MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte

Detta förslag ersätter rådets beslut om civilskyddsmekanismen[1] som har till syfte att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och unionen på området civilskydd samt det finansiella instrumentet för civilskydd[2] som har till syfte att tillhandahålla finansiering för åtgärder som finansieras inom ramen för mekanismen för att skydda mot naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

Efter en genomgripande utvärdering av civilskyddslagstiftningen under perioden 2007–2009[3] och efter att ha tagit hänsyn till erfarenheterna från tidigare nödsituationer slås de båda besluten samman till en enda rättsakt genom detta förslag. De finansiella bestämmelserna ska ses mot bakgrund av de förslag avseende den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 som anges i kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 En budget för Europa 2020[4].

Mekanismen som grundar sig på artikel 196 om civilskydd i det nya fördraget har till syfte att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas insatser inom området civilskydd för att förbättra förebyggandet av, beredskapen inför och insatser vid alla slags naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor både inom och utanför unionen. Bland de särskilda målen ingår att a) uppnå ett gott skydd mot katastrofer genom att förebygga dessa och begränsa deras verkningar och genom att skapa en förebyggandekultur, att b) öka unionens beredskap inför katastrofer och att c) underlätta snabba och effektiva katastrofinsatser vid större katastrofer.

Förslaget bygger på 2010 års meddelande Förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer: civilskyddets och det humanitära biståndets roll[5] och 2009 års meddelande En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer[6].

Förslaget bidrar till målen i Europa 2020-strategin, till att öka säkerheten för befolkningen i EU och till att öka samhällets förmåga att stå emot såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människor, vilket ingår som en viktig del både i Stockholmsprogrammet[7] och EU:s strategi för den inre säkerheten[8]. Genom att stödja och främja katastrofförebyggande åtgärder bidrar EU:s civilskydd dessutom till att EU:s ekonomi slipper ifrån kostnader till följd av katastrofer som kan utgöra ett hinder för tillväxten. Genom ett förbättrat skydd av människor, materiella tillgångar och miljön kan man minska de negativa sociala, ekonomiska och miljömässiga verkningarna av en katastrof, som oftast drabbar de mest utsatta regionerna och befolkningsgrupperna hårdast, och därmed bidra till en hållbar och inkluderande tillväxt.

Förslaget medför även betydande förenkling. Genom det nya beslutet sammanförs bestämmelserna om själva mekanismen och bestämmelserna om finansieringen av mekanismens verksamhet i en enda rättsakt. Dessutom förenklas de nuvarande förfarandena för sammanförande och samfinansiering av de resurser som används för att transportera biståndet (t.ex. genom att den systematiska återbetalningen om 50 % undviks och genom tillsättandet av en huvudansvarig medlemsstat för transporter som omfattar flera medlemsstater), vilket väsentligt minskar den administrativa bördan för kommissionen och medlemsstaterna. Det inför även förenklade regler för aktiveringen av mekanismen vid nödsituationer i tredjeland.

Den förstärkta mekanismen kommer att underlätta genomförandet av den solidaritetsklausul som Europeiska kommissionen och den höga representanten kommer att lägga fram ett förslag om under 2012.

Gällande bestämmelser

Två rättsliga instrument styr civilskyddssamarbetet på EU-nivå, nämligen 1) rådets beslut 2007/779/EG, Euratom av den 8 november 2007 om inrättande av gemenskapens civilskyddsmekanism (omarbetning)[9] och 2) rådets beslut 2007/162/EG, Euratom av den 5 mars 2007 om inrättande av ett finansiellt instrument för civilskydd[10], vilka båda upphävs genom det här beslutet.

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Särskild vikt har fästs vid att garantera en nära samordning mellan civilskyddet och det humanitära biståndet samt samstämmighet med åtgärderna inom ramen för EU:s övriga politikområden och instrument, särskilt på området för rättvisa, frihet och säkerhet, bl.a. konsulärt stöd och skydd av kritisk infrastruktur, miljö, särskilt hantering av översvämningar och förebyggande och begränsning av följderna av allvarliga olyckshändelser; klimatanpassning; hälso- och sjukvård; havsförorening samt yttre förbindelser och utvecklingssamarbete.

Samstämmigheten med EU:s finansiella instrument garanteras genom ett antal bestämmelser som tydligt fastställer de berörda instrumentens räckvidd och som omöjliggör dubbel finansiering.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

En konsekvensbedömningsrapport har utarbetats för att bedöma de olika alternativen och deras verkningar, bl.a. alla relevanta aspekter av en förhandsutvärdering[11]. Konsekvensbedömning har utarbetats med hjälp av en styrgrupp, i vilken ingick 21 berörda avdelningar, och en extern studie.

Samråd med berörda parter

Förutom tre riktade samråd med berörda aktörer[12] har det även genomförts en rad evenemang för berörda aktörer inför kommissionens meddelande från 2010 rörande insatskapaciteten vid katastrofer[13].

Till de övriga berörda aktörerna hör aktörer på området katastrofhantering, det humanitära samfundet, FN-organ, aktörer som arbetar med forskning, inre säkerhet, miljö, utrikespolitik och andra därmed sammanhängande politikområden.

Alla aktörernas synpunkter har beaktats till fullo och tagits hänsyn till i konsekvensbedömningsrapporten.

Konsekvensbedömning

Följande problem har identifierats: 1) EU:s civilskyddsmekanism har ett reaktivt och ad hoc-baserat tillvägagångssätt som hindrar EU:s katastrofinsatser från att vara så effektiva och samstämmiga som möjligt 2) bristande tillgänglighet när det gäller kritisk insatskapacitet (kapacitetsluckor), 3) bristfälliga transportlösningar och komplicerade förfaranden som hindrar ett optimalt resursutnyttjande, 4) brister i beredskapen när det gäller utbildning och övningar och 5) bristande integration av förebyggande aspekter.

I konsekvensbedömningen bedömdes ett antal olika alternativ.

Biståndets tillgänglighet: 1) frivillig pool av resurser utan EU-samfinansiering, 2) frivillig pool av resurser med begränsad EU-samfinansiering och 3) frivillig pool av resurser med en högre nivå av EU-samfinansiering samt ytterligare ett antal alternativ (som omfattar allt från avbrytande till en EU-civilskyddsstyrka).

Åtgärdande av kritiska luckor: 1) inga EU-åtgärder, 2) stöd till medlemsstaternas insatser för att avhjälpa sina kapacitetsbrister och 3) åtgärdande av luckorna med resurser på EU-nivå.

Åtgärdande av logistiska och ekonomiska transportbegränsningar: 1) avbryta mekanismen, 2) ingen förändring, 3) öka den maximala samfinansieringen när det gäller behov med högsta prioritet och 4) öka den maximala EU-samfinansieringen överlag.

Förenkling av transportbestämmelserna: 1) ingen förändring och 2) förenkling av de gällande transportbestämmelserna.

Beredskap: 1) ingen ny EU-lagstiftning och ingen ökning av EU-finansieringen, 2) en allmän beredskapsram på EU-nivå utan rättsligt bindande bestämmelser samt ytterligare EU-finansiering och 3) EU-stöd till utbildning på nationell nivå som tillhandahålls på villkor att utbildningscentrumen uppfyller vissa minimikrav.

Förebyggande: 1) ingen ny EU-lagstiftning och ingen ökning av EU-finansieringen, 2) en allmän beredskapsram på EU-nivå utan rättsligt bindande bestämmelser samt ytterligare EU-finansiering och 3) färdigställandet av nationella katastrofriskhanteringsplaner före ett visst datum.

Konsekvensbedömningen bifogas detta förslag.

3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Texten är uppbyggd kring de fyra viktigaste delarna i civilskyddspolitiken, nämligen förebyggande, beredskap, insatser och den yttre dimensionen samt innehåller även ett kapitel med finansiella bestämmelser.

(a) Mål, syfte och tillämpningsområde

En förändring är att mekanismens syfte anpassas till artikel 196 i det nya fördraget som förordar en integrerad katastrofhantering. Det allmänna målet anges i artikel 1. I artikel 3 delas detta upp i särskilda mål för vilka det även anges resultatindikatorer.

I artikel 2 anges att mekanismen är tillämplig för åtgärder i samband med katastrofinsatser både inom och utanför unionen. Förebyggande- och beredskapsåtgärder omfattar unionen samt vissa tredjeländer som anges i artikel 28.

(b) Förebyggande

Förslaget innehåller ett nytt kapitel om förebyggande som har till syfte att stärka EU:s ram när det gäller förebyggande och att koppla denna till beredskapsåtgärder och katastrofinsatser på ett effektivt sätt.

I artikel 5 fastställs kommissionens uppgifter, vilka grundar sig på 2009 års meddelande rörande förebyggande och rådets slutsatser.

I syfte att möjliggöra ett effektivt samarbete inom mekanismen måste medlemsstaterna meddela sina riskhanteringsplaner senast i slutet av 2016 (artikel 6), vilka ska bygga på det aktuella riskbedömningsarbetet. Dessa planer är ett viktigt planeringsinstrument som bidrar till en samstämmig riskhantering i enlighet med vad som anges i EU:s strategi för den inre säkerheten[14].

(c) Beredskap

Tyngdvikten ligger på beredskapsåtgärder som syftar till att förbättra insatsplaneringen, EU:s insatskapacitet och den allmänna beredskapen inför storskaliga katastrofer. Bestämmelserna grundar sig på förslagen i 2010 års meddelande rörande insatskapaciteten vid katastrofer och rådets slutsatser om en europeisk utbildning för katastrofhantering[15]. Följande viktiga ändringar införs:

· Det inrättas ett centrum för katastrofberedskap. Detta katastrofberedskapscentrum ska bygga på det befintliga övervaknings- och informationscentrumet som ska stärkas för att kunna garantera att det finns operativ kapacitet dygnet runt alla dagar i veckan (artikel 7 a).

· Det utvecklas en samlad ram för planeringen av insatser som omfattar utarbetande av referensscenarier, kartläggning av befintlig kapacitet och framtagande av beredskapsplaner för insättandet av denna kapacitet. Dessutom ska de synergieffekter som finns mellan bistånd in natura och humanitärt bistånd tas tillvara (artikel 10).

· Det inrättas en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form av en frivillig pool av på förhand utvald kapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande för insatser inom ramen för mekanismen. Vidare framhålls det att det är viktigt att kapaciteten görs mer synlig (artikel 11).

· Luckor i insatskapaciteten ska identifieras och åtgärdas genom att stöd till utveckling av kompletterande EU-finansierad kapacitet i de fall detta anses vara mer kostnadseffektivt än att medlemsstaterna gör individuella investeringar. Ett särskilt övervakningsförfarande införs och kommissionen ska vartannat år framlägga en rapport om framstegen för rådet och parlamentet (artikel 12).

· Räckvidden för EU:s beredskapsåtgärder på området utbildning utvidgas, bl.a. genom inrättandet av ett utbildningsnätverk och en breddning av utbildningsprogrammet. Kommissionen kan även ge vägledning när det gäller civilskyddsutbildning på EU-nivå och internationell nivå (artikel 13).

· På begäran av en drabbad stat eller av FN och dess organ kommer det att sändas expertgrupper som ska lämna rådgivning om förebyggande- och beredskapsåtgärder (artikel 13.2).

· Det ges möjlighet till att bistå medlemsstaterna med förhandsutplacering av katastrofinsatskapacitet i logistiska knutpunkter inom EU (artikel 7 f).

(d) Insatser

De föreslagna ändringarna ska åstadkomma effektivare och snabbare insatser genom följande åtgärder:

· Tillfällig förhandsutplacering av kapacitet i situationer med förhöjd risk (artikel 15.2).

· Förslag till en insatsplan och begäran om insättande av kapaciteten (Artikel 15.3 c).

· Krav på att medlemsstaterna ska garantera stöd från värdnationen för det anländande biståndet i enlighet med uppmaningen i rådets slutsatser om stöd från värdnationen[16] (artikel 15.6).

(e) Civilskyddsinsatsernas externa dimension:

Vad gäller insatser utanför unionen anges det i förslaget att samstämmigheten i det internationella civilskyddsarbetet ska säkerställas genom följande åtgärder:

· Tillhandahållande av bistånd genom mekanismen på begäran av FN eller dess organ eller andra relevanta internationella organisationer (artikel 16.1).

· Underrättelse från kommissionen till europeiska avdelningen för yttre åtgärder i syfte att möjliggöra samstämmighet mellan civilskyddsinsatserna och EU:s förbindelser i stort med det drabbade landet (artikel 16.3).

· Klargörande av i vilka fall det är möjligt med konsulärt stöd, med hänsyn tagen till det kommande förslaget till ett rådsdirektiv om samordnings- och samarbetsåtgärder som avser konsulärt skydd av EU-medborgare vars medlemsstat inte är representerad (artikel 16.7).

