10.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 261/8

—

med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 29 september 2011”Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapport 2010” (COM(2011)0595) och dess följedokument (SEK(2011)1107, SEK(2011)1108 och SEK(2011)1109) (1),

—

med beaktande av Olafs elfte verksamhetsrapport – Årsrapport 2011 (2),

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för räkenskapsåret 2010, tillsammans med institutionernas svar (3),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och revisionsrätten om kommissionens strategi för bedrägeribekämpning (COM(2011)0376),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén”om skyddet för Europeiska unionens ekonomiska intressen genom straffrättsliga bestämmelser och administrativa utredningar – En integrerad politik för att se till att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt” (COM(2011)0293),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption (4), dess förklaring av den 18 maj 2010 om EU:s insatser när det gäller att bekämpa korruption (5), och kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, ”Insatser mot korruption på EU:s territorium” (COM(2011)0308),

—

med beaktande av artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6),

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapport 2009 (8),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0121/2012), och av följande skäl:

A.

EU och medlemsstaterna delar på ansvaret att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägeri, och nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna är av stor betydelse.

B.

Medlemsstaterna har det primära ansvaret för genomförandet av ungefär 80 procent av EU:s budget samt för uppbörden av egna medel, bland annat i form av mervärdesskatt och tullar.

C.

2010 uppgick de totala ekonomiska följderna av oriktigheter som upptäckts genom kontrollsystem till 2 193 miljoner euro, jämfört med 1 757 miljoner euro under 2009.

D.

Enligt Europeiska revisionsrätten innehöll de utbetalningar som ligger till grund för räkenskaperna väsentliga fel, med en uppskattad felfrekvens på 3,7 procent för EU:s totala budget. Kontrollsystemen visade sig bara vara effektiva till en viss del när det gällde att säkerställa att utbetalningar var korrekta och de viktigaste felkällorna rör stödberättigande och offentlig upphandling.

E.

I merparten av fallen anser revisionsrätten att medlemsstaternas myndigheter hade tillräcklig information tillgänglig för att kunna upptäcka och korrigera åtminstone en del av felen innan utbetalningarna gjordes. Revisionsrätten anser att det fortfarande finns utrymme att förbättra medlemsstaternas korrigeringsmekanismer och revisionsverksamhet.

1.

Europaparlamentet betonar att den globala finanskrisen, och i synnerhet krisen i euroområdet, som EU nu står inför, kräver att särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa tillräckligt skydd av EU:s ekonomiska intressen i inkomsthänseende, vilka är direkt kopplade till medlemsstaternas ekonomiska intressen. Parlamentet anser att ett striktare genomförande av finanspolitiken skulle kunna leda Europa ur krisen, särskilt genom att minska utbredningen av EU:s svarta ekonomi, som beräknas uppgå till omkring en femtedel av den officiella bruttonationalprodukten (9).

2.

Europaparlamentet framhåller e-förvaltningens utsikter att öka öppenheten och bekämpa bedrägerier och korruption och därmed skydda offentliga medel. Parlamentet understryker att Europa släpar efter sina industriella partners, bland annat på grund av bristande samverkan mellan system (10). Parlamentet betonar att Europa, särskilt i kristider, måste utöka sina insatser för att åstadkomma en ny generation av e-förvaltning, som skulle öka insynen i offentliga finanser.

3.

Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att elektroniska, icke-kontanta transaktioner dokumenteras och därför gör det svårare att delta i den svarta ekonomin och att det verkar finnas ett starkt samband mellan andelen elektroniska betalningar i ett land och landets svarta ekonomi (11). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sänka sina beloppsgränser för obligatoriska icke-kontanta betalningar.

4.

Europaparlamentet framhåller behovet av tillförlitlig statistik om omfattningen av bedrägerier och korruption, och särskilt om utbredningen av tull- och skatteflykt samt missbruk av EU-medel genom organiserad brottslighet. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har kunnat tillhandahålla sådana uppgifter, trots upprepade uppmaningar från parlamentet.

5.

