EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0318
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT on the European Research Council's operations and realisation of the objectives set out in the Specific Programme "Ideas" in 2012
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om Europeiska forskningsrådets verksamhet och uppfyllandet av målen i det särskilda programmet Idéer under 2012
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om Europeiska forskningsrådets verksamhet och uppfyllandet av målen i det särskilda programmet Idéer under 2012
/* COM/2013/0318 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om Europeiska forskningsrådets verksamhet och uppfyllandet av målen i det särskilda programmet Idéer under 2012 /* COM/2013/0318 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH
EUROPAPARLAMENTET om Europeiska forskningsrådets verksamhet och
uppfyllandet av målen i det särskilda programmet Idéer under 2012 1. Inledning och rättslig grund Det europeiska forskningsrådet (EFR), som
skapades genom kommissionens beslut 2007/134/EG[1],
har som huvuduppgift att genomföra det särskilda programmet Idéer, med en
sammanlagd budget på 7,51 miljarder euro. EFR består av ett oberoende vetenskapligt råd
som stöds av en särskild genomförandestruktur i form av EFR:s
genomförandeorgan, som skapades enligt de allmänna bestämmelserna om
genomförandeorgan[2].
Ansvaret för att genomföra programmet Idéer och bistå det vetenskapliga rådet
delegerades till EFR:s genomförandeorgan av kommissionen 2008 och självstyre beviljades
för organet i juli 2009. Den här årsrapporten från kommissionen har
utarbetats i samarbete med EFR:s vetenskapliga råd och EFR:s genomförandeorgan.
I enlighet med artikel 4.4 i och bilaga I till rådets beslut om det
särskilda programmet Idéer innehåller den kommissionens bedömning av EFR:s
verksamhet och av hur målen har uppfyllts under 2012. Rapporten kompletteras av
en rapport från vetenskapliga rådet om det vetenskapliga genomförandet av och
de vetenskapliga resultaten av programmet under 2012[3]. 2. Strategi Det vetenskapliga rådet ansvarar för att
fastställa EFR:s forskningsstrategi, inklusive dess viktigaste
strategidokument, det vill säga det årliga arbetsprogrammet för Idéer. 2.1. Typer av åtgärder Följande två bidragsformer utgör kärnan i arbetsprogrammet
för Idéer: Startbidrag som
stöder forskare i början av karriären och som syftar till att skapa
arbetsförhållanden som gör det möjligt för dem att bli oberoende
forskningsledare. Bidrag till avancerad forskning som är avsedda att stödja framstående och etablerade forskningsledare
genom att ge dem de resurser som är nödvändiga för att de ska kunna fortsätta
att arbeta med sitt forskarlag och nå nya genombrott inom sitt
forskningsområde. En ny bidragsmöjlighet (koncepttest - Proof
of Concept) erbjuds forskare som mottar bidrag från EFR för att etablera
innovationspotentialen hos idéer som uppkommer inom deras EFR-finansierade
projekt. Bidragsmöjligheten är tänkt att täcka en lucka i finansieringen under
den tidigaste fasen av innovationsprocessen. Under 2012 införde det vetenskapliga rådet som
pilotprojekt ett synergibidrag (Synergy Grants) riktat till
huvudforskare och deras forskarlag. Till skillnad från konsortier är
synergibidraget riktat till enskilda forskare vars kompletterande kompetenser,
kunskaper och resurser gör att de tillsammans kan ta itu med
spetsforskningsproblem och nå längre än vad enskilda forskare ensamma kan
uppnå. Synergibidrag följer de strikta EFR-reglerna om enbart världsklass
(”excellence-only”) och är öppna för förslag inom alla forskningsområden och
