en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till Eonia (Euro Over Night Index Average) och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa konton är räntan kopplad till ECB:s marginalränta (den som används för refinansieringstransaktioner). Därmed riskerar inte EUF att dess saldon ersätts till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.

6.3      KREDITRISKER (MOTPARTSRISK)

Merparten av EUF:s likvida medel innehas, i enlighet med rådets förordning nr 215/2008, på de särskilda konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag. De flesta av dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller nationella centralbanker. Dessa institutioner har den lägsta motpartsrisken för EUF (exponeringen ligger hos medlemsstaterna).

För den del av EUF:s likvida medel som innehas i affärsbanker för att täcka verkställandet av betalningar fylls dessa konton på innan utbetalningarna görs (just-in-time) och förvaltas automatiskt av kommissionens system för likviditetsförvaltning. En lägsta nivå kassatillgodohavanden, som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna, finns på varje konto. Därmed hålls belopp på dessa konton konstant på en låg nivå, vilket säkerställer att EUF:s riskexponering är begränsad.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som EUF exponeras för.

Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

6.4      LIKVIDITETSRISKER

De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade kassatillgodohavandena för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av samtliga betalningar. Medlemsstaternas samlade bidrag motsvarar de samlade betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.

Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan utbetalningarna till viss del är säsongsbundna.

För att säkerställa att kassatillgodohavandena alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas under en given månad utbyts regelbundet information om situationen vad gäller de kontanta medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och berörda utbetalande avdelningar för att säkerställa att de verkställda betalningarna under en given period inte överskrider tillgängliga kassatillgodohavanden.

Utöver vad som anges ovan och mot bakgrund av EUF:s dagliga likviditetsförvaltning säkerställer automatiserade likviditetsförvaltningsredskap att det varje dag finns tillräckliga medel på vart och ett av EUF:s bankkonton.

7.         REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga transaktioner med närstående som bör redovisas separat under denna rubrik har kunnat fastställas.

8.         HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då beloppen på dessa konton överfördes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas under denna rubrik uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som lämnas ovan.

9.         AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Årets resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom kassabaserad redovisning. Eftersom båda resultaten bygger på samma underliggande transaktioner är det bra för kontrollen att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste beloppen separat för inkomst- och utgiftssidan.           

|| || miljoner euro

|| 2012 || 2011

|| ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || (3 023) || (2 700)

|| ||

INTÄKTER || ||

 Fordringar som inte påverkar budgetutfallet || (47) || (52)

Fordringar som fastställts under innevarande år men som ännu inte uppburits || (8) || (3)

Fordringar som fastställts under tidigare år och som uppburits under innevarande år || 14 || 10

Nettoeffekt av förfinansiering || 62 || 46

Upplupna intäkter netto || (40) || (13)

|| ||

KOSTNADER || ||

Kostnader under året som ännu inte betalats || 38 || 98

Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år || (101) || (249)

Betalningsinställelser || 7 || 17

Nettoeffekt av förfinansiering || (316) || (346)

Upplupna kostnader netto || 204 || 317

|| ||

ÅRETS BUDGETUTFALL || (3 209) || (2 874)

9.1 Avstämning – intäkter

Budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar intäkterna från fordringar som fastställts under årets lopp och inkasseringar av fordringar från tidigare budgetår.

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i resultaträkningen, men kan ur en budgetmässig synvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.

De fordringar som fastställs under budgetåret men som ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansieringen är avräkningen av återkrävda förfinansieringsbelopp. Dessa belopp påverkar inte årets resultat.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna från föregående år, ska beaktas.

9.2 Avstämning – kostnader

Kostnader under året som ännu inte har betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i årets resultat men inte i budgetutgifterna. Däremot måste kostnader från föregående år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av innevarande års budgetutgifter, men utan att varken påverka det ekonomiska resultatet eller minska utgifterna i det fall korrigeringar görs.

Kontantbehållningen från betalningar som ställts in påverkar inte resultatet men påverkar budgetutfallet.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalas under det aktuella budgetåret (budgetutgifter) och avräkningen av förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år genom att de stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

De upplupna kostnaderna netto består huvudsakligen av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EUF-medel men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från det föregående året, ska beaktas.    

2.           RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET

INLEDANDE NOT

Tidigare EUF-fonder

· I AVS–EG-ministerrådets beslut nr 1/2000 av den 27 juli 2000 om övergångsbestämmelser föreskrivs att en del av de anslag som inte tilldelats tidigare utvecklingsfonder ska användas i enlighet med bestämmelserna avseende dessa anslag i Cotonouavtalet, vilka i enlighet med övergångsbestämmelserna får tillämpas provisoriskt.

· I beslut nr 410/2001 av den 16 mars 2001 fastställdes anslag till de vägledande programmen för AVS-staterna enligt partnerskapsavtalet AVS-EG. I beslutet anges att icke tilldelade anslag till tidigare utvecklingsfonder ska användas för genomförandet enligt bestämmelserna och förfarandena för var och en av fonderna, till ett högsta belopp på 1,2 miljarder euro. Detta avser perioden innan finansprotokollet för nionde EUF trädde i kraft.

· I kommissionens beslut nr 1033/2001 av den 15 juni 2001 fastställdes anslagen till de regionala programmen och samarbetsprogrammen mellan AVS-staterna enligt finansprotokollet för AVS–EG-partnerskapsavtalet.

· I kommissionens beslut nr 1252/2002 av den 11 juli 2002 ökade anslaget till samarbetet mellan AVS-staterna med 60 miljoner euro, ur de allmänna reserverna i den sjätte och sjunde EUF. Det föreskrevs också att dessa ytterligare anslag måste användas innan finansprotokollet för nionde EUF trädde i kraft, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som gällde för de ursprungliga utvecklingsfonderna.

· Genom beslut nr 3/2002 av AVS–EG-ministerrådet av den 23 december 2002 omfördelades 25 miljoner euro av icke tilldelade medel från åttonde EUF (allmän reserv) till regionalt samarbete enligt AVS–EG-partnerskapsavtalet.

· Eftersom sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008 innehåller årsredovisningarna inte längre några tabeller över genomförandet för dessa EUF. Däremot finns överförda saldon i nionde EUF.

· För att göra räkenskaperna för 2012 mer insynsvänliga redovisas, liksom under tidigare år, i nedanstående tabeller anslag till program enligt Lomékonventionen och den del som används för programplanering under Cotonouavtalet separat för åttonde EUF. Vad gäller sistnämnda har konteringen och redovisningen gjorts enligt artikel 3.2 i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet vad avser enskilda länder. I fråga om AVS-staterna föreskrivs i denna artikel att de medel som anslås ska bestå av två delar, dels ett anslag enligt del A som ska täcka makroekonomiskt stöd samt stöd till program och projekt, dels ett anslag enligt del B som ska täcka oförutsedda behov, exempelvis katastrofbistånd, bidrag till skuldlättnadsinitiativ samt stöd för att lindra negativa verkningar av instabilitet i exportinkomster[13]. I fråga om regionerna bygger redovisningen på de regionala program som nämns i kapitel 2 i AVS–EG-partnerskapsavtalet (dvs. regionala vägledande program och samarbete mellan AVS-staterna).

· Enligt punkt 4 i bilaga Ib (den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013) till AVS-EG-partnerskapsavtalet överfördes resterande saldon och återtagna belopp från fonderna under perioden mellan den 31 december 2007 och ikraftträdandet av tionde EUF till nionde EUF för att säkerställa att EU:s förvaltning fungerar och täcka löpande kostnader för pågående projekt till dess att tionde EUF träder i kraft.

· I rådets beslut 2010/406/EU fastställdes att ett belopp på 150 miljoner euro av de medel som återtagits från projekt inom ramen för nionde och tidigare EUF skulle användas till förmån för Sydsudan i syfte att täcka behoven hos den mest utsatta befolkningen. Detta belopp tilldelades under 2011.

· I rådets beslut 2011/315/EU beslutades att ett belopp på 200 miljoner euro av de medel som återtagits från projekt inom ramen för nionde och tidigare EUF skulle användas till förmån för Sydsudan i syfte att stödja genomförandet av den treåriga utvecklingsplanen för Sydsudan. Detta belopp tilldelades under 2012.

Tionde EUF

Det AVS–EG-partnerskapsavtal som undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) trädde i kraft den 1 april 2003. Cotonouavtalet ändrades genom det avtal som ingicks av samma stater i Luxemburg den 25 juni 2005.

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (beslut 2007/249/EG).

Det interna avtalet om finansiering av gemenskapsstöd under den fleråriga budgetramen för perioden 2008–2013 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för medlemsstaternas regeringar och Europeiska gemenskapen den 17 juli 2006, trädde i kraft den 1 juli 2008.

I enlighet med Cotonouavtalet finansieras den andra perioden (2008–2013) med stöd från EU till AVS-staterna och ULT genom tionde EUF med medel på totalt 22 682 miljoner euro, varav

· 21 966 miljoner euro har anslagits till AVS-staterna i enlighet med den fleråriga budgetramen i bilaga Ib till det reviderade Cotonou-avtalet, varav 20 466 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

· 286 miljoner euro har anslagits till ULT i enlighet med bilaga IIAa i det reviderade rådsbeslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen, av vilka 256 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

· 430 miljoner euro har anslagits för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medlen i tionde EUF, i enlighet med artikel 6 i det interna avtalet.

Den dag när tionde EUF trädde i kraft kompletterades dessa belopp med icke-utnyttjade saldon och kompletteras fortfarande med återtagna anslag från systemet för att garantera stabilisering av exportinkomster från jordbruksråvaror (Stabex) från de utvecklingsfonder som föregår nionde EUF. Alla medel förvaltas i enlighet med deras särskilda regler i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet och det interna avtalet.

Av ovan nämnda anslag från tionde EUF förvaltar Europeiska kommissionen ett ursprungligt belopp på 21 152 miljoner euro enligt följande

– 15 300 miljoner euro för de nationella vägledande programmen, varav:

· 13 500 miljoner euro för A-anslag, av vilka 13 345 miljoner euro har gjorts tillgängliga. Dessutom ökades A-anslagen av överföring av reserver med 341 miljoner euro, ökade med 91 miljoner euro till avslutandet av Stabex frigöranden och minskade med 33 miljoner euro till följd av överföring till regionala anslag (MTR region-PALOP). Resultatet blir att de totala tillgängliga medlen uppgår till 13 744 miljoner euro i anslag som gjorts tillgängliga och 155 miljoner euro som kommer att göras tillgängliga.

· 1 800 miljoner euro för B-anslag, som gjorts tillgängliga i sin helhet. Dessutom har en ökning av B-anslagen från reserver med 148 miljoner euro gjorts tillgängliga, vilket gör att de samlade anslagen uppgår till 1 948 miljoner euro.

– 1 783 miljoner euro för regionala vägledande program, tillsammans med en överföring på 33 miljoner euro från A-anslag och en överföring till reserver på 19 miljoner euro, vilket resulterar i 1 797 miljoner euro i tillgängliga anslag.

– 2 700 miljoner euro i anslag till AVS-staterna finns tillgängliga i sin helhet och som, tillsammans med en överföring på 195 miljoner euro från reserver, ger totalt 2 895 miljoner euro i tillgängliga anslag.

– 683 miljoner euro som en reserv, varav 664 miljoner euro har överförts, vilket lämnar ett saldo på 19 miljoner euro.

– 430 miljoner euro finns tillgängliga för genomförandekostnader.

– 256 miljoner euro i territoriella anslag avser främst följande:

· Medel ur A-anslag på 195 miljoner euro, av vilka 140 miljoner euro finns tillgängliga.

· Medel ur B-anslag på 15 miljoner euro, av vilka 7 miljoner euro finns tillgängliga.

· Medel ur regionala anslag på 40 miljoner euro, av vilka samtliga finns tillgängliga.

· Medel från undersökningar och tekniskt bistånd på 6 miljoner euro, av vilka samtliga finns tillgängliga.

- Resultatreserv för tionde EUF som inte kan tas i anspråk

Sedan tionde EUF trädde i kraft den 1 juli 2008 överförs resterande saldon och anslag som återtagits från projekt under nionde EUF och tidigare fonder till resultatreserven för tionde EUF, med undantag för Stabexmedel och administrativa anslag under nionde EUF. Denna reserv kan tas i anspråk enligt de villkor som anges i artikel 1.4 i det interna avtal som gäller för tionde EUF.

Närmare uppgifter om denna reserv per den 31 december 2012 ges nedan (miljoner euro):

Totala anslag som överförts till den reserv för tionde EUF som inte kan tas i anspråk: || 815

Minus tillgångar som överförts till nionde EUF till förmån för Sydsudan genom rådets beslut 2010/406/EU av den 12 juli 2010 || -150

Minus tillgångar som överförts till nionde EUF till förmån för Sydsudan genom rådets beslut 2011/315/EU av den 23 maj 2011 || -200

Totala tillgängliga anslag i reserven (AVS+ULT) || 465

- Stabexreserv för tionde EUF

Efter avslutet av räkenskaperna i Stabex överförs outnyttjade anslag eller återtagna anslag till Stabexreserven för tionde EUF med A-anslag (artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF) och sedan till de berörda ländernas nationella vägledande program.

Situationen per 31 december 2012 av reserven är följande (i miljoner euro):

Land || Stabexreserv med A-anslag

Elfenbenskusten || 11,43

Kap Verde || 0,01

Indonesien || 0,30

Sierra Leone || 0,22

Senegal || 0,90

Totalt || 12,86

- Samfinansiering i tionde EUF

Inom tionde EUF undertecknades överföringsavtal för samfinansiering från medlemsstaterna på 116 miljoner euro, och åtagandebemyndiganden på totalt 99 miljoner euro gjordes tillgängliga, medan betalningsbemyndiganden bara gjordes tillgängliga för inbetalda belopp på sammanlagt 93 miljoner euro.

