EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013DC0318

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om Europeiska forskningsrådets verksamhet och uppfyllandet av målen i det särskilda programmet Idéer under 2012

/* COM/2013/0318 final */

52013DC0318

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om Europeiska forskningsrådets verksamhet och uppfyllandet av målen i det särskilda programmet Idéer under 2012 /* COM/2013/0318 final */


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om Europeiska forskningsrådets verksamhet och uppfyllandet av målen i det särskilda programmet Idéer under 2012

1.           Inledning och rättslig grund

Det europeiska forskningsrådet (EFR), som skapades genom kommissionens beslut 2007/134/EG[1], har som huvuduppgift att genomföra det särskilda programmet Idéer, med en sammanlagd budget på 7,51 miljarder euro.

EFR består av ett oberoende vetenskapligt råd som stöds av en särskild genomförandestruktur i form av EFR:s genomförandeorgan, som skapades enligt de allmänna bestämmelserna om genomförandeorgan[2]. Ansvaret för att genomföra programmet Idéer och bistå det vetenskapliga rådet delegerades till EFR:s genomförandeorgan av kommissionen 2008 och självstyre beviljades för organet i juli 2009.

Den här årsrapporten från kommissionen har utarbetats i samarbete med EFR:s vetenskapliga råd och EFR:s genomförandeorgan. I enlighet med artikel 4.4 i och bilaga I till rådets beslut om det särskilda programmet Idéer innehåller den kommissionens bedömning av EFR:s verksamhet och av hur målen har uppfyllts under 2012. Rapporten kompletteras av en rapport från vetenskapliga rådet om det vetenskapliga genomförandet av och de vetenskapliga resultaten av programmet under 2012[3].

2.           Strategi

Det vetenskapliga rådet ansvarar för att fastställa EFR:s forskningsstrategi, inklusive dess viktigaste strategidokument, det vill säga det årliga arbetsprogrammet för Idéer.

2.1.        Typer av åtgärder

Följande två bidragsformer utgör kärnan i arbetsprogrammet för Idéer:

Startbidrag som stöder forskare i början av karriären och som syftar till att skapa arbetsförhållanden som gör det möjligt för dem att bli oberoende forskningsledare.

Bidrag till avancerad forskning som är avsedda att stödja framstående och etablerade forskningsledare genom att ge dem de resurser som är nödvändiga för att de ska kunna fortsätta att arbeta med sitt forskarlag och nå nya genombrott inom sitt forskningsområde.

En ny bidragsmöjlighet (koncepttest - Proof of Concept) erbjuds forskare som mottar bidrag från EFR för att etablera innovationspotentialen hos idéer som uppkommer inom deras EFR-finansierade projekt. Bidragsmöjligheten är tänkt att täcka en lucka i finansieringen under den tidigaste fasen av innovationsprocessen.

Under 2012 införde det vetenskapliga rådet som pilotprojekt ett synergibidrag (Synergy Grants) riktat till huvudforskare och deras forskarlag. Till skillnad från konsortier är synergibidraget riktat till enskilda forskare vars kompletterande kompetenser, kunskaper och resurser gör att de tillsammans kan ta itu med spetsforskningsproblem och nå längre än vad enskilda forskare ensamma kan uppnå. Synergibidrag följer de strikta EFR-reglerna om enbart världsklass (”excellence-only”) och är öppna för förslag inom alla forskningsområden och för alla stipendier.

2.2.        Arbetsprogrammet 2012 för det särskilda programmet Idéer

Arbetsprogrammet 2012 för det särskilda programmet Idéer fastställdes av det vetenskapliga rådet den 21 mars 2011 och antogs av kommissionen den 19 juli 2011[4].

Förutom införandet av synergibidrag, gjordes endast ett fåtal justeringar av den vetenskapliga strategin och de avser expertgranskning: tvärvetenskapliga förslag utvärderas nu av den panel som anges av sökanden, med stöd från andra relevanta paneler, och ett nytt rankningssystem (A, B eller C, åtföljd av en rankning av förslagen) infördes för att ge bättre återkoppling till de sökande.

2.3.        Metod för expertgranskning

EFR använder sig av en struktur med expertutvärderingspaneler på hög nivå som har valts ut av vetenskapliga rådet och som innehåller forskare, ingenjörer och akademiker från både EU-länder och andra länder. Dessa paneler täcker alla forskningsdiscipliner och organiseras runt tre huvudsakliga forskningsområden: fysik och ingenjörsvetenskap, naturvetenskap samt samhällsvetenskap och humaniora. I överensstämmelse med tidigare ansökningsomgångar var antalet paneler 25 för både systemet med startbidrag och systemet med bidrag till avancerad forskning. Förslagen avseende koncepttest utvärderades av en särskild grupp expertgranskare som arbetade på distans. Synergibidragen bedömdes av fem olika paneler i ett specialutformat tvåstegsförfarande.