för alla stipendier. 2.2. Arbetsprogrammet 2012 för det
särskilda programmet Idéer Arbetsprogrammet 2012 för det särskilda
programmet Idéer fastställdes av det vetenskapliga rådet den
21 mars 2011 och antogs av kommissionen den 19 juli 2011[4]. Förutom införandet av synergibidrag, gjordes
endast ett fåtal justeringar av den vetenskapliga strategin och de avser
expertgranskning: tvärvetenskapliga förslag utvärderas nu av den panel som
anges av sökanden, med stöd från andra relevanta paneler, och ett nytt
rankningssystem (A, B eller C, åtföljd av en rankning av förslagen) infördes
för att ge bättre återkoppling till de sökande. 2.3. Metod för expertgranskning EFR använder sig
av en struktur med expertutvärderingspaneler på hög nivå som har valts ut av
vetenskapliga rådet och som innehåller forskare, ingenjörer och akademiker från
både EU-länder och andra länder. Dessa paneler täcker alla
forskningsdiscipliner och organiseras runt tre huvudsakliga forskningsområden:
fysik och ingenjörsvetenskap, naturvetenskap samt samhällsvetenskap och
humaniora. I överensstämmelse med tidigare ansökningsomgångar var antalet
paneler 25 för både systemet med startbidrag och systemet med bidrag till
avancerad forskning. Förslagen avseende koncepttest utvärderades av en särskild
grupp expertgranskare som arbetade på distans. Synergibidragen bedömdes av fem
olika paneler i ett specialutformat tvåstegsförfarande. 3. Programgenomförande Vid genomförandet av programmet 2012
utnyttjades åtagandebemyndiganden på 1,6 miljarder euro (övergripande
åtaganden) och betalningsbemyndiganden på 871 miljoner euro, vilket motsvarar
100 % av driftsanslagen för det särskilda programmet Idéer för 2012. Omkring
2,4 % av driftsbudgeten användes till administration. 3.1. Bidrag Sedan arbetsprogrammet 2008 omfattar EFR:s
utlysningar en ansökningsprocess i ett steg, där de sökande ombeds att
presentera fullständiga förslag, och en bedömning i två steg. Det bästa förslaget erbjuds bidrag beroende på
den tillgängliga budgeten. Erbjudandet görs på grundval av förslaget i sig och
den finansiering som rekommenderas efter expertutvärderingen. 3.1.1. EFR:s startbidrag Ansökningsomgången för EFR:s startbidrag för
2012 offentliggjordes i juli 2011 med en preliminär budget på 730 miljoner
euro, vilket är en ökning med 10 % jämfört med 2011. Totalt 4 741 förslag kom
in, fördelade på följande områden: 2 058 inom fysik och ingenjörsvetenskap (43
%), 1 653 inom naturvetenskap (35 %) samt 1 030 inom samhällsvetenskap och
humaniora (22 %). Sammanlagt 566 förslag har valts ut för finansiering. Mer än
790 miljoner euro beviljades och det genomsnittliga bidraget låg på omkring 1,4
miljoner euro. 2013 års startbidrag offentliggjordes i juli
2012 för sökande som kan betecknas som ”startforskare” (dvs. huvudforskare som
doktorerade för första gången minst två och högst sju år från ansökningsdagen)
med en preliminär budget på 398 miljoner euro. Totalt 3 329 förslag lämnades
in: 1 486 inom fysik och ingenjörsvetenskap, 1 073 inom biovetenskap och 770 inom
samhällsvetenskap och humaniora, vilket motsvarar 45 %, 32 % och
23 %. En liten men konstant ökning av andelen inom fysik och
ingenjörsvetenskap kan skönjas från 41 % under 2011 till 43 % år 2012
och 45 % år 2013. 3.1.2. EFR:s bidrag till avancerad
forskning Ansökningsomgången för EFR:s bidrag till
avancerad forskning 2012 offentliggjordes i november 2011 med en preliminär
budget på 680 miljoner euro. Totalt 2 304 förslag kom in, fördelade
på följande sätt: 978 inom fysik och ingenjörsvetenskap (42 %), 773 inom
naturvetenskap (34 %) samt 553 inom samhällsvetenskap och humaniora (24 %).
