14.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/43

1.1

Framgångsrik forskning och innovation är avgörande för Europas konkurrenskraft på global nivå och utgör således grunden för arbetstillfällen, sociala förmåner och välstånd. Programmet Horisont 2020 omfattar de planerade och absolut nödvändiga stödåtgärderna på detta område från EU:s sida. Internationellt samarbete med partner i länder utanför EU är en aspekt av detta.

1.2

Detta samarbete har många positiva effekter för de deltagande partnernas framsteg i detta avseende och för förståelsen mellan folken.

1.3

Nyttan för Europa beror dock till stor del på det europeiska forskningsområdets attraktionskraft samt på de enskilda europeiska universitetens, forskningsinrättningarnas och företagens, inklusive de små och medelstora företagens, prestige och kapacitet. Ett av de viktigaste målen med Europa 2020-strategin är att från EU:s sida skapa de nödvändiga förutsättningarna.

1.4

Desto mer angeläget är det därför att man med tanke på den rådande ekonomiska och finansiella krisen driver igenom en anticyklisk europeisk stödpolitik och med alla finansiella och strukturella åtgärder stärker det europeiska forskningsområdet, dess grundvalar och dess internationella dimension, gör det attraktivt och undantar det från nedskärningar. Budgeten för Horisont 2020 får inte missbrukas som en lekboll i olika intressekonflikter.

1.5

Huvudsyftet med ramavtal med partnerländer bör vara lika villkor med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. I övrigt bör samarbetspartnerna inte begränsas av europeiska regelverk i större utsträckning än vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till de europeiska intressena. För kreativitet krävs utrymme!

1.6

I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör projektrelaterade samarbetsavtal ingås av de berörda parter som deltar i samarbetsprojektet i fråga eller som i egenskap av organisation är ansvariga för det.

1.7

Stora forskningsinfrastrukturer och demonstrationsprojekt kan överstiga en enskild medlemsstats – och kanske t.o.m. hela EU:s – kapacitet och utnyttjandepotential, och därför kan ett direkt deltagande från kommissionens sida vara nödvändigt.

1.8

En förutsättning för framgångsrika internationella samarbetsprojekt är tillförlitlighet, kontinuitet och reserver under hela löptiden. Det förutsätter särskilda förberedelser. Dessutom måste man sörja för och främja en tillräcklig rörlighet för de deltagande experterna.

1.9

Internationellt samarbete är inget självändamål utan binder upp arbetskraft och måste vara motiverat med hänsyn till det förväntade mervärdet. Det får inte utvecklas till ett politiskt verktyg för kommissionens utrikespolitik.

1.10

Ledmotivet måste vara EU:s egenintresse samt en förstärkning av det europeiska forskningsområdet och den europeiska innovationskraften. Därför bör sådant samarbete med partner från utvecklingsländer som stöds med EU-medel företrädesvis få stöd från budgeten för utvecklingsbistånd.

1.11

För europeiska samarbetspartner är det en stor ekonomisk nackdel att det fortfarande inte finns ett gemensamt EU-patent för att garantera de immateriella rättigheterna. Kommittén uppmanar Europaparlamentet, kommissionen och rådet att stödja det planerade initiativet till ett europeiskt patent med enhetlig verkan och äntligen bryta blockaden. I detta sammanhang bör det även införas en nyhetsfrist på EU-nivå.

1.12

Uppgifter om genomförandet av strategin bör tas fram utan nya instrument, t.ex. genom undersökningar inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

2.1

I meddelandet redogörs det för grunderna, de strategiska målen och några metoder för internationellt samarbete inom forskning, utveckling och innovation. Med internationellt samarbete avses samarbete med partner utanför EU.

2.2

Målen är att

2.3

Den nya strategin för internationellt samarbete inom forskning och innovation ska kännetecknas av följande:

3.1

Framgångsrik forskning och innovation är avgörande för Europas konkurrenskraft på global nivå och utgör således grunden för arbetstillfällen, sociala förmåner och välstånd. Programmet Horisont 2020 omfattar de planerade och absolut nödvändiga stödåtgärderna på detta område från kommissionens sida. Internationellt samarbete är en aspekt av programmet Horisont 2020.

3.2

Internationellt samarbete inom forskning och innovation har många positiva effekter för de deltagande partnernas framsteg i detta avseende och för förståelsen mellan folken. Detta gäller inte bara inom det europeiska forskningsområdet, utan även globalt och således för de frågor som diskuteras här. Kommittén bekräftar sina tidigare rekommendationer i denna fråga (1).

3.3

Kommittén välkomnar därför det nya meddelandet från kommissionen och stöder i huvudsak dess mål och argument.

3.4

Europas förhandlingsposition vid nya partnerskap och nyttan för EU av internationellt samarbete beror till stor del på det europeiska forskningsområdets attraktionskraft, på de enskilda europeiska universitetens och forskningsinrättningarnas prestige och kapacitet samt på företagens, inklusive de små och medelstora företagens, innovationskraft.

