52011PC0880

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1. Motiv och syfte

Den 15 februari 2007 antog rådet förordning (EG) nr 168/2007[1] (nedan kallad förordningen) om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (nedan kallad byrån). Byrån inledde sin verksamhet den 1 mars 2007.

Syftet med byrån är att ge stöd och sakkunskap i fråga om grundläggande rättigheter till berörda institutioner, organ, kontor och byråer inom unionen och dess medlemsstater i samband med genomförandet av EU:s lagstiftning, för att hjälpa dem att till fullo respektera de grundläggande rättigheterna när de vidtar åtgärder eller utformar handlingsplaner inom respektive behörighetsområden. De uppgifter som anförtrotts byrån rör insamling och analys av information och data, rådgivning i form av rapporter och yttranden, samarbete med det civila samhället samt informationsverksamhet om de grundläggande rättigheterna. Byrån är inte behörig att behandla lagenligheten i unionens akter eller medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter enligt unionslagstiftningen.

Enligt artikel 5 i förordningen ska temaområdena för byråns verksamhet fastställas genom ett flerårigt ramprogram på fem år. Byrån ska utföra de ovannämnda uppgifterna inom dessa temaområden. Det fleråriga ramprogrammet är inte ett arbetsprogram. Byråns arbetsprogram antas varje år av dess styrelse inom de temaområden som fastställts i det fleråriga ramprogrammet. Efter önskemål från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen enligt artikel 4.1 c och d i förordningen kan byrån behandla frågor utanför dessa temaområden, under förutsättning att byråns ekonomiska och mänskliga resurser tillåter det.

Syftet med detta förslag är att upprätta det fleråriga ramprogrammet för byrån för perioden 2013–2017 i enlighet med artikel 5 i förordningen. Den nuvarande fleråriga ramprogrammet (2007–2012) löper ut 2012.

1.2. Flerårigt ramprogram 2007–2012

Den 28 februari 2008 antog rådet beslut 2008/203/EG om genomförande av förordning (EG) nr 168/2007 vad gäller antagande av ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för 2007–2012[2]. I artikel 2 i det beslutet fastställs följande temaområden:

(a) Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans.

(b) Diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller tillhörighet till en minoritet, eller på grund av en kombination av dessa skäl (diskriminering på flera grunder).

(c) Ersättning åt offer.

(d) Barnets rättigheter, inbegripet skydd av barn.

(e) Asyl, invandring och integrering av invandrare.

(f) Viseringsfrågor och gränskontroller.

(g) Unionsmedborgarnas deltagande i unionens demokratiska process.

(h) Informationssamhället, särskilt respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter.

(i) Tillgång till en effektiv och oberoende rättslig prövning.

1.3. Kriterier för det fleråriga ramprogrammet

I det fleråriga ramprogrammet ska temaområdena för byråns verksamhet fastställas. Ramprogrammet ska baseras på en rad kriterier som fastställs i artikel 5.2 i förordningen och på byråns tillämpningsområde enligt artikel 3. Det gäller följande:

i) Byrån ska bedriva sin verksamhet inom unionens behörighetsområden i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[3].

ii) Det fleråriga ramprogrammet ska omfatta fem år[4].

iii) Det fleråriga ramprogrammet måste överensstämma med unionens prioriteringar, med vederbörligt beaktande av riktlinjerna enligt Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser på området för de grundläggande rättigheterna[5] (se avsnitt 1.4).

