14.11.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 332/1

---

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

EUROPEISKA UNIONENS ÅRSREDOVISNING – BUDGETÅRET 2010

2011/C 332/01

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Not till den konsoliderade årsredovisningen

DEL I:

Europeiska Unionens konsoliderade årsredovisning och förklarande noter

Balansräkning

Resultaträkning

Kassaflödesanalys

Förändringar i nettotillgångarna

Noter till årsredovisningen

DEL II:

Konsoliderade rapporter om genomförandet av Europeiska Unionens budget och förklarande noter

Rapporter om genomförandet av budgeten

Förklarande noter till rapporterna om genomförandet av budgeten

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning 2010 har utarbetats på grundval av de uppgifter som övriga institutioner och organ lämnat enligt artikel 129.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygas att räkenskaperna utformats i överensstämmelse med avdelning VII i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, bestämmelser och metoder som anges i noterna till årsredovisningen.

Räkenskapsförarna vid institutionerna och organen har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Härmed intygas att jag med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller jag ansett befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska situation.

DEL I

Europeiska Unionens konsoliderade årsredovisning och förklarande noter

INNEHÅLL

Balansräkning

Resultaträkning

Kassaflödesanalys

Förändringar i nettotillgångarna

Noter till årsredovisningen

1.	Viktiga redovisningsprinciper

2.	Noter till balansräkningen 24

3.	Noter till resultaträkningen

4.	Noter till kassaflödesanalysen

5.	Eventualtillgångar och eventualförpliktelser samt övriga transaktioner

6.	Finansiella korrigeringar och återkrav

7.	Hantering av finansiella risker

8.	Redovisning av transaktioner med närstående

9.	Händelser efter balansdagen

10.	Enheter som ingår i de konsoliderade räkenskaperna

11.	Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna

BALANSRÄKNING

i miljoner euro
	Not	31.12.2010	31.12.2009 (omräknad)
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR:
Immateriella anläggningstillgångar	2.1	108	72
Materiella anläggningstillgångar	2.2	4 813	4 859
Långfristiga investeringar	2.3	2 555	2 379
Utlåning	2.4	11 640	10 764
Långfristig förfinansiering	2.5	44 118	41 544
Långfristiga fordringar	2.6	40	55
		63 274	59 673
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR:
Lager	2.7	91	77
Kortfristiga investeringar	2.8	2 331	1 791
Kortfristig förfinansiering	2.9	10 078	9 436
Kortfristiga fordringar	2.10	13 501	8 958
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	2.11	22 063	23 372
		48 064	43 634
TOTALA TILLGÅNGAR		111 338	103 307
LÅNGFRISTIGA SKULDER:
Ersättningar till anställda	2.12	(37 172)	(37 242)
Långfristiga avsättningar	2.13	(1 317)	(1 469)
Långfristiga finansiella skulder	2.14	(11 445)	(10 559)
Övriga långfristiga skulder	2.15	(2 104)	(2 178)
		(52 038)	(51 448)
KORTFRISTIGA SKULDER:
Kortfristiga avsättningar	2.16	(214)	(213)
Kortfristiga finansiella skulder	2.17	(2 004)	(40)
Skulder till leverantörer och stödmottagare	2.18	(84 529)	(93 884)
		(86 747)	(94 137)
TOTALA SKULDER		(138 785)	(145 585)
TILLGÅNGAR NETTO		(27 447)	(42 278)
Reserver	2.19	3 484	3 323
Fordringar på medlemsstaterna (1)	2.20	(30 931)	(45 601)
TILLGÅNGAR NETTO		(27 447)	(42 278)
Se noterna 2.5.2, 2.9.2, 2.10.3 och 3.4.1 för ytterligare upplysningar om omräkningen av vissa av beloppen från 2009.

RESULTATRÄKNING

i miljoner euro
	Not	2010	2009 (omräknad)
RÖRELSEINTÄKTER
Egna medel och andra intäkter	3.1	122 328	110 537
Övriga rörelseintäkter	3.2	8 188	7 532
		130 516	118 069
RÖRELSEKOSTNADER
Administrationskostnader	3.3	(8 614)	(8 133)
Rörelsekostnader	3.4	(103 764)	(102 504)
		(112 378)	(110 637)
ÖVERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET		18 138	7 432
Intäkter från finansiella transaktioner	3.5	1 178	835
Kostnader för finansiella transaktioner	3.6	(661)	(594)
Förändring av ersättningar till anställda	2.12	(1 003)	(683)
Netto(underskott) från andelar i gemensamma företag och intresseföretag	3.7	(420)	(103)
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		17 232	6 887
Se noterna 2.5.2, 2.9.2, 2.10.3 och 3.4.1 för ytterligare upplysningar om omräkningen av vissa av beloppen från 2009.

KASSAFLÖDESANALYS

i miljoner euro
	Not	2010	2009 (omräknad)
Ekonomiskt resultat för året		17 232	6 887
Kassaflöde från den löpande verksamheten	4.2
Amorteringar		28	22
Avskrivningar		358	448
Återföring av nedskrivningsförluster på finansiella investeringar		0	(17)
(Ökning)/minskning av lån		(876)	(7 199)
(Ökning)/minskning av långfristig förfinansiering		(2 574)	(12 521)
(Ökning)/minskning av långfristiga fordringar		15	(10)
(Ökning)/minskning av varulager		(14)	7
(Ökning)/minskning av kortfristig förfinansiering		(642)	827
(Ökning)/minskning av kortfristiga fordringar		(4 543)	2 962
Ökning/(minskning) av långfristiga avsättningar		(152)	128
Ökning/(minskning) av långfristiga finansiella skulder		886	7 210
Ökning/(minskning) av övriga långfristiga skulder		(74)	(48)
Ökning/(minskning) av kortfristiga avsättningar		1	(134)
Ökning/(minskning) av kortfristiga finansiella skulder		1 964	(79)
Ökning /(minskning) av skulder till leverantörer och stödmottagare		(9 355)	4 207
Överskott från föregående budgetår som inte påverkar likvida medel		(2 254)	(1 796)
Övriga intäktsposter som inte påverkar likvida medel		(149)	54
Ökning/(minskning) av ersättningar till anställda		(70)	(313)
Kassaflöde från investeringsverksamhet	4.3
(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		(374)	(464)
(Ökning)/minskning av långfristiga investeringar		(176)	(284)
(Ökning)/minskning av kortfristiga investeringar		(540)	(239)
KASSAFLÖDE NETTO		(1 309)	(352)
Nettoökning/(minskning) av likvida medel och motsvarigheter till likvida medel		(1 309)	(352)
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel vid årets början	2.11	23 372	23 724
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel vid årets slut	2.11	22 063	23 372
Se noterna 2.5.2, 2.9.2, 2.10.3 och 3.4.1 för ytterligare upplysningar om omräkningen av vissa av beloppen från 2009.

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

i miljoner euro
	Reserver (A)		Fordringar på medlemsstaterna (B)		Tillgångar netto = (A)+(B)
	Reserv för verkligt värde	Övriga reserver	Ackumulerat överskott/(underskott)	Ekonomiskt resultat för året
INGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2008	41	3 074	(63 225)	12 686	(47 424)
Kontorörelser avseende reserven för garantifonden		196	(196)		0
Förändringar i verkligt värde	28				28
Övrigt (omräknat)		(1)	28		27
Fördelning av resultatet 2008		(15)	12 701	(12 686)	0
Budgetutfall 2008 som krediterats medlemsstaterna			(1 796)		(1 796)
Ekonomiskt resultat för året (omräknat)				6 887	6 887
INGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2009 (omräknad)	69	3 254	(52 488)	6 887	(42 278)
Kontorörelser avseende reserven för garantifonden		273	(273)		0
Förändringar i verkligt värde	(130)				(130)
Övrigt		4	(21)		(17)
Fördelning av resultatet 2009 (omräknat)		14	6 873	(6 887)	0
Budgetutfall 2009 som krediterats medlemsstaterna			(2 254)		(2 254)
Ekonomiskt resultat för året				17 232	17 232
UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2010	(61)	3 545	(48 163)	17 232	(27 447)

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.	Viktiga redovisningsprinciper

2.	Noter till balansräkningen

3.	Noter till resultaträkningen

4.	Noter till kassaflödesanalysen

5.	Eventualtillgångar och eventualförpliktelser samt övriga transaktioner

6.	Finansiella korrigeringar och återkrav

7.	Hantering av finansiella risker

8.	Redovisning av transaktioner med närstående

9.	Händelser efter balansdagen

10.	Enheter som ingår i de konsoliderade räkenskaperna

11.	Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna

1.   VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1   RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

Europeiska unionens konsoliderade redovisningar omfattar Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling. Redovisningen följer bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen.

I enlighet med artikel 133 i budgetförordningen har Europeiska unionen utarbetat den konsoliderade årsredovisningen 2010 med hjälp av bestämmelserna om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) eller internationella redovisningsrekommendationer (IFRS). De redovisningsprinciper som kommissionens räkenskapsförare använt tillämpas på alla EU-institutioner och organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, så att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och principerna för att utarbeta årsredovisningar och konsolidering samordnas. Räkenskaperna förs per kalenderår och uttrycks i euro.

1.2   REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om den finansiella ställningen, resultat och betalningsflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal aktörer. För EU som offentlig sektor är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa att de medel den har anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Det är riktlinjerna för detta dokument. I artikel 124 i budgetförordningen anges att redovisningen ska upprättas på grundval av följande allmänt vedertagna redovisningsprinciper:

—	Principen om kontinuerlig verksamhet.

—	Försiktighetsprincipen.

—	Principen om beständiga redovisningsmetoder.

—	Principen om uppgifters jämförbarhet.

—	Väsentlighetsprincipen.

—	Principen om att inte tillämpa kvittning.

—	Principen att verkligheten går före skenet.

—	Principen om periodiserad redovisning.

För att kunna utarbeta den konsoliderade årsredovisningen i enlighet med ovannämnda bestämmelser och principer måste ledningen göra uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen i vissa poster i den konsoliderade balansräkningen och i den konsoliderade resultaträkningen, samt de därmed sammanhängande uppgifterna om eventualtillgångar och eventualförpliktelser.

1.3   KONSOLIDERING

Räckvidd för konsolidering

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter (institutioner och organ), intresseföretag och gemensamma företag. Totalt rör det sig om 43 kontrollerade enheter, fem gemensamma företag och fyra intresseföretag. En fullständig företeckning över konsoliderade enheter finns i not 10. Jämfört med 2009 har konsolideringen utvidgats med tre kontrollerade enheter (en institution och två organ), ett intresseföretag och ett gemensamt företag. Detta påverkar dock inte den konsoliderade årsredovisningen nämnvärt.

Kontrollerade enheter

Beslutet om huruvida en enhet ska ingå i konsolideringen eller ej beror på hur man definierar kontroll. Kontrollerade enheter är sådana enheter där Europeiska unionen, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande över ekonomin och ledningen och därmed kan dra nytta av deras verksamhet. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål. Kontrollerade enheter tas upp i konsolideringen fullt ut. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De tydligaste tecknen på att Europeiska unionen utövar kontroll är att enheten inrättats genom grundfördragen eller sekundärlagstiftningen, finansieras via den allmänna budgeten, att EU har rösträtt i styrelsen, att revision utförs av Europeiska revisionsrätten och ansvarsfrihet beviljas av Europaparlamentet. En bedömning av varje enhet måste förstås göras för att avgöra om ett eller alla av de ovannämnda kriterierna är tillräckligt för att anse att kontroll föreligger.

Enligt denna hållning anses EU utöva kontroll över alla EU:s institutioner (utom Europeiska centralbanken) och organ (utom sådana som inrättats inom ramen för den andra pelaren) och dessa ingår därför i konsolideringen. Även Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling (EKSG) betraktas som en kontrollerad enhet.

Alla väsentliga transaktioner inom enheterna och mellan Europeiska unionens kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på transaktioner inom och mellan enheterna är oväsentliga och har därför inte eliminerats.

Gemensamma företag

Ett gemensamt företag är ett avtalsförhållande mellan Europeiska unionen och en eller flera parter (de gemensamma ägarna) om att inleda en gemensamt kontrollerad ekonomisk verksamhet. Att verksamheten är gemensamt kontrollerad innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över den ekonomiska verksamheten.

Investeringar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas vid första redovisningstillfället upp till anskaffningsvärdet. Europeiska unionens andel av de gemensamma företagens resultat tas upp i EU:s resultaträkning, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i EU:s reserver. Det gemensamma företaget bokförs på balansdagen i EU:s räkenskaper till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar).

Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan Europeiska unionen och de gemensamt kontrollerade företagen är oväsentliga och har därför inte eliminerats. De gemensamma företagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som Europeiska unionen använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter.

Intresseföretag

Intresseföretagen är alla enheter där Europeiska unionen direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen kontroll. Det förutsätts att Europeiska kommissionen får ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 procent eller mer av rösterna.

Investeringar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas upp till anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället. Europeiska unionens andel av intresseföretagens resultat tas upp i EU:s resultaträkning, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i EU:s reserver. Intresseföretaget bokförs på balansdagen i EU:s räkenskaper till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar). Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar tillgångens redovisade värde. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan Europeiska unionen och intresseföretagen är oväsentliga och har därför eliminerats.

Intresseföretagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som Europeiska unionen använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter. När Europeiska unionen äger 20 procent eller mer av en investeringsfond försöker EU inte utöva något betydande inflytande. Sådana fonder behandlas som finansiella instrument som kan säljas, och kapitalandelsmetoden tillämpas därför inte.

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av kommissionen

De medel som kommissionen förvaltar för sjukförsäkringssystemet för EU:s anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden omfattas inte av Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper eftersom EU inte utövar kontroll över dem – se not 11 för ytterligare uppgifter om de berörda beloppen.

1.4   GRUND FÖR UTARBETANDET

1.4.1    Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i euro, som är Europeiska unionens funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årsskiftet gällande växelkursen.

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de växelkurser som gäller den 31 december.

Omräkningskurs för euro

Valuta	31.12.2010	31.12.2009
BGN	1,9558	1,9558
CZK	25,0610	26,4730
DKK	7,4535	7,4418
EEK	15,6466	15,6466
GBP	0,8607	0,8881
HUF	277,9500	270,4200
LVL	0,7094	0,7093
LTL	3,4528	3,4528
PLN	3,9750	4,1045
RON	4,2620	4,2363
SEK	8,9655	10,2520
CHF	1,2504	1,4836
JPY	108,6500	133,1600
USD	1,3362	1,4406

Omräkningsdifferenser som beror på förändringar i det verkliga värdet av sådana monetära värdepapper som är utställda i utländsk valuta och som kan säljas, tas upp i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar som kan säljas tas upp i reserven till verkligt värde.

1.4.2    Användning av uppskattningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till, skulder i form av ersättningar till anställda, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lager och fordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och -skulder, samt nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar. Förändringar i uppskattningarna visas för den period under vilken man fick kännedom om dem.

1.5   BALANSRÄKNING

1.5.1    Immateriella anläggningstillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden. Internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas som immateriella anläggningstillgångar när de relevanta kriterierna för EU:s redovisningsregler är uppfyllda. De redovisade kostnaderna inbegriper alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt företagsledningen avsett. Kostnader som hänför sig till forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriell anläggningstillgång och underhållskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.

1.5.2    Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet eller uppförandet av tillgången.

Efterföljande kostnader tas upp i bokföringsvärdet av tillgången eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge Europeiska unionen ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppstod. Eftersom Europeiska unionen inte tar upp lån för att finansiera förvärv av materiella anläggningstillgångar förekommer inga lånekostnader för dessa förvärv.

Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följer restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Avskrivningstakt

Typ av tillgång	Linjär avskrivning
Byggnader	4 %
Installationer, maskiner och utrustning	10 % till 25 %
Inventarier	10 % till 25 %
Fast inredning	10 % till 33 %
Fordon	25 %
Datorhårdvara	25 %
Övriga materiella tillgångar	10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det bokförda värdet och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos Europeiska unionen tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing bokförs då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimi-leaseavgiften. Leaseavgiften fördelas mellan själva skulden och finansieringsavgifterna, för att få en fast procentsats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Tillgångar som innehas enligt finansiell leasing skrivs antingen av under tillgångens nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som löpande leasingavtal. Betalningar för löpande leasingavtal tas upp i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid.

1.5.3    Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod görs inga avskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. För tillgångar för vilka värdet kan behöva skrivas ner, prövas behovet av nedskrivning så snart händelser eller förändringar i yttre omständigheter ger anledning att tro att det redovisade värdet överstiger det värde som kan återvinnas. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella tillgångars restvärden och nyttjandeperiod ses över och justeras vid behov minst en gång om året. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ned till återvinningsvärde om det tillgångens redovisade värde överstiger det beräknade återvinningsvärdet. Om de skäl som tidigare motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4    Investeringar

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalkostnaderna justeras med hänsyn till EU:s andel av ökningar eller minskningar av det ursprungliga bokföringsvärdet på intresseföretagens och de gemensamma företagens nettotillgångar om skäl till nedskrivning föreligger och de skrivs vid behov ned till det lägsta återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i 1.5.3. Om de skäl som motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten med det redovisade belopp som skulle varit aktuellt om ingen nedskrivning gjorts.

Investeringar i riskkapitalfonder

Klassificering och värdering

Investeringar i riskkapitalfonder behandlas som tillgångar som kan säljas (se 1.5.5) och ska därför redovisas till verkligt värde, medan vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet (även valutakursdifferenser) tas upp i reserven för verkligt värde.

Beräkning av verkligt värde

Värdet på investeringar i riskkapitalfonder anges post för post till det lägsta värdet av antingen kostnaden eller nettovärdet, då de inte har något börsnoterat marknadsvärde på en aktiv marknad. Orealiserade vinster från beräkningen av verkligt värde tas upp i reserven och för orealiserade förluster görs en bedömning av värdeminskningen för att avgöra om de ska tas upp som nedskrivningar av investeringar i resultaträkningen eller som förändringar av reserven för verkligt värde.

1.5.5    Finansiella tillgångar

Klassificering

Europeiska unionen klassificerar sina finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lån och fordringar, investeringar som hålls till dess de förfaller och slutligen finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på balansdagen.

i)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

En finansiell tillgång klassificeras i den sistnämnda kategorin om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av Europeiska unionen. Derivat klassificeras också i denna kategori. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

ii)   Utlåning och fordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppstår när EU tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen. De tas upp som anläggningstillgångar, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen.

iii)   Investeringar som hålls till dess de förfaller

Investeringar som hålls till dess de förfaller är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som Europeiska unionen har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under budgetåret innehade Europeiska unionen inga investeringar i denna kategori.

iv)   Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som inte är derivat och som antingen hänförs till denna kategori eller inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De klassificeras antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på efter hur lång tid EU har för avsikt att avyttra dem. Investeringar i enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna och andra kapitalinvesteringar (t.ex. riskkapitaltransaktioner) som inte redovisas med kapitalandelsmetoden klassificeras också som finansiella tillgångar som kan säljas.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som hålls till förfall eller investeringar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag Europeiska unionen köper eller säljer tillgången. Lån redovisas när likvida medel betalas ut till låntagarna. Finansiella instrument redovisas första gången med verkligt värde plus transaktionskostnader. Det gäller alla finansiella tillgångar som inte tagits upp till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar som tagits upp till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid anskaffningstillfället är vanligen transaktionspriset (det verkliga värdet av vad som erhållits). Däremot uppskattas värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Utlåning av upplånade medel värderas till sitt nominella värde, vilket anses utgöra lånets verkliga värde. Skälet är följande:

—

Marknadsförhållandena för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från dem på kapitalmarknaden för att utfärda kommersiella obligationer och statsobligationer. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar uppdateras dessa till marknadspris. EU ges dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU kan bara låna upp medel för utlåning till samma ränta (t.ex. betalningsbalanslån) eller till en lägre ränta jämfört med den kommersiella marknaden (t.ex. Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen under 2011). Det innebär att EU inte har tillgång till någon alternativ utlåning eller några investeringsalternativ för de upplånade beloppen. Det finns inga alternativkostnader och därför inget underlag för jämförelser med marknadsräntorna. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnaden inte är tillämplig ger marknadspriset ingen rättvisande bild av EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning vad gäller kommersiella obligationer eller statsobligationer.

—

Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser, är den ränta som Europeiska kommissionen ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner via Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, för betalningsbalanslån och liknande lån, den som debiteras.

—

För utlåningstransaktioner via Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, för betalningsbalanslån och makroekonomiskt bistånd kompenseras upp- och utlåningen eftersom dessa är så kallade back-to-back-lån. Den effektiva räntan för utlåningen motsvarar därför den effektiva räntan för därmed sammanhängande upplåning. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller överlåtits och Europeiska unionen överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet.

Efterföljande värdering

i)

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på förändringar i det verkliga värdet av finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen tas upp i resultaträkningen under den räkenskapsperiod då de uppkom.

ii)

Utlåning och fordringar samt kategorin investeringar som hålles till förfall och redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vid utlåning av upplånade medel tillämpas samma effektiva ränta både på in- och utlåningen eftersom det rör sig om så kallade back-to-back-lån och skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen är oväsentliga. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

iii)	Investeringar som hålls till förfall – EU har för närvarande inga investeringar som hålls till förfall.

iv)

Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet på tillgångar som kan säljas redovisas i reserven för verkligt värde. När tillgångar som kan säljas antingen avyttras eller skrivs ned ska justeringarna av det kumulerade verkliga värdet som tidigare förts upp i reserven för verkligt värde istället tas upp i resultaträkningen. Räntan på finansiella tillgångar som kan säljas har beräknats enligt effektivräntemetoden och tas upp i resultaträkningen. Utdelning på egetkapitalinstrument som kan säljas tas upp när EU:s rätt till utdelning är fastställd.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på den aktuella köpkursen. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (eller om det gäller icke börsnoterade värdepapper) beräknar Europeiska unionen det verkliga värdet genom en värderingsmetod. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, hänvisningar till andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

När det verkliga värdet av innehav i egetkapitalinstrument utan noterat marknadspris på en aktiv marknad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivning.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Europeiska unionen ska per varje balansdag bedöma huruvida det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar bör skrivas ner. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter det att tillgången redovisades första gången (en ”förlusthändelse”) och att denna händelse (eller händelser) kommer att påverka den finansiella tillgångens uppskattade framtida kassaflöden på ett sätt som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

a)   Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för utlåning och fordringar eller investeringar som hålles till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda värde skrivs ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålls till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av värdeminskningen den löpande effektiva ränta som anges i avtalet. Beräkningen av nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena för en finansiell tillgång som används som säkerhet speglar de kassaflöden som skulle bli följden vid legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej. Om värdeminskningen senare sjunker och detta objektivt kan kopplas till en händelse som inträffade efter nedskrivningen, återförs nedskrivningen i resultaträkningen.

b)   Tillgångar bokförda till verkligt värde

För att avgöra om säkerheter ska skrivas ner när det gäller egetkapitalinvesteringar som kan säljas tar man hänsyn till om det verkliga värdet av säkerheten sjunkit väsentligt under anskaffningskostnaden eller sjunker permanent (under lång tid). Om så är fallet för finansiella tillgångar som kan säljas dras den kumulerade förlusten av från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den kumulerade förlusten beräknas på skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningar av den finansiella tillgången i resultaträkningen. Värdeminskning av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

1.5.6    Lager

Lager värderas till anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljningskostnader. Varulager som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och beräknat återanskaffningsvärde. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7    Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp i flera utbetalningar under en period som anges i ett särskilt förfinansieringsavtal. Förskottet i likvida medel eller fixkassan betalas tillbaka eller används för det ändamål det ställdes till förfogande för under den period som är fastställd i avtalet. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter ska förfinansieringen återbetalas till Europeiska unionen. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande och vilka belopp som ska återkrävas. Beloppet tas upp som en kostnad.

Vid årets slut värderas utestående förfinansieringsbelopp till de belopp som betalades ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade stödberättigande belopp, beräknade stödberättigande belopp som ännu inte reglerats vid årets slut samt värdeminskningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut, enligt bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets slut och inkluderas i balansräkningen.

1.5.8    Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp minus nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att EU inte kommer att kunna återfå hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och det värde som kan återkrävas. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen. En allmän nedskrivning av utestående fordringar, baserad på tidigare erfarenheter, görs också för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 nedan angående behandlingen av upplupna intäkter vid årsskiftet.

1.5.9    Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel

Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel är finansiella instrument som tas upp under omsättningstillgångar. De innefattar kontanter, avistakonton i bank och andra kortfristiga likvida placeringar med en löptid på högst tre månader.

1.5.10    Ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Europeiska unionen erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner. En tredjedel av de beräknade pensionskostnaderna finansieras via avdrag på de anställdas löner, men inga övriga avsättningar görs förrän skulden realiseras. Skulden i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner tas upp till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas av aktuarier enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Försäkringsmatematiska vinster och förluster efter justeringar och förändringar av de försäkringsmatematiska antagandena förs direkt in i resultaträkningen. Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder tas omedelbart upp i resultaträkningen, om inte förändringar i pensionsplanen bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under viss tid (intjänandeperioden). I så fall avskrivs kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder linjärt under intjänandeperioden.

Sjukförsäkringsförmåner efter avslutad tjänst

Europeiska unionen erbjuder sina anställda sjukförsäkringsförmåner genom att ersätta deras sjukvårdskostnader. En särskild fond har inrättats för den löpande administrationen. Såväl anställda i aktiv tjänst, pensionärer, änkor och änklingar som övriga förmånstagare kan få ersättning från systemet. Ersättningar till personer som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande m.fl.) tas upp som sjukförsäkringsersättningar efter avslutad tjänst. Förmånernas karaktär kräver en försäkringsmatematisk beräkning. Posten på skuldsidan i balansräkningen har räknats fram på ungefär samma sätt som posten för pensionsförpliktelserna (se ovan).

1.5.11    Avsättningar

Avsättningar tas upp när Europeiska unionen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje man på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida rörelseförluster. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på avstämningsdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. Där avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med deras sannolikheter (”väntevärdesprincipen”).

1.5.12    Finansiella skulder

Finansiella skulder tas upp som finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (upptagna lån). Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och skuldebrev. Upptagna lån redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto – dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde bokförs sedan med upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden.

De klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom 12 månader från balansdagen. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas på det upptagna och det beviljade lånet när unionen beviljar lån ur upplånade medel. Europeiska unionens transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. De behandlas redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, se not 1.5.5.

1.5.13    Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EU:s skulder avser inte inköp av varor eller tjänster, utan ersättningskrav från mottagare av stöd eller annan EU-finansiering. De bokförs som skulder med det belopp som ersättningskravet gäller när det har mottagits och efter kontroll godkänts som stödberättigande av de behöriga finansiella mellanhänderna. Skulderna värderas då till det belopp som har godkänts som stödberättigande.

Skulder som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av Europeiska unionen.

1.5.14    Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Enligt Europeiska unionens redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i redovisningen för den period som de hänför sig till. Vid budgetårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till under perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årsskiftet avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av EU och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årsskiftet upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.6   RESULTATRÄKNING

1.6.1    Intäkter

Intäkter som inte är kopplade till utbyte av varor och tjänster

EU:s intäkter faller huvudsakligen inom denna kategori, som främst omfattar direkt och indirekt beskattning och egna medel. Utöver skatter kan även andra typer av inbetalningar göras till Europeiska unionen, t.ex. tullar, böter och donationer.

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Intäkter redovisas för den period när Europeiska unionen sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för budgetåret kan de fluktuera efter omständigheterna fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna förändrats tas med i beräkningen av nettoöverskott eller -underskott under den period då förändringarna skedde.

Traditionella egna medel

Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På rapporteringsdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna haft under perioden men ännu inte ställt till Europeiska unionens förfogande. Dessa tas upp som upplupna intäkter. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus uppbördskostnader (25 %). Dessutom skrivs värdet i resultaträkningen ner med det belopp som man inte beräknar kommer att kunna uppbäras.

Böter

Intäkter från utdömda böter redovisas när EU:s beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

—	acceptera beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt inkasseras av EU,

—	eller invända mot beslutet och överklaga till Europeiska unionens domstol.

Även vid överklagande måste det huvudsakliga bötesbeloppet betalas inom den fastställda tremånadersfristen, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten (artikel 278 i EU-fördraget). Under vissa omständigheter och efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare kan gäldenären istället få lämna en bankgaranti för beloppet.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs detta upp som en eventualförpliktelse. Men eftersom ett överklagande av EU:s beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen till att reglera fordran. Om en bankgaranti ställs ut istället för en inbetalning, står böterna kvar som en fordran. Om det finns en risk att tribunalen inte dömer till förmån för EU görs en avsättning för denna risk (om böterna redan betalats in provisoriskt). Om en bankgaranti istället ställts ut görs en nedskrivning av den utestående fordran på lämpligt sätt. Kumulerad ränta till Europeiska unionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter, och eventualförpliktelsen ökas med motsvarande belopp.

Intäkter från bytestransaktioner

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och fördela ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntan ska Europeiska unionen vid beräkningen av kassaflöden beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis bestämmelser om förskottsbetalningar) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna och som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader samt alla andra överkurser och underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten med hjälp av den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Intäkter från utdelning

Intäkter från utdelning bokförs när rätten till utdelning fastställts.

1.6.2    Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av Europeiska unionen. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. Kostnader för annat än inköp är speciella för Europeiska unionen och står för huvuddelen av utgifterna. De består av överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) och förutsatt att den godkänts i avtal, eventuella kriterier för godkännande är uppfyllda av mottagaren samt att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Begäran om utbetalning eller ersättningskrav som inkommer och uppfyller kraven godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årsskiftet beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

1.7   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.7.1    Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom Europeiska unionens kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av resurser eller tjänster är sannolikt.

1.7.2    Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser och som kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom Europeiska unionens kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

Europeiska kommissionens redovisningsprinciper är desamma som de som tillämpas av Europeiska unionen och redovisas i not 1 i EU:s konsoliderade årsredovisning.

2.   NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1   IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

i miljoner euro
	Belopp
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2009	171
Tillägg	60
Avyttringar	(2)
Övriga förändringar	7
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2010	236
Ackumulerade avskrivningar per den 31 december 2009	(99)
Avskrivningskostnad under året	(28)
Avyttringar	1
Övriga förändringar	(2)
Ackumulerade avskrivningar per den 31 december 2010	(128)
Nettoanskaffningsvärde per den 31 december 2010	108
Nettoanskaffningsvärde per den 31 december 2009	72

Beloppen avser huvudsakligen programvara.

2.2   MATERIELLA TILLGÅNGAR

i miljoner euro
	Mark och byggnader	Anläggningar och utrustning	Inventarier och fordon	Dator -hårdvara	Övriga materiella tillgångar	Finansiell leasing	Anläggningar under uppförande	TOTALT
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2009	3 972	460	215	475	182	2 655	231	8 190
Tillägg	47	44	20	42	15	10	114	292
Avyttringar	(37)	(125)	(30)	(81)	(27)	(1)	—	(301)
Överföringar mellan tillgångskategorier	(1)	0	0	1	11	0	(10)	1
Övriga förändringar	46	113	21	46	33	(1)	—	258
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2010	4 027	492	226	483	214	2 663	335	8 440
Ackumulerade avskrivningar per den 31 december 2009	(1 742)	(355)	(155)	(359)	(108)	(612)		(3 331)
Avskrivningskostnad under året	(127)	(37)	(21)	(60)	(17)	(96)		(358)
Återförd av- och nedskrivning	—	—	—	2	—	—		2
Avyttringar	31	122	27	77	27	0		284
Överföringar mellan tillgångskategorier	1	1	0	0	(1)	0		1
Övriga förändringar	(31)	(113)	(18)	(38)	(25)	0		(225)
Ackumulerade avskrivningar per den 31 december 2010	(1 868)	(382)	(167)	(378)	(124)	(708)		(3 627)
Nettoanskaffningsvärde perden 31 december 2010	2 159	110	59	105	90	1 955	335	4 813
Nettoanskaffningsvärde per den 31 december 2009	2 230	105	60	116	74	2 043	231	4 859

Utestående avgifter för finansiell leasing och liknande fordringar tas upp som lång- eller kortfristiga skulder i balansräkningen (se även noterna 2.15 och 2.18.1). De fördelas som följer:

FINANSIELL LEASING

i miljoner euro
Beskrivning	Ackumulerade intäkter i form av avgifter (A)	Belopp att betala under påföljande år				Totalt värde	Efterföljande utgifter avseende tillgångar	Tillgångarnas värde	Av-skrivningar	Netto-anskaffningsvärde
		< 1 år	> 1 år	> 5 år	Sammanlagd skuld (B)	A + B	(C)	A + B + C	(E)	= A + B + C + E
Mark och byggnader	843	56	271	1 389	1 716	2 559	61	2 620	(684)	1 936
Övriga materiella tillgångar	22	9	11	1	21	43	0	43	(24)	19
Totalt per den 31.12.2010	865	65	282	1 390	1 737	2 602	61	2 663	(708)	1 955
Totalt per den 12.31.2009	799	59	270	1 466	1 795	2 594	61	2 655	(612)	2 043

2.3   LÅNGFRISTIGA INVESTERINGAR

i miljoner euro
	Not	31.12.2010	31.12.2009
Andelar i gemensamma företag	2.3.1	138	196
Andelar i intresseföretag	2.3.2	354	382
Garantifond	2.3.3	1 346	1 240
Tillgångar som kan säljas	2.3.4	717	561
Totala investeringar		2 555	2 379

Denna rubrik omfattar investeringar som syftar till att stödja Europeiska unionens verksamheter. Den innefattar även garantifondens nettotillgångar.

2.3.1    Andelar i gemensamma företag

i miljoner euro
	GJU	SESAR	ITER	IMI	FCH	Totalt
Belopp per den 31.12.2009	0	80	35	81	0	196
Bidrag	0	41	53	24	64	182
Andel i nettoresultat	0	(110)	(76)	(27)	(27)	(240)
Belopp per den 31.12.2010	0	11	12	78	37	138

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Följande redovisade värden avser EU:s andelar (procentandelar) i gemensamma företag:

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Anläggningstillgångar	176	48
Omsättningstillgångar	165	192
Långfristiga skulder	0	0
Kortfristiga skulder	(208)	(44)
Intäkter	7	72
Kostnader	(247)	(169)

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget Galileo (GJU) började avvecklas i slutet av 2006 och processen pågår fortfarande. Eftersom företaget inte var verksamt och fortfarande höll på att avvecklas 2010, uppstod inte några intäkter eller kostnader. Nettotillgångarna och därmed investeringsvärdet uppgick den 31 december 2010 (och den 31 december 2009) till 0 euro, vilket motsvarar investeringen på 585 miljoner euro med avdrag för ackumulerade förluster, som uppgick till 585 miljoner euro.

Det gemensamma företaget Sesar

Syftet med detta gemensamma företag är att medverka till moderniseringen av den europeiska flygledningstjänsten och till ett snabbt genomförande av generalplanen för det europeiska nätverket för flygledningstjänst genom att samordna och koncentrera allt forsknings- och utvecklingsarbete i EU. Den 31 december 2010 hade kommissionen en ägarandel på 78,8 % eller 11 miljoner euro i Sesar. Det sammanlagda (vägledande) bidraget från kommissionen till Sesar (2007–2013) planeras bli 700 miljoner euro.

Internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iterprojektet (Iter)

Deltagarna i Iter är EU, Kina, Indien, Ryssland, Korea, Japan och USA. Iter inrättades för att uträtta följande: handha Iteranläggningarna, uppmuntra nyttjandet av Iteranläggningarna, främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergi och att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. EU:s (Euratoms) bidrag till Iter International ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Det sammanlagda bidraget anses rättsligt som ett Euratombidrag till Iter och varken medlemsstaterna eller Schweiz har några ägarintressen i Iter. Eftersom det rättsligt är EU som innehar andelar i det gemensamma företaget Iter International måste EU ta upp detta i sina räkenskaper.

