6.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 161/52

1.1

När det gäller de yttersta randområdena bör EU:s prioritering i dag vara att stärka banden mellan dessa områden och den europeiska kontinenten samt att öka invånarnas känsla av delaktighet i det europeiska projektet. De yttersta randområdena kan på vissa områden, såsom biologisk mångfald, jordobservation, förnybar energi och kulturell integration, fungera som laboratorier, försöksområden och till och med modeller för Europa.

1.2

De yttersta randområdena har många tillgångar som de kan bidra med till Europas framtid, bland annat invånarnas färdigheter, områdenas jordbruks-, fiskeri- och industriprodukter, turism av hög kvalitet samt det geografiska läget som europeiska plattformar i sitt närområde. De yttersta randområdena bör ha tillgång till alla inre marknadens fördelar på samma villkor som övriga regioner i Europa.

1.3

Även om den ekonomiska situationen för närvarande är synnerligen pressad bör det särskilda stöd som riktas till de yttersta randområdena inte minskas. Dessa regioner bör ha tillgång till de finansiella resurser som behövs för att de ska kunna nå de mål som fastställts i Europa 2020-strategin, och de bör kompenseras för de nackdelar som följer bland annat av områdenas avsides läge.

1.4

EU:s politik för de yttersta randområdena har visserligen haft goda resultat hittills, men man måste ge en ny dynamik åt begreppet "yttersta randområden" med utgångspunkt i den särskilda rättsliga grunden i EUF-fördraget för att ge det en mer strategisk och ambitiös dimension. Man kan inte längre lämna dessa områden utanför den EU-politik som rör stora nätverk, forskning, rörlighet och jordobservation.

1.5

Instrumentet Posei bör utvärderas och utvidgas så att det omfattar alla produkter i de yttersta randområdena, såväl jordbruksprodukter som övriga produkter.

1.6

Artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör genomföras effektivt inom ett antal europeiska politikområden, bl.a. konkurrens, offentlig upphandling, fiske och miljö, så att de specifika miljö- och klimatförhållandena i de yttersta randområdena beaktas. Kommissionens nuvarande betänksamhet tycks i detta hänseende föga motiverad mot bakgrund av fördragets lydelse. EESK uppmanar kommissionen att utföra och offentliggöra en analys av tillämpningen av artikel 349.

1.7

Sysselsättnings- och ungdomsfrågor är viktiga för de yttersta randområdena. Den sociala dimensionen bör prioriteras i EU:s politik i fråga om de yttersta randområdena. Följaktligen är det nödvändigt att på ett effektivt sätt utveckla denna aspekt genom att vidta åtgärder på kort, medellång och lång sikt genom stödprogram med inriktning på utbildning som är anpassad till arbetsmarknadens behov i dessa regioner samt stöd till åtgärder som skapar sysselsättning och välfärd.

1.8

EU kan också förbättra sin konkurrenskraft med hjälp av program som genomförs i de yttersta randområdena på sådana områden som förnybar energi, havsforskning, undersökning av den biologiska mångfalden, skogsbruk, hälsa och kampen mot tropiska sjukdomar.

1.9

Det är uppenbart att de yttersta randområdena bör integreras bättre i sin geografiska omgivning. Det finns många exempel på att kommissionen överlag har svårt att förstå den strategiska roll som de yttersta randområdena har i EU:s externa politik i egenskap av europeiska plattformar, bland annat på områdena handel, fiskeripolitik och utvecklingssamarbete. Det är nödvändigt att kommissionen ger regionalt samarbete ett mer kraftfullt, synligt och aktivt stöd.

1.10

Det civila samhällets deltagande i EU-strategin bör vara mer än enbart en slogan. EESK föreslår att man anordnar rundabordssamtal där man sammanför aktörer i det civila samhället i de olika yttersta randområdena i syfte att utarbeta handlingsplaner, där man fastställer målen för och etapperna i genomförandet av Europa 2020-strategin. Kommittén erbjuder sig att starta upp denna process i partnerskap med de yttersta randområdenas ordförandekonferens och ekonomiska och sociala råd.