iv) Det fleråriga ramprogrammet måste utformas med vederbörlig hänsyn till byråns ekonomiska och mänskliga resurser[6]. Det bör i detta sammanhang noteras att byråns ekonomiska resurser för 2013 har fastställts genom den budgetram som bifogats till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning av den 17 maj 2006[7] och som presenteras i dokument V Budgetplanering 2008–2013 i kommissionens preliminära budgetberäkningar för 2008[8]. För perioden 2014–2017 kommer de att fastställas inom gränserna för den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

v) Det fleråriga ramprogrammet måste innehålla bestämmelser som syftar till att säkerställa komplementaritet med ansvarsområdena för unionens andra organ, kontor och byråer samt med Europarådet och andra internationella organisationer som är verksamma inom området för grundläggande rättigheter[9]. De av unionens byråer och organ som är mest relevanta för detta förslag är Europeiska stödkontoret för asylfrågor[10], Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex)[11], det europeiska migrationsnätverket[12], Europeiska jämställdhetsinstitutet[13], Europeiska datatillsynsmannen[14], EU:s enhet för rättsligt samarbete (Eurojust)[15], Europeiska polisbyrån (Europol)[16], Europeiska polisakademin (Cepol)[17], Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa[18] och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)[19].

vi) I temaområdena för det fleråriga ramprogrammet ska kampen mot rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans ingå[20].

1.4. Europaparlamentet och rådet

Enligt artikel 5.2 c ska det fleråriga ramprogrammet överensstämma med unionens prioriteringar, med vederbörligt beaktande av riktlinjerna enligt Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser på området för de grundläggande rättigheterna. Under de senaste åren har följande frågor som rör grundläggande rättigheter uppmärksammats genom resolutioner i Europaparlamentet[21]:

– Skydd av personuppgifter och privatliv.

– Barns rättigheter; alla former av våld mot barn, i synnerhet sexuell exploatering av barn och barnpornografi; barn till migranter, asylsökande och flyktingar; underåriga utan medföljande vuxen; barnfattigdom och barnarbete; rättvisa för yngre människor; stöd till barn; barns deltagande i samhället.

– Civilrätt och straffrätt; enskildas rättigheter vid straffrättsliga förfaranden.

– Skydd av brottsoffer.

– Medborgarnas rättigheter och fri rörlighet.

– Romers utanförskap och stigmatisering.

– Rasism och främlingsfientlighet.

– Problemet med etnisk och rasgrundad profilering i samband med terroristbekämpning, brottsbekämpning, invandring, tull och gränskontroll

– Icke-diskriminering och likabehandling.

– Skydd av nationella minoriteter, minoriteters rättigheter.

– Jämställdhet mellan könen, kvinnors rättigheter, våld mot kvinnor; kvinnlig könsstympning.

– Homofobi och diskriminering på grundval av sexuell läggning.

– Frågor rörande funktionsnedsättning och diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

– Åldersdiskriminering.

– Yttrandefrihet; pressfrihet och mediepluralism.

– Religionsfrihet och diskriminering på grund av religion eller övertygelse.

– Säkerhet och de grundläggande friheterna på Internet.

– Immateriella rättigheter.

– Asyl och det gemensamma europeiska asylsystemet.

– Invandring och gränskontroller.

– Integration av migranter.

– Sociala rättigheter.

– Fattigdom och social utestängning.

– Rätt till hälso- och sjukvård.

– Konsumenträttigheter.

– Människohandel.

– Kampen mot terrorism.

– Respekt för kulturell, religiös och språklig mångfald.

– Minne av brott som begåtts av totalitära regimer.

Följande frågor som rör grundläggande rättigheter har tagits upp genom Europeiska rådets slutsatser de senaste åren[22]:

– Skydd av personuppgifter och privatliv.

– Ett europeiskt område med rättvisa.

– Barns rättigheter.

– Jämställdhet mellan könen.

– Europeisk migrationspolitik, inbegripet den europeiska pakten för invandring och asyl, det gemensamma europeiska asylsystemet, viseringsfrågor och gränskontroller.

– Människohandel.

– Sociala rättigheter.

– Strategi för den inre säkerheten.

– Immateriella rättigheter.

2. Samråd

Vid utarbetandet av sitt förslag samrådde kommissionen med styrelsen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och mottog preliminära synpunkter den 8 juni 2011. Styrelsen samrådde med byråns plattform för grundläggande rättigheter – ett nätverk för samarbete med det civila samhället – som lämnade synpunkter den 18 oktober 2011. Kommissionen har beaktat de synpunkter som framfördes under samrådet om detta förslag.

