52013DC0298

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EN EUROPEISK STRATEGI FÖR MIKRO- OCH NANOELEKTRONISKA KOMPONENTER OCH SYSTEM

1.           Inledning

Mikro- och nanoelektroniska komponenter och system[1] är inte bara viktiga för digitala produkter och tjänster, utan de ligger även som grund för innovation och konkurrenskraft i alla stora ekonomiska sektorer. Dagens bilar, flygplan och tåg är säkrare, energieffektivare och bekvämare tack vare de elektroniska delarna. Samma sak gäller för andra stora sektorer, t.ex. medicinsk utrustning och sjukvårdsutrustning, hushållsmaskiner, energinätverk och säkerhetssystem. Av denna orsak är mikro- och nanoelektronik viktig möjliggörande teknik[2] och avgörande för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen (EU).

Detta meddelande innehåller en strategi som är avsedd att stärka den europeiska mikro- och nanoelektronikindustrins konkurrenskraft och tillväxtkapacitet. Målet är att Europa, i linje med den uppdaterade industripolitiken[3], ska behålla sin ledande plats inom design och produktion av dessa teknologier och att skapa fördelar för hela ekonomin.

Strategin omfattar politiska instrument på regional och nationell nivå samt EU-nivå, inbegripet stöd till forskning, utveckling och innovation, tillgång till kapitalinvesteringar (capex) samt förbättringar i och bättre användning av relevant lagstiftning. Strategin bygger på Europas styrkor[4] och regionala kluster av hög kvalitet. Den täcker hela värdekedjan från material- och utrustningsproduktion till design och volymproduktion av mikro- och nanoelektroniska komponenter och system.

Områdets betydelse och de utmaningar som parter i EU står inför kräver omedelbara och djärva åtgärder så att inga svaga länkar lämnas i Europas innovations- och värdekedjor. Tyngdpunkten har lagts på att

· attrahera och kanalisera investeringar som stöd till en europeisk vägkarta för industriellt ledarskap inom mikro- och nanoelektronik

· skapa en mekanism på EU-nivå för att kombinera och rikta stöd från medlemsstater, EU och den privata sektorn till forskning, utveckling och innovation inom mikro- och nanoelektronik

· vidta åtgärder för att stärka Europas konkurrenskraft i riktning mot globalt likvärdiga konkurrensvillkor när det gäller statligt stöd, stödja näringslivets utveckling och små- och medelstora företag samt hantera kompetensunderskottet.

2.           Varför är mikro- och nanoelektronik viktigt för Europa?

2.1.        En viktig industri med stor tillväxtpotential och stort ekonomiskt fotavtryck

Mikro- och nanoelektronik ligger till grund för en betydande del av världsekonomin. Dess roll kommer att fortsätta att växa allteftersom framtida produkter och tjänster blir mer digitala, vilket visas nedan.

· Den globala omsättningen för denna sektor år 2012 var 230 miljarder euro[5]. Värdet på produkter som omfattar mikro- och nanoelektroniska komponenter representerar ca 1 600 miljarder euro i hela världen.

· Trots den senaste tidens finansiella och ekonomiska svårigheter har världsmarknaden för mikro- och nanoelektronik vuxit med 5 procent per år sedan år 2000. Ytterligare tillväxt av minst samma storlek förutspås för den återstående delen av det innevarande årtiondet.

· Innovationstakten på området är en av de största drivkrafterna bakom den höga tillväxttakten i hela digitala sektorn, som i dagens läge har ett totalt värde på ca 3 000 miljarder euro i hela världen[6].

· I Europa står mikro- och nanoelektroniken för 200 000 direkta och mer än 1 000 000 indirekta arbetstillfällen[7] och kunskapsefterfrågan är omättlig.

· Mikro- och nanoelektronikens inverkan på ekonomin som helhet uppskattas till 10 procent av världens BNP[8].

2.2.        En teknologi som är viktig för att möta samhälleliga förändringar

Mikro- och nanoelektronik utgör inte endast datorkraften i datorer och mobila enheter. De utför även sensor- och manövreringsfunktioner[9] som finns exempelvis i smarta mätare och smarta nät för lägre energiförbrukning eller i implantat och avancerad medicinsk utrustning för bättre sjukvård och för att hjälpa äldre människor. De är även grundstenar för högre säkerhet, säkerhet och effektivitet i hela transportsystemet samt miljöövervakning.

I dagens läge kan inga samhällsutmaningar mötas effektivt utan elektronik.

3.           Ett föränderligt industrilandskap för mikro- och nanoelektronik

3.1.        Tekniska framsteg skapar nya möjligheter

Två huvudspår karakteriserar den tekniska utvecklingen och fungerar som drivkraft för näringslivets omvandling. Det första spåret driver på miniatyriseringen av nanokomponenter enligt en internationell vägkarta för teknisk utveckling som skapats av industrin[10]. Detta spår kallas ”mer Moore” och strävar efter högre prestanda, lägre kostnader och lägre energiförbrukning[11].