Den 31 december 2010 hade Euratom en ägarandel på 47,2 % eller 12 miljoner euro i Iter. Det sammanlagda (vägledande) bidraget från Euratom till Iter (2007–2041) planeras bli 7 649 miljoner euro.

Gemensamma teknikinitiativ

Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ som inrättades som sådana gemensamma företag som avses i artikel 171 i fördraget har inrättats för att genomföra Lissabonstrategins mål avseende tillväxt och sysselsättning. Under 2010 blev två nya gemensamma teknikinitiativ operativa, det gemensamma företaget Eniac och det gemensamma företaget FCH. Även om Eniac rättsligt definieras som ett gemensamt företag är det ur ett redovisningsperspektiv snarare att betrakta som ett intresseföretag (och ingår som sådant i not 2.3.2), eftersom kommissionen har ett väsentligt inflytande, inte gemensam kontroll, över denna enhet (på liknande sätt som med de gemensamma företagen Artemis och Clean Sky).

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel (IMI)

Det gemensamma företaget IMI stöder farmaceutisk grundforskning (forskning och utveckling på ett stadium före saluföring) i medlemsstaterna och de associerade länderna. Initiativet syftar till att öka forskningsinvesteringarna i den biofarmaceutiska sektorn och främja de små och medelstora företagens deltagande i verksamheten. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2010 ett ägarintresse på 97,4 % eller 78 miljoner euro. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 1 miljard euro fram till den 31 december 2017.

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas (FCH)

Syftet med det gemensamma företaget FCH är att kombinera resurser från den offentliga och den privata sektorn för att stärka forskningsverksamheten i avsikt att öka de europeiska forskningsinsatsernas övergripande effektivitet och påskynda utveckling och tillämpning av bränslecell- och vätgasteknik. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2010 ett ägarintresse på 99,9 % eller 37 miljoner euro. Det högsta vägledande bidraget från EU ska uppgå till 470 miljoner euro fram till den 31 december 2017.

2.3.2    Andelar i intresseföretag

i miljoner euro
	EIF	Artemis	Clean Sky	Eniac	Totalt
Belopp per den 31.12.2009	301	7	74	0	382
Bidrag	14	19	101	30	164
Andel i nettovinst / (nettoförlust)	2	(12)	(161)	(9)	(180)
Andra förändringar i eget kapital	(12)	0	0	0	(12)
Belopp per den 31.12.2010	305	14	14	21	354

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Följande redovisade värden avser EU:s andelar i intresseföretag:

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Tillgångar	447	420
Skulder	(93)	(38)
Intäkter	25	17
Överskott/(underskott)	(180)	(6)

Europeiska investeringsfonden (EIF)

Europeiska investeringsfonden (EIF) är EU:s finansiella institution specialiserad på riskkapital och garantier till små och medelstora företag. Den 31 december 2010 hade kommissionen tecknat sig för sammanlagt 900 miljoner euro (av 3 000 miljoner euro) av Europeiska investeringsfondens aktiekapital. Detta motsvarar 30 % av Europeiska investeringsfondens sammanlagda kapital. 2 miljoner euro av ovanstående belopp avser resultatet för 2010 (vinst). Inga utdelningar togs emot under 2010. Kommissionen har betalat in 20 %, och den återstående icke inlösta delen uppgick till 720 miljoner euro.

i miljoner euro
EIF	Totalt kapital i EIF	Kommissionens andel
Totalt aktiekapital	3 000	900
Inbetald del	(600)	(180)
Obetald del	2 400	720

Det gemensamma företaget Artemis

Artemis skapades för att genomföra ett gemensamt teknikinitiativ tillsammans med den privata sektorn avseende inbyggda datasystem. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2010 ett ägarintresse på 96,7 % eller 14 miljoner euro. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 420 miljoner euro.

Det gemensamma företaget Clean Sky

Syftet med Clean Sky är att påskynda utvecklingen, utvärderingen och demonstrationen av miljövänlig teknik för lufttransporter inom EU och i synnerhet att skapa ett innovativt system för lufttransporter som ska minska lufttransportsektorns miljöpåverkan. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2010 ett ägarintresse på 64,7 % eller 14 miljoner euro. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 800 miljoner euro.

Det gemensamma företaget Eniac

Syftet med Eniac är att upprätta en gemensam forskningsagenda på området nanoelektronik för att fastställa forskningsprioriteringar för utveckling och antagande av nyckelkompetens på området. Det gemensamma företaget Artemis bör uppnå sina mål genom att lägga samman resurser från den offentliga och privata sektorn för att stödja FoU-verksamhet i form av projekt. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2010 ett ägarintresse på 97,8 % eller 21 miljoner euro. EU:s totala åtagande ska uppgå till 450 miljoner euro.

2.3.3    Garantifond

Garantifondens nettotillgångar

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Tillgångar som kan säljas	1 154	1 050
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	193	191
Totala tillgångar	1 347	1 241
Totala skulder	(1)	(1)
Tillgångar netto	1 346	1 240

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland täcker lån för vilka EU ställer säkerhet med anledning av rådets beslut, i synnerhet Europeiska investeringsbankens utlåning till länder utanför EU, lån som avser makroekonomiskt bistånd samt Euratomlån till länder utanför EU. Fonden är ett långfristigt instrument som täcker eventuella försummade lån för vilka EU ställt en säkerhet och kan därför ses som en långfristig investering. Detta styrks av det faktum att nära 85 % av de tillgångar som kan säljas har en löptid på mellan 1 och 10 år. Fonden finansieras genom betalningar från EU:s allmänna budget motsvarande 9 % av transaktionsbeloppet, genom ränteintäkter från investeringar av fondens disponibla medel samt återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i fall där fondens garanti tagits i anspråk. Om fondens tillgångar vid årets slut överstiger målbeloppet ska överskottet föras upp på en budgetpost i inkomstberäkningen i Europeiska unionens allmänna budget.

EU ska upprätthålla en garantireserv för att täcka lån till tredjeland. Denna reserv är avsedd att fylla på garantifonden om det skulle utlösas garantier som överstiger fondens disponibla medel, så att de överskjutande beloppen kan finansieras genom budgeten. Reserven på 1 746 miljoner euro motsvarar målbeloppet på 9 % av de utestående lånen per den 31 december 2010. Fondens nettotillgångar per den 31 december 2010 uppgick totalt till 1 346 miljoner euro. Skillnaden mellan nettotillgångarna och beloppet i garantireserven motsvarar det belopp som ska betalas till fonden genom EU-budgeten, dvs. 400 miljoner euro. Förändringar i det verkliga värdet på portföljen med räntebärande säljbara värdepapper togs år 2010 upp i det egna kapitalet med en total minskning på 30 miljoner euro (år 2009: ökning på 16 miljoner euro).

2.3.4    Tillgångar som kan säljas (långfristiga)

Rubriken avser investeringar och andelar som förvärvats för att hjälpa stödmottagare att utveckla sin verksamhet.

Långfristiga tillgångar som kan säljas

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling	188	157
Riskkapitaltransaktioner	137	132
ETF-start	199	154
Europeiska fonden för sydöstra Europa	102	96
Fonden för grön tillväxt (Green for Growth Fund)	20	20
Geeref	56	—
Instrument för mikrokrediter – Progress	14	—
Övriga investeringar	1	2
Totalt	717	561

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)

I maj 2010 godkände bankens råd en omedelbar ökning av de auktoriserade inbetalda andelarna på 1 miljard euro. De inbetalda andelarna finansierades genom en omfördelning av de nettointäkter som tidigare avsatts till en reserv (”surplus for other purposes”). Eftersom EBRD inte är börsnoterad, och med hänsyn till de avtalsmässiga begränsningarna i EBRD:s bolagsordning som bland annat reglerar försäljning av andelar där priset är begränsat till inköpspriset och bara tillåten för befintliga aktieägare, är kommissionens innehav i EBRD värderat till kostnad minus eventuella nedskrivningar.

Kommissionen har tecknat sig för 3 % av EBRD:s sammanlagda kapital på 21 miljarder euro. På balansdagen uppgick det inlösta kapitalet till 187 miljoner euro, som betalats in till fullo. De betalningar som ännu inte gjorts avseende den oinlösta delen uppgår till 443 miljoner euro.

i miljoner euro
EBRD	Totalt kapital i EBRD	Kommissionens andel
Totalt aktiekapital	20 793	630
Inbetald del	(6 197)	(187)
Obetald del	14 596	443

Med riskkapitaltransaktioner avses belopp som beviljas finansiella mellanhänder för att finansiera investeringar i eget kapital. De förvaltas av Europeiska investeringsbanken och finansieras inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

ETF start avser programmet för tillväxt och sysselsättning, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering (MAP-programmet) och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som investerar i särskilda riskkapitalfonder.

Europeiska fonden för sydöstra Europa, ett investeringsbolag av SICAV-typ, ingår också under denna rubrik. Fondens övergripande mål är att främja den ekonomiska utvecklingen och välståndet i sydöstra Europa genom hållbar tillgång till ytterligare kapital via lokala finansiella förmedlare.

Det övergripande syftet med fonden för grön tillväxt (Green for Growth Fund, tidigare energieffektivitetsfonden för sydöstra Europa) är att öka energieffektivitet och främja förnybar energi i sydöstra Europa genom att tillhandahålla finansiering för företag och hushåll genom partnerskap med finansinstitut och direkt finansiering.

En ny investering på 56 miljoner euro gjordes för Geeref. Det är en ny innovativ fond som tillhandahåller globalt riskkapital genom privata investeringar för energieffektivitet och förnybara energiprojekt i utvecklingsländer och övergångsekonomier. Det har också gjorts en ny investering under 2010 på 14 miljoner euro i instrumentet för mikrokrediter – Progress för sysselsättning och social integration.

I slutet av året hade åtaganden på ytterligare 122 miljoner euro avsedda för ETF-start och finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag ingåtts, men ännu inte nyttjats av övriga parter.

2.4   LÅN

i miljoner euro
	Not	31.12.2010	31.12.2009
Utlåning från EU:s budget och EKSG	2.4.1	162	169
Utlåning av upplånat kapital	2.4.2	11 478	10 595
Totalt		11 640	10 764

2.4.1    Utlåning från Europeiska unionens budget och EKSG under avveckling

i miljoner euro
	Lån på särskilda villkor	Fastighetslån från EKSG	Totalt
Totalt per den 31.12.2009	143	26	169
Nya lån	2	—	2
Återbetalningar	(16)	(5)	(21)
Förändring i redovisat värde	11	1	12
Totalt per den 31.12.2010	140	22	162

Lån på särskilda villkor är lån som beviljas till förmånlig ränta som ett led i samarbetet med länder som inte är medlemmar i EU. Alla belopp förfaller till betalning efter en tidsperiod som överstiger 12 månader efter årets slut. Den effektiva räntan på dessa lån varierar mellan 7,73 % och 14,507 %.

2.4.2    Utlåning av upplånat kapital

i miljoner euro
	Makro-ekonomiskt bistånd	Euratomlån	Betalnings-balanslån	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per den 31.12.2009	587	484	9 303	261	10 635
Nya lån	—	—	2 850	—	2 850
Återbetalningar	(84)	(17)	—	—	(101)
Växelkursskillnader	—	2	—	7	9
Förändring i redovisat värde	—	—	93	(4)	89
Totalt per den 31.12.2010	503	469	12 246	264	13 482
Belopp som förfaller inom < 1 år	—	—	2 004	—	2 004
Belopp som förfaller inom > 1 år	503	469	10 242	264	11 478

De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Utlåning	31.12.2010	31.12.2009
Makroekonomiskt bistånd	0,99 %-4,54 %	0,9625 %-4,54 %
Euratomlån	0,96313 %-5,76 %	1,071 %-5,76 %
Betalningsbalanslån	2,375 %-3,625 %	3,125 %-3,625 %
EKSG under avveckling	0,556 %-5,8103 %	0,346 %-5,8103 %

Utlåning från instrumentet för makroekonomiskt bistånd (MFA)

Det makroekonomiska biståndet är ett policybaserat finansiellt instrument som består av obundet och obestämt betalningsbalans- eller budgetstöd till partnerländer utanför EU som ligger geografiskt nära EU:s territorium. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag eller en lämplig kombination av båda och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram. Den 31 december 2010 hade kommissionen ingått 300 miljoner i låneavtal, som ännu inte nyttjats av den andra parten innan årets slut. Kommissionen har inte tagit emot några garantier från tredje part för dessa lån, men garantifonden har ställt säkerheter för lånen (se not 2.3.3).

Euratomlån

Euratom är en juridisk enhet inom Europeiska unionen som företräds av Europeiska kommissionen. Euratomlån beviljas till medlemsstater för att finansiera investeringsprojekt i medlemsstaterna i anslutning till industriell produktion av elektricitet i kärnkraftsanläggningar och till industriella bränslecykelinstallationer. Euratomlån till icke-medlemsstater beviljas för att förbättra säkerhets- och effektivitetsnivån vid kärnkraftsanläggningar och sådana installationer i kärnbränslecykeln som är i drift eller under byggnation. Garantier från tredje parter på 466 miljoner euro (2009: 481 miljoner euro) har tagits emot för dessa lån.

Betalningsbalanslån

Betalningsbalanslånen är ett policybaserat finansiellt instrument som har aktiverats på nytt för att ge medelfristigt ekonomiskt bistånd till medlemsstater i Europeiska unionen under den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen. Det gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter avseende betalningsbalansen eller kapitalbalansen. Endast de medlemsstater som inte har antagit euron kan komma i åtnjutande av detta instrument. Det maximala lånebelopp (utestående belopp) som kan beviljas är 50 miljarder euro. Dessa lån garanteras av EU:s allmänna budget.

Mellan november 2008 och utgången av 2010 beviljades lån på 14,6 miljarder euro till Ungern, Lettland och Rumänien, varav 12,05 miljarder euro har utbetalats vid utgången av 2010. I följande tabeller visas betalnings- och förfallodagar för de olika delbetalningarna för de betalningsbalanslån som redan har utbetalats:

i miljoner euro
	Ungern	Lettland	Rumänien	Totalt
Utbetalade 2008:
— med förfall i november 2011	2 000	—	—	2 000
Utbetalade 2009:
— med förfall i april 2014	—	1 000	—	1 000
— med förfall i november 2014	2 000	—	—	2 000
— med förfall i januari 2015	—	1 200	1 500	2 700
— med förfall i april 2016	1 500	—	—	1 500
Utbetalade 2010:
— med förfall i september 2017	—	—	1 150	1 150
— med förfall i maj 2019	—	500	1 000	1 500
— med förfall i oktober 2025	—	200	—	200
Utbetalade lån per den 31.12.2010	5 500	2 900	3 650	12 050
Total utlåning	6 500	3 100	5 000	14 600
Outnyttjade belopp per den 31.12.2010	Utlöpt	200	1 350	1 550

Det bör påpekas att betalningsbalanslåneprogrammet för Ungern löpte ut i november 2010.

EFSM

Eftersom utbetalningarna från den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) gjordes först efter den 31 december 2010 lämnas närmare uppgifter om dessa lån i not 9.

Utlåning från EKSG under avveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen lån som beviljas av EKSG under avveckling från upplånade medel i enlighet med artiklarna 54 och 56 i EKSG-fördraget samt tre onoterade skuldebrev som emitterats av Europeiska investeringsbanken (EIB) för att täcka förlusterna från en försumlig gäldenär. Dessa värdepapper kommer att hållas till den slutliga förfallodagen (2017 och 2019) för att täcka återbetalningen av motsvarande lån. Ändringarna av de redovisade värdena motsvarar ändringen i upplupen ränta plus årets betalda premier och de transaktionskostnader som uppstått vid upptagandet, beräknade i enlighet med effektivräntemetoden.

2.5   LÅNGFRISTIG FÖRFINANSIERING

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009 (omräknad)
Förfinansiering (se not 2.5.1)	40 298	39 750
Förutbetalda kostnader (se not 2.5.2)	3 820	1 794
Totalt långfristig förfinansiering	44 118	41 544

2.5.1    Förfinansiering

Tidpunkten för återkrav eller utnyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som omsättningstillgång eller långfristig förfinansieringstillgång. Utnyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återbetalningar eller utnyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering och därför som omsättningstillgångar, medan saldot är långfristigt.

Total förfinansiering

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Långfristig förfinansiering (se nedan)	40 298	39 750
Kortfristig förfinansiering (se not 2.9)	9 123	9 077
Total förfinansiering	49 421	48 827

Säkerheter som erhållits i samband med förfinansiering

Det rör sig om säkerheter som Europeiska kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa säkerheter, vilka kan benämnas det nominella respektive det löpande värdet. För det nominella värdet är det faktum att säkerheten ställts som ger upphov till bokföringen. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen. Den 31 december 2010 uppgick det nominella värdet på de säkerheter som tagits emot för förfinansiering till 1 227 miljoner ero och det det löpande värdet på dessa säkerheter till 1 059 miljoner euro (2009: 936 miljoner euro respektive 724 miljoner euro).

Vissa förfinanseringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Under 2010 hade förfinansiering betalats ut med sammanlagt 3,2 miljarder euro (2009: 2,7 miljarder euro). Detta är en mekanism för ömsesidig nytta som inrättats för att täcka EU:s och deltagarnas finansiella risker vid genomförandet av de indirekta åtgärderna i sjunde ramprogrammet, och vars kapital och räntor utgör en fullgörandegaranti. Alla deltagare i indirekta åtgärder som sker i form av ett bidrag (dvs. en förfinansiering i kommissionens redovisning) bidrar med 5 % av den förfinansiering som de mottar till kapitalet i deltagargarantifonden under den tid som åtgärden varar. Deltagarna är därmed ägare av denna garantifond, där EU (företrädd av kommissionen) är verkställande organ. Vid avslutet av en indirekt åtgärd får deltagarna tillbaka hela sitt bidrag till kapitalet, utom i de fall förluster uppstår i deltagarnas garantifond på grund av mottagare som inte fullgör sina skyldigheter, i dessa fall får deltagarna tillbaka minst 80 % av sitt bidrag. Garantifonden för deltagarna garanterar sålunda både kommissionens och deltagarnas ekonomiska intressen. Den 31 december 2010 hade deltagarna bidragit med 866 miljoner euro till fonden (2009: 561 miljoner euro) – se också not 11.

Långfristig förfinansiering

i miljoner euro
Typ av förvaltning	31.12.2010	31.12.2009
Direkt central förvaltning	1 695	1 148
Indirekt central förvaltning	620	486
Decentraliserad förvaltning	441	347
Delad förvaltning	37 055	37 199
Gemensam förvaltning	487	568
Genomförs av andra institutioner eller organ	0	2
Totalt	40 298	39 750

De största beloppen i fråga om långfristig förfinansiering hänför sig till strukturåtgärder för programperioden 2007–2013: regionala utvecklingsfonden, socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Sammanhållningsfonden samt fiskerifonden. Eftersom många av dessa projekt är långfristiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som långfristiga tillgångar.

2.5.2    Förutbetalda kostnader

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009 (omräknad)
Finansieringstekniska instrument	3 820	1 794
Totalt	3 820	1 794

Inom ramen för programmen för sammanhållning och landsbygdsutveckling 2007–2013 kan ubetalningar göras från EU:s budget till medlemsstaterna som bidrag till finansieringstekniska instrument (i form av lån, garantier eller investeringar i eget kapital) som upprättas och förvaltas på medlemsstatens ansvar. I de grundläggande rättsakterna åläggs inte medlemsstaterna att till kommissionen lämna regelbundna rapporter om hur dessa fonder ska användas. Det har noterats att även om dessa betalningar ursprungligen, till och med 2010, redovisats som kostnader i kommissionens redovisningssystem har inte alla medel utnyttjats. Det är därför lämpligare att klassificera dem som tillgångar i balansräkningen (förutbetalda kostnader).

Sett till syftet med dessa belopp har det också noterats att användningen av beloppen inte enbart kan avgöras genom att undersöka informationskällor såsom instrumentets kontoutdrag, eftersom exempelvis de belopp som används som säkerheter fortsätter att vara blockerade på instrumentets bankkonton och de lån som återbetalas till instrumentet blir tillgängliga för nya lån. Då medlemsstaterna inte är skyldiga att lämna särskilda rapporter om dessa fonder och då det inte skulle vara kostnadseffektivt för kommissionen att själv samla in dessa uppgifter för att i redovisningen korrekt spegla hur dessa belopp används under programperioden, har det visat sig vara nödvändigt att göra uppskattningar. Den mest tillförlitliga metod som finns tillgänglig, och som är den metod som används, är att ta upp kostnaderna i resultaträkningen enligt den linjära metoden under programplaneringsperioden till och med den 31 december 2015, vilket är det sista datum då dessa kostnader kan godkännas.

För att uppnå detta mål uppmanade kommissionen medlemsstaterna att lämna de uppgifter som behövs under början av 2011 för att beräkna och därefter ta upp de outnyttjade beloppen i balansräkningen den 31 december 2010. Det totala beloppet delas upp mellan de belopp som medlemsstaterna väntas använda under 2011 (se not 2.9.2) och de belopp som kommer att användas efter 2011, som framgår av tabellen ovan.

Eftersom detta resonemang utgör en ändrad tillämpning av redovisningsprinciperna och då de berörda beloppen är väsentliga har balansräkningen för 2009, i enlighet med EU:s redovisningsregler och internationellt erkänd redovisningspraxis, omräknats enligt denna metod för att ge jämförbara belopp som visar situationen såsom den skulle ha sett ut om man under föregående år hade följt dessa redovisningsprinciper. 2008 års inverkan beräknades bara uppgå till 18 miljoner euro och detta belopp justerades därför mot det ackumulerade underskottet under 2009 och inga omräkningar av 2009 års ingående saldo gjordes. Omräkningen inverkan på den ursprungliga balansräkningen för 2009 visas nedan.

	Ursprunglig balansräkning för 2009	Ändrad tillämpning av redovisningsprinciperna	Omräknad balansräkning för 2009
Långfristig förfinansiering:
Förfinansiering	39 750	—	39 750
Förutbetalda kostnader	—	1 794	1 794
	39 750	1 794	41 544
Kortfristig förfinansiering:
Förfinansiering	9 077	—	9 077
Förutbetalda kostnader	—	359	359
	9 077	359	9 436
Kortfristiga fordringar:
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	3 912	295	4 207
Totala tillgångar	100 859	2 448	103 307
Totala skulder	(145 585)	—	(145 585)
Tillgångar netto	(44 726)	2 448	(42 278)
Ackumulerat resultat och reserver
Reserver	3 323	—	3 323
Ackumulerat underskott	(52 506)	18	(52 488)
Årets resultat	4 457	2 430	6 887
	(44 726)	2 448	(42 278)

2.6   LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Medlemsstater	14	26
Personallån från EKSG	9	10
Garantier och inlåning	14	17
Övrigt	3	2
Totalt	40	55

De belopp som ska erhållas från medlemsstaterna avser belopp som förfallit till betalning till EKSG under avveckling från före detta anslutningsländer. Av de totala långfristiga fordringarna avser 14 miljoner euro (2009: 26 miljoner euro) intäkter från transaktioner utan direkt motsvarande motprestation.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.7   VARULAGER

i miljoner euro
Beskrivning	31.12.2010	31.12.2009
Vetenskapligt material	71	62
Övrigt	20	15
Totalt	91	77

2.8   KORTFRISTIGA INVESTERINGAR

Kortfristiga tillgångar som kan säljas

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
EKSG under avveckling	1 283	1 483
Finansieringsinstrumentet för riskdelning	419	244
Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt	111	61
Bufi-fondinvesteringar	515	0
Övrigt	3	3
Totalt	2 331	1 791

Kortfristiga investeringar består av finansiella tillgångar som kan säljas. De köps på grund av sin avkastning eller innehas för att upprätta en särskild tillgångsstruktur eller en andra likviditetskälla, och får därför säljas för att möta likviditetsbehovet eller ränteförändringar.

När det gäller belopp från EKSG under avveckling består alla investeringar som kan säljas av skuldebrev utställda i euro noterade på en aktiv marknad. Den 31 december 2010 uppgick de skuldebrev (uttryckt i verkligt värde) som förfaller under 2011 till 294 miljoner euro (2009: 242 miljoner euro).

Även om förvärv har förekommit i både finansieringsfaciliteten med riskdelning och lånegarantiinstrumentet för TEN-T-projekt (se också not 5.1.2), beror den stora ökningen från föregående år främst på investeringen av de preliminärt betalade beloppen i en särskilt inrättad fond som förvaltas av GD Ekonomi och finans (Bufi). Under tidigare år skulle dessa belopp ha förts upp på särskilda bankkonton – se not 2.11, som bundna likvida medel.

2.9   KORTFRISTIG FÖRFINANSIERING

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009 (omräknad)
Förfinansiering (se not 2.9.1)	9 123	9 077
Förutbetalda kostnader (se not 2.9.2)	955	359
Totalt kortfristig förfinansiering	10 078	9 436

2.9.1    Förfinansiering

i miljoner euro
Typ av förvaltning	31.12.2010	31.12.2009
Direkt central förvaltning	3 038	2 924
Indirekt central förvaltning	2 368	1 990
Decentraliserad förvaltning	536	700
Delad förvaltning	2 177	2 550
Gemensam förvaltning	894	832
Genomförs av andra institutioner eller organ	110	81
Totalt	9 123	9 077

Minskningen i kortfristig förfinansiering genom delad förvaltning beror på avvecklingen av solidaritetsfonden. Även om utbetalningar för förfinansiering gjordes för nya projekt under 2010 (program som avser perioden 2007–2013), klassificerades de som långfristiga tillgångar i enlighet med förklaringarna i not 2.5. Ökningen i kortfristig förfinansiering genom indirekt eller direkt central förvaltning beror på ökad verksamhet, särskilt på områdena forskning och utveckling.

2.9.2    Förutbetalda kostnader

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009 (omräknad)
Finansieringstekniska instrument	955	359
Totalt	955	359

Enligt vad som förklaras i not 2.5.2 avser dessa belopp betalningar till medlemsstaterna genom programmen för sammanhållning och landsbygdsutveckling som avser perioden 2007–2013 för att upprätta eller bidra till de finansieringstekniska instrumenten, men som ännu inte har använts av instrumentet vid årets slut. Ovan nämnda belopp väntas bli nyttjade under 2011.

2.10   KORTFRISTIGA FORDRINGAR

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009 omräknad
Lån och tidsbundna depositioner	2 170	216
Löpande fordringar	6 786	4 519
Diverse fordringar	20	16
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	4 525	4 207
Totalt	13 501	8 958

De totala kortfristiga fordringarna uppgår uppskattningsvis till 11 009 miljoner euro (2009: 8 415 miljoner euro) som avser intäkter från transaktioner utan direkt motprestation.

2.10.1    Lån och tidsbundna depositioner

Dessa belopp utgör i första hand betalningsbalanslån på 2 004 miljoner euro med en återstående löptid på mindre än 12 månader efter balansdagen (se not 2.4 ovan). Rubriken omfattar även de tidsbundna depositioner på 166 miljoner euro som avser EKSG under avveckling.

2.10.2    Löpande fordringar

i miljoner euro
Typ av kreditorer	Per den 31.12.2010			Per den 31.12.2009
	Bruttobelopp	Nedskrivet belopp	Nettovärde	Bruttobelopp	Nedskrivet belopp	Nettovärde
Kunder	207	(79)	128	277	(76)	201
Böter	4 584	(406)	4 178	3 370	(133)	3 237
Medlemsstater	4 011	(1 625)	2 386	2 198	(1 191)	1 007
Andra	96	(2)	94	76	(2)	74
Totalt	8 898	(2 112)	6 786	5 921	(1 402)	4 519

Kunder

Detta är betalningskrav som inte redan är bokförda under andra rubriker på tillgångssidan i balansräkningen och som den 31 december 2010 var bokförda som fastställda fordringar som ännu inte uppburits.

Böter

Detta avser utestående böter som utdömts av kommissionen. Ökningen av nedkrivningarna jämfört med förra året beror främst på en minskning under 2011 av de böter som utfärdades före den 31 december 2010. Dessutom beror ökningen i nedskrivningarna på att vissa nyligen utdömda böter, med tanke på den rådande ekonomiska och finansiella krisen, inte kunde täckas av preliminära inbetalningar eller bankgarantier. Garantier på totalt 2 585 miljoner euro har tagits emot för de böter som var utestående den 31 december 2010 (2009: 2 952 miljoner euro) för dessa fordringar. Av de ovanstående beloppen hade 1 771 miljoner euro förfallit till betalning efter den 31 december 2010.

Fordringar på medlemsstaterna

Fordringar på EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt avser fordringar på dem som mottagit EGFJ-stöd per den 31 december 2010, enligt medlemsstaternas ersättningskrav och attesteringar per den 15 oktober 2010, med avdrag för de 20 % av beloppet som medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader. För fordringar som uppstått efter detta datum fram till den 31 december 2010 har en uppskattning gjorts. Kommissionen gör också en värdekorrigering av fordringar på de slutliga stödmottagarna som sannolikt inte kommer att kunna återkrävas. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Notera att metoden för nedskrivning har justerats under 2010 och inverkar på både intäkter och kostnader, vilket medför en neutral inverkan på nettobeloppet – se not 3.2.3. Enligt den nya metoden redovisas fordringarna till nominellt värde och värdeminskningen baseras på statistisk analys (återvinningsgrad).

Fordringar på medlemsstaterna (egna medel)

Medlemsstaterna får behålla 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnaderna, varför ovanstående siffror avser nettovärdet efter detta avdrag. Med utgångspunkt i medlemsstaternas uppskattningar har 811 miljoner euro i nedskrivningar dragits av från fordringarna på medlemsstaterna. Detta innebär dock inte att kommissionen avstår från de belopp som täcks av värdekorrigeringen.

Övriga fordringar på medlemsstaterna

Övriga fordringar på medlemsstaterna omfattar 30 miljoner euro i återkrav av utgifter samt 199 miljoner euro i förfinansiering från EGFJ. Dessa siffror uppgick 2009 till 72 miljoner euro respektive 8 miljoner euro.

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Fordringar på EGFJ och landsbygdsutveckling
EGFJ	1 130	627
Det tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling	19	—
Sapard	146	—
Nedskrivet belopp	(814)	(350)
Totalt	481	277
Erlagd moms som ska återbetalas av medlemsstaterna	46	38
Egna medel
A-räkenskaperna	81	89
Särskilda räkenskaperna	1 285	1 260
Nedskrivet belopp	(811)	(841)
Övrigt	391	25
Totalt	946	533
Övriga fordringar på medlemsstaterna	913	159
Totalt	2 386	1 007

2.10.3    Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009 omräknad
Upplupna intäkter	3 445	3 655
Förutbetalda kostnader	1 061	525
Övrigt	19	27
Totalt	4 525	4 207

Det största beloppet under denna rubrik är upplupna intäkter:

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Egna medel	2 657	2 209
Inkomster avsatta för särskilda ändamål på jordbruksområdet - november och december	72	940
EGFJ: Icke verkställda beslut om finansiell justering efter förenlighetskontroll	520	0
Sammanhållningsfonden, regionala utvecklingsfonden och landsbygdsutvecklingsfonden: finansiella korrigeringar	43	404
Övriga upplupna intäkter	153	102
Totala upplupna intäkter	3 445	3 655

Övriga upplupna intäkter är i första hand intäkter från dröjsmålsräntor, upplupna bankräntor och räntor på förfinansieringsbelopp.

De största beloppen ingår som förutbetalda kostnader och avser de medel som medlemsstaterna överfört till de finansieringstekniska instrument som ska rapporteras eller återbetalas till kommissionen vid årets slut. Den 31 december 2010 uppgick dessa belopp till 858 miljoner euro (2009: 295 miljoner euro). Det bör noteras att beloppet för 2009 har omräknats – se not 2.5.2 för närmare uppgifter. Under förutbetalda kostnader ingår också belopp på totalt 182 miljoner euro, där de största beloppen är tidigare utbetalningar på 50 miljoner euro för bilaterala fiskeavtal med tredjeland, 41 miljoner euro för Europaskolan och 44 miljoner euro för hyra av kontorslokaler.

2.11   LIKVIDA MEDEL OCH MOTSVARIGHETER TILL LIKVIDA MEDEL

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Obundna likvida medel:
Konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton	10 123	10 958
Avistakonton	1 150	1 967
Förskottskonton	39	42
Överföringar (pengar på väg)	1	9
Kortfristig deponering och övriga motsvarigheter till likvida medel	1 670	1 486
Totalt	12 983	14 462
Bundna likvida medel	9 080	8 910
Totalt	22 063	23 372

2.11.1    Obundna likvida medel

Obundna likvida medel omfattar EU:s totala medel på konton i medlemsstaterna och Eftaländerna (i statskassa eller centralbank), på avista- och förskottskonton eller som kortfristig bankinlåning och i kassa.

De belopp som tas upp som kortfristig inlåning avser huvudsakligen medel som anförtrotts förvaltare för EU:s räkning för att genomföra vissa program som finansieras via EU:s budget. Vid årets slut hade åtaganden ingåtts för 131 miljoner euro, vilka ännu inte hade utnyttjats av övriga parter.

2.11.2    Bundna likvida medel

Bundna likvida medel avser belopp som erhållits i samband med böter som utfärdats av kommissionen där ärendet fortfarande pågår. Dessa likvida medel hålls på särskilda konton som inte används för någon annan verksamhet.

LÅNGFRISTIGA SKULDER

2.12   ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Pensioner – personal	32 801	33 316
Pensioner – övriga	840	663
Gemensamma sjukförsäkringssystemet	3 531	3 263
Totalt	37 172	37 242

2.12.1    Pensioner – personal

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar inom pensionssystemet belasta EU:s budget. Systemet täcks inte genom anslag, utan medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av utgiften. Tjänstemännen ska bidra med en tredjedel av den långfristiga finansieringen av pensionssystemet genom en obligatorisk avgift.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda och pensionerade f.d. anställda per den 31 december 2010 och på bestämmelserna i den version av tjänsteföreskrifterna som gällde detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 25-standarden (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12). Metoden för beräkningen av åtagandet bygger på den s.k. projected unit credit-metoden. Följande antaganden, baserade på uppgifter som fanns tillgängliga på balansdagen, användes för den försäkringstekniska bedömningen:

Försäkringstekniska antaganden	31.12.2010	31.12.2009
Nominell diskonteringsränta	4,6 %	4,5 %
Förväntad inflationstakt	2,1 %	2,5 %
Faktisk diskonteringsränta	2,4 %	2,0 %
Sannolikhet för giftermål: män / kvinnor	84 %/38 %	84 %/38 %
Allmän löneökning / pensionsökning	0 %	0 %
2008 års tabell över internationella tjänstemäns förväntade livslängd	Ja	Ja

Åtagandena omfattar pensionsrättigheter för följande grupper:

1.	Personal som var i aktiv tjänst den 31 december 2010 i alla EU:s institutioner och organ som omfattas av det gemensamma pensionssystemet.

2.	Personal med uppskjutna pensionsförmåner, dvs. som tillfälligt eller definitivt har lämnat institutionerna, men lämnat kvar sina pensionsrättigheter inom EU:s pensionssystem (endast personal med minst tio års tjänstgöring).

3.	Före detta tjänstemän och övriga anställda som erhåller ålderspension.

4.	Före detta tjänstemän och övriga anställda som erhåller invaliditetspension.

5.	Före detta tjänstemän och övriga anställda som erhåller invaliditetstillägg.

6.	Personer som får efterlevandepension (efterlevande maka, make, barn och underhållsberättigad).

De viktigaste punkterna att notera (se också tabellen nedan för de största kontorörelserna).

—

Den försäkringstekniska skulden värderades till 36 639 miljoner euro den 31 december 2010 (2009: 37 215 miljoner euro). Därtill kommer en korrigeringskoefficient på 1 063 miljoner euro (2009: 1 079 miljoner euro). Genom att subtrahera de skatter som betalas av förmånstagarna från den totala bruttoskulden erhålls den nettoskuld som ska föras upp i balansräkningen (eftersom skatten dras från pensionsutbetalningarna och krediteras EU:s inkomstsida det år då betalningen sker). Nettoskulden (bruttoskuld med avdrag för skatter) beräknades den 31 december 2010 uppgå till 32 801 miljoner euro.

