52012PC0424

MOTIVERING

Bakgrund till förslaget

|| Motiv och syfte Detta förslag gäller tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen) i förfarandet rörande import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ukraina.

|| Allmän bakgrund Förslaget läggs fram som ett led i tillämpningen av grundförordningen och grundar sig på en undersökning som utförts i enlighet med grundförordningens materiella och formella krav, särskilt artikel 11.3.

|| Gällande bestämmelser De åtgärder som för närvarande är i kraft infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 585/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ryssland och Ukraina, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 och om avslutande av översynen vid giltighetstidens utgång av import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Kroatien.

|| Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt.

Resultat av samråd med berörda parter och konsekvensbedömningar

|| Samråd med berörda parter

|| De parter som berörs av förfarandet har i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen getts möjlighet att tillvarata sina intressen under undersökningen.

|| Extern experthjälp

|| Någon extern experthjälp har inte behövts.

|| Konsekvensbedömning Förslaget är en följd av tillämpningen av grundförordningen. Grundförordningen innehåller inga bestämmelser om en allmän konsekvensbedömning, men den innehåller en uttömmande förteckning över villkor som måste bedömas.

Förslagets rättsliga aspekter

|| Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den 29 juli 2011 inledde kommissionen på begäran av den ukrainska tillverkaren Interpipe en partiell interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ukraina. Det bifogade förslaget till rådets förordning grundar sig på resultat som visar att nivån på den gällande antidumpningstullen på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål som tillverkats av företaget Interpipe inte längre behövs för att undanröja skadevållande dumpning och att de förändrade omständigheter som ligger till grund för den mindre dumpningsmarginalen är av bestående karaktär. Det föreslås därför att rådet antar det bifogade förslaget till förordning om ändring av den gällande antidumpningstullen på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål från LLC Interpipe Niko Tube och OJSC Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant.

|| Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 11.3.

|| Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där unionen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

|| Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

|| Åtgärdsformen beskrivs i grundförordningen och ger inte något utrymme för nationella beslut.

|| Det är inte tillämpligt att ange på vilket sätt den ekonomiska och administrativa börda som faller på unionen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare begränsas till ett minimum och står i proportion till förslagets mål.

|| Val av regleringsform

|| Föreslagen regleringsform: förordning.

|| Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: inga andra alternativ föreskrivs i grundförordningen.

Budgetkonsekvenser

|| Förslaget påverkar inte unionens budget.

2012/0204 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 585/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ryssland och Ukraina, efter en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1225/2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen[1] (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9.4, 11.3, 11.5 och 11.6,

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.           FÖRFARANDE

1.1.        Gällande åtgärder

(1)       Genom förordning (EG) nr 954/2006[2] införde rådet efter en undersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Kroatien, Ryssland och Ukraina. Åtgärderna bestod av en värdetull på mellan 12,3 % och 25,7 % på import från individuellt namngivna exporterande tillverkare i Ukraina och en övrig tull på 25,7 % på import från alla andra företag i Ukraina. Den slutgiltiga antidumpningstullen för den exporterande tillverkare som den nuvarande översynen gäller, CJSC Nikopolsky Seamless Tubes Plant Niko Tube och OJSC Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant, numera LLC Interpipe Niko Tube respektive OJSC Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant (nedan kallade sökanden eller Interpipe), var 25,1 %.

(2)       Sedan Interpipe begärt en ogiltigförklaring av rådets förordning (EG) nr 954/2006 ogiltigförklarade Europeiska unionens tribunal artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 954/2006 i den mån den antidumpningstull som fastställts för Interpipe överskred den antidumpningstull som skulle ha varit tillämplig om det inte hade gjorts en justering av exportpriset med hänsyn till en provision som utgick när försäljningen ägde rum genom den närstående handlaren Sepco SA[3]. Den 16 februari 2012 fastställde Europeiska unionens domstol tribunalens dom[4].

(3)       Efter dessa domar ändrade rådet sin förordning (EG) nr 954/2006 genom förordning (EU) nr 540/2012[5] för att korrigera den antidumpningstull som fastställts för Interpipe i den mån den fastställts felaktigt. Den antidumpningstull som nu är i kraft för Interpipe är därför 17,7 %.

(4)       Genom förordning (EU) nr 585/2012[6] bibehöll rådet efter en översyn vid giltighetstidens utgång de åtgärder som infördes genom rådets förordning (EG) nr 954/2006 på import av sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ryssland och Ukraina.