Det andra spåret strävar efter att diversifiera funktionerna i ett chip genom att integrera mikroelement, t.ex. effekttransistorer och elektromekaniska strömbrytare. Detta spår kallas ”mer än Moore”. Detta spår ligger till grund för innovationer på många viktiga områden, t.ex. energieffektiva byggnader, smarta städer och intelligenta transportsystem.

Dessutom forskas det i helt nya, omvälvande tekniker och arkitekturer. Detta spår kallas ofta ”bortom CMOS”[12]. Det kräver tvärvetenskaplig forskning, djupgående förståelse för fysik och kemi samt teknik av hög kvalitet.

För att minska produktionskostnaderna ökar industrin även steg för steg storleken på materialstödet[13] till produktionen av mikro- och nanoelektronik. Massiva investeringar i forskning, utveckling och innovation samt kapitalinvesteringar är nödvändiga för sådana omställningar i produktionsstandarder.

3.2.        Ökade kostnader och en mer konkurrensutsatt miljö inom forskning, utveckling och innovation

Ytterligare miniatyrisering medför ökade kostnader för forskning, utveckling och innovation samt kapitalinvesteringar. Forsknings-, utvecklings- och innovationsintensiteten i mikro- och nanoelektronikindustrin ökade från 11 procent 2000 till 17 procent 2009[14]. Denna trend verkar fortsätta. Så stora investeringar kan endast upprätthållas genom volymproduktion.

Industrins konsolidering fortsätter. Detta kan leda till en situation där endast ett fåtal aktörer finns kvar i världen, kanske ingen i Europa. Ett företag som tillverkar halvledare behöver uppskattningsvis 10 procent av världsmarknaden för kunna upprätthålla de investeringar som behövs för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.

Till följd av detta skapas globala allianser mellan företagen, t.ex. den New York-baserade IBM-alliansen på 300 mm kiselplatteknik och Global 450 Consortium som är inriktade på övergången till 450 mm kiselplattor. I Europa centreras nästa generations tekniska utveckling kring ledande forskningscentrum, t.ex. LETI[15], Fraunhofer[16] och Imec[17] som har ett nära samarbete med industriella aktörer. Forskningen blir i sig allt mer global allteftersom Asien framträder som hem för patentinnehavare och kvalificerad arbetskraft.

3.3.        Nya affärs- och produktionsmodeller

Det mikro- och nanoelektroniska industriella landskapet har förändrats drastiskt, med en betydande skiftning mot volymproduktion i Asien under de senaste 15 åren[18]. Sammantaget har produktionen i Europa fallit till strax under 10 procent av världsproduktionen 2011. Trots de amerikanska företagens styrkor på området sker bara 16 procent av produktionen i USA.

På grund av de ökade kostnaderna för att skapa produktionsanläggningar (”fabs”) har territoriella myndigheters beviljande av finansiella incitament blivit en viktig faktor vid beslutet om var ny kapacitet ska byggas. Skattelättnader, mark, billig energi och andra incitament är viktiga, liksom tillgången till kvalificerad arbetskraft[19].

En annan viktig trend är ”foundry”-modellens uppsving[20]. Foundry-företag har utvecklats starkt i Asien och representerar redan omkring 10 procent av världsproduktionen av elektroniska komponenter. I kombination med detta finns ett ökande antal ”fabless”-företag[21] som får inkomster genom att sälja chipdesign. Eftersom dessa företag saknar egen produktion har de inte samma höga finansiella kostnader som produktionsföretagen.

Säker tillgång till produktionskapacitet kan dock bli ett problem i framtiden allteftersom foundry-företagen utvidgar sitt utbud till design och prototyper, vilket skulle ge dem insikt i slutprodukterna. För att minimera risken för detta har vissa företag som skapar egna designer begränsade egna produktionslinjer (den s.k. ”fab-lite”-modellen).

3.4.        Utrustningstillverkarna äger viktiga delar av värdekedjan

Utan framsteg i produktionsutrustningen är framsteg inom ytterligare miniatyrisering och ökad funktionalitet hos chip inte möjliga. Utrustningstillverkare har blivit en viktig del i värdekedjan, vilket återspeglas i deras framstående roll i de internationella teknikallianserna.

4.           Europas styrkor och svagheter

4.1.        Industrin strukturerad kring kunskapscentrum och bredare leveranskedjor som omfattar hela Europa

På ett liknande sätt som i resten av världen är Europas mikro- och nanoelektronikindustri koncentrerad kring stora regionala produktions- och designställen. Regionerna kring Dresden (Tyskland), Grenoble (Frankrike) och Eindhoven-Leuven (Nederländerna och Belgien) har tre stora forsknings- och produktionscentrum med ökad specialisering inom ett av de tre områdena ”mer Moore”, ”mer än Moore” samt utrustning och material. Dessutom har Dublin-regionen (Irland) en stor europeisk produktionsanläggning för mikroprocessorer, och Cambridge (Storbritannien) hyser det ledande företaget inom design av de mikroprocessorer med låg energiförbrukning som återfinns i största delen av dagens mobila enheter och surfplattor.

