19.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 393/11

—

EU-agendan för barns rättigheter (2), där ett av målen är att åstadkomma en hög skyddsnivå för barn i den digitala världen och samtidigt hävda rätten till internetåtkomst för barns sociala och kulturella utveckling,

—

betydelsen av de program för ett säkrare internet inom vilka EU sedan 1999 samordnat och stött insatserna för att göra internet säkrare för barn, samt den avgörande roll som centrum för ett säkrare internet spelar,

—

den digitala agendan för Europa (3), som bland annat syftar till att främja mediekompetens (4), särskilt digital kompetens (5) och e-integration samt att uppmuntra teknisk innovation och skapande av arbetstillfällen för att därigenom bidra till den digitala inre marknaden,

1.

att rådets slutsatser från 2011 om skyddet av barn i den digitala världen (6), där medlemsstaterna, kommissionen och branschen uppmanades att vidta åtgärder för att skapa en säker mediemiljö för barn på nätet och att vidta de åtgärder som behövs för att bekämpa olagligt innehåll, t.ex. bilder på sexuella övergrepp mot barn, fortfarande är relevanta,

2.

antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (7), som medlemsstaterna ska genomföra

3.

att eftersom rådets slutsatser från 2011 och direktiv 2011/93/EU i stor utsträckning omfattar insatser inom den tredje och den fjärde pelaren i den europeiska strategin för ett bättre internet för barn kommer de här slutsatserna i huvudsak att inriktas på de frågor som tas upp under den första och den andra pelaren i den europeiska strategin,

4.

att dessa slutsatser och slutsatserna från 2011 kompletterar varandra och utgör rådets samlade svar på den europeiska strategi som kommissionen föreslagit,

1.

inrättandet på kommissionens initiativ av koalitionen Coalition to make the Internet a better place for kids och dess arbetsplan för framsteg och resultat på fem åtgärdsområden (rapporteringsverktyg, åldersanpassade sekretessinställningar, innehållsklassificering, föräldrakontroll, avlägsnande av material om övergrepp mot barn) (8),

2.

kommissionens förslag till förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (9) och till förordning om transeuropeiska telekommunikationsnät (10), där finansiering av infrastruktur för tjänster för ett säkrare internet planeras, på både europeisk och nationell nivå,

3.

kommissionens förslag till förordning om inrättande av Horisont 2020 (11), där det förutses finansiering av forskning på bland annat områden med anknytning till barns interaktion med internet och förslag till förordning om inrättande av Erasmus för alla (12), där finansiering planeras för initiativ om mediekompetens och digital kompetens i utbildningen,

4.

kommissionens uppmaning om att medlemsstaterna ska utse en it-mästare (Digital Champion) vars arbete syftar till att lyfta fram fördelarna med ett digitalt samhälle för alla (13),

5.

Europarådets arbete inom dess strategi för förvaltning av internet (2012–2015) när det gäller att skydda barn och ge dem egenmakt på nätet,

6.

de mycket positiva resultaten och tillvägagångssätten inom ramen för befintliga projekt på nationell nivå, till stöd för liknande syften, såsom skapandet av kvalitetsinnehåll för barn eller skyddet för minderåriga genom exempelvis verktyg för kontroll, medvetenhet och inflytande,

1.

internet är interaktivt och allmänt utbrett och erbjuder därmed många möjligheter till utveckling av mediekompetens, särskilt digital kompetens, som stöder kritiskt tänkande, analysförmåga, innovation och kreativitet; det är viktigt för barn att utveckla mediekompetens, särskilt digital kompetens, för att de på ett tryggt sätt ska kunna anpassa sig till ständigt föränderlig ny teknik och mera generellt för att deras värld ska formas på ett tryggt och kreativt sätt,

2.