—	Antalet medlemmar i pensionssystemet ökade med 1 578 personer.

2.12.2    Pensioner – övriga

Härmed avses åtaganden avseende pensionsförmåner för ledamöter och tidigare ledamöter, eller motsvarande, av kommissionen, domstolen (och tribunalen), revisionsrätten, rådets generalsekreterare, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen samt Europeiska unionens personaldomstol. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för vissa ledamöter av Europaparlamentet.

2.12.3    Gemensamma sjukförsäkringssystemet

Man har också gjort en uppskattning av EU:s åtagande i fråga om dess bidrag till det gemensamma sjukförsäkringssystemet vad gäller anställda som gått i pension. Bruttoskulden har värderats till 3 791 miljoner euro och förvaltningstillgångarna på 260 miljoner euro dras av från bruttoskulden för att få fram nettobeloppet. Diskonteringsräntan och den allmänna löneökning som använts i beräkningen är desamma som de som används i beräkningen av pensionsskulden till de anställda.

Kontorörelser vad gäller skulder i form av ersättningar till anställda

i miljoner euro
	Skuld i form av pensioner till anställda	Sjukförsäkring
Bruttoskuld den 31 december 2009	37 215	3 535
Ordinarie kostnad avseende tjänstgöring	1 331	188
Räntekostnad	1 709	169
Utbetalda ersättningar	(1 131)	(95)
Försäkringsmatematiska vinster	(2 566)	(6)
Förändringar på grund av nya medlemmar i systemet	81	—
Bruttoskuld den 31 december 2010	36 639	3 791

2.13   LÅNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

i miljoner euro
	Belopp den 31.12.2009	Ytterligare avsättningar	Återförda outnyttjade belopp	Utnyttjade belopp	Överföring till kortfristiga avsättningar	Förändringar i värderingen	Belopp den 31.12.2010
Rättsfall	413	30	(136)	(1)	0	0	306
Avveckling av kärnkrafts-anläggningar	908	0	0	(3)	(21)	21	905
Finansiella avsättningar	76	38	0	0	(30)	2	86
Övriga	72	18	(9)	(55)	(6)	0	20
Totalt	1 469	86	(145)	(59)	(57)	23	1 317

Rättsfall

Detta är en beräkning av de belopp som sannolikt kommer att betalas ut efter 2011 med avseende på ett antal pågående rättsfall. Den största beloppet (300 miljoner euro) avser sådana rättsfall som var under behandling den 31 december 2010 avseende finansiella justeringar för EGFJ:s utgifter och andra rättfall avseende jordbruksutgifter.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

En grupp oberoende experter uppdaterade 2008 sin undersökning från 2003 av de beräknade kostnaderna för nedläggningen av gemensamma forskningscentrumets kärnkraftsanläggningar och avfallshanteringen i samband med nedläggningen. Den reviderade uppskattningen på 1 222 miljoner euro (tidigare 1 145 miljoner euro) ligger till grund för avsättningen i årsredovisningen. Enligt EU:s redovisningsregler har beräkningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en nollkupongränta. Den 31 december 2010 blev resultatet en sammanlagd avsättning på 926 miljoner euro, fördelat mellan belopp som förväntas bli reglerade 2011 (21 miljoner euro) eller senare (905 miljoner euro. Mot bakgrund av programmets beräknade varaktighet (cirka 20 år) är det nödvändigt att påpeka att uppskattningen är osäker och att slutkostnaderna kan bli annorlunda än vad som nu beräknas.

Finansiella avsättningar

Detta avser avsättningar för de förluster som beräknas uppstå i samband med SMF-garantierna för 1998, 2001 respektive 2007 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation där Europeiska investeringsfonden har befogenhet att ställa garantier i eget namn men för kommissionens räkning och på dennas risk. Den finansiella risken i samband med åberopade och icke-åberopade garantier utjämnas dock. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde (med tillämpning av en årlig swapränta i euro).

Andra avsättningar

Det viktigaste beloppet här avser beräkningen av EU:s bidrag till olika medlemsstater genom veterinärfonden för vissa utbrott av djursjukdomar på totalt 12 miljoner euro (2009: 60 miljoner euro) fördelade mellan belopp som förväntas regleras under 2011 (10 miljoner euro) och senare (2 miljoner euro).

2.14   LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

i miljoner euro
	Makroekonomiskt bistånd	Euratomlån	Betalnings-balanslån	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt den 31.12.2009	587	484	9 303	225	10 599
Ny upplåning	—	—	2 850	—	2 850
Återbetalningar	(84)	(17)	—	—	(101)
Växelkursskillnader	—	2	—	6	8
Förändringar i redovisat värde	—	—	93	—	93
Totalt den 31.12.2010	503	469	12 246	231	13 449
Belopp som förfaller inom < 1 år	—	—	2 004	—	2 004
Belopp som förfaller inom > 1 år	503	469	10 242	231	11 445

Denna rubrik omfattar Europeiska unionens upplåning som har en löptid på mer än ett år. Upplåningen omfattar skulder som styrkts genom intyg som uppgår till 13 211 miljoner euro (2009: 10 324 miljoner euro). Förändringarna i det redovisade värdet motsvarar förändringen i upplupna räntor.

De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Upplåning	31.12.2010	31.12.2009
Makroekonomiskt bistånd	0.99 %-4.54 %	0.9625 %-4.54 %
Euratomlån	0.987 %-5.6775 %	0.9031 %-5.6775 %
Betalningsbalanslån	2.375 %-3.625 %	3.125 %-3.625 %
EKSG under avveckling	0.556 %-9.2714 %	0.346 %-9.2714 %

2.15   ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Finansiella leasingskulder	1 672	1 736
Byggnader som betalas i omgångar	382	395
Övriga	50	47
Totalt	2 104	2 178

Denna punkt omfattar främst leasingskulder med en löptid på över ett år (se not 2.2 ovan). Belopp som rör vissa byggnader som kommissionen har förvärvat och vars köpeskilling erläggs i omgångar ingår också – men här rör det sig inte om leasingavtal eftersom äganderätten omedelbart har övergått till kommissionen.

KORTFRISTIGA SKULDER

2.16   KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

i miljoner euro
	Belopp den 31.12.2009	Ytterligare avsättningar	Återförda outnyttjade belopp	Utnyttjade belopp	Överföringar från långfristiga avsättningar	Förändringar i värderingen	Belopp den 31.12.2010
Rättsfall	30	7	(7)	(1)	0	0	29
Avveckling av kärnkrafts-anläggningar	22	0	0	(22)	21	0	21
Finansiella avsättningar	128	21	(3)	(38)	30	2	140
Övriga	33	10	(5)	(20)	6	0	24
Totalt	213	38	(15)	(81)	57	2	214

Rubriken omfattar den del av avsättningarna som förfaller till betalning inom mindre än ett år.

2.17   KORTFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

I denna rubrik ingår betalningsbalanslån på 2 004 miljoner euro (se not 2.14) som förfaller under de 12 månader som följer på balansdagen (2009: 40 miljoner euro för makroekonomiskt bistånd).

2.18   SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Långfristiga skulder som förfaller till betalning under året	78	71
Kortfristiga skulder	17 615	15 260
Diverse skulder	97	133
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	66 739	78 420
Totalt	84 529	93 884

2.18.1    Långfristiga skulder som förfaller till betalning under året

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Skulder i samband med finansiell leasing	65	59
Övriga	13	12
Totalt	78	71

2.18.2    Kortfristiga skulder

i miljoner euro
Typ	31.12.2010	31.12.2009
Medlemsstaterna	17 035	14 903
Leverantörer m.fl.	1 292	944
Beräknade icke-stödberättigande kostnader	(712)	(587)
Totalt	17 615	15 260

Kortfristiga skulder innefattar betalningsansökningar som EU mottagit inom ramen för bidragsverksamheten. De krediteras med det begärda beloppet så snart ansökan har tagits emot. Om motparten är en medlemsstat, klassificeras den som sådan. Det är samma förfarande för fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda betalningsansökningarna har beaktats när det gäller förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen följaktligen redovisats som upplupna kostnader (se not 2.18.3 nedan), medan de icke stödberättigande delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”Uppskattning av icke-stödberättigande belopp”. För att inte överskatta tillgångar och skulder har det beslutats att det nettobelopp som ska betalas ska redovisas bland kortfristiga skulder.

Medlemsstaterna

De huvudsakliga beloppen här avser 16 924 miljoner euro (2009: 11 160 miljoner euro) i obetalda ersättningskrav för strukturfondsåtgärder.

Leverantörer m.fl.

I denna rubrik ingår fordringar i samband med bidrag och upphandling, samt belopp som ska betalas ut till offentliga organ och enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna, (t.ex. EUF).

Uppskattning av icke-stödberättigande kostnader

Skulderna har satts ned med 712 miljoner euro, vilket motsvarar mottagna ersättningskrav som ännu inte hade kontrollerats och som senare befunnits vara icke stödberättigande. De största beloppen avser de generaldirektorat som arbetar med strukturåtgärder.

2.18.3    Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Upplupna kostnader	66 326	76 435
Förutbetalda intäkter	407	1 976
Övriga	6	9
Totalt	66 739	78 420

De upplupna kostnaderna fördelas på följande sätt:

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
EGFJ:s upplupna kostnader:
Kostnader 16.10.2010–31.12.2010	33 015	32 087
Direktstöd	10 703	12 195
Omstrukturering av sockersektorn	400	735
Övrigt	(303)	(55)
EGFJ totalt	43 815	44 962
Upplupna kostnader för strukturåtgärder:
EJFLU och EUGFJ garanti	10 792	9 076
Europeiska fiskerifonden	116	347
ERUF & innovativa åtgärder	3 337	11 777
Sammanhållningsfonden	1 557	980
Ispa	74	3
ESF	2 182	5 411
Totala strukturåtgärder:	18 058	27 594
Övriga upplupna kostnader:
FoTU	1 267	1 687
Övriga	3 186	2 192
Övrigt totalt	4 453	3 879
Totala upplupna kostnader	66 326	76 435

Den allmänna trenden för strukturåtgärder är minskade utgifter på grund av att programmen för perioden 2000–2006 nu befinner sig i avslutningsfasen.

Det stora beloppet förutbetalda intäkter per den 31 december 2009 beror på att två av medlemsstaterna betalade in sina bidrag till egna medel för 2010 i förväg.

NETTOTILLGÅNGAR OCH RESERVER

2.19   RESERVER

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Reserv för verkligt värde	(61)	69
Övriga reserver:
Garantifond	1 746	1 472
Uppskrivningsreserv	57	57
Upp- och utlåning	1 525	1 511
Övrigt	217	214
Totalt	3 545	3 254
Totalt	3 484	3 323

2.19.1    Reserv för verkligt värde

I enlighet med redovisningsreglerna redovisas justeringar till verkligt värde för tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde. Under 2010 togs belopp på 48 miljoner euro ut från reserven för verkligt värde och fördes upp i resultaträkningen avseende tillgångar som kan säljas.

2.19.2    Övriga reserver

Garantifond

Se även not 2.3.3 om garantifondens förvaltning. Denna reserv avspeglar det fastställda målbelopp på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom fonden och som ska hållas som tillgångar.

Uppskrivningsreserv

Uppskrivningsreserven innefattar uppskrivningar av materiella anläggningstillgångar. Saldot på 57 miljoner euro på balansdagen avser en uppskrivning av kommissionens fasta egendom, som redan hade ägt rum före övergången till de nya redovisningsreglerna.

Upp- och utlåningsreserv

Beloppet avser reserver för EKSG under avveckling, avseende kol- och stålforskningsfonden. Reserven inrättades i samband med avvecklingen av EKSG.

2.20   FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

i miljoner euro
	Belopp
Fordringar på medlemsstaterna den 31 december 2009 (omräknade)	45 601
Återbetalning av 2009 års budgetöverskott till medlemsstaterna	2 254
Kontorörelser avseende reserven för garantifonden	273
Kontorörelser i övriga reserver	21
EKSG under avveckling: Överföring av 2009 års resultat till reserver	14
Ekonomiskt resultat (överskott) för året	(17 232)
Fordringar på medlemsstaterna totalt den 31 december 2010	30 931
Uppdelning mellan:
Ersättningar till anställda	37 172
Övriga belopp	(6 241)

Detta belopp, som inte klassificeras som en fordran på medlemsstaterna, motsvarar beloppet för det ackumulerade underskottet från föregående år (48 163 miljoner euro) och det ekonomiska överskottet för 2010 (17 232 miljoner euro). Syftet med ”fordringar på medlemsstaterna” är att spegla den faktiska situationen när det gäller ett årligt budgetförfarande som finansierar fleråriga åtgärder. Reserverna (3 484 miljoner euro), vilka ska användas i enlighet med sina egna särskilda bestämmelser, har med avsikt inte tagits med för detta ändamål.

Detta belopp utgör de överskjutande kostnader som EU hade ådragit sig den 31 december 2010 och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader redovisas enligt reglerna för periodiserad redovisning år N även om de faktiskt kan ha betalats år N+1 och finansierats genom budgeten för år N+1. Att dessa skulder förs upp i räkenskaperna leder tillsammans med det faktum att motsvarande belopp finansieras från framtida budgetar till att skulderna i slutet av året kraftigt överstiger tillgångarna. De största beloppen avser EGFJ:s verksamhet. Medlemsstaternas fordringar för perioden den 16 oktober till den 31 december 2010 uppgick till 33 miljarder euro. Den största delen av de belopp som begärs in betalas i själva verket av medlemsstaterna mindre än 12 månader efter det berörda budgetårets slut som en del av följande års budget.

Huvudsakligen är det kommissionens åtaganden om ersättningar till anställda som betalas ut under en längre period. Det bör noteras att det är medlemsstaterna som garanterar finansieringen av pensionsutbetalningarna ur de årliga budgetarna. I rent informationssyfte visas nedan en uppdelning av de kommande utbetalningarna av ersättningar till anställda:

i miljoner euro
	Belopp
På kort frist: belopp som ska erläggas 2011	1 278
På lång frist: belopp som ska erläggas efter 2011	35 894
Totala skulder för ersättningar till anställda den 31.12.2010	37 172

Fordringarna på medlemsstaterna minskade med 14,7 miljarder euro jämfört med förra året. Denna minskning beror främst på: 1) en minskning på 9,4 miljarder euro i skulder till leverantörer och stödmottagare (se not 2.18), 2) en ökning på 2 miljarder euro i kortfristiga finansiella skulder (not 2.17), 3) en ökning på 2,6 miljarder euro i långfristig förfinansiering, och 4) en ökning på 4,6 miljarder euro i kortfristiga fordringar (not 2.10).

Det bör noteras att ovanstående inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetinkomsterna ska alltid vara lika med budgetutgifterna eftersom eventuella inkomstöverskott återförs till medlemsstaterna.

3.   NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1   EGNA MEDEL OCH ANDRA INTÄKTER

i miljoner euro
	Not	2010	2009
Egna medel:	3.1.1
BNI-medel		91 178	81 978
Egna medel från mervärdesskatt		12 517	12 795
Traditionella egna medel:
Tullar		16 065	14 002
Sockeravgifter		150	130
Traditionella egna medel totalt		16 215	14 132
Budgetjusteringar	3.1.2	2 135	1 399
Bidrag från tredjeländer (inklusive Eftaländer)		283	233
Totalt		122 328	110 537

Europeiska unionens intäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Huvuddelen av kostnaderna finansieras genom egna medel, medan övriga intäkter endast utgör en mindre del av den totala finansieringen.

3.1.1    Egna medel

Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsbaserade medel och BNI-baserade medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten (Förenade kungarikets rabatt) och en bruttominskning av Nederländernas och Sveriges årliga BNI-baserade bidrag är också en integrerad del av systemet för egna medel. Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader.

Jämfört med 2009 har de BNI-baserade egna medlen ökat med 9,2 miljarder euro, vilket speglar behovet av att finansiera högre betalningsbemyndiganden under 2010. Tullarna ökade med 2 miljarder euro främst till följd av den ökade importen.

3.1.2    Budgetjusteringar

Rubriken budgetjusteringar innefattar bland annat överskottet från 2009 års budget (2 254 miljoner euro), vilket medlemsstaterna får tillbaka eftersom deras bidrag till nästa års budget reduceras. Överskottet tas således upp som en intäkt 2010. Enligt beslutet om egna medel 2007 har Förenade kungariket rätt till en korrigering av budgetobalanser. Eftersom denna korrigering finansieras av medlemsstaterna borde den i princip inte ha någon nettoeffekt på budgetsaldot eller resultaträkningen. Ett belopp på 112 miljoner euro har dock bokförts under denna rubrik. Beloppet består av avvikelser mellan de eurokurser som används för budgetändamål (se artikel 10.3 i förordning nr 1150/2000) och de växelkurser som var i kraft då de medlemsstater som inte ingår i euroområdet gjorde sina inbetalningar.

3.2   ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

i miljoner euro
	Not	2010	2009
Böter	3.2.1	3 077	2 648
Jordbrukstullar	3.2.2	25	705
Återkrav av kostnader:	3.2.3
Direkt central förvaltning		49	63
Indirekt central förvaltning		11	6
Decentraliserad förvaltning		71	41
Delad förvaltning		1 776	1 066
Totalt		1 907	1 176
Intäkter från administrativ verksamhet:	3.2.4
Personal		1 073	1 010
Intäkter relaterade till fast egendom, anläggningar, maskiner och verktyg		13	33
Övriga intäkter från administrativ verksamhet		121	165
Totalt		1 207	1 208
Diverse rörelsesintäkter:	3.2.5
Justeringar/avsättningar		157	150
Växelkursvinster		460	618
Övrigt		1 355	1 027
Totalt		1 972	1 795
Totalt		8 188	7 532

3.2.1    Böter

Dessa intäkter avser böter som kommissionen har utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna. Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när kommissionens beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till.

3.2.2    Jordbrukstullar

Dessa belopp avser mjölkavgifter på 25 miljoner euro (2009: 99 miljoner euro och sockeravgifter på 606 miljoner euro). Mjölkavgifterna är ett sätt att styra marknaden genom påföljder för de mjölkproducenter som överskrider sina referenskvantiteter. Då de inte är kopplade till kommissionens förskottsbetalningar anses de i praktiken utgöra inkomster som avsatts för särskilda ändamål. Mjölkkvoterna håller på att fasas ut, vilket förklarar att inkomsterna från mjölkavgifterna minskat. För jordbruksåret 2008/2009 och framåt kommer kvoterna att ökas med 1 % årligen till dess att de helt avskaffats år 2015.

Sockeravgifterna relaterar till omstruktureringsfonden för socker, där reformen av sockersektorn har lett till en sänkning av internpriset på socker för att minska skillnaden mellan priset inom EU och det internationella priset. För att underlätta för de mindre konkurrenskraftiga sockerproducenterna att lämna marknaden har en självfinansierande omstruktureringsfond inrättats, som finansieras genom inkomster som härrör från en tillfällig skatt som åläggs sockerproducenterna, och som behandlas som en inkomst som avsatts för ett särskilt ändamål. Utbetalningarna från systemet kommer att fortsätta fram till september 2012 men alla intäkter för omstruktureringsfonden hade redan deklarerats av medlemsstaterna per den 31 december 2009, därmed uppgår inkomsterna till noll för 2010.

3.2.3    Återkrav av kostnader

Denna rubrik avser de betalningskrav som utfärdats av kommissionen samt de avdrag från påföljande utbetalningar som bokförs i kommissionens räkenskaper vid återkrav av belopp som tidigare betalats ut från den allmänna budgeten, men där justeringar krävs till följd av kontroller, granskning eller analys av stödberättigandet. Dessutom omfattas återbetalningskrav som medlemsstaterna riktat till mottagare av stöd från EGFJ. Det inkluderar också skillnaden i upplupna inkomstberäkningar från föregående årsslut till innevarande år. Rubriken tar dock inte upp alla belopp som återbetalats till EU, eftersom i synnerhet stora utgifter inom området strukturåtgärder omfattas av särskilda mekanismer för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder, varvid inga återbetalningskrav behöver utfärdas. I enlighet med EU:s redovisningsregler tas inte återbetalning av förfinansiering upp som en intäkt.

Totalbeloppet på 1 775 miljoner euro under rubriken avser delad förvaltning och består av 1 331 miljoner euro för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), 19 miljoner euro för det tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling, 146 miljoner euro för Sapard och 279 miljoner euro för strukturfonderna.

a)   Jordbruk: EGFJ

Inom ramen för EGFJ uppgår de belopp som räknas som intäkter under året under denna rubrik till 1 331 miljoner euro. De fördelas enligt följande:

—	Beslut som fattas under året om finansiell justering efter förenlighetskontroll avseende 1 032 miljoner euro.

—

Bedrägerier och oriktigheter: 299 miljoner euro. Detta avser ett belopp på 178 miljoner euro avseende återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och återkrävt under året, plus ökningen i de utestående belopp som deklarerats av medlemsstaterna avseende bedrägerier och oriktigheter och som ska återkrävas i slutet av året, 121 miljoner euro (1 130 miljoner euro minus nedskrivningsjusteringen på 382 miljoner euro i slutet av 2010 jämfört med 627 miljoner euro vid årsslutet 2009) – se även not 2.10.2.

b)   Strukturåtgärder

Under denna rubrik ska 279 miljoner euro återkrävas avseende utgifter för strukturåtgärder (2009: 613 miljoner euro). De huvudsakliga beloppen under rubriken är betalningskrav som kommissionen utställt för att återkräva felaktiga utbetalningar på 610 miljoner euro från tidigare år samt en minskning på 377 miljoner euro av de upplupna intäkterna vid utgången av året.

Återbetalningskraven utfärdas bara i följande fall:

—	När kommissionen fattar ett formellt beslut om finansiella korrigeringar efter att ha upptäckt felaktiga utbetalningar i de belopp som medlemsstaterna ansökt om.

—

När man gör justeringar i samband med att ett program slutbetalas, då EU:s bidrag sätts ned om medlemsstatens deklarationer av stödberättigande kostnader inte motsvarar de belopp som redan har betalats ut i form av förfinansiering och mellanliggande betalningar. Dessa transaktioner kan göras utan ett formellt beslut från kommissionen om de godkänns av medlemsstaten.

—	När man efter avslutad rättsprocess måste betala tillbaka sådana belopp som hade återkrävts efter det att programmet avslutats men innan rättsprocessen avgjorts.

Övriga betalningskrav som utfärdas i samband med strukturåtgärder avser återkrav av förfinansiering. Dessa belopp har inte förts upp som intäkter, utan överförs till rubriken förfinansiering i balansräkningen.

3.2.4    Intäkter från administrativ verksamhet

Dessa intäkter utgörs av direkta avdrag från personalens löner, främst i form av bidrag till pensionssystemet samt inkomstskatt.

3.2.5    Diverse rörelseintäkter

Rubriken omfattar också ett belopp på 430 miljoner euro (2009: 376 miljoner euro) som avser belopp som tagits emot från anslutningsländerna. Växelkursvinster tas också upp under denna rubrik, såvida de inte är kopplade till sådan finansiell verksamhet som avses i not 3.5 nedan. Växelkursvinster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda redovisningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster omfattas. Året uppvisade en växelkursvinst netto på 21 miljoner euro (2009: 185 miljoner euro).

3.3   ADMINISTRATIVA KOSTNADER

i miljoner euro
	2010	2009
Personalkostnader	5 171	4 898
Av- och nedskrivningar	384	436
Övriga administrativa kostnader	3 059	2 799
Totalt	8 614	8 133

Detta avser administrativa kostnader som följer av EU:s verksamhet, huvudsakligen personalkostnader, avskrivningar och andra kostnader som är kopplade till EU-institutionernas och organens verksamhet (såsom kostnader för hyra, underhåll, varor, utbildning o.dyl.).

3.4   RÖRELSEKOSTNADER

i miljoner euro
	Not	2010	2009 omräknad
Huvudsakliga rörelsekostnader:	3.4.1
Direkt central förvaltning		10 123	8 744
Indirekt central förvaltning		4 045	3 605
Decentraliserad förvaltning		933	137
Delad förvaltning		85 432	87 251
Gemensam förvaltning		1 868	1 655
Totalt		102 401	101 392
Övriga rörelsekostnader:	3.4.2
Justeringar/avsättningar		68	199
Växelkursförluster		439	432
Övrigt		856	481
Totalt		1 363	1 112
Totalt		103 764	102 504

3.4.1    Huvudsakliga rörelsekostnader

Europeiska unionens rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. Merparten av utgifterna faller inom den s.k. delade förvaltningen dvs. där vissa uppgifter delegeras till medlemsstaterna. Detta gäller t.ex. EGFJ:s utgifter och insatser som finansieras via olika strukturåtgärder (regionala utvecklingsfonden, socialfonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Sammanhållningsfonden och fiskerifonden).

För delad förvaltning beror minskningen under 2010 främst på de programavslut som avser perioden 2000–2006 (ESF) och på att genomförandet av EGFJ minskat under 2010 jämfört med föregående år. Denna minskning kompenseras delvis av strukturåtgärderna för programplaneringsperioden 2007–2013, vilken efter en långsam inledning nådde en normal nivå redan under 2009. Ökningen av utgifterna i den centraliserade förvaltningen beror på forsknings- och utvecklingsåtgärder.

Enligt förklaringen i not 2.5.2 ändrade kommissionen under 2010 sin tillämpning av redovisningsprinciperna för vissa utgifter kopplade till sammanhållning och landsbygdsutveckling. Eftersom de berörda beloppen är väsentliga åläggs kommissionen genom sina redovisningsregler att räkna om beloppen för 2009 för att kunna redovisa jämförbara belopp som visar situationen så som den skulle ha sett ut om samma redovisningsprinciper hade använts förra året. Nedan visas inverkan av omräkningen av den ursprungliga resultaträkningen för 2009:

i miljoner euro
	Ursprunglig redovisning 2009	Ändrad tillämpning av redovisningsprinciper	Omräknad redovisning 2009
Rörelseintäkter	118 069	—	118 069
Rörelsekostnader:
Huvudsakliga rörelsekostnader:
Delad förvaltning	(89 681)	2 430	(87 251)
Totala rörelsekostnader	(113 067)	2 430	(110 637)
Överskott från löpande verksamhet	5 002	2 430	7 432
Ekonomiskt resultat	4 457	2 430	6 887

3.4.2.    Övriga rörelsekostnader

Växelkursförluster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda räkenskaperna. Såväl realiserade som icke-realiserade vinster omfattas. De kursförluster som är kopplade till finansiell verksamhet som avses i not 3.6 nedan tas inte upp under denna rubrik.

I underrubriken ”övrigt” ökade nedskrivningarna av kommissionens fordringar i hög grad – 365 miljoner euro jämfört med 26 miljoner euro 2009. Det beror främst på särskilda nedsättningar av beslut om utfärdande av böter (273 miljoner euro) och nedskrivningar i samband med EGFJ och landsbygdsutveckling på sammanlagt 82 miljoner euro.

Kostnader för forskning och utveckling:

I kostnaderna för 2010 ingick följande:

i miljoner euro
	2010
Kostnader för forskning	295
Utvecklingskostnader som inte tillgångsredovisas	157
Redovisade som kostnad	452

3.5.   FINANSIELLA INTÄKTER

i miljoner euro
	2010	2009
Intäkter från utdelning	1	14
Ränteintäkter på:
Förfinansiering	42	59
Dröjsmålsränta	382	132
Swappar	0	2
Tillgångar som kan säljas	100	100
Lån	394	265
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	110	158
Övrigt	2	3
Totalt	1 030	719
Övriga finansiella intäkter:
Realisationsvinst på försäljning av finansiella tillgångar	11	10
Övrigt	83	76
Totalt	94	86
Nuvärdejustering	1	10
Växelkursvinster	52	6
Totalt	1 178	835

3.6.   KOSTNADER FÖR FINANSIELLA TRANSAKTIONER

i miljoner euro
	2010	2009
Räntekostnader:
Leasingavtal	93	95
Swappar	0	2
Upplåning	380	248
Övrigt	23	20
Totalt	496	365
Övriga finansiella kostnader:
Justeringar av avsättningar	60	39
Finansiella kostnader för budgetinstrument	55	73
Nedskrivningsförluster på finansiella tillgångar som kan säljas	5	15
Realisationsförlust på försäljning av finansiella tillgångar	1	0
Övrigt	42	57
Totalt	163	184
Växelkursförluster	2	45
Totalt	661	594

3.7   NETTOUNDERSKOTT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH GEMENSAMMA FÖRETAG

Enligt kapitalandelsmetoden ska EU i sin resultaträkning ta upp sin andel av nettounderskottet i intresseföretag och gemensamma företag (se även noterna 2.3.1 och 2.3.2).

3.8   INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN DIREKT MOTPRESTATION

Under 2010 redovisades 129 597 miljoner euro i intäkter från transaktioner utan direkt motprestation i resultaträkningen.

3.9   REDOVISNING AV SEGMENT

I redovisningen fördelas rörelseintäkterna och -kostnaderna inom kommissionens olika politikområden enligt verksamhetsbaserad budgetering. Politikområdena kan samlas under tre större rubriker, nämligen ”verksamhet inom Europeiska unionen”, ”verksamhet utanför Europeiska unionen” samt ”tjänster och övrigt”.

Rubriken ”verksamhet inom Europeiska unionen” är den största och omfattar de många politikområdena inom Europeiska unionen. Gruppen ”verksamhet utanför EU” omfattar politikområden med inriktning utanför Europeiska unionen, t.ex. handel och bistånd. Gruppen ”tjänster och övrigt” avser den interna och ämnesövergripande verksamhet som krävs för att EU:s institutioner och organ ska fungera.

Noteras ska att egna medel och andra bidrag inte har delats upp på de olika verksamhetsområdena, eftersom dessa beräknas, återkrävs och förvaltas av kommissionens centrala tjänster. De visas nedan för att göra det lättare att jämföra nettoresultatet mot resultaträkningen.

REDOVISNING AV SEGMENT – SAMMANFATTNING

i miljoner euro
	Verksamhet inom EU	Verksamhet utanför EU	Tjänster och övrigt	EKSG under avveckling	Övriga institutioner	Eliminering vid konsolidering	TOTALT
Övriga rörelseintäkter
Böter	3 077	0	0	0	0	0	3 077
Jordbrukstullar	25	0	0	0	0	0	25
Återkrav av kostnader	1 849	89	1	0	0	(32)	1 907
Intäkter från administrativ verksamhet	60	36	912	0	347	(148)	1 207
Övriga rörelseintäkter	2 445	10	575	3	1	(1 062)	1 972
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	7 456	135	1 488	3	348	(1 242)	8 188
Administrativa kostnader
Personalkostnader	(1 945)	(824)	(1 073)	0	(1 353)	24	(5 171)
Kostnader för immateriella anläggningstillgångar samt fastigheter, maskiner och utrustning	(88)	(13)	(119)	0	(164)	0	(384)
Övriga administrativa kostnader	(904)	(318)	(902)	0	( 1 234)	299	(3 059)
	(2 937)	(1 155)	(2 094)	0	(2 751)	323	(8 614)
Rörelsekostnader:
Direkt central förvaltning	(7 115)	(3 597)	(180)	0	0	769	(10 123)
Indirekt central förvaltning	(3 821)	(213)	(45)	0	0	34	(4 045)
Decentraliserad förvaltning	(113)	(820)	0	0	0	0	(933)
Delad förvaltning	(85 173)	(29)	(230)	0	0	0	(85 432)
Gemensam förvaltning	(382)	(1 486)	0	0	0	0	(1 868)
Övriga rörelsekostnader	(947)	(23)	(448)	(59)	(2)	116	(1 363)
	(97 551)	(6 168)	(903)	(59)	(2)	919	(103 764)
TOTALA RÖRELSEKOSTNADER	(100 488)	(7 323)	(2 997)	(59)	(2 753)	1 242	(112 378)
Rörelsekostnader netto	(93 032)	(7 188)	(1 509)	(56)	(2 405)	0	(104 190)
Egna medel och andra intäkter							122 328
Överskott från löpande verksamhet							18 138
Finansiella nettointäkter							517
Kontorörelser vad gäller skulder i form av ersättningar till anställda							(1 003)
Resultat från andelar i intresseföretag eller gemensamma företag							(420)
Ekonomiskt resultat							17 232

REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET INOM EU

i miljoner euro
	Ekonomi och finans	Näringsliv	Konkurrens	Sysselsättning	Jordbruk	Transport och energi	Miljö	Forskning	Informations-samhället
Övriga rörelseintäkter:
Böter	0	12	3 065	0	0	0	0	0	0
Jordbrukstullar	0	0	0	0	25	0	0	0	0
Återkrav av kostnader	0	1	0	15	1 603	12	1	32	14
Intäkter från administrativ verksamhet	0	0	0	0	0	1	1	1	1
Övriga rörelseintäkter	4	402	0	39	135	184	39	624	7
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	4	415	3 065	54	1 763	197	41	657	22
Administrativa kostnader:	(57)	(178)	(82)	(108)	(115)	(268)	(110)	(391)	(125)
Personalkostnader	(51)	(128)	(75)	(82)	(95)	(190)	(80)	(218)	(102)
Kostnader för immateriella anläggningstillgångar samt fastigheter, maskiner och utrustning	0	(8)	0	(0)	0	(11)	(1)	(2)	0
Övriga administrativa kostnader	(6)	(42)	(7)	(26)	(20)	(67)	(29)	(171)	(23)
Rörelsekostnader:	(105)	(650)	(305)	(6 077)	(56 176)	(3 328)	(224)	(3 238)	(1 107)
Direkt central förvaltning	(105)	(347)	1	(176)	(31)	(1 312)	(207)	(2 436)	(1 179)
Indirekt central förvaltning	0	(90)	0	(7)	0	(1 750)	0	(714)	78
Decentraliserad förvaltning	0	0	0	(24)	0	(5)	0	0	0
Delad förvaltning	0	0	0	(5 850)	(56 037)	0	0	0	0
Gemensam förvaltning	0	(166)	0	(3)	0	(197)	0	0	0
Övriga rörelsekostnader	0	(47)	(306)	(17)	(108)	(64)	(17)	(88)	(6)
TOTALA RÖRELSEKOSTNADER	(162)	(829)	(387)	(6 185)	(56 291)	(3 596)	(333)	(3 630)	(1 231)
Rörelsekostnader netto	(158)	(414)	2 678	(6 131)	(54 528)	(3 399)	(292)	(2 973)	(1 209)
	Gemensamma forskningscentrumet	Fiske	Inre marknaden	Regionalpolitik	Beskattning och tull	Utbildning och kultur	Hälsa och konsument-skydd	Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	Verksamheten inom EU totalt
Övriga rörelseintäkter:
Böter	0	0	0	0	0	0	0	0	3 077
Jordbrukstullar	0	0	0	0	0	0	0	0	25
Återkrav av kostnader	0	9	0	150	0	9	1	2	1 849
Intäkter från administrativ verksamhet	38	0	0	0	0	0	9	9	60
Övriga rörelseintäkter	77	7	174	1	0	166	337	249	2 445
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	115	16	174	151	0	175	347	260	7 456
Administrativa kostnader:	(341)	(44)	(162)	(71)	(94)	(195)	(323)	(273)	(2 937)
Personalkostnader	(242)	(35)	(113)	(59)	(38)	(100)	(197)	(140)	(1 945)
Kostnader för immateriella anläggningstillgångar samt fastigheter, maskiner och utrustning	(27)	0	(4)	0	(2)	(1)	(24)	(8)	(88)
Övriga administrativa kostnader	(72)	(9)	(45)	(12)	(54)	(94)	(102)	(125)	(904)
Rörelsekostnader:	(85)	(523)	(51)	(22 677)	(16)	(1 445)	(615)	(929)	(97 551)
Direkt central förvaltning	(63)	(254)	(10)	(46)	(16)	(175)	(411)	(348)	(7 115)
Indirekt central förvaltning	0	0	0	(8)	0	(1 254)	(76)	0	(3 821)
Decentraliserad förvaltning	0	0	0	(84)	0	0	0	0	(113)
Delad förvaltning	0	(267)	0	(22 524)	0	0	0	(495)	(85 173)
Gemensam förvaltning	0	0	0	(15)	0	(1)	0	0	(382)
Övriga rörelsekostnader	(22)	(2)	(41)	0	0	(15)	(128)	(86)	(947)
TOTALA RÖRELSEKOSTNADER	(426)	(567)	(213)	(22 748)	(110)	(1 640)	(938)	(1 202)	(100 488)
Rörelsekostnader netto	(311)	(551)	(39)	(22 597)	(110)	(1 465)	(591)	(942)	(93 032)

REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET UTANFÖR EU

i miljoner euro
	Yttre förbindelser	Handel	Utveckling	Utvidgning	Humanitärt bistånd	Total verksamhet utanför EU
Övriga rörelseintäkter:
Återkrav av kostnader	15	0	10	61	3	89
Intäkter från administrativ verksamhet	36	0	0	0	0	36
Övriga rörelseintäkter	5	0	1	5	(1)	10
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	56	0	11	66	2	135
Administrativa kostnader:	(862)	(57)	(165)	(44)	(27)	(1 155)
Personalkostnader	(577)	(49)	(144)	(37)	(17)	(824)
Kostnader för immateriella anläggningstillgångar samt fastigheter, maskiner och utrustning	(13)	0	0	0	0	(13)
Övriga administrativa kostnader	(272)	(8)	(21)	(7)	(10)	(318)
Rörelsekostnader:	(2 766)	(7)	(1 387)	(1 063)	(945)	(6 168)
Direkt central förvaltning	(1 722)	(5)	(866)	(531)	(473)	(3 597)
Indirekt central förvaltning	(171)	0	(16)	(26)	0	(213)
Decentraliserad förvaltning	(259)	0	(95)	(466)	0	(820)
Delad förvaltning	(29)	0	0	0	0	(29)
Gemensam förvaltning	(574)	(2)	(405)	(38)	(467)	(1 486)
Övriga rörelsekostnader	(11)	0	(5)	(2)	(5)	(23)
TOTALA RÖRELSEKOSTNADER	(3 628)	(64)	(1 552)	(1 107)	(972)	(7 323)
Rörelsekostnader netto	(3 572)	(64)	(1 541)	(1 041)	(970)	(7 188)

REDOVISNING AV SEGMENT – TJÄNSTER OCH ÖVRIGT

i miljoner euro
	Press och kommunikation	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)	Samordning	Personal och administration	Eurostat	Budget	Revision	Språk	Övrigt	Tjänster och övrigt totalt
Övriga rörelseintäkter:
Återkrav av kostnader	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Intäkter från administrativ verksamhet	2	5	0	764	0	51	0	90	0	912
Övriga rörelseintäkter	(2)	(1)	8	25	0	37	0	53	455	575
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	1	4	8	789	0	88	0	143	455	1 488
Administrativa kostnader:	(108)	(54)	(168)	(1 260)	(85)	(52)	(10)	(403)	46	(2 094)
Personalkostnader	(67)	(38)	(140)	(448)	(62)	(39)	(9)	(316)	46	(1.073)
Kostnader för immateriella anläggningstillgångar samt fastigheter, maskiner och utrustning	(2)	(1)	0	(114)	0	0	0	(2)	0	(119)
Övriga administrativa kostnader	(39)	(15)	(28)	(698)	(23)	(13)	(1)	(85)	0	(902)
Rörelsekostnader:	(136)	(17)	(2)	(32)	(37)	(234)	0	(15)	(430)	(903)
Direkt central förvaltning	(91)	(17)	(1)	(30)	(37)	(4)	0	0	0	(180)
Indirekt central förvaltning	(45)	0	0	0	0	0	0	0	0	(45)
Delad förvaltning	0	0	0	0	0	(230)	0	0	0	(230)
Övriga rörelsekostnader	0	0	(1)	(2)	0	0	0	(15)	(430)	(448)
TOTALA RÖRELSEKOSTNADER	(244)	(71)	(170)	(1 292)	(122)	(286)	(10)	(418)	(384)	(2 997)
Rörelsekostnader netto	(243)	(67)	(162)	(503)	(122)	(198)	(10)	(275)	71	(1 509)

4.   NOTER TILL TABELLEN ÖVER KASSAFLÖDET

4.1   UNDERLAG OCH SYFTE

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel och motsvarigheter till likvida medel, samt behovet av dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att nettoöverskottet eller nettounderskottet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, för fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäkts- och kostnadsposter kopplade till investeringar.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i Europeiska unionens rapporteringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I tabellen över kassaflöden delas kassaflödena under perioden in i löpande verksamhet och investeringsverksamhet (EU bedriver ingen finansieringsverksamhet).