3.5

Ett av de viktigaste målen med Europa 2020-strategin är att skapa de nödvändiga förutsättningarna i Europa. Desto mer angeläget är det därför att man med tanke på den rådande ekonomiska och finansiella krisen driver igenom en anticyklisk europeisk stödpolitik, och alltså inte gör nedskärningar på detta område, utan med alla finansiella och strukturella åtgärder stärker det europeiska forskningsområdet, dess grundvalar och dess internationella dimension och gör det attraktivt. Just därför måste dock budgeten för Horisont 2020 ges åtminstone de medel som kommissionen föreslagit. Kommittén upprepar därför ännu en gång sin uppmaning till Europaparlamentet och rådet att inte tillåta några nedskärningar på detta område och inte missbruka denna budget som en lekboll i intressekonflikterna.

3.6

Forskning och innovation utvecklas inte lika framgångsrikt i alla medlemsstater. Kommittén upprepar ännu en gång sin uppmaning att man i de medlemsstater inom det europeiska forskningsområdet som för närvarande inte har tillräckligt med framstående forskningsinrättningar och innovationssmedjor så snabbt som möjligt bör undanröja denna nackdel med hjälp av struktur- och sammanhållningsfonderna samt främja utvecklingen av ett tillräckligt antal framstående forskare och en innovativ företagaranda genom en framgångsrik stöd- och ekonomipolitik. Enbart på detta sätt kan man förverkliga det användbara begreppet ”Teaming of Excellence” (sammanförande av spetskompetens) (2). Kommittén uppmanar därför alla medlemsstater (och även näringslivet i den mån det berörs) att äntligen uppfylla Lissabonstrategins mål, som nu har tagits med i Europa 2020-strategin, och sätta av 3 % av BNP för forskning och utveckling.

3.7

Kommissionens uttalade mål är att ”Horisont 2020 ska vara helt öppet för tredjeländers medverkan, så att Europas forskare kan samarbeta med de skarpaste hjärnorna världen över”. Denna möjlighet har naturligtvis funnits (3) i flera årtionden och utnyttjas också intensivt. Kommissionen borde därför beskriva utgångsläget tydligare. Kommissionen borde också förklara vilka ytterligare friheter den vill uppnå och vilka nya medel som ska användas för detta samt vad som ska tillåtas och stödjas i framtiden.

3.8

Som viktiga stödåtgärder för ett framgångsrikt internationellt samarbete föreslår kommissionen ramavtal med potentiella partnerländer. Kommittén anser att det främst bör handla om de särskilt innovationsvänliga, framgångsrika och konkurrenskraftiga industriländerna. Ramavtalen bör – i analogi med frihandelsavtal – framför allt sörja för lika villkor med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. I övrigt bör potentiella partner inte begränsas av europeiska regelverk i större utsträckning än vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till de europeiska intressena.

3.9

I ramavtalen måste alla irrelevanta aspekter och påverkningar undvikas, och de måste medge tillräckligt med flexibilitet och utrymme för att man ska kunna ingå kontrakt som i största möjliga mån är anpassade till de enskilda fallen och deras utgångsläge. För kreativitet krävs utrymme!

3.10

Det är särskilt viktigt med tillräcklig tillförlitlighet och kontinuitet samt tillräckliga reserver under samarbetsprojektens hela löptid. Detta är en krävande uppgift som förutsätter särskilda förberedelser.

3.11

I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör samarbetsavtal ingås av de berörda parter som deltar i samarbetsprojektet i fråga eller som i egenskap av organisation är ansvariga för det.

3.12

Kommissionen bör för sin del bara vara direkt delaktig i de fall – t.ex. storskaliga vetenskapliga och tekniska projekt – där en enskild medlemsstats, ett enskilt företags eller en enskild forskningsorganisations potential inte räcker till, men då bör kommissionen också ha ansvaret. Kommittén erinrar om (4) att det i synnerhet är stora forskningsinfrastrukturer och demonstrationsprojekt som kan överstiga en enskild medlemsstats – och kanske t.o.m. hela EU:s – kapacitet och utnyttjandepotential och därför kräver ett större deltagande från kommissionens sida.

3.13

De flesta formerna av internationellt samarbete utvecklas däremot genom personliga kontakter mellan forskare, forskargrupper, företag – inklusive små och medelstora företag – och forskningsorganisationer, som vanligen knyts och vårdas på internationella fackkonferenser och fackmässor. Dessa processer för självorganisering bör uppmärksammas, erkännas och utnyttjas samt ges starkare stöd. Kommittén beklagar att dess upprepade rekommendationer om detta hittills inte fått någon märkbar respons från kommissionens sida.