(f) Finansiella bestämmelser

De finansiella bestämmelserna ingår i ett nytt kapitel. De stödberättigande åtgärderna (artiklarna 20–23) har delats in i allmänna åtgärder, förebyggande- och beredskapsåtgärder, insatser och transporter och de omfattar även stöd till de nya åtgärder som föreslås ovan. Bestämmelserna om stöd till transporter i det nuvarande instrumentet ändras och förenklas och det införs reviderade finansieringsvillkor som medger en samfinansiering på upp till 85 % av den totala stödberättigade kostnaden, och upp till 100 % i ett begränsat antal fall under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Enligt de nya bestämmelserna kan en medlemsstat vara huvudansvarig stat när det gäller att begära finansiellt stöd från EU till transporter som omfattar flera medlemsstater och det ges även möjlighet för drabbade medlemsstater som begär bistånd att begära samfinansiering av transportkostnaderna.

Det införs även ändringar vad gäller den finansiella medverkan så att det även blir möjligt att låta denna ta formen av återbetalning och inrättande av förvaltningsfonder. När det gäller bidrag och offentliga kontrakt behöver åtgärder vid katastrofinsatser inte tas med i kommissionens årliga arbetsprogram (artikel 25). De finansiella bestämmelserna i detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 eftersom de sammanhänger med den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

(g) Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(h) Subsidiaritetsprincipen

Förslagets mål kan inte uppnås i tillräcklig grad av medlemsstaterna själva.

Anledningen till att mekanismen infördes var att större katastrofer kan kräva mer än vad en enskild medlemsstat har kapacitet till, vilket innebär att denna stat inte längre klarar av situationen på egen hand. EU:s insatser på civilskyddsområdet inbegriper hantering av situationer med tydliga transnationella/multinationella inslag, där en övergripande samordning och samordnad insats på överstatlig nivå är nödvändig. Erfarenhetsutbyte och en ökad samstämmighet på EU-nivå gör att det går snabbare att nå resultat i det gemensamma arbetet på områdena förebyggande och riskhantering.

De vinster som förslaget medför i form av färre dödsfall, mindre miljöskada och mindre ekonomisk och materiell skada visar att åtgärder på EU-nivå ger ett mervärde. Förslaget gör att medlemsstaternas bidrag till det EU-bistånd som tillhandahålls inom ramen för mekanismen blir effektivare och att medlemsstaterna får en vinst i form av en förbättras samordning och samarbete. Vidare stärks beredskapen inför storskaliga katastrofer och samstämmigheten förbättras när det gäller katastrofriskhanteringen. En insatsförmåga som snabbt kan sättas in varhelst det behövs ger en samlad och effektiv insats.

Förslaget ger dessutom stordriftsfördelar, t.ex. i form av en kostnadseffektiv organisation på områdena logistik och transport, en samlad och effektiv insats via den frivilliga poolen och ett effektivare utnyttjande av knappa resurser genom att göra gemensamt bruk av den EU-finansierade kapaciteten.

(i) Proportionalitetsprincipen

Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. I förslaget åtgärdas brister som har konstaterats vid tidigare insatser. Det bygger på det mandat som givits av Europeiska rådet och Europaparlamentet.

Den administrativa bördan för unionen och medlemsstaterna är begränsad och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen för översynen. Certifierings- och registreringsförfarandet för den kapacitet som ställs till förfogande är okomplicerat och genomförs via Cecis (det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor)[17]. Medlemsstaterna är skyldiga att underrätta kommissionen om färdigställandet av sina riskhanteringsplaner i syfte att nå överensstämmelse med arbetet med förhandsplaneringen och framtagandet av scenarier.

Det krävs inga speciella formaliteter utöver vad som föreskrivs i budgetförordningen för ansökan om stöd. Särskild vikt har fästs vid att garantera att förfarandena vid en större katastrof är tillräckligt flexibla och är så utformade att det är möjligt att snabbt vidta åtgärder.

(j) Val av regleringsform

Förslag till ett beslut av Europaparlamentet och rådet.

4. BUDGETKONSEKVENSER

I kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[18] föreslås budgetåtaganden för EU:s civilskydd på 513 miljoner euro i löpande priser, vilka fördelas mellan åtgärder inom unionen (276 miljoner euro) och åtgärder utanför unionen (237 miljoner euro).

2011/0461 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om en civilskyddsmekanism för unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 196,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Det har blivit allt viktigare med en integrerad strategi för katastrofhantering, eftersom antalet naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor ökat väsentligt under de senaste åren och dessutom blivit allt allvarligare. Till detta kommer att framtidens katastrofer sannolikt blir än mer svårartade och komplicerade och får både långtgående och långsiktiga konsekvenser, framför allt genom klimatförändring och en samverkan mellan flera olika typer av naturliga och tekniska risker. Unionen bör stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet så att de system för förebyggande, beredskap och insatser som används vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor kan fungera bättre.

(2) En civilskyddsmekanism infördes genom rådets beslut 2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 om inrättande av en gemenskapsindustri för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten[19], vilken omarbetats genom rådets beslut 2007/779/EG, Euratom om inrättande av gemenskapens civilskyddsmekanism[20]. Denna mekanism finansierades genom rådets beslut 2007/162/EG, Euratom av den 5 mars 2007 om inrättande av ett finansiellt instrument för civilskydd[21], i vilken det angavs att finansiellt stöd ska ges både som ett bidrag till effektivare insatser vid större olyckor och för att förstärka de förebyggande åtgärderna och beredskapsåtgärderna för alla slag av olyckor, inbegripet upprätthållande av de åtgärder som tidigare har vidtagits enligt rådets beslut 1999/847/EG av den 9 december 1999 om att inrätta ett program för gemenskapsåtgärder till förmån för räddningstjänsten[22]. Detta finansiella instrument upphör att gälla den 31 december 2013.

(3) Civilskyddsmekanismen ska i första hand skydda människor, men även miljö och egendom, inklusive kulturarv, vid naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor, inbegripet terroristhandlingar, tekniska och radiologiska olyckor eller miljöolyckor, havsförorening och akuta hälsorisker, som inträffar inom eller utanför unionen. Biståndsinsatser på civilskyddsområdet och annat katastrofbistånd kan komma att krävas i samband med alla dessa typer av katastrofer för att komplettera det berörda landets insatskapacitet.

(4) Civilskyddsmekanismen är ett uttryck för den europeiska solidariteten på så sätt att den bidrar till att det tillhandahålls konkreta och snabba insatser för att förebygga och hålla beredskap inför katastrofer samt insatser vid en större katastrof, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa. Detta beslut bör därför inte påverka medlemsstaternas ömsesidiga rättigheter och skyldigheter enligt bilaterala och multilaterala avtal i frågor som omfattas av detta beslut eller medlemsstaternas ansvar att skydda människor, miljö och egendom inom det egna territoriet.

(5) Mekanismen bör ta vederbörlig hänsyn till relevant unionslagstiftning och internationella åtaganden och tillvarata synergieffekter med relevanta unionsinitiativ som t.ex. det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES), det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur (EPCIP) och den gemensamma miljön för informationsutbyte (Cise).

(6) Mekanismen bör innehålla en allmän ram för unionens riskförebyggande åtgärder som ska skapa en hög skyddsnivå och god motståndskraft när det gäller katastrofer genom att förebygga och minska verkningarna av katastrofer och genom att skapa en förebyggandekultur. Riskhanteringsplanerna är ett viktigt redskap när det gäller att åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Mekanismen bör därför innehålla en allmän ram som täcker meddelandet och genomförandet av dessa planer.

(7) Förebyggande är av avgörande betydelse när det gäller skydd mot katastrofer och det fordras således att det vidtas ytterligare åtgärder på detta område, vilket det också uppmanas till i rådets slutsatser av den 30 november 2009 och Europaparlamentets resolution av den 21 september 2010 om kommissionens meddelande En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer[23].

(8) En risköversikt på EU-nivå, som tar sin utgångspunkt i de nationella riskbedömningarna, ger ett mervärde i form av en avancerad scenarie- och beredskapsplanering som möjliggör en optimal samordning av de europeiska insatsresurserna, beredskapsåtgärderna och förebyggandeåtgärderna.

(9) Unionens insatser för att vidareutveckla systemen för uppspårning och varning torde även bidra till att minimera medlemsstaternas ledtid när det gäller insättande av katastrofinsatser och information till unionens medborgare. Dessa system bör ta hänsyn till och bygga på såväl redan befintliga som framtida informationskällor och system.

(10) Mekanismen bör innehålla en allmän politisk ram som ska ha till syfte att kontinuerligt öka beredskapsnivån i civilskyddssystemen, hos beredskapspersonalen och hos allmänheten i unionen. Detta bör ske genom att man bl.a. inrättar utbildningsprogram och ett utbildningsnätverk både på unionsnivå och på medlemsstatsnivå inom områdena förebyggande, beredskap och katastrofinsatser, i enlighet med rådets slutsatser av den 14 november 2008 om en europeisk utbildning för katastrofhantering.

(11) Andra förberedande åtgärder inbegriper utbyte av information om nödvändiga medicinska resurser och åtgärder för att främja användandet av ny teknik. Enligt artikel 346 i fördraget ska ingen medlemsstat vara skyldig att lämna sådan information vars avslöjande den anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen.

(12) Som ett bidrag till utvecklingen av en snabbinsatsförmåga inom civilskyddet bör man överväga att ta fram moduler på unionsnivå för biståndsinsatser inom civilskyddet. Dessa moduler ska bestå av resurser från en eller flera medlemsstater och syfta till att kunna samverka fullt ut. De organiseras på medlemsstatsnivå och står under medlemsstaternas ledning och befäl.

(13) Mekanismen ska göra det möjligt att mobilisera och underlätta samordningen av biståndsinsatser. Det förstärkta samarbetet ska grunda sig på en unionsstruktur som består av ett centrum för katastrofberedskap, en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form av en frivillig pool av på förhand utvald kapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande, ett gemensamt kommunikations- och informationssystem för olyckor som förvaltas av kommissionen och kontaktpunkter i medlemsstaterna. Mekanismen bör fungera som en ram för insamling av kontrollerad information om nödsituationer, spridning av sådan information till medlemsstaterna och utbyte av information om de erfarenheter som har gjorts vid insatserna.

(14) För att förbättra planeringen av katastrofinsatser och garantera att central kapacitet finns tillgänglig fordras det att man utarbetar referensscenarier för de viktigaste typerna av katastrofer, kartlägger vilken viktig kapacitet som redan finns tillgänglig i medlemsstaterna, tar fram beredskapsplaner för insättandet av denna kapacitet och inrättar en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form av en frivillig pool av på förhand utvald kapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande. Framtagandet av beredskapsplaner kan även användas till att fastställa om det finns luckor i medlemsstaternas insatskapacitet som skulle kunna fyllas med kapacitet som byggs upp med stöd av unionen för att därefter ställas till förfogande inom hela unionen.

(15) Vad gäller katastrofinsatser utanför unionen ska mekanismen underlätta och stödja åtgärder som vidtas av medlemsstaterna och unionen som helhet i syfte att skapa samstämmighet i det internationella civilskyddsarbetet. Om FN är på plats, har de en överordnad samordningsfunktion vid hjälpinsatser i tredjeland. Civilskyddsbiståndet inom ramen för mekanismen bör samordnas med FN och andra relevanta internationella aktörer så att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks. En förbättrad samordning av civilskyddsbiståndet med hjälp av mekanismen är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna stärka det övergripande samordningsarbetet och sörja för ett samstämmigt europeiskt bidrag till hjälparbetet i dess helhet. Vid större katastrofer, där bistånd ges både inom ramen för mekanismen och inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd[24], bör kommissionen se till att unionens samlade insatser är effektiva och samstämmiga samt kompletterar varandra och beaktar det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd[25].

(16) För att underlätta utvecklingen av en snabbinsatsförmåga på unionsnivå bör tillgången till lämpliga transportmedel förbättras. Unionen bör stödja och komplettera medlemsstaternas ansträngningar genom att göra det lättare för dem att sammanföra sina transportresurser och genom att, vid behov, på vissa villkor bidra till finansieringen av ytterligare transportmedel.

(17) För att biståndsinsatserna ska bli så effektiva som möjligt och verkligen nå ut till de drabbade befolkningsgrupperna bör de vara fullständigt samordnade även på plats. Kommissionen bör förse de utsända expertgrupperna med det logistiska stöd de behöver.

(18) Mekanismen kan även användas för att ge stöd till konsulärt bistånd till unionens medborgare vid större katastrofer i tredjeland när sådant bistånd begärs av en medlemsstats konsulära myndigheter för dess egna medborgare, av den huvudansvariga medlemsstaten eller den medlemsstat som samordnar biståndet för alla unionsmedborgare. Begreppet huvudansvarig medlemsstat ska förstås såsom det definieras i Europeiska unionens riktlinjer för genomförande av konceptet ledande stat på det konsulära området[26].

(19) I de fall då det anses vara lämpligt att använda militär kapacitet vid civilskyddsinsatser kommer samarbetet med militären att följa de tillvägagångssätt, förfaranden och kriterier som fastställts av rådet eller dess behöriga organ för att göra militär kapacitet tillgänglig för mekanismen i syfte att skydda civilbefolkningen.

(20) De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer ska ha möjlighet att delta.

(21) För att säkerställa enhetliga förutsättningar för genomförandet av detta beslut bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[27], och särskilt i enlighet med granskningsförfarandet.