Situationen vad gäller anslag för samfinansiering per den 31 december 2012 visas i tabellen nedan (i miljoner euro).

|| Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

Samfinansiering – A-anslag || 84 || 78

Samfinansiering mellan AVS-staterna || 12 || 12

Samfinansiering – administrativa kostnader || 3 || 3

|| 99 || 93

Följande tabeller innehåller nettobeloppen för de beviljade anslagen, anslag för vilka åtaganden gjorts samt anslag som betalats ut.

De tabeller som visar situationen per land och instrument finns i bilagan.

2.1         ANSLAG

2.2         AGGREGERAD REDOVISNING

2.3         ÖVRIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER

Samfinansiering med Italien (1985)

Samfinansieringen med Italien, som varit i kraft sedan 1985 och som ännu pågick under 2011 som ”det fjärde programmet för återuppbyggnad av Somalia”, avslutades under 2012. Saldon tillgängliga vid avslutandet har betalats tillbaka till Italien.

DEL II – EUF:s ÅRSREDOVISNING: REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN || CA/463/13

|| 14 mars 2013

|| Dokument 13/072.

||

||

STYRELSEN

Investeringsanslaget

Årsredovisning

per den 31 december 2012

|| ||

|| - Rapport över finansiell ställning - Rapport över totalresultat - Förändringar i medlen från bidragsgivarna - Rapport över kassaflöden - Noter till årsredovisningen ||

Org.: E ||

3.         REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET

3,1         RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING PER DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Noter || 31.12.2012 || 31.12.2011

|| || ||

TILLGÅNGAR || || ||

Likvida medel || 5 || 466 568 || 452 279

Finansiella derivat || 6 || 115 || 434

Lån och fordringar || 7 || 1 146 280 || 1 033 160

Finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || 333 001 || 251 660

Fordringar på bidragsgivare || 9/15 || 87 310 || 87 310

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 10 || 99 029 || -

Övriga tillgångar || 11 || 224 || 416

|| || ||

Summa tillgångar ||   || 2 132 527 || 1 825 259

|| || ||

|| || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || ||

|| || ||

SKULDER || || ||

Finansiella derivat || 6 || 7 035 || 12 702

Förutbetalda intäkter || 12 || 37 808 || 33 003

Skulder till tredje part || 13 || 312 086 || 329 660

Övriga skulder || 14 || 1 153 || 1 113

|| || ||

Totala skulder || || 358 082 || 376 478

|| || ||

MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 15 || 1 561 309 || 1 281 309

Reserv för verkligt värde || || 68 434 || 41 750

Balanserade vinstmedel || || 144 702 || 125 722

|| || ||

Totala medel från bidragsgivarna || || 1 774 445 || 1 448 781

|| || ||

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || || 2 132 527 || 1 825 259

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.2         RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Noter || Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011 ||

|| T.o.m. 31.12.2012 || T.o.m. 31.12.2011 ||

|| || || ||

Räntor och liknande intäkter || 17 || 67 503 || 59 561 ||

Räntor och liknande kostnader  || 17 || -1 114 || -940 ||

|| || || ||

Räntor och liknande intäkter netto || || 66 389 || 58 621 ||

|| || || ||

Intäkter avseende arvoden och provisioner || 18 || 1 934 || 2 149 ||

Kostnader avseende arvoden och provisioner || 18 || -292 || -144 ||

|| || || ||

Nettointäkter från avgifter och provisioner || || 1 642 || 2 005 ||

|| || || ||

Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat || || 5 348 || -7 534 ||

Realiserade nettovinster för finansiella tillgångar som kan säljas || 19 || 1 045 || 17 228 ||

Växelkursförluster/-vinster netto || || -10 575 || 8 376 ||

|| || || ||

Nettoresultat av finansiella transaktioner || || -4 182 || 18 070 ||

|| || || ||

Förändring i nedskrivning av lån och fordringar netto efter återföring || 7 || 597 || 27 452 ||

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || -8 927 || -6 888 ||

Nedskrivning av övriga tillgångar || 20 || -337 || - ||

Allmänna administrativa kostnader || 21 || -36 202 || -38 006 ||

|| || || ||

Årets resultat || || 18 980 || 61 254 ||

|| || || ||

Övriga totalresultat: || || || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas – reserv i verkligt värde  || || || ||

1. Nettoförändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas  || 8 || 18 551 || 20 574 ||

2. Nettobelopp som överförs till resultaträkningen || 8 || 8 133 || -3 394 ||

Totala finansiella tillgångar som kan säljas || || 26 684 || 17 180 ||

|| || || ||

Totala övriga totalresultat || || 26 684 || 17 180 ||

|| || || ||

Summa totalresultat för året || || 45 664 || 78 434 ||

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.3         FÖRÄNDRINGAR I MEDLEN FRÅN BIDRAGSGIVARNA FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Infordrat fondkapital || Reserv för verkligt värde || Balanserade vinstmedel || Totalt

Per den 1 januari 2012                                                             Noter || 1 281 309 || 41 750 || 125 722 || 1 448 781

|| || || ||

Bidrag som infordrats under året från medlemsstaterna                15 || 280 000 || - || - || 280 000

|| || || ||

Vinst år 2012 || - || - || 18 980 || 18 980

|| || || ||

Summa övriga totalresultat för året || - || 26 684 || - || 26 684

|| || || ||

Förändringar av medlen från bidragsgivarna || 280 000 || 26 684 || 18 980 || 325 664

|| || || ||

Per den 31 december 2012 || 1 561 309 || 68 434 || 144 702 || 1 774 445

|| || || ||

|| Infordrat fondkapital || Reserv för verkligt värde || Balanserade vinstmedel || Totalt

Per den 1 januari 2011                                                             Noter || 1 131 309 || 24 570 || 64 468 || 1 220 347

|| || || ||

Bidrag som infordrats under året från medlemsstaterna                15 || 150 000 || - || - || 150 000

|| || || ||

Vinst år 2011 || - || - || 61 254 || 61 254

|| || || ||

Summa övriga totalresultat för året || - || 17 180 || - || 17 180

|| || || ||

Förändringar av medlen från bidragsgivarna || 150 000 || 17 180 || 61 254 || 228 434

|| || || ||

Per den 31 december 2011 || 1 281 309 || 41 750 || 125 722 || 1 448 781

|| || || ||

|| || || ||

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.4         KASSAFLÖDESANALYS FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM SLUTADE DEN 31 DECEMBER 2012

(i tusental euro)

|| Noter || Fr.o.m. 1.1.2012 t.o.m. 31.12.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011 t.o.m. 31.12.2011

LÖPANDE VERKSAMHET || || ||

Budgetårets vinst || || 18 980 || 61 254

Justeringar || || ||

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas  || || 8 927 || 3 172

Förändring netto i nedskrivning av lån och fordringar   || || -597 || -27 452

Balanserad ränta på lån och fordringar || 7 || -9 622 || -10 512

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och fordringar || || -1 407 || -2 801

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på finansiella tillgångar som innehas till förfall || || -751 || -

Ökning av förutbetalda intäkter || || 4 805 || 3 424

Växelkursändringars effekter på lån  || || 16 044 || -15 337

Växelkursändringars effekt på finansiella tillgångar som kan säljas || || -1 204 || 34

Rörelsevinst före ändringar av tillgångar och skulder || || 35 175 || 11 782

|| || ||

Låneutbetalningar || 7 || -233 018 || -237 040

Återbetalning av lån || 7 || 115 480 || 104 410

Ändringar i verkligt värde på derivat || || -5 348 || 7 534

Ökning av finansiella tillgångar innehas till förfall || || -98 278 || -

Ökning av finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || -81 981 || -67 829

Försäljning av finansiella tillgångar som kan säljas  || 8 || 19 601 || 24 971

Minskning av övriga tillgångar || || 192 || 2 756

Ökning av övriga skulder || || 40 || 173

Ökning av belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken || || 6 876 || 4 144

|| || ||

Nettokassaflöde från löpande verksamhet || || -241 261 || -149 099

|| || ||

FINANSIERINGSVERKSAMHET || || ||

Bidrag från medlemsstaterna || || 236 345 || 136 345

Belopp som tagits emot från medlemsstaterna för räntebidrag || || 43 655 || 76 345

Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning för räntebidrag    || || -24 450 || -22 899

|| || ||

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet || || 255 550 || 189 791

|| || ||

Nettoökning av likvida medel || || 14 289 || 40 692

Likvida medel vid budgetårets början || || 452 279 || 411 587

Likvida medel vid budgetårets slut || || 466 568 || 452 279

|| || ||

Likvida medel består av: || || ||

Kontanter || || 10 588 || 3 127

Tidsbunden inlåning || || 455 980 || 449 152

|| || 466 568 || 452 279

|| || ||

Kompletterande uppgifter om kassaflöden från den löpande verksamheten || || 2012 || 2011

Ränteintäkter || || 64 490 || 57 391

Räntekostnader || || -1 137 || -1 162

Utdelningar || || 975 || 974

Åtföljande noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

3.5         NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN PER DEN 31 DECEMBER 2012

1 Allmän information

Investeringsanslaget (nedan också kallat instrumentet) har upprättats inom ramen för Cotonouavtalet (nedan kallat avtalet) om samarbete och utvecklingsstöd, som länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) respektive Europeiska unionen och dess medlemsstater enades om den 23 juni 2000 och reviderade den 25 juni 2005 samt den 23 juni 2010.

Instrumentet är inte en separat juridisk enhet och Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar bidragen på medlemsstaternas vägnar (nedan kallade givare) i enlighet med villkoren i avtalet.

Finansieringen inom ramen för avtalet tillhandahålls från EU-medlemsstaternas budgetar och betalas ut enligt de finansprotokoll som fastställts för på varandra följande perioder på fem–sex år. Inom ramen för avtalet och efter det att ett andra finansprotokoll trädde i kraft den 1 juli 2008 (perioden 2008–2013), som kallas den tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), har Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB eller banken) anförtrotts förvaltningen av

- investeringsanslaget som är en rörelsekapitalfond på 3 185,5 miljoner euro som består av riskexponerat eget kapital avsett att främja investeringar från den privata sektorn i AVS-staterna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT),

- bidrag för finansiering av räntesubventioner värda 400 miljoner euro för AVS-stater och 1,5 miljoner euro för ULT. Högst 10 % av dessa subventioner kan användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd.

Nuvarande årsredovisning omfattar perioden från den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2012.

 

På förslag från EIB:s förvaltningskommitté antog EIB:s styrelse årsredovisningen den 14 mars 2013 och godkände att den lämnades till EIB:s råd för godkännande senast den 14 maj 2013.

2 Viktiga redovisningsprinciper

2.1 Grund för upprättandet – uttalande om att IFRS följs

Redovisningen av stödet har utarbetats i enlighet med International Financial Reporting standards (IFRS) som antagits av Europeiska unionen.

2.2 Centrala bedömningar och uppskattningar vid redovisningen

Vid utarbetandet av finansiella rapporter krävs det att man använder sig av uppskattningar och bedömningar. Det krävs också att EIB:s ledning gör sina egna avvägningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för investeringsanslaget. De områden som är särskilt komplicerade, som kräver en hög grad av avvägning eller där uppskattningar och bedömningar är av betydelse för räkenskaperna lyfts fram nedan.

Bedömningar och uppskattningar används särskilt i följande fall:

§ Finansiella instruments verkliga värde

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder som bokförts i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en rad olika värderingstekniker som inkluderar matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas när det är möjligt från observerbara marknader, men när det inte är möjligt krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Uppskattningarna inkluderar bedömningar av likviditeten och modelluppgifter som korrelation och volatilitet för derivat med en löptid på mer än tre månader.

§ Nedskrivningsförlust på lån och fordringar

Genom investeringsanslaget görs en översyn av problematiska lån och fordringar på varje rapporteringsdag för att bedöma om avsättningar ska göras för förluster i rapporten över totalresultat. Det krävs särskilt att EIB:s ledning gör en bedömning av storleken och tidpunkten för de framtida kassaflödena när det ska beräknas vilka avsättningar som krävs. Dessa beräkningar baseras på antaganden om ett antal faktorer och de faktiska resultaten kan skilja sig åt, vilket kan leda till framtida ändringar av avsättningen. Utöver särskilda avsättningar för enskilda betydande lån och fordringar kan man genom investeringsanslaget också göra kollektiva avsättningar mot exponeringar där, även om de inte kräver särskilda avsättningar, risken för försummelse kan bli större än när de ursprungligen beviljades.

I princip betraktas ett lån som nedskrivet när betalningen av ränta och amortering inte reglerats på 90 dagar eller mera och då EIB:s ledning samtidigt anser att det föreligger ett objektivt belägg på nedskrivning.

§ Värdering av sådana icke-börsnoterade investeringar i eget kapital som kan säljas

Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital baseras normalt på ett av följande inslag:

- Nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armslängds avstånd).

- Aktuellt verkligt värde på andra instrument som i stort sett är desamma.

- Det förväntade kassaflödet diskonterat till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och risk.

- Andra värderingsmodeller.

Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Instrumentet anpassar värderingstekniken med jämna mellanrum och testar giltigheten genom att endera använda priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.

§ Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

Enligt principerna för investeringsanslaget anses sådana investeringar i eget kapital som kan säljas vara nedskrivna om deras verkliga värde i betydande omfattning eller under en längre tid har minskat under anskaffningsvärdet eller när det finns andra objektiva belägg för nedskrivning. En bedömning krävs för att avgöra vad som kan anses utgöra ”betydande omfattning” eller ”en längre tid”. I instrumentet anses ”betydande omfattning” vanligtvis vara 30 % eller mer och ”en längre tid” mer än 12 månader. Vidare utvärderas i instrumentet andra faktorer, inklusive normal volatilitet i aktiepriser för noterade aktier och framtida kassaflöden och diskonteringsfaktorer för icke noterade aktier.

2.3 Ändrade redovisningsprinciper

De redovisningsprinciper som har antagits stämmer överens med dem som användes under föregående budgetår. Instrumentet har inte antagit några nya eller ändrade IFRS-standarder under året.

Standarder som utfärdats men som ännu inte trätt i kraft

Ett antal nya standarder, ändringar av standarder och tolkningar börjar tillämpas under det räkenskapsår som inleds efter den 1 januari 2012, och har inte tillämpats vid utarbetandet av dessa redovisningar.

IAS 1 Redovisning av poster i Övriga totalresultat

Ändringarna av IAS 1 förändrar den grupp av poster som redovisas i Övrigt totalresultat. Poster som omklassificeras till resultaträkningen vid en framtida tidpunkt redovisas separat från poster som aldrig kommer att omklassificeras. Standarden ska börja tillämpas under den period som börjar den 1 juli 2012 eller senare, där ett tidigt antagande medges.

IFRS 9 Financial instruments (finansiella instrument)

Det första steget i ett projekt i tre delar som genomförs av IASB för att ersätta IAS 39 Financial instruments, omdefinierar denna standard för de olika kategorierna av finansiella tillgångar och skulder och deras redovisningsmetod. Arbetet med IFRS 9 pågår fortfarande och kommer så småningom att ersätta IAS 39 i sin helhet. Det aktuella datumet för tillämpningen av IFRS 9 är den 1 januari 2015. IFRS 9 har ännu inte godkänts i Europeiska unionen. Det finns inga planer på ett tidigt antagande för denna standard på instrumentet och effekternas omfattning har ännu inte fastställts.

Följande standard utfärdades under 2011, med tillämpningstidpunkt den 1 januari 2013, där ett tidigt antagande medges. Man har ännu inte fastställt effekterna av antagandet av denna standard på instrumentets årsredovisning.

IFRS 13 Fair value measurement (värdering till verkligt värde)

IFRS 13 definierar och fastställer ett regelverk för värdering till verkligt värde och kräver uppgifter om värderingar till verkligt värde.

2.4 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I den finansiella ställningen redovisas tillgångar och skulder i fallande ordning med avseende på likviditet. Ingen uppdelning görs mellan kortfristiga och långfristiga poster.

2.4.1 Omräkning av utländsk valuta

Investeringsanslagets årsredovisning upprättas i euro, som också är funktionell valuta. Om inte annat anges har finansiella uppgifter som lämnats i euro avrundats till närmaste tusental.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.

Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro redovisas i euro till den växelkurs som gäller på balansdagen. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar bokförs i rapporten över totalresultat.

Icke-monetära poster som förs upp till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas till de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som förs upp till ett verkligt värde i en utländsk valuta omräknas med hjälp av de växelkurser som gäller vid den tidpunkt när värdet fastställs.

Skillnader i växelkursen som uppstår vid avräkningen av transaktioner till andra kurser än dem som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i växelkursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avräknats förs upp i rapporten över totalresultat.

Posterna i rapporten över totalresultat räknas om till euro enligt gällande växelkurs i slutet av varje månad.

2.4.2 Likvida medel

För investeringsanslaget definieras likvida medel som avistakonton, kortfristig inlåning eller värdepapper med ursprungliga löptider på tre månader eller mindre.

2.4.3 Andra finansiella tillgångar än derivat

Finansiella tillgångar redovisas på avräkningsdagen.

§ Finansiella tillgångar som innehas till förfall

Finansiella tillgångar som innehas till förfall inbegriper börsnoterade obligationer som är avsedda att innehas till förfall.

Dessa obligationer är ursprungligen redovisade till verkligt värde plus eventuella transaktionskostnader. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska amorteras enligt effektivräntemetoden under den återstående tiden av obligationen.

Genom instrumentet bedöms varje balansdag huruvida det finns objektiva omständigheter som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar behöver skrivas ned. En finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar skrivs bara ned om det finns belägg för nedskrivning till följd av en eller flera händelser som har inträffat efter det att tillgången bokförts (en "förlust") och att förlusten påverkar det beräknade framtida kassaflödet från den finansiella tillgången eller den grupp av finansiella tillgångar som kan värderas med tillförlitlighet. Nedskrivning redovisas i resultaträkningen och förlustbeloppet mäts som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet på det beräknade framtida kassaflödet diskonterat till instrumentets ursprungliga effektiva ränta.

§ Lån

Lån som har finansierats med hjälp av investeringsanslaget bokförs under tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Dessa lån redovisas till anskaffningsvärde (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att finansiera lånet, inbegripet eventuella transaktionskostnader, och värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av metoden för faktisk avkastning, med avdrag för eventuella avsättningar för nedskrivning eller fordringar som inte kan drivas in.

§ Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är de tillgångar som särskilt hänförts till denna kategori eller som inte identifierats som värderade till verkligt värde genom årets resultat, investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar. De inkluderar egetkapitalinstrument och investeringar i riskkapitalfonder.

Efter den första värderingen bokförs dessa finansiella tillgångar som kan säljas till verkligt värde. Notera följande uppgifter för värderingen till verkligt värde för investeringar i eget kapital som inte kan härledas från aktiva marknader:

a. Riskkapitalfonder

Det verkliga värdet i varje riskkapitalfond baseras på det nettovärde som tillgångarna har bokförts till i fonden, om beräkningen har gjorts på grundval av en internationell värderingsstandard som överensstämmer med IFRS (t.ex: IPEV Guidelines, International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines som offentliggörs av Europeiska riskkapitalföreningen). Förvaltarna av instrumentet kan emellertid besluta att korrigera tillgångarnas nettovärde i fonden, om det finns omständigheter som kan påverka värderingen.

b. Direktinvesteringar i eget kapital

Investeringens verkliga värde baseras på den senast tillgängliga årsredovisningen, varvid man i tillämpliga fall återanvänder samma modell som användes vid förvärvet av innehavet.

Orealiserade vinster eller förluster i riskkapitalfonder och direktinvesteringar i eget kapital redovisas under medel från bidragsgivarna till dess att investeringen har sålts, återkallats eller avvecklats, eller till dess att det bedöms att den bör avskrivas helt. Om en investering som kan säljas är planenligt avskriven förs de ackumulerade orealiserade vinster eller förluster som tidigare bokförts i eget kapital upp i rapporten över totalresultat.

För icke noterade investeringar beräknas det verkliga värdet med hjälp av erkända värderingstekniker (t.ex. diskonterade kassaflöden eller multipelvärdering). Om värdering till verkligt värde inte kan göras på ett tillförlitligt sätt redovisas sådana investeringar till anskaffningsvärde. Det bör påpekas att investeringarna under de första två åren redovisas till anskaffningsvärde.

Instrumentets innehav motsvarar vanligtvis investeringar i privatkapitalfonder eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en privatkapitalfond eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. aktieutdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och skyldigheter. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa stora transaktioner genom fonden, byta ut personal i ledande ställning eller att få priviligierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovannämnda branschpraxis, som säkerställer att instrumentet varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IAS 27 och IAS 28 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där instrumentet innehar mer än 20 % av rösträtterna.

§ Säkerhet

Vid den första redovisningen bokförs de finansiella säkerheterna till verkligt värde motsvarande nettonuvärdet på förväntade premieintäkter. Denna beräkning utförs på startdagen för varje transaktion och bokförs i balansräkningen som finansiella säkerheter under övriga tillgångar och övriga skulder.

Efter den första redovisningen mäts instrumentets skulder under dessa säkerheter som det högre av:

- Den bästa uppskattningen av de ugifter som krävs för att reglera eventuella finansiella skyldigheter som uppstår till följd av säkerheten, vilken uppskattas på grundval av alla relevanta faktorer och uppgifter som finns den dag då rapportering över den finansiella ställningen avges.

- Det belopp som från början bokfördes minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar av det belopp som från början bokfördes görs genom tillämpning av den försäkringsmatematiska metoden.

Varje ökning eller minskning av skulderna i samband med finansiella säkerheter förs upp i rapporten över totalresultat under ”intäkter från avgifter och provisioner”.

Investeringsanslagets tillgångar enligt dessa säkerheter avräknas följaktligen genom den försäkringsmatematiska metoden och prövning görs av om tillgångarna behöver skrivas ned.

Vidare bokförs ett avtal om ställande av säkerhet när det undertecknas som en eventualförpliktelse för instrumentet och när säkerheten tas i anspråk, som ett åtagande.

2.4.4 Nedskrivning av finansiella tillgångar

Vid slutet av varje rapportperiod för investeringsanslaget bedöms huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång behöver skrivas ned. En finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar skrivs bara ned om det finns belägg för nedskrivning till följd av en eller flera händelser som har inträffat efter det att tillgången bokförts (en "förlust") och förlusten påverkar det beräknade framtida kassaflödet från den finansiella tillgången eller den grupp av finansiella tillgångar som kan värderas med tillförlitlighet. Belägg för nedskrivning kan omfatta tecken på att låntagaren eller gruppen av låntagare har stora ekonomiska svårigheter, det råder missförhållanden eller förekommer betalningsförsummelser av räntor eller amorteringar, det finns en sannolikhet för att låntagaren försätts i konkurs eller annan ekonomisk omstrukturering, eller det finns observerbara uppgifter som tyder på mätbara minskningar i det beräknade framtida kassaflödet, såsom ett ökat antal försenade betalningar eller ekonomiska missförhållanden.

För lån som är utestående vid slutet av budgetåret och som bokförs till upplupet anskaffningsvärde, görs nedskrivningar om belägg visar att det finns en risk för att lånen inte kommer att återbetalas, antingen i fråga om hela eller delar av lånebeloppen enligt de ursprungliga avtalsvillkoren eller motsvarande värde. Om det finns objektiva belägg på att det uppstått en värdeminskning mäts förlustbeloppet som skillnaden mellan tillgångens värde och nuvärdet på det beräknade framtida kassaflödet. Tillgångens redovisade värde skrivs ned genom ett avsättningskonto och förlusten förs upp i rapporten över totalresultat. Ränteintäkter fortsätter att påföras det minskade redovisade värdet på grundval av tillgångens effektiva räntesats. Lånen och avsättningen avskrivs när det inte finns någon realistisk utsikt till framtida återkrav. Om den beräknade förlusten ökar eller minskar under påföljande år på grund av en händelse som uppstår efter det att förlusten bokfördes, ökas eller minskas den tidigare bokförda förlusten vid justeringen av kontot.

Inom investeringsanslaget utförs kreditriskbedömningar för varje enskild transaktion och därför görs inga kollektiva nedskrivningar.

För finansiella tillgångar som kan säljas bedöms vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva belägg på att en investerings värde minskat. Objektiva belägg omfattar en betydande minskning eller minskning under en längre period av investeringens verkliga värde till under anskaffningsvärdet. Om det finns belägg för nedskrivning, avlägsnas den ackumulerade förlusten (mätt som skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt marknadsvärde med avdrag för en eventuell värdeminskning på investeringen som tidigare förts upp i resultaträkningen) från medlen från bidragsgivarna och bokförs i rapporten över totalresultat. Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas återförs inte genom rapporten över totalresultat, utan istället förs ökningar i de verkliga värdena efter nedskrivning upp direkt under medlen från bidragsgivarna.

Europeiska investeringsbankens riskförvaltare går minst en gång om året igenom de finansiella tillgångarna med avseende på eventuella nedskrivningar. De korrigeringar som sker till följd av detta inbegriper förändringar av nuvärdet i rapporten över totalresultat över tillgångarnas livscykel och eventuella korrigeringar till följd av omvärderingar av de ursprungliga nedskrivningarna.

2.4.5 Finansiella derivat

Derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar och valutaforwards.

Inom ramen för den sedvanliga verksamheten med investeringsanslaget är det tillåtet att förvärva valutaswappar för att täcka risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardsavtal i syfte att säkra sina valutapositioner, som är utställda i annan valuta än euro som det handlas aktivt med på valutamarknaderna, för att säkra vinst och förlust som beror på växelkursfluktuationer.

Inga möjligheter till säkring enligt IAS 39 används inom investeringsanslaget. Alla derivat redovisas därför till verkligt värde i resultaträkningen och tas upp som finansiella derivat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsprismodeller eller prisuppgifter från tredje part.

Derivat redovisas till verkligt värde och bokförs som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat ingår i ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.

Derivat redovisas första gången på grundval av handelsdatum.

2.4.6 Bidrag

Bidrag från medlemsstaterna tas upp som utestående fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till investeringsanslaget.

Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och betecknas följaktligen som eget kapital:

- Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om investeringsanslaget avvecklas.

- De tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser.

- Alla finansiella instrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper.

- Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det klassificeras som en skuld.

- De totala förväntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultaträkningen, förändringen av redovisade nettotillgångar eller förändringen av det verkliga värdet av investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd.

2.4.7 Ränteintäkter på lån

Räntor på lån som beviljas genom investeringsanslaget bokförs i rapporten över totalresultat (ränteintäkter och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (lån och fordringar) enligt periodiseringsprincipen genom användning av den effektiva räntesatsen, som är den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets förväntade löptid till lånets redovisade värde. När lånets redovisade värde har minskats på grund av en nedskrivning bokförs ränteintäkterna fortsatt genom att man använder den ursprungliga effektiva räntesatsen som tillämpas på det nya redovisade värdet.