(5)       De åtgärder som är i kraft är därmed de som infördes genom förordning (EU) nr 585/2012, dvs. mellan 24,1 och 35,8 % för import från Ryssland och mellan 12,3 % och 25,7 % för import från Ukraina, där antidumpningstullen för LLC Interpipe Niko Tube och OJSC Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant är 17,7 %.

1.2.        Begäran om en partiell interimsöversyn

(6)       Den 29 juli 2011 tillkännagav kommissionen genom ett meddelande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande)[7] som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning att en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen skulle inledas beträffande de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ukraina.

(7)       Översynen, som har begränsats till en undersökning av dumpning, inleddes sedan Interpipe lämnat in en välgrundad begäran. Interpipe lade i sin begäran fram prima facie-bevisning för att en fortsatt tillämpning av åtgärden på dess nuvarande nivå inte längre är nödvändig för att motverka skadevållande dumpning.

1.3.        Undersökning

(8)       Undersökningen av dumpningsnivån omfattade perioden 1 april 2010–31 mars 2011 (nedan kallad översynsperioden).

(9)       Kommissionen underrättade officiellt sökanden, myndigheterna i exportlandet och unionsindustrin om inledandet av den partiella interimsöversynen. Berörda parter gavs tillfälle att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(10)     För att kommissionen skulle få de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för sin undersökning sände den ett frågeformulär till sökanden, som svarade inom den angivna tidsfristen.

(11)     Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för att fastställa nivån på dumpningen. Kontrollbesök gjordes på plats hos sökanden och dess närstående handelsföretag LLC Interpipe Ukraine och Interpipe Europe SA.

2.           BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1.        Berörd produkt

(12)     Den berörda produkten är den som definieras i förordning (EU) nr 585/2012, som ledde till att de gällande åtgärderna infördes, dvs. sömlösa rör av järn eller stål med runt tvärsnitt, en ytterdiameter på högst 406,4 mm, ett motsvarande kolvärde (CEV) på högst 0,86 enligt formler och kemiska analyser från International Institute of Welding (IIW)[8] med ursprung i Ukraina (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7304 11 00, ex 7304 19 10, ex 7304 19 30, ex 7304 22 00, ex 7304 23 00, ex 7304 24 00, ex 7304 29 10, ex 7304 29 30, ex 7304 31 80, ex 7304 39 58, ex 7304 39 92, ex 7304 39 93, ex 7304 51 89, ex 7304 59 92 och ex 7304 59 93.

2.2.        Likadan produkt

(13)     I likhet med vad som fastställdes i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång bekräftades det vid den aktuella undersökningen att den produkt som tillverkas i Ukraina och exporteras till unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden som den produkt som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Ukraina och den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkarna. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.           DUMPNING

3.1.        Inledande anmärkningar

(14)     Interpipe har två helägda exporterande tillverkare som står helt under Interpipes kontroll, nämligen LLC Interpipe Niko Tube (Niko Tube) och OJSC Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant (Interpipe NTRP). I överensstämmelse med institutionernas normala praxis beräknades en gemensam dumpningsmarginal för dessa båda exporterande tillverkare. Dumpningsmarginalen beräknades först för var och en av de exporterande tillverkarna innan man fastställde en enda vägd genomsnittlig dumpningsmarginal för de båda företagen.

(15)     Denna metod skiljer sig dock från den metod som användes i den ursprungliga undersökningen, där den gemensamma dumpningsmarginalen beräknades genom att man slog samman alla uppgifter avseende de båda tillverkande enheternas produktionskostnader, lönsamhet och försäljning till unionen. De förändrade omständigheter som motiverar detta byte av metod är en markant förändring i koncernens bolagsstruktur som innebär att det går att identifiera vilket företag som stått för försäljning och tillverkning, vilket inte var möjligt i den ursprungliga undersökningen.

(16)     Vidare gjordes i den ursprungliga undersökningen en justering av Interpipes energikostnader i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen för att på ett rimligt sätt återspegla kostnaderna för produktion och försäljning av el och gas i Ukraina. Denna justering ansågs nödvändig eftersom de ukrainska gas- och elpriserna vid den tiden var betydligt lägre än genomsnittspriset i unionen och inte avspeglade internationella marknadspriser. Justeringen grundades på ett genomsnitt av de priser som iakttagits i Rumänien, som i det skedet omfattades av undersökningen.