Styrelsen identifierade följande temaområden:

a) Effektivt rättsligt skydd, inbegripet tillgång till rättslig prövning.

b) Brottsoffer.

c) Rättsligt samarbete.

d) Polissamarbete.

e) Invandring och integration av migranter, gränskontroller och visering; asyl.

f) Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans.

g) Integration av romer.

h) Diskriminering enligt definitionen i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

i) Deltagande i EU:s oberoende ram i enlighet med artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

j) Barns rättigheter.

k) Information, privatliv och personuppgifter.

l) Sociala rättigheter.

3. Förslagets rättsliga aspekter 3.1. Innehållet i den föreslagna åtgärden

Utöver de kriterier som ska vara uppfyllda enligt förordningen (se avsnitt 1.3) har kommissionen tagit hänsyn till följande vid utarbetandet av detta förslag:

i) Lissabonfördragets ikraftträdande och dess inverkan på byråns verksamhet. Genom Lissabonfördraget ändras fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen genom att unionen (detta begrepp ersätter orden ”gemenskapen” och ”Europeiska gemenskapen”) tilldelas befogenheter när det gäller området med rättvisa, säkerhet och frihet. Detta är en följd av framför allt artikel 1 tredje stycket i EU-fördraget där det anges att ”unionen ska ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen”. Frågor som tidigare behandlats i avdelning VI i EU-fördraget (den f.d. tredje pelaren) har nu blivit kapitel 4 (Straffrättsligt samarbete) och kapitel 5 (Polissamarbete) i avdelning V (Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa) i EUF-fördraget.

ii) Behovet av att se till att byråns arbete fortfarande inriktas på viktiga områden, med beaktande av dess begränsade ekonomiska och mänskliga resurser.

iii) Behovet av att säkerställa kontinuitet i byråns arbete, särskilt med tanke på betydelsen av de objektiva, tillförlitliga och jämförbara data som byrån tillhandahåller under åren.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommissionen att följande temaområden ska ingå i det fleråriga ramprogrammet för byrån för åren 2013–2017:

(a) Tillgång till rättslig prövning.

(b) Brottsoffer.

(c) Informationssamhället, särskilt respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter.

(d) Integration av romer.

(e) Polissamarbete, med hänsyn tagen till detta områdes särart.

(f) Rättsligt samarbete, med hänsyn tagen till särarten hos detta samarbetsområde när det gäller brottmål.

(g) Barnets rättigheter.

(h) Diskriminering på grund av ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(i) Invandring och integration av migranter. Gränskontroller och viseringsfrågor. Asylfrågor.

(j) Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans:

3.2. Rättslig grund

Den rättsliga grunden för det fleråriga ramprogrammet 2007–2012 är artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av byrån. Denna rättsliga grund kan dock inte längre användas, eftersom det är en rättslig grund i sekundärrätten i den mening som avses i EG-domstolens dom i mål C-133/06[23].

Den rättsliga grunden för det föreliggande förslaget bör därför vara en bestämmelse i fördraget. I avsaknad av andra (mer) specifika bestämmelser bör den rättsliga grunden vara förordningen om inrättandet av byrån, som antogs på grundval av artikel 308 i det tidigare fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande har denna artikel, i ändrad lydelse, blivit artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4. Budgetkonsekvenser

Förslaget påverkar inte EU:s budget direkt. Byrån kommer att utarbeta projekt inom de områden som föreslagits och för vilka medel redan har öronmärkts av budgetmyndigheten.

5. Närmare redogörelse för förslaget

Temaområdena för byråns verksamhet (artikel 2) ger byrån tillstånd att undersöka alla frågor om grundläggande rättigheter – som omfattas av EU:s lagstiftning – som kan uppstå inom ett visst temaområde.