den långsiktiga effekten på våra samhällen av att inte investera tillräckligt i politik som påverkar barn kan bli djupgående (14), vilket belyser behovet av att ta itu med barns särskilda behov och sårbarhet på nätet och att göra internet till en möjligheternas arena för alla barn i Europa oavsett etnisk, kulturell och social bakgrund, och för barn med funktionsnedsättning och särskilda behov, för att minska de nuvarande it-klyftorna,

3.

det är viktigt att samordna verksamheter som inletts enligt den europeiska strategin på både nationell och europeisk nivå samtidigt som man främjar interaktion mellan flera intressenter, framför allt barn, offentliga organ, behöriga institutioner, icke-statliga organisationer och branschen; ett exempel på förstärkt samarbete på EU-nivå är att man sörjer för fortsatt och intensifierad samordning av arbetet inom det EU-finansierade nätverket av centrum för ett säkrare internet i medlemsstaterna,

4.

det är viktigt med självreglering eftersom internet är en snabbt föränderlig miljö som kräver flexibilitet om inte dess tillväxtpotential och anpassningsförmåga ska begränsas, men att självreglering för att bli effektiv måste underställas oberoende övervakning och utvärdering och noga kombineras med initiativ för medvetenhet och inflytande,

1.

barn utsätts för internet genom allt fler olika elektronikprodukter och i allt lägre åldrar, men de hittar inte tillräckligt mycket kvalitetsmaterial som är lämpligt för deras ålder,

2.

begreppet ”kvalitetsinnehåll online för barn” bör uppfattas som det innehåll som på något sätt gynnar barn genom att öka deras kunskaper, förmåga och färdigheter, med särskild betoning på kreativitet och dessutom är attraktivt och användbart för dem, tillförlitligt och säkert och, i relevanta fall, innehåll som gör reklam eller kommersiella meddelanden tydligt identifierbara (15),

3.

tillgången på kvalitetsinnehåll för barn på nätet kan öka barns förbättrade användning av internet och kan i betydande grad underlätta spridning och aktiv användning av bredbandsinternet i EU:s hushåll (16), och vice versa,

4.

fragmentariseringen av den digitala inre marknaden skulle kunna minska om man ökar konsumenternas (barns, föräldrars och utbildares) medvetenhet, tillit och förtroende i fråga om användningen av innehåll i olika länder och elektronikprodukter och samtidigt respekterar varje medlemsstats språkliga och kulturella särdrag,

5.

främjande, produktion och spridning av kvalitetsinnehåll på nätet kräver dynamiskt och nära samarbete mellan offentliga och privata innehållsproducenter, experter på barns internetsäkerhet (t.ex. icke-statliga organisationer och centrum för säkerheten på nätet), internetleverantörer och personer som har en uppgift när det gäller att uppfostra barn (t.ex. föräldrar och lärare) samt även barnen själva,

1.

uppmuntra innovation genom användning av öppen programvara och öppna standarder för produktionen av kvalitetsinnehåll av och för barn genom att stödja projekt och initiativ, inbegripet utveckling av driftskompatibla plattformar som ger tillgång till sådant innehåll,

2.

betygsätta de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av onlineinnehåll genom utveckling av åldersgränser och system för innehållsklassificering (bland annat klassificering grundad på användares belåtenhet och experters recensioner) som är tillförlitliga och kan jämföras mellan olika länder och elektronikprodukter, samtidigt som kulturellt grundade skillnader mellan medlemsstaterna tillåts,

3.

undersöka hur man kan hantera språkbarriären när man skapar kvalitetsinnehåll för nätet, bland annat genom bättre maskinöversättning, och på så sätt bidra till att den digitala inre marknaden upprättas,

—

det för att ge barn möjlighet att använda internet på ett säkert sätt är nödvändigt att å ena sidan ta upp frågan om tekniska verktyg som gör det möjligt att navigera säkert på internet och å andra sidan ge barnen nödvändig kunskap, förmåga och kompetens så att de på ett effektivt och ansvarsfullt sätt kan hantera miljön på nätet,