2.4.8 Räntesubventioner och tekniskt bistånd

Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget handläggs också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.

Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits till betalning av räntesubventioner redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget utan betecknas som en skuld till tredje part. Genom instrumentet verkställs utbetalningarna till slutmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.

När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte till fullo beviljas omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.

2.4.9 Ränteintäkter på likvida medel

Ränteintäkterna för likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över totalresultat för instrumentet.

2.4.10 Avgifter, provision och utdelning

Avgifter som betalas för tjänster som sker under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls. Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektiv ränta för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalas.

Utdelningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas när de erhålls.

2.4.11 Beskattning

I protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övriga egendom ska befrias från all direkt beskattning.

3 Riskhantering

I denna not lämnas information om instrumentets exponering för samt förvaltning och kontroll av kreditinstitut och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansiella instrument. Det rör sig om följande risker:

- Kreditrisk - risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

- Likviditetsrisk - risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder som regleras med kontanter eller annan finansiell tillgång.

- Marknadsrisk – exponering för verifierbara marknadsvariabler såsom räntor, växelkurser och kurser på värdepapper.

3.1 Organisering av riskhanteringen

Europeiska investeringsbanken anpassar fortlöpande sin riskhantering.

Bankens riskhantering innebär att man självständigt konstaterar, bedömer, övervakar och rapporterar de kreditrisker och aktiekursrisker som instrumentet är exponerat för. Inom en ram där uppdelningen av uppgifter bibehålls, är riskhanteringen fristående från de yttre avdelningarna (front offices). Generaldirektören för riskhantering rapporterar om riskfrågor till den kommissionär som utsetts som vice ordförande i Europeiska investeringsbanken. Vice ordförande sammanträder regelbundet med revisionskommittén för att diskutera frågor relaterade till risker. Denne är också ansvarig för tillsynen över riskrapporteringen till Europeiska investeringsbankens förvaltningskommitté och styrelse.

3.2 Kreditrisk

Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

3.2.1. Riktlinjer för kreditrisker

Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer banken kreditrisken i syfte att kvantifiera och prissätta den. Inom investeringsanslaget har en intern riskklassificeringsmetod (IRM) utvecklats för företag eller finansinstitut för att fastställa den interna kreditvärdigheten för dess viktigaste låntagare/mottagande garantigivare. Metoden bygger på ett system med poängsättning som särskilt utformats för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, banker, offentliga organ, osv). Med beaktande av både bästa bankpraxis och de principer som fastställdes i överenskommelsen om de internationella reglerna för kapitaltäckning (Basel II), indelas alla motparter som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion i kategorier genom den interna riskklassificeringmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart ingår ursprungligen i en intern riskklassificering som speglar motpartens långsiktiga rating av utländsk valuta (eller motsvarande lokala valuta när så krävs) efter en fördjupad analys av motpartens riskprofil och den risk som landet bedöms ha när det gäller driften av verksamhet.

Kreditvärderingen av projektfinansiering och annan strukturerad begränsad tillgång till transaktioner är inte föremål för någon intern riskklassificeringsmetod och använder kreditriskinstrument som är relevanta för sektorn, som främst är inriktade på tillgången till kassaflöden och förmåga att fullgöra skuldtjänstbetalningar. Dessa redskap inbegriper bedömningen av projektens avtalsmässiga ram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut tilldelas varje projekt en intern riskklassificering och en förväntad förlust.

Alla icke-statliga (eller garanterade eller likställda icke statliga) transaktioner omfattas av särskilda begränsningar vad gäller nivån på transaktioner och motparter. Det högsta nominella beloppet för varje transaktion begränsas av transaktionens förväntade förlust. Motsvarande gränser tillämpas på konsoliderade exponeringar. Dessa begränsningar speglar normalt storleken på motparternas egna medel samt deras totala externa långfristiga finansiering.

För att reducera kreditrisken används i investeringsanslaget olika former av kreditförstärkning såsom

- projektrelaterade värdepapper (t.ex. pantsättning av aktier, pantsättning av tillgångar, överlåtelse av rättigheter, pantsättning av konton) och/eller

- garantier, som i allmänhet som lämnas av sponsorn för det finansierade projektet (t.ex. slutförandegarantier, självständiga garantier).

Dessutom används sällan kreditförstärkning inom investeringsanslaget som inte är direkt relaterad till projektrisken, t.ex. säkerheter eller bankgarantier.

Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.

3.2.2. Maximal exponering för kreditrisk utan beaktande av eventuella säkerheter och andra former av minskning av kreditrisk

Följande tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.

Maximal exponering (i tusental euro) || 31.12.2012 || 31.12.2011

TILLGÅNGAR || ||

Likvida medel || 466 568 || 452 279

Finansiella derivat || 115 || 434

Lån och fordringar || 1 146 280 || 1 033 160

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 87 310

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 99 029 || -

Övriga tillgångar || 224 || 416

Summa tillgångar || 1 799 526 || 1 573 599

|| ||

UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN || ||

Eventualförpliktelser || ||

- Garantier som inte åberopats || 20 000 || 20 000

Åtaganden || ||

- Ej utbetalda lån || 749 044 || 701 092

- Åberopade garantier || 6 224 || 7 909

Summa utanför balansräkningen || 775 268 || 729 001

|| ||

Summa kreditexponering || 2 574 794 || 2 302 600

3.2.3. Kreditrisker för lån och fordringar

3.2.3.1 Värdering av kreditrisker för lån och fordringar

Varje lånetransaktion som genomförs genom instrumentet genomgår en omfattande riskbedömning och kvantifiering av förväntade förluster som återspeglas i ett system för gradering av lån. Graderingen av lånen fastställs enligt allmänt erkända kriterier, baserade på kvaliteten på låntagaren, lånets löptid, garantin samt, när det är tillämpligt, garantigivaren.

Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och it-system som stöder bedömningen av kreditrisken vid lånetransaktioner och kvantifieringen av den förväntade förlusten. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den ”förväntade förlusten”, vilket är produkten av sannolikheten för betalningsförsummelse från de viktigaste gäldenärerna, riskexponeringen och förlusternas omfattning i fall av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:

- Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna.

- Hjälp att fördela övervakningsinsatserna.

- En beskrivning av lånets portföljkvalitet vid varje given tidpunkt.

- Ett av flera inlägg vid beslut om riskprissättning som bygger på förväntade förluster.

Följande faktorer ingår vid fastställandet av en lånegradering:

i) Låntagarens kreditvärdighet: Vid hanteringen av risker görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdighet bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I enlighet med det av banken valda avancerade tillvägagångssättet enligt Basel II har den utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna ratingen (nedan kallad kreditvärdighet) för låntagare och garantigivare. Detta baseras på en poängsättning som är specifik för definierade motpartstyper.

ii) Sambandet med fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Ju större samband mellan långivarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre lånegradering.

iii) Värdet på garantiinstrument och värdepapper: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används.

iv) Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess interna kreditvärdighet.

v) Lånets varaktighet: Då alla faktorer är lika gäller att ju längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet.

Ett låns förväntade förlust beräknas genom att kombinera de fem faktorer som diskuteras ovan. Beroende på nivån på denna förlust, hänförs ett lån till en av följande lånegradsklasser:

A     Lån av högsta kvalitet: Det finns tre underkategorier. A° omfattar alla risker i EU:s medlemsstater, dvs. lån som beviljats till eller är fullt, uttryckligen, och ovillkorligt garanterade av medlemsstaterna, där inga återbetalningssvårigheter förväntas och där den förväntade förlusten är 0 %. A+ betecknar lån som beviljats (eller garanteras av) andra enheter än medlemsstaterna, utan att någon försämring förväntas under deras varaktighet. A- inbegriper de utlåningstransaktioner där det fortfarande finns en viss tveksamhet om underhållet av deras nuvarande status (till exempel på grund av en lång löptid, eller för den höga volatiliteten hos det framtida priset i en för övrigt utmärkt säkerhet), men där en eventuell risk för nedgång förväntas bli tämligen begränsad.

B      Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre försämring inte är utesluten i framtiden. B+ och B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar.

C      Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida banker och företag med sjuårig löptid, eller motsvarande amorteringstid eller som löper ut vid avbetalning.

D      Denna kreditvärdighetskategori utgör gränsen mellan lån med ”godtagbar kvalitet” och de lån där man har erfarit vissa svårigheter. Denna vattendelare vad gäller lånegradering definieras mer exakt genom underklassificeringarna D+ och D-. Lån med en kreditvärdighet på D- kräver ökad övervakning.

E      Denna lånegradering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det kan inte uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklasserna E+ och E- differentieras intensiteten i denna särskilda kontroll, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position där det finns ett stor möjlighet att skuldbetalning inte kan erhållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivning.

F      F (inte godkända) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F– kan endast uppstå ur utestående transaktioner som, efter undertecknandet, erfarit oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter. Alla transaktioner med en förlust av instrumentets kapital graderas till F och en särskild bestämmelse tillämpas.

Generellt placeras lån som graderas D- eller lägre på bevakningslistan. Om ett lån ursprungligen beviljades med riskprofil på D- eller lägre kommer det bara att placeras på bevakningslistan till följd av en väsentlig kredithändelse som orsakar ytterligare en försämring av dess lånegradsklassificering.

Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar kreditvärdighetsbedömningen av investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånegradsklasser som beskrivs ovan.

3.2.3.2 Bedömning av kreditrisken vid utlåning

Följande tabell visar den maximala exponeringen för kreditrisker för de lån som undertecknats per låntagare med hänsyn tagen till de garantier som lämnats:

Per den 31.12.2012 (i tusental euro) || Garanterade || Andra former av kreditförstärkning || Inte garanterade || Totalt

Banker || 12 630 || 136 695 || 207 582 || 356 907

Företag || 20 077 || 78 171 || 478 358 || 576 606

Offentliga institutioner || 30 462 || - || 18 || 30 480

Stater || - || 5 819 || 176 468 || 182 287

Totala utbetalade || 63 169 || 220 686 || 862 425 || 1 146 280

Tecknade men inte utbetalade || 14 091 || 142 963 || 591 990 || 749 044

Per den 31.12.2011 (i tusental euro) || Garanterade || Andra former av kreditförstärkning || Inte garanterade || Totalt

Banker || 13 026 || 97 994 || 197 245 || 308 265

Företag || 15 699 || 55 601 || 475 012 || 546 312

Offentliga institutioner || 37 670 || - || - || 37 670

Stater || - || 6 214 || 134 699 || 140 913

Totala utbetalade || 66 395 || 159 809 || 806 956 || 1 033 160

Tecknade men inte utbetalade || 10 434 || 173 484 || 517 174 || 701 092

De lånetransaktioner i instrumentet som påverkar dess låntagare och borgensmän övervakas kontinuerligt av Ops B, EIB:s operativa direktorat för verksamhet utanför EU. I synnerhet bedöms avtalsenliga rättigheter från fall till fall om en kreditvärdighet försämras och/eller avtalsmässig underlåtelse uppkommer. Begränsande åtgärder eftersträvas, när så krävs enligt riktlinjerna för kreditrisker. Också när bankgarantier för lån förnyas, garanteras det att dessa ersätts eller att åtgärder vidtas i god tid.

Som en omedelbar reaktion på den utveckling på finansmarknaderna som har skett sedan september 2008 har instrumentets övervakning och hantering av risker stärkts. I detta syfte skapade Ops B i april 2011 en självständig övervakningsenhet som rapporterar direkt till generaldirektören, med uppgift att övervaka finansiell och kontraktsmässig utlåning. Syftet är att främja utbyte av information mellan avdelningarna och föreslå vilken rapportering och vilka operativa förvaltningsförfaranden som ska användas i kristider med målet att vid behov snabbt kunna reagera.

3.2.3.3 Bedömning av kreditkvaliteten per typ av låntagare

Tabellerna nedan visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj per den 31 december 2012 och den 31 december 2011 genom tillämpning av lånegradering, baserade på de exponeringar som undertecknats (utbetalade och inte utbetalade).

