This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011XG1220(06)
Council conclusions on a benchmark for learning mobility
Rådets slutsatser om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte
Rådets slutsatser om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte
EUT C 372, 20.12.2011, p. 31–35
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
20.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 372/31 |
Rådets slutsatser om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte
2011/C 372/08
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
SOM BEAKTAR
— |
resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 14 december 2000 om en handlingsplan för rörlighet (1), |
— |
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (2), |
— |
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (3), |
— |
rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning (4), |
— |
rådets rekommendation av den 20 november 2008 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen (5), |
— |
slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 21 november 2008 om rörlighet för ungdomar (6), |
— |
rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (7), |
— |
rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010-2018) (8), |
— |
rådets slutsatser av den 16 mars 2010 om Europa 2020 (9), |
— |
slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 18 november 2010 om prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011-2020 (10), |
— |
rådets slutsatser av den 19 november 2010 om initiativet Ungdom på väg - en integrerad strategi som svar på de utmaningar som ungdomar står inför (11), |
— |
rådets slutsatser av den 14 februari 2011 om utbildningens roll i genomförandet av Europa 2020-strategin (12), |
— |
rådets rekommendation av den 28 juni 2011 - Unga på väg - att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte (13), |
— |
rådets slutsatser av den 28 november 2011 om den östliga dimensionen av ungdomars deltagande och rörlighet, |
— |
rapporten från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 7 juli 2011: Halvtidsöversyn av programmet för livslångt lärande (14), |
ÄVEN MOT BAKGRUND AV
resultaten från ordförandeskapets konferens om rörlighet i utbildningssyfte i Sopot den 17-19 oktober 2011,
SOM ERINRAR OM ATT
rörlighet i utbildningssyfte allmänt anses bidra till att främja ungdomars anställbarhet genom att de förvärvar viktiga färdigheter och kompetenser, särskilt språkfärdigheter och interkulturell förståelse, men också social och civil kompetens, entreprenörskap, problemlösningsförmåga och kreativitet i allmänhet; utöver att ge de berörda personerna värdefull erfarenhet, kan rörlighet i utbildningssyfte bidra till att förbättra den övergripande utbildningskvaliteten, särskilt genom närmare samarbete mellan utbildningsanstalter; dessutom bidrar rörlighet i utbildningssyfte till att stärka känslan av europeisk identitet och medborgarskap,
ett av de viktigaste strategiska målen för EU-politiken på utbildningsområdet därför är att erbjuda största möjliga rörlighet för alla, inbegripet mindre gynnade grupper, och minska kvarstående hinder för rörlighet,
NOTERAR
— |
rådets uppmaning till kommissionen enligt rekommendation från 2006 om en europeisk kvalitetsstadga för rörlighet för att i nära samarbete med berörda myndigheter förbättra eller upprätta könsspecifik statistik om rörlighet i utbildningssyfte (15), |
— |
rapporten från juni 2008 från högnivåforumet för experter på rörlighet och dess förslag om att rörlighet i utbildningssyfte bör vara en möjlighet som erbjuds alla ungdomar i Europa, |
— |
det mål om rörlighet i utbildningssyfte inom den högre utbildningen, som inom ramen för Bolognaprocessen fastställdes i Leuven/Louvain-la-Neuve i april 2009, |
— |
kommissionens grönbok från juli 2009 Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte (16), |
— |
Bryggekommunikén från december 2010 och slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011-2020 (17), där man fastställer att europeiska yrkesutbildningssystem senast 2020 bör erbjuda väsentligt ökade möjligheter till gränsöverskridande rörlighet, |
— |
kommissionens arbetsdokument av den 24 maj 2011 om utformandet av riktmärken för utbildning för anställbarhet och för rörlighet i utbildningssyfte (18), |
— |
rådets slutsatser av den 28-29 november 2011 om språkkunskaper för ökad rörlighet, |
ÄR MEDVETET OM ATT
— |
rörlighet i utbildningssyfte bidrar både till ungdomars personliga och yrkesmässiga utveckling och förbättrar deras anställbarhet och konkurrenskraft, vilket inte bara EU-programmen på områden som rör utbildning och ungdomar utan även ett antal kvalitativa internationella studier om rörlighet i utbildningssyfte vittnar om, |
— |
ett europeiskt riktmärke (19) för rörlighet i utbildningssyfte, tillsammans med relevanta indikatorer (20), skulle kunna bidra till att främja och övervaka medlemsstaternas framsteg i fråga om det redan överenskomna (21) målet för ökad rörlighet samt fastställa exempel på bästa praxis och stödja utvecklingen av initiativ till ”peer learning”, |
— |
insamling av uppgifter för att mäta framstegen i förhållande till det europeiska riktmärket för rörlighet i utbildningssyfte bör genomföras inom ramen för tillgängliga resurser, |