4.2   LÖPANDE VERKSAMHET

Till löpande verksamhet i denna mening räknas all EU:s verksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte till investering (eller finansiering), eftersom dessa lån ingår som ett led i EU:s löpande verksamhet. Investeringar i EIF, EBRD och riskkapitalfonder räknas också till den löpande verksamheten, eftersom dessa verksamheter syftar till att uppnå fastställda politiska mål.

4.3   INVESTERINGAR

Till investeringar räknas förvärv och försäljning av immateriella tillgångar, fastigheter, maskiner och verktyg samt andra investeringar som inte definieras som motsvarigheter till likvida medel. Till investeringar räknas inte utlåning till stödmottagare. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

Bland EU:s tillgodohavanden finns ett belopp på 9 080 miljoner euro i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel som inte får användas i verksamheten. Detta består av bötesbelopp som betalats in i ärenden där motparten överklagat bötesbeslutet. Dessa belopp anges separat under not 2.11 ovan såsom bundna likvida medel.

5.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA TRANSAKTIONER

EVENTUALTILLGÅNGAR

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Erhållna garantier:
Fullgörandegarantier	301	252
Övriga garantier	30	27
Övriga eventualtillgångar	8	18
Totala eventualtillgångar	339	297

Fullgörandegarantier krävs ibland för att se till att mottagarna av EU-bidrag fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen. Övriga eventualtillgångar avser i första hand eventuell återbetalning av skatter som erlagts för kommissionens byggnader.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

i miljoner euro
	Not	31.12.2010	31.12.2009
Ställda garantier	5.1	22 171	19 330
Böter – överklaganden till EU-domstolen	5.2	9 627	11 969
EGFJ – pågående rättsfall	5.3	1 772	1 945
Belopp knutna till rättsfall och andra tvister	5.4	458	416
Övriga eventualförpliktelser	5.5	4	12
Totala eventualförpliktelser		34 032	33 672
Alla eventualförpliktelser kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras via EU:s budget under kommande år.

5.1   STÄLLDA GARANTIER

5.1.1    Lån som beviljas ur Europeiska investeringsbankens (EIB) egna medel

i miljoner euro
	Riskdelning 31.12.2010	Ingen riskdelning 31.12.2010		Utestående 31.12.2010 Totalt	Utestående 31.12.2009
		Offentlig myndighet	Privata företag
Garanti till 65 %	3 625	12 443	2 149	18 217	14 945
Garanti till 70 %	87	2 132	62	2 281	2 596
Garanti till 75 %	0	635	60	695	850
Garanti till 100 %	0	683	106	789	821
Totalt Totalt	3 712	15 893	2 377	21 982	19 212

EU:s budget garanterar de lån som Europeiska investeringsbanken har undertecknat och beviljat ur sina egna medel till tredjeländer per den 31 december 2010 (inklusive lån som beviljats medlemsstaterna före anslutningen). EU:s garanti är dock begränsad till en viss procentandel av den högsta tillåtna kreditlinan: 65 %, 70 %, 75 % eller 100 %. När taket inte uppnås omfattar EU:s garanti det totala utestående beloppet. Den 31 december 2010 uppgick det utestående beloppet till totalt 21 982 miljoner euro, vilket alltså är EU:s maximala exponering.

Vid utlåning med EU:s budget som säkerhet tar EIB också upp säkerheter från tredje man (stater och offentliga eller privata finansinstitut), i dessa fall är kommissionen sekundär garant. Säkerheten i EU:s budget omfattar endast den politiska risken i fråga om säkerheter som ges i form av riskdelning. Övriga risker täcks av EIB i fall där den första garanten inte uppfyller sina åtaganden. För garantier som inte ges i form av riskdelning täcks alla risker av EU:s budget i fall där den första garanten inte uppfyller sina åtaganden. Om den första garanten är en offentlig myndighet är risken normalt begränsad till den politiska aspekten, men när det är fråga om ett institut eller ett privat bolag kan EU:s budget också tvingas täcka den kommersiella risken.

5.1.2    Övriga ställda garantier

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF)	161	94
Lånegarantiinstrument för transeuropeiska transportnätverksprojekt (LGTT)	11	6
Meda: garantier, Marocko	17	17
Övrigt	0	1
Totalt	189	118

Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF)

Enligt finansieringsfaciliteten med riskdelning används kommissionens bidrag som avsättning för finansiella risker för lån och garantier som EIB beviljar stödberättigande forskningsprojekt. Sammanlagt beräknas en kommissionsbudget på högst 1 miljard euro för perioden 2007–2013, av vilka 800 miljoner euro avser det särskilda programmet Samarbete och 200 miljoner euro programmet Kapacitet. EIB har åtagit sig att avsätta samma belopp.

Den 31 december 2010 hade kommissionen bidragit med 515 miljoner euro till finansieringsfaciliteten. EIB har investerat detta belopp i obligationer (419 miljoner euro den 31 december 2010), tidsbundna depositioner (55 miljoner euro) och motsvarigheter till likvida medel (33 miljoner euro). I slutet av 2010 hade 2 212 miljoner euro i utlåning undertecknats som täcks av finansieringsfaciliteten. En försummelse på 5 miljoner euro inträffade under 2009 som betalas av finansieringsfaciliteten. Det belopp som ingår som en eventualförpliktelse ovan (161 miljoner euro) är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2010 kan drabbas av vid försummelser på de lån eller garantier som EIB lämnat genom finansieringsfaciliteten. Detta motsvarar 7,3 % av de totala garanterade beloppen. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till finansieringsfaciliteten.

Lånegarantiinstrument för transeuropeiska transportnätsprojekt (LGTT)

Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätsprojekt (LGTT) syftar till att utfärda garantier som ska minska risken för intäktsförluster under de inledande åren för de transeuropeiska transportnätsprojekten. Närmare bestämt skulle garantin helt och hållet täcka ett ”kreditlöfte” (stand-by credit line), som endast skulle tas i anspråk i den händelse ett projekts kassaflöde inte räcker till för att betala räntor och amorteringar på prioriterade skulder. Instrumentet är kommissionens och EIB:s gemensamma finansiella produkt och i TEN-T-förordningen har 500 miljoner euro avsatts från EU:s budget som ska tilldelas under perioden 2007–2013. EIB ska tilldela ytterligare 500 miljoner euro, så det totala tillgängliga beloppet till instrumentet blir 1 miljard euro.

Den 31 december 2010 hade kommissionen bidragit med 155 miljoner euro till lånegarantiinstrumentet för transeuropeiska transportnätsprojekt. EIB har investerat detta belopp i obligationer (111 miljoner euro den 31 december 2010), tidsbundna depositioner (36 miljoner euro) och likvida medel (5 miljoner euro). I slutet av 2010 hade 140 miljoner euro i utlåning undertecknats, som därmed täcks av garantin. Det belopp som ingår som en eventualförpliktelse (11 miljoner euro) är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2010 kan drabbas av vid försummelser på de lån eller garantier som EIB lämnat genom verksamheten i samband med lånegarantiinstrument för transeuropeiska transportnätsprojekt. Detta motsvarar 7,9 % av de totala garanterade beloppen. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till instrumentet.

Tillgångarna i finansieringsfaciliteten med riskdelning och lånegarantiinstrument för transeuropeiska transportnätsprojekt ingår i kommissionens balansräkning som kortfristiga tillgångar som kan säljas (se not 2.8) och likvida medel (not 2.11).

Meda

Som en del av Medaprogrammet inrättade kommissionen en garantimekanism genom en särskild fond, som ska gynna två marockanska organisationer, nämligen Caisse Centrale de Garantie och Fonds Dar Ad-Damane. Den 31 december 2010 uppgick fonden till 27 miljoner euro som ingår i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel – se not 2.11. Kommissionens garanti som visas som en eventualförpliktelse täcker 17 miljoner euro av de lån som beviljats av de organisationer som nämns ovan.

5.2   UTDÖMDA BÖTER

Dessa belopp avser böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats, och där beslutet endera har överklagats eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att lämnas in. Eventualförpliktelsen behålls till dess att Europeiska unionens domstol meddelat en slutgiltig dom i målet. Ränta som utgått på preliminära betalningar (561 miljoner euro) ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualförpliktelse för att markera att beloppen är osäkra.

5.3   EGFJ – PÅGÅENDE RÄTTSFALL

Under denna rubrik upptas eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ, i ärenden där domstolen ännu inte fällt ett avgörande. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar. En uppskattning av de belopp som sannolikt ska betalas har förts in i balansräkningen som en långfristig avsättning (se not 2.13).

5.4   BELOPP KNUTNA TILL RÄTTSFALL OCH ANDRA TVISTER

Denna rubrik avser krav på skadestånd riktade mot EU, andra rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader. Det bör noteras att i en skadeståndstalan enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen begått en allvarlig överträdelse av lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

5.5   ANDRA EVENTUALFÖRPLIKTELSER

I rubriken ingår övriga smärre eventualförpliktelser som inte kan klassificeras under någon av de ovanstående rubrikerna.

Övriga väsentliga transaktioner

5.6   ÅTAGANDEN MOT ANSLAG SOM ÄNNU INTE NYTTJATS

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Åtaganden mot anslag som ännu inte nyttjats	155 642	134 689

Med utestående åtaganden (RAL) avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av förekomsten av fleråriga program. Den 31 december 2010 motsvarade dessa utestående åtaganden 194 395 miljoner euro. Det ovanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtaganden minus belopp som tagits upp som kostnader i resultaträkningen för 2010.

5.7   VÄSENTLIGA RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
Strukturåtgärder	210 638	275 761
Protokoll med Medelhavsländer	263	263
Fiskeavtal	130	249
Galileoprogrammet	513	1 517
GMES-programmet	390	556
TEN-T	3 530	4 289
Övriga avtalsenliga skyldigheter	3 920	1 325
Totalt	219 384	283 960

Dessa poster uppstår i fall där kommissionen ingått långfristiga rättsliga åtaganden för belopp som ännu inte motsvaras av åtagandebemyndiganden i budgeten. Detta kan avse fleråriga program som till exempel strukturåtgärderna, eller täcka belopp som Europeiska unionen är skyldig att betala i framtiden för avtal som gäller på balansdagen (t.ex. tillhandahållande av tjänster som avser säkerhet, städning etc., men också avtalsenliga åtaganden avseende särskilda projekt som byggprojekt). Inte alla fleråriga program innehåller åtaganden som måste föras upp under denna rubrik, eftersom utgifter för kommande budgetår kräver årliga beslut av budgetmyndigheten eller en utveckling av det befintliga regelverket.

5.7.1    Strukturåtgärder

I tabellen nedan jämförs de rättsliga åtagandena för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts och de maximala åtagandena i relation till de belopp som avsatts i budgetramen för 2007–2013.

i miljoner euro
	Belopp i budgetramen 2007–2013 (A)	Rättsliga åtaganden (B)	Budget-åtaganden 2007-2010 (C)	Rättsliga åtaganden minus budget-åtaganden (= B – C)	Maximalt åtagande (= A – C)
Sammanhållningsfonderna	347 550	346 475	189 574	156 901	157 976
Naturtillgångar	100 549	100 549	54 759	45 790	45 790
Instrument för stöd inför anslutningen	10 958	7 357	4 086	3 271	6 872
Totalt	459 057	454 381	248 419	205 962	210 638

5.7.2    Protokoll med Medelhavsländer

Dessa åtaganden belöper sig totalt till 263 miljoner euro och avser finansiella protokoll med Medelhavsländer som inte är medlemmar i EU. Det belopp som tas upp utgör skillnaden mellan det totala beloppet för de undertecknade protokollen och de bokförda budgetmässiga åtagandena. Dessa protokoll utgör internationella avtal som inte kan avslutas utan båda parters medgivande, även om avvecklingsprocessen redan är igång.

5.7.3    Fiskeavtal

Dessa åtaganden uppgår sammanlagt till 130 miljoner euro och har gjorts i förhållande till tredjeländer för transaktioner i enlighet med internationella fiskeriavtal.

5.7.4    Galileoprogrammet

Galileo är ett globalt system för satellitnavigering (GNSS) som för närvarande konstrueras av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Galileoprogrammet finansieras nu helt via EU:s budget och det är kommissionen som förvaltar programmen för EU:s räkning. Den första fasen av programmet, valideringen i omloppsbana (IOV), ska enligt planerna slutföras 2012 och de tillgångar som skapats ska då överföras till kommissionen.

Fram till slutet av 2010 har kommissionen betalat 1 178 miljoner euro för den fas inom Galileoprogrammet som avser validering i omloppsbana (IOV), vilket även omfattar tidigare investeringar i det gemensamma företaget Galileo. Eftersom detta program fortfarande befinner sig i forskningsfasen har i enlighet med EU:s redovisningsregler de medel som använts kostnadsförts och inga immateriella tillgångar har redovisats. Det planerade sammanlagda (vägledande) bidraget från kommissionen för nästa fas i Galileoprogrammet (från 2008 till 2013) är 2 408 miljoner euro.

5.7.5    GMES-programmet

Kommissionen har slutit avtal för perioden 2008–2013 med Europeiska rymdorganisationen om genomförandet av rymddelen av den globala övervakningen av miljö och säkerhet (GMES). Det sammanlagda vägledande beloppet för perioden uppgår till 624 miljoner euro. Under 2010 uppgick Europeiska rymdorganisationens kostnader till 166 miljoner euro.

5.7.6    Åtaganden avseende transeuropeiska transportnät (TEN-T)

Beloppet avser bidrag avseende de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) för perioden 2007–2013. Programmet avser projekt som ska utveckla ett transeuropeiskt transportnät som ska stödja såväl infrastrukturprojekt som projekt som avser forskning och teknisk utveckling för att integrera ny teknik och innovativ teknik vid utvecklingen av den nya transportinfrastrukturen. Det sammanlagda vägledande beloppet för programmet uppgår till 8 013 miljoner euro.

5.7.7    Övriga avtalsenliga skyldigheter

Beloppen motsvarar ingångna åtaganden som ska betalas under avtalens löptid. Härunder ingår utestående avtalsenliga skyldigheter på 83 miljoner euro för renoveringen av EU-domstolens byggnader, 76 miljoner euro för rådets byggnadsavtal, 434 miljoner euro för parlamentets byggnadsavtal och 446 miljoner euro från kommissionen (som i första hand avser två stora byggprojekt i Luxemburg). Det andra stora belopp som ingår här är 2 654 miljoner euro för upphandlingsavtal mellan byrån för fusionsenergi (europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi) i samband med Iterprojekt.

5.8   ÅTAGANDEN I SAMBAND MED LÖPANDE LEASINGAVTAL

i miljoner euro
Benämning	Framtida belopp som ska betalas
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Byggnader	350	1 235	749	2 334
IT-materiel och annan utrustning	12	38	0	50
Totalt	362	1 273	749	2 384

Denna rubrik avser byggnader och annan utrustning som man förfogar över i kraft av löpande leasingavtal, men som inte uppfyller villkoren för att tas upp i balansräkningen. Beloppen motsvarar åtaganden som behöver täckas genom betalningar under avtalens löptid.

Under 2010 fördes 363 miljoner euro upp som en kostnad i resultaträkningen för löpande leasingavtal.

6.   FINANSIELLA KORRIGERINGAR OCH ÅTERKRAV

6.1   INLEDNING

I denna not ges en översikt av de korrigeringar av felaktigheter och oriktigheter som har upptäckts, särskilt i den del av EU:s budget som genomförs genom delad förvaltning (dvs. cirka 80 % av den totala budgeten). I den delade förvaltningen förlitar sig kommissionen på medlemsstaterna för genomförandet av EU-programmen, dvs. EU:s bidrag betalas till medlemsstaterna, i allmänhet till ett särskilt utbetalningsorgan som sedan är ansvarigt för utbetalningarna till stödmottagarna. Därför är det i första hand medlemsstaterna som är ansvariga för att förhindra, upptäcka och korrigera de felaktigheter och oriktigheter som uppstår hos stödmottagarna, medan Europeiska kommissionen säkerställer den övergripande tillsynen (dvs. kontroll av att medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt).

6.1.1    Finansiella korrigeringar

Finansiella korrigeringar är det viktigaste redskapet för att korrigera felaktigheter och oriktigheter i samband med den delade förvaltningen. Finansiella korrigeringar görs av Europeiska kommissionen för att från EU:s finansiering utesluta sådana kostnader som inte är förenliga med tillämpliga bestämmelser. Finansiella korrigeringar kan också tillämpas efter det att allvarliga brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem har upptäckts. Det slutliga syftet med denna korrigeringsmekanism är att säkerställa att alla utgifter som medlemsstaterna deklarerar (dvs. med utgångspunkt i det underlag utifrån vilket EU:s bidrag utbetalas) är korrekta. Att kommissionen utfärdar ett betalningskrav för att återkräva felaktigt utbetalade belopp är bara ett av sätten att genomföra finansiella korrigeringar.

Vid finansiella korrigeringar genomförs dessa tre viktiga steg:

(1)	Det belopp som den finansiella korrigeringen avser fastställs genom rättsliga och kontradiktoriska förfaranden (”pågår”).

(2)	Beloppet för den finansiella korrigeringen fastställs med säkerhet och är definitiv, endera ”beslutad” genom ett beslut från kommissionen eller ”bekräftad” (dvs. godkänd) av medlemsstaten.

(3)

Beloppet ”genomförs” på ett av följande sätt: a) Efter det att kommissionen utfärdat ett betalningskrav betalas beloppet endera av medlemsstaten eller kommissionen, eller dras av från den berörda medlemsstatens framtida betalningar till kommissionen. b) Så snart korrigeringen har godkänts drar medlemsstaten av (återtar) detta belopp från ett påföljande betalningskrav till kommissionen, innan återkravsförfarandet avslutats på nationell nivå (återtagande), eller så snart återkravsförfarandet avslutats på nationell nivå och beloppen faktiskt återkrävts från stödmottagaren (återkrav på nationell nivå). I båda fallen (återtagande eller återkrav på nationell nivå genom att medlemsstaten drar av beloppet från ett senare betalningskrav) är det enligt tillämpliga bestämmelser tillåtet att ersätta felaktiga utbetalningar med andra stödberättigande utgifter. Enligt den periodiserade redovisningen krävs det att utanordnaren, beroende på ärendet, godkänner betalkravet eller betalningsansökan i redovisningssystemet för att den finansiella korrigeringen ska kunna göras. När programmet avslutas och medlemsstaten inte kan återanvända medlen genomför kommissionen den finansiella korrigeringen genom att dra tillbaka åtagandena.

(1)   Pågående finansiella korrigeringar:

Ovanstående belopp baseras på kommissionens och Europeiska revisionsrättens eller Olafs revisionsresultat, som följs upp av de berörda generaldirektoraten i formella rättsliga förfaranden och pågående kontradiktoriska förfaranden med de berörda medlemsstaterna. Detta är den bästa uppskattningen med tanke på nuläget i uppföljningen av revisionerna och skrivelserna om slutgiltigt ställningstagande (ett så kallat pre-suspension letter) per den 31 december 2010. Detta belopp kan komma att ändras efter det kontradiktoriska förfarandet för indragning och finansiella justeringar, där medlemsstaterna har möjlighet att lägga fram ytterligare bevis till stöd för sina krav.

(2)   Finansiella korrigeringar som har beslutas eller bekräftats:

På området jordbruk och landsbygdsutveckling har EGFJ (dvs. Europeiska garantifonden för jordbruket ) och EJFLU (dvs. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) för perioden 2007–2013 ersatt EUGFJ (dvs. Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket) (2000–2006).

—

Beslut om finansiella korrigeringar fattas ofta efter kontroll av att de kostnader som medlemsstaterna deklarerat omfattas av följande förfaranden för räkenskapsavslut: - Ett beslut om årliga finansiella räkenskapsavslut antas av kommissionen som formellt godkänner utbetalningsorganens årliga redovisningar på grundval av förvaltningskontroller och förvaltningsattesteringar.

—	Ett beslut om flerårig kontroll av överensstämmelse antas av kommissionen som garanterar att de kostnader som deklarerats av en medlemsstat är förenliga med EU: bestämmelser.

—	Ett beslut om räkenskapsavslut vad gäller verkställandet av betalningar antas av kommissionen så att finansiella korrigeringar kan genomföras för betalningar där inga rättsliga eller andra tidsfrister iakttas.

På området sammanhållning är de finansiella korrigeringar som har beslutats eller bekräftats ett resultat av kontroller på EU-nivå samt kommissionens, revisionsrättens och Olafs kontroller och revisioner.

(3)   Genomförande av finansiella korrigeringar:

När det gäller EGFJ genomförs finansiella korrigeringar alltid genom avdrag i de månatliga deklarationerna. Vad gäller EJFLU kan de belopp som återkrävs av medlemsstaterna själva, och de finansiella korrigeringar som beslutas, återanvändas.

Finansiella korrigeringar under sammanhållningspolitiken genomförs enligt följande:

—

Medlemsstaten godkänner den korrigering som kommissionen kräver eller föreslår: medlemsstaten tillämpar själv den finansiella korrigeringen genom avdrag från ett senare betalningskrav (se återtaganden och återkrav i punkt 6.1.1 (3) ovan. Alla belopp som korrigerats av medlemsstaterna kan sedan återanvändas för andra stödberättigande åtgärder, som har haft regelbundna utgifter. I dessa fall påverkas inte kommissionens räkenskaper, eftersom graden av EU-finansiering för ett specifikt program inte minskas. EU:s ekonomiska intressen är således skyddade mot oriktigheter och bedrägerier.

—

Medlemsstaten har invändningar mot den korrigering som krävts eller föreslagits av kommissionen efter ett formellt kontradiktoriskt förfarande tillsammans med medlemsstaten som inbegriper uppskjutande av betalningar till programmet. I detta fall har kommissionen tre månader på sig för att, från dagen för ett formellt förhör med medlemsstaten (sex månader för de program som avser 2007–2013), anta ett formellt beslut om finansiell korrigering och utfärda ett betalningskrav för återbetalning från medlemsstaten. Dessa fall leder till en nettominskning av EU:s bidrag till särskilda operativa program som påverkas av den finansiella korrigeringen (medlemsstaten ges ingen möjlighet att återanvända det korrigerade beloppet för andra stödberättigande transaktioner).

—	Vid programmets avslut när medlemsstaten inte kan återanvända medlen, dras den finansiella korrigeringen antingen av från det slutliga kostnadsredovisning som lagts fram av medlemsstaten eller återtas av kommissionen.

6.1.2    Återkrav

Återkrav av belopp är bara ett sätt att genomföra finansiella korrigeringar som motiverar en separat redovisning med tanke på den vikt som budgetmyndigheten lägger vid den.

I enlighet med budgetförordningen ska betalningskrav upprättas av utanordnaren för felaktigt utbetalda belopp. Återkraven genomförs sedan genom direkt överföring från gäldenären (dvs. medlemsstaten) eller genom avräkning från andra belopp som kommissionen ska betala till medlemsstaten. I budgetförordningen föreskrivs ytterligare förfaranden för att säkerställa uppbörd av betalningskrav vars tidsfrist har löpt ut, vilka är föremål för en särskild uppföljning av kommissionens räkenskapsförare.

När det gäller jordbruksområdet är medlemsstaterna skyldiga att identifiera felaktigheter och oriktigheter och att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder i enlighet med nationella regler och förfaranden. För EGFJ, krediteras belopp som återkrävts från stödmottagarna till kommissionen, efter avdrag som tillämpas av medlemsstaterna på 20 % (i genomsnitt), som bokför dem som intäkter i resultaträkningen. När det gäller EJFLU regleras återkrav genom avdrag från nästa kostnadsredovisning innan den skickas till kommissionens avdelningar, och därför kan det relevanta beloppet återanvändas för programmet. Om en medlemsstat inte genomför återkravet eller inte är omsorgsfull i sina åtgärder kan kommissionen besluta att ingripa och göra den berörda medlemsstaten till föremål för en finansiell korrigering.

När det gäller sammanhållningspolitiken är det medlemsstaterna (och inte kommissionen) som är ansvariga för återkrav från stödmottagare av felaktigt utbetalda belopp som, vid behov, förses med dröjsmålsränta. De belopp som återkrävs av medlemsstaterna lämnas i denna not som kompletterande upplysning, utöver de finansiella korrigeringar som åläggs av kommissionen. För perioden 2007–2013 är medlemsstaterna skyldiga att förse kommissionen med klara och strukturerade uppgifter om de belopp som dragits tillbaka från samfinansieringen innan den nationella återkravsprocessen har avslutats och beloppen verkligen har återvunnits från stödmottagare på nationell nivå.

6.1.3    Avbrott av betalningsfrister och inställande av utbetalningar

I enlighet med sektorlagstiftningen kan kommissionen också:

—

Avbryta betalningsfristen i högst sex månader för de program som avser 2007–2013 om: a) Det finns tecken på betydande brister i förvaltnings- och kontrollsystemen i den berörda medlemsstaten. b) Kommissionen måste genomföra ytterligare kontroller efter uppgifter om att utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplad till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats.

—

Helt eller delvis inställa en mellanliggande utbetalning till en medlemsstat för både de program som avser 2000–2006 och 2007–2013 i följande tre fall: a) Allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem. b) Utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplade till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats. c) En medlemsstat allvarligt åsidosätter sina skyldigheter när det gäller förvaltning och kontroll.

Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder av kan kommissionen kräva en finansiell korrigering.

6.1.4    Övriga typer av förvaltning

Vad gäller den del av EU:s budget som förvaltas genom direkt förvaltning är utgifter som inte är förenliga med tillämpliga regler och bestämmelser antingen föremål för ett betalningskrav som upprättats av kommissionen eller så dras de av i efterföljande kostnadsredovisningar. Om avdraget gjorts direkt av mottagaren i kostnadsredovisningen kan inte uppgifterna föras in i kommissionens redovisningssystem. Det åligger medlemsstaterna, tredjeländer eller organ att återkräva belopp som felaktigt utbetalats genom decentraliserad eller indirekt central förvaltning. De gemensamma förvaltningsformerna använder också korrigerande verktyg som definieras i de avtal som slutits med internationella organisationer.

Not: Alla belopp är avrundade till miljoner euro. Vissa finansiella uppgifter i dessa redovisningar kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro. Siffran 0 avser belopp som understiger 500 000 euro. Belopp som är lika med noll visas som ett tankstreck (-).

6.2   FINANSIELLA KORRIGERINGAR OCH ÅTERKRAV INOM JORDBRUK OCH LANDSBYGDSUTVECKLING

6.2.1    Finansiella korrigeringar och återkrav som beslutades under 2010

Finansiella korrigeringar för EGFJ som beslutats under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Avslut av räkenskaperna för EGFJ:
Granskning och godkännande av räkenskaper samt betalningsfrister som inte iakttagits	33	103
Kontroll av överensstämmelsen	1 022	359
Delsumma	1 055	462

Finansiella korrigeringar för landsbygdsutveckling som beslutats under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Finansiella korrigeringar för landsbygdsutveckling:
Tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling 2000–2006 (TRDI)	49	11
Sapard 2000–2006	3	14
EJFLU 2007–2013	20	—
Delsumma	73	25

Återkrav som bekräftats under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Oriktigheter - EGFJ	178	163
Återkrav - TRDI	10	—
Återkrav - Sapard	5	—
Oriktigheter - EJFLU	98	47
Delsumma	292	210

Totala finansiella korrigeringar och återkrav som beslutats eller bekräftats under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
EGFJ:
Finansiella korrigeringar	1 055	462
Återkrav	178	163
Delsumma EGFJ	1 233	625
Landsbygdsutveckling:
Finansiella korrigeringar	73	25
Återkrav	114	47
Delsumma landsbygdsutveckling	187	72
Totalt	1 420	697

En uppdelning av beloppen för EGFJ per medlemsstat redovisas i bilaga 1.

Alla ovanstående belopp ingår i kommissionens resultaträkning. Ökningen av kontrollerna av förenligheten under 2010 följer på en tidigare nedgång mellan 2008 och 2009. Detta beror huvudsakligen på att inga beslut om godkännande genomfördes i slutet av 2009. I själva verket innehöll 2008 års förenlighetskontroll ett beslut om godkännande som inte genomfördes om ett belopp på 178 miljoner euro, vilket förklarar den minskning som kunnat observeras mellan 2008 och 2009. På samma sätt innehåller uppgifterna för 2010 ett beslut om godkännande som inte genomfördes på sammanlagt 471 miljoner euro som antogs före årets slut och som finansiellt kommer att genomföras under 2011. Detta förklarar ökningen mellan 2009 och 2010.

I de återkrav som har bekräftats ingår för första gången under 2010 belopp från EJFLU på sammanlagt 98 miljoner euro, vilket förklarar ökningen jämfört med 2009.

6.2.2    Finansiella korrigeringar och återkrav som har genomförts under 2010

Finansiella korrigeringar för EGFJ som har genomförts under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Avslut av räkenskaperna för EGFJ:
Granskning och godkännande av räkenskaper samt betalningsfrister som inte iakttagits	33	103
Kontroll av överensstämmelsen	728	600
Totalt	761	703

Finansiella korrigeringar för landsbygdsutveckling som har genomförts under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Finansiella korrigeringar för landsbygdsutveckling:
Tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling 2000–2006 (TRDI)	49	11
Sapard 2000–2006	3	14
EJFLU 2007–2013	0	0
Delsumma	53	25

Återkrav som har genomförts under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Oriktigheter - EGFJ	172	148
Återkrav - TRDI	10	—
Återkrav - Sapard	5	—
Oriktigheter - EJFLU	98	47
Delsumma	286	195

Totala finansiella korrigeringar och återkrav som har genomförts under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
EGFJ:
Finansiella korrigeringar	761	703
Återkrav	172	148
Delsumma EGFJ	934	851
Landsbygdsutveckling:
Finansiella korrigeringar	53	25
Återkrav	114	47
Delsumma landsbygdsutveckling	167	72
Totalt	1 101	923

En uppdelning av beloppen för EGFJ per medlemsstat redovisas i bilaga 2.

Vad gäller det finansiella genomförandet av besluten om räkenskapsavslut är beloppen i allmänhet stabila och visar få variationer från ett år till nästa. När det gäller EJFLU, som började användas under programperioden 2007–2013, har EU inlett den första omgången av granskningar och revisioner. Beloppen för de finansiella korrigeringarna förväntas redovisas under kommande år (se not 6.2.4 om pågående finansiella korrigeringar).

Som redan angivits vad gäller de återkrav som har bekräftats, innehåller de återkrav som har genomförts för första gången under 2010 belopp från EJFLU på sammanlagt 98 miljoner euro, vilket förklarar ökningen jämfört med 2009. Detta belopp väntas öka under kommande år av det skäl som anges ovan.

6.2.3    Finansiella korrigeringar – ackumulerade belopp

Finansiella korrigeringar för EGFJ som har genomförts 2010 – ackumulerade belopp 1999–2010

i miljoner euro
	2010	2009
Avslut av räkenskaperna för EGFJ	6 258	5 719
Totalt	6 258	5 719

Detta belopp motsvarar den sammanlagda ekonomiska påverkan från förfarandena för räkenskapsavslut sedan denna korrigerande mekanism infördes, dvs. från och med 1999.