Europaparlamentet påminner om att bedrägeri är ett exempel på avsiktlig försummelse och är ett straffrättsligt brott, och att inte respektera en regel är en oriktighet. Parlamentet beklagar att kommissionens rapport inte behandlar bedrägeri på djupet utan tar upp oriktigheter mycket övergripande. Parlamentet påminner om att artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) rör bedrägerier och inte oriktigheter och begär att en åtskillnad görs mellan bedrägeri och fel. Parlamentet begär att korruption ska behandlas samtidigt som bedrägerier.

6.

Europaparlamentet konstaterar att de ekonomiska följderna av oriktigheter på utgiftsområdet tilltog under 2010 och uppgick till 1,8 miljarder euro (eller 1,27 % av anslagen), jämfört med 1,4 miljarder euro (eller 1,13 %) under 2009. De ekonomiska följderna på inkomstområdet tilltog också: 393 miljoner euro (eller 1,88 % av de totala insamlade traditionella egna medlen brutto) jämfört med 357 miljoner euro (eller 1,84 %) under 2009.

7.

Europaparlamentet beklagar att stora belopp av EU-medel fortfarande spenderas fel och uppmanar kommissionen att vidta beslutsamma åtgärder för att återkräva fler felaktiga betalningar, att hålla medlemsstaterna mer ansvarsskyldiga för den andel oriktigheter som ännu inte har återkrävts, att förbättra förebyggandet och upptäckten av oriktigheter och bedrägerifall och genast upphöra med betalningar samt tillämpa effektiva sanktioner i händelse av att EU-medel missbrukas.

8.

Europaparlamentet uppmärksammar att antalet rapporterade oriktigheter under 2010 har ökat för samtliga sektorer utom föranslutningsstöd och traditionella egna medel och att ökningen hänger samman med avslutandet av genomförandeperioden 2000–2006 för sammanhållningsfonderna och de förbättringar som gjorts i det s.k. Irregularities Management System (IMS).

9.

Europaparlamentet betonar att även om det IMS har moderniserats och förbättrats och mängden anmälningar har vuxit från de flesta medlemsstaterna, vilket har lett till en förbättring av rapporternas kvalitet och tillförlitlighet, finns det fortfarande skillnader i medlemsstaternas strategier för att anmäla oriktigheter, och följaktligen föreligger det tvivel om huruvida de nationella anmälningssystemen är adekvata. Medlemsstaterna uppmanas att till fullo tillämpa IMS och ytterligare förbättra efterlevnaden av rapporteringsreglerna samt påskynda rapporteringen av oriktigheter.

10.

Europaparlamentet är dessutom oroat över att några medlemsstater ännu inte använder det elektroniska rapporteringssystemet fullt ut. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att skyndsamt avhjälpa situationen.

11.

Europaparlamentet upprepar sin besvikelse, med tanke på de allvarliga tvivel om kvaliteten på informationen från medlemsstaterna, och konstaterar att vissa medlemsstater fortsätter att rapportera ett mycket litet antal upptäckta oriktigheter och bedrägerifall och uppmanar kommissionen att underrätta Europaparlamentet huruvida de nationella kontrollsystemen i dessa medlemsstater är effektiva.

12.

Europaparlamentet påminner om att unionslagstiftningen kräver att medlemsstaterna rapporterar samtliga oriktigheter senast två månader efter utgången av det kvartal då en oriktighet har varit föremål för ett första administrativt eller rättsligt beslut och/eller ny information om en rapporterad oriktighet blir känd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder, däribland rationalisering av nationella administrativa förfaranden, för att hålla de fastställda tidsfristerna och minska tidsgapet som uppstår från det att en oriktighet fastställs tills den rapporteras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera i första hand som beskyddare av skattebetalarnas pengar i insatserna för att bekämpa bedrägerier.

13.

Europaparlamentet betonar behovet av tillförlitliga statistiska uppgifter om omfattningen av bedrägerier och korruption, särskilt med anknytning till skatteflykt och tullbedrägeri och brottslingars organiserande verksamhet när det gäller att missbruka EU-medel. Parlamentet beklagar att kommissionen trots upprepade uppmaningar från Europaparlamentet inte har kunnat tillhandahålla sådana uppgifter.