1.11

EESK förespråkar att man anordnar en strukturerad dialog mellan det civila samhället i de yttersta randområdena och i respektive grannländer (Latinamerika, Atlanten, Västindien och Indiska oceanen). På så sätt skulle företrädare för de yttersta randområdena bland annat bli delaktiga i den dialog som kommissionen inlett inom ramen för de ekonomiska partnerskapsavtalen. Kommittén stöder inrättandet av uppföljningskommittéer med det civila samhället i samband med alla ekonomiska partnerskapsavtal, och anser att de yttersta randområdena bör ingå i dessa kommittéer i den mån de berörs.

1.12

EESK föreslår att man inrättar EU-kontor i vart och ett av de yttersta randområdena, så att kopplingen mellan EU och dessa regioner blir mer påtaglig, synlig och direkt.

2.1

I artiklarna 349 och 355 i EUF-fördraget fastställs och erkänns de yttersta randområdenas särdrag. Sedan 1989 omfattas dessa områden dessutom av ett särskilt program för att stödja socioekonomiska åtgärder som syftar till att öka konvergensen mellan dessa regioner och det övriga EU.

2.2

De yttersta randområdena utökar på ett avgörande sätt EU:s territorium och geografiska närvaro i världen och utvidgar därigenom EU:s politiska, ekonomiska och kulturella inflytande samt bidrar med stora fiskeområden i Atlanten och Indiska oceanen. De yttersta randområdenas roll som europeiska plattformar bör ges ökat värde genom att man inbegriper dem i de transeuropeiska näten (t.ex. TEN-T, digitala nät) och särbehandlar dem när det gäller tillgången till EU-program för jordobservation (GMES, Galileo) samt EU-program för forskning om förnybar energi och om den biologiska mångfalden. Via olika program för rörlighet och samarbete bör man också utveckla de yttersta randområdenas roll som förmedlare av europeiskt inflytande i världen. En särskild EU-representant i dessa områden är berättigat med tanke på deras avsides läge, och det utgör också en politisk signal och ett effektivt redskap för att främja deras roll som plattformar.

2.3

EESK har för sin del under de senaste tjugo åren stött åtgärder som det civila samhället i de yttersta randområdena har vidtagit för att närma sig EU och för att göra sin röst hörd. I detta sammanhang bör man särskilt betona de negativa konsekvenser som unionens handelspolitik kan få för de yttersta randområdena, bland annat på grund av frihandelsavtalen och de ekonomiska partnerskapsavtalen med de yttersta randområdenas grannländer (1). Det är beklagligt att kommissionen inte tar upp denna fråga i sitt meddelande eller beaktar rekommendationerna i EESK:s yttrande (2) av den 17 februari 2010 som utarbetats av Hervé Coupeau, särskilt vad gäller kompletterande åtgärder.

2.4

En annan brist med meddelandet är att det inte beaktar en viktigt politisk faktor och dess konsekvenser, nämligen att de yttersta randområdena utgör en del av EU. En hearing på ön Réunion visade att det civila samhället är starkt engagerat i det europeiska projektet, som aldrig ifrågasatts. EESK anser att EU:s strategi för de yttersta randområdena bör fokusera på att förbättra deras integration i den helhet som EU utgör, samtidigt som man beaktar deras situation.

3.1

Det har blivit absolut nödvändigt att förenkla och påskynda urvals- och tilldelningsförfarandena för finansiering i samband med genomförandet av sammanhållningspolitiken. Det är ofta EU och de nationella myndigheterna som bär ansvaret för de orimliga förseningarna och väntetiderna. Dessa äventyrar allvarligt EU:s trovärdighet, varför det här problemet bör åtgärdas så fort som möjligt innan den kommande budgetplanen behandlas.