3.           Programgenomförande

Vid genomförandet av programmet 2012 utnyttjades åtagandebemyndiganden på 1,6 miljarder euro (övergripande åtaganden) och betalningsbemyndiganden på 871 miljoner euro, vilket motsvarar 100 % av driftsanslagen för det särskilda programmet Idéer för 2012. Omkring 2,4 % av driftsbudgeten användes till administration.

3.1.        Bidrag

Sedan arbetsprogrammet 2008 omfattar EFR:s utlysningar en ansökningsprocess i ett steg, där de sökande ombeds att presentera fullständiga förslag, och en bedömning i två steg.

Det bästa förslaget erbjuds bidrag beroende på den tillgängliga budgeten. Erbjudandet görs på grundval av förslaget i sig och den finansiering som rekommenderas efter expertutvärderingen.

3.1.1.     EFR:s startbidrag

Ansökningsomgången för EFR:s startbidrag för 2012 offentliggjordes i juli 2011 med en preliminär budget på 730 miljoner euro, vilket är en ökning med 10 % jämfört med 2011. Totalt 4 741 förslag kom in, fördelade på följande områden: 2 058 inom fysik och ingenjörsvetenskap (43 %), 1 653 inom naturvetenskap (35 %) samt 1 030 inom samhällsvetenskap och humaniora (22 %). Sammanlagt 566 förslag har valts ut för finansiering. Mer än 790 miljoner euro beviljades och det genomsnittliga bidraget låg på omkring 1,4 miljoner euro.

2013 års startbidrag offentliggjordes i juli 2012 för sökande som kan betecknas som ”startforskare” (dvs. huvudforskare som doktorerade för första gången minst två och högst sju år från ansökningsdagen) med en preliminär budget på 398 miljoner euro. Totalt 3 329 förslag lämnades in: 1 486 inom fysik och ingenjörsvetenskap, 1 073 inom biovetenskap och 770 inom samhällsvetenskap och humaniora, vilket motsvarar 45 %, 32 % och 23 %. En liten men konstant ökning av andelen inom fysik och ingenjörsvetenskap kan skönjas från 41 % under 2011 till 43 % år 2012 och 45 % år 2013.

3.1.2.     EFR:s bidrag till avancerad forskning

Ansökningsomgången för EFR:s bidrag till avancerad forskning 2012 offentliggjordes i november 2011 med en preliminär budget på 680 miljoner euro. Totalt 2 304 förslag kom in, fördelade på följande sätt: 978 inom fysik och ingenjörsvetenskap (42 %), 773 inom naturvetenskap (34 %) samt 553 inom samhällsvetenskap och humaniora (24 %). Efter utvärderingen beviljades 313 förslag finansiering på totalt omkring 720 miljoner euro och det genomsnittliga bidraget låg på cirka 2,3 miljoner euro.

Ansökningsomgången för EFR:s bidrag till avancerad forskning 2013 offentliggjordes i juli 2012 med en preliminär budget på 662 miljoner euro. Totalt 2 408 förslag lämnades in: 1 053 inom fysik och ingenjörsvetenskap, 788 inom biovetenskap och 567 inom samhällsvetenskap och humaniora, vilket motsvarar 44 %, 33 % och 23 %. Andelen förslag inom fysik och ingenjörsvetenskap ökade från 40 % under 2011 till 42 % under 2012 och 44 % under 2013.

3.1.3.     EFR:s bidrag till koncepttest

I den första ansökningsomgången för koncepttest 2011 beviljades 51 bidrag, av vilka de slutliga 22, som valdes ut i slutet av 2011, offentliggjordes i februari 2012. De första 29 bidragen tillkännagavs i oktober 2011.

Under 2012 beviljades ytterligare 33 bidrag till koncepttest vid sista ansökningsdagen i maj och ytterligare 27 vid sista ansökningsdagen i oktober, vilket innebar att det totala antalet beviljade bidrag till koncepttest i slutet av 2012 var 111.