14.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte kan bedöma den faktiska omfattningen av oriktigheter och bedrägerier och att det följaktligen är omöjligt att utvärdera den sammanlagda omfattningen av oriktigheter och bedrägerier i enskilda medlemsstater, eller att fastställa och disciplinera de medlemsstater där oriktigheter och bedrägerier når högst nivå, vilket parlamentet efterlyste 2009.

15.

Europaparlamentet påpekar att ny teknik har utvecklats under de senaste åren för att mäta korruption och bedrägerier och uppmanar kommissionen att, utan ytterligare dröjsmål, inleda insatser för att tillämpa dessa nya mätverktyg och bedöma omfattningen av korruption och bedrägerier när det gäller användning av EU-medel och förskingring av EU:s inkomster. Detta ska möjliggöra en utvärdering av hur effektivt EU-medel skyddas från missbruk och hur väl EU:s inkomster skyddas från förskingring.

16.

Europaparlamentet anser att ansvaret för utvecklingen av verktyg för att mäta bedrägerier och korruption som rör EU-medel ska ligga på kommissionen i nära samarbete med Europaparlamentet, Europeiska revisionsrätten samt revisions- och kontrollorgan inom EU.

17.

Europaparlamentet konstaterar att den så kallade 50/50-regeln (12) med tillämpning inom jordbrukssektorn är ett effektivt incitament för att få medlemsstater att påskynda och fullfölja återkravsförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida denna återbetalningsmekanism (claw back) även kan tillämpas inom andra sektorer (sammanhållning och föranslutning) samt huruvida det enligt denna regel skulle vara lämpligt att halvera tidsgränsen för åtgärder avseende återkrav, dvs. till två respektive fyra år.

18.

Europaparlamentet konstaterar att det i revisionsrättens årsrapport för 2010 fastställs att de betalningar i årsredovisningen för 2010 som drabbats av en stor mängd fel uppgick till 3,7 % av EU:s samlade budgetutgifter, dvs. omkring 4,5 miljarder euro.

19.

Europaparlamentet konstaterar att det i revisionsrättens rapport vidare fastställs att medlemsstaternas myndigheter, före godkännandet av betalningarna, hade tillgång till tillräckligt med upplysningar för att kunna upptäcka vissa av felen samt åtgärda eller förhindra dem.

20.

Europaparlamentet påminner om att korrekt uppbörd av mervärdesskatt och tullar direkt påverkar både medlemsstaternas ekonomier och EU:s budget. Parlamentet betonar att förbättrade system för uppbörd av inkomster bör vara högsta prioritet för alla medlemsstater, särskilt de som står inför störst svårigheter i det rådande ekonomiska läget.

21.

Europaparlamentet betonar att fokus bör flyttas till en effektivare uppbörd av inkomster. Parlamentet betonar att skattebedrägeri leder till orimliga förluster för EU:s budget och medlemsstaternas ekonomier, och förvärrar därmed skuldkrisen. Parlamentet påminner om att kostnaden för den befintliga svarta ekonomin bärs av de medborgare vars inkomst är lätt att dokumentera och spåra.

22.

Europaparlamentet konstaterar att de uppgifter som tillhandahållits av medlemsstaterna om oriktigheter inom området traditionella egna medel varierar mycket och anser därför att klassificeringen av oriktigheter och bedrägerifall i databasen med uppgifter om egna medel Ownres inte är helt tillförlitlig. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda hur denna databas ska kunna förbättras för att säkerställa tillförlitligheten och jämförbarheten vad gäller rapporterade uppgifter.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att rikta uppmärksamhet mot genomförandet av medlemsstaternas strategier för tullkontroll, särskilt inom området import av särskilt utsatta varor, och att förbättra verksamheterna avseende spårning av oriktigheter och misstänkta bedrägerier inom området traditionella egna medel.

24.