Efter utvärderingen beviljades 313 förslag finansiering på totalt omkring 720
miljoner euro och det genomsnittliga bidraget låg på cirka 2,3 miljoner euro. Ansökningsomgången för EFR:s bidrag till
avancerad forskning 2013 offentliggjordes i juli 2012 med en preliminär budget
på 662 miljoner euro. Totalt 2 408 förslag lämnades in: 1 053 inom fysik
och ingenjörsvetenskap, 788 inom biovetenskap och 567 inom samhällsvetenskap
och humaniora, vilket motsvarar 44 %, 33 % och 23 %. Andelen förslag inom
fysik och ingenjörsvetenskap ökade från 40 % under 2011 till 42 %
under 2012 och 44 % under 2013. 3.1.3. EFR:s bidrag till koncepttest I den första ansökningsomgången för
koncepttest 2011 beviljades 51 bidrag, av vilka de slutliga 22, som valdes ut i
slutet av 2011, offentliggjordes i februari 2012. De första 29 bidragen
tillkännagavs i oktober 2011. Under 2012 beviljades ytterligare 33 bidrag
till koncepttest vid sista ansökningsdagen i maj och ytterligare 27 vid sista
ansökningsdagen i oktober, vilket innebar att det totala antalet beviljade
bidrag till koncepttest i slutet av 2012 var 111. 3.1.4. Synergibidrag Den första ansökningsomgången för
synergibidrag lockade 710 ansökningar, vilka bedömdes efter ett specialutformat
utvärderingsförfarande. I en extremt konkurrensutsatt ansökningsomgång valdes
slutligen 11 projekt ut i december 2012 för finansiering i högst sex år. Det
genomsnittliga synergibidrag som valts ut för finansiering uppgår till 11,5
miljoner euro och den totala budgeten för 2012 uppgick till 126 miljoner euro.
Eftersom varje synergibidrag berör mellan två och fyra huvudforskare, får 38
framstående forskare stöd genom dessa 11 bidrag. Det stora antalet förslag som
inkommer bekräftar bilden av ett mycket starkt intresse bland forskarvärlden
för detta nya slags bidrag. 3.2. Samarbete mellan EFR och NSF Den 13 juli 2012
undertecknade Máire Geoghegan-Quinn, EU-kommissionär för forskning, innovation
och vetenskap, och Dr Subra Suresh, direktör för National Science Foundation i
USA (NSF) ett ”genomförandearrangemang” inom ramen för avtalet om forskning och
teknik mellan EU och USA. Initiativet är utformat för att hjälpa de mest
lovande unga forskarna, som bor i USA och som NSF valt ut på förhand, att
tillbringa en viss tid — mellan sex och tolv månader — i Europa, som medlemmar
i EFR:s stipendiatlag. Hittills har 2 330 EFR-stipendiater kontaktats och 760
har tackat ja. Initiativet syftar till att sammanföra forskare med gemensamma
intressen och kompletterande starka sidor i deras strävan att föra forskningen
framåt och förbättra vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan de båda
kontinenterna. 3.3. Programkommittén Programkommittén för det särskilda programmet
Idéer fungerar utöver sina formella arbetsuppgifter som ett viktigt
kommunikationsnät mellan medlemsstaterna och de länder som är associerade till
sjunde ramprogrammet, det vetenskapliga rådet, EFR:s generalsekreterare och
kommissionen. Kommittén sammanträdde den 18 april och den 12 oktober
2012. 3.4. Etisk granskning Under 2012 godkändes tre förslag om forskning
på mänskliga embryonala stamceller efter en etisk granskning och godkännande
från kommittén för programmet Idéer. Ytterligare tre genomgick etisk granskning
och diskuteras för närvarande av kommittén för programmet Idéer. 3.5. Prövning Under 2012 minskade det totala antalet
prövningsfall från 234 till 204 (- 13 %), trots att antalet förslag under
2012 ökade med 21,24 %. Detta antal, som motsvarar 2,58 % av de
förslag som inkommit, antyder att antalet prövningsfall minskar, tack vare en
ständig förbättring av arbetsmetoder och efterlevande av förfaranden. 3.6. Kommunikation I februari 2012
firade EFR sitt femårsjubileum, vilket var ett bra tillfälle att presentera uppnådda