Denna klusterbildning och regionala specialisering är mycket viktig för sektorns framtida utveckling. Den förlitar sig dock på en bred leveranskedja som är spridd över hela Europa. Detta omfattar relativt sett mindre, men mycket innovativa och specialiserade kluster, t.ex. regionerna Graz och Wien (Österrike), Milano och Catania (Italien) eller Helsingfors (Finland).

Europa har tre stora inhemska mikro- och nanoelektronikföretag som rankas på åttonde (STMicroelectronics), tionde (Infineon) och tolfte (NXP) plats i den världsomspännande försäljningen 2012. Europa har även attraherat några stora utländska företag som investerar i Europa (t.ex. GlobalFoundries och Intel). Europas mikro- och nanoteknikproduktion betjänas ytterligare av en mycket konkurrenskraftig och omfattande värdekedja och ett ekosystem av företag, inbegripet många små- och medelstora företag. De huvudsakliga produktionsanläggningarna finns i de ovan nämnda regionala klustren.

4.2.        Ledande på viktiga vertikala marknader, nästan frånvarande i vissa stora segment

Europa är relativt frånvarande i produktionen av dator- och konsumentrelaterade komponenter som utgör en stor del av den totala marknaden. Däremot är man ledande inom bilelektronik (ca 50 procent av den globala produktionen), energianvändning (ca 40 procent) och industriell automation (ca 35 procent). Europa är också fortsättningsvis starkt inom design av elektronik för mobila telekommunikationer.

Europeiska företag, inbegripet ett stort antal små- och medelstora företag, är världsledande inom smarta mikrosystem såsom implantat i sjukvården och sensorteknik. Även om de för närvarande är nischmarknader utgör de områden med hög tillväxt (vanligen mer än 10 procent per år). En annan viktig tillgång är det europeiska ledarskapet på den snabbväxande marknaden för komponenter med låg energiförbrukning.

4.3.        Obestridbart europeiskt ledarskap inom material och utrustning

Europa har några av världens viktigaste utrustnings- och materialleverantörer, inbegripet t.ex. ASML och SOITEC, som innehar betydande andelar av relevanta världsmarknader. Dessa företag förlitar sig på många leverantörer runtom i Europa, varav många är små- och medelstora företag. Dessa europeiska utrustnings- och materialleverantörer är ensamma om att bemästra mycket avancerade tekniker som omfattar allt från optik och laser till precisionsmekanik och kemi. Deras roll i mikro- och nanoteknologins framsteg är betydande och välkänd, vilket t.ex. illustreras genom nyligen gjorda strategiska investeringar av stora halvledarföretag i ASML[22].

4.4.        EU-företagens investeringar fortfarande relativt anspråkslösa

Även om europeiska företag gör stora investeringar i absoluta termer (i storleksordningen miljarder euro), förblir de relativt blygsamma jämfört med investeringar som görs på andra ställen. Europa förblir trots detta attraktivt ur affärssynpunkt tack vare konsumtionens storlek, som ligger 20 procent över världsmarknaden. Framtida investeringar i elektronikproduktion i Europa är dock inte garanterade. Konkurrensen är hård med världens andra regioner.

Offentliga investeringar i forskning, utveckling och innovationer för att attrahera privata investeringar förblir mycket fragmenterade inom EU trots de framsteg som gjorts under de senaste fem åren. Detta är en skarp kontrast till det faktum att europeisk forskning, utveckling och innovation i mikro- och nanoelektronik är i världsklass och mycket attraktiv för internationella aktörer.

5.           Europas ansträngningar hittills

5.1.        Regionala och nationella insatser som stärker kunskapsklustren

Viktiga insatser har gjorts på regional nivå särskilt under de senaste 15 åren för att bygga upp industri- och teknikkluster i området. De mest framgångsrika klustren är resultatet av strategier med långsiktigt stöd som kombinerar politikåtgärder såsom skatteincitament, investeringar i forskning, utveckling och innovation i offentliga laboratorier, intensivt samarbete mellan industri och akademiker, infrastrukturer i världsklass, viktig täckning av värdekedjan och dynamiska företagsklimat. Även tillgången till kompetens är mycket viktig för området.

Med tanke på de utmaningar vi har framför oss, inbegripet ökade kostnader för forskning, utveckling och innovation, den hårda globala konkurrensen och erosionen av vissa viktiga delar av värdekedjan i Europa (t.ex. steget att bygga ihop komponenter till system), är ett mycket närmare samarbete längs värdekedjor och i innovationsekosystem på EU-nivå nödvändigt.

5.2.        Ökade och bättre koordinerade investeringar i forskning, utveckling och innovation på EU-nivå

Investeringar i forskning, utveckling och innovation inom mikro- och nanoelektronik har sedan starten utgjort en del av EU-programmen för forskning och utveckling. Även Eureka-programmet har ett stort forskningskluster för mikro- och nanoelektronik[23].