3.14

Tillräcklig rörlighet för de experter som deltar i samarbetsprojekt är en förutsättning för att projekten ska lyckas. Kommissionen bör utveckla denna aspekt, eventuellt med utgångspunkt i bestämmelserna och stödordningarna för rörlighet inom Europa.

3.15

Kommittén befarar (med hänsyn till punkt 5 i kommissionsmeddelandet) att internationellt samarbete skulle kunna utvecklas till ett politiskt självändamål för kommissionen eller till ett verktyg för kommissionens utrikespolitik. Samarbete är dock inget självändamål, utan kräver ytterligare resurser som enbart kan motiveras genom ökade och kompletterade kunskaper och färdigheter samt avkastning i form av innovationer. Därför bör samarbetsprojekt inte omfatta fler deltagare än dem som kan bidra till mervärdet.

3.16

Det handlar här inte bara om prioriteringarna vid fördelningen av medel, utan också om den administrativa bördan. Även om den inomeuropeiska bördan för Horisont 2020 förhoppningsvis kan minskas genom de tillkännagivna förenklingsåtgärderna (5), tar den fortfarande en betydande andel av vetenskapsmännens och forskarnas arbetsinsats i anspråk. Att nu komplettera detta med ett samarbete på global nivå som eventuellt omfattas av alltför formella förfaranden innebär en risk för att byråkratin sväller på nytt.

3.17

En annan betänklighet gäller användningen av de – tyvärr fortfarande – alltför begränsade ekonomiska medlen för Horisont 2020. Om medlen går till länder utanför EU innebär det automatiskt att de inte kan användas inom det europeiska forskningsområdet. Här krävs under alla omständigheter en noggrann avvägning av prioriteringarna, bl.a. med tanke på att vissa medlemsstater ligger långt efter och måste komma i kapp. Därför bör sådant samarbete, som främst har karaktären av utvecklingsbistånd, företrädesvis få stöd från budgeten för utvecklingsbistånd.

3.18

I kommissionsmeddelandet tas också frågan om immateriella rättigheter upp, och den anförs som ett skäl för ett ”europeiskt” tillvägagångssätt. När det gäller grundforskning handlar det främst om erkännandet av den tidsmässiga prioriteten för en ny upptäckt eller ett nytt rön. Redan vid övergången till tillämpningsfasen blir dock frågan om en möjlig uppfinnings patenterbarhet naturligtvis också aktuell.

3.19

Här klämmer skon sedan flera årtionden i Europa: ännu finns det inget gemensamt EU-patent! Detta leder i EU antingen till att alla företag, särskilt små och medelstora företag, får mångdubbelt högre kostnader jämfört med sina utomeuropeiska samarbetspartner (i t.ex. USA) eller till att de till och med avstår från patent och således förlorar patentskyddet. Kommittén uppmanar Europaparlamentet, kommissionen och rådet (6) att till fullo stödja det till en nära framtid planerade initiativet till ett europeiskt patent med enhetlig verkan och äntligen bryta blockaden. Vi välkomnar Europaparlamentets resolutioner i denna fråga (7). I detta sammanhang bör det även införas en nyhetsfrist  (8) på EU-nivå.

3.19.1

Dessutom bör man återigen diskutera och se över bestämmelserna om immateriella rättigheter i samband med internationellt sammanflätade gemensamma teknikinitiativ.

4.1

Kommissionen föreslår att förteckningen över länder som är berättigade till automatisk finansiering ska begränsas genom att det nuvarande urvalskriteriet, som enbart baseras på BNI per capita, kompletteras med ett ytterligare kriterium, som baseras på total BNP, varigenom länder över ett visst tröskelvärde utesluts.

4.1.1

Kommittén anser att man bör gå till väga på ett mer differentierat sätt. Det främsta och enda kriteriet för ett EU-finansierat samarbete med utvalda medborgare i länder utanför EU bör vara europeiska organisationers, företags – inklusive små och medelstora företags –, vetenskapsmäns och forskares specifika intresse eller behov av den ökade kunskap som samarbetet ger upphov till. Stöd till det europeiska forskningsområdet måste stå i främsta rummet. Även framstående experter från länder med högre BNP som behövs för ett projekt bör kunna få stöd om det inte finns några andra möjligheter att utnyttja deras färdigheter och kunskaper för europeiska intressen. Ledmotivet måste alltid vara EU:s egenintresse!

4.2

Enligt kommissionen behövs det objektiv information för att genomföra strategin. Kommittén välkomnar kommissionsföreträdarens muntliga uttalande att inga ytterligare insatser planeras för den sammanställning av statistik och insamling av uppgifter som föreslås i meddelandet, och att kommissionen i stället kommer att utnyttja befintliga källor. Vi rekommenderar att man använder t.ex. uppgifter inom ramen för den europeiska planeringsterminen (9) för att undvika ytterligare bördor för företag och forskare.