resultat. Vid tvådagarsevenemanget deltog politiska beslutsfattare och
mottagare av EFR:s bidrag. Tre EU-kommissionärer, Europaparlamentets
ITRE-ordförande, den danske vetenskapsministern som företrädde EU:s
ordförandeskap och EFR:s ledning hade tillfälle att lyssna till
forskningsresultat, lyckade projekt och, än viktigare, planer för framtiden. Under 2012
lanserade det vetenskapliga rådet kampanjen ”ERC goes Global” som leds av EFR:s
generalsekreterare, professor Donald Dingwell. På mindre än ett år besökte han
26 städer i nio länder och gav 70 presentationer. Nationella kontaktpunkter
håller på att inrättas som ett resultat av dessa besök och två av dem
(Brasilien, Taiwan) deltog i det årliga mötet för nationella kontaktpunkter i
Bryssel i november. EFR deltog för första gången vid det årliga mötet för ”New Champions”
(även kallat Davos sommarmöte) som anordnades i Kina. I Nordamerika deltog EFR
i NSF:s karriärmässa och MIT:s europeiska karriärmässa, konferensen anordnad av
American Association for the Advancement of Science och de årliga mötena för
American Association for Cancer Research, Society for Neuroscience, American
Anthropological Association och American Geophysical Union. Förutom de initiativ som syftar till att
uppmärksamma EFR:s finansieringsmöjligheter på global nivå, ökade EFR sin
närvaro vid större internationella vetenskapliga konferenser, evenemang och
utställningar samt karriärmässor och seminarier i Europa. EFR:s ordförande,
professor Helga Nowotny, deltog i den europeiska spetsforskningskonferensen
2012 (European Excellence Conference 2012) som hölls i Århus under det danska
ordförandeskapet och Falling Walls Conference i Berlin. Vid andra konferenser
deltog ledamöter från vetenskapliga rådet och personal från EFR:s genomförandeorgan,
där EFR genom ett stånd och informationsmöten informerade om EFR:s
finansieringsmöjligheter: konferensen Euroscience Open Forum (ESOF) som hölls i
Dublin, nobelpristagarmötet i Lindau, Nature Jobs Career Fair, World Congress
of Political Sciences och European Congress of Mathematics, för att bara nämna
några. De nationella kontaktpunkterna, som finns i
hela Europa och som fungerar som informationsspridare till potentiella sökande,
hölls hela tiden underrättade om EFR:s ansökningsomgångar via e-post och genom
möten en gång per halvår i Bryssel i juni och november. I år har EFR förekommit flitigt i massmedia i
såväl Europa som resten av världen, både som en organisation för finansiering,
och genom de finansierade projekten och forskare som mottar bidrag. Genom sin
kampanj ”ERC goes Global” har kommissionen ökat sina PR-insatser, vilket lett
till mer massmedial bevakning runt om i världen än någonsin tidigare.
Nyckelevenemanget vid EFR:s femårsdag rönte också mycket stor uppmärksamhet i
medierna, vilket också gällde några nobelpristagares initiativ mot eventuella
minskningar av EU:s forskningsbudget, där EFR nämndes som ett lyckat europeiskt
exempel. Utöver medieevenemang som anordnades under året, skickade EFR
regelbundet ut pressmeddelanden och uppdateringar. Många intervjuer med EFR:s
ordförande och generalsekreterare samt med ledamöter i vetenskapliga rådet har
publicerats. Denna pressaktivitet har lett till ett stort antal artiklar i både
vetenskaplig och vanlig press (fler än 2 100 omnämnanden). I fråga om
EFR:s närvaro på sociala medier, skapades ett Facebook-konto och ett
Twitter-konto under 2012. EFR har fler än 1 100 anhängare på Facebook och
fler än 1 800 anhängare på Twitter. 3.7. Övervakning, bedömning och
utvärdering av det särskilda programmet Idéer En utvärdering av
EFR:s viktigaste resultat gjordes i samband med konsekvensbedömningen av
kommissionens förslag om Horisont 2020, som är nästa ramprogram för
forskning och innovation[5].