Övriga finansiella korrigeringar som har genomförts 2010 – ackumulerade belopp 2000–2010

i miljoner euro
	Vid utgången av 2010	Vid utgången av 2009
Övriga finansiella korrigeringar:
Tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling 2000–2006 (TRDI)	61	11
Sapard 2000–2006	17	14
EJFLU 2007–2013	21	0
Delsumma	98	25

Det ackumulerade beloppet för korrigering av EGFJ:s räkenskapsavslut motsvarar de belopp som formellt beslutades av kommissionen. Besluten om räkenskapsavslut nr 1 till nr 34 har räknats med i beloppen för 2010. Det bör noteras att alla beslut om kontroll av överensstämmelse har fattats formellt, medan beslut om finansiellt godkännande oftast tar längre tid att genomföra och påverkar efterföljande år.

6.2.4    Pågående finansiella korrigeringar

Pågående finansiella korrigeringar för EGFJ per den 31.12.2010

i miljoner euro
	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Nya pågående finansiella korrigeringar 2010	Beslut om finansiella korrigeringar 2010	Justering av beslutade eller pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2010
EGFJ–framtida överensstämmelse och ekonomiska beslut	2 763	670	(1 029)	(115)	2 288
EGFJ: s totala pågående finansiella korrigeringar	2 763	670	(1 029)	(115)	2 288

Beloppet för EGFJ:s pågående finansiella korrigeringar i slutet av 2010 visar en konsolidering av skattningsmetoden för framtida överensstämmelsebeslut.

Övriga finansiella korrigeringar per den 31.12.2010

i miljoner euro
	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Nya pågående finansiella korrigeringar 2010	Beslut om finansiella korrigeringar 2010	Förändring av beslutade eller pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2010
Tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling 2000–2006 (TRDI)	12	45	(49)	0	7
Sapard 2000–2006	4	54	(3)	13	68
EJFLU 2007–2013	114	55	(57)	11	123
Totala övriga pågående finansiella justeringar	130	154	(109)	24	198

Programmen Sapard och TRDI håller på att gå in i en slutfas, vilket förklarar de belopp för finansiella korrigeringar som pågår. Dessutom har revisioner och kontroller på EU-nivå inletts för EJFLU, vilket förklarar merparten av beloppet.

Pågående återkrav från EGFJ per den 31.12.2010

i miljoner euro
	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Nya pågående finansiella korrigeringar 2010	Beslut om finansiella korrigeringar 2010	Justeringar av beslutade eller pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Pågående finansiella justeringar per den 31.12.2010
Oegentligheter - EGFJ	276	170	(178)	55	323
Totala pågående återkrav	276	170	(178)	55	323

Eftersom uppgifter om bekräftade och genomförda oriktigheter lämnas i not 6.2.1 och 6.2.2 är det betydelsefullt att i detta avsnitt visa hur framtida belopp kopplade till oriktigheter utvecklas.

Pågående återkrav per den 31.12.2010

i miljoner euro
	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Nya pågående finansiella korrigeringar 2010	Beslut om finansiella korrigeringar 2010	Justeringar av beslutade eller pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2010
Tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling 2000–2006 (TRDI)	5	6	(10)	7	7
Sapard 2000–2006	88	52	(5)	(41)	94
EJFLU 2007–2013	8	60	(98)	52	22
Totala pågående återkrav	101	118	(114)	18	123

6.3   FINANSIELLA KORRIGERINGAR INOM RAMEN FÖR SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

Inom jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken är det vanligt med återkrav som inte är relaterade till finansiella korrigeringar. Enligt sammanhållningspolitiken används betalningskrav nästan uteslutande för att genomföra de finansiella korrigeringar som beslutats av kommissionen och som resulterar i en nettominskning av EU:s finansiering.

Resultaten från medlemsstaternas egna kontroller av sammanhållningspolitikens utgifter redovisas i not 6.5. Observera också att det finansiella korrigeringsbeloppet för 2009 som avser programperioden 2000–2006 med koppling till tillfälliga instrumentet för landsbygdsutveckling och Sapard nu redovisas i avsnittet om jordbruk och landsbygdsutveckling (se not 6.2), tillsammans med EJFLU.

6.3.1    Finansiella korrigeringar som bekräftats under 2010

Finansiella korrigeringar som har beslutats eller bekräftats under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Sammanhållningspolitiken (EU:s granskning)
Programperioden 1994–1999	136	521
Programperioden 2000–2006	788	1 865
Programperioden 2007–2013	2	0
Delsumma	925	2 386
En uppdelning av beloppen per medlemsstat redovisas i bilaga 3.

Finansiella korrigeringar som har bekräftats eller beslutats 2010 och genomförandet under 2010

i miljoner euro
	Eruf	Sammanhållnings-fonden	ESF	FFU	EUGFJUtveckling	TOTALT
Finansiella korrigeringar 1994–1999:
Genomförda genom belopp som har dragits tillbaka eller räknats av vid räkenskapsavslut	2	0	—	0	—	2
Genomförda genom betalningskrav	118	—	4	3	3	128
Ännu ej genomförda	5	0	—	—	0	6
Delsumma perioden 1994–1999	125	0	4	3	3	136
Finansiella korrigeringar 2000–2006:
Genomförda genom belopp som har dragits tillbaka eller räknats av vid räkenskapsavslut	—	11	—	—	—	11
Genomförda av medlemsstaterna	—	—	35	87	—	122
Genomförda genom betalningskrav	0	0	—	—	30	30
Ännu inte genomförda	368	246	8	2	—	624
Delsumma perioden 2000–2006	368	258	43	89	30	788
Finansiella korrigeringar 2007–2013:
Genomförda genom belopp som har dragits tillbaka eller räknats av vid räkenskapsavslut	—	—	—	—	—	—
Genomförda av medlemsstaterna	1	—	1	—	—	2
Genomförda genom betalningskrav	—	—	—	—	—	—
Ännu inte genomförda	0	—	0	—	—	0
Delsumma perioden 2007–2013	1	—	1	—	—	2
Totala bekräftade finansiella korrigeringar 2010	494	258	49	91	33	925
Totala beslutade finansiella korrigeringar 2009	2 061	86	180	46	13	2 386
Av det totala belopp på 925 miljoner euro som bekräftades under 2010 var 2 miljoner euro bekräftade under tidigare år, men ännu inte redovisade, och 44 miljoner euro utgör justeringar av tidigare redovisade belopp.

Det finansiella korrigeringsbelopp som har bekräftats eller beslutats under året och som genomförts genom utfärdande av ett betalningskrav från kommissionen (dvs. likvida medel som återbetalats till kommissionen) uppgår till 158 miljoner euro, varav 128 miljoner euro avser perioden 1994–1999 och 30 miljoner euro avser perioden 2000–2006 (2009: 146 miljoner euro). Det bör noteras att genomförande genom betalningskrav bara utgör en begränsad mängd av de finansiella korrigeringarna (dvs. 20 % av det belopp som genomfördes under 2010), eftersom den tillämpliga sektorslagstiftningen föreskriver att en medlemsstat ska ha möjlighet att godta kommissionens förslag om finansiell korrigering, och därefter ersätta den felaktiga utgiften med en korrekt utgift - vilket innebär att inga betalningskrav behöver utfärdas av kommissionen. Betalningskrav utfärdas bara av kommissionen i de fall då medlemsstaten vägrar genomföra den finansiella korrigeringen, eller vid programavslut när det är inte längre möjligt för medlemsstaten att redovisa andra utgifter för att ersätta den felaktiga.

För ERUF beror den stora skillnaden mellan de korrigeringar som har bekräftats eller beslutats år 2009 och 2010 på en stor korrigering i Spanien (ca 1,5 miljarder euro), vilket bekräftades av medlemsstaten i slutet av 2009. Denna korrigering omfattade en viktig handlingsplan som inleddes 2004 om förvaltning och kontroller på andra nivån av den offentlig upphandling som gjorts via tjugo spanska program. Den ökade betydligt det korrigeringsbelopp som rapporterades under 2009. Från och med 2010 kommer de belopp som avser perioden 2000–2006 att minska, eftersom programperioden då håller på att avslutas. De korrigeringar som redovisats kommer att kopplas till de avslut av förfarandena som inletts under tidigare år, samt till resultaten av de avslut och revisioner som har genomförts.

Vad gäller Europeiska socialfonden (ESF) beror det lägre finansiella korrigeringsbelopp som avser programperioden 1994–1999 på att kommissionens avdelningar håller på att nå slutet i avslutsprocessen. För programperioden 2000–2006 var 2010 det år då den stora merparten av avslutshandlingarna för programmen lämnades in. Därför kommer de finansiella korrigeringsbeloppen bara att fastställas och bekräftas efter kommissionens pågående analys av att medlemsstaternas handlingar är kompletta.

När det gäller FFU ledde den revision som gjordes av de centrala myndigheterna i Spanien i slutet av 2009 till att ett belopp på 87 miljoner euro bekräftades under 2010, och medlemsstaten drog av detta belopp från den slutliga kostnadsavstämning som togs emot vid utgången av 2010.

6.3.2    Finansiella korrigeringar som har genomförts under 2010

Finansiella korrigeringar som har genomförts under 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Sammanhållningspolitik (EU:s granskning)
Programperioden 1994–1999	476	300
Programperioden 2000–2006	259	384
Programperioden 2007–2013	2	0
Delsumma	737	684
En uppdelning av beloppen per medlemsstat redovisas i bilaga 4.

Det bör noteras att ovanstående belopp, särskilt för programperioden 2000–2006, inte inkluderar finansiella korrigeringar som medlemsstaterna redovisat i de ansökningar om slutbetalning som kommissionen tog emot under 2010 och som håller på att valideras. I detta skede genomförs den finansiella korrigeringen av den medlemsstat som intygar att det finansiella korrigeringsbeloppet dragits av från den slutliga ansökan om utbetalning. I samband med programavslutet gäller längre föreskrivna tidsfrister innan utanordnaren kan validera ansökan i redovisningssystemet och betalningar göras av kommissionen. De betalningskrav som tagits emot före 2010 års utgång och som ännu inte godkänts inkluderar finansiella korrigeringar som har dragits av på sammanlagt 2,3 miljarder euro (Eruf: 2 155 miljoner euro, Sammanhållningsfonden: 105 miljoner euro och ESF: 24 miljoner euro). Betalningsansökningarna kommer att behandlas i slutet av 2011 och början av 2012.

Finansiella korrigeringar som har genomförts 2010 (bekräftade eller beslutade under 2010 eller tidigare)

i miljoner euro
	Eruf	Sammanhållnings-fonden	ESF	FFU	EUGFJUtveckling	Totalt 2010
Finansiella korrigeringar 1994–1999:
Bekräftade 2010	120	0	4	3	2	129
Bekräftade under tidigare år	342	4	1	—	1	347
Delsumma perioden 1994-99	462	4	5	3	3	476
Finansiella korrigeringar 2000–2006:
Bekräftade 2010	0	11	35	87	30	164
Bekräftade under tidigare år	79	6	1	—	8	95
Delsumma perioden 2000–2006	80	18	36	87	38	259
Finansiella korrigeringar 2007–2013:
Bekräftade 2010	1	—	1	—	—	1
Bekräftade under tidigare år	—	—	—	—	—	—
Delsumma perioden 2007-2013	1	—	1	—	—	1
Totala finansiella korrigeringar som har genomförts 2010	542	21	42	90	41	737
Totala finansiella korrigeringar som har genomförts 2009	334	89	206	50	5	684
Av de 737 miljoner euro som har redovisats som en finansiell korrigering som har genomförts under 2010, genomfördes 1 miljon euro under tidigare år, men har ännu inte redovisats.

Beträffande Eruf bör det noteras att den stora korrigeringen i Spanien på sammanlagt 1,5 miljarder euro som avses i not 6.3.1 attesterades av medlemsstaten i februari 2010 som redovisad i de relevanta programmens lokala redovisningssystem. Detta belopp drogs sedan av från de 20 ansökningar om slutbetalning som lämnades in i september 2010. Dessa betalningsansökningar håller dock fortfarande på att godkännas och har inte räknats med i ovanstående genomförandebelopp. Det gäller de flesta ansökningarna för avslutet av perioden 2000–2006.

Vad gäller ESF, har alla de finansiella korrigeringar som bekräftades under 2010 och som avser programperioden 1994–1999 genomförts under samma år. Dessutom finns det inte några utestående belopp för finansiella korrigeringar som ska genomföras under programperioden. De finansiella korrigeringsbelopp som avser programperioden 2000–2006 och som har bekräftats under tidigare år kommer att fastställas och avslutas inom det pågående förfarandet för avslut.

6.3.3    Finansiella korrigeringar – kumulerade belopp och genomförandegrad

Finansiella korrigeringar som bekräftats eller beslutats – kumulerade belopp

i miljoner euro
	Perioden 1994–1999	Perioden 2000-2006	Perioden 2007-2013	Totalt vid utgången av 2010	Totalt vid utgången av 2009
Eruf	1 758	4 165	1	5 924	5 430
Sammanhållningsfonden	273	490	—	763	506
ESF	397	1 174	1	1 572	1 522
FFU	100	96	—	195	104
EUGFJ Utveckling	124	41	—	165	132
Totalt	2 652	5 965	2	8 619	7 694

En uppdelning av det totala beloppet per medlemsstat redovisas i bilaga 3.

Finansiella korrigeringar som har genomförts – ackumulerade belopp

i miljoner euro
	Perioden 1994-1999	Perioden 2000–2006	Perioden 2007–2013	Totalt vid utgången av 2010	Totalt vid utgången av 2009
Eruf	1 736	1 972	1	3 709	3 167
Sammanhållningsfonden	266	227	—	493	472
ESF	395	1 146	1	1 542	1 500
FFU	100	94	—	194	104
EUGFJ Utveckling	124	41	—	165	124
Totalt	2 621	3 480	2	6 102	5 366

En uppdelning av det totala beloppet per medlemsstat redovisas i bilaga 4.

De flesta av programmen och de oriktigheter som avser programperioden 1994–1999 är avslutade, och beloppen väntas därför minska i framtiden. Medlemsstaterna gjorde många avdrag från sina slutliga betalningsansökningar för programperioden 2000–2006, men betalningsansökningarna håller fortfarande på att valideras, vilket förklarar varför de inte ingår i ovanstående belopp. De kommer att redovisas som genomförda när betalningarna valideras, vilket för de mest komplicerade ansökningarna görs under 2011 och 2012. Korrigeringarna för innevarande programperiod (2007–2013) bör öka till följd av de nu pågående kontrollerna på plats.

I ovanstående tabell ingår finansiella korrigeringar som ifrågasätts av vissa medlemsstater (tidigare erfarenheter visar dock att kommissionen mycket sällan tvingats göra återbetalningar i sådana ärenden).

Finansiella korrigeringar som har bekräftats eller beslutats per den 31 december 2010, men ännu inte genomförts och genomförandenivåerna per den 31 december 2010 (ackumulerade belopp)

i miljoner euro
	Eruf	Sammanhållnings-fonden	ESF	FFU	EUGFJUtveckling	Totalt 2010	Totalt 2009
Finansiella korrigeringar som avser programperioden 1994–1999
Finansiella korrigeringar som har bekräftats eller beslutats	1 758	273	397	100	124	2 652	2 516
Finansiella korrigeringar som har genomförts	1 736	266	395	100	124	2 621	2 145
Finansiella justeringar som har bekräftats eller beslutats, men ännu inte genomförts	22	8	2	—	0	31	371
Genomförandegrad	99 %	97 %	100 %	100 %	100 %	99 %	85 %
Finansiella korrigeringar som avser programperioden 2000–2006
Finansiella korrigeringar som har bekräftats eller beslutats	4 165	490	1 174	96	41	5 965	5 177
Finansiella korrigeringar som har genomförts	1 972	227	1 146	94	41	3 480	3 221
Finansiella justeringar som har bekräftats eller beslutats, men ännu inte genomförts	2 192	263	28	2	—	2 485	1 956
Genomförandegrad	47 %	46 %	98 %	98 %	100 %	58 %	62 %
Finansiella korrigeringar som avser programperioden 2007–2013
Finansiella korrigeringar som har bekräftats eller beslutats	1	—	1	—	—	2	—
Finansiella korrigeringar som har genomförts	1	—	1	—	—	2	—
Finansiella justeringar som har bekräftats eller beslutats, men ännu inte genomförts	0	—	0	—	—	0	—
Genomförandegrad	69 %	ej tillämpligt	98 %	ej tillämpligt	ej tillämpligt	84 %	ej tillämpligt
Finansiella korrigeringar totalt
Finansiella korrigeringar som har bekräftats eller beslutats	5 924	764	1 571	195	165	8 619	7 694
Finansiella korrigeringar som har genomförts	3 709	493	1 542	194	165	6 102	5 366
Finansiella justeringar som har bekräftats eller beslutats, men ännu inte genomförts	2 214	271	30	2	0	2 516	2 327
Genomförandegrad	63 %	65 %	98 %	99 %	100 %	71 %	70 %

Genomförandenivån för programperioden 1994–1999 förklaras av att de flesta av de betalningskrav som krävdes för att genomföra de beslut om finansiella korrigeringar som antogs i slutet av 2009 (som ännu inte har genomförts vid räkenskapsavslutet 2009) utfärdades under 2010, samt av de nya korrigeringar som har bekräftats eller beslutats under året.

Vad gäller programperioden 2000–2006 förklaras den låga genomförandetakten av det pågående förfarandet för avslut, genom vilket de betalningsansökningar som tagits emot vid utgången av 2010 ännu inte har godkänts och de därtill hörande finansiella korrigeringarna om ett totalt belopp på 2,3 miljarder euro inte kan räknas med i 2010 års genomförandebelopp.

6.3.4    Pågående finansiella korrigeringar

i miljoner euro
	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Nya pågående finansiella korrigeringar 2010	Beslut om finansiella korrigeringar 2010	Justering av beslutade eller pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2009	Pågående finansiella korrigeringar per den 31.12.2010
Strukturfonder och Sammanhållningsfonden (programperioderna 1994–1999, 2000–2006 och 2007–2013)
Eruf	430	135	(212)	(156)	197
Sammanhållningsfonden	149	206	(21)	(72)	262
ESF	326	9	(42)	(10)	284
FFU	2	—	(1)	0	0
EUGFJ Utveckling	63	4	(33)	(31)	4
Totalt	971	354	(309)	(269)	747

Vad gäller Eruf avslutades många av av de förfaranden som ännu inte var avslutade från tidigare år under 2010 genom tillämpning av finansiella korrigeringar eller anpassningar av beloppen. Vidare kännetecknades 2010 som ett övergångsår för de två programperioderna. Avslutet av de förfaranden som avser 2000–2006 har lett till en minskning av de belopp som ännu inte har betalats och till att nya förfaranden inletts (något färre i detta skede) för 2007 – 2013. Därför är beloppen för pågående finansiella korrigeringar något lägre i år jämfört med förra året.

Vad gäller ESF avser huvuddelen av beloppet 9 miljoner euro i nya ärenden programperioden 2000–2006, eftersom alla berörda operativa program når sin slutfas. De finansiella korrigeringarna kommer att behandlas inom förfarandet för avslut. Trots detta avser hälften av de pågående förfarandena programperioden 2007–2013. Dessa uppskattades till 1 euro (symboliskt anslag) eftersom det belopp som ska korrigeras fortfarande måste identifieras.

Utöver detta belopp har ett belopp på 1 437 miljoner euro rapporterats av medlemsstaterna och utgör potentiella återkrav med anledning av att oriktiga betalningsanspråk på strukturfonderna har upptäckts. Det grundar sig på de formella rapporter som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1681/94. Men utsikterna för uppbörd i de enskilda fallen kan inte bedömas med tillräcklig noggrannhet på grundval av medlemsstaternas uppgifter. Det finns dessutom en risk för överlappning i samband med de upptäckta beloppen som är svår att kvantifiera eftersom medlemsstaterna inte är skyldiga att i sina redovisningar skilja mellan potentiella återkrav som följer av EU:s granskning och de som följer av deras egna kontroller.

6.3.5    Avbrott av betalningsfrister och inställande av utbetalningar

Vad gäller Eruf fattades under 2010 beslut om att avbryta 49 betalningsfrister omfattande ett totalt belopp på 2 156 miljoner euro. Betalningar verkställdes i 41 ärenden motsvarande 2 057 miljoner euro. Åtta fall pågick fortfarande vid årets slut motsvarande ett belopp på 99 miljoner euro.

Vad gäller ESF fattades under 2010 beslut om att avbryta 12 betalningsfrister omfattande ett totalt belopp på 255 miljoner euro avseende programperioden 2007–2013. Betalningarna verkställdes i sex fall motsvarande 94 miljoner euro. Sex fall motsvarande ett belopp på 161 miljoner euro pågår fortfarande.

Uppdelningen av antalet fall av avbrott per medlemsstat under 2010 är följande:

i miljoner euro
	Eruf	ESF	Totalt
Avbrott - avslutade fall per den 31.12.2010
Tyskland	175	—	175
Spanien	1 477	74	1 552
Italien	84	—	84
Luxemburg	—	1	1
Ungern	33	—	33
Portugal	103	—	103
Rumänien	—	18	18
Förenade kungariket	184	—	184
Delsumma avslutade fall	2 057	94	2 151
Avbrott - oavslutade fall per den 31.12.2010
Belgien	—	3	3
Bulgarien	15	—	15
Tyskland	43	69	112
Italien	—	72	72
Österrike	—	17	17
Förenade kungariket	41	—	41
Delsumma oavslutade fall	99	161	260
Totala avbrott	2 156	255	2 411
Uppgifterna i denna tabell redovisar situationen per den 15 februari 2011

Dessutom fattades under 2010 beslut om sex betalningsinställelser för ESF (Belgien, Spanien och Frankrike), och betalningarna återupptogs före utgången av året endast för Spanien.

6.4   ÖVRIGA ÅTERKRAV

Denna rubrik avser återkrav av felaktiga utbetalningar som gjorts på grund av misstag eller oriktigheter som upptäckts antingen av kommissionen, medlemsstaterna, Europeiska revisionsrätten eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) för den del av budgeten som inte genomförs genom delad förvaltning.

ÖVRIGA ÅTERKRAV SOM BEKRÄFTATS UNDER 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Övriga typer av förvaltning:
— Externa åtgärder	137	81
— Inre politik	188	202
Övriga återkrav som bekräftats totalt	325	283

ÖVRIGA ÅTERKRAV SOM GENOMFÖRDES UNDER 2010

i miljoner euro
	2010	2009
Övriga typer av förvaltning:
— - Externa åtgärder	136	81
— - Inre politik	163	202
Övriga återkrav som genomförts totalt	299	283

6.5   ÅTERKRAV OCH FINANSIELLA KORRIGERINGAR I MEDLEMSSTATERNA PER STRUKTURPOLITISK ELLER SAMMANHÅLLNINGSPOLITISK ÅTGÄRD

När det gäller sammanhållningspolitiken förs de korrigeringar som medlemsstaterna gör efter sina egna eller EU:s revisioner inte upp i kommissionens redovisningssystem, eftersom medlemsstaterna kan återanvända dessa belopp för andra bidragsberättigande utgifter. Medlemsstaterna ska dock regelbundet informera kommissionen om belopp som dragits tillbaka, återkrav och pågående betalningskrav för strukturåtgärder. Detta gäller både uppgifterna för enskilda år och de ackumulerade beloppen för perioden 2000–2006 för samtliga fyra fonder (Eruf, ESF, EUGFJ-utveckling och FFU). De behöver dock inte separat ta upp korrigeringar som beror på EU:s insatser. Därför läggs medlemsstaternas finansiella korrigeringar inte till de korrigeringar som kommissionen gör.

Eftersom perioden 2000–2006 nu är i sin avslutsfas, en fas under vilken bevis om avdrag begärs för alla oriktigheter, är medlemsstaterna inte skyldiga att lämna separata uppgifter till kommissionen om de belopp som dragits tillbaka, återkrav och oavslutade betalningskrav för år 2010. Dessa ytterligare uppgifter togs emot i mars 2011 från Grekland, Belgien, Ungern, Portugal och för interregionala program. Dessa uppgifter beaktas i detta avsnitt.

På grundval av de uppgifter som hittills tagits emot i fråga om EU-bidrag har medlemsstaterna redovisat totalt runt 5,1 miljarder euro i ackumulerade finansiella korrigeringar till följd av sitt nationella revisionsarbete för programperioden 2000–2006 (varav belopp som dragits tillbaka på totalt runt 4 miljarder euro och återkrav på cirka 1,1 miljarder euro).

Det revisionsarbete på plats som gjorts av GD Regionalpolitik enligt 2008 års handlingsplan för revision av de nationella systemen i medlemsstaterna för återkrav avseende programperioden 2000–2006 avslutades 2010 för de sex resterande medlemsstaterna, och omfattar således alla de 25 berörda medlemsstaterna (för programperioden 2000–2006 fanns ingen rapporteringsskyldighet för Bulgarien och Rumänien). Resultaten av detta arbete liksom alla revisioner som utförts av revisionsrätten i de två senaste årsrapporterna visade att myndigheterna i medlemsstaterna i allmänhet följer kraven, även om betydande brister fortfarande fanns när det gäller uppgifternas fullständighet och systemet för registrering och rapportering av oriktigheter för vissa av programmen under programperioden 2000–2006 i Italien, Spanien, Frankrike och Nederländerna. I mindre utsträckning förekom det också brister i programmen i Förenade kungariket, Slovenien, Finland, Sverige och Lettland. Även om förbättringar har konstaterats i alla medlemsstaterna under åren 2007–2010 i samband med kommissionens revisioner fortsätter kommissionen att vara försiktig vid avslut och begärde att alla programansvariga myndigheter ska rapportera om uppföljningen (inbegripet finansiella korrigeringar) som har gjorts på nationell nivå avseende alla oriktigheter som registrerats för varje program. Kommissionen kommer inte att avsluta programmen förrän den bedömer att dessa uppgifter är konsekventa och fullständiga.

För programperioden 2000–2006 finns en risk för överlappning mellan de belopp som redovisats för finansiella korrigeringar till följd av EU-institutionernas arbete (kommissionens eller revisionsrättens revisioner och Olafs utredningar) och de belopp som redovisats av medlemsstaterna. Detta beror på att en stor del av de finansiella korrigeringar som beror på EU-instansernas arbete godtas och genomförs av medlemsstaterna direkt genom att de aktuella beloppen dras av från kostnadsredovisningarna, utan något formellt beslut från kommissionen. Medlemsstaterna är inte skyldiga att särredovisa korrigeringar som följer av EU:s arbete från dem som följer av deras egna kontroller och revisioner, och det går därför inte att exakt fastställa hur stor denna överlappning kan vara. Den finansiella korrigeringen behöver dessutom inte ha verkställts samma år som medlemsstaten godtog den. Därför är en eventuell överlappning bara en uppskattning. En jämförelse mellan varje medlemsstats egna uppgifter för 2010 och de korrigeringar som följt av EU:s revisionsarbete och som medlemsstaterna har godtagit pekar dock på att den totala överlappningen inte kan överstiga 65 miljoner euro (2009: 465 miljoner euro).

Under programperioden 2007–2013 finns ett rättsligt krav på medlemsstaterna att varje år rapportera om återkrav och tillbakadraganden genom IT-systemet SFC 2007. Detta innebär att kommissionen den 31 mars varje år tar emot elektroniska uppgifter direkt från medlemsstaterna. I sina riktlinjer till medlemsstaterna föreslog kommissionen också att separat identifiera korrigeringar som följer av EU:s revisionsarbete, i syfte att undvika överlappningar i redovisningen. Enligt medlemsstaternas rapportering till kommissionen den 31 mars 2011 uppgår de totala belopp (EU-andel) som medlemsstaterna återkrävt från stödmottagare och återtagit från certifierade utgifter som deklarerats till kommissionen under 2010 (återkrav, för 35 miljoner euro), eller dragits tillbaka från 2010 års ansökningar om betalning före det att uppbörden slutförts på nationell nivå (indragna belopp på 189 miljoner euro), samt pågående återkrav (41 miljoner euro) i slutet av 2010, till 265 miljoner euro:

i miljoner euro
EU 27 2007-2013 (2)	Belopp som dragits tillbaka som följd av MS revisionsarbete	Belopp som dragits tillbaka som följd av EU-organens revisioner	Totala belopp som dragits tillbaka	Återkrav till följd av MS revisionsarbete	Återkrav som följer av EU-organens revisioner	Återkrav totalt	Totala utestående återkrav som deklarerats under 2010	Totala belopp som deklarerats av MS
Eruf/Sammanhållningsfonden  (3)	151	5	156	29	2	31	25	212
ESF	31	2	33	4	0	4	15	52
EFF	0	0	0	1	0	1	0	1
Totalt	183	7	189	34	2	35	41	265

Kommissionen har planerat en revision av återkraven från och med andra halvåret 2011 för att, för alla fonder, se över det korrigeringsmekanismsystem som inrättats av de attesterande myndigheterna och bedöma den säkerhet som kommissionen kan ge de redovisade beloppen, med hjälp av ett urval av program och medlemsstater som valts ut genom riskanalys.

Not 6 –   Bilaga 1: Totala finansiella korrigeringar och återkrav som har beslutats under 2010 för EGFJ - Uppdelning per medlemsstat

i miljoner euro
Medlemsstat	Godkännande av räkenskaperna	Kontroll av överensstämmelsen	Deklarerade oriktigheter	Totalt 2010	Totalt 2009
Belgien	0	—	4	4	15
Bulgarien	0	17	3	20	5
Tjeckien	0	1	0	1	1
Danmark	0	10	3	12	104
Tyskland	–1	16	12	28	17
Estland	—	—	0	0	0
Irland	–1	0	7	7	4
Grekland	4	460	14	477	21
Spanien	8	52	23	83	106
Frankrike	–1	39	28	67	111
Italien	4	39	35	78	15
Cypern	—	1	0	1	0
Lettland	0	—	0	0	0
Litauen	0	0	2	2	4
Luxemburg	0	1	0	1	0
Ungern	0	8	1	8	22
Malta	0	—	0	0	0
Nederländerna	–1	47	5	51	36
Österrike	0	1	1	2	3
Polen	0	50	2	52	13
Portugal	2	40	16	58	18
Rumänien	11	38	6	55	14
Slovenien	0	4	1	5	2
Slovakien	0	0	0	0	1
Finland	0	2	1	2	2
Sverige	0	3	2	5	2
Förenade kungariket	8	194	11	213	109
Totala beslut	33	1 022	178	1 233	625

Not 6 –   Bilaga 2: Totala finansiella korrigeringar och återkrav som har genomförts under 2010 för EGFJ - Uppdelning per medlemsstat

i miljoner euro
Medlemsstat	Godkännande av räkenskaperna och betalningar efter utsatt tidsfrist	Kontroll av överensstämmelsen	Oriktigheter som deklarerats av medlemsstaterna (återbetalda till EU)	Totalt 2010	Totalt 2009
Belgien	0	0	3	3	14
Bulgarien	0	—	5	6	1
Tjeckien	0	0	1	1	0
Danmark	0	10	3	12	105
Tyskland	–1	16	10	26	18
Estland	—	—	0	0	0
Irland	–1	1	5	5	5
Grekland	4	136	10	150	196
Spanien	8	92	30	130	59
Frankrike	–1	90	30	120	82
Italien	4	5	23	33	177
Cypern	—	1	0	1	1
Lettland	0	—	0	0	0
Litauen	0	2	1	4	2
Luxemburg	0	1	0	1	0
Ungern	0	24	2	26	9
Malta	0	—	0	0	0
Nederländerna	–1	46	5	51	9
Österrike	0	3	1	3	1
Polen	0	95	1	97	2
Portugal	2	4	18	24	7
Rumänien	11	—	6	16	12
Slovenien	0	—	1	1	2
Slovakien	0	0	1	1	0
Finland	0	2	1	2	2
Sverige	0	3	2	5	14
Förenade kungariket	8	195	12	215	133
Totalt genomförda	33	728	172	934	851

Not 6 – Bilaga 3:   Totala finansiella korrigeringar som har bekräftats under 2010 för strukturåtgärder Uppdelning per medlemsstat

i miljoner euro
Medlemsstat	Ackumulerade vid utgången av 2009	Finansiella korrigeringar som bekräftats under 2010						Ackumulerade vid utgången av 2010
		Eruf	Sammanhållningsfonden	ESF	FFU	EUGFJ Utveckling	Totala år 2010
1994-1999	2 516	125	0	4	3	3	136	2 652
Belgien	5	—	—	—	—	—	0	5
Danmark	3	—	—	—	—	—	0	3
Tyskland	339	0	—	—	0	1	1	340
Irland	42	—	—	—	—	—	0	42
Grekland	526	1	0	—	—	0	2	528
Spanien	548	116	0	0	—	1	117	664
Frankrike	84	—	—	4	—	0	4	88
Italien	505	0	—	—	—	0	0	505
Luxemburg	5	—	—	—	—	—	0	5
Nederländerna	177	—	—	—	—	—	0	177
Österrike	2	—	—	—	—	—	0	2
Portugal	137	2	—	—	1	1	4	141
Finland	1	—	—	—	—	—	0	1
Sverige	1	—	—	—	—	—	0	1
Förenade kungariket	131	6	—	—	1	0	7	138
Interreg	10	0	—	—	—	—	0	10
2000-2006	5 178	368	258	43	89	30	788	5 965
Belgien	10	0	—	—	—	—	0	10
Bulgarien	2	—	18	—	—	—	18	21
Tjeckien	0	4	7	—	—	—	11	11
Danmark	0	—	—	—	—	—	0	0
Tyskland	12	0	—	0	0	—	1	13
Estland	0	0	—	0	—	—	0	0
Irland	42	2	1	—	—	—	2	44
Grekland	920	40	0	0	—	—	40	961
Spanien	2 503	170	104	2	87	—	363	2 865
Frankrike	261	16	—	0	—	9	26	287
Italien	825	97	—	4	1	2	105	930
Cypern	—	—	—	—	—	—	0	0
Lettland	4	—	1	—	0	—	1	4
Litauen	2	—	0	—	—	—	0	2
Luxemburg	2	—	—	—	—	—	0	2
Ungern	52	0	—	—	—	—	0	52
Malta	—	—	—	—	—	—	0	0
Nederländerna	2	—	—	—	—	—	0	2
Österrike	—	—	—	—	—	—	0	0
Polen	134	0	111	1	0	—	112	246
Portugal	126	0	13	0	—	18	31	157
Rumänien	10	—	2	—	—	—	2	12
Slovenien	2	—	—	—	—	—	0	2
Slovakien	39	0	2	—	—	—	2	41
Finland	0	—	—	—	0	—	0	1
Sverige	11	0	—	—	—	—	0	11
Förenade kungariket	217	29	—	36	—	1	65	283
Interreg	1	9	—	—	—	—	9	10
2007-2013	0	1	0	1	0	—	2	2
Belgien	—	—	—	—	—	—	—	—
Bulgarien	—	—	—	—	—	—	—	—
Tjeckien	—	—	—	—	—	—	—	—
Danmark	—	—	—	0	—	—	0	0
Tyskland	—	—	—	—	—	—	—	—
Estland	—	0	—	—	—	—	0	0
Irland	—	—	—	0	—	—	0	0
Grekland	—	—	—	—	—	—	—	—
Spanien	—	—	—	—	—	—	—	—
Frankrike	—	—	—	0	—	—	0	0
Italien	—	—	—	—	—	—	—	—
Cypern	—	—	—	—	—	—	—	—
Lettland	—	—	—	—	—	—	—	—
Litauen	—	—	—	—	—	—	—	—
Luxemburg	—	—	—	0	—	—	0	0
Ungern	—	0	—	1	—	—	1	1
Malta	—	—	—	—	—	—	—	—
Nederländerna	—	—	—	—	—	—	—	—
Österrike	—	—	—	—	—	—	—	—
Polen	—	0	—	0	—	—	0	0
Portugal	—	0	—	0	—	—	1	1
Rumänien	—	—	—	—	—	—	—	—
Slovenien	—	—	—	—	—	—	—	—
Slovakien	—	—	—	—	—	—	—	—
Finland	—	—	—	—	—	—	—	—
Sverige	—	—	—	—	—	—	—	—
Förenade kungariket	—	—	—	—	—	—	—	—
Interreg	—	—	—	—	—	—	—	—
Totala bekräftade	7 694	494	258	49	91	33	925	8 619

Not 6 –   Bilaga 4: Totala finansiella korrigeringar som har genomförts under 2010: Strukturåtgärder Uppdelning per medlemsstat

i miljoner euro
Medlemsstat	Ackumulerade vid utgången av 2009	Finansiella korrigeringar som genomförts under 2010						Ackumulerade vid utgången av 2010
		Eruf	Sammanhållningsfonden	ESF	FFU	EUGFJ Utveckling	Totalt år 2010
1994-1999	2 144	462	4	5	3	3	476	2 621
Belgien	6	—	—	—	—	—	—	6
Danmark	4	—	—	—	—	—	—	4
Tyskland	300	37	—	—	0	1	38	338
Irland	40	—	—	—	—	—	—	40
Grekland	521	1	3	—	—	0	4	525
Spanien	293	363	1	0	—	1	365	658
Frankrike	85	—	—	4	—	0	4	89
Italien	483	21	—	—	—	—	21	504
Luxemburg	4	—	—	1	—	—	1	5
Nederländerna	177	—	—	—	—	—	—	177
Österrike	2	—	—	—	—	—	—	2
Portugal	118	20	—	—	1	1	23	141
Finland	1	0	—	—	—	—	0	1
Sverige	1	—	—	—	—	—	—	1
Förenade kungariket	108	11	—	—	1	0	13	120
Interreg	2	7	—	—	—	—	7	9
2000-2006	3 222	80	18	36	87	38	259	3 480
Belgien	8	—	—	0	—	—	0	8
Bulgarien	2	—	—	—	—	—	—	2
Tjeckien	0	—	—	—	—	—	—	0
Danmark	0	—	—	—	—	—	—	0
Tyskland	10	0	—	—	—	—	0	10
Estland	0	—	—	0	—	—	0	0
Irland	26	—	—	—	—	—	—	26
Grekland	904	—	—	—	—	—	—	904
Spanien	940	—	16	0	87	8	111	1 051
Frankrike	239	—	—	—	—	9	9	248
Italien	686	79	—	0	—	2	82	768
Cypern	0	—	—	—	—	—	—	0
Lettland	3	—	1	—	—	—	1	4
Litauen	1	—	0	—	—	—	0	1
Luxemburg	2	—	—	—	—	—	—	2
Ungern	41	—	—	—	—	—	—	41
Malta	0	—	—	—	—	—	—	0
Nederländerna	0	—	—	—	—	1	1	1
Österrike	0	—	—	—	—	—	—	0
Polen	90	—	—	—	—	—	—	90
Portugal	95	—	1	—	—	18	18	113
Rumänien	8	—	0	—	—	—	0	8
Slovenien	2	—	—	—	—	—	—	2
Slovakien	1	—	—	—	—	—	—	1
Finland	0	—	—	—	—	—	—	0
Sverige	11	—	—	—	—	—	—	11
Förenade kungariket	151	—	—	36	—	1	37	188
INTERREG	0	0	—	—	—	—	0	0
2007-2013	0	1	0	1	0	—	2	2
Belgien	—	—	—	—	—	—	—	—
Bulgarien	—	—	—	—	—	—	—	—
Tjeckien	—	—	—	—	—	—	—	—
Danmark	—	—	—	0	—	—	0	0
Tyskland	—	—	—	—	—	—	—	—
Estland	—	0	—	—	—	—	0	0
Irland	—	—	—	0	—	—	0	0
Grekland	—	—	—	—	—	—	—	—
Spanien	—	—	—	—	—	—	—	—
Frankrike	—	—	—	0	—	—	0	0
Italien	—	—	—	—	—	—	—	—
Cypern	—	—	—	—	—	—	—	—
Lettland	—	—	—	—	—	—	—	—
Litauen	—	—	—	—	—	—	—	—
Luxemburg	—	—	—	—	—	—	—	—
Ungern	—	—	—	1	—	—	1	1
Malta	—	—	—	—	—	—	—	—
Nederländerna	—	—	—	—	—	—	—	—
Österrike	—	—	—	—	—	—	—	—
Polen	—	0	—	—	—	—	0	0
Portugal	—	0	—	0	—	—	1	1
Rumänien	—	—	—	—	—	—	—	—
Slovenien	—	—	—	—	—	—	—	—
Slovakien	—	—	—	—	—	—	—	—
Finland	—	—	—	—	—	—	—	—
Sverige	—	—	—	—	—	—	—	—
Förenade kungariket	—	—	—	—	—	—	—	—
INTERREG	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt genomförda	5 366	542	21	42	90	41	737	6 102

7.   HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om Europeiska unionens hantering av finansiella risker avser:

—	Den finansförvaltning som Europeiska kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten.