– Tillgång till rättslig prövning: I Stockholmsprogrammet framhålls behovet av bättre tillgång till rättslig prövning i EU. Detta område skulle kunna omfatta frågor som ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet tillgång till effektiv och oberoende rättslig prövning, och garantier för en rättvis rättegång. Byrån har offentliggjort rapporter inom detta område (Access to justice in Europe: an overview of challenges and opportunities, EU Minorities and Discrimination Survey) och behöver fortsätta insamlingen av uppgifter om olika frågor kring tillgång till rättslig prövning, inklusive avtalsrätt och konsumenträttigheter.

– Brottsoffer: Byrån har indirekt behandlat frågan i sina rapporter Access to justice in Europe: an overview of challenges and opportunities och EU Minorities and Discrimination Survey. Mot bakgrund av det ökande antalet EU-initiativ som gäller brottsoffers rättigheter, bör byråns arbete bland annat omfatta skydd för brottsoffer, tjänster för stöd till brottsoffer, partsbehörighet, medvetenhet om rättigheter, utsatta brottsoffer och ersättning för skada.

– Informationssamhället, särskilt respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter: Inom ramen för detta temaområde kan byrån samla in uppgifter, framför allt om internetmiljöns konsekvenser för grundläggande rättigheter, till exempel skydd av personuppgifter och privatlivet. Europaparlamentet har framhållit vikten av dessa frågor. Byrån har i viss utsträckning arbetat med dessa frågor (rapporten Data Protection in the European Union: the role of National Data Protection Authorities) och förväntas utveckla sakkunskap på området. Byråns insamling av data på detta område kan bidra till ett smidigt genomförande av EU:s omarbetade rättsliga ram för uppgiftsskydd.

– Integration av romer: EU har tydligt prioriterat integrationen av romer. I kommissionens meddelande om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 uppmanas byrån att i samarbete med andra relevanta organ, t.ex. Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, samla in data i de 27 medlemsstaterna om romernas situation när det gäller tillgång till sysselsättning, utbildning, sjukvård och bostäder och att samarbeta med medlemsstaterna för att utveckla övervakningsmetoder som kan ge en jämförande analys av romernas situation i olika delar av EU[24]. Uppgifter kommer också att hämtas från särskilda forskningsinsatser som finansieras via programmet för samhällsvetenskap och humaniora inom sjunde ramprogrammet. Byrån har byggt upp sakkunskap när det gäller att samla in uppgifter om frågor som rör romer under de senaste åren, vilket framgår av dess rapporter Housing conditions of Roma and Travellers in the EU, The situation of Roma EU citizens moving to and settling in other EU Member States och EU Minorities and Discrimination Survey.

– Polissamarbete, med hänsyn tagen till detta områdes särart: Avskaffandet av de s.k. pelarna i och med att Lissabonfördraget trädde i kraft bör leda till att polissamarbete tas upp bland temaområdena för byrån, och möjliggör för byrån att samla in data förutsatt att de ligger inom EU:s behörighet och utan att det påverkar pågående arbete för att förbättra brottsstatistik. Byrån ska använda redan befintliga uppgifter eller uppgifter som tillhandahållits av medlemsstaterna för att undvika överlappningar med det arbete som utförs av brottsbekämpande myndigheter.

– Rättsligt samarbete, med hänsyn tagen till särarten hos detta samarbetsområde när det gäller brottmål. Detta område omfattar rättsligt samarbete på privaträttens område samt i brottmål. Avskaffandet av de s.k. pelarna motiverar att detta område tas upp bland temaområdena för byrån. Byrån kan samla in data om frågor som rör bl.a. kampen mot organiserad brottslighet, terrorism eller människohandel.