3.2

En annan viktig förutsättning för EU:s framtida program är att man ser till att EU-stöden får bättre synlighet och att de riktas bättre. Den nuvarande spridningen ökar ineffektiviteten och utgör en källa till kritik. Såsom anges i det yttrande av Hervé Coupeau som nämns ovan, rekommenderar EESK att man i det här skedet fokuserar på tre grundläggande prioriteringar. För det första utbildning som gynnar anställbarheten, särskilt för ungdomar, inbegripet genom stöd till grundläggande infrastruktur, eftersom dessa områdens huvudsakliga rikedom naturligtvis utgörs av invånarnas färdigheter och företagaranda. För det andra stöd till den privata sektorn i dess roll som skapare av välfärd och sysselsättning: små och medelstora företag och industrier, turism, tjänster till produktionsfaktorer, jordbruk, skogsbruk och fiskeri. Den tredje prioriteringen är investeringar i de stora nätverken (IKT, transporter, avfall, vatten, energi osv.) så att man kan garantera att medborgarna har lika tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, vilket bidrar till områdenas konkurrenskraft.

3.3

Hållbar utveckling är en mycket viktig fråga, men den bör utvidgas till att även omfatta många andra områden än enbart miljön. Exempelvis innebär hållbarhet i samband med turism respekt för den lokala identiteten, regionalt kunnande samt bevarande av den traditionella livsstilen, språket och den typiska lokala produktionen. Frågor som rör tillgång för alla, den demografiska utvecklingen och beroendebehandling är särskilt viktiga i de yttersta randområdena, och de behandlas inte tillräckligt ingående i kommissionens meddelande.

3.4

EESK uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att beakta de yttersta randområdena i bestämmelserna för offentlig upphandling. De specifika förhållanden som råder i de yttersta randområdena motiverar att man uppmärksammar den lokala sysselsättningen, men också att man försöker undvika social dumpning med ursprung i grannländerna där lönekostnaderna är betydligt lägre samt de aggressiva metoder med låga priser som tillämpas av vissa ekonomiska aktörer och som i första hand syftar till att undanröja alla lokala konkurrenter för att därefter tillämpa en monopolpolicy med höga priser.

3.5

EESK beklagar att det i kommissionens meddelande saknas en klar vision för förbindelserna med grannländer utanför EU, såsom kommittén rekommenderar i Hervé Coupeaus yttrande. EESK betonar att ett samarbete mellan de yttersta randområdena och grannländerna, i synnerhet AVS-länderna, är mycket viktigt och bör ha formen av gemensamma samarbetsprojekt som får resurser från Europeiska utvecklingsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Det har gjorts många studier på detta område, men få konkreta samarbetsprojekt har genomförts eftersom det saknas operativa regler. Det finns ändå många möjligheter till samarbete på områdena transporter, turism, utbildning, hälsa, fiske och jordbruk, forskning och utveckling samt miljöskydd. Man har inte heller löst frågan om EU:s handelspolitik. Befintliga och kommande frihandelsavtal och avtal om ekonomiskt partnerskap utgör ett verkligt hot mot den svaga ekonomin i vissa av de yttersta randområdena. Om man inte beaktar de yttersta randområdenas verkliga intressen i EU:s handelspolitik blir förslaget till EU-strategi för de yttersta randområdena meningslöst.

3.6

Slutligen är det beklagligt att man i meddelandet fäster så lite uppmärksamhet vid inrättandet av ett partnerskap med det civila samhället i de yttersta randområdena, som omfattar ett strukturerat samråd med det civila samhället om utvecklingen av sammanhållningsåtgärder och av projekt som gör det möjligt att stärka invånarnas känsla av en europeisk identitet med hjälp av informationskampanjer, det europeiska medborgarskapet och rörlighetsprogram. EESK hänvisar till sitt yttrande om "En europeisk uppförandekod för partnerskap" (3).