—	Europeiska kommissionens upp- och utlåningsverksamhet i form av makroekonomiskt bistånd, betalningsbalanslån och Euratomlån.

—	Garantifonden för åtgärder avseende tredje land.

—	Den upplåning, utlåning och finansförvaltning som Europeiska unionen utför genom Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling.

7.1   RISKHANTERING

7.1.1    Finansförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning anges i rådets förordning nr 1150/2000 (ändrad genom förordningarna (EG) nr 2028/2004 och 105/2009) och i budgetförordningen (rådets förordning (EG) nr 1605/2002, ändrad genom rådets förordningar (EG) nr 1995/2006, 1525/2007 och 1081/2010) och dess genomförandebestämmelser (kommissionens förordning (EG) nr 2342/2002, ändrad genom kommissionens förordningar (EG) nr 1261/2005, 1248/2006 och 478/2007).

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen till konton i deras finansförvaltning, eller det organ som har utnämnts av varje medlemsstat, och som har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan bara ta ut medel från kontona för att täcka sina behov av likvida medel.

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

—	Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras.

—	Medel på bankkonton denominerade i andra valutor än euro används endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna datasystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker olika transaktionsområden (t.ex: verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesanalys, driftskontinuitet etc.) och man kontrollerar regelbundet överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena. Dessutom anordnas möten mellan generaldirektoratet för budget och generaldirektoratet för ekonomi och finans för att diskutera informationsutbyte om riskhantering och goda metoder.

Bufi – preliminärt inkasserade böter

Från och med 2010 investeras preliminärt inkasserade bötesbelopp i en särskilt upprättad fond som förvaltas av GD Ekonomi och finans, kallad Bufi. De bötesbelopp som togs emot före 2010 kvarstår på särskilda bankkonton. Förvaltningen av de preliminärt inkasserade böterna utförs av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer och de riktlinjer för tillgångsförvaltning som ingår i det servicenivåavtal som undertecknades i december 2009 mellan GD Budget och GD Ekonomi och finans. Förfarandehandböcker som omfattar särskilda områden såsom likviditetsförvaltning har utvecklats och används av de förvaltande enheterna. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Målen för tillgångsförvaltningen är att investera de böter som betalats in till kommissionen för att

a)	säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs, och

b)	att under normala förhållanden få fram en avkastning som i genomsnitt är lika med avkastningen på riktmärket för Bufi (Bufi benchmark) minus kostnader.

Investeringar får i princip bara ske i form av tidsbundna depositioner hos centralbanker i euroområdet, statspapper som utfärdats av organ i euroområdet, helt statsägda eller statsgaranterade banker eller överstatliga institutioner, obligationer, växlar och inlåningsbevis som utfärdas av statliga enheter som skapar en direkt exponering av statspapper som har emitterats i euroområdet eller av överstatliga institutioner.

7.1.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt bistånd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

Upp- och utlåningstransaktionerna och den därtill hörande finansförvaltningen sköts av EU i enlighet med respektive rådsbeslut, om tillämpligt, samt interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs. Normalt sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i räntan eller växelkurser (så kallad hedging) eftersom utlåningstransaktionerna finansieras av motsvarande upplåning (back-to-back-lån), och de därför inte är utsatta för räntevariationer eller växelkursvariationer.

7.1.3    Garantifonden

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar (se not 2.3.3) fastställs i en konvention mellan Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) av den 25 november 1994, med ändringar av den 17 och 23 september 1996, den 8 maj 2002, den 25 februari 2008 och den 9 november 2010. Garantifonden arbetar endast i euro och alla investeringar sker i euro för att undvika eventuella valutarisker. Fondens finansiella verksamhet bedrivs i linje med vedertagna försiktighetsregler för tillgångsförvaltning. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att minska riskerna och se till att de förvaltade tillgångarna kan säljas eller överlåtas utan väsentliga dröjsmål, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla.

7.1.4    EKSG under avveckling

Europeiska kommissionen förvaltar likvidationen av EKSG:s skulder, och inga nya lån eller motsvarande finansiering planeras för EKSG under avveckling. Ny EKSG-upplåning får bara användas till refinansiering i syfte att minska kostnaderna för kapitalet. I finansförvaltningen tillämpas principen om försiktighet i förvaltningen i syfte att hålla nere riskerna så mycket som möjligt.

7.2   MARKNADSRISKER

Marknadsrisken är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansiellt instrument ska påverkas av fluktuationer på marknadspriserna. Marknadsrisken avser inte bara möjligheterna till förluster utan även möjligheter till vinster. Till marknadsrisken räknas valutarisker, ränterisker och övriga prisrisker. Europeiska unionen är inte exponerad för några övriga väsentliga prisrisker.

7.2.1    Valutarisk

Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringar påverkas av fluktuationer i växelkurserna. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan.

7.2.1.1   Finansförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med förordningen om egna medel. De räknas om till euro när de måste tas i anspråk för att verkställa utbetalningar. Förfarandena för att hantera dessa medel fastställs i den ovannämnda förordningen. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar som ska göras i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, samt i US-dollar och schweiziska franc, för utbetalningar i dessa valutor. Dessa konton fylls på beroende på de betalningar som ska verkställas och följaktligen exponeras inte saldona för valutarisk.

När diverse intäkter (andra än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till kommissionens andra konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på de beräknade behoven av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Bufi – preliminärt inkasserade böter

Eftersom alla böter utdöms och betalas in i euro är de inte exponerade för valutarisk.

7.2.1.2   Upp- och utlåning (makroekonomiskt bistånd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

De flesta finansiella tillgångar och skulder är utställda i euro varför EU i dessa fall inte är exponerad för valutarisk. Inom ramen för den finansiella mekanismen inom Euratom bedriver EU utlåning utställd i US-dollar, vilken finansieras genom upplåning av motsvarande belopp i US-dollar (back-to-back-lån). På balansdagen var EU inte exponerad för någon valutarisk med avseende på Euratom.

7.2.1.3   Garantifonden

Eftersom de finansiella tillgångarna är utställda i euro föreligger ingen valutarisk.

7.2.1.4   EKSG under avveckling

EKSG under avveckling har en liten nettoexponering i utländsk valuta motsvarande 1,43 miljoner euro avseende 1,39 miljoner euro i fastighetslån och 0,04 miljoner euro på avistakonton.

7.2.2    Ränterisker

En ränterisk är risken för att en säkerhet, i synnerhet en obligation, tappar i värde därför att räntorna höjs. Högre räntor ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

7.2.2.1   Finansförvaltning

Kommissionens finansförvaltning lånar inte upp pengar och exponeras därför inte för ränterisker. Däremot intjänas ränta på dess olika banktillgodohavanden. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att se till att den intjänade räntan på dess bankkonton ska motsvara marknadsräntorna och deras eventuella fluktuationer.

De konton som öppnats vid medlemsstaternas statskassor eller hos centralbanker för inbetalning av egna medel är avgiftsfria inte icke-räntebärande. För alla andra konton vid nationella centralbanker beror ersättningen på de särskilda villkor som varje bank erbjuder, räntesatserna är rörliga och anpassas till fluktuationerna på marknaden.

För tillgodohavanden i affärsbanker utgår dagsränta. Räntan bygger på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. På de flesta kontona är ränteberäkningen kopplad till Eonia-räntan, och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa andra konton är räntan kopplad till ECB:s marginalränta vad gäller dess viktigaste refinansieringstransaktioner. Därför föreligger ingen risk att kommissionens intjänade räntor ligger under marknadsräntorna.

BUFI – preliminärt inkasserade böter

Det finns inga obligationer med rörlig ränta i Bufi-portföljen. Nollkupongobligationer stod för 69 % av obligationerna på balansdagen.

7.2.2.2   Upp- och utlåning (makroekonomiskt bistånd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

Upp- och utlåning med variabel ränta

Det följer av upp- och utlåningstransaktionernas natur att EU har såväl omfattande tillgångar som skulder som är räntebärande. Makroekonomiskt bistånd och Euratomlån till rörlig ränta medför en ränterisk för EU. De ränterisker som följer av utlåningen kompenseras dock av att den motsvarande inlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back). På balansdagen hade EU lån med rörlig ränta till ett nominellt belopp på 0,86 miljarder euro (2009: 0,96 miljarder euro), där en omräkning av räntesatsen görs var sjätte månad.

Upp- och utlåning med fast ränta

EU har också makroekonomiskt bistånd och Euratomlån med fast ränta på sammanlagt 110 miljoner euro under 2010 (2009: 110 miljoner euro) och med en slutlig löptid på mellan ett och fem år (25 miljoner euro) och över fem år (85 miljoner euro). Viktigare är att EU har tio lån genom det finansiella instrumentet betalningsbalanslån med fast ränta på totalt 12,05 miljarder euro under 2010 (2009: 9,2 miljarder euro) och med en slutlig löptid på upp till ett år (2 miljarder euro), mellan ett och fem år (5,7 miljarder euro) och över fem år (4,35 miljarder euro).

7.2.2.3   Garantifond

Garantifondens räntebärande värdepapper som emitterats till rörlig ränta innebär en exponering för räntevolatilitet, medan motsvarande värdepapper som emitterats till fast ränta innebär en exponering kopplad till det verkliga värdet. På balansdagen utgjorde obligationer med fast räntesats ca 93 % av den samlade investeringsportföljen (2009: 97 %).

7.2.2.4   EKSG under avveckling

Det ligger i verksamhetens natur att EKSG under avveckling är exponerad för ränterisker. De ränterisker som följer av utlåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande upplåningen sker på jämförbara villkor. När det gäller tillgångsförvaltningen kan sägas att på balansdagen utgjorde obligationer med fast räntesats ca 92 % av den samlade investeringsportföljen (2009: 97 %).

7.3   KREDITRISK

Kreditrisk innebär risken för förluster därför att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av budgetpost (endera avseende kapitalet eller räntan eller båda) eller sina andra avtalsenliga skyldigheter. Sådan underlåtelse kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningarna eller konkurs.

7.3.1    Finansförvaltning

Merparten av kommissionens likvida medel innehas, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1150/2000, på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller centralbanker. Dessa institutioner utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken) eftersom det rör sig om unionens medlemsstater. En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar. Sådana konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och hanteras automatiskt via systemet för likviditetsförvaltning. Varje konto innehåller miniminivåer som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Följaktligen är beloppen på dessa konton konstant låga (mellan 20 miljoner euro och 100 miljoner euro i genomsnitt, som är fördelade på mer än 20 konton) och därmed begränsas kommissionens riskexponering. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda likviditetssaldot som ligger på mellan 1 miljard och 35 miljarder euro och de sammanlagda utbetalningarna under 2010 som uppgick till 120 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska motpartsrisken.

—	Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

—	Affärsbanker som valts ut för preliminär inkassering av böter (bundna likvida medel) måste i regel ha en långfristig kreditvärdering på minst S&P AA eller motsvarande och särskilda åtgärder tillämpas om banker i konsortiet får en sämre kreditvärdering.

—

Under 2009 inrättade kommissionens finansförvaltning ett alternativt system för hantering av preliminärt inkasserade böter, för att minska risken på detta område. Böter som utdöms efter den 1 januari 2010 hanteras nu enligt det nya systemet och deponeras inte längre i affärsbanker, i enlighet med kommissionens beslut C(2009) 4264.

—

Förskottskonton innehas i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa risken hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de tak som tillämpas ses över varje år.

—	Kreditvärdigheten hos affärsbanker där kommissionen har konton kontrolleras minst en gång i månaden, vid behov oftare. Förstärkt bevakning skedde under finanskrisen och fortsatte under 2010.

BUFI – preliminärt inkasserade böter

Från investeringar från preliminärt inkasserade böter exponeras vi för kreditrisk, dvs. risken för att en motpart kommer att vara oförmögen att helt och fullt betala de belopp som förfaller till betalning. Den högsta koncentrationen av exponering är mot Frankrike och Tyskland eftersom vart och ett av dessa länder motsvarar 69 % respektive 25 % av portföljens totala volym.

De viktigaste investeringsbegränsningarna är för de länder som värderas (för närvarande Frankrike och Tyskland, med kreditvärdering AAA/Aaa): upp till 100 % av portföljen. För andra godkända emittenter (krävs en kreditvärdering på minst Aa2 (Moody’s eller motsvarande)): upp till 25 % av portföljen.

7.3.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt bistånd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

Kreditrisker hanteras i första hand genom garantier från stater i fråga om Euratomlån, via garantifonden (makroekonomiskt bistånd och Euratom) samt i sista hand genom EU:s budget (betalningsbalanslån och – om de andra åtgärderna är otillräckliga – makrofinansiellt bistånd och Euratom). De under 2010 gällande bestämmelserna om egna medel fastställde taket för BNI-resursen till 1,23 % av medlemsstaternas BNI och under 2010 utnyttjades 1,12 % för att täcka betalningsbemyndigandena. Detta innebär att det per den 31 december 2010 fanns en tillgänglig marginal på 0,11 % för garantin. Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland inrättades 1994 som ett skydd mot risken för försumliga gäldenärer i samband med utlåning av upplånade medel till länder utanför Europeiska unionen. Exponeringen för kreditrisk kompenseras vidare genom att medel från EU-budgeten kan användas för att täcka belopp som gäldenären inte klarar av att betala fullt ut. När det handlar om att fullgöra sina rättsliga skyldigheter gentemot sina långivare har EU således rätt att vända sig till samtliga medlemsstater för täckning.

Huvudmottagarna av dessa lån är Ungern, Lettland och Rumänien. Utlåningen till dessa länder utgör 42 %, 30 % respektive 22 % av den totala lånevolymen. I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får således bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

7.3.3    Garantifonden

Enligt EU:s avtal med EIB om förvaltning av garantifonden ska emittenten vid interbankinvesteringar ha en kreditvärdering från Moodys eller motsvarande på minst P-1. Den 31 december 2010 skedde alla investeringar (124 miljoner euro) med sådana motparter (2009: 153 miljoner euro). Den 31 december 2010 hade fonden investerat i fem kortfristiga finansiella instrument, och samtliga investeringar (69 miljoner euro) skedde med motparter med en kreditvärdering från Moodys eller motsvarande på minst P-1. Alla garantier som tas upp som tillgångar som kan säljas följer riktlinjerna för förvaltningen.

7.3.4    EKSG under avveckling

Exponeringen mot kreditrisk hanteras först och främst genom en regelbunden analys av gäldenärernas förmåga att betala räntor och amorteringar. Exponeringen reduceras också genom säkerheter, liksom genom garantiåtaganden från stater, företag eller personer. 68 % av de sammanlagda utestående lånen täcks av garantier direkt från en medlemsstat eller på motsvarande nivå (t.ex. offentliga institutioner). 11 % av de utestående lånen har beviljats banker eller täcks av garantier från banker. I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

7.4   LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisken är den risk som uppstår vid svårigheter att sälja en tillgång, till exempel därför att en ställd säkerhet eller tillgång inte kan överlåtas tillräckligt snabbt på marknaden för att förebygga en förlust eller uppfylla en förpliktelse.

7.4.1    Finansförvaltning

EU:s budgetprinciper ska se till att det när som helst under året finns en sammanlagd likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar betalningsbemyndigandena under budgetåret. Men medlemsstaternas bidrag betalas in i tolv månadsinbetalningar under hela året, medan utbetalningarna är mer säsongsbetonade. För att alltid ha tillräcklig likviditet för att täcka månadens utbetalningar har metoder för regelbunden kassaflödesanalys inrättats och under vissa förutsättningar kan egna medel vid behov begäras in i förväg från medlemsstaterna. Inom ramen för kommissionens löpande finansförvaltning ser man med hjälp av automatiska system för likviditetsförvaltningen dagligen till att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.

7.4.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt bistånd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back-lån). För makroekonomiskt bistånd och Euratomlån används garantifonden som en likviditetsreserv (eller säkerhetsnät) om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter eller gör inbetalningarna för sent. För betalningsbalanslånen ger rådets förordning (EG) nr 431/2009 tillräcklig med tid för att mobilisera medel ur EU:s budget.

7.4.3    Garantifonden

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och mobiliserbara i förhållande till gjorda åtaganden. Fonden ska besitta minst 100 miljoner euro i en portfölj med penningpolitiska instrument som har en löptid på mindre än ett år. Den 31 december 2010 uppgick dessa investeringar till 192 miljoner euro. Minst 20 % av fondens nominella värde ska dessutom omfatta penningpolitiska instrument, obligationer till fast ränta med en återstående löptid på högst ett år samt obligationer med rörlig ränta. Den 31 december 2010 utgjorde dessa 32 % av det nominella värdet.

7.4.4    EKSG under avveckling

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back-lån). I fråga om förvaltningen av de tillgångar och skulder som hör till EKSG under avveckling hanterar kommissionen likviditetsbehoven med hjälp av en betalningsprognos som sammanställs efter samråd med kommissionens ansvariga generaldirektorat.

8.   REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

8.1   NÄRSTÅENDE

EU:s närstående är de konsoliderade enheterna och nyckelpersonerna i deras förvaltning (se nedan). Transaktioner mellan dessa äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler. En företeckning över konsoliderade enheter finns i not 10.

8.2   ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER I EU:S FÖRVALTNING

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom Europeiska kommissionen, räknas följande kategorier av personer som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och domstolen

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordförande

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska unionens personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen

Kategori 4: Revisionsrättens ordförande och ledamöter

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och organ

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan. Ytterligare information finns i Europeiska unionens officiella tidning (EGT L 187, 8.8.1967, senast ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 202/2005 av den 18 januari 2005 (EUT L 33, 5.2.2005) och EGT L 268, 20.10.1977, senast ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1293/2004 av den 30 april 2004 (EUT L 243 15.7.2004). Mer information finns i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

Ersättningar till nyckelpersoner i förvaltningen

euro
Typ av ersättning (per anställd)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön (per månad)	25 351,76	22 963,55 – 23 882,09	18 370,84 – 20 667,20	19 840,51 – 21 126,47	11 681,17 – 18 370,84
Bosättningsbidrag/Utlandstillägg	15 %	15 %	15 %	15 %	16 %
Familjetillägg:
Hushållstillägg ( % av lön)	2 % + 170.52	2 % + 170.52	2 % + 170.52	2 % + 170.52	2 % + 170.52
Underhållsberättigat barn	372,61	372,61	372,61	372,61	372,61
Förskoleersättning	91,02	91,02	91,02	91,02	91,02
Utbildningstillägg, eller	252,81	252,81	252,81	252,81	252,81
Utbildning utanför arbetsplatsen	505,39	505,39	505,39	505,39	505,39
Tillägg för rättens ordförande	ej tillämpligt	ej tillämpligt	500 - 810.74	ej tillämpligt	ej tillämpligt
Representationstillägg	1 418,07	0 - 911.38	500 - 607.71	ej tillämpligt	ej tillämpligt
Årliga reseersättningar	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	Ja
Överföringar till medlemsstaterna:
Utbildningstillägg (4)	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
% av lön (4)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr. koeff.	max 25 %	max 25 %	max 25 %	max 25 %	max 25 %
Representationskostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ej tillämpligt	ej tillämpligt
Tillträde av tjänst:
Bosättningsutgifter	50 703,52	45 927,10 – 47 764,18	36 741,68 – 41 334,40	39 681,02 – 42 252,94	ersätts
Resekostnader för familjen	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Ersättning för flyttkostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Utträde ur tjänst:
Flyttbidrag	25 351,76	22 963,55 – 23 882,09	18 370,84 – 20 667,20	19 840,51 – 21 126,47	ersätts
Resekostnader för familjen	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Ersättning för flyttkostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Övergångsersättn. ( % av lön) (5)	40 % - 65 %	40 % - 65 %	40 % - 65 %	40 % - 65 %	ej tillämpligt
Sjukförsäkring	täcks	täcks	täcks	täcks	Valfritt
Pension ( % av lön, före skatt)	Max 70 %	Max 70 %	Max 70 %	Max 70 %	Max 70 %
Avdrag:
Unionsskatt	8 % - 45 %	8 % - 45 %	8 % - 45 %	8 % - 45 %	8 % - 45 %
Sjukförsäkringsavgift ( % av lön)	1,8 %	1,8 %	1,8 %	1,8 %	1,8 %
Särskild avgift	5,07 %	5,07 %	5,07 %	5,07 %	5,07 %
Avgift till pensionssystem	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	11,3 %
Antal personer den 31.12.2010	3	7	91	27	89

9.   HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna överfördes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas, utöver de nedanstående, uppmärksammats av eller rapporterats till kommissionens räkenskapsförare. Årsredovisningen och noterna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av redovisningen.

Betalningsbalanslån

I mars 2011 utbetalades ytterligare 1,2 miljarder euro i betalningsbalanslån till Rumänien med förfallodag i april 2018 och i juni 2011 utbetalades det sista beloppet på 150 miljoner euro. I februari 2011 begärde Rumänien en uppföljning av det förebyggande programmet för finansiellt stöd inom ramen för systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans för att få igång den ekonomiska tillväxten. Den 12 maj 2011 beslutade rådet att tillhandahålla förebyggande betalningsbalansstöd till Rumänien på upp till 1,4 miljarder euro (rådets beslut 2011/288/EU). För närvarande har inte Rumänien för avsikt att begära någon delbetalning från det förebyggande programmet för finansiellt stöd eftersom beloppen endast kommer att begäras vid oförutsedda försämringar av den ekonomiska och finansiella situationen som beror på faktorer utanför de rumänska myndigheternas kontroll, och som leder till akuta finansieringsbehov. Om det finansiella stödet beviljas, tillhandahålls det i form av lån med en löptid på högst sju år. Tabellen nedan visar återbetalningsplanen för de 13,4 miljarder euro som har utbetalats till den dag då årsredovisningen utfärdades.

Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen

Den 11 maj 2010 inrättade rådet en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism för att bevara den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen (rådets förordning (EU) nr 407/2010). Mekanismen bygger på artikel 122.2 i fördraget och gör det möjligt att bevilja finansiellt stöd till en medlemsstat som befinner sig i svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Stödet kan ges i form av ett lån eller en kreditlina som garanteras av EU:s budget. När stödet aktiveras tar kommissionen upp lån på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut för EU:s räkning och lånar sedan ut medlen till den stödmottagande medlemsstaten. Genom Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj 2010 begränsas mekanismen till 60 miljarder euro men den lagstadgade gränsen anges i artikel 2.2 i förordningen, som begränsar det utestående beloppet av lån eller kreditlinjer till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel.

Den 21 november 2010 begärde Irland finansiellt stöd genom den förordning som det hänvisas till ovan. Genom rådets genomförandebeslut (2011/77/EU) av den 7 december 2010 beviljades Irland ett lån på högst 22,5 miljarder euro med en längsta genomsnittlig löptid på 7 ½ år. Lånet kommer att betalas ut i högst 13 delutbetalningar. Den första delbetalningen om 5 miljarder euro utbetalades till Irland den 12 januari 2011 med slutlig förfallodag i december 2015. Den andra delbetalningen på 3,4 miljarder euro utbetalades till Irland den 24 mars 2011 med slutlig förfallodag i april 2018. En andra delbetalning på 3 miljarder euro, med förfallodag i juni 2021, betalades ut den 31 maj 2011.

Den 7 april 2011 begärde också Portugal finansiellt stöd genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och den 17 maj 2011 enades rådet om att bevilja ett lån på upp till 26 miljarder euro (se rådets genomförandebeslut (2011/344/EU)), med en längsta genomsnittlig löptid på 7 ½ år. Lånet ska vara tillgängligt under tre år, med högst 14 delutbetalningar. Den första delbetalningen av den första lånedelen på 1,75 miljarder euro betalades ut den 31 maj 2011, med förfallodag i juni 2021. Den 1 juni 2011 betalades den andra delbetalningen av den första lånedelen på 4,75 miljarder euro, med förfallodag i juni 2016. Tabellen nedan visar återbetalningsplanen för de 17,9 miljarder euro som har utbetalats fram till den dag då årsredovisningen utfärdades.

Andra finansiella stabiliseringsmekanismer utan påverkan på EU:s räkenskaper

Det är värt att notera att ett liknande paket för finansiellt stöd har inrättats av medlemsstaterna i eurozonen och övriga deltagande medlemsstater. Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten påverkar dock varken EU:s räkenskaper eller EU:s budget. Faciliteten ska avvecklas i juni 2013.

Ovannämnda lån från den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen till Irland och Portugal beviljades samtidigt som ett lån från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten med en sammanlagd nettoutbetalning på 17,7 miljarder euro för Irland och 26 miljarder euro för Portugal, och med särskilda dragningsrätter från Internationella valutafonden på 19,5 miljarder euro (cirka 22,5 miljarder euro på grundval av den kurs som gäller vid tidpunkten för avtalet) respektive 23,7 miljarder euro (cirka 26 miljarder euro) genom en utvidgad finansieringsfacilitet. Dessutom beviljades Irland också bilaterala lån från Förenade kungariket på 3,3 miljarder pund (ca 3,8 miljarder euro), Sverige beviljades 600 miljoner euro och Danmark 400 miljoner euro.

Vidare fattade Europeiska rådet den 24 juni 2011 beslut om att inrätta en ny permanent nödmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Mekanismen blir operativ i mitten av 2013 och kommer att ersätta den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen. Denna mekanism kommer att göra det möjligt att tillhandahålla finansiellt stöd till medlemsstater i euroområdet som befinner sig i finansiella svårigheter. Stödet kommer att vara villkorat till genomförandet av ett strikt ekonomiskt och finanspolitiskt anpassningsprogram, i linje med gällande ordningar. Eftersom denna mekanism kommer att ha sin egen rättsliga status och kommer att finansieras direkt av medlemsstaterna i euroområdet, påverkas varken EU:s räkenskaper eller EU:s budget.

Utestående lånebelopp som ska återbetalas per år från den dag då årsredovisningen utfärdades

Miljarder euro
Lån och stödmottagare	Del-betalning	2011	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2021	2025	Totalt
Betalnings-balanslån
Ungern	Första	2,0
	Andra		2,0
	Tredje				1,5
Lettland	Första		1,0
	Andra			1,2
	Tredje							0,5
	Fjärde									0,2
	Femte
	Sjätte
Rumänien	Första			1,5
	Andra							1,0
	Tredje					1,15
	Fjärde						1,2
	Femte						0,15
	Förebyggande stöd
Totala betalnings-balanslån		2,0	3,0	2,7	1,5	1,15	1,35	1,5	0,0	0,2	13,4
Europeisk finansiell stabiliserings-mekanism
Irland	Första (T1)			5,0
	Första (T2)						3,4
	Andra								3,0
Portugal	Första (T1)								1,75
	Första (T2)				4,75
Totalt Europeiska finansiella stabiliserings-mekanismen		0,0	0,0	5,0	4,75	0,0	3,4	0,0	4,75	0,0	17,9
Summa totalt		2,0	3,0	7,7	6,25	1,15	4,75	1,5	4,75	0,2	31,3

10.   ENHETER SOM INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

A.   KONTROLLERADE ENHETER

1.    Institutioner och rådgivande organ

Regionkommittén

Europeiska unionens råd

Europeiska unionens domstol

Europeiska kommissionen

Europeiska revisionsrätten

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska ombudsmannen

Europaparlamentet

European Council (6)

2.    EU-organ

Europeiska arbetsmiljöbyrån

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

Europeiska miljöbyrån

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor

Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Europeiska läkemedelsmyndigheten

Europeiska kemikaliemyndigheten

Fusionsenergi (det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi)

Eurojust

Europeiska jämställdhetsinstitutet (6)

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeiska byrån för GNSS

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Europeiska järnvägsbyrån

Gemenskapens växtsortsmyndighet

Gemenskapens kontrollorgan för fiske

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Europeiska polisakademin (Cepol)

Europeiska polisbyrån (Europol) (6)

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor

Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät

Genomförandeorganet för forskning

3.    Övriga kontrollerade enheter

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling)

B.   GEMENSAMMA FÖRETAG

Internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet

Det gemensamma företaget Sesar

Det gemensamma företaget FCH (6)

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget IMI

C.   INTRESSEFÖRETAG

Europeiska investeringsfonden

Det gemensamma företaget Clean Sky

Det gemensamma företaget Artemis

Det gemensamma företaget Eniac (6)

11.   ENHETER SOM INTE INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

I detta avsnitt redovisas räkenskaperna för några enheter som inte uppfyller villkoren för att integreras i Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper, trots att deras tillgångar förvaltas av EU.

11.1   EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN (EUF)

Europeiska utvecklingsfonden är det viktigaste instrumentet för EU:s utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). Romfördraget från 1957 innehöll bestämmelser om inrättandet av denna fond för att lämna tekniskt och ekonomiskt bistånd och den begränsades ursprungligen till vissa afrikanska länder till vilka vissa medlemsstater hade historiska kopplingar.

EUF finansieras inte genom EU:s budget, utan genom direkta bidrag från medlemsstaterna, varvid varje medlemsstats bidrag beslutas efter mellanstatliga förhandlingar. EUF:s medel förvaltas av kommissionen och Europeiska investeringsbanken. Avtalen om varje ny fond ingås för en period av cirka fem år. Sedan det första partnerskapsavtalet slöts 1964 har de Europeiska utvecklingsfondernas genomförandeperiod generellt legat i fas med varje partnerskapsavtal eller konventions tillämpningstid.

EUF omfattas av en separat budgetförordning (EUT L 78, 19.3.2008) där det anges att dess räkenskaper ska redovisas separat från EU:s. Den externa granskningen av EUF:s årsredovisning och förvaltning utförs av revisionsrätten och Europaparlamentet. Balansräkning och resultaträkning för åttonde, nionde och tionde EUF återges nedan i informationssyfte.

Balansräkning – åttonde, nionde och tionde EUF

i miljoner euro
	31.12.2010	31.12.2009
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	353	196
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR	2 151	1 389
Totala tillgångar	2 504	1 585
KORTFRISTIGA SKULDER	(1 046)	(860)
Totala skulder	(1 046)	(860)
Tillgångar netto	1 458	725
FONDER OCH RESERVER
Infordrat fondkapital	23 879	20 381
Övriga reserver	2 252	2 252
Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år	(21 908)	(18 814)
Ekonomiskt resultat för året	(2 765)	(3 094)
Tillgångar netto	1 458	725

Resultaträkning – Åttonde, nionde och tionde EUF

i miljoner euro
	2010	2009
RÖRELSEINTÄKTER	140	49
RÖRELSEKOSTNADER	(3 000)	(3 192)
UNDERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET	(2 860)	(3 143)
FINANSIELL VERKSAMHET	95	49
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	(2 765)	(3 094)

11.2   SJUKFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Sjukförsäkringssystemet har skapats för att finansiera tillgången till sjukvård för personalen vid EU:s institutioner och organ. Sjukförsäkringssystemets resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av Europeiska unionen, även om medlen i praktiken förvaltas av kommissionen. Systemet finansieras genom bidrag från dess medlemmar (personalen) samt från arbetsgivarna (institutioner, organ, byråer m.fl.). Eventuella överskott bibehålls som tillgångar.

Systemet består av fyra skilda delar. Huvudkomponenten avser personal vid EU:s institutioner och organ, och tre mindre komponenter som omfattar personal vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens, vid Europaskolorna samt personal som arbetar utanför gemenskapen, t.ex. vid delegationerna. Den 31 december 2010 uppgick sjukförsäkringssystemets tillgångar till totalt 286 miljoner euro (2009: 297 miljoner euro).