3.1.4.     Synergibidrag

Den första ansökningsomgången för synergibidrag lockade 710 ansökningar, vilka bedömdes efter ett specialutformat utvärderingsförfarande. I en extremt konkurrensutsatt ansökningsomgång valdes slutligen 11 projekt ut i december 2012 för finansiering i högst sex år. Det genomsnittliga synergibidrag som valts ut för finansiering uppgår till 11,5 miljoner euro och den totala budgeten för 2012 uppgick till 126 miljoner euro. Eftersom varje synergibidrag berör mellan två och fyra huvudforskare, får 38 framstående forskare stöd genom dessa 11 bidrag. Det stora antalet förslag som inkommer bekräftar bilden av ett mycket starkt intresse bland forskarvärlden för detta nya slags bidrag.

3.2.        Samarbete mellan EFR och NSF

Den 13 juli 2012 undertecknade Máire Geoghegan-Quinn, EU-kommissionär för forskning, innovation och vetenskap, och Dr Subra Suresh, direktör för National Science Foundation i USA (NSF) ett ”genomförandearrangemang” inom ramen för avtalet om forskning och teknik mellan EU och USA. Initiativet är utformat för att hjälpa de mest lovande unga forskarna, som bor i USA och som NSF valt ut på förhand, att tillbringa en viss tid — mellan sex och tolv månader — i Europa, som medlemmar i EFR:s stipendiatlag. Hittills har 2 330 EFR-stipendiater kontaktats och 760 har tackat ja. Initiativet syftar till att sammanföra forskare med gemensamma intressen och kompletterande starka sidor i deras strävan att föra forskningen framåt och förbättra vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan de båda kontinenterna.

3.3.        Programkommittén

Programkommittén för det särskilda programmet Idéer fungerar utöver sina formella arbetsuppgifter som ett viktigt kommunikationsnät mellan medlemsstaterna och de länder som är associerade till sjunde ramprogrammet, det vetenskapliga rådet, EFR:s generalsekreterare och kommissionen. Kommittén sammanträdde den 18 april och den 12 oktober 2012.

3.4.        Etisk granskning

Under 2012 godkändes tre förslag om forskning på mänskliga embryonala stamceller efter en etisk granskning och godkännande från kommittén för programmet Idéer. Ytterligare tre genomgick etisk granskning och diskuteras för närvarande av kommittén för programmet Idéer.

3.5.        Prövning

Under 2012 minskade det totala antalet prövningsfall från 234 till 204 (- 13 %), trots att antalet förslag under 2012 ökade med 21,24 %. Detta antal, som motsvarar 2,58 % av de förslag som inkommit, antyder att antalet prövningsfall minskar, tack vare en ständig förbättring av arbetsmetoder och efterlevande av förfaranden.

3.6.        Kommunikation

I februari 2012 firade EFR sitt femårsjubileum, vilket var ett bra tillfälle att presentera uppnådda resultat. Vid tvådagarsevenemanget deltog politiska beslutsfattare och mottagare av EFR:s bidrag. Tre EU-kommissionärer, Europaparlamentets ITRE-ordförande, den danske vetenskapsministern som företrädde EU:s ordförandeskap och EFR:s ledning hade tillfälle att lyssna till forskningsresultat, lyckade projekt och, än viktigare, planer för framtiden.

Under 2012 lanserade det vetenskapliga rådet kampanjen ”ERC goes Global” som leds av EFR:s generalsekreterare, professor Donald Dingwell. På mindre än ett år besökte han 26 städer i nio länder och gav 70 presentationer. Nationella kontaktpunkter håller på att inrättas som ett resultat av dessa besök och två av dem (Brasilien, Taiwan) deltog i det årliga mötet för nationella kontaktpunkter i Bryssel i november. EFR deltog för första gången vid det årliga mötet för ”New Champions” (även kallat Davos sommarmöte) som anordnades i Kina. I Nordamerika deltog EFR i NSF:s karriärmässa och MIT:s europeiska karriärmässa, konferensen anordnad av American Association for the Advancement of Science och de årliga mötena för American Association for Cancer Research, Society for Neuroscience, American Anthropological Association och American Geophysical Union.

Förutom de initiativ som syftar till att uppmärksamma EFR:s finansieringsmöjligheter på global nivå, ökade EFR sin närvaro vid större internationella vetenskapliga konferenser, evenemang och utställningar samt karriärmässor och seminarier i Europa. EFR:s ordförande, professor Helga Nowotny, deltog i den europeiska spetsforskningskonferensen 2012 (European Excellence Conference 2012) som hölls i Århus under det danska ordförandeskapet och Falling Walls Conference i Berlin. Vid andra konferenser deltog ledamöter från vetenskapliga rådet och personal från EFR:s genomförandeorgan, där EFR genom ett stånd och informationsmöten informerade om EFR:s finansieringsmöjligheter: konferensen Euroscience Open Forum (ESOF) som hölls i Dublin, nobelpristagarmötet i Lindau, Nature Jobs Career Fair, World Congress of Political Sciences och European Congress of Mathematics, för att bara nämna några.