Europaparlamentet fruktar att smuggling, i synnerhet cigarettsmuggling, ska förbli ett stort problem för EU, med följden att betydande resurser går förlorade för nationella budgetar och EU:s budget. Parlamentet välkomnar den handlingsplan som utarbetats av kommissionen för att bekämpa smuggling av cigaretter och alkohol längs EU:s östgräns samt förlängningen av tullsamarbetet med Kina och Ryssland vid utgången av 2010 och den strategiska ram för tullsamarbete som ingicks med båda länderna.

25.

Europaparlamentet välkomnar resultaten av medlemsstaternas gemensamma tullinsats Sirocco som genomfördes i juni 2010 och som samordnades av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Under denna insats beslagtogs omkring 40 miljoner cigaretter, 1,2 ton handrullad tobak, 7 000 liter alkohol och 8 miljoner andra piratkopierade varor.

26.

Europaparlamentet konstaterar att en stor andel av inkomsterna har sitt ursprung i mervärdesskatt (moms) och kommissionen och medlemsstaterna behöver därför övervaka och reagera effektivt på både befintliga och nya bedrägeritendenser. Parlamentet välkomnar kommissionens grönbok om framtida moms och uppmanar till utarbetandet av konkreta förslag till en momsreform.

27.

Europaparlamentet påminner om att enligt en studie som utförts på uppdrag av Europeiska kommissionen (13), har det genomsnittliga mervärdesskattegapet i EU (14) uppskattats till 12 procent. Parlamentet uppmärksammar särskilt att detta mervärdesskattegap låg på den alarmerande nivån 30 procent respektive 22 procent i Grekland och Italien – de länder som går igenom den svåraste skuldkrisen och vars situation hotar den ekonomiska stabiliteten för EU-27.

28.

Europaparlamentet betonar att förutom skatteflykt och förluster till följd av obestånd, beror mervärdesskattegapet också på bedrägerier, och att mervärdesskatteförluster, motsvarande miljarder euro, i stor utsträckning kompenseras genom åtstramningsåtgärder som berör de EU-medborgare vars inkomst lätt kan spåras.

29.

Europaparlamentet påpekar att sedan metoden för uppbörd av mervärdesskatt infördes har den varit oförändrad. Parlamentet betonar att metoden är föråldrad med tanke på de många förändringarna i den tekniska och ekonomiska miljön.

30.

Europaparlamentet understryker att tullintäkter utgör en viktig del av EU:s traditionella egna medel och är en inkomstkälla för medlemsstaternas regeringar, som behåller 25 procent för att täcka uppbördskostnaderna. Parlamentet upprepar att ett effektivt förebyggande av oriktigheter och bedrägerier på området skyddar unionens ekonomiska intressen, och har viktiga konsekvenser för den inre marknaden, genom att det utesluter en orättvis fördel för ekonomiska aktörer som undviker tullar framför dem som uppfyller sina skyldigheter i detta avseende.

31.

Europaparlamentet betonar att korrekt fungerande tullar har direkt påverkan på beräkningen av mervärdesskatt.

32.

Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 13/2011 (15) fann att enbart efter tillämpningen av tullförfarande 42 (16) under 2009 uppgick de extrapolerade förlusterna till cirka 2 200 miljoner euro (17) i de sju medlemsstaterna som granskades av revisionsrätten, vilket motsvarar 29 procent av den mervärdesskatt som teoretiskt hade kunnat tas ut på det beskattningsbara värdet av all import som utfördes enligt tullförfarande 42 under 2009 i dessa länder.

33.

Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten fann allvarliga brister i kontrollen av förenklade tullförfaranden, som står för 70 procent av alla tullförfaranden. Parlamentet påpekar att de har lett till omotiverade förluster i EU:s budget och strider inom EU:s handelspolitik. Parlamentet betonar att de upptäckta bristerna bland annat bestod av revisioner som var av dålig kvalitet eller dåligt dokumenterade och liten användning av automatiserade databehandlingsteknik vid utförandet av kontroller under behandlingen av förenklade förfaranden.

34.