– Barnets rättigheter: Att främja och skydda barns rättigheter hör till de målsättningar som fått ökad tyngd i och med Lissabonfördraget. Inom detta temaområde skulle byrån kunna bidra till genomförandet av EU-agendan för barns rättigheter genom att samla in uppgifter om sådana frågor som barnvänlighet i rättssystemet och barn i utsatta situationer, samt genom att verka för en praktisk tillämpning av de indikatorer för barns rättigheter som utvecklats av byrån[25]. Kampen mot barnfattigdom är en huvudprioritering för EU, och ett undersökande arbete från byråns sida skulle bidra till genomförandet av kommissionens framtida rekommendation om barnfattigdom. Byrån har publicerat rapporter som rör barns situation, t.ex. Child Trafficking in the EU: Challenges, perspectives and good practices och Separated asylum seeking children in EU Member States, och genomfört utbildningsprojekt som s-Cool Agenda, skapat en handbok för lärare med titeln Excursions to the past – teaching for the future och publicerat studien The role of historical sites and museums in Holocaust education and human rights education in the EU. Inom detta temaområde skulle byråns arbete också kunna anknyta till områdena utbildning, social integration, ungdomsfrågor och andra relevanta EU-politikområden.

– Diskriminering på grund av ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Byrån förväntas fortsätta att samla in uppgifter om diskriminering. De diskrimineringsgrunder som tas upp är de som omfattas av artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med undantag för diskriminering på grund av kön. Orsaken till detta undantag är att Europeiska jämställdhetsinstitutet, som har huvudansvaret för att samla information om jämställdhet och könsdiskriminering, nu fungerar fullt ut. Detta bör inte hindra byrån från att behandla jämställdhetsfrågor i samband med ”diskriminering på flera grunder” eller att införa ett jämställdhetsperspektiv i sina rapporter, i nära samarbete med Europeiska jämställdhetsinstitutet. Inom detta temaområde bör såväl ”diskriminering på flera grunder” som diskriminering på arbetsplatsen behandlas, liksom aspekter på fattigdomsminskning och social integration. Byrån har offentliggjort ett antal relevanta rapporter inom ramen för denna rubrik under senare år, såsom Homophobia, transphobia and discrimination on grounds of sexual orientation and gender identity; Respect for and protection of persons belonging to minorities; Migrants, minorities and employment – Exclusion and discrimination in the 27 Member States of the EU; EU Minorities and Discrimination Survey; The legal protection of persons with mental health problems under non-discrimination law; Handbook on European non-discrimination law; The impact of the Racial Equality Directive – Views of trade unions and employers in the EU; Experience of Discrimination, Social Marginalisation and Violence among Muslim and non-Muslim Youth samt Racism, ethnic discrimination and exclusion of migrants and minorities in sport: the situation in the EU.

– Invandring och integration av migranter – viseringsfrågor och gränskontroller – asyl: Det har uttryckts tvivel i fråga om hur behandlingen av migranter vid gränserna och förhållandena vid vissa förvarsenheter är förenliga med de grundläggande rättigheterna såväl vid laglig som olaglig invandring. Man har också tagit upp frågor som rör offer för människohandel. Ett annat temaområde som är nära knutet till invandringen är integrationen av migranter, och även här är de grundläggande rättigheterna en viktig aspekt. Man bör också fästa uppmärksamhet på mål som fattigdomsminskning och social integration. De flesta rättsakterna inom området viseringsfrågor och gränskontroller innehåller särskilda bestämmelser om respekten för grundläggande rättigheter och friheter. Bruket av s.k. etnisk profilering skulle kunna behandlas inom detta temaområde. Asylfrågor regleras genom ett stort antal EU-rättsakter, och frågan om grundläggande rättigheter intar här en central plats. Byrån bör fortsätta att arbeta med att samla in uppgifter på detta område, i nära samarbete med Europeiska stödkontoret för asylfrågor. Byrån har offentliggjort ett antal rapporter om dessa frågor under de senaste åren: Migrants in an irregular situation: access to healthcare in 10 EU Member States; Migrants, minorities and employment – Exclusion and discrimination in the 27 Member States of the EU; Migrants in an irregular situation employed in domestic work: fundamental rights challenges for the EU and its Member States; The asylum-seeker perspective: access to effective remedies and the duty to inform applicants; Detention of third country nationals in return procedures; Separated asylum seeking children in EU Member States; Coping with a fundamental rights emergency: The situation of persons crossing the Greek land border in an irregular manner. Vidare har byrån i samarbete med Frontex genomfört utbildning om grundläggande rättigheter riktad till gränsbevakningspersonal. Byrån bör fortsätta att samarbeta med Frontex. Berörda aktörer förväntar sig också att byrån ska fortsätta att samla in uppgifter om frågor som ingår i detta temaområde.

– Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans: detta temaområde har fastställts i själva förordningen. Byrån har betydande sakkunskap när det gäller insamling av uppgifter inom detta område, vilket visas av dess rapporter Antisemitism: summary overview; Understanding and preventing ethnic profiling: a guide; Experience of discrimination, Social Marginalisation and Violence among Muslim and non-Muslim Youth och Racism, ethnic discrimination and exclusion of migrants and minorities in sport: the situation in the EU. Under den kommande perioden bör särskild tonvikt läggas vid problemen med etnisk profilering, rasistisk och främlingsfientlig hatretorik och hatbrott samt analys av de trender i samhället som ligger till grund för sådana fenomen, i syfte att bättre kunna förebygga dem.

2011/0431 (APP)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om inrättande av ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2013–2017

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 352,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[26],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[27],

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)       Med tanke på målen med inrättandet av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (nedan kallad byrån) och för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter korrekt bör exakta temaområden för dess verksamhet fastställas i ett flerårigt ramprogram som omfattar fem år, såsom föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter[28].

(2)       Det första fleråriga ramprogrammet antogs av rådet genom beslut 2008/203/EG av den 28 februari 2008 om genomförande av förordning (EG) nr 168/2007 vad gäller antagande av ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för 2007–2012.

(3)       Det fleråriga ramprogrammet bör genomföras uteslutande inom ramen för unionslagstiftningen.

(4)       Det fleråriga ramprogrammet bör överensstämma med unionens prioriteringar, med vederbörligt beaktande av riktlinjerna enligt Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser på området för de grundläggande rättigheterna.

(5)       Det fleråriga ramprogrammet bör utformas med vederbörlig hänsyn till byråns ekonomiska och mänskliga resurser.

(6)       Det fleråriga ramprogrammet bör innehålla bestämmelser som syftar till att säkerställa komplementaritet med ansvarsområdena för unionens andra organ, kontor och byråer samt med Europarådet och andra internationella organisationer som är verksamma inom området för grundläggande rättigheter. De av unionens byråer och organ som är mest relevanta för detta fleråriga ramprogram är Europeiska stödkontoret för asylfrågor, inrättat genom förordning (EU) nr 439/2010[29], Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), inrättad genom förordning (EG) nr 2007/2004[30], det europeiska migrationsnätverket, inrättat genom rådets beslut 2008/381/EG[31], Europeiska jämställdhetsinstitutet, inrättat genom förordning (EG) nr 1922/2006[32], Europeiska datatillsynsmannen, inrättad genom förordning (EG) nr 45/2001[33], Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete (Eurojust), inrättad genom rådets beslut 2002/187/RIF[34], Europeiska polisbyrån (Europol), inrättad genom rådets beslut 2009/371/RIF[35], Europeiska polisakademin (Cepol), inrättad genom rådets beslut 2005/681/RIF[36], Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, inrättad genom förordning (EU) nr 1077/2011[37] och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), inrättat genom förordning (EEG) nr 1365/75[38].

(7)       I det fleråriga ramprogrammet bör kampen mot rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans ingå bland temaområdena för byråns verksamhet.

(8)       Med tanke på vikten av att bekämpa fattigdom och social utestängning, vilket är ett av de fem målen för EU:s tillväxtstrategi Europa 2020, bör byrån när den samlar in och sprider uppgifter inom de temaområden som fastställs i detta beslut undersöka de ekonomiska och sociala förutsättningarna för att enskilda de facto ska åtnjuta sina grundläggande rättigheter.