De nationella kontaktpunkterna, som finns i hela Europa och som fungerar som informationsspridare till potentiella sökande, hölls hela tiden underrättade om EFR:s ansökningsomgångar via e-post och genom möten en gång per halvår i Bryssel i juni och november.

I år har EFR förekommit flitigt i massmedia i såväl Europa som resten av världen, både som en organisation för finansiering, och genom de finansierade projekten och forskare som mottar bidrag. Genom sin kampanj ”ERC goes Global” har kommissionen ökat sina PR-insatser, vilket lett till mer massmedial bevakning runt om i världen än någonsin tidigare. Nyckelevenemanget vid EFR:s femårsdag rönte också mycket stor uppmärksamhet i medierna, vilket också gällde några nobelpristagares initiativ mot eventuella minskningar av EU:s forskningsbudget, där EFR nämndes som ett lyckat europeiskt exempel. Utöver medieevenemang som anordnades under året, skickade EFR regelbundet ut pressmeddelanden och uppdateringar. Många intervjuer med EFR:s ordförande och generalsekreterare samt med ledamöter i vetenskapliga rådet har publicerats. Denna pressaktivitet har lett till ett stort antal artiklar i både vetenskaplig och vanlig press (fler än 2 100 omnämnanden). I fråga om EFR:s närvaro på sociala medier, skapades ett Facebook-konto och ett Twitter-konto under 2012. EFR har fler än 1 100 anhängare på Facebook och fler än 1 800 anhängare på Twitter.

3.7.        Övervakning, bedömning och utvärdering av det särskilda programmet Idéer

En utvärdering av EFR:s viktigaste resultat gjordes i samband med konsekvensbedömningen av kommissionens förslag om Horisont 2020, som är nästa ramprogram för forskning och innovation[5]. Resultat från den fortlöpande övervakningen av programmet är bland annat följande:

· Bland dem som mottagit EFR-bidrag finns fem nobelpristagare och mottagare av Fields-medaljen. Sammanlagt 76 mottagare av EFR-bidrag har fått andra ansedda internationella vetenskapliga priser och utmärkelser.

· Det finns fler än 7 900 artiklar som erkänner EFR-finansiering i expertgranskade tidskrifter med stor genomslagskraft mellan 2008 och 2012.

· Varje mottagare av EFR-bidrag sysselsätter i genomsnitt sex andra forskare, och bidrar på så sätt till att utbilda en ny generation av framstående forskare.

· Analysen av ett betydande urval av projekt visar att ungefär hälften av EFR-gruppmedlemmar är medborgare i ett annat land än huvudforskaren är. EFR:s gruppmedlemmar kommer från 38 av de 41 länderna i det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA). Dessutom finns forskare av 55 olika nationaliteter utanför det europeiska forskningsområdet i grupper som arbetar med EFR-projekt. De flesta av dem är amerikaner, kineser, indier eller ryssar.

· Samma analys visar att jämställdheten är god: omkring 37 % av EFR:s gruppmedlemmar är kvinnor, vilket är en högre andel än antalet kvinnliga huvudforskare inom EFR (20 %). Majoriteten av dessa kvinnor är i början av sin forskningskarriär, så detta är en uppmuntrande signal för fler kvinnor inom spetsforskning i framtiden.

I juli 2012 har EFR:s genomförandeorgan varit självstyrande i tre år och är för närvarande föremål för en extern utvärdering, som inbegriper en kostnads- och intäktsanalys. Utvärderingsrapporten förväntas bli färdig under våren 2013 och kommer att överlämnas till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

4.           Europeiska forskningsrådets struktur

4.1.        Det vetenskapliga rådet

En successiv förnyelse av ledamöterna i det vetenskapliga rådet kommer att ske i februari och april 2013. Valberedningen lade fram sina förslag för kommissionen i juli 2012 och dess rapport[6] överlämnades till rådet och Europaparlamentet. Utifrån dessa förslag utsåg kommissionen följande nya ledamöter i vetenskapliga rådet: Professor Klaus Bock (Danish National Research Foundation), professor Athene Donald (University of Cambridge), Dr Barbara Ensoli (Istituto Superiore di Sanità, Rome), professor Nuria Sebastian Galles (Universitat Pompeu Fabra, Barcelona), professor Reinhard Genzel (Max Planck Institute for Extra-terrestrial Physics), professor, Dr. Ing. Matthias Kleiner (University of Dortmund), professor Eva Kondorosi (Hungarian Academy of Sciences) och professor Dr Reinhilde Veugelers (KU Leuven)[7].