(17)     Till skillnad från den ursprungliga undersökningen anses emellertid en justering till följd av energipriserna inte behövas i denna interimsöversyn. Undersökningen har visat att de genomsnittliga energipriserna i Ukraina har ökat stadigt sedan den ursprungliga undersökningen, och mycket snabbare än genomsnittspriserna i Europeiska unionen, så att skillnaden mellan dem successivt har minskat. De stora skillnader i energikostnader som konstaterades under den ursprungliga undersökningen och som motiverade en justering förekommer därmed inte för närvarande.

(18)     Med tanke på ovanstående anses det inte lämpligt att göra någon justering för energikostnader i denna interimsöversyn.

3.2.        Dumpning av import under översynsperioden

3.2.1.     Normalvärde

(19)     I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersöktes först om varje exporterande tillverkares totala försäljning på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i jämförelse med deras totala volym av exportförsäljning till unionen, dvs. om totalvolymen av denna försäljning motsvarade minst 5 % av den totala volymen av exportförsäljning till unionen. Av undersökningen framgick att försäljningen på hemmamarknaden var representativ för båda de exporterande tillverkarna.

(20)     Därefter undersöktes om varje produkttyp av den likadana produkten som de exporterande tillverkarna sålde på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ om sökandens totala inhemska försäljning av den produkttypen till oberoende kunder under översynsperioden utgjorde minst 5 % av företagets totala försäljningsvolym för den jämförbara produkttyp som exporterades till unionen.

(21)     I enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen undersöktes vidare om den inhemska försäljningen av varje produkttyp som sålts i representativa mängder kunde anses ha skett vid normal handel. Detta gjordes genom att man för varje exporterad typ av den berörda produkten under översynsperioden fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden.

(22)     För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(23)     I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under översynsperioden.

(24)     Normalvärdet beräknades för icke-representativa typer (dvs. de vars försäljning på hemmamarknaden utgjorde mindre än 5 % av exportförsäljningen till unionen eller som inte såldes alls på hemmamarknaden) utifrån tillverkningskostnaden per produkttyp plus ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Om försäljning på hemmamarknaden förekom användes transaktionsvinsterna vid normal handel på hemmamarknaden per produkttyp för de berörda produkttyperna. Om det inte förekom någon försäljning på hemmamarknaden användes en genomsnittsvinst. Detta byte av metod beror på att en WTO-panel efter den ursprungliga undersökningen utfärdade – och WTO:s tvistlösningsorgan antog – en rapport i tvisten European Communities – Anti-dumping Measure on Farmed Salmon from Norway[9], där det sägs att man inte kan bortse ifrån den faktiska vinstmarginal som fastställts för transaktioner vid normal handel med de relevanta produkttyper för vilka normalvärdet måste konstrueras.

(25)     Efter att de slutgiltiga slutsatserna meddelats hävdade de båda exporterande tillverkarna att kostnader för outnyttjad kapacitet inte skulle ha tagits med i beräkningen av de totala tillverkningskostnaderna för den berörda produkten under översynsperioden, eftersom de menade att detta stred mot artikel 2.5 i grundförordningen och mot redovisningsprinciperna i den internationella redovisningsstandarden IAS, och i synnerhet IAS 2. I artikel 2.5 anges att om kostnaderna i samband med tillverkning av den berörda produkten inte på ett rimligt sätt återspeglas i den berörda partens bokföring, ska dessa kostnader justeras. Att företaget inte utnyttjade sin fulla kapacitet medförde dock vissa kostnader. Sådana kostnader redovisades också som kostnader i de båda exporterande företagens resultaträkning och kunde direkt kopplas till den likadana produkten. Vidare ansågs hänvisningen till IAS 2 vara irrelevant eftersom syftet med IAS 2 är att föreskriva hur lagerstockar ska redovisas och inte vad som ska betraktas som tillverkningskostnader. Påståendet avvisades därför.

(26)     Samma exporterande tillverkare hävdade också att vissa finansiella kostnader till följd av lån som ingick i försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte skulle ha räknats med. De hävdade att dessa lån tagits för att tillgodose företagets likviditetsbehov och behov av finansiering på kort sikt, och att de inte hade något att göra med tillverkningen av den berörda produkten. Vid kontrollbesöket konstaterades mycket riktigt att räntekostnaderna huvudsakligen hängde samman med finansiering av rörelsekapitalet. Räntekostnaderna fördelades därför på samtliga produkter. De exporterande tillverkarna kunde inte styrka att räntekostnaderna uppkommit särskilt för andra ändamål än att finansiera rörelsekapitalet. De båda exporterande tillverkarna kunde inte lämna någon ytterligare bevisning för att styrka sitt påstående, och detta påstående avvisades därför.