(22) Målet för detta beslut kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva utan uppnås bättre på unionsnivå på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar och med hänsyn till de fördelar som mekanismen ger när det gäller att minska förlusterna vad gäller människoliv och skada. Om en större katastrof kräver mer än vad en drabbad medlemsstats insatskapacitet kan klara av, bör staten i fråga kunna ta mekanismen i anspråk för att komplettera sina civilskyddsresurser och andra katastrofinsatsresurser. Såsom anges i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen får unionen därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(23) Detta beslut bör varken påverka åtgärder som faller under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument[28] [uppdateras för perioden 2014–2020 så snart den nya rättsakten antagits], folkhälsoåtgärder som antagits enligt unionslagstiftning om unionens åtgärdsprogram på hälsoområdet eller åtgärder för konsumentskydd som antagits enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1926/2006/EG av den 18 december 2006 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (2007-2013)[29] [uppdateras för perioden 2014–2020 så snart den nya rättsakten antagits].

(24) Av konsekvensskäl bör beslutet inte gälla sådana åtgärder som omfattas av rådets beslut 2007/124/EG, Euratom av den 12 februari 2007 om inrättande, som en del av det allmänna programmet om säkerhet och skydd av friheter, av det särskilda programmet ”Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker” för perioden 2007-2013 [uppdateras för perioden 2014–2020 så snart den nya rättsakten antagits][30] eller som är kopplade till upprätthållande av lag och ordning samt skydd av den inre säkerheten. Detta beslut är inte tillämpligt på verksamhet som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd[31].

(25) Bestämmelserna i detta beslut ska inte hindra antagandet av rättsligt bindande akter enligt Euratomfördraget som fastställer särskilda nödfallsåtgärder vid kärntekniska eller radiologiska olyckor.

(26) Vad gäller katastrofer orsakade av terroristhandlingar eller kärnteknisk eller radiologisk olycka bör mekanismen endast omfatta beredskapsåtgärder och katastrofinsatser på civilskyddsområdet.

(27) Detta beslut omfattar förebyggande åtgärder, beredskapsåtgärder och katastrofinsatser vad gäller havsföroreningar, med undantag för åtgärder inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå [uppdateras så snart den nya rättsakten antagits].

(28) Kommissionen kan för att säkerställa genomförandet av detta beslut finansiera sådan verksamhet som sammanhänger med de förberedelser och den övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att man ska kunna förvalta programmet och uppnå dess mål.

(29) Återbetalning av utgifter, tilldelning av offentliga kontrakt och beviljande av bidrag inom ramen för det finansiella instrumentet för civilskydd bör ske i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[32] (”budgetförordningen”). Civilskyddsåtgärdernas särskilda natur gör att det bör föreskrivas att bidrag även får beviljas för privaträttsliga juridiska personer. Det är dessutom viktigt att de regler som fastställs i budgetförordningen är uppfyllda, särskilt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

(30) Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt, och att fastställa påföljder vid behov. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier, liksom nödvändiga åtgärder för att återvinna medel som förlorats, utbetalats felaktigt eller inte använts korrekt enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[33], rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[34] samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[35].

(31) I detta beslut fastställs för perioden 2014–2020 ett finansiellt referensbelopp som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX/YY/2012 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. Detta referensbelopp finansieras delvis via budgetrubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” och delvis via budgetrubrik 4 ”EU i världen” i den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

(32) De finansiella bestämmelserna i detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 eftersom de sammanhänger med den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Mål, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Allmänt mål och syfte

1. Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad mekanismen) ska stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet så att de system för förebyggande, beredskap och insatser som används vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor kan fungera bättre.

2. Mekanismen ska i första hand skydda människor, men även miljö och egendom, inklusive kulturarv, vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, inbegripet terroristhandlingar, tekniska och radiologiska olyckor eller miljöolyckor, havsförorening och akuta hälsorisker, som inträffar inom eller utanför unionen.

3. Unionens insatser stärker medlemsstaternas kapacitet när det gäller förebyggande, beredskap och insatser vid större katastrofer så att de kan minimera de mänskliga och materiella förlusterna i samband med dessa. Målet för detta beslut kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva utan kan på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre uppnås på unionsnivå.

4. I detta beslut fastställs de allmänna reglerna för tillhandahållande av finansiellt bistånd till medlemsstaterna inom ramen för mekanismen.

5. Mekanismen inverkar inte på medlemsstaternas skyldighet att skydda människor, miljö och egendom på det egna territoriet mot katastrofer eller deras skyldighet att se till att de har katastrofhanteringssystem med tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredställande sätt hantera katastrofer av en sådan storleksordning och art som rimligen kan förväntas inträffa och som de rimligen kan förbereda sig inför.

6. Mekanismen ska inte påverka skyldigheterna enligt unionens eller Europeiska atomenergigemenskapens gällande, relevanta lagstiftning eller enligt befintliga internationella avtal.

7. Detta beslut är inte tillämpligt på åtgärder som genomförs i enlighet med [förordning (EG) nr 1717/2006; förordning (EG) nr 1257/96; förordning (EG) nr 1406/2002 [och unionslagstiftning rörande handlingsprogram på områdena hälsa och rättsliga och inrikes frågor].

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta beslut ska gälla åtgärder för förebyggande och beredskap inför alla slags katastrofer i unionen och i de länder som avses i artikel 28.

2. Beslutet ska gälla åtgärder i samband med insatser för att avhjälpa de omedelbara negativa konsekvenserna av en större katastrof, oavsett slag, inom och utanför unionen, när det görs en begäran om bistånd i enlighet med detta beslut.

3. Detta beslut ska garantera att det vid en katastrof tas hänsyn till de regioner och öar i unionen som har särskilda behov antingen på grund av att de ligger isolerade eller i de yttersta randområden eller på grund av andra skäl.

Artikel 3

Särskilda mål

1. Mekanismen ska stödja, samordna och komplettera de åtgärder som företas för att stärka samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna i syfte att uppnå följande särskilda mål:

(a) Uppnå ett gott skydd mot katastrofer genom att förebygga dessa och begränsa deras verkningar och genom att skapa en förebyggandekultur.

(b) Öka unionens beredskap inför katastrofer.

(c) Underlätta snabba och effektiva katastrofinsatser vid en större katastrof, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa.

2. Arbetet med att uppnå de särskilda mål som anges i punkt 1 ska mätas med hjälp av indikatorer som bl.a. anger

(a) de framsteg som gjorts med att genomföra ramen för katastrofförebyggande, mätt i antal medlemsstater som infört sådana riskhanteringsplaner som anges i artikel 4,

(b) de framsteg som gjorts för att höja beredskapen inför katastrofer, mätt i mängd av insatsresurser som finns tillgänglig för katastrofinsatser inom ramen för mekanismen och samverkansförmågan mellan dessa resurser, och

(c) de framsteg som gjorts för att förbättra katastrofinsatserna, mätt i hur snabbt det går att genomföra insatser inom ramen för mekanismen, hur väl samordnade dessa insatser är och om det bistånd som ges för att täcka behoven på plats är tillräckligt.

Dessa indikatorer ska efter behov användas för övervakning, utvärdering och översyn av resultaten.

Artikel 4

Definitioner

I detta beslut avses med

1. katastrof: varje situation som har eller kan ha negativa effekter för människor, miljö eller egendom,

2. större katastrof: varje situation som har eller kan ha negativa effekter för människor, miljö eller egendom och som kan leda till en begäran om bistånd enligt mekanismen,

3. insats: alla åtgärder som vidtas via mekanismen under eller efter en större katastrof för att motverka katastrofens omedelbara konsekvenser,

4. beredskap: ett tillstånd där mänskliga och materiella resurser till följd av åtgärder som vidtagits i förväg står beredda och är i stånd att snabbt sättas in vid en katastrof,

5. förebyggande: alla åtgärder som syftar till att minska risker och förhindra skador på personer, miljö och egendom till följd av en katastrof,

6. varning: ett snabbt och effektivt tillhandahållande av information som gör det möjligt att vidta åtgärder för att undvika eller minska risker och säkerställa beredskap för en effektiv insats,

7. modul: ett självgående och självständigt förhandsfastställt uppgifts- och behovsstyrt arrangemang av kapacitet från medlemsstaterna eller en mobil operativ grupp från medlemsstaterna som utgörs av en kombination av mänskliga och materiella resurser och som kan karaktäriseras i förhållande till sin insatsförmåga eller den eller de uppgifter som den kan utföra.

8. riskbedömning: den samlade sektorsövergripande process för att identifiera, analysera och utvärdera risker som genomförs i samband med utarbetandet av de nationella bedömningarna.

9. riskhanteringsplan: ett planeringsinstrument som utarbetas av medlemsstaterna i syfte att förutse risker, uppskatta deras effekter och utveckla, välja ut och genomföra åtgärder för att minska, mildra och anpassa sig till riskerna och deras effekter på ett kostnadseffektivt sätt, samt i syfte att skapa en ram för att samla olika sektorsspecifika och riskspecifika riskhanteringsinstrument inom en gemensam övergripande plan.

10. stöd från värdnationen: alla åtgärder som vidtas under beredskaps- och insatsfasen av en stat som tar emot bistånd och transitländerna i syfte att undanröja alla förutsebara hinder för tillhandahållande och genomförande av internationellt bistånd.

11. insatskapacitet: bistånd som på begäran tillhandahålls genom mekanismen och som bl.a. omfattar moduler, utrustning, nödhjälpsförnödenheter, expertis och tjänster.

KAPITEL II

Förebyggande

Artikel 5

Förebyggandeåtgärder

För att kommissionen ska kunna uppfylla beredskapsmålen och genomföra beredskapsåtgärder krävs det att den

(a) vidtar åtgärder för att förbättra kunskapsbasen om katastrofrisker och för att underlätta ett utbyte av kunskaper, bästa praxis och information,

(b) stödjer och främjar medlemsstaternas riskbedömning och riskkartläggning,

(c) ta fram en regelbundet uppdaterad översikt över de risker kopplade till naturfenomen eller till människors verksamhet som unionen kan ställas inför, i vilken hänsyn även tas till klimatförändringens framtida effekter,

(d) främja och stödja utarbetandet och genomförandet av medlemsstaternas riskhanteringsplaner, vilket även omfattar att tillhandahålla riktlinjer för innehållet i dessa samt vid behov även lämpliga initiativ,

(e) öka medvetenheten om riskförebyggandets betydelse och stödja medlemsstaterna i deras åtgärder för att informera och utbilda allmänheten på detta område,

(f) stödja medlemsstaterna och de tredjeländer som anges i artikel 28 i deras arbete för att undvika större katastrofer,

(g) vidta sådana ytterligare förebyggandeåtgärder som kan vara nödvändiga för att det mål som anges i artikel 3.1 a ska kunna uppnås.

Artikel 6

Riskhanteringsplaner

1. För att samarbetet inom mekanismen ska fungera väl ska medlemsstaterna meddela kommissionen sina riskhanteringsplaner.

2. Riskhanteringsplanerna ska beakta de nationella riskbedömningarna och andra relevanta riskbedömningar och även överensstämma med de övriga relevanta planer som gäller i den berörda medlemsstaten.

3. Medlemsstaterna ska senast i slutet av 2016 ha färdigställt sina riskhanteringsplaner och meddelat dem i sin mest aktuella version till kommissionen.

KAPITEL III

Beredskap

Artikel 7

Kommissionens allmänna beredskapsåtgärder

Kommissionen ska genomföra följande åtgärder på beredskapsområdet:

(a) Inrätta och förvalta centrumet för katastrofberedskap som ska vara handlingsberett dygnet runt och året runt och stå till medlemsstaternas och kommissionens tjänst för att utföra uppdrag inom ramen för mekanismen.

(b) Förvalta ett gemensamt kommunikations- och informationssystem för katastrofer (Cecis) för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan centrum för katastrofberedskap och medlemsstaternas kontaktpunkter.

(c) Bidra till att utveckla uppspårnings-, varnings- och alarmsystemen för katastrofer i syfte att göra det möjligt att snabbt sätta in insatser och att koppla samman dessa system både med varandra och med centrumet för katastrofberedskap och Cecis. Dessa system ska beakta och bygga på befintliga och framtida källor och system för information, övervakning och uppspårning.

(d) Bygga upp och upprätthålla en kapacitet för att mobilisera och så snabbt som möjligt sända ut expertgrupper med uppgift att

– bedöma behoven i den stat som begär bistånd,

– vid behov underlätta samordningen av katastrofbiståndsinsatser på plats samt när det är nödvändigt och lämpligt upprätta kontakt med de behöriga myndigheterna i den stat som begär bistånd,

– stödja den begärande staten med expertis om förebyggande, beredskap och insatser.

(e) Bygga upp och upprätthålla en kapacitet för att tillhandahålla logistisk stöd och bistånd till såväl till de expertgrupper, moduler och annan insatskapacitet som sätts in inom ramen för mekanismen som till andra aktörer på fältet.

(f) Bistå medlemsstaterna med att förhandsutplacera katastrofinsatsresurser i logistiska knutpunkter inom EU.