Per den 31.12.2012 (i tusental euro) || ||  Hög gradering ||  Standardgradering ||  Minsta godtagbara risk ||  Hög risk ||  Ingen gradering ||  Totalt

|| || A till B- || C || D + || D- och lägre || ||

Låntagare || Banker || 50 000 || 24 342 || 21 864 || 529 325 || 337 014 || 962 545

Företag || 7 466 || 8 006 || - || 605 672 || - || 621 144

Offentliga institutioner || - || - || - || 70 480 || - || 70 480

Stater || - || - || - || 241 155 || - || 241 155

Totalt || || 57 466 || 32 348 || 21 864 || 1 446 632 || 337 014 || 1 895 324

Per den 31.12.2011 (i tusental euro) || ||  Hög gradering ||  Standardgradering ||  Minsta godtagbara risk ||  Hög risk ||  Ingen gradering ||  Totalt

|| || A till B- || C || D + ||  D- och lägre || ||

Låntagare || Banker || 50 002 || 9 674 || 39 966 || 356 629 || 351 476 || 807 747

Företag || 3 917 || 5 279 || - || 635 825 || - || 645 021

Offentliga institutioner || - || - || - || 38 761 || - || 38 761

Stater || - || - || - || 242 723 || - || 242 723

Totalt || || 53 919 || 14 953 || 39 966 || 1 273 938 || 351 476 || 1 734 252

3.2.3.4 Riskkoncentrationer för lån och fordringar

3.2.3.4.1 Geografisk analys

På grundval av låntagarens land kan instrumentets låneportfölj bedömas enligt följande geografiska regioner (i tusental euro):

Låntagarens land || 31.12.2012 || 31.12.2011

Regionalt - AVS-stater || 84 051 || 99 543

Uganda || 140 833 || 117 035

Regionalt - Västafrika || 33 856 || 14 161

Moçambique || 137 745 || 126 666

Mauretanien || 65 670 || 43 427

Etiopien || 81 666 || 84 266

Dominikanska republiken || 67 991 || 66 118

Kenya || 131 566 || 65 611

Kamerun || 72 525 || 60 706

Zambia || 18 772 || 43 294

Demokratiska republiken Kongo || 28 415 || 8 980

Nigeria || 14 383 || 28 691

Regionalt – Stilla havsregionen || 17 767 || 20 603

Regionalt – Centralafrika || 10 431 || 12 109

Jamaica || 71 027 || 59 317

Madagaskar || - || 1 253

Mauritius || 11 302 || 12 732

Ghana || 5 642 || 7 812

Angola || 10 009 || 13 598

Trinidad och Tobago || 1 483 || 1 002

Burkina Faso || 10 727 || 12 588

Malawi || 4 950 || 5 833

Nya Kaledonien || 4 198 || 4 673

Rwanda || 9 641 || 11 197

Niger || 4 146 || 3 950

Franska Polynesien || 2 631 || 3 131

Botswana || - || -

Senegal || 5 837 || 10 329

Lesotho || 3 827 || 3 902

Vanuatu || 3 639 || 3 917

Belize || 13 || 103

Grenada || 2 477 || 2 698

Gabon || 1 011 || 1 509

Togo || 52 644 || 53 224

Kap Verde || 27 073 || 28 405

Djibouti || 762 || 777

Haiti || 4 654 || -

Saint Lucia || 2 916 || -

Totalt || 1 146 280 || 1 033 160

3.2.3.4.2 Branschsektorsanalys

I tabellen nedan analyseras investeringsanslagets låneportfölj efter låntagarens branschsektor. Transaktioner som först betalas till en finansiell mellanhand innan de betalas till slutmottagaren redovisas under globala lån (i tusental euro):

Låntagarens branschsektor || 31.12.2012 || 31.12.2011

Globala lån och agentavtal || 252 662 || 218 912

Lufttrafikföretag och flygplanstillverkning || 13 || 103

Flygplatser och flygtrafikledningssystem || 30 480 || 31 052

Grundmaterial och gruvdrift || 168 911 || 135 573

Kemiska produkter, plaster och läkemedel || - || 20 400

Rening av dricksvatten || 38 697 || 33 247

Elektricitet, kol och andra bränslen || 409 090 || 358 745

Livsmedelskedja || - || 1 244

Investeringsvaror/varaktiga konsumtionsvaror || 3 827 || 3 902

Sjötransport och andra transporter || 5 819 || 6 214

Materialbearbetning, byggnation || 24 154 || 29 025

Papperskedja || 4 747 || 4 840

Vägar och motorvägar || 73 921 || 62 856

Telekommunikationer || 18 427 || 24 963

Tjänstesektorn och övriga tjänster || 115 532 || 102 084

Totalt || 1 146 280 || 1 033 160

3.2.3.5 Försenade återbetalningar på lån

Belopp i utestående skulder fastställs, övervakas och rapporteras enligt en rad förfaranden kallade riktlinjer för övervakning av försenade betalningar.

Övervakningen och rapporteringen av belopp i utestående skulder förvaltas i allmänhet av enheten för försenade betalningar i EIB:s direktorat för transaktionshantering och omstrukturering. Enheten för försenade betalningar utarbetar en månatlig rapport om instrumentets obetalda lånedelsbetalningar, inbegripet en tabell som från månad till månad jämför skulder som varit utestående i mer än åtta dagar. I den månatliga rapporten finns en detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan vidtagits eller som kommer att vidtas per land, lån och delbetalning.

Dessutom utarbetas en månatlig rapport om lån som är försenade med mer än 90 dagar. Rapporten sänds till Europeiska kommissionen. Två gånger om året tar EIB:s förvaltningskommitté emot en sammanfattande tabell över utestående lån som är försenade med mer än 30 dagar och 90 dagar samt en rapport som innehåller jämförande information om den årliga och halvårsvisa utvecklingen av betalningsförseningar.

De berörda utestående lånebetalningarna kan analyseras enligt följande (i tusental euro):

|| Noter || Lån och fordringar per Den 31.12.2012 || Lån och fordringar per den 31 december 2011

Redovisat värde || || 1 146 280 || 1 033 160

|| || ||

Individuell nedskrivning || || ||

Bruttobelopp || || 110 767 || 112 662

Avsättning för nedskrivning || 7 || -45 144 || -48 816

Redovisat värde individuell nedskrivning || || 65 623 || 63 846

|| || ||

Kollektiv nedskrivning || || ||

Bruttobelopp || || - || -

Avsättning för nedskrivning || || - || -

Redovisat värde kollektiv nedskrivning || || - || -

|| || ||

Förfallna men inte nedskrivna || || ||

|| || ||

Förfallna omfattar || || ||

30-60 dagar || || 12 ||  8

60-90 dagar || || - ||  472

90-180 dagar || || - ||  13

över 180 dagar || || - ||  33

Redovisat förfallet värde, men inte nedskrivet || || 12 ||  526

|| || ||

Det redovisade värdet varken har varken förfallit eller skrivits ned || || 1 080 645 || 968 788

|| || ||

Totalt redovisat värde för lån och fordringar || || 1 146 280 || 1 033 160

|| || || ||

3.2.4. Kreditrisker för likvida medel

Tillgängliga medel investeras i enlighet med instrumentets tidsplan för de avtalsenliga betalningsskyldigheterna. Från och med den 31 december 2012 gjordes bara investeringar i form av insättningar i bank och andra kortfristiga finansiella instrument. Investeringar i obligationer på medellång och lång sikt kan också bli möjliga enligt riktlinjerna för investeringar, beroende på likviditetskraven.

Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för godkända banker eller emittenter är A-1/P-1/F1 (Moody's, Fitch och S&P). När olika kreditvärdering lämnas av mer än ett kreditvärderingsinstitut gäller det lägsta värdet. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd bank eller emittent är för närvarande 50 000 000 (femtio miljoner euro).

Inlåningen görs med godkända enheter med en maximal löptid på tre månader från handelsdagen och upp till gränsvärdena för kreditexponering.

Den 31 december 2012 och den 31 december 2011 hade enligt Moody’s all bankinlåning och alla kortfristiga värdepapper i investeringsanslaget på avvecklingsdagen en lägsta kreditvärdighet på P-1. Kreditvärdigheten P-2 per den 31 december 2011 berodde på att en motpart nedgraderades den 21 december 2011.

Följande tabell visar situationen för bankinlåningen inklusive upplupen ränta (i tusental euro):

              Lägsta kortfristiga kreditvärdighet (Moody’s frist) ||      Minsta långfristiga      kreditvärdighet      (Moody’s frist) || 31.12.2012 || 31.12.2011

P-1 ||      Aa1 || 43 400 || 10 % || - || -

P-1 ||      Aa2 || - || - || 28 622 || 6 %

P-1 ||      Aa3 || 130 901 || 29 % || 105 547 || 24 %

P-1 ||      A1 || 83 500 || 18 % || 117 603 || 26 %

P-1 ||      A2 || 198 179 || 43 % || 179 938 || 40 %

P-2 ||      A3 || - || - || 17 441 || 4 %

Totalt ||      || 455 980 || 100 % || 449 151 || 100 %

3.2.5. Kreditrisker för derivat

3.2.5.1 Kreditriskstrategi för derivat

Kreditrisken avseende derivat representeras av den förlust som en viss part ådrar sig om motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina avtalsförpliktelser. Kreditrisken i samband med derivat varierar beroende på ett antal faktorer (såsom räntor och växelkurser) och motsvarar i allmänhet endast en liten andel av deras nominella värde.

Inom ramen för instrumentets sedvanliga verksamhet kan swappavtal ingås för att täcka risken vid vissa särskilda lånetransaktioner eller valutaforwardsavtal i syfte att säkra dess valutapositioner, som är utställda i annan valuta än euro och som det handlas aktivt med på valutamarknaderna. Alla swappar genomförs av Europeiska investeringsbanken med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswappavtal och kreditstödsavtal som undertecknas mellan Europeiska investeringsbanken och dess externa motparter.

3.2.5.2 Bedömning av kreditrisken avseende derivat

Europeiska investeringsbanken genomför alla swappar som hänför sig till investeringsanslaget, vilka hanteras inom samma avtalsram och metoder som tillämpas för de derivat som Europeiska investeringsbanken förhandlat fram för eget bruk. Europeiska investeringsbanken avgör om parterna i swappavtalen kan godkännas på grundval av samma urvalskriterier som den tillämpar på sina andra swappavtal.

Europeiska investeringsbanken uppskattar kreditriskexponeringen vid swapp- and derivattransaktioner genom att använda metoderna marknadsexponering netto (Net Market Exposure, NME) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure, PFE) för rapportering och begränsad övervakning. NME and the PFE inkluderar helt och hållet derivat som rör investeringsanslaget.

Följande tabell visar swappavtalens löptider (inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar men med undantag för kortfristiga valutaswappar), underindelade enligt deras nominella och verkliga värde:

Swappavtal per den 31.12.2012 || mindre än || 1 || 5 || mer än || Totalt 2012

(i tusental euro) || 1 år || till 5 år || till 10 år || 10 år ||

Nominellt belopp || 1 480 || 9 833 || 15 253 || - || 26 566

Verkligt värde (dvs. diskonterat nettovärde) || 71 || -528 || -3 529 || - || -3 986

Swappavtal per den 31.12.2011 || mindre än || 1 || 5 || mer än || Totalt 2011

(i tusental euro) || 1 år || till 5 år || till 10 år || 10 år ||

Nominellt belopp || 7 042 || 43 593 || 16 899 || - || 67 534

Verkligt värde (dvs. diskonterat nettovärde) || -674 || -1 331 || -3 869 || - || -5 874

Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswappsavtal för att säkra valutarisken vid lånebetalningar i andra valutor än euro. Kortfristiga valutaswappar har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet. Det nominella beloppet för kortfristiga valutaswappar uppgick till 652 miljoner euro den 31 december 2012 jämfört med 585 miljoner euro den 31 december 2011. Det verkliga värdet för kortfristiga valutaswappar uppgick till -2,9 miljoner euro den 31 december 2012 jämfört med -6,4 miljoner euro den 31 december 2011.

Genom instrumentet ingås ränteswappar för att säkra ränteriskerna på lån som utbetalats. Den 31 december 2012 fanns en utestående ränteswap med ett nominellt belopp på 19,6 miljoner euro (2011: noll) och ett verkligt värde på 0,03 miljoner euro (2011: noll).

3.2.6. Kreditrisker på finansiella tillgångar som innehas till förfall

Följande tabell visar situationen för den portfölj som innehas till förfall som helt består av obligationer med återstående löptider på mindre än tre månader.

              Lägsta kortfristiga kreditvärdighet (Moody’s frist) ||      Lägsta långfristiga      kreditvärdighet      (Moody’s frist) || 31.12.2012 || 31.12.2011

P-2 ||      Baa2 || 50 143 || 51 % || - || -

P-3 ||      Baa3 || 48 886 || 49 % || - || -

Totalt ||      || 99 029 || 100 % || - || -

3.3 Likviditetsrisk

3.3.1 Hantering av likviditetsrisker

Likviditetsrisk är risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder som regleras med kontanter eller annan finansiell tillgång.

Investeringsanslaget finansieras i första hand genom medlemsstaternas årliga bidrag (medel från nionde och tionde EUF) och i andra hand genom återflöden från investeringsanslagets verksamhet. Varje år ska kommissionen med hänsyn till EIB:s prognoser om investeringsanslagets förvaltning och drift, utarbeta och förelägga rådet senast den 15 oktober en redogörelse för åtaganden, betalningar och det årliga beloppet för infordran av bidrag (räntesubventioner inkluderade) som ska betalas under innevarande och följande budgetår.

För att beräkna medlemsstaternas årliga bidrag analyseras utbetalningarna från befintliga portföljer och planerade portföljer och dessa följs upp under hela året. Särskilda händelser, t.ex. återbetalningar i förtid, försäljning av aktier eller fall av fallissemang beaktas för att korrigera de årliga likviditetskraven. För att ytterligare minimera likviditetsriskerna upprätthålls en likviditetsreserv i instrumentet som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade utbetalningar, vilket regelbundet meddelades av avdelningen med ansvar för verksamheten (OPS B).

De likvida tillgångarna på de konton som öppnats i investeringsanslagets namn förvaltas av bankens finansavdelning i enlighet med principen om åtskillnad mellan funktionerna mellan avdelningen med ansvar för verksamheten (front office) och kontoren i finansavdelningen (back office). Den operativa avdelningens planerings- och avvecklingsenhet ansvarar för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar.

Enligt principen om åtskillnad mellan funktioner åligger det bankens direktorat för riskhantering att ansvara för motparternas godkännande och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.

3.3.2 Bedömning av likviditetsrisker

I tabellerna i detta avsnitt analyseras instrumentets finansiella skulder efter löptid på grundval av den återstående perioden från balansdag och dagen för den avtalade förfallotidpunkten (baserat på odiskonterade kassaflöden).