Europaparlamentet konstaterar att antalet anmälningar av oriktigheter och misstänkta bedrägerier ökade under 2010 och att de ekonomiska följderna av dessa ökade från 13 miljoner euro 2009 till 69 miljoner euro 2010.

35.

Europaparlamentet beklagar att situationen vad gäller sammanlagda tillgångar som återkrävts förblir otillfredsställande: Medlemsstaterna återkrävde 175 miljoner euro under räkenskapsåret 2010, vilket utgör 42 % av skulderna för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) från 2007 och framåt, och den sammanlagda återstående summa som ska återkrävas vid slutet av räkenskapsåret 2010 uppgick till 1,2 miljarder euro, medan medlemsstaterna bara har överfört 300 miljoner euro från sina nationella budgetar till EU:s budget i enlighet med 50/50-regeln. Parlamentet beklagar att kommissionen underlät att beakta parlamentets uppmaning och inte tillhandahöll parlamentet information om de framsteg som gjorts på området i rapporten för 2010 om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att vidta alla de åtgärder som krävs för att införa ett effektivt system för att återkräva medel samt att hålla parlamentet underrättat.

36.

Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater under 2010 misslyckades med att följa tidsgränserna för rapportering av oriktigheter. Parlamentet instämmer i kommissionens synpunkt att samtliga medlemsstater måste förbättra sina inlämnade rapporter. Parlamentet erinrar om att Finland, Österrike och Nederländerna har åtagit sig att följa rapporteringskraven och uppmanar kommissionen att i årsrapporten om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapport tillhandahålla upplysningar om de framsteg som gjorts av dessa medlemsstater under 2011.

37.

Europaparlamentet är oroat över att Italien och EU-12-medlemsstater under 2010 har klassificerat mer än 90 procent av de rapporterade fallen av oriktigheter som ”misstänkt bedrägeri”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder, inklusive ett nära samarbete med EU:s institutioner, för att komma till rätta med alla orsaker som leder till bedrägerier som rör EU-medel.

38.

Europaparlamentet ser med oro på de betänkligt låga siffrorna för misstänkt bedrägeri som rapporterats av Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien, särskilt med tanke på deras storlek och erhållet ekonomiskt stöd, vilket beskrivs i kommissionens rapport om skyddet av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen. Parlamentet anser att detta väcker rimliga tvivel om huruvida rapporteringsprinciperna följs. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera detaljerade uppgifter om den tillämpade rapporterade metoden och kapaciteten att spåra bedrägerier i dessa medlemsstater. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att noggrant granska effektiviteten hos medlemsstaternas övervaknings- och kontrollsystem och se till att uppgifterna om nivån på oriktigheterna i medlemsstaterna avspeglar den faktiska situationen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i rapporten om skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen tillhandahålla upplysningar om de åtgärder som vidtagits på området under 2011.

39.

Enligt uppgifter i årsrapporten för 2010 om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen hade omkring 70 % av alla de fall där oriktigheter anmälts anknytning till sammanhållningspolitik och under 2010 hade området sammanhållningspolitik den högsta återkravsgraden avseende utgifter (över 60 %). Europaparlamentet betonar att det enligt tillhandahållna uppgifter är omöjligt att objektivt bedöma det faktiska antalet oriktigheter och fall av misstänkt bedrägeri på området, eftersom det stora antalet anmälda oriktigheter och (eller) misstänkta fall av bedrägeri kan ha att göra med införandet av Irregularities Management System (IMS) 2009.

40.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjordes under 2010 vad gäller återkrävda belopp för programplaneringsperioden 2000–2006, vilka utgjorde 70 % eller 2,9 miljarder euro av de felaktigt utbetalade medlen, jämfört med en grad på 50 % 2009.

41.

Europaparlamentet konstaterar att Danmark, Frankrike, Malta, Nederländerna, Sverige och Slovenien inte anmälde några fall av oriktigheter på detta område 2010, vilket väcker tvivel om huruvida IMS tillämpas korrekt. Parlamentet är bekymrat över den låga återkravsgraden i Ungern, Tjeckien och Slovenien (omkring 20 % och lägre). Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder, utreda orsakerna och underrätta parlamentet om gjorda framsteg i nästa årsrapport om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen.