Det vetenskapliga rådet höll fem plenarsammanträden 2012, varav två inte hölls i Bryssel: i Sofia (Bulgarien) i april och i Limassol (Cypern) i oktober. Sammanfattningen av plenarmötena offentliggörs på EFR:s webbplats[8].

Ledamöterna i det vetenskapliga rådet möttes även i arbetsgrupper om särskilda frågor: innovation och förbindelser med industrin, internationalisering, jämn könsfördelning och öppen åtkomst.

I juli 2012 tog det vetenskapliga rådet ytterligare ett steg mot att stärka sin politik för öppen tillgång genom att uppmuntra EFR-finansierade forskare att använda ämnesspecifika arkiv. Sedan det inrättades har EFR har varit en stark anhängare av idén att olika forskningsresultat, även publikationer och primärdata, ska göras fritt tillgängliga. Under 2007 fastställde det vetenskapliga rådet specifika riktlinjer med krav på att alla expertgranskade publikationer med ursprung i EFR-finansierade projekt vid utgivningen ska deponeras i lämpliga forsknings- eller institutionsarkiv och sex månader efter utgivningen ska det finnas tillgång till dem.

Det vetenskapliga rådet har två ständiga kommittéer, en för expertgranskning och en för intressekonflikter, fel i yrkesutövningen som forskare samt etiska frågor.

· I maj 2012 deltog EFR i ”Global Summit on merit (peer) review” i Washington arrangerat av National Science Foundation (NSF). Chefer för forskningsråd från cirka 50 länder enades om principer för meritgenomgång och inrättade ett globalt forskningsråd.

· På grundval av arbetet i kommittén för intressekonflikter, fel i yrkesutövningen som forskare och etiska frågor, antog det vetenskapliga rådet vid sitt plenarsammanträde den 4 och 5 oktober 2012 en strategi för att identifiera och åtgärda fel i yrkesutövningen i fråga om EFR-sökande och -projekt[9]. Genom strategin institutionaliseras det som varit EFR:s praxis vid hantering av fel i yrkesutövningen som forskare. Strategin gör att alla farhågor om eventuella fel i yrkesutövningen som forskare eller misstänkta överträdelser av forskningens integritet när det gäller en EFR-sökande eller –projekt kommer att behandlas inom det rättsliga och procedurmässiga system som gäller för ett organ som inrättats inom Europeiska kommissionens ramverk.

Det vetenskapliga rådets plenarsammanträden och ledamöternas möten med EFR-intressenter förbereds med organisatoriskt och administrativt stöd från genomförandeorganet. Genomförandeorganet står också till tjänst med råd och analyser som underlättar det vetenskapliga rådets uppdrag enligt beskrivningen i bilaga 1 till det särskilda programmet Idéer samt med stöd till arbetsgruppernas och de ständiga kommittéernas operativa verksamhet.

För att ytterligare stärka EFR:s samarbete med kommissionen och genomförandeorganet sammanträder det vetenskapliga rådets ordförande och vice ordförande samt EFR:s generalsekreterare och genomförandeorganets direktör regelbundet i EFR:s styrelse. Vid dessa sammanträden deltar även genomförandeorganets högre chefer. Styrelsen sammanträdde tio gånger i Bryssel under 2012, främst för att förbereda eller följa upp det vetenskapliga rådets möten.

4.2.        EFR:s genomförandeorgan

Sedan juli 2009 har EFR:s genomförandeorgan ansvarat för alla aspekter av det administrativa genomförandet och programgenomförandet, i enlighet med vad som anges i arbetsprogrammet.

Genomförandeorganets verksamhet övervakas av en styrkommitté som utses av kommissionen. Dess ordförande är generaldirektören för GD Forskning och innovation och har dessutom två externa ledamöter från det vetenskapliga rådet. Under 2012 hade styrkommittén fyra möten och antog beslut rörande EFR:s genomförandeorgans årliga arbetsprogram, budget och årsredovisning samt organisatoriska struktur. Den 25 juli 2012 utnämndes Pablo Amor till direktör för EFR:s genomförandeorgan.