Genom instrumentet innehas åtaganden i form av ej utbetalda delar av krediten enligt undertecknade låneavtal, ej utbetalda delar av tecknat kapital/investeringsavtal, beviljade lånegarantier eller av räntesubventioner och tekniskt bistånd. Tidsplaneringen för utbetalning är föremål för en betydande grad av osäkerhet. Utlåning genom instrumentet har en tidsfrist för utbetalning. Men utbetalningarna görs vid tidpunkter och belopp som avspeglar utvecklingen i underliggande investeringsprojekt och finansieringstransaktioner i en ganska volatil miljö. Kapitalinvesteringar ska betalas när och så snart som fondförvaltare av eget kapital utfärdar giltig infordran av kapital, som avspeglar utvecklingen i deras investeringsverksamhet. Den period under vilken krediten kan utnyttjas uppgår vanligtvis till tre år med regelbunden förlängning på ett eller två år. Vissa betalningsförpliktelser överlever vanligtvis slutet av den period då krediten kan utnyttjas fram till dess att man helt förfogar över fondens underliggande investeringar, eftersom fondens likviditet tidvis kan vara otillräcklig för att uppfylla de betalningsförpliktelser som uppstår avseende avgifter eller andra kostnader. Lånegarantier är inte föremål för specifika betalningsförpliktelser om inte en garanti blir inlöst av mottagaren. Beloppen för en utestående garanti minskas vid sidan av återbetalningsplanen för varje lånegaranti.

Mot denna bakgrund har fördelningen av löptiderna som visas nedan beräknats, med tanke på den avtalsenliga utbetalningsperioden i varje fall, med prognoser som fastställts i linje med gängse metoder för instrumentets likviditetsplanering. När det gäller betalningsförpliktelser enligt kontrakt om tekniskt bistånd har dessa vanligtvis ett kort tidsperspektiv (mindre än ett år). ”Obestämd löptid” har valts för åtaganden från åberopade och icke-åberopade garantier, tecknade men inte utbetalade lån för vilka den avtalsenliga utbetalningsperioden har löpt ut och för vilka en förlängning väntas och för räntesubventioner för vilka medel infordrats från medlemsstaterna för att täcka framtida behov på grundval av schablonbelopp.

Likviditetsprofilen för finansiella skulder som härrör från derivat utgörs av kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden av swappavtal, inbegripet valutaswappar (CCS), valutaränteswappar (CCIRS), kortfristiga valutaswappar och ränteswappar.

Löptidsprofil för finansiella skulder som inte härrör från derivat ||  3 månader eller mindre || 3 månader till 1 år || 1 till 5 år || Mer än 5 år || Löptid obestämd || Brutto-utflöde till nominellt värde

I tusental euro per den 31.12.2012

Övriga (utfärdade och åberopade garantier) || - || - || - || - || 26 224 || 26 224

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån || 16 500 || 287 657 || 243 020 || - || 201 867 || 749 044

Utflöden för investeringsfonder för vilka åtaganden ingåtts och tecknade aktier || - || 26 806 || 54 958 || 7 319 || 127 987 || 217 070

Utflöden för tecknade räntesubventioner || 255 || 101 495 || 79 206 || - || 23 599 || 204 555

Utflöden för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd || 2 000 || 8 511 || 13 109 || - || - || 23 620

Totalt || 18 755 || 424 469 || 390 293 || 7 319 || 379 677 || 1 220 513

Löptidsprofil för finansiella skulder som inte härrör från derivat ||  3 månader eller mindre ||  3 månader till 1 år ||  1 till 5 år || Mer än 5 år || Löptid obestämd || Brutto-utflöde till nominellt värde

I tusental euro per den 31.12.2011

Övriga (utfärdade och åberopade garantier) || - || - || - || - || 27 909 || 27 909

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån || 2 295 || 257 127 || 274 573 || 54 000 || 113 097 || 701 092

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning || 2 035 || 38 424 || 38 010 || 7 666 || 178 432 || 264 567

Utflöden för åtaganden som ingåtts för räntesubventioner || 1 445 || 31 100 || 139 211 || - || 16 211 || 187 967

Utflöden för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd || 4 564 || 16 693 || - || - || - || 21 257

Totalt || 10 339 || 343 344 || 451 794 || 61 666 || 335 649 || 1 202 792

Löptidsprofil för derivat Finansiella skulder I tusental euro per den 31.12.2012 ||  3 månader eller mindre || 3 månader till 1 år || 1 till 5 år || Mer än 5 år || Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Valutaswappar och valutaränteswappar — inflöden || 1 238 || 7 364 || 14 498 || 5 350 || 28 450

Valutaswappar och valutaränteswappar — utflöden || -1 286 || -8 428 || -17 218 || -5 894 || -32 826

Kortfristiga valutaswappar — inflöden || 649 000 || - || - || - || 649 000

Kortfristiga valutaswappar — utflöden || -652 451 || - || - || - || -652 451

Ränteswappar – inflöden || 65 || 511 || 3 274 || 2 117 || 5 967

Ränteswappar – utflöden || - || -753 || -3 537 || -1 577 || -5 867

Totalt || -3 434 || -1 306 || -2 983 || -4 || -7 727

|| || || || ||

Löptidsprofil för finansiella skulder som härrör från derivat  I tusental euro per den 31.12.2011 ||  3 månader eller mindre || 3 månader till 1 år || 1 till 5 år || Mer än 5 år || Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Valutaswappar och valutaränteswappar — inflöden || 9 873 || 14 365 || 19 533 || 7 430 || 51 201

Valutaswappar och valutaränteswappar — utflöden || -10 091 || -17 527 || -24 420 || -9 015 || -61 053

Kortfristiga valutaswappar — inflöden || 585 000 || - || - || - || 585 000

Kortfristiga valutaswappar — utflöden || -591 909 || - || - || - || -591 909

Totalt || -7 127 || -3 162 || -4 887 || -1 585 || -16 761

3.4 Marknadsrisk

Marknadsrisk motsvarar risken för att förändringar i marknadspriser såsom räntor, aktiekurser, växelkurser och kreditspread (som inte rör förändringar i emittentens kreditvärdighet) påverkar en entitets inkomst eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

3.4.1. Ränterisk

Ränterisk är prisvariationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, instrumentets ställning till följd av ogynnsamma förändringar i den marknadsmässiga avkastningen eller räntesatsernas löptider. Exponering för ränterisk uppstår när det finns skillnader i egenskaperna vad gäller räntejustering och löptid hos de olika tillgångarna och skulderna.

Instrumentet mäter endast känsligheten i sin låneportfölj och tillhörande micro hedgingswappar för att undanröja ränterisken för en tillgång via beräkning av värdet för en punkt (Basis Point Value).

Beräkningen av värdet för en punkt mäter ökningen eller minskningen i nettonuvärdet i den relevanta portföljen, till följd av en ränteökning på en 1 räntepunkt (0,01 %) med en löptid inom en angiven tidsperiod ”penningmarknad– upp till ett år”, ”mycket kort – 2 till 3 år”, ”kort – 4 till 6 år”, ”lång – 12 till 20 år” eller ”extra lång – mer än 21 år”.

För att få fram lånens nettonuvärde används i instrumentet finansieringskurvan för euron (swappkurva för euron + EIB-lånens spridning) för kassaflöden i euro och andra utländska valutor än US-dollar och finansieringskurvan för US-dollar för kassaflöden i US-dollar. För att få fram nettonuvärdet på micro hedgingswappar används i instrumentet eurons swappkurva för kassaflöden i euro och swappkurvan för US-dollar för kassaflöden i US-dollar.

I följande tabell visas att låneportföljens nuvärde netto, inbegripet därtill hörande micro hedgingswappar per den 31 december 2012 minskade med 341 000 euro (den 31 december 2011 skedde en minskning med 239 000 euro) när räntorna samtidigt ökade med 1 räntepunkt.

Värde för en punkt (i tusental euro) || Penning- marknad || Mycket kort || Kort || Medel || Lång || Extra lång || Totalt

Per den 31.12.2012 || 1 år || 2 till 3 år || 4 till 6 år || 7 till 11 år || 12 till 20 år || 21 år ||

Lånens och micro hedgingswapparnas totala känslighet || -25 || -47 || -90 || -117 || -62 || - || -341

Värde för en punkt (i tusental euro) || Penning- marknad || Mycket kort || Kort || Medel || Lång || Extra lång || Totalt

Per den 31.12.2011 || 1 år || 2 till 3 år || 4 till 6 år || 7 till 11 år || 12 till 20 år || 21 år ||

Lånens och micro hedgingswapparnas totala känslighet || -20 || -28 || -60 || -78 || -53 || - || -239

3.4.2. Växelkursrisker

Växelkursrisk är prisvariationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, instrumentets ställning till följd av en ogynnsam utveckling av växelkurserna.

Instrumentet är exponerat för växelkursrisk närhelst det uppstår valutaobalans mellan dess tillgångar och skulder. Växelkursrisken omfattar också effekten till följd av oväntade och ogynnsamma förändringar i värdet av framtida kassaflöden som orsakats av valutarörelser.

3.4.2.1 Växelkursrisker och likvida tillgångar

Instrumentets likvida tillgångar redovisas i euro eller US-dollar.

Växelkursrisken säkras genom avista- eller terminstransaktioner, valutaswappar eller valutaränteswappar. EIB:s finansavdelning kan, om så anses nödvändigt och lämpligt, använda andra instrument, i enlighet med bankens strategi för säkerhet mot marknadsrisker som uppstår i samband med instrumentets finansiella verksamhet.

3.4.2.2 Växelkursrisker och transaktioner som finansieras eller garanteras genom instrumentet

Medlemsstaternas bidrag till instrumentet tas emot i euro. De transaktioner som finansieras eller garanteras genom instrumentet samt räntesubventioner kan anges i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.

En växelkursrisk (exponering mot referensvalutan euro) uppstår så snart transaktioner i andra valutor än euro har lämnats utan växelkurssäkring. Instrumentets riktlinjer för växelkursrisker anges nedan.

3.4.2.2.1. Växelkurssäkring av transaktioner i annan valuta än euro eller US-dollar

- Instrumentets lån i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaswappavtal med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swappmarknad är operativ.

- Finansavdelningen ska utföra en växelkurstransaktion två arbetsdagar innan utbetalningar inom ramen för instrumentets verksamhet som görs i en annan valuta än euro och US-dollar, och för vilka en långfristig säkring inte gjorts. De omräkningskurser som tillämpas på instrumentets transaktioner ska motsvara marknadens växelkurs som finns att tillgå från finansavdelningen. För återbetalningar i annan valuta än euro och US-dollar ska finansavdelningen, när så krävs, utföra en växelkurstransaktion för att räkna om de valutor som tagits emot.

- Garantier som inte åberopats omfattas inte av någon växelkurssäkring. Garantier som åberopas i andra valutor än euro och US-dollar kommer att vara säkrade.

- De transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar för vilka finansavdelningen inte kan lämna någon växelkurssäkring lämnas utan säkring. Detta inbegriper också (syntetiska) transaktioner uttryckta i lokal valuta, men som regleras i euro eller US-dollar. Instrumentet fortsätter att vara exponerat till den växelkursrisk som därigenom uppstår.

3.4.2.2.2. Säkring av transaktioner i US-dollar

- Det totala utestående beloppet för instrumentets alla transaktioner i US-dollar (utom garantier som inte åberopats) ska säkras med hjälp av valutaswappar i US-dollar och euro, vilka regelbundet förlängs. I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av beräknade eller förväntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.

- En periodisk beräkning av den totala exponeringen av US-dollar i räkenskaperna kommer att göras för att, vid behov, justera säkringen av nästa förlängning av valutaswappar.

- Om finansavdelningen anser det lämpligt ur verksametssynpunkt kan valutaswappar också användas för att säkra särskilda lån i US-dollar.

- Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswappstransaktioner medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller byts till euro.

- Inte vid någon tidpunkt får det totala utestående beloppet från transaktioner i US-dollar som inte är kurssäkrade (i nominella termer) överstiga 5 000 000 (fem miljoner US-dollar). Denna gräns ska justeras varje år. I fall denna gräns överträds ska finansavdelningen föra tillbaka exponeringen inom gränserna genom en valutaswappstransaktion.