Efter tio års stagnation i EU-stödet till forskning, utveckling och innovation på området[24], påbörjades en gradvis ökning på cirka 20 procent årligen år 2011, vilket har lett till en budget på över 200 miljoner euro år 2013. Kommissionen, medlemsstaterna och privata aktörer lanserade år 2008 tillsammans ett offentligt-privat partnerskap i form av ett gemensamt företag[25] (ENIAC JU) för att koncentrera insatserna inom forskning, utveckling och innovation. I slutet av 2013 kommer ENIAC JU att ha investerat, såväl från offentlig som privat sida, mer än 2 miljarder euro i forskning, utveckling och innovation utöver ytterligare 1 miljard euro som investerats i mikro- och nanoelektronik inom det sjunde ramprogrammet.

5.3.        Tekniska genombrott men luckor i innovationskedjan

EU:s stöd till forskning, utveckling och innovation är inriktat på förberedelser inför de två kommande teknikgenerationerna[26]. Genom dessa program har industrin hållit jämna steg med spjutspetsutvecklingen inom ytterligare miniatyrisering. Även avancerade smarta system som idag utnyttjas i exempelvis bilar eller sjukvårdssystem har utvecklats genom dessa program.

EU:s program för forskning, utveckling och innovation har dock hittills bara stött innovationsprocessens tidiga skeden, dvs. genom att validera teknikerna upp till laboratorienivå[27]. Tanken var att överlåta därefter följande nödvändiga steg som leder till slutprodukten åt industrin med tanke på de stora investeringar som krävs. Detta har lett till tydliga luckor i innovationskedjan. För att vara effektivt och korsa ”dödens dal” måste stödet till forskning och innovation på området i allt högre grad riktas till hela innovationskedjan och spridas längre än till ett visst företag, en region eller en medlemsstat.

ENIAC JU har nyligen efterfrågat pilotproduktionslinjer som är särskilt riktade mot dessa högre nivåer av teknisk mognad. Pilotlinjernas strategiska betydelse visas av det stora intresse som privata aktörer och offentliga myndigheter har visat för att stödja dem.

6.           Vägen framåt – en europeisk industriell strategi

Den föreslagna strategin bygger på det europeiska initiativet för viktiga möjliggörande tekniker och på Horisont 2020-förslaget[28] för forskning, utveckling och innovation. Förslagets åtgärder riktas specifikt mot utmaningarna inom mikro- och nanoelektronik.

6.1.        Mål: att vända nedgången i EU:s andel av världens leveranser

Europa har inte råd att förlora kapaciteten att utforma och tillverka mikro- och nanoelektronik. Detta skulle äventyra stora delar av värdekedjorna för stora industrisektorer och beröva Europa viktig teknik som behövs för att möta kommande samhällsutmaningar.

Med tanke på de många möjligheter som ligger framför oss och de utmaningar industrin står inför, brådskar det nu att intensifiera och koordinera alla relevanta offentliga insatser i hela Europa. En industriell strategi bör säkerställa att vi återvänder till tillväxt och inom tio år når en produktionsnivå som ligger närmare EU:s andel av världens BNP. Målen är närmare bestämt att

· säkerställa tillgången till mikro- och nanoelektronik som behövs för viktiga europeiska industriers konkurrenskraft

· attrahera större investeringar i avancerad produktion i Europa och stärka den industriella konkurrenskraften genom hela värdekedjan, från design till produktion

· behålla ledarskapet inom utrustnings- och materialleveranser samt på områden som ”mer än Moore” och energieffektiva komponenter

· bygga upp en ledande ställning inom chipdesign på snabbväxande marknader, särskilt vid utformningen av komplexa komponenter.

6.2.        Fokusera på Europas styrkor, bygga vidare på och stärka ledande europeiska kluster

Som ovan anges omfattar Europas tillgångar inom mikro- och nanoelektronik ett akademiskt forskarsamhälle i toppklass och industriell ledning på vertikala marknader. Om man beaktar Europa som helhet finns det dessutom industrier och teknik genom hela värdekedjan, inbegripet utrustning, material, produktion och design samt en stark slutanvändarindustri.

Genom att bygga på dessa styrkor och mobilisera nödvändiga resurser borde Europa bli en stor aktör inom mikro- och nanoelektronik. Mobiliseringen av resurser kräver att åtgärder koordineras på regional, nationell och europeisk nivå. Detta skapar självförtroende och stimulerar förnyelsen och tillväxten i Europas produktionskapacitet.

Tyngden ligger på att stärka och bygga vidare på den höga kvaliteten hos forsknings- och teknikorganisationer i fråga om anläggningar och personal. Sådana organisationer bör vara attraktiva för talangfulla ingenjörer och forskare, i centrum av ekosystemen, för att attrahera privata investeringar i produktion och design. För att maximera avkastningen på investeringar och säkerställa hög kvalitet kommer ytterligare framsteg mot kompletterande specialisering och starkare samarbete mellan de stora forsknings- och teknikorganisationerna att vara nyckeln till framgång i enlighet med EU:s strategi för smart specialisering[29].