(g) Vidta andra stödåtgärder och kompletterande åtgärder som kan komma att krävas inom ramen för mekanismen för att uppnå det mål som anges i artikel 3.1 b.

Artikel 8

Moduler

1. Medlemsstaterna ska verka för att det inrättas moduler, vilka bl.a. ska användas till prioriterade insatser och till stöd inom ramen för mekanismen.

2. Modulerna ska bestå av resurser från en eller flera medlemsstater.

Modulerna ska kunna utföra på förhand fastställda insatsuppgifter i enlighet med erkända internationella riktlinjer och således kunna sändas iväg med mycket kort varsel och vara självgående och fungera självständigt under en given tidsperiod.

Modulerna ska kunna samverka med varandra. Modulerna ska genomgå utbildning och övningar så att de kan leva upp till kravet på samverkansförmåga och de ska ledas av en person som har ansvaret för dess verksamhet.

De ska även ha förmåga att bistå andra unionsorgan och/eller internationella institutioner, särskilt FN.

3. Kommissionen ska stödja åtgärder för att förbättra samverkansförmågan mellan modulerna, varvid hänsyn ska tas till bästa praxis i medlemsstaterna och internationellt.

Artikel 9

Medlemsstaternas allmänna beredskapsåtgärder

1. Medlemsstaterna ska i förväg fastställa vilka moduler eller annan insatskapacitet inom deras behöriga organ, framför allt civilskyddsorganen och andra beredskapsorgan, som kan göras tillgängliga för insatser eller som med mycket kort varsel kan sättas upp för insatser och sändas ut, i allmänhet inom 12 timmar efter det att begäran om bistånd har inkommit. De ska härvidlag ta hänsyn till att den sammansättning som modulerna eller annan kapacitet bör ha kan variera beroende på vilken typ av större katastrof det rör sig om och vilka särskilda behov katastrofen i fråga medför.

2. Medlemsstaterna ska på förhand fastställa vilka experter som kan sändas ut för att ingå i en expertgrupp i enlighet med artikel 7 d.

3. Medlemsstaterna ska vid behov överväga att tillhandahålla andra former av insatsstöd som kan finnas tillgängligt hos de behöriga organen, t.ex. specialiserad personal och utrustning som kan sättas in vid en viss typ av katastrof, även i samband med artikel 16.7, och att sätta in sådana resurser som eventuellt kan tillhandahållas av icke-statliga organisationer och andra relevanta organ.

4. Medlemsstaterna får, med förbehåll för att lämpliga skyddsåtgärder vidtas, lämna information om relevant militär kapacitet som en sista utväg kan användas som en del av det stöd som tillhandahålls genom mekanismen, t.ex. transporter och logistiskt eller medicinskt stöd.

5. Medlemsstaterna ska lämna relevant information till kommissionen om de experter, moduler och annat insatsstöd som avses i punkterna 1–4 samt vid behov omedelbart uppdatera denna information.

6. Medlemsstaterna ska utse kontaktpunkter och informera kommissionen om detta.

7. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det ges värdnationsstöd till bistånd som kommer från en annan medlemsstat.

8. Medlemsstaterna ska, med stöd av kommissionen om så begärs, vidta nödvändiga åtgärder för att sörja för snabb transport av det bistånd som de erbjuder.

Artikel 10

Planering av insatser

1. Kommissionen och medlemsstaterna ska gemensamt arbeta för att förbättra planeringen av insatserna inom ramen för mekanismen. För detta ändamål ska följande åtgärder vidtas:

(a) Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna utarbeta referensscenarier för katastrofer inom unionen, varvid de ska beakta de riskhanteringsplaner som föreskrivs i artikel 6.

(b) Medlemsstaterna ska identifiera och kartlägga vilken viktig kapacitet som redan finns tillgänglig för att användas inom ramen för mekanismen på grundval av dessa scenarier och underrätta kommissionen om detta.

(c) Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna ta fram beredskapsplaner för insättandet av denna kapacitet, inbegripet transporter, vilka sedan ska ses över så att de kan förbättras genom de erfarenheter som vunnits vid nödsituationer och övningar.

2. Vid planeringen av insatser utanför unionen ska kommissionen och medlemsstaterna identifiera och tillvarata synergieffekter mellan biståndet in natura och det humanitära bistånd som tillhandahålls av unionen och medlemsstaterna.

Artikel 11

Den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer

1. Det ska inrättas en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form av en frivillig pool av på förhand utvald insatskapacitet som ställs till förfogande av medlemsstaterna

2. På grundval av referensscenarier ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna fastställa vilken slags och vilken mängd av kapacitet som behövs för den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer (nedan kallat kapacitetsmålen).

3. Kommissionen ska fastställa kvalitetskrav för den kapacitet som väljs ut till den europeiska insatskapacitet vid katastrofer. Det är medlemsstaterna som har ansvaret för att dessa krav uppfylls.

4. Kommissionen ska inrätta och förvalta ett förfarande för certifiering och registrering av den kapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande för den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer.

5. Medlemsstaterna ska på frivillig basis identifiera och registrera den kapacitet som den ställer till förfogande för den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer. Multinationella moduler som tillhandahålls av två eller flera medlemsstater ska registreras gemensamt av alla berörda medlemsstater.

6. Den kapacitet som registreras för att ingå i den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer ska göras tillgänglig för katastrofinsatser inom ramen för mekanismen genom att kommissionen lämnar en begäran via centrumet för katastrofberedskap. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla eventuella tvingande skäl till att denna kapacitet inte kan göras tillgänglig vid en viss katastrof.

7. Kapacitet som sätts in ska fortsätta att stå under medlemsstaternas ledning och befäl. Samordningen av de olika resurserna ska handhas av kommissionen via centrumet för katastrofberedskap. När kapaciteten inte är ianspråktagen inom ramen för mekanismen ska den vara tillgänglig för de förvaltande medlemsstaterna att använda för nationella ändamål.

8. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att insatserna inom ramen för den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer görs tillräckligt synliga.

Article 12

Åtgärdande av kritiska luckor

1. Kommissionen ska övervaka vilka framsteg som görs när det gäller uppfyllandet av kapacitetsmålen och i samarbete med medlemsstaterna identifiera luckor i den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer.

2. Kommissionen ska hjälpa medlemsstaterna att avhjälpa kapacitetsluckorna och att se till att detta sker på det sätt som är mest lämpligt och kostnadseffektivt, bl.a. genom att

a)      hjälpa berörda medlemsstater att utveckla sådan insatskapacitet som den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer antingen saknar helt eller endast kan göra tillgänglig i otillräcklig mängd,

b)      utveckla insatskapacitet på unionsnivå som kan fungera som en gemensam buffert mot gemensamma risker om en sådan lösning skulle vara den mest kostnadseffektiva.

3. All kapacitet som utvecklas i enlighet med denna artikel ska kontrolleras och förvaltas av de berörda medlemsstaterna. Kommissionen ska utarbeta mallar för avtal mellan kommissionen och berörda medlemsstater. Det är de medlemsstater som förvaltar kapaciteten ska ansvara för att den registreras i enlighet med de nationella förfarandena.

4. Denna kapacitet ska ingå i den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer. Den ska göras tillgänglig för katastrofinsatser inom ramen för mekanismen genom att kommissionen lämnar en begäran via centrumet för katastrofberedskap. När kapaciteten inte är ianspråktagen inom ramen för mekanismen ska den vara tillgänglig för de förvaltande medlemsstaterna att använda för nationella ändamål.

5. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att de insatser som utvecklats i enlighet med denna artikel görs tillräckligt synliga.

6. Kommissionen ska vartannat år underrätta Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts för att uppfylla kapacitetsmålen och avhjälpa kvarvarande kapacitetsluckor i den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer.

7. Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa följande bestämmelser när det gäller utveckling, förvaltning och underhåll av kapaciteten samt dess tillgängliggörande för alla medlemsstater genom mekanismen:

(a) Bestämmelser om stöd till medlemsstaterna för att utveckla sådan insatskapacitet som den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer antingen saknar helt eller endast kan göra tillgänglig i otillräcklig mängd.

(b) Bestämmelser om utveckling av insatskapacitet på unionsnivå som ska utgöra en gemensam buffert mot gemensamma risker.

(c) Bestämmelser om förvaltning och underhåll av den kapacitet som avses i a och b.

(d) Bestämmelser om hur den kapacitet som avses i a och b ska göras tillgänglig för alla medlemsstater genom mekanismen.

8. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 31.2.

Artikel 13

Utbildning, erfarenheter och kunskapsspridning

1. Kommissionen ska utföra följande uppgifter på området utbildning, erfarenheter och kunskapsspridning:

(a) Inrätta utbildningsprogram och ett utbildningsnätverk för civilskyddspersonal och annan personal som arbetar med katastrofhantering på områdena förebyggande, beredskap och katastrofinsatser i syfte att förbättra samordningen, samverkansförmågan och komplementariteten mellan modulerna och annan kapacitet som avses i artiklarna 8, 9 och 11 samt för att stärka kompetensen hos de experter som avses i punkt 7 d. Programmet ska innefatta gemensamma kurser och övningar samt ett utbytessystem för experter, varigenom enskilda experter kan bli utstationerade till styrkor i andra medlemsstater.

(b) Utarbeta riktlinjer för civilskyddsutbildning på unionsnivå och internationell nivå, bl.a. utbildning på områdena förebyggande, beredskap och katastrofinsatser.

(c) Anordna och stödja workshoppar, seminarier och pilotprojekt om viktiga aspekter rörande förebyggande, beredskap och katastrofinsatser.

(d) Inrätta ett program som bygger på erfarenheterna från insatser, övningar och utbildning inom ramen för mekanismen, bl.a. relevanta aspekter rörande förebyggande, beredskap och katastrofinsatser, sprida dessa erfarenheter och vid behov även omsätta dem i praktiken.

(e) Stimulera och främja införande och användning av ny teknik inom ramen för mekanismen.

2. Kommissionen kan på begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller FN eller något av dess organ ge stöd till rådgivning om förebyggande och beredskap genom att sända ut en expertgrupp på plats.

KAPITEL IV

Insatser

Artikel 14

Anmälan av större katastrofer inom unionen

1. Vid en större katastrof inom unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, som orsakar eller kan orsaka gränsöverskridande effekter, ska den medlemsstat i vilken katastrofen har inträffat eller kan komma att inträffa utan dröjsmål anmäla detta till kommissionen och de medlemsstater som eventuellt berörs av katastrofen.

Första stycket ska inte gälla om anmälningsskyldigheten redan har uppfyllts inom ramen för relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen eller Europeiska atomenergigemenskapens lagstiftning eller inom ramen för befintliga internationella avtal.

2. Vid en större katastrof inom unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, som kan leda till att en eller flera medlemsstater begär bistånd, ska den medlemsstat i vilken katastrofen har inträffat eller kan komma att inträffa utan dröjsmål anmäla detta till kommissionen, om det kan förväntas att en begäran om bistånd kommer att inges genom centrumet för katastrofberedskap, så att kommissionen vid behov kan informera övriga medlemsstater och aktivera de behöriga avdelningarna inom kommissionen.

3. Anmälan enligt punkterna 1 och 2 ska, när så är lämpligt, göras via Cecis.

Artikel 15

Tillvägagångssätt vid en större katastrof inom unionen

1. När en större katastrof inträffar inom unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, kan en medlemsstat begära bistånd genom centrumet för katastrofberedskap. Begäran ska vara så specifik som möjligt.

2. I situationer med förhöjd risk kan en medlemsstat även begära bistånd i form av tillfällig förhandsutplacering av insatskapacitet.

3. När kommissionen mottar en begäran om bistånd ska den på lämpligt sätt och utan dröjsmål

(a) vidarebefordra begäran till de övriga medlemsstaternas kontaktpunkter,

(b) samla in kontrollerad information om katastrofen och sprida denna till medlemsstaterna,

(c) föreslå en insatsplan som baserar sig på behoven på plats och på beredskapsplaner som utarbetats på förhand och uppmana medlemsstaterna att sätta in specifik kapacitet från den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med planen,

(d) underlätta mobiliseringen av grupper, experter, moduler och insatsstöd som inte faller inom ramen för den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer,

(e) vidta sådana ytterligare åtgärder som kan vara nödvändiga för att det mål som anges i artikel 3.1 c ska kunna uppnås.

4. En medlemsstat till vilken en begäran om bistånd riktas ska omgående avgöra huruvida den har möjlighet att lämna begärt bistånd och underrätta den begärande medlemsstaten om detta genom Cecis och då ange omfattningen av och villkoren för det bistånd som den kan komma att lämna. Centrumet för katastrofberedskap ska hålla medlemsstaterna underrättade.

5. Den medlemsstat som begär bistånd ska ha ansvaret för att leda biståndsinsatserna. Myndigheterna i den medlemsstat som begär bistånd ska fastställa riktlinjer och, vid behov, ramarna för de uppgifter som anförtros insatsmodulerna eller annan insatskapacitet. Genomförandets praktiska detaljer ska överlåtas åt den ansvariga person som utses av den medlemsstat som lämnar bistånd. Den begärande medlemsstaten kan även begära att en expertgrupp sätts in för att hjälpa till med bedömningsarbetet, underlätta samordningen på plats (mellan medlemsstaternas grupper), tillhandahålla teknisk rådgivning eller för att alltefter behov ge stöd till utförandet av varje annan uppgift.