Resultat från den fortlöpande övervakningen av programmet är bland annat
följande: ·
Bland dem som mottagit EFR-bidrag finns fem
nobelpristagare och mottagare av Fields-medaljen. Sammanlagt 76 mottagare av
EFR-bidrag har fått andra ansedda internationella vetenskapliga priser och
utmärkelser. ·
Det finns fler än 7 900 artiklar som erkänner
EFR-finansiering i expertgranskade tidskrifter med stor genomslagskraft mellan
2008 och 2012. ·
Varje mottagare av EFR-bidrag sysselsätter i
genomsnitt sex andra forskare, och bidrar på så sätt till att utbilda en ny
generation av framstående forskare. ·
Analysen av ett betydande urval av projekt visar
att ungefär hälften av EFR-gruppmedlemmar är medborgare i ett annat land än
huvudforskaren är. EFR:s gruppmedlemmar kommer från 38 av de 41 länderna i det
europeiska området för forskningsverksamhet (ERA). Dessutom finns forskare av
55 olika nationaliteter utanför det europeiska forskningsområdet i grupper som
arbetar med EFR-projekt. De flesta av dem är amerikaner, kineser, indier eller
ryssar. ·
Samma analys visar att jämställdheten är god: omkring
37 % av EFR:s gruppmedlemmar är kvinnor, vilket är en högre andel än
antalet kvinnliga huvudforskare inom EFR (20 %). Majoriteten av dessa
kvinnor är i början av sin forskningskarriär, så detta är en uppmuntrande
signal för fler kvinnor inom spetsforskning i framtiden. I juli 2012 har
EFR:s genomförandeorgan varit självstyrande i tre år och är för närvarande
föremål för en extern utvärdering, som inbegriper en kostnads- och
intäktsanalys. Utvärderingsrapporten förväntas bli färdig under våren 2013 och
kommer att överlämnas till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten. 4. Europeiska forskningsrådets struktur 4.1. Det vetenskapliga rådet En successiv förnyelse av ledamöterna i det
vetenskapliga rådet kommer att ske i februari och april 2013. Valberedningen
lade fram sina förslag för kommissionen i juli 2012 och dess rapport[6] överlämnades till rådet och
Europaparlamentet. Utifrån dessa förslag utsåg kommissionen följande nya
ledamöter i vetenskapliga rådet: Professor Klaus Bock (Danish National
Research Foundation), professor Athene Donald (University of Cambridge),
Dr Barbara Ensoli (Istituto Superiore di Sanità, Rome), professor Nuria
Sebastian Galles (Universitat Pompeu Fabra, Barcelona), professor
Reinhard Genzel (Max Planck Institute for Extra-terrestrial Physics),
professor, Dr. Ing. Matthias Kleiner (University of Dortmund), professor Eva
Kondorosi (Hungarian Academy of Sciences) och professor Dr Reinhilde
Veugelers (KU Leuven)[7].