42.

Europaparlamentet betonar att analyser av de kategorier av oriktigheter som anmäls mest visar att oriktigheter oftast fastställs i projektcykelns genomförandeetapp och att de största ekonomiska följderna uppstår under urvals- och upphandlingsetapperna, vilket framgår av uppgifter som tillhandahållits genom årsrapporten för 2010 om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen. Parlamentet betonar att ett transparent, tydligt och flexibelt system för offentlig upphandling genom en mer aktiv användning av det elektroniska systemet för offentlig upphandling och fastställandet av allmänna upphandlingsprinciper på EU-nivå skulle möjliggöra säkerställandet av en mer effektiv användning av medlemsstaternas och EU:s medel. Parlamentet förväntar sig att kommissionen på ett effektivt sätt ska genomföra en reform av systemet för offentlig upphandling.

43.

Europaparlamentet är bekymrat över att föranslutningsstödet uppvisar den lägsta återkravsgraden avseende utgifter: Under 2010 uppnådde denna grad knappt 10 % jämfört med 27 %. Parlamentet konstaterar med oro att återkravsgraden förblev låg för perioden 2002–2006 (omkring 30 %), särskilt i Bulgarien, Turkiet, Litauen och Lettland och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att mottagarländerna förklarar orsakerna till de låga återkravsgraderna, förbättrar sina prestationer och uppdaterar den information som saknas om återkravsförfaranden som slutförts.

44.

Europaparlamentet konstaterar att det högsta antalet oriktigheter och bedrägerifall under 2009 hade anknytning till användningen av stödmedel från Sapard i Rumänien och Bulgarien. Parlamentet välkomnar att Bulgarien har gjort stora framsteg i fråga om att förstärka de nationella kontrollsystemen, vilket framgår av det faktum att en stor andel av fallen av oriktigheter och misstänkta bedrägerier under 2010 inte upptäcktes av externa kontrollanter och inspektörer utan av inhemska eller nationella. Parlamentet beklagar att huvuddelen av fallen av oriktigheter och misstänkta bedrägerier i Rumänien fortfarande upptäcks till följd av inspektioner av EU:s avdelningar eller inspektioner som genomförts på deras begäran. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta på nära håll med de rumänska myndigheterna för att förbättra situationen.

45.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål om att stödja de nya mottagarländerna (Turkiet, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro) i deras insatser för att genomföra Irregularities Management System.

46.

Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att fortsätta att förstärka Olafs oberoende, effektivitet och ändamålsenlighet.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt genomförande i tid av givna rekommendationer när fall väl har utretts av Olaf.

48.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör vara skyldiga att årligen rapportera om uppföljningen av fall som Olaf skickat till deras rättsliga myndigheter, inbegripet om straffrättsliga och ekonomiska påföljder som utdömts i sådana fall.

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, berörda EU-byråer och medlemsstaterna att vidta åtgärder och tillhandahålla resurser för att se till att EU-medel inte är föremål för korruption, att besluta om avskräckande sanktioner där korruption och bedrägeri upptäcks, och att påskynda beslagtagandet av tillgångar i samband med bedrägerier, skatteflykt och brott som rör penningtvätt.

50.

Europaparlamentet understryker att kommissionen i sitt meddelande från 2011, ”Insatser mot korruption på EU:s territorium”, uppskattar att 120 miljarder euro per år förloras på grund av korruption inom EU. Detta orsakar ekonomisk skada, minskar de offentliga finanserna och undergräver förtroendet för demokratiska institutioner. Parlamentet betonar vidare att man i sin resolution från 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption slår fast att korruption leder till missbruk av offentliga medel i allmänhet och av EU-medel från skattebetalarna och snedvrider marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och berörda EU-organ – i linje med parlamentets förklaring att se till att EU-medel inte är föremål för korruption.

51.

Europaparlamentet välkomnar parlamentets beslut om att inrätta ett särskilt utskott för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt.