6. Den begärande medlemsstaten ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det ges värdnationsstöd till det anländande biståndet.

Artikel 16

Främjande av samstämmighet i insatserna vid större katastrofer utanför unionen

1. Vid en större katastrof utanför unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, kan det drabbade landet, FN och dess organ eller en relevant internationell organisation begära bistånd genom centrumet för katastrofberedskap.

2. Kommissionen ska bidra till att det skapas samstämmighet i biståndet genom följande åtgärder.

(a) Föra en fortlöpande dialog med medlemsstaternas kontaktpunkter för att sörja för ett effektivt och samstämmigt europeiskt civilskyddsbidrag genom mekanismen till det samlade hjälparbetet, vilket bl.a. inbegriper

– information utan dröjsmål till medlemsstaterna om framställningarna om bistånd i deras helhet,

– stöd till en gemensam läges- och behovsbedömning, teknisk rådgivning eller till underlättande av samordningen av biståndet på plats genom en utsänd expertgrupp,

– utbyte av relevanta bedömningar och analyser med alla berörda aktörer,

– tillhandahållande av en översikt över det bistånd som erbjuds av medlemsstaterna och andra aktörer,

– rådgivning om den typ av bistånd som krävs för att se till att det bistånd som lämnas motsvarar behovsbedömningarna,

– hjälp med att lösa praktiska svårigheter i samband med tillhandahållandet av biståndet, t.ex. rörande transitering och tullar.

(b) Omedelbart föreslå en insatsplan som baserar sig på behoven på plats och på beredskapsplaner som utarbetats på förhand och uppmana medlemsstaterna att sätta in specifik kapacitet från den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med planen.

(c) Hålla kontakt med det drabbade tredjelandet om närmare tekniska aspekter såsom det exakta behovet av bistånd, godtagandet av erbjudanden och de praktiska formerna för mottagningen och fördelningen av biståndet lokalt.

(d) Hålla kontakt och samarbeta med FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (UNOCHA) och med andra relevanta aktörer som bidrar till det samlade hjälparbetet för att maximera synergieffekterna, eftersträva inbördes komplementaritet och undvika dubbelarbete och luckor i arbetet.

(e) Hålla kontakt med alla berörda aktörer, särskilt under avslutningsfasen av en biståndsinsats som genomförs inom ramen för mekanismen, för att underlätta ett smidig överlämnande.

3. Utan att det påverkar kommissionens roll såsom denna definieras i punkt 2 eller på kravet att insatserna inom ramen för mekanismen ska sättas in med omedelbar verkan ska kommissionen så snart mekanismen aktiveras underrätta den europeiska avdelning för yttre åtgärder så att det blir möjligt att skapa samstämmighet mellan civilskyddsinsatsen i fråga och unionens förbindelser i stort med det drabbade landet.

4. På plats ska det om så är nödvändigt hållas kontakt med unionens delegation så att denna kan underlätta förbindelserna med det drabbade landets regering. Vid behov ska unionens delegation tillhandahålla logistiskt stöd till den civilskyddsexpertgrupp som avses i punkt 2 a andra strecksatsen.

5. En medlemsstat till vilken en begäran om bistånd riktas ska omgående avgöra huruvida den har möjlighet att lämna begärt bistånd och underrätta centrumet för katastrofberedskap om detta genom Cecis och då ange omfattningen av och villkoren för det bistånd som den kan komma att lämna. Centrumet för katastrofberedskap ska hålla medlemsstaterna underrättade.

6. Insatser enligt denna artikel får antingen genomföras som en oberoende biståndsinsats eller som ett bidrag till en insats som leds av en internationell organisation. Unionens samordningsinsatser ska vara helt integrerade i den övergripande samordning som handhas av UNOCHA, om detta organ deltar, och respektera dess ledande roll.

7. Mekanismen ska även tillhandahålla stöd till konsulärt bistånd till unionens medborgare vid större katastrofer i tredjeland om detta begärs av

(a) en medlemsstats konsulära myndigheter för dess egna medborgare,

(b) den huvudansvariga medlemsstaten eller den medlemsstat som samordnar biståndet för alla unionsmedborgare.

Detta slags bistånd får begäras särskilt i de fall det behövs för skydd av unionsmedborgare vars medlemsstat inte är representerad i enlighet med rådets direktiv 2012/X/EU[36].

8. Kommissionen får när så är lämpligt på fall till fall-basis utföra ytterligare uppgifter i syfte att skapa samstämmighet i biståndet.

9. Samordningen genom mekanismen ska inte påverka vare sig de bilaterala kontakterna mellan medlemsstaterna och det drabbade landet eller samarbetet mellan medlemsstaterna och FN. De bilaterala kontakterna får dock användas för att bidra till samordningen genom mekanismen.

10. Kommissionens roll enligt denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas behörighet och ansvar för sina grupper, moduler och annat stöd, inklusive militär kapacitet. Framför allt får inte kommissionens stöd till samordningen leda till att det ges order till medlemsstaternas grupper, moduler och annat bistånd som ska sättas in frivilligt i enlighet med samordningen på högkvartersnivå och på plats.

11. Synergieffekter med andra unionsinstrument ska eftersträvas, särskilt med åtgärder som finansieras i enlighet med förordning (EG) nr 1257/96.

12. Medlemsstater som tillhandahåller sådant katastrofbistånd som avses i punkt 1 ska hålla centrumet för katastrofberedskap fullt underrättat om sin verksamhet.

13. Medlemsstaternas grupper och moduler på plats som deltar i insatser inom ramen för mekanismen ska hålla nära kontakt med centrumet för katastrofberedskap och de expertgrupper som sänts ut på plats i enlighet med punkt 2 a andra strecksatsen.

Artikel 17

Stöd på plats

1. Kommissionen kan välja ut, utse och sända ut en expertgrupp bestående av experter som ställs till förfogande av medlemsstaterna, kommissionen och unionens övriga tjänster och organ, UNOCHA eller någon annan internationell organisation beroende på uppdragets karaktär, när en sådan grupp ska sättas vid en större katastrof i unionen i enlighet med artikel 15.5 eller till följd av en begäran om förebyggande- och beredskapsexpertis i enlighet med artikel 13.2.

2. Punkt 1 är även tillämplig i de fall kommissionen ger stöd till en gemensam läges- och behovsbedömning eller till underlättande av samordningen av biståndet på plats genom en utsänd expertgrupp i enlighet med artikel 16.2 andra strecksatsen.

3. Expertgruppen ska väljas ut och utses i enlighet med följande förfarande:

(a) Medlemsstaterna ska utse de experter som, under deras ansvar, kan ingå i en expertgrupp.

(b) Kommissionen ska välja ut gruppens experter och ledare på grundval av deras kvalifikationer och erfarenhet, inbegripet deras utbildningsnivå när det gäller mekanismen, tidigare erfarenhet av uppdrag inom mekanismen och annat internationellt hjälparbete. Urvalet ska även grundas på andra kriterier, däribland språkkunskaper, så att gruppen som helhet förfogar över de kunskaper som krävs i den specifika situationen.

4. Om expertgrupper sätts in, ska de underlätta samordningen mellan medlemsstaternas insatsstyrkor och upprätta kontakt med de behöriga myndigheterna i den begärande staten. Centrumet för katastrofberedskap ska hålla tät kontakt med expertgrupperna och ge dem såväl vägledning som logistiskt stöd och annat stöd.

5. När så är lämpligt får kommissionen tillhandahålla logistiskt stöd och biståndskapacitet för att stödja expertgrupper, moduler från medlemsstaterna och annan insatskapacitet som sätts in inom ramen för mekanismen.

Artikel 18

Transporter

1. Kommissionen kan ge stöd till medlemsstaterna så att de får tillgång till utrustning och transportresurser genom att

(a) tillhandahålla och utbyta information om utrustning och transportresurser som medlemsstaterna kan ställa till förfogande, i syfte att underlätta sammanförandet i en pool av sådan utrustning eller sådana transportresurser,

(b) hjälpa medlemsstater med att identifiera, och underlätta deras tillgång till, sådana transportresurser som eventuellt är tillgängliga från annat håll, även på den kommersiella marknaden,

(c) hjälpa medlemsstater med att identifiera sådan utrustning som eventuellt är tillgänglig från andra håll, även på den kommersiella marknaden.

2. Kommissionen kan komplettera de transporter som medlemsstaterna tillhandahåller genom att tillhandahålla de ytterligare transportresurser som är nödvändiga för att sörja för snabba insatser vid större katastrofer.

KAPITEL V

Finansiella bestämmelser

Artikel 19

Budgetmedel

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av detta beslut för perioden 2014–2020 ska vara 513 000 000 euro i löpande priser.

Detta referensbelopp finansieras med 276 000 000 euro i löpande priser från budgetrubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” och med 237 000 000 euro i löpande priser från budgetrubrik 4 ”EU i världen” i den fleråriga budgetramen.

2. Medel som härrör från återbetalningar från mottagare av katastrofinsatser ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 18.2 i budgetförordningen.

3. Det anslag som anges i punkt 1 kan också täcka sådana utgifter för förberedande insatser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av programmet och uppfyllandet av dess mål.

Det kan röra sig om bl.a. studier, expertmöten, informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet institutionell information om Europeiska unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till de allmänna målen i detta beslut, utgifter som gäller IT-nätverk för behandling och utbyte av information (bl.a. sammankoppling med befintliga och framtida sektorsövergripande system för datautbyte och därmed sammanhängande utrustning) samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av programmet.

Artikel 20

Stödberättigade allmänna åtgärder

Följande allmänna åtgärder är berättigade till finansiellt bistånd:

(a) Studier, undersökningar, utarbetande av modeller och scenarier i syfte att underlätta utbyte av kunskaper, bästa praxis och information samt för att förbättra verksamheten vad gäller förebyggande, beredskap och effektiva insatser.

(b) Utbildning, övningar, workshoppar, personal- och expertutbyte, uppbyggnad av nätverk, demonstrationsprojekt och tekniköverföring för att förbättra verksamheten vad gäller förebyggande, beredskap och effektiva insatser.

(c) Övervaknings-, bedömnings- och utvärderingsåtgärder.

(d) Åtgärder för att informera, utbilda och medvetandegöra allmänheten och därtill hörande informationsverksamhet för att minska konsekvenserna av katastrofer för unionens medborgare och hjälpa dessa att skydda sig mer effektivt.

(e) Inrättande av ett program som bygger på erfarenheter från insatser och övningar inom ramen för mekanismen, bl.a. på de områden som är relevanta när det gäller förebyggande och beredskap.

(f) Informationsåtgärder och kampanjer för att göra det europeiska civilskyddsarbetet när det gäller förebyggande, beredskap och insatser mer synligt.

Artikel 21

Stödberättigade förebyggande- och beredskapsåtgärder

Följande förebyggande- och beredskapsåtgärder är berättigade till finansiellt bistånd:

(a) Utarbetande av riskhanteringsplaner och en risköversikt på unionsnivå.

(b) Arbete med att hålla centrumet för katastrofberedskap handlingsberett i enlighet med artikel 7 a så att insatser snabbt kan vidtas vid en större katastrof.

(c) Uppbyggnad och upprätthållande av en snabbinsatsförmåga genom ett nätverk av utbildade experter från medlemsstaterna som med kort varsel ska kunna rycka in och bistå centrumet för beredskap i dess övervaknings-, informations- och samordningsuppgifter.

(d) Upprättande och underhåll av Cecis och verktyg för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan centrumet för katastrofberedskap och medlemsstaternas kontaktpunkter och andra deltagare i mekanismen.

(e) Bidrag till att utvecklingen av uppspårnings-, varnings- och alarmsystemen för katastrofer i syfte att göra det möjligt att snabbt sätta in insatser och att koppla samman dessa system både med varandra och med centrumet för katastrofberedskap och Cecis. Dessa system ska beakta och bygga på befintliga och framtida källor och system för information, övervakning och uppspårning.

(f) Planering av insatser inom ramen för mekanismen, vilket bl.a. omfattar utarbetande av referensscenarier och beredskapsplaner samt kartläggning av kapacitet.

(g) Inrättande och upprätthållande av en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i enlighet med artikel 11.

Unionens finansiella bidrag till åtgärder enligt denna punkt ska ha formen av en enhetskostnad som fastställs för varje typ av kapacitet och får utgöra högst 25 % av den totala stödberättigande kostnaden.

(h) Identifiering och fyllande av luckor i den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med artikel 12.

Åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt ska grunda sig på en ingående behovsanalys och kostnads-nyttoanalys för varje typ av kapacitet, varvid hänsyn även ska tas till sannolikheten för att en viss typ av risk inträffar och vilka verkningar detta i så fall får. Unionens finansiella bidrag för sådana åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt får uppgå till högst 85 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

(i) Säkerställande av att den logistiska kapacitet finns tillgänglig som behövs för att ge tekniskt bistånd och stöd till den europeiska insatskapaciteten, expertgrupper, andra moduler och annan insatskapacitet inom ramen för mekanismen, samt till andra aktörer på plats.