4.2.1.     Genomförandeorganets personal

2012 års driftsbudget medgav anställning av 100 tillfälligt anställda, 281 kontraktsanställda och 8 utstationerade nationella experter, totalt alltså 389 anställda.

I slutet av december 2012 hade genomförandeorganet sammanlagt 380 anställda: 96 tillfälligt anställda, 275 kontraktsanställda och 9 utstationerade nationella experter.

Statistik från december 2012 visar att av genomförandeorganets anställda är cirka 35 % män och 65 % kvinnor. När det gäller könsfördelningen för högkvalificerade specialister (tillfälligt anställda och kontraktsanställda i tjänstegrupp IV) var 61 % av posterna tillsatta med kvinnor. I slutet av 2012 var medborgare från 26 medlemsstater anställda vid genomförandeorganet.

5.           Slutsatser och utsikter för 2013

2012 kännetecknades av flera viktiga händelser för Europeiska forskningsrådet. De mest framträdande var EFR:s femårsjubileum, lanseringen av kampanjen ”ERC goes Global”, det första internationella avtalet med den amerikanska vetenskapsstiftelsen National Science Foundation, en av EFR:s huvudforskare vinner Nobelpriset i fysik, och EFR-bidragsmottagare deltar i Davos sommarmöte. I slutet av 2012 hade EFR genomfört tio ansökningsomgångar för startbidrag och bidrag till avancerad forskning, två ansökningsomgångar för koncepttest och en för synergibidrag. Dessa ansökningsomgångar ledde till att totalt över 34 000 förslag lämnades in, varav fler än 3 500 har valts ut för finansiering efter en rigorös expertgranskning.

Under 2013 väntas det med stor spänning på Europaparlamentets och rådets beslut om kommissionens förslag till Horisont 2020, inklusive en förväntad ökning av EFR:s anslag. Ökad budget för EFR kommer att göra det möjligt att stödja fler toppforskare och deras banbrytande idéer och framförallt kan yngre forskare få ett långsiktigt perspektiv.

Ytterligare två händelser planeras för 2013:

· Sedan 2010 har startbidrag sammanlänkats för att ge sökande möjlighet att jämföras med forskare med liknande kvalifikationer. Generellt sett är ”startforskare” (från två år och upp till sju år efter doktorsexamen) fortfarande i färd med att starta egna forskarlag, medan etablerade forskare (från sju år och upp till 12 år efter doktorsexamen) mycket ofta visserligen redan arbetar med ett eget forskarlag, men måste konsolidera verksamheten. Som en följd av detta, och som var på snabbt ökande antal ansökningar om startbidrag, kommer det vetenskapliga rådet att införa två separata ansökningsomgångar i arbetsprogrammet för 2013[10].

· I linje med rekommendationerna ifrån EFR:s arbetsgrupp, som återfinns i EFR:s förslag för Horisont 2020, har kommissionen inrättat en oberoende urvalskommitté på hög nivå för nästa EFR-ordförande[11]. Inom ramen för Horisont 2020 kommer EFR:s ordförande också att se till att generalsekreteraren för EFR kommer att ha sitt säte i Bryssel och ägna det mesta av sin tid åt EFR:s verksamhet. Urvalskommittén, som leds av Lord Sainsbury of Turville, förväntas rapportera till kommissionen i god tid före utnämningen av den nye EFR-ordföranden när Horisont 2020 trätt i kraft.

[1]               EUT L 57, 24.2.2007, s.14.

[2]               2008/37/EG: Kommissionens beslut av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för förvaltningen av det särskilda gemenskapsprogrammet Idéer på området spetsforskning enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 (EUT L 9, 12.1.2008, s. 15).

[3]               http://erc.europa.eu/sites/default/files/document/file/erc_annual_report_2012.pdf

[4]               K(2011) 4961 av den 19 juli 2011, ej offentliggjord.

[5]               KOM(2011) 809 slutlig, 30.11.2011.

[6] http://erc.europa.eu/sites/default/files/document/file/ERC_Identification_Committee_Final_Report_2012.pdf

[7]               C (2012) 9244 av den 13.12.2012, EGT C 396 av den 21.12.2012, s. 30.

[8]               http://erc.europa.eu/about-erc/organisation

[9]               http://erc.europa.eu/sites/default/files/press_release/files/ERC_Scmisconduct_Strategy.pdf

[10]             http://erc.europa.eu/documents/erc-work-programme-2013

[11]             http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-1393_en.htm

Top