För att säkerställa ytterligare upptagning av elektronik i alla industrisektorer och fånga de möjligheter som uppkommer genom tvärvetenskapligt arbete, bör närmare gräns- och sektorsöverskridande samarbete, inbegripet med slutanvändarindustrier, stärkas.

6.3.        Utnyttja de möjligheter som icke-konventionella områden erbjuder och stödja tillväxten i små och medelstora företag

Små- och medelstora företag har en viktig roll på framväxande områden såsom plaster och organisk elektronik, smarta integrerade system och rent allmänt på designområdet. Ett viktigt mål är därför att integrera små och medelstora företag bättre i värdekedjorna och ge dem tillgång till spjutspetsteknik och forsknings-, utvecklings- och innovationsanläggningar. Stöd till kunskapscentrum som hjälper till att bädda in mikro- och nanoelektronik i alla typer av produkter och tjänster kommer att vara avgörande för att sporra innovationen i hela ekonomin och främst i icke-teknikbaserade små- och medelstora företag.

EU-omfattande partnerskap mellan slutanvändarindustrier, offentliga myndigheter samt (stora och små) mikro- och nanoelektronikleverantörer hjälper till att öppna upp nya snabbväxande områden såsom elektriska fordon, energieffektiva byggnader och smarta städer, samt alla typer av mobila webbtjänster.

7.           Åtgärderna

7.1.        Mot en europeisk strategisk vägkarta för investeringar på området

Målet är att attrahera större offentliga och privata investeringar och kanalisera dem till att genomföra en vägkarta för ledarskap som utarbetas av industrin.

Nivån på offentliga och privata investeringar ska matcha utmaningens storlek. Avsikten är att de totala offentliga och privata investeringarna i forskning, utveckling och innovation på EU-nivå samt nationell och regional nivå ska uppgå till mer än 1,5 miljarder euro per år, dvs. en total budget på över 10 miljarder euro på sju år.

Kommissionen kommer för detta ändamål att fortsätta dialogen med aktörer och upprätta en ledningsgrupp för elektronik i syfte att utarbeta och hjälpa till att genomföra en strategisk vägkarta för Europas industri som bygger på Europas styrkor och omfattar tre kompletterande linjer:

· Utveckling av teknikspåret ”mer än Moore” på kiselplattor i storlekarna 200 och 300 mm. På så sätt kan Europa behålla och utvidga sitt ledarskap[30] på en marknad som representerar grovt taget 60 miljarder euro per år och har en årlig tillväxt på 13 procent. Detta kommer att direkt påverka skapandet av arbetstillfällen med högt värde, främst i små och medelstora företag.

· Ytterligare framsteg i ”mer Moore”-tekniker för ultimat miniatyrisering på kiselplattor av storleken 300 mm. Investeringen bör göra det möjligt för Europa att gradvis öka produktionen på denna marknad som representerar över 200 miljarder euro[31].

· Utveckling av ny produktionsteknik på kiselplattor av storleken 450 mm. Investeringen kommer inledningsvis till nytta för europeiska utrustnings- och materialtillverkare som idag är världsledande på en marknad värd omkring 40 miljarder euro per år, och ger på fem till tio års sikt hela industrin tydliga konkurrensfördelar.

Vägkartan upprättas senast i slutet av 2013 som en uppsättning konkreta åtgärder som särskilt stärker Europas kunskapskluster inom produktion och design (se avsnitt 4.1) och säkerställer öppenhet inför partnerskap och allianser längs hela värdekedjan. Åtgärderna från den offentliga sektorn, Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och regionala myndigheter kommer att bestå av följande:

· Stöd till forskning, utveckling och innovation genom finansiering av institutioner eller anslag för åtgärder som grundas på vägkartan. Fokuserade och koordinerade insatser[32] som skapar en kritisk massa och maximerar avkastningen på investeringarna kommer att mobiliseras.

· Utveckling, i samarbete med industrin och för att stödja innovation, av en avancerad produktions- och pilotinfrastruktur för att överbrygga luckan i innovationskedjan och koppla samman design med verklig spridning.

· Underlättande av tillgången till finansiering för kapitalinvesteringar genom lån och eget kapital, särskilt regionala fonder och Europeiska investeringsbankens innovationssystem. Europeiska kommissionen undertecknade en avsiktsförklaring med Europeiska investeringsbanken i februari 2013 där viktiga möjliggörande tekniker lyftes fram som ett prioriterat område för investeringar.

Kommissionen kommer att göra det lättare för industrin att slå sig ihop längs värdekedjan samt utveckla och regelbundet uppdatera vägkartan. Medlemsstater, regionala myndigheter och Europeiska kommissionen kommer att stödja vägkartan var för sig och/eller tillsammans, t.ex. genom det gemensamma teknikinitiativet och Eureka-initiativet. Detta säkerställer bästa möjliga användning av regionala strukturfonder, inbegripet genom smart specialisering mellan målklustren och användning av de finansiella instrument som anges för de europeiska strukturella investeringsfonderna (ESI-fonderna)[33].