(9)       Vid utarbetandet av sitt förslag rådfrågade kommissionen styrelsen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och mottog skriftliga synpunkter den 18 oktober 2011.

(10)     Byrån får enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 168/2007 på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen verka på andra områden än de temaområden som fastställs i det fleråriga ramprogrammet, under förutsättning att byråns ekonomiska och mänskliga resurser tillåter detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Flerårigt ramprogram

1.         Härmed upprättas ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (nedan kallad byrån) för perioden 2013–2017.

2.         Byrån ska i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 168/2007 utföra de uppgifter som anges i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 168/2007 inom ramen för de temaområden som fastställs i artikel 2 i detta beslut.

Artikel 2 Temaområden

Temaområdena ska vara följande:

(a) Tillgång till rättslig prövning.

(b) Brottsoffer.

(c) Informationssamhället, särskilt respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter.

(d) Integration av romer.

(e) Polissamarbete, med hänsyn tagen till detta områdes särart.

(f) Rättsligt samarbete, med hänsyn tagen till samarbetsområdets särart i fråga om brottmål.

(g) Barnets rättigheter.

(h) Diskriminering på grund av ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(i) Invandring och integration av migranter. Viseringsfrågor och gränskontroller. Asylfrågor.

(j) Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans.

Artikel 3 Komplementaritet och samarbete med andra organ

1.         För genomförandet av detta fleråriga ramprogram ska byrån säkerställa lämpligt samarbete och lämplig samordning med relevanta unionsorgan, -kontor och -byråer, medlemsstater, internationella organisationer och det civila samhället, på de villkor som anges i artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EG) nr 168/2007.

2.         Byrån ska behandla frågor rörande diskriminering på grund av kön endast som en del av och i den mån det är relevant för dess arbete när det gäller de allmänna frågor rörande diskriminering som avses i artikel 2 g, eftersom det är Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE)[39] uppgift att samla in data om jämställdhet och könsdiskriminering. Byrån för de grundläggande rättigheterna och Europeiska jämställdhetsinstitutet bör samarbeta på de villkor man enades om i samarbetsavtalet av den 22 november 2010.

3.         Byrån ska samarbeta med Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)[40] enligt bestämmelserna i samarbetsavtalet av den 8 oktober 2009, och med Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna (Frontex)[41] enligt bestämmelserna i samarbetsavtalet av den 26 maj 2010. Den ska dessutom samarbeta med Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO)[42], det europeiska migrationsnätverket[43], Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete (Eurojust)[44], Europeiska polisbyrån (Europol)[45], Europeiska polisakademin (CEPOL)[46] och Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa[47] enligt bestämmelserna i respektive framtida samarbetsavtal.

4.         Byrån ska utföra sina uppgifter inom området informationssamhället – i synnerhet i fråga om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter – utan att detta påverkar Europeiska datatillsynsmannen ansvar när det gäller att sörja för att de grundläggande fri- och rättigheterna för fysiska personer, särskilt deras rätt till privatliv, respekteras av unionens institutioner och organ i enlighet med hans eller hennes uppgifter och befogenheter enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EG) nr 45/2001.

5.         Byrån ska samordna sin verksamhet med Europarådets verksamhet i enlighet med bestämmelserna i artikel 9 i förordning (EG) nr 168/2007 och i det avtal mellan Europeiska unionen och Europarådet om samarbete mellan Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europarådet[48] som avses i den artikeln.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EUT L 53, 22.2.2007, s. 1.

[2]               EUT L 63, 7.3.2008, s. 14.

[3]               Artikel 3.1 i förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av byrån (förordningen).

[4]               Artikel 5.2 a i förordningen.

[5]               Artikel 5.2 c i förordningen.

[6]               Artikel 5.2 d i förordningen.

[7]              EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[8]               SEK(2007) 500 slutlig av den 2 maj 2007.

[9]               Artikel 5.2 e i förordningen.