— |
för att kunna beakta olika utbildningsmiljöer bör ett sådant riktmärke hålla isär de två huvudområdena, nämligen högre utbildning respektive grundläggande yrkesutbildning, |
— |
det också är viktigt att låta riktmärket åtföljas av en indikator för alla typer av ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, inbegripet rörlighet i formella och icke-formella sammanhang, |
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT
samtidigt som man beaktar att situationerna i enskilda medlemsstater skiljer sig åt,
1. |
anta åtgärder både på nationell och europeisk nivå, med beaktande av bestämmelserna i rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om främjande av ungdomars rörlighet, för att kunna öka rörligheten i utbildningssyfte så att det europeiska riktmärke som anges i bilagan till denna not ska kunna uppnås, |
2. |
på grundval tillgängliga källor och verktyg, och samtidigt som administrativa bördor och kostnader minskas, förbättra datainsamlingen om rörlighet i utbildningssyfte i alla cykler av högre utbildning, grundläggande yrkesutbildning och praktik samt ungdomars rörlighet i utbildningssyfte i allmänhet, i syfte att mäta framstegen i förhållande till det europeiska riktmärket och indikatorn som anges i bilagan, |
3. |
främja genomförandet och utnyttjandet av EU:s program och verktyg som utformats för att stödja rörlighet i utbildningssyfte och livslångt lärande, däribland Europass, Youthpass, den europeiska referensramen för kvalifikationer, ECTS och Ecvet, |
UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT
1. |
samarbeta med och stödja medlemsstaterna, i synnerhet med Eurostats hjälp, för att förbättra tillgången till relevanta indikatorer och relevant statistik för perioden fram till 2020; i samband med detta bör man på bästa sätt använda sig av tillgängliga statistikuppgifter och studier av hushållen i syfte att minimera administrativa bördor och kostnader, |
2. |
undersöka, särskilt genom regelbundna lägesrapporter, i vilken grad de mål för rörlighet som fastställs inom ramen för ”Utbildning 2020” uppfylls, |
3. |
rapportera till rådet senast i slutet av 2015, i syfte att se över och, vid behov, revidera det europeiska riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte som anges i bilagan, |
OCH UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT MED KOMMISSIONENS STÖD
1. |
övervaka framsteg och resultat i fråga om gränsöverskridande rörlighet i utbildningssyfte, bland annat genom insamling av kvalitativ information om exempel på bästa praxis som utgångspunkt för ett evidensbaserat politiskt beslutsfattande, |
2. |
när det gäller rörlighet i utbildningssyfte inom den högre utbildningen, förbättra insamlingen av uppgifter om studerandes rörlighet i samtliga tre cykler, inbegripet rörlighet för kurspoäng och examina, från administrativa och andra källor, särskilt vid examenstillfället, inom ramen för tillgängliga resurser och i nära samverkan med Bolognaprocessen, i syfte att mäta framstegen i förhållande till de riktmärken för rörlighet som anges i bilagan (avsnitt I-1), |
3. |
när det gäller rörlighet i utbildningssyfte inom grundläggande yrkesutbildning, på bästa sätt använda tillgängliga studier av hushållen för att samla in sådana uppgifter om rörlighet i utbildningssyfte som behövs för att främja det riktmärke som anges i bilagan (avsnitt I-2), |
4. |
när det gäller ungdomars rörlighet i utbildningssyfte i allmänhet, på bästa sätt använda tillgängliga studier av hushållen för att samla in sådana uppgifter som behövs för att ta fram en indikator för den totala formella och icke-formella rörligheten i utbildningssyfte, inklusive uppdelningar av icke-formell rörlighet, i syfte att komplettera resultattavlan med EU-indikatorer på ungdomsområdet (22) och eventuellt utvidga riktmärket för rörlighet i utbildningssyfte till att inkludera ungdomars rörlighet i allmänhet vid ett framtida datum (avsnitt II i bilagan), |
5. |
undersöka möjligheten att använda tillgängliga undersökningar om lärare på alla utbildningsnivåer i syfte att ta fram indikatorer för lärares rörlighet och eventuellt utvidga riktmärket för rörlighet i utbildningssyfte till att inkludera lärares rörlighet (23) vid en framtida tidpunkt. |
(1) EGT C 371, 23.12.2000, s. 4.
(2) EGT L 215, 9.8.2001, s. 30.
(3) EUT L 394, 30.12.2006, s. 5.
(4) EUT C 311, 21.12.2007, s. 13.
(5) EUT C 319, 13.12.2008, s. 8.
(6) EUT C 320, 16.12.2008, s. 6.
(7) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.
(8) EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.
(9) Dok. 7586/10.
(10) EUT C 324, 1.12.2010, s. 5.
(11) EUT C, 326, 3.12.2010, s. 9.
(12) EUT C 70, 4.3.2011, s. 1.
(13) EUT C 199, 7.7.2011, s. 1.
(14) Dok. 12668/11.
(15) Se fotnot 3.
(16) KOM(2009) 329 slutlig.
(17) Se fotnot 10.
(18) Dok. 10697/11 - SEK(2011) 670 slutlig.
(19) Som anges i den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete från 2009 är detta en referensnivå för europeiska genomsnittliga resultat som inte ska ses som ett konkret mål för varje land, utan snarare som ett kollektivt mål som medlemsstaterna uppmanas att bidra till att nå (EUT C 119, 28.5.2009, s. 7).