11.3   GARANTIFOND FÖR DELTAGARNA

Vissa förfinanseringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Detta är en mekanism för ömsesidig nytta som inrättats för att täcka EU:s och deltagarnas finansiella risker vid genomförandet av de indirekta åtgärderna i sjunde ramprogrammet, och vars kapital och räntor utgör en fullgörandegaranti. Alla deltagare i indirekta åtgärder som görs i form av bidrag bidrar med 5 % av det sammanlagda EU-bidraget till fonden under åtgärdens varaktighet. Deltagarna är därmed ägare av denna garantifond där EU (företrädd av kommissionen) bara är verkställande organ. Den 31 december 2010 uppgick deltagargarantifondens sammanlagda tillgångar till 879 miljoner euro (2009: 580 miljoner euro). Garantifondens resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av Europeiska unionen, även om medlen i praktiken förvaltas av kommissionen.

DEL II

Konsoliderade rapporter om genomförandet av Europeiska unionens budget och förklarande noter

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Rapporter om genomförandet av budgeten:

1.	Budgetutfall

2.	Jämförelse mellan budgeterade och faktiska belopp

Intäkter:

3.	Sammanställning av utfallet avseende intäkter

Kostnader:

4.	Utveckling och sammansättning av åtagande- och betalningsbemyndiganden per rubrik i budgetramen

5.	Genomförande av åtagandebemyndiganden per rubrik i budgetramen

6.	Genomförande av betalningsbemyndiganden per rubrik i budgetramen

7.	Utveckling av utestående åtaganden per rubrik i budgetramen

8.	Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och rubrik i budgetramen

9.	Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per politikområde

10.	Genomförande av åtagandebemyndiganden per politikområde

11.	Genomförande av betalningsbemyndiganden per politikområde

12.	Utveckling av utestående åtaganden per politikområde 120

13.	Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och per politikområde

EU-institutionerna:

14.	Sammanställning av genomförandet av budgetintäkter per institution

15.	Genomförande av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per institution

Organ:

16.	Organens intäkter: budgetprognoser, fordringar och erhållna belopp

17.	Åtagande- och betalningsbemyndiganden per organ

18.	Budgetutfall inklusive organen

Förklarande noter till rapporterna om genomförandet av budgeten:

1.	Budgetprinciper, strukturer och anslag

2.	Förklaring av rapporterna om genomförandet av budgeten

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN  (7)

RESULTAT AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN

1.   Budgetutfall EU 2010

i miljoner euro
EUROPEISKA UNIONEN	2010	2009
Intäkter under budgetåret	127 795	117 626
Betalningar mot årets anslag	(121 213)	(116 579)
Betalningsbemyndiganden som överförs till år N+1	(2 797)	(1 759)
Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från budgetåret N-1	741	2 791
Växelkursskillnader under budgetåret	23	185
Budgetsaldo  (8)	4 549	2 264

Europeiska unionens budgetöverskott återförs till medlemsstaterna under det därpå följande året genom avdrag från de belopp som de annars skulle ha betalat in för det året.

2.   Jämförelse mellan budgeterade och faktiska belopp

Intäkter

i miljoner euro
Benämning	Ursprunglig budget	Slutlig budget	Fastställda fordringar	Intäkter	Skillnad Slutlig-Faktisk	Intäkter som procentandelar av budgeten	Utestående
	1	2	3	4	5=2 – 4	6=4/2	7=3 – 4
1. Egna medel Egna medel	121 507	119 270	119 950	119 869	– 599	100,50 %	81
3. Överskott, saldon och justeringar	0	2 254	1 624	1 460	794	64,79 %	164
4. Intäkter från personer som är knutna till institutionerna eller till andra unionsorgan	1 178	1 180	1 129	1 123	58	95,12 %	7
5. Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet	69	69	407	388	– 319	563,54 %	19
6. Avgifter och bidrag inom ramen för olika EU-/gemenskapsavtal och gemenskapsprogram	30	30	3 781	3 512	–3 482	11 707,30 %	269
7. Dröjsmålsränta och böter	123	123	15 301	1 408	–1 285	1 144,36 %	13 893
8. Upp- och utlåning	0	0	122	0	0	0	122
9. Övriga intäkter	30	30	47	36	–6	119,95 %	10
Totalt	122 937	122 956	142 362	127 795	–4 839	103,94 %	14 566

Utgifter per rubrik i budgetramen

i miljoner euro
Rubrik i budgetramen	Ursprunglig budget	Slutlig budget (9)	Verkställda utbetalningar	Skillnad Slutlig-Faktisk	%	Anslag som överförs automatiskt	Förfallna anslag
	1	2	3	4=2 – 3	5=3/2	6	7=2 – 3 – 6
1. Hållbar tillväxt	47 727	52 103	48 828	3 275	93,71 %	1 905	1 370
2. Skydd och förvaltning av naturresurser	58 136	59 630	56 647	2 983	95,00 %	2 382	601
3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 398	1 617	1 373	244	84,93 %	199	44
4. EU som global partner	7 788	8 101	7 487	615	92,41 %	114	501
5. Administration	7 889	9 076	7 896	1 180	87,00 %	957	223
6. Kompensationer	0	0	0	0	0,00 %	0	0
Totalt	122 937	130 527	122 231	8 296	93,64 %	5 557	2 739

Per politikområde

i miljoner euro
Politikområde	Ursprunglig budget	Slutlig budget (10)	Verkställda utbetalningar	Skillnad Slutlig-Faktisk	%	Anslag som överförts till 2011	Förfallna anslag
	1	2	3	4=2 – 3	5=3/2	6	7=2 – 3 – 6
01 Ekonomi och finans	406	401	289	112	72,11 %	67	44
02 Näringsliv	638	771	658	113	85,35 %	99	14
03 Konkurrens	91	104	92	12	88,79 %	10	2
04 Sysselsättning och socialpolitik	8 572	8 543	7 481	1 062	87,57 %	43	1 019
05 Jordbruk och landsbygdsutveckling	57 077	58 421	55 611	2 810	95,19 %	2 325	485
06 Energi och transport	3 262	3 369	2 859	510	84,85 %	187	323
07 Miljö	371	438	358	80	81,79 %	24	56
08 Forskning	4 138	5 369	4 507	863	83,93 %	848	14
09 Informationssamhället och medier	1 597	1 986	1 786	200	89,94 %	197	3
10 Direkt forskning	392	789	438	351	55,51 %	344	7
11 Havsfrågor och fiske	819	827	656	172	79,23 %	39	133
12 Inre marknaden	73	80	71	9	88,66 %	7	2
13 Regionalpolitik	28 768	30 709	30 623	87	99,72 %	79	8
14 Beskattning och tullunion	107	136	126	10	92,53 %	9	1
15 Utbildning och kultur	1 443	1 783	1 572	211	88,16 %	205	6
16 Kommunikation	210	231	206	25	89,24 %	14	11
17 Hälsa och konsumentskydd	542	664	590	74	88,84 %	45	30
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	798	840	745	95	88,70 %	71	24
19 Yttre förbindelser	3 658	3 867	3 683	185	95,23 %	84	101
20 Handel	82	90	77	13	85,06 %	6	7
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna	1 608	1 819	1 708	111	93,90 %	55	56
22 Utvidgning	1 204	1 152	1 130	22	98,06 %	16	6
23 Humanitärt bistånd	820	978	971	7	99,30 %	6	1
24 Bedrägeribekämpning	73	82	73	10	88,34 %	7	3
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	188	215	189	26	87,95 %	22	4
26 Kommissionens administration	1 013	1 239	1 044	195	84,24 %	177	19
27 Budget	68	77	65	12	83,82 %	11	1
28 Revision	11	12	11	2	86,62 %	1	0
29 Statistik	120	148	126	22	84,99 %	17	6
30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader	1 214	1 210	1 205	4	99,63 %	0	4
31 Språktjänster	389	486	427	60	87,75 %	57	3
40 Reserver	249	193	0	193	0,00 %	0	193
90 Övriga institutioner	2 937	3 496	2 857	639	81,72 %	484	155
Totalt	122 937	130 527	122 231	8 296	93,64 %	5 557	2 739

3.   Sammanställning av utfallet avseende intäkter 2010

i miljoner euro
Benämning	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procent av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Innevarande budgetår	Överförda	Totalt	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totala
1. Egna medel	121 507	119 270	119 861	89	119 950	119 846	22	119 869	100,50 %	81
3. Överskott, saldon och justeringar	0	2 254	1 624	0	1 624	1 460	0	1 460	64,79 %	164
4. Intäkter från personer som är knutna till institutionerna eller till andra unionsorgan	1 178	1 180	1 122	7	1 129	1 116	7	1 123	95,12 %	7
5. Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	69	69	305	102	407	290	98	388	563,54 %	19
6. Avgifter och bidrag inom ramen för olika EU-/gemenskapsavtal och gemenskapsprogram	30	30	3 507	275	3 781	3 360	153	3 512	11 707,30 %	269
7. Dröjsmålsränta och böter	123	123	3 460	11 841	15 301	621	786	1 408	1 144,36 %	13 893
8. Upp- och utlåning	0	0	47	76	122	0	0	0		122
9. Diverse inkomster	30	30	28	19	47	24	13	36	119,95 %	10
Totalt	122 937	122 956	129 955	12 407	142 362	126 717	1 078	127 795	103,94 %	14 566

Uppgifter om avdelning 1:   Egna medel

Kapitel	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Innevarande budgetår	Överförda	Totalt	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totala
11. Sockeravgifter	123	123	146	0	146	146	0	146	118,00 %	0
12. Tullar	14 080	15 596	15 507	89	15 595	15 491	22	15 514	99,47 %	81
13. Mervärdesskatt	13 951	13 277	13 393	0	13 393	13 393	0	13 393	100,87 %	0
14. BNI	93 353	90 273	90 948	0	90 948	90 948	0	90 948	100,75 %	0
15. Korrigering av budgetobalanser	0	0	– 128	0	– 128	– 128	0	– 128	—	0
16. Reducering av BNI-betalningar från Nederländerna och Sverige	0	0	–3	0	–3	–3	0	–3	—	0
Totalt	121 507	119 270	119 861	89	119 950	119 846	22	119 869	100,50 %	81

Uppgifter om avdelning 3:   Överskott, saldon och justeringar

Kapitel	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Innevarande budgetår	Överförda	Totala	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totala
30. Överskott från föregående budgetår	0	2 254	2 254	0	2 254	2 254	0	2 254	100,00 %	0
31. Momssaldo	0	0	– 880	0	– 880	– 917	0	– 917	—	37
32. BNI-saldo	0	0	241	0	241	113	0	113	—	128
34. Justering för de som inte deltar i RIF-politiken	0	0	–4	0	–4	–4	0	–4	—	0
35. Korrigering för Förenade Kungariket – rabatt	0	0	9	0	9	9	0	9	—	0
37. Korrigering för Förenade kungariket-mellanliggande beräkning	0	0	4	0	4	4	0	4	—	0
Totalt	0	2 254	1 624	0	1 624	1 460	0	1 460	64,79 %	164

4.   Utveckling och sammansättning av åtagande- och betalningsbemyndiganden per rubrik i budgetramen

i miljoner euro
	Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
Rubrik i budgetramen	Antagna anslag	Ändringar (överföringar och ändringsbudget)	Överförda	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tilläggsanslag	Totala beviljade anslag	Antagna anslag	Ändringar (överföringar och ändringsbudget)	Överförda	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tilläggsanslag	Totala beviljade anslag
	1	2	3	4	5=3 + 4	6=1 + 2 + 5	7	8	9	10	11=9 + 10	12=7 + 8 + 11
1 Hållbar tillväxt	64 249	0	65	1 929	1 994	66 243	47 727	1 074	932	2 370	3 302	52 103
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	59 499	0	253	2 560	2 813	62 312	58 136	–1 116	62	2 549	2 611	59 630
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 674	80	0	151	151	1 906	1 398	42	8	169	177	1 617
4 EU som global partner	8 141	0	0	277	277	8 418	7 788	1	90	222	313	8 101
5 Administration	7 889	19	11	473	484	8 392	7 889	19	682	486	1 168	9 076
6 Kompensationer	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Totalt	141 453	99	329	5 390	5 719	147 270	122 937	19	1 774	5 797	7 571	130 527

5.   Genomförande av åtagandebemyndiganden per rubrik i budgetramen

i miljoner euro
Rubrik i budgetramen	Beviljade åtagande-bemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till 2011				Förfallna anslag
		Från budgetårets anslag	Från överförda åtaganden	Från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Icke-automatiska överföringar	Totala	%	Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totala	%
	1	2	3	4	5=2 + 3 + 4	6=5/1	7	8	9=7 + 8	10=9/1	11	12	13	14=11 + 12 + 13	15=14/1
1 Hållbar tillväxt	66 243	63 590	65	799	64 453	97,30 %	1 130	182	1 312	1,98 %	477	0	1	478	0,72 %
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	62 312	59 406	253	592	60 251	96,69 %	1 968	2	1 970	3,16 %	91	0	0	91	0,15 %
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 906	1 717	0	78	1 795	94,20 %	73	24	97	5,11 %	13	0	0	13	0,69 %
4 EU som global partner	8 418	8 083	0	164	8 247	97,97 %	113	42	154	1,83 %	16	0	0	17	0,20 %
5 Administration	8 392	7 758	10	229	7 997	95,30 %	244	9	254	3,02 %	140	1	0	141	1,68 %
6 Kompensationer	0	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %
Totalt	147 270	140 554	328	1 861	142 744	96,93 %	3 528	259	3 787	2,57 %	738	1	1	740	0,50 %

6.   Genomförande av betalningsbemyndiganden per rubrik i budgetramen

i miljoner euro
Rubrik i budgetramen	Beviljade betalnings-bemyndiganden	Verkställda utbetalningar					Anslag som överförts till 2011					Förfallna anslag
		Från budgetårets anslag	Från överförda åtaganden	Från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala	%	Automatiska överföringar	Icke-automatiska överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala	%	Budgetårets anslag	Från överförda åtaganden	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totala	%
	1	2	3	4	5=2 + 3 + 4	6=5/1	7	8	9	10=7 + 8 + 9	11=10/1	12	13	14	15=12 + 13 + 14	16=15/1
1 Hållbar tillväxt	52 103	47 811	282	735	48 828	93,71 %	125	156	1 624	1 905	3,66 %	709	651	10	1 370	2,63 %
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	59 630	56 014	47	587	56 647	95,00 %	46	373	1 963	2 382	3,99 %	586	15	0	601	1,01 %
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 617	1 299	6	67	1 373	84,93 %	8	90	101	199	12,33 %	42	2	0	44	2,74 %
4 EU som global partner	8 101	7 259	81	147	7 487	92,41 %	36	2	76	114	1,41 %	491	9	0	501	6,18 %
5 Administration	9 076	7 088	602	205	7 896	87,00 %	666	10	281	957	10,54 %	144	80	0	223	2,46 %
6 Kompensationer	0	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %
Totalt	130 527	119 472	1 018	1 741	122 231	93,64 %	881	631	4 045	5 557	4,26 %	1 972	756	11	2 739	2,10 %

7.   Utveckling av utestående åtaganden per rubrik i budgetramen

i miljoner euro
	Utestående åtaganden vid föregående års slut				Årets åtaganden
Rubrik i budgetramen	Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragna/ uppskrivna/ annullerade	Betalnings-bemyndiganden	Utestående åtaganden vid årets slut	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets slut	Totala utestående åtaganden vid årets slut
1 Hållbar tillväxt	136 903	–2 058	–43 678	91 167	64 453	–5 150	–3	59 300	150 467
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	19 541	– 181	–10 280	9 079	60 251	–46 367	0	13 883	22 963
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 662	– 173	– 452	1 037	1 795	– 921	0	874	1 911
4 EU som global partner	18 462	– 890	–5 231	12 340	8 247	–2 255	0	5 992	18 332
5 Administration	704	–83	– 607	15	7 997	–7 289	–1	708	723
6 Kompensationer	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Totalt	177 272	–3 385	–60 249	113 638	142 744	–61 982	–5	80 757	194 395

8.   Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och rubrik i budgetramen

i miljoner euro
Rubrik i budgetramen	<2004	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	Totalt
1 Hållbar tillväxt	781	617	1 461	13 421	2 879	23 288	48 719	59 300	150 467
2 Skydd och förvaltning av naturresurserna	44	13	47	1 517	138	688	6 633	13 883	22 963
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	13	12	23	42	151	218	577	874	1 911
4 EU som global partner	786	412	584	1 474	1 727	3 164	4 193	5 992	18 332
5 Administration	0	0	0	0	0	0	14	708	723
Totalt	1 623	1 055	2 116	16 455	4 895	27 359	60 136	80 757	194 395

9.   Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per politikområde

i miljoner euro
Politikområde	Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
	Antagna anslag	Ändringar (överföringar och ändringsbudget)	Överförda	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tilläggsanslag	Totala beviljade anslag	Antagna anslag	Ändringar (överföringar och ändringsbudget)	Överförda	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tilläggsanslag	Totala beviljade anslag
	1	2	3	4	5=3 + 4	6=1 + 2 + 5	7	8	9	10	11=9 + 10	12=7 + 8 + 11
01 Ekonomi och finans	449	–6	0	13	13	455	406	–29	6	18	24	401
02 Näringsliv	795	0	0	112	112	907	638	–7	13	126	140	771
03 Konkurrens	91	0	0	4	4	95	91	0	8	4	12	104
04 Sysselsättning och socialpolitik	11 274	85	40	16	56	11 414	8 572	– 790	748	14	762	8 543
05 Jordbruk och landsbygdsutveckling	58 081	–2	252	2 548	2 800	60 879	57 077	–1 229	26	2 548	2 573	58 421
06 Energi och transport	4 950	3	0	136	136	5 089	3 262	– 152	92	167	259	3 369
07 Miljö	471	–1	0	24	24	494	371	26	24	18	42	438
08 Forskning	5 142	0	0	770	770	5 912	4 138	28	38	1 165	1 203	5 369
09 Informationssamhället och medier	1 628	0	0	189	189	1 817	1 597	96	14	279	293	1 986
10 Direkt forskning	383	0	4	460	464	847	392	–11	35	374	409	789
11 Havsfrågor och fiske	1 001	1	1	3	3	1 005	819	–9	15	3	17	827
12 Inre marknaden	74	1	0	3	3	78	73	–2	6	3	9	80
13 Regionalpolitik	38 897	99	21	4	25	39 020	28 768	1 925	13	4	17	30 709
14 Beskattning och tullunion	135	0	0	4	4	139	107	18	7	4	11	136
15 Utbildning och kultur	1 500	0	0	317	317	1 817	1 443	–3	14	329	343	1 783
16 Kommunikation	218	2	0	4	4	223	210	3	15	4	18	231
17 Hälsa och konsumentskydd	677	1	0	26	26	703	542	73	28	21	50	664
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	1 066	1	0	61	61	1 128	798	–23	7	58	65	840
19 Yttre förbindelser	4 264	65	0	121	121	4 450	3 658	67	50	92	142	3 867
20 Handel	79	–1	0	3	3	81	82	–1	6	3	9	90
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder	1 647	–49	0	139	139	1 737	1 608	57	41	114	154	1 819
22 Utvidgning	1 022	–6	1	18	19	1 035	1 204	–79	9	19	28	1 152
23 Humanitärt bistånd	820	245	0	5	5	1 070	820	107	46	4	50	978
24 Bedrägeribekämpning	78	0	0	0	0	78	73	2	7	0	7	82
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	188	2	0	9	9	199	188	2	16	9	25	215
26 Kommissionens administration	1 014	2	0	96	96	1 111	1 013	4	123	99	222	1 239
27 Budget	68	–7	0	6	6	67	68	–7	10	6	16	77
28 Revision	11	0	0	1	1	12	11	0	1	1	1	12
29 Statistik	141	–5	0	17	17	153	120	4	7	17	24	148
30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader	1 214	–4	0	0	0	1 210	1 214	–4	0	0	0	1 210
31 Språktjänster	389	0	0	72	72	462	389	0	24	72	97	486
40 Reserver	749	– 334	0	0	0	415	249	–56	0	0	0	193
90 Övriga institutioner	2 937	9	10	213	223	3 170	2 937	9	325	224	549	3 496
Totalt	141 453	99	329	5 390	5 719	147 270	122 937	19	1 774	5 797	7 571	130 527

10.   Genomförande av åtagandebemyndiganden per politikområde

i miljoner euro
Politikområde	Beviljade åtagande-bemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till 2011				Förfallna anslag
		Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföringar: beslut	Totala	%	Från budget-årets anslag	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totala	%
	1	2	3	4	5=2 + 3 + 4	6=5/1	7	8	9=7 + 8	10=9/1	11	12	13	14=11 + 12 + 13	15=14/1
01 Ekonomi och finans	455	440	0	11	451	99,07 %	1	0	1	0,32 %	3	0	0	3	0,60 %
02 Näringsliv	907	785	0	60	845	93,14 %	52	0	52	5,68 %	10	0	0	11	1,18 %
03 Konkurrens	95	90	0	2	92	96,87 %	2	0	2	2,15 %	1	0	0	1	0,98 %
04 Sysselsättning och socialpolitik	11 414	11 329	40	9	11 378	99,69 %	7	19	26	0,23 %	10	0	0	10	0,09 %
05 Jordbruk och landsbygdsutveckling	60 879	58 048	252	580	58 880	96,72 %	1 967	0	1 967	3,23 %	31	0	0	31	0,05 %
06 Energi och transport	5 089	4 797	0	67	4 864	95,57 %	69	146	215	4,23 %	10	0	0	10	0,20 %
07 Miljö	494	447	0	11	459	92,78 %	13	0	13	2,60 %	23	0	0	23	4,62 %
08 Forskning	5 912	5 141	0	404	5 545	93,79 %	366	0	366	6,19 %	1	0	0	1	0,02 %
09 Informationssamhället och medier	1 817	1 624	0	68	1 692	93,12 %	121	0	121	6,66 %	4	0	0	4	0,22 %
10 Direkt forskning	847	383	4	75	462	54,49 %	385	0	385	45,46 %	0	0	0	0	0,04 %
11 Havsfrågor och fiske	1 005	975	1	2	977	97,20 %	1	2	3	0,31 %	25	0	0	25	2,48 %
12 Inre marknaden	78	75	0	2	76	98,23 %	1	0	1	1,64 %	0	0	0	0	0,13 %
13 Regionalpolitik	39 020	38 958	21	2	38 981	99,90 %	2	21	23	0,06 %	16	0	0	16	0,04 %
14 Beskattning och tullunion	139	131	0	2	133	95,51 %	2	0	2	1,15 %	5	0	0	5	3,34 %
15 Utbildning och kultur	1 817	1 497	0	144	1 641	90,33 %	173	0	173	9,52 %	3	0	0	3	0,15 %
16 Kommunikation	223	216	0	2	217	97,52 %	2	0	2	0,83 %	4	0	0	4	1,65 %
17 Hälsa och konsumentskydd	703	659	0	17	676	96,10 %	9	0	9	1,24 %	19	0	0	19	2,66 %
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	1 128	1 038	0	32	1 070	94,84 %	29	24	53	4,71 %	5	0	0	5	0,45 %
19 Yttre förbindelser	4 450	4 293	0	66	4 359	97,96 %	55	31	86	1,93 %	5	0	0	5	0,11 %
20 Handel	81	77	0	1	78	97,05 %	1	0	1	1,57 %	1	0	0	1	1,37 %
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder	1 737	1 591	0	96	1 686	97,07 %	44	6	49	2,83 %	2	0	0	2	0,10 %
22 Utvidgning	1 035	1 014	1	8	1 023	98,87 %	10	0	10	0,98 %	2	0	0	2	0,16 %
23 Humanitärt bistånd	1 070	1 055	0	3	1 058	98,90 %	2	0	2	0,20 %	10	0	0	10	0,90 %
24 Bedrägeribekämpning	78	77	0	0	77	98,77 %	0	0	0	0,02 %	1	0	0	1	1,21 %
25 Kommissionens politisk samordning och juridiska rådgivning	199	189	0	4	193	97,10 %	4	0	4	2,21 %	1	0	0	1	0,69 %
26 Kommissionens administration	1 111	1 013	0	58	1 070	96,32 %	38	0	38	3,44 %	3	0	0	3	0,24 %
27 Budget	67	61	0	3	63	94,71 %	3	0	3	4,02 %	1	0	0	1	1,27 %
28 Revision	12	11	0	0	11	96,29 %	0	0	0	2,55 %	0	0	0	0	1,16 %
29 Statistik	153	130	0	9	139	90,74 %	8	0	8	5,10 %	6	0	0	6	4,16 %
30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader	1 210	1 205	0	0	1 205	99,63 %	0	0	0	0,00 %	4	0	0	4	0,37 %
31 Språktjänster	462	388	0	44	431	93,39 %	29	0	29	6,24 %	2	0	0	2	0,37 %
40 Reserver	415	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0,00 %	415	0	0	415	100,00 %
90 Övriga institutioner	3 170	2 821	9	81	2 911	91,83 %	133	9	142	4,47 %	117	1	0	117	3,70 %
Totalt	147 270	140 554	328	1 861	142 744	96,93 %	3 528	259	3 787	2,57 %	738	1	1	740	0,50 %

11.   Genomförande av betalningsbemyndiganden per politikområde

i miljoner euro
Politikområde	Beviljade betalnings-bemyndiganden	Verkställda utbetalningar					Anslag som överförts till 2011					Förfallna anslag
		Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatiska överföringar	Icke-automatiska överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala	%	Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totala	%
	1	2	3	4	5=2 + 3 + 4	6=5/1	7	8	9	10=7 + 8 + 9	11=10/1	12	13	14	15=12 + 13 + 14	16=15/1
01 Ekonomi och finans	401	282	5	2	289	72,11 %	5	48	14	67	16,82 %	41	0	3	44	11,07 %
02 Näringsliv	771	594	11	53	658	85,35 %	14	12	73	99	12,81 %	11	3	1	14	1,84 %
03 Konkurrens	104	83	7	2	92	88,79 %	7	0	2	10	9,46 %	1	1	0	2	1,74 %
04 Sysselsättning och socialpolitik	8 543	7 353	121	7	7 481	87,57 %	18	19	6	43	0,51 %	392	627	0	1 019	11,93 %
05 Jordbruk och landsbygdsutveckling	58 421	55 009	22	580	55 611	95,19 %	25	332	1 968	2 325	3,98 %	482	3	0	485	0,83 %
06 Energi och transport	3 369	2 710	88	62	2 859	84,85 %	17	70	100	187	5,56 %	313	4	6	323	9,59 %
07 Miljö	438	329	19	10	358	81,79 %	16	0	7	24	5,44 %	51	4	0	56	12,78 %
08 Forskning	5 369	4 136	25	345	4 507	83,93 %	29	0	819	848	15,80 %	1	13	0	14	0,27 %
09 Informationssamhället och medier	1 986	1 675	13	98	1 786	89,94 %	16	0	181	197	9,91 %	2	1	0	3	0,15 %
10 Direkt forskning	789	338	31	69	438	55,51 %	39	0	305	344	43,58 %	3	4	0	7	0,91 %
11 Havsfrågor och fiske	827	652	2	1	656	79,23 %	3	35	1	39	4,74 %	121	12	0	133	16,03 %
12 Inre marknaden	80	64	5	1	71	88,66 %	6	0	1	7	8,81 %	1	1	0	2	2,53 %
13 Regionalpolitik	30 709	30 611	11	2	30 623	99,72 %	10	67	2	79	0,26 %	5	2	0	8	0,03 %
14 Beskattning och tullunion	136	117	6	2	126	92,53 %	7	1	2	9	6,98 %	0	1	0	1	0,49 %
15 Utbildning och kultur	1 783	1 416	13	143	1 572	88,16 %	15	5	186	205	11,51 %	4	2	0	6	0,33 %
16 Kommunikation	231	192	12	2	206	89,24 %	12	0	2	14	6,09 %	8	3	0	11	4,67 %
17 Hälsa och konsumentskydd	664	552	27	11	590	88,84 %	29	6	10	45	6,70 %	28	1	0	30	4,45 %
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	840	721	6	18	745	88,70 %	8	23	41	71	8,48 %	23	1	0	24	2,82 %
19 Yttre förbindelser	3 867	3 589	42	52	3 683	95,23 %	42	2	40	84	2,16 %	93	8	0	101	2,61 %
20 Handel	90	70	5	1	77	85,06 %	5	0	1	6	7,01 %	6	1	0	7	7,92 %
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder	1 819	1 585	35	88	1 708	93,90 %	29	0	26	55	3,03 %	50	5	0	56	3,07 %
22 Utvidgning	1 152	1 113	8	10	1 130	98,06 %	7	0	9	16	1,39 %	5	2	0	6	0,55 %
23 Humanitärt bistånd	978	922	45	4	971	99,30 %	5	0	1	6	0,61 %	1	0	0	1	0,09 %
24 Bedrägeribekämpning	82	67	5	0	73	88,34 %	7	0	0	7	8,55 %	1	1	0	3	3,11 %
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	215	171	14	4	189	87,95 %	16	1	5	22	10,39 %	2	2	0	4	1,66 %
26 Kommissionens administration	1 239	889	110	44	1 044	84,24 %	122	1	54	177	14,27 %	6	13	0	19	1,50 %
27 Budget	77	52	10	3	65	83,82 %	8	0	3	11	14,49 %	1	0	0	1	1,69 %
28 Revision	12	10	1	0	11	86,62 %	1	0	0	1	11,77 %	0	0	0	0	1,61 %
29 Statistik	148	113	6	7	126	84,99 %	6	0	10	17	11,21 %	5	1	0	6	3,79 %
30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader	1 210	1 205	0	0	1 205	99,63 %	0	0	0	0	0,00 %	4	0	0	4	0,37 %
31 Språktjänster	486	362	23	41	427	87,75 %	25	0	31	57	11,65 %	2	1	0	3	0,60 %
40 Reserver	193	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %	193	0	0	193	100,00 %
90 Övriga institutioner	3 496	2 490	286	80	2 857	81,72 %	331	9	144	484	13,85 %	117	38	0	155	4,43 %
Totalt	130 527	119 472	1 018	1 741	122 231	93,64 %	881	631	4 045	5 557	4,26 %	1 972	756	11	2 739	2,10 %

12.   Utveckling av utestående åtaganden per politikområde

i miljoner euro
Politikområde	Utestående åtaganden vid föregående års slut				Årets åtaganden				Totala utestående åtaganden vid årets slut
	Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragna/uppskrivna/ annullerade	Betalningar	Utestående åtaganden vid årets slut	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets slut
01 Ekonomi och finans	424	–5	–74	344	451	– 215	0	236	581
02 Näringsliv	768	–20	– 301	447	845	– 357	0	488	935
03 Konkurrens	9	–2	–7	0	92	–85	0	8	8
04 Sysselsättning och socialpolitik	26 278	–1 501	–7 071	17 706	11 378	– 410	–1	10 967	28 673
05 Jordbruk och landsbygdsutveckling	17 155	– 227	–9 400	7 528	58 880	–46 211	0	12 669	20 197
06 Energi och transport	6 713	–99	–2 180	4 435	4 864	– 679	0	4 184	8 619
07 Miljö	750	–29	– 225	496	459	– 133	0	325	821
08 Forskning	8 407	– 200	–3 019	5 188	5 545	–1 488	0	4 057	9 245
09 Informationssamhället och medier	2 411	–65	–1 031	1 315	1 692	– 755	0	937	2 252
10 Direkt forskning	158	–17	–90	51	462	– 348	–1	112	163
11 Havsfrågor och fiske	1 620	–64	– 428	1 128	977	– 227	0	750	1 877
12 Inre marknaden	15	–1	–12	2	76	–59	0	17	20
13 Regionalpolitik	93 232	– 114	–30 104	63 013	38 981	– 518	0	38 462	101 475
14 Beskattning och tullunion	83	–14	–53	15	133	–72	0	60	76
15 Utbildning och kultur	591	–50	– 283	258	1 641	–1 288	0	353	610
16 Kommunikation	91	–9	–65	18	217	– 141	0	76	94
17 Hälsa och konsumentskydd	706	–68	– 337	300	676	– 253	0	423	723
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	1 049	–92	– 220	737	1 070	– 525	0	545	1 282
19 Yttre förbindelser	9 034	– 327	–2 398	6 309	4 359	–1 285	0	3 074	9 383
20 Handel	19	–1	–12	6	78	–65	0	13	19
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder	3 391	–95	–1 131	2 166	1 686	– 577	0	1 109	3 275
22 Utvidgning	3 173	– 300	– 939	1 934	1 023	– 191	0	832	2 766
23 Humanitärt bistånd	513	–19	– 334	160	1 058	– 637	0	421	581
24 Bedrägeribekämpning	32	–4	–18	10	77	–55	0	22	32
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	18	–2	–16	1	193	– 173	0	20	20
26 Kommissionens administration	168	–15	– 143	11	1 070	– 901	0	169	179
27 Budget	10	0	–10	0	63	–55	0	8	8
28 Revision	1	0	–1	0	11	–10	0	1	1
29 Statistik	101	–6	–46	49	139	–79	0	59	108
30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader	0	0	0	0	1 205	–1 205	0	0	0
31 Språktjänster	24	–1	–23	0	431	– 403	0	28	28
90 Övriga institutioner	328	–38	– 278	11	2 911	–2 579	0	332	344
Totalt	177 272	–3 385	–60 249	113 638	142 744	–61 982	–5	80 757	194 395

13.   Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och politikområde

i miljoner euro
Politikområde	<2004	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	Totalt
01 Ekonomi och finans	0	0	13	63	32	40	196	236	581
02 Näringsliv	16	3	13	17	57	112	229	488	935
03 Konkurrens	0	0	0	0	0	0	0	8	8
04 Sysselsättning och socialpolitik	137	26	350	2 616	701	4 288	9 590	10 967	28 673
05 Jordbruk och landsbygdsutveckling	4	2	4	1 199	0	494	5 825	12 669	20 197
06 Energi och transport	62	61	105	175	381	797	2 854	4 184	8 619
07 Miljö	4	7	24	40	101	138	183	325	821
08 Forskning	183	117	213	423	792	1 369	2 091	4 057	9 245
09 Informationssamhället och medier	12	8	42	73	179	337	664	937	2 252
10 Direkt forskning	0	0	1	7	4	14	26	112	163
11 Havsfrågor och fiske	36	4	19	282	23	130	634	750	1 877
12 Inre marknaden	0	0	0	0	0	0	2	17	20
13 Regionalpolitik	522	553	884	10 452	729	16 566	33 307	38 462	101 475
14 Beskattning och tullunion	0	0	0	0	0	2	13	60	76
15 Utbildning och kultur	12	3	10	28	27	57	121	353	610
16 Kommunikation	0	0	0	0	0	1	17	76	94
17 Hälsa och konsumentskydd	4	7	4	17	29	74	164	423	723
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	0	1	12	13	98	167	446	545	1 282
19 Yttre förbindelser	450	187	215	636	1 074	1 588	2 158	3 074	9 383
20 Handel	0	0	0	0	1	1	4	13	19
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder	126	46	133	203	262	523	873	1 109	3 275
22 Utvidgning	52	28	72	208	392	623	559	832	2 766
23 Humanitärt bistånd	2	0	0	0	7	27	124	421	581
24 Bedrägeribekämpning	0	0	0	0	2	3	5	22	32
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	0	0	0	0	0	0	0	20	20
26 Kommissionens administration	0	0	0	0	0	2	7	169	179
27 Budget	0	0	0	0	0	0	0	8	8
28 Revision	0	0	0	0	0	0	0	1	1
29 Statistik	1	0	2	4	5	6	31	59	108
30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader	0	0	0	0	0	0	0	0	0
31 Språktjänster	0	0	0	0	0	0	0	28	28
90 Övriga institutioner	0	0	0	0	0	0	11	332	344
Totalt	1 623	1 055	2 116	16 455	4 895	27 359	60 136	80 757	194 395