Industrin åtar sig att behålla och utvidga design- och produktionsverksamheten i Europa och regelbundet uppdatera vägkartan med hjälp av forsknings- och teknikorganisationerna samt den akademiska världen för att hålla jämna steg med den dynamiska marknads- och teknikutvecklingen.

7.2.        Det gemensamma teknikinitiativet: en trepartsmodell för storskaliga projekt

Europeiska kommissionen kommer att föreslå ett gemensamt teknikinitiativ[34] på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, där resurser på projektnivå kombineras som stöd till gränsöverskridande samarbete mellan industri och akademiska institutioner inom forskning, utveckling och innovation. Förslaget till rådsförordning som skulle skapa det gemensamma teknikinitiativet ersätter de två befintliga gemensamma företagen för inbyggda datorsystem (ARTEMIS) och nanoelektronik (ENIAC) som skapades under det sjunde ramprogrammet. Det gemensamma teknikinitiativet omfattar tre besläktade huvudområden inom HORIZON 2020 och utmaningen ”Ledarskap i fråga om möjliggörande och industriell teknik”:

· Designtekniker, produktionsprocesser och integration samt utrustning och material för mikro- och nanoelektronik.

· Processer, metoder, verktyg och plattformar, referensdesign och arkitekturer för inbäddade eller cyberfysiska system.

· Tvärvetenskapliga metoder för smarta system.

Det nya gemensamma teknikinitiativet bygger på erfarenheter från de nuvarande gemensamma teknikinitiativen[35] och ger en förenklad finansieringsstruktur. Det kommer främst att stödja kapitalintensiva åtgärder[36], t.ex. pilotlinjer eller storskaliga demonstrationer högre upp på tekniknivåskalan, upp till nivå 8 enligt vad som anges ovan. Dessa kommer att behöva en trepartsfinansieringsmodell som inbegriper Europeiska kommissionen, medlemsstater och industrin, och hjälper till att koordinera relevanta investeringsstrategier i hela Europa. Genomförandet kommer att följa principerna i HORIZON 2020 och vara förenligt med arbetsprogrammet för övergripande möjliggörande teknik för att stärka korsbefruktningen mellan de olika viktiga möjliggörande teknikerna.

Stödet till det gemensamma teknikinitiativet kompletteras genom EU-finansiering för teknisk forskning och utveckling samt för innovationsåtgärder som riktar sig särskilt till små och medelstora företag. Detta kommer att omfatta forskning, utveckling och innovation på nya områden inom mikro- och nanoelektronik (se avsnitt 6.3), inbegripet sådana som kräver en kombination av flera viktiga möjliggörande tekniker, t.ex. avancerade material, industriell bioteknik, fotonik, nanoteknologi och avancerade produktionssystem[37].

Inom det nya gemensamma teknikinitiativet kommer kommissionen ytterligare att utforska hur godkännandet av statligt stöd kan förenklas och göras snabbare, t.ex. genom ett projekt av gemensamt europeiskt intresse enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

7.3.        Bygga vidare på och stödja horisontella konkurrensåtgärder

Tillgången på kvalificerad arbetskraft bestående av ingenjörer och tekniker samt högskoleexaminerade av hög kvalitet är mycket viktigt för att attrahera privata investeringar i elektronik. Mikro- och nanoelektroniken lider på liknande sätt som hela IKT-sektorn av ett ökande kompetensunderskott och bristande matchning mellan tillgång och efterfrågan på kompetens. Kommissionen kommer att fortsätta främja digital kompetens för industrin genom e-färdighetsinitiativet och har nyligen lanserat den ”stora koalitionen för IKT-kompetens och arbetstillfällen”. Industrins förmåga att attrahera yngre generationer i ett tidigt skede av utbildningen är avgörande för mikro- och nanoelektroniken. Utöver industrins ansträngningar och relevanta initiativ på regional och nationell nivå kommer kommissionen att fortsätta samfinansiera Horisont 2020-projekt för att utveckla och sprida utbildnings- och läromedel för de senaste teknikerna inom mikro- och nanoelektroniken samt stödja informationskampanjer riktade till unga entreprenörer.

Europeiska kommissionen håller dessutom på att sätta samman sitt Färdighetspanorama i EU med uppdaterade prognoser för kompetensförsörjningen och arbetsmarknadsbehoven fram till 2020 i syfte att förbättra transparensen för färdighets-, kompetens- och yrkesklassificeringen (ESCO) som delad kontaktyta mellan arbete och utbildning samt stödja mobiliteten.

Tillsammans med forsknings- och teknikorganisationer, universitet och nationella och regionala myndigheter kommer kommissionen att försöka göra delade anläggningar och tjänster för tester och tidiga experiment i mikro- och nanoelektroniska tekniker tillgängliga för nystartade företag, små- och medelstora företag samt användare runtom i Europa.