Det vetenskapliga rådet höll fem
plenarsammanträden 2012, varav två inte hölls i Bryssel: i Sofia (Bulgarien) i
april och i Limassol (Cypern) i oktober. Sammanfattningen av plenarmötena
offentliggörs på EFR:s webbplats[8]. Ledamöterna i det vetenskapliga rådet möttes
även i arbetsgrupper om särskilda frågor: innovation och förbindelser med
industrin, internationalisering, jämn könsfördelning och öppen åtkomst. I juli 2012 tog det vetenskapliga rådet
ytterligare ett steg mot att stärka sin politik för öppen tillgång genom att
uppmuntra EFR-finansierade forskare att använda ämnesspecifika arkiv. Sedan det
inrättades har EFR har varit en stark anhängare av idén att olika
forskningsresultat, även publikationer och primärdata, ska göras fritt
tillgängliga. Under 2007 fastställde det vetenskapliga rådet specifika
riktlinjer med krav på att alla expertgranskade publikationer med ursprung i
EFR-finansierade projekt vid utgivningen ska deponeras i lämpliga forsknings-
eller institutionsarkiv och sex månader efter utgivningen ska det finnas
tillgång till dem. Det vetenskapliga rådet har två ständiga
kommittéer, en för expertgranskning och en för intressekonflikter, fel i
yrkesutövningen som forskare samt etiska frågor. ·
I maj 2012 deltog EFR i ”Global Summit on merit
(peer) review” i Washington arrangerat av National Science Foundation (NSF).
Chefer för forskningsråd från cirka 50 länder enades om principer för
meritgenomgång och inrättade ett globalt forskningsråd. ·
På grundval av arbetet i kommittén för
intressekonflikter, fel i yrkesutövningen som forskare och etiska frågor, antog
det vetenskapliga rådet vid sitt plenarsammanträde den 4 och 5 oktober 2012 en
strategi för att identifiera och åtgärda fel i yrkesutövningen i fråga om
EFR-sökande och -projekt[9].
Genom strategin institutionaliseras det som varit EFR:s praxis vid hantering av
fel i yrkesutövningen som forskare. Strategin gör att alla farhågor om
eventuella fel i yrkesutövningen som forskare eller misstänkta överträdelser av
forskningens integritet när det gäller en EFR-sökande eller –projekt kommer att
behandlas inom det rättsliga och procedurmässiga system som gäller för ett
organ som inrättats inom Europeiska kommissionens ramverk. Det vetenskapliga rådets plenarsammanträden
och ledamöternas möten med EFR-intressenter förbereds med organisatoriskt och
administrativt stöd från genomförandeorganet. Genomförandeorganet står också
till tjänst med råd och analyser som underlättar det vetenskapliga rådets
uppdrag enligt beskrivningen i bilaga 1 till det särskilda programmet Idéer
samt med stöd till arbetsgruppernas och de ständiga kommittéernas operativa
verksamhet. För att ytterligare stärka EFR:s samarbete med
kommissionen och genomförandeorganet sammanträder det vetenskapliga rådets
ordförande och vice ordförande samt EFR:s generalsekreterare och
genomförandeorganets direktör regelbundet i EFR:s styrelse. Vid dessa
sammanträden deltar även genomförandeorganets högre chefer. Styrelsen
sammanträdde tio gånger i Bryssel under 2012, främst för att förbereda eller
följa upp det vetenskapliga rådets möten. 4.2. EFR:s genomförandeorgan Sedan juli 2009 har EFR:s genomförandeorgan
ansvarat för alla aspekter av det administrativa genomförandet och
programgenomförandet, i enlighet med vad som anges i arbetsprogrammet. Genomförandeorganets verksamhet övervakas av
en styrkommitté som utses av kommissionen. Dess ordförande är generaldirektören
för GD Forskning och innovation och har dessutom två externa ledamöter från det
vetenskapliga rådet. Under 2012 hade styrkommittén fyra möten och antog beslut
rörande EFR:s genomförandeorgans årliga arbetsprogram, budget och
årsredovisning samt organisatoriska struktur. Den 25 juli 2012 utnämndes Pablo
Amor till direktör för EFR:s genomförandeorgan. 4.2.1. Genomförandeorganets personal 2012 års driftsbudget medgav anställning av
100 tillfälligt anställda, 281 kontraktsanställda och 8 utstationerade
nationella experter, totalt alltså 389 anställda. I slutet av december 2012 hade
genomförandeorganet sammanlagt 380 anställda: 96 tillfälligt anställda,
275 kontraktsanställda och 9 utstationerade nationella experter. Statistik från december 2012 visar att av
genomförandeorganets anställda är cirka 35 % män och 65 % kvinnor.