14.   Sammanställning av utfall i fråga om budgetintäkter per institution

i miljoner euro
Institution	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Innevarande budgetår	Överförda anslag	Totalt	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totalt
Europaparlamentet	129	130	158	109	267	154	89	243	186,52 %	24
Europeiska rådet och rådet	54	54	94	7	101	87	6	93	172,12 %	8
Kommissionen	122 675	122 692	129 603	12 291	141 894	126 376	983	127 359	103,80 %	14 534
EU-domstolen	40	40	44	0	44	44	0	44	110,33 %	0
Revisionsrätten	20	20	19	0	19	19	0	19	94,72 %	0
Ekonomiska och sociala kommittén	10	10	15	0	15	15	0	15	147,07 %	0
Regionkommittén	7	7	20	0	20	20	0	20	294,94 %	0
Ombudsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	96,40 %	0
Europeiska datatillsynsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	68,01 %	0
Totalt	122 937	122 956	129 955	12 407	142 362	126 717	1 078	127 795	103,94 %	14 566

15.   Utnyttjande av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per institution

Åtagandebemyndiganden

i miljoner euro
Institution	Beviljade åtagande-bemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till 2011				Förfallna anslag
		Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Icke-automatiska överföringar	Totalt	%	Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5=2 + 3 + 4	6=5/1	7	8	9=7 + 8	10=9/1	11	12	13	14=11 + 12 + 13	15=14/1
Europaparlamentet	1 752	1 552	9	24	1 586	90,50 %	101	9	111	6,31 %	55	1	0	56	3,19 %
Europeiska rådet och rådet	703	593	0	41	634	90,08 %	29	0	29	4,14 %	41	0	0	41	5,79 %
Kommissionen	144 100	137 733	319	1 780	139 833	97,04 %	3 395	250	3 645	2,53 %	621	0	1	622	0,43 %
EU-domstolen	331	324	0	1	325	97,89 %	1	0	1	0,44 %	6	0	0	6	1,66 %
Revisionsrätten	149	138	0	0	138	93,02 %	0	0	0	0,26 %	10	0	0	10	6,72 %
Ekonomiska och sociala kommittén	127	121	0	4	125	98,00 %	0	0	0	0,14 %	2	0	0	2	1,87 %
Regionkommittén	91	79	0	11	90	99,39 %	0	0	0	0,02 %	1	0	0	1	0,59 %
Ombudsmannen	9	8	0	0	8	89,65 %	0	0	0		1	0	0	1	10,35 %
Europeiska datatillsynsmannen	7	6	0	0	6	82,73 %	0	0	0		1	0	0	1	17,27 %
Totalt	147 270	140 554	328	1 861	142 744	96,93 %	3 528	259	3 787	2,57 %	738	1	1	740	0,50 %

Betalningsbemyndiganden

i miljoner euro
Institution	Beviljade betalnings-bemyndiganden	Verkställda utbetalningar					Anslag som överförts till 2011					Förfallna anslag
		Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala	%	Automatiska överföringar	Icke-automatiska överföringar	Från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala	%	Från budgetårets anslag	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totala	%
	1	2	3	4	5=2 + 3 + 4	6=5/1	7	8	9	10=7 + 8 + 9	11=10/1	12	13	14	15=12 + 13 + 14	16=15/1
Europaparlamentet	1 938	1 321	165	20	1 507	77,74 %	231	9	111	351	18,10 %	55	25	0	81	4,16 %
Europeiska rådet och rådet	748	543	34	43	620	82,89 %	50	0	31	81	10,76 %	41	7	0	48	6,35 %
Kommissionen	127 031	116 982	732	1 661	119 374	93,97 %	550	622	3 901	5 073	3,99 %	1 855	718	11	2 584	2,03 %
EU-domstolen	350	307	15	1	323	92,40 %	17	0	1	18	5,24 %	6	3	0	8	2,36 %
Revisionsrätten	210	122	60	0	182	86,90 %	16	0	0	17	7,94 %	10	1	0	11	5,15 %
Ekonomiska och sociala kommittén	134	112	5	4	121	90,36 %	8	0	1	9	6,95 %	2	1	0	4	2,68 %
Regionkommittén	97	73	5	12	89	92,03 %	7	0	0	7	6,91 %	1	0	0	1	1,06 %
Ombudsmannen	10	8	1	0	8	84,26 %	1	0	0	1	5,23 %	1	0	0	1	10,50 %
Europeiska datatillsynsmannen	8	4	1	0	5	61,11 %	1	0	0	1	16,79 %	1	1	0	2	22,10 %
Totalt	130 527	119 472	1 018	1 741	122 231	93,64 %	881	631	4 045	5 557	4,26 %	1 972	756	11	2 739	2,10 %

16.   Organens intäkter: budgetprognoser, fordringar och erhållna belopp

i miljoner euro
Organ	Budgeterade intäkter	Fastställda fordringar	Erhållna belopp	Utestående	Finansiering från kommissionen per politikområde
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	137	109	106	4	06
Frontex	93	84	84	0	18
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	18	19	19	0	15
Europeiska polisakademin	8	8	8	0	18
Europeiska kemikaliemyndigheten	75	386	386	0	02
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar	58	48	49	0	17
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	16	16	16	0	18
Europeiska miljöbyrån	51	46	46	0	07
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	11	10	10	0	11
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	73	74	74	0	17
Europeiska jämställdhetsinstitutet	6	6	6	0	04
Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)	9	16	16	0	06
Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi	242	273	236	37	08
Eurojust	32	32	32	0	18
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	51	45	45	0	06
Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden	174	179	179	0	12
Europeiska läkemedelsmyndigheten	208	221	209	12	02
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	8	8	8	0	09
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	20	22	22	0	18
Europeiska järnvägsbyrån	24	24	24	0	06
Europeiska arbetsmiljöbyrån	15	14	14	0	04
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	56	59	51	8	31
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	20	19	19	0	15
Gemenskapens växtsortsmyndighet	13	12	12	0	17
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	21	21	21	0	04
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	49	49	49	0	15
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	16	16	16	0	06
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	29	29	29	0	08
Genomförandeorganet för forskning	34	36	34	3	08
Genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet	7	7	7	0	17
Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät	10	10	10	0	06
Totalt	1 677	1 993	1 929	64

i miljoner euro
Typ av inkomst	Prognosticerade inkomster	Fastställda fordringar	Erhållna belopp	Utestående
Kommissionens bidrag	1 061	1 040	1 037	3
Inkomster från avgifter	443	765	751	14
Övriga inkomster	173	188	141	47
Totalt	1 677	1 993	1 929	64

17.   Organ: åtagande- och betalningsbemyndiganden per organ

i miljoner euro
Organ	Åtagandebemyndiganden			Betalningsbemyndiganden
	Anslag	Åtaganden som ingåtts	Överförda till 2011	Anslag	Verkställda betalningar	Överförda till 2011
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	144	122	22	157	108	48
Frontex	95	89	3	118	82	27
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	21	19	2	21	17	3
Europeiska polisakademin	12	10	2	13	8	3
Europeiska kemikaliemyndigheten	75	71	0	96	77	12
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar	58	56	0	76	56	16
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	16	16	0	17	15	1
Europeiska miljöbyrån	52	44	8	58	44	13
Europeiska polisbyrån	93	91	0	93	68	22
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	10	10	0	11	10	1
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	76	74	0	84	71	11
Europeiska jämställdhetsinstitutet	6	4	0	6	2	2
Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)	74	67	7	63	45	18
Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi	551	550	1	302	192	56
Eurojust	34	31	3	38	28	9
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	55	53	0	53	46	1
Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden	366	158	0	396	150	35
Europeiska läkemedelsmyndigheten	210	201	0	248	196	45
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	8	8	0	10	8	2
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	20	20	0	27	19	8
Europeiska järnvägsbyrån	24	24	0	29	23	5
Europeiska arbetsmiljöbyrån	16	15	0	20	15	4
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	56	43	0	60	43	4
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	19	19	0	21	20	1
Gemenskapens växtsortsmyndighet	13	12	0	14	11	0
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	22	21	0	27	22	4
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	49	49	0	55	48	6
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	16	15	0	17	15	2
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	29	29	0	32	30	2
Genomförandeorganet för forskning	34	33	0	37	32	3
Genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet	7	7	0	8	7	1
Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät	10	10	0	11	9	1
Totalt	2 271	1 972	49	2 217	1 516	366

i miljoner euro
Typ av utgift	Åtagandebemyndiganden			Betalningsbemyndiganden
	Anslag	Åtaganden som ingåtts	Överförda till 2011	Anslag	Verkställda betalningar	Överförda till 2011
Personal	673	656	3	688	649	19
Administrations-kostnader	283	264	2	365	249	93
Rörelsekostnader	1 314	1 052	44	1 165	618	254
Totalt	2 271	1 972	49	2 217	1 516	366

18.   Budgetutfall inklusive organen

i miljoner euro
	EUROPEISKA UNIONEN	ORGAN	Eliminering av subventioner till organen	TOTALT
Intäkter under budgetåret	127 795	1 929	(1 037)	128 687
Betalningar mot årets anslag	(121 213)	(1 320)	1 037	(121 495)
Betalningsbemyndiganden som överförs till år N+1	(2 797)	(366)	0	(3 164)
Outnyttjade anslag som förts över från år N–1 och som förfallit	741	181	0	922
Växelkursskillnader under budgetåret	22	0	0	22
Budgetutfall	4 549	424	0	4 972

Förklarande noter till de konsoliderade rapporterna om genomförandet av budgeten

1.   BUDGETPRINCIPER, STRUKTURER OCH ANSLAG

1.1   RÄTTSLIG GRUND OCH BESTÄMMELSER I BUDGETFÖRORDNINGEN

Redovisningen följer bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen. Den allmänna budgeten är det huvudsakliga instrumentet för EU:s finansiella politik och det är genom budgeten som unionens inkomster och utgifter regleras och beviljas.

Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för nästa budgetår och upprättar ett budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta budgetförslag utarbetar rådet ett budgetförslag som blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda grenar. Budgeten vinner laga kraft när den förklaras antagen av Europaparlamentets ordförande. Budgeten genomförs i huvudsak av kommissionen.

1.2   BUDGETPRINCIPERNA

Flera grundprinciper styr Europeiska unionens budget:

—   Principen om enhet och riktighet i budgeten: Varje inkomst och utgift ska tas upp i ett och samma budgetdokument och hänföras till en budgetpost, och utgifterna får inte överskrida de godkända anslagen.

—   Universalitetsprincipen: Denna princip innefattar två regler:

Att budgetinkomster inte får avsättas för särskilda utgiftsposter (samtliga inkomster täcker samtliga utgifter),

och att inkomster och utgifter tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra.

—   Principen om ettårighet: Anslagen är tillgängliga under ett enda budgetår och måste användas under det budgetåret.

—   Principen om jämvikt: Inkomster och utgifter är balanserade i budgeten (de beräknade inkomsterna täcker betalningsbemyndigandena).

—   Principen om specificering: Principen om specificering innebär att varje anslag måste ha ett särskilt ändamål och tilldelas ett specifikt mål.

—   Principen om en enda beräkningsenhet: Principen om en enda beräkningsenhet innebär att budgeten ska upprättas och genomföras i euro och räkenskaperna ska redovisas i euro.

—   Principen om sund ekonomisk förvaltning: Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska budgetanslagen användas enligt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

—   Principen om insyn: Budgeten, ändringsbudgetarna och de slutliga räkenskaperna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

1.3   BUDGETENS STRUKTUR

Budgeten utgörs av

a)	en allmän inkomstberäkning, och

b)

separata avsnitt för de olika institutionernas inkomst- och utgiftsberäkningar: avsnitt I: parlamentet, avsnitt II: rådet, avsnitt III: kommissionen, avsnitt IV: domstolen, avsnitt V: revisionsrätten, avsnitt VI: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII: regionkommittén, avsnitt VIII: Ombudsmannen, avsnitt IX: Europeiska datatillsynsmannen.

Inkomsterna och utgifterna för varje institution är indelade efter slag eller ändamål i avdelningar, kapitel, artiklar och punkter.

En del av medlen för EKSG under avveckling ställdes till förfogande för budgeten för EKSG under avveckling. Rörelsebudgeten antogs årligen av kommissionen efter samråd med rådet och Europaparlamentet. Den senaste budgeten avsåg perioden från den 1 januari 2002 till den 23 juli 2002. Sedan den 24 juli 2002 upptas inkomster och utgifter i samband med rörelsebudgeten i inkomst- och utgiftsredovisningen för EKSG under avveckling. Återstående åtaganden som ska fullgöras tas upp på skuldsidan i balansräkningen.

1.4   BUDGETRÄKENSKAPERNAS STRUKTUR

1.4.1    Allmän översikt

Endast kommissionens budget innehåller administrativa anslag och driftsanslag. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke differentierade anslag och differentierade anslag.

Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De avser alla administrativa kapitel i kommissionens budgetavsnitt och alla andra avsnitt, årliga anslag till EGFJ och vissa tekniska anslag (återbetalningar, garantier för upp- och utlåning m.m.). När det gäller icke-differentierade anslag motsvarar åtagandebemyndigandena betalningsbemyndigandena.

De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. De ska täcka fleråriga insatser och omfattar samtliga anslag i alla kapitel utom kapitel 1 i kommissionens avsnitt. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

—   Åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år. Åtaganden för åtgärder som löper längre än ett budgetår får i enlighet med artikel 76.3 i budgetförordningen delas upp i årliga delåtaganden, på villkor att detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten.

—   Betalningsbemyndiganden: täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

1.4.2    Anslagens ursprung

Anslagens huvudsakliga ursprung är EU:s budget för det pågående budgetåret. Det finns dock andra typer av anslag som följer av bestämmelserna i budgetförordningen. De kommer från tidigare budgetår eller från externa källor:

—	De ursprungliga budgetanslagen för det aktuella året kan kompletteras med överföringar mellan budgetposter i enlighet med artiklarna 22–24 i budgetförordningen (nr 1605/2002 av den 25 juni 2002) och ändringsbudgetar (enligt artiklarna 37 och 38 i budgetförordningen).

—

Anslag som överförs från föregående år eller görs disponibla på nytt kompletterar årets budget. Dessa är i) icke-differentierade betalningsbemyndiganden som får överföras automatiskt till påföljande budgetår en gång i enlighet med artikel 9.4 i budgetförordningen, ii) anslag som överförs efter beslut av institutionerna i något av följande två fall: om förberedelserna för ett åtagande är fullbordade (artikel 9.2 a i budgetförordningen) eller om den rättsliga grunden antagits sent (artikel 9.2 b). Både åtagande- och betalningsbemyndiganden får överföras (artikel 9.3) och iii) anslag som görs disponibla på nytt sedan åtaganden dragits tillbaka. I detta fall är det frågan om att åter föra in åtagandebemyndiganden för strukturfonderna, sedan de åtaganden de tidigare var avsedda att täcka dragits tillbaka. Beloppen får då undantagsvis göras disponibla på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel eller om de är nödvändiga för genomförandet av programmet (artikel 157 i budgetförordningen).

—

Inkomster avsatta för särskilda ändamål som består av i) bidrag om beloppen tas upp som inkomst under samma budgetpost som de ursprungliga utgifterna överfördes till och får överföras utan begränsningar, ii) Efta-anslag: enligt avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde ska medlemmarna ekonomiskt stödja en del av den verksamhet som finansieras genom EU:s allmänna budget. De budgetposter som berörs och de aktuella beloppen offentliggörs i bilaga III till EU:s budget. De berörda punkterna ökas genom bidragen från Efta. De anslag som inte använts vid budgetårets slut dras tillbaka och återställs till EES-länderna, iii) inkomster från tredje man eller andra länder som slutit ett avtal med EU som involverar ett ekonomiskt bidrag till EU:s verksamheter. Belopp som erhålls på detta sätt ska betraktas som inkomster från tredje man och tas upp i berörda budgetposter (ofta på forskningsområdet), och får överföras utan begränsningar (artikel 10 samt artikel 18.1 a och 18.1 d i budgetförordningen), iv) arbete för tredje man: EU:s forskningscentrum kan inom ramen för sin forskning utföra arbeten för externa organisationer (artikel 161.2 i budgetförordningen). Liksom inkomsterna från tredje man fördelas arbete för tredje man på särskilda budgetposter och får överföras utan begränsningar (artikel 10 och artikel 18.1 d i budgetförordningen), v) anslag som görs disponibla på nytt till följd av återbetalade förskott: Detta är EU-medel som återbetalas av mottagarna och som får överföras utan begränsningar. När det gäller strukturfonderna ska återinförandet bygga på ett kommissionsbeslut (artikel 18.2 i budgetförordningen och artikel 228 i genomförandebestämmelserna).

1.4.3    De disponibla anslagens sammansättning

—   Slutliga budgetanslag= ursprungliga budgetanslag + anslag i ändringsbudget + överföringar.

—   Tilläggsanslag= inkomster avsatta för särskilda ändamål (se ovan) + anslag som överförts från föregående budgetår eller anslag som dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt.

—   Totala godkända anslag= slutliga budgetanslag + tilläggsanslag.

—   Budgetårets anslag (som används för att räkna fram budgetutfallet)= slutliga budgetanslag + inkomster som avsatts för särskilda ändamål.

1.5   GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

Grundregeln för genomförandet av budgeten anges i artikel 48.1 i budgetförordningen: ”Kommissionen ska på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen genomföra budgeten … i enlighet med denna förordning”. I artikel 50 anges att kommissionen ska ge övriga institutioner de befogenheter som krävs för att dessa ska kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

1.6   UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

När de differentierade anslagen infördes uppstod så småningom en skillnad mellan de åtaganden som ingicks och de betalningar som verkställdes. Denna skillnad, som leder till utestående åtaganden, utgörs i själva verket av tidsskillnaden mellan den tidpunkt då åtagandena ingås och den tidpunkt då motsvarande betalningar sker.

2.   FÖRKLARING AV RAPPORTERNA OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

2.1   BUDGETUTFALL FÖR ÅRET (tabell 1)

2.1.1    Allmänt

Egna medel redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetutfall är ett överskott tas även detta upp bland inkomsterna i budgeten. Övriga inkomster redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

Vid beräkningen av budgetutfallet för året ingår betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden, plus de betalningsbemyndiganden som överförs till följande budgetår. Med betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas de betalningar som medlemsstaterna verkställt fr.o.m. den 16 oktober 2009 t.o.m. den 15 oktober 2010, förutsatt att åtagande och godkännande av utgifter förelagts räkenskapsföraren senast den 31 januari 2011. EGFJ-utgifterna kan också påverkas av ett s.k. överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

Budgetutfallet består av två delar: Europeiska unionens resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 15 i förordning nr 1150/2000 om egna medel utgör saldot skillnaden mellan

—	de sammanlagda inkomsterna under budgetåret, och

—	summan av de betalningar som verkställs via budgetårets anslag, plus summan av de betalningsbemyndiganden som överförts från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår.

Denna skillnad ska ökas eller minskas med

—	nettot av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som annulleras, och de eventuella betalningar som, på grund av eurokursens variationer, överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från tidigare budgetår, och

—	saldot av de kursvinster och -förluster som gjorts under budgetåret.

Om utfallet är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under det påföljande året genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det budgetåret.

De från föregående budgetår överförda anslag som härrör från tredje man eller från arbete för tredje man och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2010 och de som överförts till påföljande år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2009. Betalningsbemyndiganden för återanvändning och anslag som tagits upp på nytt sedan delbetalningar återbetalats ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar samt överföringar som grundar sig på beslut. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden från föregående budgetår som annulleras, anges anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut. Beloppet för de medel avsatta för särskilda ändamål som förts över till nästa år har minskat jämfört med år 2009.

2.1.2    Avstämning mellan budgetutfallet och det ekonomiska resultatet

Det ekonomiska resultatet för budgetåret beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom en modifierad form av kassabaserad redovisning, i enlighet med budgetförordningen. Eftersom båda resultaten emellertid bygger på samma underliggande transaktioner är det en nyttig kontroll att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste beloppen separat för inkomst- och utgiftssidan.

Avstämning: ekonomiskt resultat – budgetutfall

i miljoner euro
	2010	2009 omräknat
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	17 232	6 887
Intäkter
Fordringar som fastställts under året men som ännu inte uppburits	(3 132)	(2 806)
Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under budgetåret	1 346	2 563
Upplupna intäkter (netto)	(371)	436
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	(7 426)	2 951
Kostnader som betalats under året men som hänför sig till föregående år	(386)	(432)
Nettoeffekt av förfinansiering	(678)	(9 458)
Betalningsbemyndiganden som överförts till nästa budgetår	(2 798)	(1 759)
Betalningar mot överförda anslag samt outnyttjade anslag som förfallit	1 760	4 573
Förändringar i avsättningar	(323)	(329)
Övriga	(257)	(153)
Ekonomiskt resultat i organen + EKSG	(418)	(209)
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET*	4 549	2 264

Avstämning på inkomstsidan

De reella budgetinkomsterna under ett budgetår motsvarar inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och inkasseringar av fordringar från tidigare budgetår. De fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte hunnit uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetinkomsterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år, ska beaktas.

Avstämning på utgiftssidan

De upplupna kostnaderna netto består av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EU-bidrag men som ännu inte har rapporterats till kommissionen.

Medan de upplupna kostnaderna inte betraktas som utgifter i budgethänseende, ska däremot betalningar som sker under budgetåret för fakturor som registrerats under föregående år räknas till årets budgetutgifter.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som sker under det aktuella budgetåret och som därmed innebär budgetutgifter och 2) regleringen av förfinansiering som betalats ut under föregående år eller under det aktuella året, genom att de motsvarande stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot årets anslag, ska även de av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetutfallet (i enlighet med artikel 15 förordning (EG) nr 1150/2000). Samma princip gäller för de betalningar som gjorts under det aktuella budgetåret för anslag som förts över från föregående budgetår och outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

Posten för förändring i avsättningar avser de uppskattningar som görs i de periodiserade räkenskaperna (främst ersättningar till anställda) och påverkar inte budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar inom ramen för vissa leasingkontrakt (capital lease), andelar m.m.

Slutligen måste man också räkna bort de ekonomiska resultaten för de decentraliserade organen och för EKSG som ingår i det konsoliderade ekonomiska resultatet, eftersom genomförandet av dessa budgetar inte räknas med i utfallet av den konsoliderade budgeten.

2.2   JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP (tabell 2)

Betalningsbemyndigandena uppgick till 122 937 miljoner euro i den ursprungliga budget som undertecknades av Europaparlamentets ordförande den 17 december 2009. Enligt planen skulle dessa budgetutgifter finansieras via egna medel till ett belopp av 121 507 miljoner euro. Beräknade inkomster och utgifter i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av budgetåret, genom s.k. ändringsbudgetar. Anpassningar av de BNI-baserade egna medlen garanterar att de budgeterade inkomsterna exakt motsvarar de budgeterade utgifterna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste inkomsterna och utgifterna (betalningsbemyndigandena) i budgeten vara i balans.

Inkomster:

Under 2010 antogs sammanlagt åtta ändringsbudgetar. Efter att dessa beaktats uppgick de totala slutliga inkomsterna i budgeten för 2010 till 122 956 miljoner euro. Dessa bestod till 119 270 miljoner euro av egna medel, vilket var 2 237 miljoner euro lägre än vad som ursprungligen förutsetts, resten bestod av övriga intäkter. Det minskade behovet av egna medel berodde huvudsakligen på inkluderingen av 2 254 miljoner euro i överskott från föregående år.

När det gäller egna medel motsvarar uppbörden av traditionella egna medel nästan de prognosticerade beloppen, eftersom budgetberäkningarna ändrades vid den tidpunkt när ändringsbudget nr 4/2010 fastställdes (ökade med 1 516 miljoner euro). Denna justering grundades på de nya makroekonomiska prognoserna från våren 2010, vilka var mer optimistiska än de föregående.

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och momsmedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

Utgifter:

Under 2010, som är det fjärde året av den nuvarande programperioden, nådde programmen sin marschfart och början av det slutliga avslutet på de gamla programmen. Vid årets slut utgjorde de utestående åtagandena från före 2007 cirka 10 % av de totala utestående åtagandena.

Den ursprungliga budgeten och därmed de politiska målen avseende åtagandena genomfördes i stort sett som planerat. Genomförandegraden, med undantag för den outnyttjade reserven på 415 miljoner euro för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och 28 miljoner euro i outnyttjade anslag (preliminära belopp som placerats i reserven i väntan på vissa villkor, som finns kvar i reserven vid slutet av budgetåret) uppgick till 99,4 %. Justeringarna under det berörda året avsåg 80 miljoner euro till Europeiska unionens solidaritetsfond, som är oförutsedda utgifter, och 10 miljoner euro för administrativa utgifter i samband med inrättandet av utrikestjänsten och 10 miljoner euro för Europaparlamentet efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget. Genomförandet av sammanlagt 140 554 miljoner euro i åtagandebemyndiganden under 2010 lämnade 554 miljoner euro outnyttjade. Efter en överföring på 259 miljoner euro för 2011, där den största posten är energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning på 147 miljoner euro har ett belopp på 295 miljoner euro förfallit.

Genomförandegraden för betalningar, med undantag för reserven för katastrofbistånd som inte tagits i anspråk (193 miljoner euro) och preliminära anslag (48 miljoner euro) utgjorde 97,4 % av budgeten, där de totala anslagen bara ändrades under årets lopp för de ökningar av de administrativa kostnader som nämns ovan.

Tvärtemot tidigare år minskades inte betalningsbemyndigandena genom en ändringsbudget i slutet av året. Den viktigaste justeringen gjordes via den samlade överföringen som stärkte regionalpolitiken med 1 125 miljoner euro genom en minskning av anslagen för landsbygdsutveckling. Kommissionen förstärkte också Sammanhållningsfonden med 600 miljoner euro genom interna överföringar. De outnyttjade anslagen, exklusive reserver, uppgick till 3 243 miljoner euro och efter en överföring på 1 513 miljoner euro har sammanlagt 1 730 miljoner euro spridda över den fleråriga budgetramen förfallit.

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2010 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i den fleråriga budgetramen).

2.3   INKOMSTER (tabell 3)

Inkomsterna i EU:s allmänna budget härrör från två huvudkategorier: egna medel och andra inkomster. Detta enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där följande fastställs: ”Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.” Den största delen av budgetutgifterna finansieras genom egna medel. Övriga inkomster utgör bara en liten del av den sammanlagda finansieringen.

Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsmedel och BNI-medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten till förmån för Förenade kungariket och en bruttominskning av Nederländernas och Sveriges årliga BNI-bidrag ingår också som en integrerad del av systemet för egna medel.

2.3.1    Traditionella egna medel

Traditionella egna medel: När det gäller traditionella egna medel måste varje fastställt belopp tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

—	de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 a i förordning nr 1150/2000 och som avser alla belopp som uppburits eller för vilka säkerhet ställts, eller

—	i de särskilda räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 b i förordning nr 1150/2000 och som avser belopp som ännu inte har uppburits eller för vilka ingen säkerhet ställts och belopp för vilka säkerhet ställts men som är omtvistade kan också föras in i dessa räkenskaper.

För de särskilda räkenskaperna överlämnar medlemsstaterna varje kvartal en redovisning till kommissionen, med uppgifter om

—	vilket belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

—	fastställda fordringar under kvartalet i fråga,

—	vilka rättelser som gjorts av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under kvartalet,

—	avskrivna belopp (som inte kan tillhandahållas enligt artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1150/2000),

—	vilka belopp som har uppburits under kvartalet i fråga,

—	det saldo som ska uppbäras vid kvartalets slut.

Traditionella egna medel ska föras in i kommissionens räkenskaper av dess finansförvaltning eller det organ som har utnämnts av varje medlemsstat, senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller återkrävdes om de särskilda räkenskaperna avses). Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka sina uppbördskostnader. Eventualfordringarna på egna medel justeras utifrån hur troligt det är att de kommer att uppbäras.

2.3.2    Egna medel från mervärdesskatt och BNI

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade momsunderlaget som upprättats enligt artikel 2.1 b i beslutet om egna medel från 2007. Den enhetliga procentsatsen fastställs till 0,30 % utom för perioden 2007–2013, då uttagssatsen för moms fastställdes till 0,225 för Österrike, 0,15 % för Tyskland och 0,10 % för Nederländerna och Sverige. Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat.

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade momsunderlaget som upprättats enligt artikel 2.1 c i rådets beslut av den 29 september 2000. Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat.

De BNI-baserade egna medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse intäkter. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI.

De moms- och BNI-baserade medlen bestäms på grundval av de prognoser för moms- och BNI-underlagen som tas fram i samband med att det preliminära budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare och beloppen uppdateras under det aktuella budgetåret genom en ändringsbudget.

De faktiska uppgifterna för moms- och BNI-underlagen blir tillgängliga under det påföljande budgetåret. Kommissionen beräknar då skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna. Dessa moms- och BNI-saldon (positiva eller negativa) uppbärs sedan av kommissionen från medlemsstaterna den 1 december det påföljande budgetåret. Även de faktiska moms- och BNI-underlagen kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av ett förbehåll. De tidigare beräknade saldona anpassas, och skillnaden uppbärs samtidigt som moms- och BNI-saldona för det föregående budgetåret.

Vid sina kontroller av medlemsstaternas redovisningar av mervärdesskatt samt deras BNI-data kan kommissionen meddela förbehåll på vissa punkter som man bedömer kan få konsekvenser för respektive medlemsstats bidrag till EU:s egna medel. Det kan till exempel handla om att det saknas uppgifter av godtagbar kvalitet, eller att en bättre metod behöver utvecklas på någon punkt. Dessa förbehåll bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaten i fråga, även om det ännu inte går att beräkna något exakt belopp. När ett exakt belopp kan fastställas begärs motsvarande moms- eller BNI-baserade medel in, antingen i samband med återkommande moms- eller BNI-saldon eller genom ett separat krav.

2.3.3    Förenade kungarikets korrigering

Förenade kungarikets inbetalningar av egna medel minskas i förhållande till landets obalans gentemot EU-budgeten och inbetalningarna av egna medel från andra medlemsstater ökas proportionellt. Mekanismen för att kompensera budgetmässiga obalanser till förmån för Förenade kungariket infördes av Europeiska rådet i Fontainebleau i juni 1984 och genom ett efterföljande beslut om egna medel den 7 maj 1985. Syftet var att minska Förenade kungarikets obalans i förhållande till budgeten genom en minskning av dess inbetalningar till EU. Finansieringen av rabatten har satts ner för Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna (som deltar med en fjärdedel av den normala andelen).

2.4   UTGIFTER (tabellerna 4–13)

2.4.1    Budgetram 2007–2013

i miljoner euro
	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
1. Hållbar tillväxt	53 979	57 653	61 696	63 555	63 974	66 964	69 957
2. Skydd och förvaltning av naturresurser	55 143	59 193	56 333	59 955	60 338	60 810	61 289
3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 273	1 362	1 518	1 693	1 889	2 105	2 376
4. EU som global partner	6 578	7 002	7 440	7 893	8 430	8 997	9 595
5. Administration	7 039	7 380	7 525	7 882	8 334	8 670	9 095
6. Kompensationer	445	207	210	0	0	0	0
Åtagandebemyndiganden:	124 457	132 797	134 722	140 978	142 965	147 546	152 312
Totala betalningsbemyndiganden:	122 190	129 681	120 445	134 289	134 280	141 360	143 331

I detta avsnitt redovisas Europeiska unionens utgifter per kategori, enligt rubrikindelningen i budgetramen för 2007–2013. Budgetåret 2010 var det fjärde år som omfattades av budgetramen för 2007–2013. Anslagstaket för åtagandebemyndiganden år 2010 uppgår till 140 978 miljoner euro, vilket motsvarar 1,18 % av unionens samlade BNI. Motsvarande anslagstak för betalningar uppgår till 134 289 miljoner euro, dvs. 1,12 % av unionens BNI. I ovanstående tabell redovisas budgetramen i löpande priser för 2013.

Rubrik 1 –   Hållbar tillväxt

Denna rubrik indelas i två separata men inbördes relaterade underrubriker:

—	1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, transeuropeiska nät, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik.

—	1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för konvergens i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, kompletterar EU:s strategi för hållbar utveckling utanför de mindre blomstrande regionerna samt främjar samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 –   Skydd och förvaltning av naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt arbetet för landsbygdsutveckling och miljöskydd, bland annat Natura 2000. Beloppet för den gemensamma jordbrukspolitiken återspeglar det avtal som träffades vid Europeiska rådets möte i Bryssel i oktober 2002.

Rubrik 3 –   Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

Den nya rubrik 3 (Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) speglar den växande betydelsen av de nya uppgifter som EU fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitiken, folkhälsa och konsumentskydd, kultur, ungdomsfrågor och information till och dialog med medborgarna. Det finns två underrubriker:

—	3a. Frihet, säkerhet och rättvisa

—	3b. Medborgarskap

Rubrik 4 –   EU som global partner

Rubrik 4 omfattar alla så kallade yttre åtgärder, inklusive instrumenten för föranslutningsstöd till nya medlemsstater. Kommissionen har föreslagit att anslagen till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) borde integreras i budgetramen för den allmänna budgeten, men Europeiska rådet och Europaparlamentet har beslutat att de även fortsättningsvis ska behandlas separat.

Rubrik 5 –   Administration

Denna rubrik omfattar administrationsanslag för samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. För andra institutioner än kommissionen bildar dessa kostnader deras sammanlagda utgifter, men organen och andra byråer har både administrativa utgifter och driftsutgifter.

Rubrik 6 –   Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera det de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det de bidragit med.

2.4.2    Politikområden

Som ett led i sin användning av verksamhetsbaserad förvaltning (ABM) har kommissionen infört verksamhetsbaserad budgetering (ABB) i sina planerings- och förvaltningsprocesser. Den verksamhetsbaserade budgeteringen för med sig en ny budgetstruktur, där budgetrubrikerna motsvarar politikområden och budgetkapitlen verksamhetsområden.

Syftet med den verksamhetsbaserade budgeteringen är att ge en tydlig ram för hur kommissionens politiska målsättningar ska omsättas i praktiken, antingen detta sker genom lagstiftning, finansiering eller på annat sätt. Genom att strukturera kommissionens arbete efter verksamhetsområde ger man en tydlig bild av vad kommissionen sysslar med och samtidigt skapas en generell ram för prioriteringar. Resurser anslås till prioriterade områden under budgetförfarandet, varvid de enskilda verksamheterna fungerar som byggstenar i budgetarbetet. Genom att skapa en sådan koppling mellan verksamheterna och de resurser som anslagits till dem syftar verksamhetsbaserad budgetering till att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i användningen av resurserna i kommissionen.

Ett politikområde kan definieras som en homogen grupp av verksamheter som ingår i kommissionens arbete och som är relevanta för beslutsfattandet. Varje politikområde motsvarar generellt ett generaldirektorat, och omfattar i genomsnitt omkring sex eller sju enskilda verksamheter. Politikområdena är huvudsakligen operativt inriktade, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Driftsbudgeten kompletteras med nödvändiga administrativa utgifter för de enskilda politikområdena.

2.5   INSTITUTIONER OCH ORGAN (tabellerna 14–18)

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av EU:s allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU:s budget. Organen har inte någon separat budget inom EU:s budget och de finansieras därför delvis genom budgetstöd från kommissionen.

För att alla relevanta budgetuppgifter rörande organen ska redovisas innehåller budgetdelen med de konsoliderade årsredovisningarna separata rapporter om genomförandet av de enskilda budgetarna för de traditionella organ vars räkenskaper ingår i konsolideringen.

---

(1)  Europaparlamentet antog den 15 december 2010 en budget för utbetalning av unionens kortfristiga skulder som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2011. Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (ändrad lydelse av rådets förordning nr 259/68 av den 29 februari 1968) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

(2)  Belopp som rapporteras av medlemsstaterna den 31 mars 2011 i SFC 2007

(3)  Rapporter har inte skickats för tio program och har begärts in från de ansvariga myndigheterna.

(4)  Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.).

(5)  Betalas för de tre år som följer på tjänstens upphörande.

(6)  Ingår i konsolideringen för första gången 2010

(7)  Vissa sifferuppgifter i dessa redovisningar kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(8)  Varav Eftas belopp uppgick till 9 miljoner euro år 2010 och 11 miljoner euro år 2009.

(9)  Inklusive anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

(10)  Inklusive anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

---