3.2.2.     Exportpris

(27)     De båda exporterande tillverkarnas hela export av den berörda produkten till unionen gick via ett närstående handelsföretag i Schweiz direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

3.2.3.     Jämförelse

(28)     I den ursprungliga undersökningen justerades exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen när försäljningen skedde genom närstående handlare. I överensstämmelse med domstolens dom i Interpipe-målet[10], där det fastställdes att justeringen inte var berättigad, har någon sådan justering inte gjorts vid denna interimsöversyn.

(29)     De båda exporterande tillverkarnas normalvärde och exportpris jämfördes utifrån priset fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes därför med hänsyn till transportkostnader, rabatter och avdrag, provisioner och kreditkostnader.

3.2.4.     Dumpningsmarginal

(30)     I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik för var och en av de båda exporterande tillverkarna. Såsom anges i skäl 14 fastställdes därefter en gemensam dumpningsmarginal för Interpipe genom att en enda vägd genomsnittlig dumpningsmarginal beräknades för de båda exporterande tillverkarna inom Interpipe.

(31)     Dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull, är därmed 13,8 %.

4.           DE FÖRÄNDRADE OMSTÄNDIGHETERNAS BESTÅENDE KARAKTÄR

(32)     Sökanden hävdade i sin begäran om partiell interimsöversyn att förändringar i bolagsstrukturen och tillverkningens organisation, vid sidan av en omstrukturering av försäljningsorganisationen på såväl hemmamarknaden som exportmarknaden, hade påverkat kostnadsstrukturen och att den nuvarande nivån på antidumpningstullen därför inte längre var nödvändig för att motverka skadevållande dumpning.

(33)     Det undersöktes därför om de förändrade omständigheter som låg till grund för denna interimsöversyn och de resultat den ger upphov till kan antas vara av bestående karaktär.

(34)     Undersökningen har visat att de huvudsakliga faktorer som lett fram till den lägre dumpningsmarginalen i denna översyn är förändringar i bolagets organisation, med en sammanslagning av två produktionsföretag, och en omstrukturering av försäljningsorganisationen, som effektiviserats. Dessa förändringar, som har påverkat sökandens kostnadsstruktur för tillverkning och försäljning av den berörda produkten, är av strukturell karaktär och förväntas därmed inte ändras inom den närmaste framtiden. Det fanns heller inga tecken på avsevärda fluktuationer i sökandens priser.

(35)     Därför konstaterades det att förändringarna är av bestående karaktär och att det inte längre är nödvändigt att tillämpa åtgärden på dess nuvarande nivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.           I tabellen i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 585/2012 ska posten för LLC Interpipe Niko Tube och OJSC Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant (Interpipe NTRP) ersättas med följande:

LLC Interpipe Niko Tube och OJSC Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant (Interpipe NTRP) || 13,8 % || A743

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

[2]               EUT L 175, 29.6.2006, s. 4.

[3]               Dom av den 10 mars 2009 i mål T-249/249, Interpipe Nikopolsky Seamless Tubes Plant Niko Tube ZAT och Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant VAT mot Europeiska unionens råd (Interpipe mot rådet).

[4]               Dom av den 16 februari 2012 i förenade målen C-191/09 P och C-200/09 P, Europeiska unionens råd mot Interpipe Nikopolsky Seamless Tubes Plant Niko Tube ZAT och Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant VAT (rådet mot Interpipe).

[5]               EUT L 165, 26.6.2012, s. 1.

[6]               EUT L 174, 4.7.2012, s. 5.

[7]               EUT C 223, 29.7.2011, s. 8.

[8]               CEV-värdet ska fastställas i enlighet med den tekniska rapport, 1967, IIW dok. IX-555-67, som publicerats av International Institute of Welding (IIW).

[9]               WT/DS337/R av den 16 november 2007 – antagen av tvistlösningsorganet den 15 januari 2008.

[10]             EU-domstolens dom av den 16 februari 2012 i förenade målen C-191/09 P och C-200/09 P, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen mot Interpipe Nikopolsky Seamless Tube Plant Niko Tube ZAT och Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant VAT.