MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET 1.1. Inledning

Syftet med detta förslag är att skapa den rättsliga ram som krävs för att följa Europeiska rådets uppmaning i dess slutsatser från mötet den 23–24 juni 2011, nämligen att prioritera vidareutvecklingen av det europeiska gränsövervakningssystemet Eurosur, så att det kan tas i bruk senast 2013. Genom systemet ska operativ information kunna delas och samarbetet förbättras mellan de myndigheter i medlemsstaterna som är involverade i gränsövervakande verksamhet och den europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), nedan kallad byrån, inrättad genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004[1].

Syftet med Eurosur är att stärka kontrollen vid Schengenområdets yttre gränser. Med Eurosur inrättas en mekanism som ska göra det möjligt för de myndigheter i medlemsstaterna som utför gränsövervakningsverksamhet att utbyta operativ information och samarbeta med varandra och med byrån. Målen är att minska antalet dödsfall till sjöss och antalet irreguljära migranter som passerar in i unionen EU oupptäckta, samt att förbättra den inre säkerheten genom att förebygga gränsöverskridande brottslighet som människohandel och narkotikasmuggling.

Det arbete som för närvarande pågår med testning och gradvis inrättande av Eurosur grundas på den plan som presenterades i kommissionens meddelande 2008.[2]

1.2. Rättslig grund

Detta lagstiftningsförslag grundas på artikel 77.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som föreskriver att Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska besluta om alla nödvändiga åtgärder för att stegvis upprätta ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna.[3]

Inrättandet av Eurosur är en del av en politik som syftar till att förstärka förvaltningen av medlemsstaternas yttre gränser. Eurosur utgör således ett nytt politiskt instrument som ska strömlinjeforma samarbetet och möjliggöra ett systematiskt utbyte av information om gränsövervakning mellan medlemsstaterna och med byrån, något som för närvarande inte finns på EU-nivå.

När rättsakten om Eurosur väl har antagits kommer den att utgöra en vidareutveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, som Storbritannien och Irland inte deltar i, men som är tillämpligt på de fyra associerade länderna (Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein). Schengenstaterna har förbundit sig att upprätthålla gemensamma normer för kontroll av de yttre gränserna.

1.3. Lagstiftningsförslagets mål och innehåll

Syftet med lagstiftningsförslaget är att förbättra medlemsstaternas och byråns situationsmedvetenhet och reaktionsförmåga i arbetet för att förhindra irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet vid de yttre land- och sjögränserna (artikel 1).

Detta ska åstadkommas genom inrättande av en gemensam ram (artikel 4) med tydlig fördelning av ansvar och kompetens mellan medlemsstaternas nationella samordningscentraler för gränsövervakning (artikel 5) och byrån (artikel 6), vilka utgör stommen i Eurosur. De nationella samordningscentralerna, som ska garantera en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av resurser och personal på nationell nivå, och byrån ska kommunicera med varandra via kommunikationsnätet (artikel 7), där man ska kunna utbyta information som är känslig utan att vara sekretessbelagd, men också sekretessbelagd information.

Samarbetet och informationsutbytet mellan de nationella samordningscentralerna och byrån ska ske med hjälp av situationsbilder (artikel 8), som ska upprättas på nationell nivå (artikel 9), på europeisk nivå (artikel 10) och för området före gränserna (artikel 11). Dessa tre bilder, varav de två sistnämnda ska hanteras av byrån, ska ha samma struktur så att informationsflödet mellan dem underlättas.

Generellt sett ska situationsbilderna inte innehålla personuppgifter, utan snarare ett utbyte av information om händelser och avpersonifierade objekt, exempelvis upptäckt och spårning av fartyg. I undantagsfall kan personuppgifter ingå i de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till byrån, under förutsättning att villkoren i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 uppfylls.[4] I den mån personuppgifter ingår i den nationella situationsbilden för angränsande yttre gränsavsnitt kan den informationen utbytas mellan enbart grannmedlemsstaterna, i enlighet med de villkor som fastställs under EU:s horisontella regelverk om skydd av uppgifter.

Byrån ska vidare tillhandahålla en tjänst för en gemensam tillämpning av övervakningsverktyg (artikel 12), eftersom en sådan tjänst kan tillhandahållas mer kostnadseffektivt på den europeiska nivån. Denna tjänst kan genomföras med stöd från de relevanta europeiska rymdprogrammen, inbegripet den operativa globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES).