(j) Bistå medlemsstaterna med att förhandsutplacera katastrofinsatsresurser i logistiska knutpunkter inom unionen.

Artikel 22

Stödberättigade insatser

Följande insatser är berättigade till finansiellt bistånd:

(a) Utsändande av expertgrupper och den utrustning dessa behöver i enlighet med artikel 17.

(b) Insättande av den kapacitet som avses i artikel 21 g, h och i vid en större katastrof på begäran av kommissionen via centrumet för katastrofberedskap.

(c) Stöd till medlemsstaterna när det gäller tillgång till utrustning, transportresurser och därmed sammanhängande logistik i enlighet med artikel 23.

(d) Alla andra stödåtgärder och kompletterande åtgärder som kan komma att krävas inom ramen för mekanismen för att uppnå det mål som anges i artikel 3.1 c.

Artikel 23

Stödberättigade åtgärder när det gäller utrustning, transportresurser och därmed sammanhängande logistik

1. Följande åtgärder för att ge tillgång till utrustning, transportresurser och därmed sammanhängande logistik är berättigade till finansiellt bistånd:

(a) Tillhandahållande och utbyte av information om vilken utrustning och transportresurser som medlemsstaterna kan ställa till förfogande, i syfte att underlätta sammanförandet i en pool av denna utrustning och dessa transportresurser.

(b) Hjälp till medlemsstater med att identifiera, och underlätta deras tillgång till, sådana transportresurser som eventuellt är tillgängliga från annat håll, även på den kommersiella marknaden.

(c) Hjälp till medlemsstater med att identifiera sådan utrustning som eventuellt är tillgänglig från andra håll, även på den kommersiella marknaden.

(d) Finansiering av transportresurser och därmed sammanhängande logistik som behövs för att säkerställa snabba insatser vid en större katastrof. Dessa åtgärder ska vara berättigade till ekonomiskt bistånd endast om följande villkor är uppfyllda:

· Det har lämnats en begäran om bistånd inom ramen för mekanismen i enlighet med artiklarna 15 och 16.

· De kompletterande transportresurserna är nödvändiga för att säkerställa att de katastrofinsatser som vidtas inom ramen för mekanismen är effektiva.

· Biståndet verkligen svarar mot de behov som identifierats av centrumet för katastrofberedskap och tillhandahålls i enlighet med rekommendationerna från detta centrum när det gäller tekniska specifikationer, kvalitet, tidsplan och villkor för tillhandahållande.

· Biståndet inom ramen för ordningen har godkänts av det begärande landet, FN och dess organ eller någon annan relevant internationell organisation.

· Biståndet, när det rör sig om en katastrof i tredjeland, kompletterar unionens humanitära bistånd i övrigt i det fall sådant tillhandahålls.

2. Unionens finansiella stöd till transportresurser och därmed sammanhängande logistik får uppgå till högst 85 % av de totala stödberättigande kostnaderna. Unionens finansiella stöd till transportresurser och därmed sammanhängande logistik får uppgå till högst 100 % om följande villkor är uppfyllda:

(a) Kostnaderna avser logistiska operationer vid logistiska knutpunkter (bl.a. lastning och lossning av gods och hyra av lager).

(b) Kostnaderna avser lokala transporter och är nödvändiga för sammanförandet av kapaciteten eller för att samordna tillhandahållandet av biståndet.

(c) Kostnaderna avser transport av sådan kapacitet som avses i artikel 21 g, h och i.

3. I de fall en transport och den därmed sammanhängande logistiken omfattar flera medlemsstater kan en medlemsstat agera huvudansvarig medlemsstat genom att begära finansiellt bistånd för transporten i dess helhet.

4. När en medlemsstat begär bistånd genom mekanismen får den även begära finansiellt stöd från unionen för transportkapacitet belägen utanför det egna territoriet.

5. När en medlemsstat begär att kommissionen ska ingå kontraktet för transporten och de därmed sammanhängande logistiska tjänsterna kan kommissionen begära delvis återbetalning av kostnaderna i enlighet med de finansieringssatser som anges i punkterna ovan.

Artikel 24

Mottagare

Bidrag enligt detta beslut får beviljas privaträttsliga och offentligrättsliga juridiska personer.

Artikel 25

Olika slag av finansiell medverkan och genomförandeförfaranden

1. Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med budgetförordningen.

2. Finansiellt bistånd enligt detta beslut kan tillhandahållas i alla de former som anges i budgetförordningen, bl.a. bidrag, återbetalning av utgifter, offentlig upphandling och bidrag till förvaltningsfonder.

3. För att genomföra detta beslut ska kommissionen anta årliga arbetsprogram i enlighet med det förfarande som anges i artikel 31.2, utom för sådana åtgärder som faller inom ramen för kapitel IV, vilka inte kan förutses. Dessa program ska fastställa mål, förväntade resultat, genomförandemetod och totalt belopp. De ska även innehålla en beskrivning av de insatser som ska finansieras, vägledande uppgifter om anslagen till varje insats och en vägledande tidsplan för genomförandet. När det gäller bidrag ska de ange prioriteringar, de viktigaste utvärderingskriterierna och högsta samfinansieringssats.

Artikel 26

Komplementaritet och samstämmighet i unionens åtgärder

1. Åtgärder som får ekonomiskt bistånd inom ramen för detta beslut ska inte få stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.

Kommissionen ska säkerställa att de som ansöker om och de som får ekonomiskt bistånd enligt detta beslut informerar kommissionen om vilket ekonomiskt bistånd de erhåller från andra källor, inklusive Europeiska unionens allmänna budget, och om pågående ansökningar om sådant stöd.

2. Synergieffekter och komplementaritet med andra instrument inrättade av unionen ska eftersträvas. Vid insatser i tredjeländer ska kommissionen säkerställa komplementaritet och samstämmighet mellan de åtgärder som finansieras enligt detta beslut och de åtgärder som finansieras enligt förordning (EG) nr 1257/96.

3. När stöd inom ramen för mekanismen bidrar till en vidare humanitär insats som genomförs av unionen ska de åtgärder som får ekonomiskt bistånd enligt detta beslut överensstämma med de humanitära principer som anges i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.

Artikel 27

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1. Kommissionen ska agera för att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt det här beslutet, genom att vidta förebyggande åtgärder, utföra effektiva kontroller och – om oriktigheter upptäckts – återkräva felaktigt utbetalda medel, samt fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid behov.

2. Kommissionen, dess företrädare och revisionsrätten ska ha rätt att granska stödjande handlingar och utföra kontroller på plats hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU-finansiering enligt det här beslutet.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av EU-finansiering, i syfte att utröna om bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras med EU-medel påverkats av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadat unionens ekonomiska intressen.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra stycket ska rätten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i sådana samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av det här beslutet.

KAPITEL VI

Allmänna bestämmelser

Artikel 28

Deltagande av tredjeländer och internationella organisationer

1.         Mekanismen ska vara öppen för följande länder:

(a) De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), varvid deltagandet sker på de villkor som anges i EES-avtalet, samt andra europeiska länder om det finns avtal och förfaranden som tillåter detta.

(b) Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, varvid deltagandet ska ske i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtalet och associeringsrådsbeslutet för respektive land, eller i liknande arrangemang.

2.         Sådant finansiellt bistånd som avses i artikel 20 och artikel 21 a–f kan även beviljas för länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt potentiella kandidatländer som inte omfattas av mekanismen.

3.         Internationella och regionala organisationer får medverka i åtgärder inom ramen för mekanismen om det finns ett relevant bilateralt eller multilateralt avtal mellan den berörda organisationen och unionen som tillåter detta.

Artikel 29

Behöriga myndigheter

Medlemsstaterna ska för tillämpningen av detta beslut utse behöriga myndigheter och informera kommissionen om detta.

Artikel 30

Genomförandeakter

1. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att närmare ange följande:

(a) Funktionssättet för det centrum för katastrofberedskap som inrättas i enlighet med artikel 7 a.

(b) Funktionssättet för Cecis som förvaltas i enlighet med artikel 7 b.

(c) Bestämmelser för de expertgrupper som föreskrivs i artikel 17, inbegripet de villkor enligt vilka experterna väljs ut.

(d) Bestämmelser om fastställandet av de moduler som föreskrivs i artikel 8.

(e) Bestämmelser om resurser som finns tillgängliga för biståndsinsatser i enlighet med artikel 9.

(f) Funktionssättet för den europeiska insatskapacitet vid katastrofer i form av en frivillig pool som föreskrivs i artikel 11.

(g) Bestämmelser om identifiering och fyllande av luckor i den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med artikel 12.

(h) Bestämmelser om det utbildningsprogram som föreskrivs i artikel 13.

(i) Bestämmelser om de insatser inom unionen som genomförs i enlighet med artikel 15 samt de insatser utanför unionen som genomförs i enlighet med artikel 16.

(j) Bestämmelser om transporter i enlighet med artiklarna 18 och 23.

2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2.

Artikel 31

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska gälla.

Artikel 32

Utvärdering

1. Genomförandet av de åtgärder som får ekonomiskt bistånd ska regelbundet kontrolleras.

2. Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av detta beslut och till Europaparlamentet och rådet överlämna följande:

(a) En interimsutvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av detta beslut senast den 30 juni 2017.

(b) Ett meddelande om fortsatt tillämpning av detta beslut senast den 31 december 2018.

(c) En utvärderingsrapport efter mekanismens avslutande senast den 31 december 2021.

Slutsatserna ska vid behov åtföljas av förslag till ändring av detta beslut.

KAPITEL VII

Slutbestämmelser

Artikel 33

Övergångsbestämmelser

1. Åtgärder som inleds före den 1 januari 2014 på grundval av beslut 2007/162/EG, Euratom[37] ska när så är relevant fortsätta att förvaltas i enlighet med det beslutet.

2. Medlemsstaterna ska se till att övergången mellan de åtgärder som genomförs inom ramen för det tidigare finansiella instrumentet för civilskydd och de som genomförs i enlighet med de nya bestämmelserna sker på ett smidigt sätt på nationell nivå.

Artikel 34

Upphävande

Beslut 2007/779/EG, EKSG, Euratom ska upphöra att gälla. Artiklarna 1–14 i beslut 2007/162/EG, Euratom ska fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2013, dock utan att det påverkar tillämpningen av artikel 33.1.

Hänvisningar till det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till det här beslutet och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 35

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 19–27 (finansiella bestämmelser) ska dock tillämpas först från och med den 1 januari 2014.

Artikel 36

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlaments vägnar                       På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA 1

Jämförelsetabell

Rådets beslut 2007/162/EG, Euratom. || Rådets beslut 2007/779/EG, Euratom. || Detta beslut