—

utbildningssektorn och föräldrarna har en viktigt uppgift när det gäller att hjälpa barn att på ett gynnsamt och kreativt sätt utnyttja de möjligheter som internet erbjuder och att identifiera och hantera risker som de möter på internet, men det är även känt att lärarna och föräldrarna själva behöver stöd och utbildning för att hänga med i de snabba och oförutsägbara förändringarna i barnens virtuella liv liksom den ständigt förändrade nya tekniken,

1.

intensifiera genomförandet av strategier för att skolorna ska ge undervisning om säkerhet på nätet och digital kompetens och för att uppmuntra till användning av internet i alla skolämnen och i detta avseende stödja lämplig utbildning av lärare,

2.

förbättra föräldrars och barns inhämtning av digital kompetens i samband med informellt och icke formellt lärande, även i ungdomsorganisationer via ungdomsarbetare med lämplig utbildning,

3.

aktivt stödja barns deltagande när nationella och alleuropeiska kampanjer för att öka medvetenheten, lagstiftning eller andra åtgärder och aktiviteter med inverkan på barns aktiviteter på nätet, utarbetas, till exempel genom att fortsätta att stödja de nationella ungdomspaneler som centrumen för säkrare internet driver,

4.

vidareutveckla mediekompetensen, särskilt den digitala kompetensen, och främja ökad kunskap på nationell och alleuropeisk nivå,

5.

stödja offentlig-privata partnerskap för att öka medvetenheten och egenmakten, med tyngdpunkt på de möjligheter som internet ger, nationellt och på EU-nivå, och då nå ut till föräldrar och barn oavsett deras sociala, etniska och kulturella bakgrund, inbegripet barn från socioekonomiskt missgynnad bakgrund och barn med särskilda behov,

6.

fortsätta att tillhandahålla belägg för och kunskap om barns beteende på nätet och om hur tjänster och teknik påverkar barns internetanvändning,

7.

förbättra verktygen för föräldrarnas kontroll så att de fungerar effektivt på alla elektronikprodukter, är driftskompatibla och är tillgängliga på så många språk som möjligt, och utveckla strategier för att göra föräldrar medvetna om att det finns verktyg för föräldrars kontroll, med hänsyn till barns rätt till integritet, information och yttrandefrihet,

8.

samordna en gemensam standardiserad minimirapportering av skadliga innehållskategorier och prestandakriterier för rapportförfarandena för att de ska vara jämförbara, transparenta och användbara i olika länder för olika elektronikprodukter,

9.

ge nödvändigt stöd till upprättande, genomförande och övervakning av effektiva mekanismer för rapportering av skadligt innehåll och uppföljning, stärka samarbetet i branschen och med statliga organ, icke-statliga organisationer och telefonjourer och sörja för användningen av mekanismer, relevanta plattformar och anordningar som krävs för internationellt samarbete,

10.

genomföra och verkställa befintliga självregleringsinitiativ i fråga om nätreklam och hålla dem uppdaterade om nya former för reklam,

11.

införa inställningar för integritetsskydd som standard och utveckla och tillämpa effektiva metoder för information till barn och föräldrar om deras sekretessinställningar på nätet,

12.

vidareutveckla självregleringsinitiativ i fråga om nätreklam.

1.

koalitionen för utbildning och uppsökande verksamhet (CEO Coalition), att för rådet lägga fram sin slutrapport, som förväntas bli klar i januari 2013,

2.

kommissionen att ofta ge återkoppling och information om framstegen med åtgärderna i den europeiska strategin för ett bättre internet för barn, särskilt i fråga om de förfaranden för riktmärken och utvärdering som ska genomföras för att utvärdera den europeiska strategins genomförande,

3.

kommissionen och medlemsstaterna att, utan att förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2014–2020 påverkas, på lämpligt sätt använda de befintliga och kommande EU-programmen för finansiering för att nå målen i den europeiska strategin för ett bättre internet för barn inom alla fyra pelare och i dessa slutsatser.