3.4.2.3 Växelkursrisker

Följande tabeller visar instrumentets utländska valutareserv (i tusental euro):

Per den 31 december 2012 || EUR || USD || KES || AVS-/ULT- valutor || Totalt

|| || || || ||

TILLGÅNGAR || || || || ||

Likvida medel || 424 647 || 41 921 || - || - || 466 568

Finansiella derivat || 1 064 || -949 || - || - || 115

Lån och fordringar || 513 231 || 508 412 || 60 348 || 64 289 || 1 146 280

Finansiella tillgångar som kan säljas || 66 509 || 259 694 || - || 6 798 || 333 001

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || - || - || - || 87 310

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 99 029 || - || - || - || 99 029

Övriga tillgångar || - || - || - || 224 || 224

Totala tillgångar || 1 191 790 || 809 078 || 60 348 || 71 311 || 2 132 527

|| || || || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || ||

Skulder || || || || ||

Finansiella derivat || -675 814 || 682 849 || - || - || 7 035

Förutbetalda intäkter || 37 560 || 248 || - || - || 37 808

Skulder till tredje part || 312 040 || 46 || - || - || 312 086

Övriga skulder || 905 || 19 || 14 || 215 || 1 153

Summa skulder || -325 309 || 683 162 || 14 || 215 || 358 082

Medel från bidragsgivarna || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 1 561 309 || - || - || - || 1 561 309

Reserv för verkligt värde || 5 366 || 59 144 || - || 3 924 || 68 434

Balanserade vinstmedel || 144 702 || - || - || - || 144 702

Totala medel från bidragsgivarna || 1 711 377 || 59 144 || - || 3 924 || 1 774 445

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 1 386 068 || 742 306 || 14 || 4 139 || 2 132 527

Valutaställning per den 31 december 2012 || -194 278 || 66 772 || 60 334 || 67 172 || -

|| || || || ||

Per den 31 december 2012: || || || || ||

ÅTAGANDEN || || || || ||

Ej utbetalda lån och finansiella tillgångar som kan säljas || 794 475 || 171 639 || - || - || 966 114

Åberopade garantier || - || - || - || 6 224 || 6 224

Räntesubventioner och tekniskt bistånd || 204 555 || - || - || - || 204 555

|| || || || ||

EVENTUALFÖRPLIKTELSER || || || || ||

Garantier som inte åberopats || 20 000 || - || - || - || 20 000

Per den 31 december 2011 || EUR || USD || CAD || AVS-/ULT- valutor || Totalt

|| || || || ||

TILLGÅNGAR || || || || ||

Likvida medel || 416 384 || 35 895 || - || - || 452 279

Finansiella derivat || 13 419 || -12 985 || - || - || 434

Lån och fordringar || 477 340 || 501 923 || - || 53 897 || 1 033 160

Finansiella tillgångar som kan säljas || 54 287 || 186 525 || 4 303 || 6 545 || 251 660

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || - || - || - || 87 310

Övriga tillgångar || 50 || - || - || 366 || 416

Totala tillgångar || 1 048 790 || 711 358 || 4 303 || 60 808 || 1 825 259

|| || || || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || ||

Skulder || || || || ||

Finansiella derivat || -641 758 || 654 460 || - || - || 12 702

Förutbetalda intäkter || 32 689 || 314 || - || - || 33 003

Skulder till tredje part || 329 598 || 62 || - || - || 329 660

Övriga skulder || 691 || 19 || - || 403 || 1 113

Summa skulder || -278 780 || 654  855 || - || 403 || 376 478

Medel från bidragsgivarna || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 1 281 309 || - || - || - || 1 281 309

Reserv för verkligt värde || 41 750 || - || - || - || 41 750

Balanserade vinstmedel || 125 722 || - || - || - || 125 722

Totala medel från bidragsgivarna || 1 448 781 || - || - || - || 1 448 781

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 1 170 001 || 654 855 || - || 403 || 1 825 259

Valutaställning per den 31 december 2011 || -121 211 || 56 503 || 4 303 || 60 405 || -

|| || || || ||

Per den 31 december 2011: || || || || ||

ÅTAGANDEN || || || || ||

Ej utbetalda lån och finansiella tillgångar som kan säljas || 761 319 || 204 340 || - || - || 965 659

Åberopade garantier || - || - || - || 7 909 || 7 909

Räntesubventioner och tekniskt bistånd || 209 223 || || - || - || 209 223

EVENTUALFÖRPLIKTELSER || || || || ||

Garantier som inte åberopats || 20 000 || - || - || - || 20 000

3.4.2.4 Känslighetsanalys utländsk valuta (i tusental euro)

Vid rapporteringsdatumet är den mest betydande exponeringen för utländsk valuta US-dollarns nettoexponering. Den 31 december 2012 skulle en förändring på +/- 10-procent i omräkningskursen för US-dollar leda till en förändring av bidragsgivarnas medel på 6 682 respektive -6 682 euro (den 31 december 2011: 5 650 respektive -5 650 euro).

3.4.2.5 Omräkningskurser

Följande växelkurser användes för att upprätta balansräkningen den 31 december 2012 respektive den 31 december 2011:

|| 31 december 2012 || 31 december 2011

Valutor utanför EU || ||

Dominikansk peso (DOP) || 53,1220 || 49,8498

Fijiansk dollar (FJD) || 2,3417 || 2,3630

Haitiska gourde (HTG) || 55,7265 || 52,1645

Kenyansk shilling (KES) || 113,68 || 109,53

Mauretanien ouguiya (MRO) || 393,99 || 372,52

Mauritisk rupie (MUR) || 40,19 || 37,43

Rwandisk franc (RWF) || 811,83 || 771,76

Ugandisk shilling (UGX) || 3 549 || 3 205

US-dollar (USD) || 1,3194 || 1,2939

CFA-franc (BEAC/BCEAO) || 655,957 || 655,957

Sydafrikanska rand (ZAR) || 11,1727 || 10,4830

3.4.3. Aktiekursrisk (i tusental euro)

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på aktier minskar till följd av ändringar i nivåerna av aktieindex och värdet av enskilda aktieinvesteringar.

Instrumentet är utsatt för aktiekursrisker via sina riskkapitalinvesteringar, dvs. direkta investeringar i eget kapital och riskkapitalfonder

Investeringar i eget kapital poängsätts. Varje investering bedöms utifrån flera kriterier som indelas i tre huvudkategorier: förvaltning, affärsplan och struktur. Enskilda poäng slås sedan samman till en enda övergripande poäng som tilldelas investeringen och som sammanfattar dess globala styrka.

Aktieriskexponeringar är också föremål för begränsningar, som fastställs på både enskild och sammanlagd nivå. Storleken på dessa begränsningar beror på kvaliteten på aktieinvesteringarna.

Värdet av privatägda aktier är inte enkelt tillgängligt för övervakning och kontroll på kontinuerlig basis. För sådana innehav innefattar de bästa tillgängliga uppgifterna priserna på alla relevanta värderingstekniker.

Effekterna av investeringsanslagets medel från bidragsgivarna (till följd av en ändring i det verkliga värdet av den aktieportfölj som kan säljas) på grund av en 10-procentig minskning i aktieindex och värdet av enskilda aktieinvesteringar, med alla andra variabler konstanta är -33 300 euro per den 31 december 2012 och -25 166 euro per den 31 december 2011.

4 Verkliga värden på tillgångar och skulder

I nedanstående tabell visas en jämförelse per kategori av redovisade belopp och verkliga värden för instrumentets tillgångar och skulder som redovisas i de finansiella rapporterna (i tusental euro):

|| Redovisat värde 31.12.2012 || Verkligt värde 31.12.2012 || Redovisat värde 31.12.2011 || Verkligt värde 31.12.2011

Tillgångar redovisade till verkligt värde || || || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas || 333 001 || 333 001 || 251 660 || 251 660

Finansiella derivat || 115 || 115 || 434 || 434

Totalt || 333 116 || 333 116 || 252 094 || 252 094

|| || || ||

Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde || || || ||

Likvida medel || 466 568 || 466 568 || 452 279 || 452 279

Lån och fordringar || 1 146 280 || 1 226 409 || 1 033 160 || 1 022 679

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 87 310 || 87 310 || 87 310

Finansiella tillgångar innehas till förfall || 99 029 || 98 805 || - || -

Övriga tillgångar || 224 || 224 || 416 || 416

Totalt || 1 799 411 || 1 879 316 || 1 573 165 || 1 562 684

Totala tillgångar || 2 132 527 || 2 212 432 || 1 825 259 || 1 814 778

|| || || ||

Skulder redovisade till verkligt värde || || || ||

Finansiella derivat || 7 035 || 7 035 || 12 702 || 12 702

Totalt || 7 053 || 7 053 || 12 702 || 12 702

|| || || ||

Skulder till upplupet anskaffningsvärde || || || ||

Förutbetalda intäkter || 37 808 || 37 808 || 33 003 || 33 003

Skulder till tredje part || 312 086 || 312 086 || 329 660 || 329 660

Övriga skulder || 1 153 || 1 153 || 1 113 || 1 113

Totalt || 351 047 || 351 047 || 363 776 || 363 776

Summa skulder || 358 082 || 358 082 || 376 478 || 376 478

Nedan beskrivs de metoder och antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på tillgångar och skulder:

§ Tillgångar där det verkliga värdet ungefärligen motsvarar det redovisade värdet

För tillgångar och skulder som är flytande eller har en kortfristig löptid på mindre än tre månader antas det redovisade beloppet ungefärligen motsvara deras verkliga värde.

§ Tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde

Publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad är den första källan för att bestämma det verkliga värdet på ett finansiellt instrument. Till följd av investeringsområdet i investeringsstödets portfölj är dessa sällan tillgängliga. För instrument utan tillgängliga marknadspris, beräknas verkliga värden genom tillämpning av värderingstekniker eller modeller som om möjligt bygger på de observerbara marknadsuppgifter som rådde på balansdagen.

I följande tabell bedöms finansiella tillgångar till verkligt värde genom en värderingsmetod. De olika nivåerna har fastställts enligt följande:

- Nivå 1:        Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader.

- Nivå 2:        Andra uppgifter än de noterade priser som ingår i nivå 1, som kan observeras för tillgången,          endera direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. som härrör från priser).

- Nivå 3:        Uppgifter för tillgången i fråga, som inte bygger på marknadsuppgifter som kan observeras (icke     observerbara uppgifter).

Per den 31 december 2012 (i tusental euro) || Nivå 1 || Nivå 2 || Nivå 3 || Totalt

Finansiella tillgångar || || || ||

Finansiella derivat || - || 115 || - || 115

Finansiella tillgångar som kan säljas || 11 001 || - || 322 000 || 333 001

Totalt || 11 001 || 115 || 322 000 || 333 116

|| || || ||

Finansiella skulder || || || ||

Finansiella derivat || - || 7 035 || - || 7 035

Totalt || - || 7 035 || - || 7 035

Per den 31 december 2011 (i tusental euro) || Nivå 1 || Nivå 2 || Nivå 3 || Totalt

Finansiella tillgångar || || || ||

Finansiella derivat || - || 434 || - || 434

Finansiella tillgångar som kan säljas || 15 214 || - || 236 446 || 251 660

Totalt || 15 214 || 434 || 236 446 || 252 094

|| || || ||

Finansiella skulder || || || ||

Finansiella derivat || - || 12 702 || - || 12 702

Totalt || - || 12 702 || - || 12 702

Under 2012 gjordes inga överföringar från instrumentets nivå 1 till 2 eller från 2 till 1 i nivåerna för verkligt värde.

Följande tabeller visar förändringarna i nivå 3-instrumenten för det år som slutade den 31 december 2012 och den 31 december 2011:

(i tusental euro) || Finansiella tillgångar som kan säljas

Saldo per den 1 januari 2012 || 236 446

Summa vinster eller förluster ||

i resultaträkningen || 8 133

- i övrigt totalresultat || 15 041

Utbetalningar || 81 981

Återbetalningar || -19 601

Saldo per den 31 december 2012 || 322 000

(i tusental euro) || Finansiella tillgångar som kan säljas

Saldo per den 1 januari 2011 || 171 638

Summa vinster eller förluster ||

i resultaträkningen || -3 206

- i övrigt totalresultat || 21 759

Utbetalningar || 67 829

Återbetalningar || -21 574

Saldo per den 31 december 2011 || 236 446

5 Likvida medel (i tusental euro)

Likvida medel kan delas upp mellan medel som har betalats in av medlemsstaterna och som ännu inte betalats ut och medel från instrumentets rörelseverksamhet och finansiella verksamhet.

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Bidrag från medlemsstaterna som tagits emot men ännu inte utbetalats || 117 622 || 195 205

Medel från investeringsstödets finansiella verksamhet och rörelseverksamhet || 348 946 || 257 074

Summa likvida medel || 466 568 || 452 279

6 Finansiella derivat (i tusental euro)

De viktigaste delarna i de finansiella derivaten, som klassificeras som innehavd för handel, är följande:

Per den 31 december 2012 || Verkligt värde || Nominellt belopp

Tillgångar || Skulder

Valutaswappar || 87 || -102 || 7 062

Valutaränteswappar || - || -3 971 || 19 504

Räntesvappar || 28 || - || 19 568

Valutaforwards (FX) || - || -2 962 || 652 451

Summa finansiella derivat || 115 || -7 035 || 698 585

|| || ||

Per den 31 december 2011 || Verkligt värde || Nominellt belopp

Tillgångar || Skulder

Valutaswappar ||  434 || -953 || 29 376

Valutaränteswappar || - || -5 355 || 38 158

Valutaforwards (FX) || - || -6 394 || 585 000

Summa finansiella derivat || 434 || -12 702 || 652 534

7 Lån och fordringar (i tusental euro)

De viktigaste inslagen för lån och fordringar är följande:

|| Globala lån  (*) || Prioriterade lån || Oprioriterade lån || Totalt

Nominellt värde per den 1 januari 2012 || 225 365 || 716 350 || 128 679 || 1 070 394

Utbetalningar || 79 015 || 154 003 || - || 233 018

Avskrivningar || -947 || -1 206 || - || -2 153

Återbetalningar || -39 967 || -71 368 || -4 145 || -115 480

Balanserad ränta || - || -117 || 9 739 || 9 622

Växelkursskillnader || -8 780 || -7 692 || -493 || -16 965

Nominellt värde per den 31 december 2012 || 254 686 || 789 970 || 133 780 || 1 178 436

|| || || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2012 || -7 609 || -16 372 || -24 835 || -48 816

Nedskrivningar redovisade i rapporten över totalresultat || -835 || -292 || - || -1 127

Nedskrivning av avskrivningar || 947 || 1 206 || - || 2 153

Återföring av nedskrivning || 910 || 814 || - || 1 724

Växelkursskillnader || 93 || 348 || 480 || 921

Nedskrivningar per den 31 december 2012 || -6 494 || -14 296 || -24 355 || -45 145

|| || || ||

Upplupet anskaffningsvärde || -1 641 || -3 984 || -82 || -5 707

Upplupen ränta || 5 246 || 9 244 || 4 206 || 18 696

Lån och fordringar per den 31 december 2012 || 251 797 || 780 934 || 113 549 || 1 146 280

|| || || || ||

(*) inklusive agentavtal.