4.2.1

EESK välkomnar att rådet fortfarande särbehandlar de yttersta randområdena för att de ska kunna dra maximal nytta av de tillgängliga medlen, genom att föreslå en medfinansieringssats på 85 % oberoende av deras inkomstnivå. Kommittén beklagar emellertid att medfinansieringssatsen när det gäller specifika anslag för att kompensera ytterligare kostnader som är en konsekvens av de yttersta randområdenas belägenhet ligger kvar på 50 %, och därför föreslår vi att kommissionen agerar på ett tillräckligt flexibelt sätt för att säkerställa att medfinansieringen får full effekt.

4.2.2

Vidare oroas EESK av att kommissionens förslag avseende territoriellt samarbete inte leder till konkreta åtgärder för att främja den ytterst viktiga regionala integreringen av de yttersta randområdena.

4.4.1

EESK stöder, tillsammans med Europaparlamentet, behovet av att fastställa en särskild ram för transporter och IKT så att de yttersta randområdena kan lösa de problem som stora avstånd och den digitala klyftan ger upphov till.

4.5.1

De yttersta randområdena bör automatiskt vara berättigade till gränsöverskridande samarbeten även om kriteriet om att det ska vara högst 150 km mellan sjögränserna inte uppfylls.

4.5.2

En effektiv regional integration av de yttersta randområdena förutsätter antagandet av åtgärder som förbättrar förbindelserna mellan dessa regioner och tredjeländer i deras omgivning och främjar den oumbärliga internationaliseringen av deras små och medelstora företag.

4.5.3

EU bör absolut genomföra konsekvensanalyser i samband med att EU sluter handels- eller fiskeavtal med länder som gränsar till de yttersta randområdena, och informera de politiska instanserna och det civila samhället i de yttersta randområdena om förhandlingarna samt involvera dem i frågor som direkt berör dem.

4.5.4

I näringslivet och i juridiska kretsar i de yttersta randområdena intresserar man sig också för frågan om investeringssäkerheten i deras områden. EESK stöder i detta avseende inrättandet av ett advokatsamfund i de yttersta randområdena och andra initiativ i denna riktning, såsom Atlantiska tvistlösningscentrumet (Centro Atlántico de Arbitraje).

4.5.5

Inom många områden (transporter, avfallshantering osv.) möjliggör regional integrering skalfördelar, om EU på ett tydligare sätt än hittills visar en vilja att göra de yttersta randområdena till europeiska plattformar.

4.6.1

Artikel 107.3 a i EUF-fördraget innebär ett konceptuellt framsteg som gör det möjligt för kommissionen att ta hänsyn till särarten i de yttersta randområdenas ekonomier vad avser statligt stöd för regionala ändamål och till de uppenbara bristerna i fråga om statsstöd för andra ändamål (forskning, innovation, transporter, miljö osv.). EESK vill understryka den motsättning som i dag råder mellan prioriteringarna i Europa 2020-strategin och bristerna i konkurrensreglerna i fråga om statsstöd till forskning, innovation och miljö i de yttersta randområdena. Dessa motsättningar bör rättas till för den kommande perioden.

4.6.2

Vid en tidpunkt då EU-ramen för statsstöd ses över känner de yttersta randområdena en viss oro när det gäller i vilken utsträckning den befintliga ramen ska bibehållas. De anser att man ska bibehålla en så förmånlig behandling som möjligt, förenlighet mellan stöden oavsett syfte (stöd till investeringar i företagen med förhöjda stödnivåer och icke-degressivt, tidsmässigt obegränsat driftsstöd för att kompensera de yttersta randområdenas extrakostnader i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget) samt en strävan efter enkla och flexibla förfaranden.

4.6.3

De yttersta randområdena har stort behov av arbetstillfällen för att kunna komma till rätta med den strukturella arbetslösheten, som drabbar alla befolkningsskikt. Företagen är av naturliga skäl små och medelstora och verkar ofta på en geografiskt begränsad marknad. De skiljer sig alltså mycket från företagen på den europeiska kontinenten. Det är viktigt att se till att företagsstöd kan ges till alla typer av företag, på samma sätt som under perioden 2007–2013.