Genom offentlig upphandling av innovationer som drivs av mikro- och nanoelektronik, t.ex. sjukvårds- eller säkerhetsutrustning, kommer dessutom bättre förhållanden för marknadsutveckling på dessa områden att skapas.

7.4.        Internationell dimension

Europeiska kommissionen kommer att främja internationellt samarbete inom mikro- och nanoelektronik särskilt på områden av gemensam nytta, t.ex. skapandet av internationella vägkartor för teknik, benchmarking, standardisering, sjukvårds- och säkerhetsfrågor med anknytning till nanomaterial[38], samt förbereda övergången till kiselplattor av storleken 450 mm eller avancerad forskning i ”bortom CMOS”.

Europeiska kommissionen kommer att fortsätta sina ansträngningar för att röra sig mot en mer transparent och global spelplan i internationella multi- och bilaterala forum genom att begränsa snedvridningen av handel eller marknader och stödja industrin i sektoriella handelsförhandlingar och i relevanta frågor som kräver en internationell debatt, t.ex. problemet med företag utan verksamhet.

8.           Slutsatser

Likadant som på andra strategiska områden såsom aeronautik eller rymd, har Europa inga andra val än att engagera sig i en ambitiös industriell strategi för mikro- och nanoelektronik. Detta meddelande föreslår en sådan strategi som grundas på en europeisk vägkarta på området. Den stöder regional specialisering och främjar nära samarbete längs värde- och innovationskedjorna.

EU:s resurser samt nationella och regionala finansiella resurser på detta område måste koordineras för att nå den kritiska massa som är nödvändig för att attrahera investeringar och världens bästa talanger. De finansiella resurserna kommer att koncentreras kring Europas ledande kluster. En vidareutveckling av dem skulle låta alla europeiska företag, oavsett var de ligger, dra nytta av de senaste framstegen inom mikro- och nanoelektronik. Åtgärdsplanen i bilagan sammanfattar vad som behöver göras.

BILAGA

|| Huvudåtgärder: || Av: || När:

1 || Fortsätta dialogen med aktörer, skapa en ledningsgrupp för elektronik för att utarbeta och hjälpa till att genomföra en strategisk vägkarta för Europas elektronikindustri. || Europeiska kommissionen, industrin || Senast i slutet av 2013

|| Främja smart specialisering, användning av finansiella instrument som förutses i de europeiska strukturella investeringsfonderna (ESI-fonderna) och HORIZON 2020. || Europeiska kommissionen, medlemsstaterna || Pågår – ska stärkas

|| Främja, enligt avsiktsförklaringen som undertecknats med Europeiska investeringsbanken om viktiga möjliggörande tekniker, medel för att säkerställa kapitalinvesteringar i produktion i Europa. || Europeiska investeringsbanken, industrin || Första kvartalet 2014

2 || Anta förordning och lansera det nya gemensamma trepartsteknikinitiativet. || Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, industrin || I början av 2014

|| Utforska inom det gemensamma teknikinitiativet hur godkännandet av statligt stöd kan förenklas och göras snabbare, t.ex. genom ett projekt av gemensamt europeiskt intresse enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget. || Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, industrin || Tredje kvartalet 2013

3 || Kontinuerlig dialog med viktiga forsknings- och teknikorganisationer och medlemsstater för att stärka det mikro- och nanoelektroniska ekosystemet på europeisk nivå. || Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, regionerna, forsknings- och teknikorganisationerna || Pågår – ska stärkas

|| Göra delade anläggningar för tester och tidiga experiment för nystartade företag, små- och medelstora företag, universitet och användare tillgängliga inom HORIZON 2020. || Forsknings- och teknikorganisationerna, Europeiska kommissionen || Första kvartalet 2014

|| Investera i byggstenar (utbildning); främja en god teknikmiljö i Europa. || Medlemsstaterna, akademiska institutioner || Första kvartalet 2014–fjärde kvartalet 2020

4 || Utarbeta och genomföra en strategi för marknadens krav med inriktning mot elektronikintensiva produkter med hjälp av olika instrument, t.ex. offentlig upphandling. || Industrin, medlemsstaterna, regionerna, Europeiska kommissionen || Senast andra kvartalet 2014

|| Utarbeta politikåtgärder i syfte att skapa en spelplan på världsnivå genom att begränsa snedvridningar av handeln eller marknaden, inbegripet inom mötet mellan regeringar och myndigheter om halvledare (Government and Authorities Meeting on Semiconductors, GAMS). || Europeiska kommissionen, industrin || Pågår – ska stärkas

[1]               I detta meddelande kallat ”mikro- och nanoelektronik”, och omfattar allt från nanotransistorer till mikrosystem som integrerar flera funktioner på ett chip.

[2]               COM(2012) 341 final.

[3]               COM(2012) 582 final En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning.

[4]               T.ex. elektronik för bil-, energi- och produktionssektorerna.

[5]               World Semiconductor Trade Statistics (WSTS), 2012 (http://www.wsts.org/).