Det tillvägagångssätt som valts för Eurosur är att på bästa sätt och i möjligaste mån använda den information, den kapacitet och de system som finns tillgängliga inom de övriga EU-organen (artikel 17). Därför kommer byrån att samarbeta nära med EU:s satellitcentrum (EUSC), unionens kontrollorgan för fiske och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) för att tillhandahålla tjänster för den gemensamma tillämpningen av övervakningsverktyg, samt med Europol för att utbyta information om gränsöverskridande brottslighet.

När det gäller sjötrafikdata som ska tillhandahållas av systemet SafeSeaNet enligt direktiv 2002/59/EG har kommissionen för avsikt att lägga fram ett förslag med lämpliga ändringar av det direktivet under 2013. Den relevanta informationen i SafeSeaNet ska enligt planerna också göras tillgänglig för andra syften än sjösäkerhet, sjöfartsskydd och skydd av havsmiljön, och därmed bli en del av de övervakningsverktyg som används inom Eurosur-ramen.

En ökad medvetenhet om vad som pågår vid de yttre gränserna är av begränsad nytta om man inte samtidigt förbättrar medlemsstaternas kapacitet att reagera på de utmaningar de ställs inför vid de yttre gränserna. Därför ska medlemsstaterna dela upp sina yttre gränser i gränsavsnitt (artikel 13), som på grundval av riskanalyser och antalet inträffade händelser ska tilldelas olika effektnivåer (artikel 14). Beroende på vilken effektnivå som händelsen tilldelas ska de nationella samordningscentralerna och byrån vidta olika motåtgärder för att minska effekterna på det aktuella gränsavsnittet (artikel 15).

Samarbetet med angränsande tredjeländer är mycket viktigt för att Eurosur ska lyckas. Därför ska befintliga och planerade regionala nätverk som upprättas mellan medlemsstater och angränsande tredjeländer sammanlänkas med Eurosur genom de nationella samordningscentralerna (jfr artikel 9.2 h och artikel 18). Eftersom medlemsstaterna och byrån redan håller på att inrätta Eurosurs olika komponenter på nationell och europeisk nivå bör Eurosur vara klart att tas i drift under andra halvåret 2013 (artikel 21). Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter bör förse byrån med tekniskt stöd för den tekniska vidareutvecklingen av Eurosur.

Eftersom Eurosur inte är avsett att vara ett system för att reglera insamling, lagring eller gränsöverskridande utbyte av personuppgifter omfattas det inte av kommissionens meddelande Översikt av informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa från 2010[5]. Eurosurs utveckling har dock analyserats på grundval av de principer som fastställs i det meddelandet, vilket utvecklas närmare i den åtföljande konsekvensanalysen. Det gäller särskilt principen om nödvändighet, där möjligheterna att använda Eurosur för utbyte av personuppgifter har begränsats till ett absolut minimum; principen om kostnadseffektivitet, där man valt ett stegvis förfarande med de minst komplicerade tekniska lösningarna; samt principen om utformning av strategier från ett ”bottom-up”-perspektiv, där kommissionen sedan 2008 i nära samarbete med medlemsstaternas experter utvärderar olika tekniska lösningar och gemensamt validerar de rön och rekommendationer som de genomförda studierna resulterar i.

Detta förslag har granskats för att säkerställa att dess bestämmelser överensstämmer till fullo med de grundläggande rättigheterna och särskilt principerna om människans värdighet, förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling, rätt till skydd av personuppgifter, non-refoulement, icke-diskriminering och barns rättigheter. Särskild uppmärksamhet ägnades artiklarna 4 och 19.2 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som förbjuder att personer avlägsnas, utvisas eller utlämnas till en stat där han eller hon löper en allvarlig risk att utsättas för dödsstraff, tortyr eller andra former av omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling. I artikel 18.2 i den här förordningen förbjuds uttryckligen allt informationsutbyte med ett tredjeland som kan använda informationen för att identifiera personer eller grupper av personer som löper en allvarlig risk att utsättas för tortyr eller andra former av omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling eller någon annan kränkning av de grundläggande rättigheterna.