När det gäller könsfördelningen för högkvalificerade specialister (tillfälligt
anställda och kontraktsanställda i tjänstegrupp IV) var 61 % av posterna
tillsatta med kvinnor. I slutet av 2012 var medborgare från
26 medlemsstater anställda vid genomförandeorganet. 5. Slutsatser och utsikter för 2013 2012 kännetecknades av flera viktiga händelser
för Europeiska forskningsrådet. De mest framträdande var EFR:s femårsjubileum,
lanseringen av kampanjen ”ERC goes Global”, det första internationella avtalet
med den amerikanska vetenskapsstiftelsen National Science Foundation, en av
EFR:s huvudforskare vinner Nobelpriset i fysik, och EFR-bidragsmottagare deltar
i Davos sommarmöte. I slutet av 2012 hade EFR genomfört tio ansökningsomgångar
för startbidrag och bidrag till avancerad forskning, två ansökningsomgångar för
koncepttest och en för synergibidrag. Dessa ansökningsomgångar ledde till att
totalt över 34 000 förslag lämnades in, varav fler än 3 500 har valts ut för
finansiering efter en rigorös expertgranskning. Under 2013 väntas det med stor spänning på
Europaparlamentets och rådets beslut om kommissionens förslag till Horisont
2020, inklusive en förväntad ökning av EFR:s anslag. Ökad budget för EFR kommer att göra det möjligt att stödja fler
toppforskare och deras banbrytande idéer och framförallt kan yngre forskare få
ett långsiktigt perspektiv. Ytterligare två
händelser planeras för 2013: ·
Sedan 2010 har startbidrag sammanlänkats för att ge
sökande möjlighet att jämföras med forskare med liknande kvalifikationer.
Generellt sett är ”startforskare” (från två år och upp till sju år efter
doktorsexamen) fortfarande i färd med att starta egna forskarlag, medan
etablerade forskare (från sju år och upp till 12 år efter doktorsexamen) mycket
ofta visserligen redan arbetar med ett eget forskarlag, men måste konsolidera
verksamheten. Som en följd av detta, och som var på snabbt ökande antal
ansökningar om startbidrag, kommer det vetenskapliga rådet att införa två
separata ansökningsomgångar i arbetsprogrammet för 2013[10]. ·
I linje med rekommendationerna ifrån EFR:s
arbetsgrupp, som återfinns i EFR:s förslag för Horisont 2020, har kommissionen
inrättat en oberoende urvalskommitté på hög nivå för nästa EFR-ordförande[11]. Inom ramen för Horisont 2020
kommer EFR:s ordförande också att se till att generalsekreteraren för EFR
kommer att ha sitt säte i Bryssel och ägna det mesta av sin tid åt EFR:s
verksamhet. Urvalskommittén, som leds av Lord Sainsbury of Turville, förväntas
rapportera till kommissionen i god tid före utnämningen av den nye
EFR-ordföranden när Horisont 2020 trätt i kraft. [1] EUT L 57, 24.2.2007, s.14. [2] 2008/37/EG: Kommissionens beslut av den 14 december 2007
om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för
förvaltningen av det särskilda gemenskapsprogrammet Idéer på området
spetsforskning enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 (EUT L 9, 12.1.2008, s.
15). [3] http://erc.europa.eu/sites/default/files/document/file/erc_annual_report_2012.pdf [4] K(2011) 4961 av den 19 juli 2011, ej offentliggjord. [5] KOM(2011) 809 slutlig, 30.11.2011. [6] http://erc.europa.eu/sites/default/files/document/file/ERC_Identification_Committee_Final_Report_2012.pdf [7] C (2012) 9244 av den 13.12.2012, EGT C 396 av den
21.12.2012, s. 30. [8] http://erc.europa.eu/about-erc/organisation [9] http://erc.europa.eu/sites/default/files/press_release/files/ERC_Scmisconduct_Strategy.pdf [10] http://erc.europa.eu/documents/erc-work-programme-2013 [11] http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-1393_en.htm