4.6.4

Investeringsstödet till de yttersta randområdena tycks stabiliseras på samma nivå som för perioden 2007–2013, med bibehållande av gränsvärdena och principen om en bonus för de yttersta randområdena i framtiden. EESK vill peka på att detta inte påverkar handeln inom gemenskapen, bl.a. eftersom de yttersta randområdenas marknader inte är så attraktiva för utländska investeringar. EESK förespråkar alltså att man bibehåller möjligheten till icke-degressivt, tidsmässigt obegränsat driftsstöd.

4.6.5

Offentligt stöd, bl.a. från EU, och de yttersta randområdenas företags investeringar i innovation, den digitala agendan och partnerskap i det geografiska grannskapet bör betraktas som prioriteringar.

4.6.6

Företagsstrukturen i de yttersta randområdena utgörs nästan enbart av mycket små företag. Kommissionen bör i sin strategi lägga vikt vid ett effektivt genomförande av den europeiska småföretagsakten och tillämpningen av principen "Tänk småskaligt först", inte minst när det gäller förfaranden och kontroller. Konkurrensreglerna bör bevakas noggrant i de yttersta randområdena så att man beaktar de små och medelstora företagens intressen.

4.7.1

På grund av sitt geografiska läge är de yttersta randområdena mycket sårbara och måste hantera energiutmaningarna på ett annat sätt än länderna på den europeiska kontinenten. EU bör göra det lättare för de yttersta randområdena att säkerställa energiförsörjningen i en komplex miljö med komplexa förutsättningar som leder till avsevärt högre priser och begränsar konkurrenskraften.

4.7.2

Möjligheter att utvinna och utnyttja egna energiresurser är av största vikt för de yttersta randområdena, antingen det gäller energi från olja och gas eller ren energi med avseende på koldioxid, t.ex. vindkraft, termisk energi, solenergi, vattenkraft och havsenergi (tidvatten, vågor, strömmar, temperaturgradient).

4.7.3

EESK föreslår att man uppmuntrar forskning om förnybar energi i dessa regioner, och att man, med EU:s finansieringsinstrument, stöder energiprojekt i de yttersta randområdena, med beaktande av deras särart.

4.8.1

Jordbrukets grundläggande betydelse i de yttersta randområdena är uppenbar. Det är en faktor som påverkar sysselsättningen, regionernas inflytande och bevarandet av traditionella miljöer och levnadssätt. EU bör inte bara satsa på socker och bananer, utan fortsätta verka för diversifiering och självförsörjning inom livsmedelsproduktionen i de yttersta randområdena. Det är också nödvändigt att upprätthålla den nuvarande balansen mellan framställningen av jordbruksprodukter som är avsedda för export och de som är avsedda för de lokala marknaderna.

4.8.2

Genom sina förfaranden gynnar EU-stödet ibland stora strukturer eller mellanhänder. Denna tendens bör rättas till, eftersom den leder till att man försummar de små självständiga producenternas intressen, en grupp som är i stor majoritet i de yttersta randområdena. På samma sätt bör EU-stödet användas för att få livsmedelskedjan att fungera bättre och främja deltagandet av jordbrukarna och deras organisationer.

4.9.1

EESK ser positivt på kommissionens avsikt att se till att beslutsfattandet på detta område får en mer regional karaktär med inriktning på regionala havsområden och med hänsyn till lokala bestånd och inrättandet av ett särskilt rådgivande organ för de yttersta randområdena. Detta rådgivande organ bör dock organiseras med utgångspunkt i de yttersta randområdenas havsbassänger, så att man kan beakta särarten bättre, eftersom fisket skiljer sig mycket åt mellan områdena.