(20) Ska fastställas inom ramen för det europeiska statistiksystemet.
(21) Rådets slutsatser från november 2008 om ungdomars rörlighet (se fotnot 6).
(22) Dok. 8320/11 - SEK(2011) 401 slutlig.
(23) Anges i 2009 års strategiska ram för europeiskt utbildningssamarbete (se fotnot 7).
BILAGA
REFERENSNIVÅER FÖR GENOMSNITTLIGA RESULTAT I EUROPA
(”europeiskt riktmärke”)
PÅ OMRÅDET RÖRLIGHET I UTBILDNINGSSYFTE
För att kunna övervaka framstegen, fastställa utmaningar och bidra till ett evidensbaserat beslutsfattande enades medlemsstaterna 2009 om att referensnivåer på europeiska genomsnittsresultat (”europeiska riktmärken”) bör stödja de mål som anges i rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (1). Enighet nåddes då om fem europeiska riktmärken och en begäran om att kommissionen skulle lägga fram förslag om ytterligare riktmärken, inklusive ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte.
Efter att ha granskat förslagen i kommissionens arbetsdokument av den 24 maj 2011 (2) samtycker medlemsstaterna nu även till följande riktmärken för rörlighet i utbildningssyfte, där åtskillnad görs mellan två huvudområden – högre utbildning och grundläggande yrkesutbildning. Det europeiska riktmärket för rörlighet i utbildningssyfte på de två områdena nedan kompletterar de riktmärken som antogs redan i maj 2009. Som sådana bör de endast grundas på jämförbara uppgifter och ta hänsyn till de enskilda medlemsstaternas olika förutsättningar. De bör inte ses som konkreta mål som enskilda länder ska uppnå senast 2020. Medlemsstaterna uppmanas i stället att överväga, på grundval av nationella prioriteringar och med beaktande av ändrade ekonomiska förutsättningar, hur och i vilken utsträckning de kan bidra till att de europeiska riktmärkena på områdena nedan kan uppnås tillsammans genom nationella åtgärder.
Dessutom bör en indikator för ungdomars rörlighet i utbildningssyfte i allmänhet tas fram inom ramen för formell och icke-formell utbildning, i syfte att kunna utvidga riktmärket för rörlighet i utbildningssyfte till att, vid en framtida tidpunkt, inkludera ungdomars rörlighet i utbildningssyfte i alla sammanhang.
Rörlighet i utbildningssyfte definieras som fysisk rörlighet, och hänsyn tas även till världsomspännande rörlighet.
I. RIKTMÄRKE FÖR RÖRLIGHET I UTBILDNINGSSYFTE
1. Rörlighet i utbildningssyfte inom högre utbildning
Nedanstående syftar till att öka deltagandet av studerande inom högre utbildning i rörlighet i utbildningssyfte:
Senast 2020 bör ett EU-genomsnitt av minst 20 % av utexaminerade från högre utbildning ha haft en till högre utbildning knuten studie- eller praktikperiod (inklusive yrkespraktik) utomlands motsvarande minst 15 ECTS-poäng eller en varaktighet på minst tre månader.
Kortare perioder kan beaktas för mätning av nationella rörlighetsnivåer, förutsatt att dessa är erkända av den enskilda medlemsstaten inom ramen för ett kvalitetssystem för rörlighet och registreras separat.
För att säkerställa kvalitet och konvergens med Bolognaprocessen uppmanas medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta med relevant Bologna-forum i syfte att fastställa harmoniserade trösklar för antalet ECTS-poäng och kortaste tillåtna studieperiod.
Medlemsstaterna uppmanas att se till att studieperioder utomlands erkänns fullt ut.
2. Rörlighet i utbildningssyfte inom grundläggande yrkesutbildning och praktik (I-VET)
För att kunna öka deltagandet av studerande inom grundläggande yrkesutbildning och praktik i rörlighet i utbildningssyfte:
Senast 2020 bör ett genomsnitt på minst 6 % av 18-34-åringarna med en grundläggande yrkesutbildning och praktik ha haft en grundläggande VET-studie- eller praktikperiod (inklusive yrkespraktik) utomlands under minst två veckor (3) , eller mindre om detta dokumenteras via Europass.
För att säkerställa kvaliteten uppmanas medlemsstaterna att använda relevanta verktyg, till exempel Europass, Ecvet och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.
Riktmärket - inbegripet dess definition och målnivå - bör vid behov ses över/revideras senast i slutet av 2015.
II. INDIKATOR FÖR UNGDOMARS RÖRLIGHET I UTBILDNINGSSYFTE I ALLMÄNHET
Detta är en global indikator för rörlighet i utbildningssyfte som gör det möjligt att registrera alla typer av utbildning utomlands som ungdomar deltar i. Indikatorn omfattar rörlighet i utbildningssyfte oavsett varaktighet inom de formella utbildningssystemen och oavsett nivå, liksom rörlighet i utbildningssyfte i icke-formella sammanhang, däribland ungdomsutbyten eller frivilligarbete.
(1) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.
(2) Dok. 10697/11.
(3) = 10 arbetsdagar.