|| Globala lån (*) || Prioriterade lån || Oprioriterade lån || Totalt

Nominellt värde per den 1 januari 2011 || 246 500 || 542 322 || 123 910 || 912 732

Utbetalningar || 25 689 || 211 351 || 0 || 237 040

Avskrivningar ||  0 ||  0 || -2 000 || -2 000

Återbetalningar || -48 554 || -51 712 || -4 144 || -104 410

Balanserad ränta || 0 || 459 || 10 053 || 10 512

Växelkursskillnader || 1 730 || 13 930 ||  860 || 16 520

Nominellt värde per den 31 december 2011 || 225 365 || 716 350 || 128 679 || 1 070 394

|| || || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2011 || -15 006 || -18 056 || -44 023 || -77 085

Nedskrivningar redovisade i rapporten över totalresultat || -1 746 || -1 514 || -773 || -4 033

Nedskrivning av avskrivningar ||  0 ||  0 || 2 000 || 2 000

Återföring av nedskrivning || 9499 || 3263 || 18 723 || 31 485

Växelkursskillnader || - 356 || - 65 || - 762 || -1 183

Nedskrivningar per den 31 december 2011 || -7 609 || -16 372 || -24 835 || -48 816

|| || || ||

Upplupet anskaffningsvärde || -1 700 || -3 428 || - 99 || -5 227

Upplupen ränta || 3 498 || 9 499 || 3 812 || 16 809

Lån och fordringar per den 31 december 2011 || 219 554 || 706 049 || 107 557 || 1 033 160

|| || || || ||

(*) inklusive agentavtal

8 Finansiella tillgångar som kan säljas (i tusental euro)

De viktigaste delarna i finansiella tillgångar som kan säljas är följande:

|| Riskkapitalfond || Direkta investeringar i eget kapital || Totalt

Kostnader per den 1 januari 2012 || 182 692 || 36 565 || 219 257

Utbetalningar || 56 007 || 25 974 || 81 981

Återbetalning/försäljning || -19 570 || -31 || -19 601

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning || 1 581 || -678 || 903

Kostnader per den 31 december 2012 || 220 710 || 61 830 || 282 540

|| || ||

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2012 || 29 781 || 11 969 || 41 750

Förändring netto i orealiserade vinster och förluster || 29 540 || -2 856 || 26 684

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2012 || 59 321 || 9 113 || 68 434

|| || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2012 || -6 887 || -2 460 || -9 347

Nedskrivningar redovisas i rapporten över totalresultat under året || -7 976 || -951 || -8 927

Växelkursskillnader vid nedskrivning || 133 || 168 || 301

Nedskrivningar per den 31 december 2012 || -14 730 || -3 243 || -17 973

|| || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2012 || 265 301 || 67 700 || 333 001

|| Riskkapitalfond || Direkta investeringar i eget kapital || Totalt

Kostnader per den 1 januari 2011 || 142 932 || 33 350 || 176 282

Utbetalningar || 59 579 || 8 250 || 67 829

Återbetalning/försäljning || -20 236 || -4 735 || -24 971

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning || 417 || -300 || 117

Kostnader per den 31 december 2011 || 182 692 || 36 565 || 219 257

|| || ||

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2011 || 11 335 || 13 235 || 24 570

Förändring netto i orealiserade vinster och förluster || 18 446 || -1 266 || 17 180

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2011 || 29 781 || 11 969 || 41 750

|| || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2011 || -2 || -6 022 || -6 024

Nedskrivningar redovisas i rapporten över totalresultat under året || - 6 888 || - || -6 888

Användning av nedskrivningar som förts upp i rapporten över totalresultat under tidigare år || 2 || 3 714 || 3 716

Växelkursskillnader vid nedskrivning || 1 || -152 || -151

Nedskrivningar per den 31 december 2011 || -6 887 || -2 460 || -9 347

|| || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2011 || 205 586 || 46 074 || 251 660

9 Fordringar på bidragsgivare (i tusental euro)

De viktigaste delarna i fordringarna på bidragsgivarna är följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Infordrade bidrag från medlemsstaterna som ännu inte betalats || 87 310 || 87 310

Summa fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 87 310

10 Finansiella tillgångar innehas till förfall (i tusental euro)

Den portfölj som innehas till förfallodagen består av börsnoterade obligationer som har en återstående löptid på mindre än tre månader vid rapportdatum. Följande tabell visar de rörelserna i den portfölj som innehas till förfallodagen:

Saldo per den 1 januari 2012 || -

Förvärv || 98 278

Avskrivning av över- eller underkurs || -210

Förändring av upplupen ränta || 961

Saldo per den 31 december 2012 || 99 029

11 Övriga tillgångar (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i övriga tillgångar består av följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Fordringar på EIB || 7 || 59

Finansiella garantier || 217 || 357

Fordringar med beaktande av utbetalningar för tekniskt bistånd || 337 || -

Nedskrivning av fordringar med beaktande av utbetalningar för tekniskt bistånd (Not 20) || -337 || -

Summa övriga tillgångar || 224 || 416

12 Förutbetalda intäkter (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i förutbetalda intäkter består av följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Förutbetalda räntesubventioner || 37 387 || 32 744

Förutbetalda provisioner på lån och fordringar || 421 || 259

Summa förutbetalda intäkter || 37 808 || 33 003

13 Skulder till tredje parter (i tusental euro)

De viktigaste delarna i skulder till tredje parter är följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Allmänna administrationskostnader netto som ska betalas till EIB || 36 202 || 38 011

Övriga belopp som ska betalas till EIB || 8 904 || 219

Räntesubventioner som ännu inte betalats till medlemsstaterna || 266 980 || 291 430

Summa skulder till tredje part || 312 086 || 329 660

14 Övriga skulder (i tusental euro)

De viktigaste delarna i övriga skulder är följande:

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansiella garantier || 215 || 294

Övriga || 938 || 819

Summa övriga tillgångar || 1 153 || 1 113

|| ||

15 Bidrag som infordrats från medlemsstaterna (i tusental euro)

Medlemsstater || Bidrag till investeringsanslaget || Bidrag till räntesubventioner || Totala bidrag || Infordrade men inte betalade (*)

Österrike || 41 375 || 10 168 || 51 543 || 2 650

Belgien || 61 203 || 15 041 || 76 244 || 3 920

Danmark || 33 412 || 8 211 || 41 623 || 2 140

Finland || 23 107 || 5 679 || 28 786 || 1 480

Frankrike || 379 399 || 93 237 || 472 636 || 24 300

Tyskland || 364 722 || 89 630 || 454 352 || 23 360

Grekland || 19 516 || 4 796 || 24 312 || 1 250

Irland || 9 680 || 2 379 || 12 059 || 620

Italien || 195 788 || 48 115 || 243 903 || 12 540

Luxemburg || 4 528 || 1 113 || 5 641 || 290

Nederländerna || 81 500 || 20 028 || 101 529 || 5 220

Portugal || 15 145 || 3 722 || 18 867 || 970

Spanien || 91 180 || 22 407 || 113 588 || 5 840

Sverige || 42 624 || 10 4757 || 53 099 || 2 730

Förenade kungariket || 198 130 || 48 690 || 246 820 || -

Summa per den 31 december 2012 || 1 561 309 || 383 691 || 1 945 000 || 87 310

Summa per den 31 december 2011 || 1 281 309 || 383 691 || 1 665 000 || 87 310

(*) Den 20 november 2012 fastställde rådet hur stora finansiella bidrag som skulle betalas in av varje medlemsstat senast den 21 januari 2013.

16 Eventualförpliktelser och -åtaganden (i tusental euro)

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

|| ||

Åtaganden || ||

Ej utbetalda lån || 749 044 || 701 092

Ej inbetalda åtaganden för finansiella tillgångar som kan säljas || 217 070 || 264 567

Åberopade garantier || 6 224 || 7 909

Subventioner och tekniskt bistånd || 228 175 || 209 223

|| ||

Eventualförpliktelser || ||

Garantier som inte åberopats || 20 000 || 20 000

|| ||

Totalt || 1 220 513 || 1 202 792

17 Ränteintäkter netto och liknande intäkter (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i ränteintäkter och liknande intäkter är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Likvida medel || 1 678 || 5 518

Finansiella tillgångar som innehas till förfall || 36 || -

Lån och fordringar || 64 060 || 50 800

Räntesubventioner || 1 729 || 3 243

Summa ränteintäkter och liknande intäkter || 67 503 || 59 561

De huvudsakliga delarna för räntekostnader och liknande kostnader är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Finansiella derivat || -1 114 || -940

Summa räntekostnader och liknande kostnader || - 1 114 || -940

18 Nettointäkter från avgifter och provisioner (i tusental euro)

De viktigaste delarna i intäkter från avgifter och provisioner är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Avgifter och provisioner på lån och fordringar || 1 710 || 1 894

Avgifter och provisioner på finansiella garantier || 191 || 255

Övriga || 33 || -

Summa intäkter från avgifter och provisioner || 1 934 || 2 149

De viktigaste delarna för kostnader för avgifter och provisioner är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Provisioner som betalats till tredje parter för finansiella tillgångar som kan säljas || -292 || -144

Summa kostnader för avgifter och provisioner || -292 || -144

19 Realiserade vinster netto från finansiella tillgångar som kan säljas (i tusental euro)

De viktigaste delarna i realiserade vinster netto från finansiella tillgångar som kan säljas är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Nettointäkt från utdelning från finansiella tillgångar som kan säljas || 70 || 16 254

Intäkter från utdelning || 975 || 974

Realiserade vinster netto för finansiella tillgångar som kan säljas || 1 045 || 17 228

20 Nedskrivning av övriga tillgångar (i tusental euro)

Under rapporteringsperioden gjordes genom instrumentet en utbetalning för tekniskt bistånd på 638 euro som till följd av bedrägligt beteende från motpartens sida inte nådde den slutliga stödmottagaren. Efter rättsliga insatser kunde man genom instrumentet återkräva 301 euro och det återstående utestående beloppet redovisades som en fordran. Vid rapporteringsdatumet beräknas sannolikheten för att man genom instrumentet någonsin kommer att kunna återkräva det utestående beloppet vara låg och det utestående beloppet på 337 euro redovisades som en nedskrivning i instrumentets totalresultat.

21 Allmänna administrativa kostnader (i tusental euro)

Allmänna administrativa kostnader är de faktiska kostnader som uppstår hos EIB i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget.

|| Fr.o.m. 1.1.2012 || Fr.o.m. 1.1.2011

|| t.o.m. 31.12.2012 || t.o.m. 31.12.2011

Faktiska kostnader för EIB || -38 390 || -39 937

Intäkter från värderingsavgifter som direkt ålagts mottagare av investeringsanslaget || 2 188 || 1 931

Allmänna administrationskostnader netto || -36 202 || -38 006

Efter det att det reviderade partnerskapsavtalet från Cotonou trädde i kraft den 1 juli 2008 är det inte längre medlemsstaterna som täcker de allmänna administrativa kostnaderna.

22 Händelser som inträffat efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen som skulle motivera ytterligare redogörelser för eller korrigeringar av årsredovisningen per den 31 december 2012.

BILAGA TILL DEL I - KAPITEL 2 (RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET): SITUATIONEN PER LAND OCH INSTRUMENT

Noter till tabellerna:

· Siffran 0,00 anger att motsvarande belopp ligger mellan –4 999 och 4 999 euro. Om inga siffror anges innebär det att beloppet är noll.   Länder med nollsaldo i samtliga kolumner är inte med i tabellerna.

· Rubriken ”alla AVS-stater och ULT” avser projekt som omfattar flera länder, men som inte finansieras genom det regionala samarbetet.

· Rubriken ”finansiella och administrativa kostnader” avser projekt som finansieras genom räntan från EUF eller de samlade anslag som täcker administrativa kostnader.

[1]         EUT L 247, 9.9.2006

[2]       Alla belopp avrundas till miljoner euro. På grund av avrundningen går eventuellt vissa finansiella uppgifter i tabellerna inte jämnt upp när de summeras. Siffran 0 avser belopp som understiger 500 000 euro. Belopp som är lika med noll visas som ett tankstreck (-).

[3] Löpande fordringar, utom fordringar i samband med ordinarie bidrag och samfinansiering.

[4] Kortfristiga skulder, utom skulder i samband med ordinarie bidrag och samfinansiering.

[5] RVP (PIR) — regionala vägledande program.

[6] NVP (PIN) — nationella vägledande programmet.

[7]       I enlighet med artikel 153 i budgetförordningen för tionde EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för tionde EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 6 om hantering av finansiella risker.

[8]       Detta saldo motsvarar de belopp som ställts till Demokratiska republiken Kongos förfogande i enlighet med rådets beslut 2003/583/EG. Dessa medel har avsatts för ett särskilt ändamål och mottagarland.

[9]       EGT L 156, 29.5.1998, s. 3.

[10]      EUT L 247, 9.9.2006.

[11]      Rådets beslut 2011/315/EU av den 23 maj 2011 om tilldelning av medel som frigjorts från projekt inom ramen för nionde och tidigare Europeiska utvecklingsfonder (EUF) för utvecklingssamarbete i Sydsudan.

[12]      EUT L 247, 9.9.2006.

[13]          Icke tilldelade anslag ur tidigare EUF omfattar saldot av Sysmins medel som enligt AVS–EG-ministerrådets beslut nr 3/2000 fastställdes till 410 926 miljoner euro. Kommissionens beslut PE/410/2001 inbegriper dessa resurser i de preliminära anslagen till nationella program (del B) enligt finansprotokollet till AVS–EG-partnerskapsavtalet.