Artikel 1.1 || || _

Artikel 1.2 || || Artikel 1.4

Artikel 1.3 || || _

Artikel 1.4 || || Artikel 2.3

|| Artikel 1.1 || _

|| Artikel 1.2 första stycket || Artikel 1.2

|| Artikel 1.2 andra stycket || Artikel 1.6

Artikel 2.1 || || Artikel 2.1

Artikel 2.2 || || Artikel 2.2

Artikel 2.3 || || Artikel 1.7

|| Artikel 2.1 || _

|| Artikel 2.2 || Artikel 13.1 a

|| Artikel 2.3 || Artikel 13.1 c

|| Artikel 2.4 || Artikel 7 d

|| Artikel 2.5 || Artikel 7 a

|| Artikel 2.6 || Artikel 7 b

|| Artikel 2.7 || Artikel 7 c

|| Artikel 2.8 || Artikel 18.1

|| Artikel 2.9 || Artikel 18.2

|| Artikel 2.10 || Artikel 16.7

|| Artikel 2.11 || _

Artikel 3 || Artikel 3 || Artikel 4

Artikel 4.1 || || Artikel 20

Artikel 4.2 a || || Artikel 22 a

Artikel 4.2 b || || Artikel 22 c och artikel 23.1 a–c

Artikel 4.2 c || || Artikel 23.1 d

Artikel 4.3 || || Artikel 23.2

Artikel 4.4 || || Artikel 30.1 j

|| Artikel 4.1 || Artikel 9.1

|| Artikel 4.2 || Artikel 9.2

|| Artikel 4.3 || Artikel 8.1 och 8.2

|| Artikel 4.4 || Artikel 9.3

|| Artikel 4.5 || Artikel 9.4

|| Artikel 4.6 || Artikel 9.5

|| Artikel 4.7 || Artikel 9.8

|| Artikel 4.8 || Artikel 9.6

Artikel 5 || || Artikel 24

|| Artikel 5.1 || Artikel 7 a

|| Artikel 5.2 || Artikel 7 b

|| Artikel 5.3 || Artikel 7 c

|| Artikel 5.4 || Artikel 7 d

|| Artikel 5.5 || artikel 13.1 a

|| Artikel 5.6 || _

|| Artikel 5.7 || Artikel 13.1 d

|| Artikel 5.8 || Artikel 13.1 e

|| Artikel 5.9 || Artikel 18

|| Artikel 5.10 || Artikel 7 e

|| Artikel 15.11 || Artikel 7 g

Artikel 6.1 || || Artikel 25.1

Artikel 6.2 || || Artikel 25.2

Artikel 6.3 || || Artikel 25.3 andra och tredje meningen

Artikel 6.4 || || Artikel 25.3 andra och tredje meningen

Artikel 6.5 || || Artikel 25.3 första meningen

Artikel 6.6 || || _

|| Artikel 6 || Artikel 14

Artikel 7 || || Artikel 28.1

|| Artikel 7.1 || Artikel 15.1

|| Artikel 7.2 || Artikel 15.3

|| Artikel 7.2 a || Artikel 15.3 a

|| Artikel 7.2 c || Artikel 15.3 b

|| Artikel 7.2 b || Artikel 15.3 d

|| Artikel 7.3 första och tredje meningen || Artikel 15.4 och artikel 16.5

|| Artikel 7.4 || Artikel 15.5

|| Artikel 7.5 || _

|| Artikel 7.6 || Artikel 17.4 första meningen

Artikel 8 || || Artikel 26

|| Artikel 8.1 första stycket || Artikel 16.1

|| Artikel 8.1 andra stycket || Artikel 16.6 första meningen

|| Artikel 8.1 tredje stycket || _

|| Artikel 8.1 fjärde stycket || _

|| Artikel 8.2 || Artikel 16.3

|| Artikel 8.3 || _

|| Artikel 8.4 a || Artikel 16.2 a

|| Artikel 8.4 b || Artikel 16.2 c

|| Artikel 8.4 c || Artikel 16.2 d

|| Artikel 8.4 d || Artikel 16.2 e

|| Artikel 8.5 || Artikel 16.8

|| Artikel 8.6 första stycket || Artikel 17.1 och 17.3 b

|| Artikel 8.6 andra stycket || Artikel 17.4 andra meningen

|| Artikel 8.7 första stycket || _

|| Artikel 8.7 andra stycket || Artikel 16.6 andra meningen

|| Artikel 8.7 tredje stycket || Artikel 16.9

|| Artikel 8.7 fjärde stycket || Artikel 16.11

|| Artikel 8.7 femte stycket || _

|| Artikel 8.8 || Artikel 16.10

|| Artikel 8.9 a || Artikel 16.12

|| Artikel 8.9 b || Artikel 16.13

Artikel 9 || || Artikel 16.6

|| Artikel 9 || Artikel 18

Artikel 10 || || Artikel 19.3

|| Artikel 10 || Artikel 28

Artikel 11 || || _

|| Artikel 11 || Artikel 29

Artikel 12.1 || || Artikel 27.1

Artikel 12.2 || || _

Artikel 12.3 || || _

Artikel 12.4 || || _

Artikel 12.5 || || _

|| Artikel 12.1 || Artikel 30.1 e

|| Artikel 12.2 || Artikel 30.1 a

|| Artikel 12.3 || Artikel 30.1 b

|| Artikel 12.4 || Artikel 30.1 c

|| Artikel 12.5 || Artikel 30.1 h

|| Artikel 12.6 || Artikel 30.1 d

|| Artikel 12.7 || _

|| Artikel 12.8 || _

|| Artikel 12.9 || Artikel 30.1 i

Artikel 13 || Artikel 13 || Artikel 31

Artikel 14 || || Artikel 19

Artikel 15 || Artikel 14 || Artikel 32

|| Artikel 15 || Artikel 34

Artikel 16 || || Artikel 35.2

Artikel 17 || Artikel 16 || Artikel 36

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en civilskyddsmekanism för unionen.

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[38]

Politikområde/verksamhet som berörs:

23 03 – Finansiellt instrument för civilskydd

1.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[39]

ü Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Beslutet inrättar en civilskyddsmekanism för unionen som har till syfte att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet så att de system för förebyggande, beredskap och insatser som används vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor kan fungera bättre.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr1

Uppnå ett gott skydd mot katastrofer genom att förebygga dessa och begränsa deras verkningar och genom att skapa en förebyggandekultur.

Specifikt mål nr 2

ÖKA UNIONENS BEREDSKAP INFÖR KATASTROFER.

Specifikt mål nr 3

UNDERLÄTTA SNABBA OCH EFFEKTIVA KATASTROFINSATSER I SAMBAND MED ATT DET INTRÄFFAR ELLER RISKERAR ATT INTRÄFFA EN STÖRRE KATASTROF.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

23 03 – Finansiellt instrument för civilskydd

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget kommer att  

- göra det möjligt för unionen att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet genom en civilskyddsmekanism för unionen (mekanismen) under giltighetstiden för den fleråriga budgetramen 2014–2020, särskilt genom

a) åtgärder för att förebygga eller minska effekterna av en katastrof,

b) åtgärder som ska öka EU:s beredskap för insatser vid katastrofer, inbegripet åtgärder för att öka EU-medborgarnas medvetenhet,

c) åtgärder på området katastrofbistånd inom ramen för mekanismen.

Förslaget kommer att göra det möjligt att fortsätta den verksamhet på området förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer som faller inom ramen för rådets beslut 2007/779/EG, Euratom och finansieras genom det finansiella instrumentet för civilskydd (2007/162/EG, Euratom). Till detta hör inrättandet av en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form av på förhand utvald kapacitet som ställs till förfogande av medlemsstaterna, inrättandet av ett europeiskt centrum för katastrofberedskap, förstärkning och förbättring av transportarrangemangen och stöd till medlemsstaterna i utarbetandet av nationella riskhanteringsplaner.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Specifikt mål: Uppnå ett gott skydd mot katastrofer genom att förebygga dessa och begränsa deras verkningar och genom att skapa en förebyggandekultur.

1. Antal medlemsstater som har en nationell riskbedömning och en nationell riskhanteringsplan.

2. Antal och typer av studier och projekt för att förbättra kunskapsbasen.

3. Användandet av ny teknik.

Specifikt mål: Öka unionens beredskap inför katastrofer.

1. Antal experter med nödvändiga kvalifikationer.

2. Antal utbildningar och övningar och typer av kurser som ingår i utbildningsprogrammet.

3. Antalet utbyten inom EU:s utbildningsnätverk.

4. Antal och typer av resurser som valts ut till den frivilliga poolen (den europeiska insatskapaciteten).

5. Antal medlemsstater som ställt resurser till förfogande för poolen.

6. I vilken utsträckning EU samfinansierat de resurser som ingår i poolen.

7. Antal och typer av kritiska luckor i kapaciteten som identifierats.

8. Antal och typ av luckor som fyllts med respektive utan EU-finansiering.

9. Att kommissionen, med stöd av medlemsstaterna, utarbetat referensscenarier för katastrofer inom och utanför EU, vilka ska täcka hela listan av potentiella större katastrofer.

10. Att kommissionen, med stöd av medlemsstaterna, utarbetat en heltäckande inventering av de resurser som finns tillgängliga i medlemsstaterna och en analys av vilka luckor som finns.

Specifikt mål: Underlätta snabba och effektiva katastrofinsatser insatser i samband med att det inträffar eller riskerar att inträffa en större katastrof.

1. Insatshastighet: Tidsåtgången mellan det att begäran om bistånd lämnas och det att biståndet sätts in på plats och bedömnings/samordningsgrupperna är fullt operativa.

2. Insatta resurser från poolen i förhållande till de ytterligare ad hoc-resurser som erbjuds av medlemsstaterna.

3. Hur många av behoven med högsta prioritet som uppfyllts.

4. Antal och omfattning på transportbidragen och tjänsterna.

5. Tidsåtgången för att behandla varje enskild begäran om bistånd/tjänster samt den totala tidsåtgången för hanteringen av de finansiella operationerna.

6. I vilken utsträckning EU samfinansierat transportoperationerna (bl.a. den genomsnittliga procentsatsen per operation).

7. Hur stor del av den totala transportkostnaden som samfinansierats med EU-medel.

8. Antal bidrag/tjänster och det totala beloppet i EU-samfinansiering för transporter som beviljats drabbade medlemsstater.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

EU:s civilskyddspolitik grundar sig på rådets beslut 2007/779/EG, Euratom som gäller på obegränsad tid och rådets beslut 2007/162/EG, Euratom. Det sistnämnda beslutet, som avser finansieringen av de åtgärder som genomförs inom ramen för mekanismen, löper ut 2013.

För att förenkla regelverket har de båda lagförslagen slagits samman till ett enda lagförslag som har till syfte att förbättra och förstärka unionens civilskyddsmekanism under giltighetstiden för den fleråriga budgetramen 2014–2020.

Detta förslag bygger på de två rättsakter som för närvarande styr civilskyddet samt 2010 års meddelande Förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer: civilskyddets och det humanitära biståndets roll och beaktar de brister som identifierats i den övergripande utvärderingen av civilskyddslagstiftningen under perioden 2007–2009.

Förslaget ska stödja sådana åtgärder som genomförs för att fylla de luckor som identifierats vid utvärderingen. Förslagets viktigaste åtgärder:

1) Inrättande av ett centrum för katastrofberedskap som ska vara handlingsberett dygnet runt och året runt och stå till medlemsstaternas och kommissionens tjänst för att utföra uppdrag inom ramen för mekanismen.

2) Övergång från ett reaktivt och ad hoc-baserat tillvägagångssätt till ett system som präglas av planering och iordningställande på förhand samt förutsägbarhet.

3) Identifiering och åtgärdande av kritiska luckor i katastrofinsatskapaciteten.

4) Förbättring av det finansiella och logistiska transportstödet och åstadkommande av kostnadseffektivare transportoperationer samt 5) utarbetande av nationella riskhanteringsplaner och en risköversikt på EU-nivå.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå består i följande:

- Färre dödsfall, mindre miljöskada och mindre ekonomisk och materiell skada.

- En förbättrad samordning av civilskyddsåtgärderna i och med att alla erbjudanden om bistånd samlas hos övervaknings- och informationscentrum (centrumet för katastrofberedskap) för godkännande av den drabbade staten.

- Förbättrad kostnadseffektivitet i och med att det bistånd som godkänts av den drabbade staten kan sammanföras med andra länders bistånd genom transportförfarandet.

- Ett effektivare civilskydd tack vare en höjd beredskapsnivå och ökad samstämmighet vad gäller riskhanteringen.

- Samstämmiga och effektiva insatser genom inrättandet av en snabbinsatskapacitet som står redo att vid behov sättas in varsomhelst i EU och tredjeland.

- Ökad synlighet för EU:s katastrofinsatser.

- Ett effektivare utnyttjande av knappa resurser genom att det görs gemensamt bruk av den EU-finansierade kapaciteten.

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Förslaget bygger på följande:

- De erfarenheter som gjorts beträffande nödsituationer som hanterats med hjälp av mekanismen sedan dess inrättande 2001.

- Erfarenheter från de projekt som finansierats inom ramen för de ansökningsomgångar som genomförts sedan 2007 på området förebyggande och beredskap.

- Erfarenheter från de pilotprojekt som finansierats inom ramen för ansökningsomgången 2008 rörande pilotprojekt för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att bekämpa skogsbränder.

- Erfarenheter från de 17 projekt och 3 kontrakt som finansierats inom ramen för den förberedande åtgärden för en snabbinsatsstyrka för EU.

- Europaparlamentets resolution av den 4 september 2007 om denna sommars naturkatastrofer.

- Meddelandet om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer (KOM(2008) 130).

- Europaparlamentets förklaring av den 11 mars 2008 om tidig varning av medborgarna i allvarliga nödsituationer.

- Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer.

- Kommissionens meddelande om en gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer (KOM(2009) 82).

Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer: civilskyddets och det humanitära biståndets roll (KOM(2011) 600 slutlig) av den 26 oktober 2010 samt meddelandet om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer (KOM(2008) 130 slutlig.

- Utvärderingen av tillämpningen av civilskyddsmekanismen och av det finansiella instrumentet för civilskydd under perioden 2007–2009 (rapport om utvärderingen av tillämpningen av civilskyddsmekanismen och det finansiella instrumentet för civilskydd under perioden 2007–2009 (SEK(2011) 1311 slutlig)), vilken även omfattar den förberedande åtgärden för en snabbinsatsstyrka för EU (antagen den 10 november 2011 (KOM (2011) 696)).     

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förslaget är förenligt med:

- Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1460/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.

- Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond.

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

ü Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Finansiella bestämmelser som pågår under begränsad tid:

– ü Budgetanslaget gäller perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

– ü  Åverkan på resursanvändningen under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 (utbetalningar till den 31 december 2022).

1.7. Planerad metod för genomförandet[40]

ü Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[41]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

X Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Ej tillämpligt.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Åtgärder som får finansiellt stöd i enlighet med dessa beslut ska ses över regelbundet.