[6]               Rapport från Digiworld, IDATE 2012 (http://www.idate.org).

[7]               http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/ict/files/kets/hlg_report_final_en.pdf.

[8]               Se konkurrensrapporten från European Semiconductor Industry Association (ESIA), 2008 ”Mastering Innovation Shaping the Future” (https://www.eeca.eu/data/File/ESIA_Broch_CompReport_Total.pdf).

[9]               En sensor är en anordning, t.ex. en termometer, som känner av ett fysiskt förhållande i den omgivande världen. Manöverdon är anordningar, t.ex. strömbrytare, som utför åtgärder som att sätta på eller stänga av något eller justeringar i ett operativsystem.

[10]             International Technology Roadmap for Semiconductors (ITRS) (http://www.itrs.net).

[11]             Moores lag: förhållandet mellan prestanda och kostnad fördubblas var 18–24 månad.

[12]             CMOS (Complementary metal-oxide-semiconductor) är standardtekniken för integrerade kretsar i ”mer Moore”-spåret.

[13]             Mikro- och nanoelektroniska chip produceras på runda materialstöd i form av kiselplattor. Efter varandra följande teknikgenerationer identifieras genom diameterstorleken på kiselplattan de tillverkas på. Dagens produktion görs huvudsakligen på kiselplattor som är 200 och 300 mm stora. Nästa plattstorlek kommer att vara 450 mm.

[14]             OECD Information Technology Outlook         (http://www.oecd.org/internet/ieconomy/oecdinformationtechnologyoutlook2010.htm).

[15]             LETI är en institution i CEA, en fransk organisation för forskning och utveckling. Institutionen är specialiserad på nanoteknik och dess tillämpningar, från trådlösa anordningar till biologi, sjukvård och fotonik (http://www-leti.cea.fr).

[16]             Det tyska Fraunhofer-Gesellschaft utför tillämpad forskning av direkt nytta för privata och offentliga företag och av stor nytta för samhället. Flera institut är inriktade på integrerade kretsar och system (http://www.fraunhofer.de).

[17]             Det belgiska Imec utför världsledande forskning inom nanoelektronik och utnyttjar vetenskapliga kunskaper genom globala partnerskap inom IKT, sjukvård och energi (http://www.imec.be).

[18]             T.ex. ökade koreanska företags kapitalinvesteringar från 13 procent 2005 till 27 procent 2012.

[19]             Se Semiconductor Industry Association (SIA), Maintaining America's Competitive Edge: Government Policies Affecting Semiconductor Industry R&D and Manufacturing Activity, March 2009 (http://www.semiconductors.org/clientuploads/directory/DocumentSIA/Research%20and%20Technology/Competitiveness_White_Paper.pdf).

[20]             En ”foundry” är ett företag som äger fabriker och erbjuder produktionstjänster till kunder som är ”fabless”.

[21]             Ett företag som är ”fabless” utformar sina egna komponenter men utlokaliserar sin produktion till en tjänsteleverantör (en ”foundry”).

[22]             Se http://www.asml.com/asml/show.do?ctx=5869&rid=46974 – ”Som en del i programmet kommer var och en av Intel, TSMC och Samsung att förvärva aktier i ASML som motsvarar ett sammanlagt minoritetsinnehav på 23 procent i ASML för 3,85 miljarder euro i kontanta medel.”

[23]             http://www.catrene.org/.

[24]             Vid ca 130 miljoner euro per år.

[25]             På grundval av artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

[26]             Enligt International Technology Roadmap for Semiconductors (ITRS) http://www.itrs.net/.

[27]             Tekniknivåskalan (TRL-skalan) används för att bedöma hur mogen en viss teknik är. Nivåerna 1 till 4 betecknar vanligen tidig forskning och utveckling, medan nivåerna 5 till 8 betecknar prototypering och faktisk systemvalidering i driftsmiljö.

[28]             KOM(2011) 809 slutlig.

[29]             http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/home.

[30]             För närvarande utgör den europeiska produktionen på detta spår över 30 procent av det världsomfattande värdet.

[31]             Europas andel av produktionen är omkring 9 procent, men Europa ligger fortfarande i miniatyriseringsteknikernas framkant.

[32]             Från regionala och nationella program samt EU-program.

[33]             http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/home.

[34]             Förslagets effekter beskrivs i konsekvensbedömningen. Budgetkonsekvenserna inkluderas i den rättsliga och finansiella översikten.

[35]             Den första preliminära utvärderingen av de gemensamma teknikinitiativen ARTEMIS och ENIAC, 2010.          http://ec.europa.eu/dgs/information_society/evaluation/rtd/jti/artemis_and_eniac_evaluation_report_final.pdf.

[36]             För närvarande är det offentliga stödet till pilotlinjer i ENIAC JU mellan 50 och 120 miljoner euro per åtgärd.

[37]             Se COM(2012) 582 final, avsnitt III.A.1 ii.

[38]             COM(2012) 572 final: Andra översynen av lagstiftningen om nanomaterial.