Stor vikt har också lagts vid artikel 24 i stadgan, eftersom många irreguljära migranter och offer för människohandel är barn. I artikel 2.3 föreskrivs uttryckligen att medlemsstaterna och byrån ska prioritera de särskilda behoven hos barn, offer för människohandel, personer i behov av akut medicinsk hjälp, personer i behov av internationellt skydd, personer i sjönöd och andra personer i särskilt utsatta situationer. Artikel 8 i stadgan, som gäller skydd av personuppgifter, är också mycket viktig eftersom informationsutbytet kan omfatta personuppgifter, och reglerna om skydd av personuppgifter i sådana fall måste gälla och respekteras till fullo.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYSER

I kommissionens arbetsdokument som åtföljer detta förslag, med en konsekvensanalys av förslaget, ges en detaljerad överblick av de samråd som genomförts under perioden 2008–2011 och en detaljerad förklaring om ramarna för Eurosur och de olika alternativen och kostnaderna för inrättandet av systemet.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 77.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

De olika delarna av Eurosur kommer i första hand att genomföras av byrån och av medlemsstaterna (delad förvaltning) på grundval av Eurosur-planen från 2008 (KOM(2008) 68 slutlig).

Vid inrättandet av de nationella samordningscentralerna kommer medlemsstaterna att få stöd från fonden för yttre gränser under perioden 2012–2013 och från instrumentet för yttre gränser och viseringar, som en del av den planerade fonden för inre säkerhet, under perioden 2014–2020.

Å andra sidan kommer byrån att använda sin egen budget för att inrätta kommunikationsnätet och andra horisontella delar av Eurosur, som den europeiska situationsbilden och den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna, och vid behov kommer detta att kompletteras med stöd från fonden för inre säkerhet (direkt eller indirekt centraliserad finansiell förvaltning).

Den finansiering som tillhandahålls under sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling kommer att ge stöd till inrättandet av den planerade tjänsten för gemensam tillämpning av övervakningsverktyg under perioden 2012–2013.

Åtgärder i angränsande tredjeländer kommer att få stöd under perioden 2012–2013 genom det tematiska programmet om migration och asyl, som en del av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.

2011/0427 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2 d,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Inrättandet av ett europeiskt gränsövervakningssystem (nedan kallat Eurosur) är nödvändigt för att stärka informationsutbytet och det operativa samarbetet mellan medlemsstaternas nationella myndigheter och med Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004[6] (Frontex), nedan kallad byrån. Eurosur ska förse dessa myndigheter och byrån med den infrastruktur och de verktyg som behövs för att förbättra deras situationsmedvetenhet och reaktionsförmåga när det gäller att upptäcka och förhindra irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet, samt skydda och rädda liv bland migranter vid EU-medlemsstaternas yttre gränser.

(2)       Medlemsstaterna bör inrätta nationella samordningscentraler för gränsövervakning för att förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan dem och med byrån. För att Eurosur ska kunna fungera korrekt är det nödvändigt att alla nationella myndigheter som enligt den nationella lagstiftningen har ansvar för övervakning av de yttre gränserna samarbetar via de nationella samordningscentralerna.

(3)       Denna förordning bör inte förhindra att medlemsstaterna ger sina nationella samordningscentraler ansvar även för samordning av informationsutbytet och samarbetet i samband med luftgränserna och för kontroller vid gränsövergångsställen.

(4)       Denna förordning är en del av den europeiska modellen för ett integrerat gränsförvaltningssystem för de yttre gränserna och av Europeiska unionens strategi för den inre säkerheten. Eurosur bidrar också till utvecklingen av det gemensamma gränssnittet för informationsutbyte för övervakning av EU:s sjöbevakningsområde (CISE) och skapar en vidare ram för medvetenheten om situationen till sjöss genom informationsutbyte mellan offentliga myndigheter inom olika sektorer i unionen.

(5)       Enligt artikel 2 i i förordning (EG) 2007/2004 ska byrån tillhandahålla nödvändigt bistånd för att utveckla och driva Eurosur, och vid behov för att utveckla CISE, samt för att upprätthålla kompatibilitet mellan systemen.

(6)       Denna förordning överensstämmer med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt principerna om människans värdighet, förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling, rätt till frihet och säkerhet, rätt till skydd av personuppgifter, non-refoulement, icke-diskriminering och barns rättigheter. Medlemsstaterna bör tillämpa denna förordning i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(7)       Allt utbyte av personuppgifter inom Eurosurs kommunikationsnät bör ske på grundval av befintliga bestämmelser i nationell lagstiftning och unionslagstiftning och följa de specifika kraven på skydd av uppgifter i denna lagstiftning. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[7], Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[8] och, inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete[9] är tillämpliga i de fall mer specifika instrument, som förordning (EG) nr 2007/2004, inte ger fullt skydd av personuppgifter.