Kommissionen ska utarbeta och till Europaparlamentet och rådet överlämna

- en interimsutvärderingsrapport senast den 30 juni 2017,

- ett meddelande om fortsatt tillämpning av detta beslut senast den 31 december 2018,

- en utvärderingsrapport efter mekanismens avslutande senast den 31 december 2021.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Om inga ytterligare tjänster tillskjuts kan underbemanning göra att det finns risk för att man inte kan

- möta alla de utmaningar som följer av det ökade antalet civilskyddsoperationer, särskilt mot bakgrund av den nya bredare roll som tilldelats centrumet för katastrofberedskap och de politiska krav som ställs,

- utveckla och lägga till åtgärder,

- använda och utveckla nya tekniska system som kan garantera att resurserna blir ständigt tillgängliga,

- reagera på lämpligt sätt på överhängande katastrofrisker som kräver civilskyddsinsatser.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Information om utformningen av systemet för internkontroll. När det gäller lagförslaget planerar man att använda det befintliga systemet för internkontroll för att garantera att de medel som finns tillgängliga inom ramen för det nya instrumentet används på ett korrekt sätt och i enlighet med tillämplig lagstiftning. Det befintliga systemet har följande utformning: 1. Ett system för internkontroll inom GD Echo (3 personer) som är inriktat på att kontrollera att gällande administrativa förfaranden och civilskyddslagstiftning följs. Internkontrollstandarder används för detta ändamål. 2. Revisorer från GD Echo (6 revisorer) genomför granskningar av bidrag och kontrakt som tilldelats inom ramen för instrumentet. 3. Externa parter företar utvärderingar av verksamheten. Åtgärderna kan även granskas av externa enheter: 1. Olaf (bedrägeriärenden) 2. Revisionsrätten Man planerar att behålla det nuvarande systemet. I och med att de tillgängliga medlen inom ramen för instrumentet ökar kan också ökat fokus komma att läggas på civilskyddsåtgärderna så att de medel som utbetalas genom instrumentet kontrolleras på ett korrekt sätt. Uppskattning av kostnader och nytta Vad gäller internkontrollen uppgår de prognostiserade kostnaderna för lagförslaget till uppskattningsvis 19 000 euro (127 000 euro x 3 x 0,05), under antagande att 5 % av den tillgängliga arbetstiden avsätts till civilskydd. Det finns för närvarande 6 externa revisorer på GD Echo. Om dessa avsätter 5 % av sin arbetstid till transaktioner som samfinansieras/finansieras genom det nya finansiella instrumentet för civilskydd innebär detta att kostnaden för extern granskning kommer att uppgå till ca 38 000 euro. Tidigare erfarenheter visar på att kostnaderna för kontroll uppvägs av den nytta dessa kontroller medför och att gällande bestämmelser kommer att följas bättre. Tidigare granskningar har gett till resultat att EU:s bidrag kunnat minskas genom att icke stödberättigande kostnader när det gäller samfinansiering kunnat tas bort. Bedömning av de risker som följer av att bestämmelserna inte efterlevs Det har framgått av tidigare granskningar av projekt som samfinansierats i enlighet med det nuvarande instrumentet att det finns en risk för att medlen inte används på lämpligt sätt. Av denna anledning är det rimligt att föreslå att det nuvarande systemet ska fortsätta att användas även för framtida åtgärder. Med hänsyn till att de tillgängliga medlen kommer att öka bör man även planera en ökning av antalet externa revisorer. Efterlevnadsnivån bör uppskattningsvis ligga på 98 % (en felnivå på under 2 %).

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Echo kommer att vidareutveckla sin strategi för bedrägeribekämpning så att denna överensstämmer med kommissionens nya strategi mot bedrägerier (Cafs) som antogs den 24 juni 2011 i syfte att säkerställa bl.a. att

Echos interna bedrägeribekämpningsrelaterade kontroller är helt förenliga med Cafs,

Echos strategi för hantering av bedrägeririsker inriktas på att identifiera områden där det finns risk för bedrägerier och lämpliga åtgärder för att avhjälpa dessa risker.

De system som används för utbetalning av EU-medel i tredjeländer är så utformade att det går att få fram de uppgifter som behövs för att hantera bedrägeririsker (t.ex. undvika dubbel finansiering),

Det vid behov inrättas nätverksgrupper och lämpliga IT-verktyg för att analysera bedrägeriärenden på civilskyddsområdet.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning || Diff./Icke-diff. ([42]) || från Efta-länder[43] || från kandidat-länder[44] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

3 || 23 03 01 Civilskydd inom Europeiska unionen || Diff. anslag || JA || JA* || JA* || NEJ

3 || 23 01 04 02 Civilskydd – administrativa utgifter || Icke-diff. || JA || NEJ || NEJ || NEJ

4 || 23 03 06 Räddningsinsatser i tredjeländer || Diff. anslag || JA || JA* || JA* || NEJ

*

Deltagande i instrumentet ska vara öppet för kandidatländer och EES-länderna (Island, Liechtenstein och Norge).

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Antal [Beteckning………………………………………...……….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| || || || || ||

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || Rubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap”

GD <…….> Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd || || || 2014[45] || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 och därpå följande år || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

23 03 01 Civilskydd inom Europeiska unionen || Åtaganden || 36,4 || 37,4 || 38,4 || 38,4 || 39,4 || 40,4 || 41,4 || Ej tillämpligt. || 271,8

Betalningar || 30 || 34 || 34 || 34 || 35 || 35 || 35 || 34.8 || 271.8

Administrativa anslag som finansieras genom anslagen för särskilda program[46] || || || || || || || || ||

23 01 04 02 – Administrativa utgifter || || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || Ej tillämpligt. || 4,2

TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 37 || 38 || 39 || 39 || 40 || 41 || 42 || Ej tillämpligt. || 276

Betalningar || 30,6 || 34,6 || 34,6 || 34,6 || 35,6 || 35,6 || 35,6 || 34,8 || 276

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || Rubrik 4 ”EU i världen”

GD <…….> Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd || || || 2014[47] || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 och därpå följande år || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

23 03 06 Räddningsinsatser i tredjeländer || Åtaganden || 32 || 33 || 33 || 34 || 34 || 35 || 36 || Ej tillämpligt. || 237

Betalningar || 25 || 30 || 30 || 31 || 31 || 32 || 33 || 25 || 237

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 32 || 33 || 33 || 34 || 34 || 35 || 36 || || 237

Betalningar || 25 || 30 || 30 || 31 || 31 || 32 || 33 || 25 || 237

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || 69 || 71 || 72 || 73 || 74 || 76 || 78 || Ej tillämpligt. || 513

Betalningar || 55 || 64 || 64 || 65 || 66 || 67 || 68 || 64 || 513

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom anslagen för särskilda program || || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || 69 || 71 || 72 || 73 || 74 || 76 || 78 || Ej tillämpligt. || 513

Betalningar || 55 || 64 || 64 || 65 || 66 || 67 || 68 || 64 || 513

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD <…….> Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd ||

Ÿ Personalresurser || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 48,314

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 4,2

GD Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd || Anslag || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 52,514

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 52,514

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 och därpå följande år || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 76,502 || 78,502 || 79,502 || 80,502 || 81,502 || 83,502 || 85,502 || Ej tillämpligt. || 565,514

Betalningar || 62,502 || 71,502 || 71,502 || 72,502 || 73,502 || 74,502 || 75,502 || 64,000 || 565,514

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ü  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[48] || Genomsnittliga kostnader för resultaten || || Cost || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader

SÄRSKILT MÅL 1Förebyggande[49] || || || || || || || || || || || || || || || ||

Antal projekt som finansierats för förebyggande || Bidragsavtal || 0.3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 70 || 21

Studier || Antal kontrakt || 0.1 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 35 || 3.5

Delsumma specifikt mål 1 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 105 || 24.5

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL 2 - Beredskap || || || || || || || || || || || || || || || ||

Antal projekt som finansierats för beredskap (inkl. utbildning och övningar) || Bidragsavtal och kontrakt || 0.5 || 50 || 25 || 54 || 27 || 56 || 28 || 58 || 29 || 60 || 30 || 64 || 32 || 62 || 31 || 404 || 202

Varningssystem || Antal adm. Arrang. || 0.4 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 35 || 14

Europeiska insatskapaciteten vid katastrofer || Antal bidragsavtal och kontrakt || 1 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 19 || 19 || 115 || 115

Delsumma specifikt mål 2 || 71 || 43 || 75 || 45 || 77 || 46 || 79 || 47 || 81 || 48 || 85 || 50 || 86 || 52 || 554 || 331

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

SÄRSKILT MÅL 3 - Insatser[50] || || || || || || || || || || || || || || || ||

Utsändande av experter || Antal kontrakt || 0.005 || 200[51] || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 1400 || 7

 Antal transportoperationer inom EU || Bidragsavtal/kontrakt || 0.250 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 14 || 3.5

 Antal transportoperationer utanför EU || Bidragsavtal/kontrakt || 0.3 || 70[52] || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 490 || 147

Delsumma specifikt mål 3 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 1904 || 157.5

TOTALA KOSTNADER || 358 || 69 || 362 || 71 || 364 || 72 || 366 || 73 || 368 || 74 || 372 || 76 || 373 || 78 || 2563 || 513

||

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– ü  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 [53] || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 48,314

Övriga administrativa utgifter || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 3.85

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 52,164

Belopp utanför RUBRIK 5[54] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 4,2

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 56,364

3.2.3.2. Beräknat personalbehov 3.2.3.3. ¨      Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ü  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

23 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 35 || 35 || 35 || 35 || 35 || 35 || 35

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

ŸExtern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter: x[55]

23 01 02 01 (KA, INT, SNE – totalt) || 36 || 36 || 36 || 36 || 36 || 36 || 36

XX 01 02 02 (KA, INT, JED, LA och SNE vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy[56] || vid huvudkontoret[57] || || || || || || ||

vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (KA, INT, SNE - indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (KA, INT, SNE - direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 71 || 71 || 71 || 71 || 71 || 71 || 71

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Förvaltning av bidragsavtal och kontrakt Genomförande och uppföljning av policyarbete; administrativt stöd

Extern personal || Säkerställande av att centrumet för katastrofberedskap kan fungera dygnet runt året runt; Nödvändigt arbete på fältet; administrativt stöd

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ü  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

Den nya fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med meddelandet om en budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig).

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[58]

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt

Bidrag från Efta-länder i enlighet med rubrik 230301 + 230306[59] || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 4,550

Tredjeländer som betalar avgifter för att delta i civilskyddsmekanismen[60] || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,882

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 5,432

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– ü  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[61]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT L 314, 1.12.2007, s. 9.

[2]               EUT L 71, 10.3.2007, s. 9.

[3]               KOM(2011) 696 slutlig.

[4]               KOM(2011) 500 slutlig.

[5]               KOM(2010) 600 slutlig.

[6]               KOM(2009) 82 slutlig.

[7]               C 115, 4.5.2010, s. 1.

[8]               KOM(2010) 673 slutlig.

[9]               EUT L 314, 1.12.2007, s .9.

[10]             EUT L 71, 10.3.2007, s. 9.

[11]             EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[12]             Den 6 april och den 17 juni 2011 hölls allmänna möten för berörda aktörer till vilka det inbjudits 600 aktörer. Båda mötena hade ca 120 deltagare vardera. Ett möte för generaldirektörer på området civilskydd hölls i Budapest den 23–25 maj 2011.

[13]             KOM(2010) 600 slutlig.

[14]             KOM(2010) 673 slutlig.

[15]             15520/08.

[16]             15874/10.

[17]             Cecis underlättar kommunikationen mellan övervaknings- och informationscentrumet och de nationella myndigheterna, vilket gör att det går snabbare och enklare att sätta in insatser vid en katastrof.

[18]             KOM(2011) 500 slutlig.

[19]             EGT L 297, 15.11.2001, s. 7.

[20]             EUT L 314, 1.12.2007, s. 9.

[21]             EUT L 71, 10.03.2007, s. 9.

[22]             EGT L 327, 21.12.1999, s. 53.

[23]             KOM(2009) 82 slutlig.

[24]             EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

[25]             EUT C 25, 30.10.2008, s. 1.

[26]             EUT C 317, 12.12.2008, s. 6.

[27]             EUT L 55, 16.2.2003, s. 13.

[28]             EUT L 327, 24.11.2006, s. 1.

[29]             EUT L 404, 30.12.2006, s. 39.

[30]             EUT L 58, 24.2.2007, s. 1.

[31]             EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

[32]             EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[33]             EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[34]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[35]             EGT L 136, 31.05.1999, s. 1.

[36]             EUT L …

[37]             EUT L 71, 10.3.2007, s. 9-17.

[38]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[39]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[40]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[41]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[42]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[43]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[44]             Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidatländer från västra Balkan.

[45]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[46]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[47]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[48]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. Antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[49]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[50]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[51]             Under antagande av att det inträffar 20 katastrofer per år och att det sänds ut uppskattningsvis 10 experter vid varje katastrof.

[52]             Under antagande av att det inträffar 10 katastrofer per år och att det görs uppskattningsvis 7 flygningar vid varje katastrof utanför EU.

[53]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[54]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[55]             KA = kontraktsanställda, INT = byråns anställda (Intérimaire), JED = Jeune Expert en Délégation (unga delegerade experter), LA = lokalanställda, SNE = utstationerade nationella experter.

[56]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[57]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[58]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[59]             På grundval av de avgifter som erlades 2011.

[60]             På grundval av de avgifter som betalades 2011 (endast Kroatien betalade 2011).

[61]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.