4.9.2

Förslaget till reform av fiskeripolitiken är inte tillfredsställande med avseende på de yttersta randområdenas situation, t.ex. när det gäller stödet till fiskeflottan (konstruktion/inköp och modernisering, förvaltningen av fiskeverksamheten, följderna för de yttersta randområdena av fiskeavtal mellan EU och tredjeländer), bristen på utveckling i Posei-programmet för fiske, som skulle behöva en översyn av konceptet liknande den modell som finns för Posei-programmet för jordbruk. Kommittén påminner för övrigt om de idéer som utvecklades i initiativyttrandet om "Utveckling av regionala områden för förvaltning av fiskbestånden och fiskerikontroll", av den 27 oktober 2011 (föredragande: Brendan Burns).

4.10.1

Potentialen för hållbar, specialiserad odling av tropiska och subtropiska lövträd är en möjlighet som bör beaktas i de yttersta randområdena och i utomeuropeiska länder och territorier. Deras särskilda förhållande till Europa skulle ge dem direkt tillträde eftersom de skulle kunna tillhandahålla certifierat trä som garanterat uppfyller de krav som Forest Stewardship Council (FSC) har fastställt.

4.10.2

Trä för särskilda projekt för restaurering av historiska föremål är en specifik marknad som man bör titta närmare på, eftersom många av de ursprungliga träslagen nu är utrotningshotade och det därför är mycket svårt få tag på dem på lagligt sätt. Mahogny, lapacho (tabebuja ipé), virola, padouk, grönträ, ramin, dipterocarpus och wengé är bara några exempel på träslag som krävs för restaureringsprojekt.

4.10.3

Utöver trä erbjuder tropisk och subtropisk skog en utmärkt miljö för odling av sällsynta växter som används i läkemedel och kosmetika. Trä från tropiskt och subtropiskt skogsbruk ger inga snabba pengar, men utgör en fantastisk långsiktig möjlighet för dessa regioner att dra fördel av en mycket lönsam marknad som behöver dessa sällsynta träslag och växter.

4.11.1

EESK anser att man bör bibehålla EU:s miljöprogram och handlingsplan för biologisk mångfald (80 % av EU:s potential finns i de yttersta randområdena) samt ta större hänsyn till de yttersta randområdenas potential i kommande program inom Europa 2020-strategin, bl.a. när det gäller förnybar energi, hållbar utveckling och havsforskning.

4.11.2

Europeiska kommissionen utnyttjar inte de yttersta randområdenas potential fullt ut i detta hänseende.

4.11.3

Kommittén stöder tanken på att inrätta europeiska nätverk av kluster för dessa frågor, där de yttersta randområdena ska ingå.

4.12.1

EESK ser positivt på att kommissionen tar upp den sociala dimensionen av den europeiska modellen i Europa 2020-strategin. Man bör inte nöja sig med goda avsikter, utan se till att dessa omsätts i konkreta åtaganden. Ingen EU-medborgare bör utestängas eller överges i utvecklingsprocessen. Det är detta den europeiska solidariteten handlar om. EESK stöder förslaget från regionpresidenten i regionen Kanarieöarna om att upprätta en beredskapsplan för kampen mot massarbetslösheten, som nu breder ut sig med ovanlig hastighet.

4.12.2

EESK anser att man bör fastställa strategiska inriktningar, och understryker dessutom följande:

Kommissionens studie Growth Factors in the Outhermost Regions av Ismeri Eropa.

Rapporten Europe's Outermost Regions and the single market: the EU's influence in the world, som begärts av Michel Barnier, kommissionsledamot med ansvar för den inre marknaden, och som utarbetats av Pedro Solbes Mira.

Studien Demographic and migration trends in the OR: impact on economic, social and territorial cohesion, som utarbetats av INED på begäran av kommissionen.

Europaparlamentets betänkande av Nuno Teixeira, REGI-utskottet, om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin.

Europaparlamentets studie The role of regional policy in addressing the effects of climate change in outermost regions.