52.

Europaparlamentet välkomnar att Malta har ratificerat konventionen om skydd av EU:s ekonomiska intressen den 20 januari 2011. Parlamentet beklagar att konventionen ännu inte har ratificerats av Tjeckien och uppmanar denna medlemsstat att avhjälpa situationen så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar också Estland att ratificera protokollet av den 29 november 1996 om tolkningen, genom förhandsavgöranden, från Europeiska gemenskapernas domstol av konventionen.

53.

Europaparlamentet påminner om att Herkules II-programmet är det finansiella instrument som förvaltas av kommissionen (Olaf) inom området skydd av EU:s ekonomiska intressen och förebyggande av relaterad brottslig verksamhet, inklusive cigarettsmuggling. Parlamentet noterar att halvtidsöversynen av Herkules II-programmet bekräftade dess mervärde. Parlamentet anser att efterföljaren till detta instrument, dvs. Herkules III-programmet, bör fortsätta att förbättra teknisk utrustning i medlemsstaterna, finansiera tillgång till databaser som är nödvändiga för utredningar som utförs av medlemsstaternas myndigheter och Olaf, samt bekämpa cigarettsmuggling och piratkopiering i enlighet med de rättsligt bindande avtalen med tobakstillverkare.

54.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna om att utforma, genomföra och regelbundet utvärdera enhetliga upphandlingssystem för att förebygga bedrägerier och korruption, att fastställa och genomföra tydliga villkor för deltagande i offentlig upphandling och kriterier för att fatta beslut om offentlig upphandling, och anta och genomföra system för att granska beslut om offentlig upphandling på nationell nivå, att garantera öppenhet och ansvarsskyldighet i offentliga finanser, samt att anta och tillämpa system för riskhantering och internkontroll.

55.

Europaparlamentet välkomnar lanseringen i januari 2011 av kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad. Parlamentet noterar att utvärderingsrapporten om detta samråd antogs i slutet av juni 2011 och att kommissionen i december 2011 antog dess förslag till reform av EU:s grundläggande regler om offentlig upphandling (direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG).

56.

Europaparlamentet begär att kommissionen ska informera parlamentet om vilka andra indikatorer, källor eller metoder, utöver informationen från s.k. väckarklockor eller uppgiftslämnare, den kan använda för att fastställa de områden av EU-finansiering eller EU-inkomster där det kan finnas höjda bedrägerinivåer.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skydda och främja undersökande och oberoende journalistik som är en grundläggande beståndsdel när det gäller att bekämpa brottslighet, bedrägerier och korruption i samband med EU-medel.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om de undersökta bedrägerifallen, som upptäckts genom s.k. väckarklockor eller uppgiftslämnare, förekommer inom de områden där man har uppskattat att det finns möjligheter till höga bedrägerinivåer utifrån oberoende kriterier eller indikatorer. Om så inte är fallet, ska den undersöka andra metoder för att påbörja utredningar inom områden där misstanke om bedrägeri döljs bakom ”den brottsliga tystnadens lagar”, som hindrar information från att läcka ut genom s.k. väckarklockor eller uppgiftslämnare.

59.

Mot bakgrund av den situation som återkommit under många år, närmare bestämt att medlemsstater underlåter att lämna in uppgifter i tid, eller att de uppgifter som de lämnar in är oriktiga eller inte duger för jämförelser vilket sålunda gör det omöjligt att objektivt utvärdera bedrägeriernas verkliga omfattning i medlemsstaterna, och med tanke på att Europaparlamentet, kommissionen och Olaf inte kan fullfölja sina uppgifter vad gäller bedömning av situationen och inlämning av ytterligare förslag, betonar Europaparlamentet att en sådan situation inte kan tolereras och uppmanar kommissionen att ta fullt ansvar för att återkräva oriktigt utbetalda medel från medlemsstaterna och samla in nödvändiga, homogena och jämförbara uppgifter samt fastställa rapporteringsprinciperna för alla medlemsstaterna.

60.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Olafs övervakningskommitté och Olaf.