[10]             Inrättas genom förordning (EU) nr 439/2010 (EUT L 132, 29.5.2010, s. 11).

[11]             Inrättas genom förordning (EG) nr 2007/2004 (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1).

[12]             Inrättas genom rådets beslut 2008/381/EG (EUT L 131, 21.5.2008, s. 7).

[13]             Inrättas genom förordning (EG) nr 1922/2006 (EUT L 403, 30.12.2006, s. 9).

[14]             Inrättas genom förordning (EG) nr 45/2001 (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

[15]             Inrättas genom rådets beslut 2002/187/RIF (EGT L 63, 6.3.2002, s. 1).

[16]             Inrättas genom rådets beslut 2009/371/RIF (EUT L 121, 15.5.2009, s. 37).

[17]             Inrättas genom rådets beslut 2005/681/RIF (EUT L 256, 1.10.2005, s. 63).

[18]             Inrättas genom förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

[19]             Inrättas genom förordning (EEG) nr 1365/75 (EGT L 139, 30.5.1975, s. 1)

[20]             Artikel 5.2 b i förordningen.

[21]             Resolutioner av den 14.1.2009, 3.2.2009, 19.2.2009, 10.3.2009, 11.3.2009, 12.3.2009, 24.3.2009, 26.3.2009, 2.4.2009, 22.4.2009, 24.4.2009, 7.5.2009, 17.9.2009, 25.11.2009, 26.11.2009, 10.2.2010, 25.3.2010, 5.5.2010, 18.5.2010, 15.6.2010, 17.6.2010, 7.9.2010, 9.9.2010, 22.9.2010, 20.10.2010, 23.11.2010, 14.12.2010, 15.12.2010, 19.1.2011, 8.3.2011, 9.3.2011, 10.3.2011, 24.3.2011, 5.4.2011 och [_].

[22]             Europeiska rådets möten den 18–19 juni 2009, den 29–30 oktober 2009, den 10–11 december 2009, den 17 juni 2010, den 4 februari 2011 och [_].

[23]             Dom av den 6 maj 2008, parlamentet mot rådet, mål C-133/06, REG 2008, s. I-3189.

[24]             KOM(2011) 173 slutlig.

[25]             KOM (2011) 60 slutlig.

[26]             EUT C , , s. .

[27]             EUT C , , s. .

[28]             EUT L 53, 22.2.2007, s. 1.

[29]             EUT L 132, 29.5.2010, s. 11.

[30]             EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.

[31]             EUT L 131, 21.5.2008, s. 7.

[32]             EUT L 403, 30.12.2006, s. 9.

[33]             EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[34]             EGT L 63, 6.3.2002, s. 1.

[35]             EUT L 121, 15.5.2009, s. 37.

[36]             EUT L 256, 1.10.2010, s. 63.

[37]             EUT L 286, 1.11.2011, s. 1.

[38]             EGT L 139, 30.5.1975, s. 1.

[39]             Inrättas genom förordning (EG) nr 1922/2006 (EUT L 403, 30.12.2006, s. 9).

[40]             Inrättat genom förordning (EEG) nr 1365/75 (EGT L 139, 30.5.1975, s. 1)

[41]             Inrättad genom förordning (EG) nr 2007/2004 (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1).

[42]             Inrättat genom förordning (EU) nr 439/2010 (EUT L 132, 29.5.2010, s. 11).

[43]             Inrättat genom rådets beslut 2008/381/EG (EUT L 131, 21.5.2008, s. 7).

[44]             Inrättad genom rådets beslut 2002/187/RIF (EGT L 63, 6.3.2002, s. 1).

[45]             Inrättad genom rådets beslut 2009/371/RIF (EUT L 121, 15.5.2009, s. 37).

[46]             Inrättad genom rådets beslut 2005/681/RIF (EUT L 256, 1.10.2005, s. 63).

[47]             Inrättad genom förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

[48]             EUT L 186, 15.7.2008, s. 7.