(8)       Eftersom inrättandet av Eurosur inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan genomföras på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förordningens mål.

(9)       För att gradvis bygga ut Eurosur geografiskt bör skyldigheten att utse och driva samordningscentraler börja gälla i tre på varandra följande etapper: först för medlemsstater vid sjögränsen mot söder och landgränsen mot öster, därefter återstående medlemsstater med yttre land- och sjögränser och i den tredje etappen de återstående medlemsstaterna.

(10)     I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Danmark inte deltagit i antagandet av denna förordning, som därför inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt avdelning V i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska Danmark, i enlighet med artikel 5 i ovannämnda protokoll, inom sex månader från antagandet av denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra förordningen i sin nationella lagstiftning.

(11)     Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar, i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[10]. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(12)     Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar, i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[11]. Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.

(13)     Beträffande Island och Norge utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, enligt vad som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[12].

(14)     Beträffande Schweiz utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, enligt vad som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[13].

(15)     Beträffande Liechtenstein utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, enligt vad som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[14].

(16)     Tillämpningen av denna förordning utgör inget hinder för kompetensfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater och påverkar inte medlemsstaternas skyldigheter enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, internationella konventionen om säkerhet för människoliv till sjöss, internationella sjöräddningskonventionen, Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess tilläggsprotokoll mot människosmuggling land- luft- och sjövägen, konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och andra relevanta internationella instrument.

(17)     Tillämpningen av denna förordning påverkar inte reglerna om övervakning av de yttre sjögränserna i samband med operativt samarbete som samordnas av byrån, enligt rådets beslut 2010/252/EU av den 26 april 2010[15].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas en gemensam ram för informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaterna och byrån i syfte att förbättra situationsmedvetenheten och reaktionsförmågan vid medlemsstaternas och Europeiska unionens yttre gränser, nedan kallat det europeiska gränsövervakningssystemet eller Eurosur.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.           Denna förordning ska gälla övervakning av medlemsstaternas yttre land- och sjögränser, inbegripet åtgärder för övervakning, upptäckt, identifiering, spårning och förebyggande av olagliga gränsövergångar samt ingripande mot detta.

2.           Denna förordning ska inte tillämpas vid operativa, procedurrelaterade och rättsliga åtgärder som vidtas efter ingripande.

3.           Vid tillämpningen av denna förordning ska medlemsstaterna och byrån respektera de grundläggande rättigheterna, inbegripet kraven på skydd av personuppgifter. De ska prioritera de särskilda behoven hos barn, offer för människohandel, personer i behov av akut medicinsk hjälp, personer i behov av internationellt skydd, personer i sjönöd och andra personer i särskilt utsatta situationer.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)           situationsmedvetenhet: förmågan att övervaka, upptäcka, identifiera, spåra och förstå gränsöverskridande verksamhet för att finna välgrundade skäl för kontrollåtgärder genom att kombinera ny information med befintliga kunskaper.

b)           reaktionsförmåga: förmåga att genomföra insatser som syftar till att motverka olagliga förflyttningar över gränserna, inbegripet den tid och de medel som krävs för att reagera på ovanliga omständigheter på ett adekvat sätt.

c)           situationsbild: ett grafiskt gränssnitt som i realtid visar uppgifter, information och underrättelser som mottagits från olika myndigheter, sensorer, plattformar och andra källor, och som delas med andra myndigheter via kommunikations- och informationskanaler för att uppnå situationsmedvetenhet och stödja reaktionsförmågan vid de yttre gränserna och i området före gränserna.

d)           gränsöverskridande brottslighet: allvarlig eller organiserad brottslighet som utövas vid medlemsstaternas yttre gränser, som människohandel, narkotikasmuggling och annan olaglig verksamhet.

e)           yttre gränsavsnitt: hela eller delar av en medlemsstats yttre land- eller sjögräns enligt definitionen i den nationella lagstiftningen eller enligt vad som fastställts av den nationella samordningscentralen eller en annan ansvarig nationell myndighet.

f)            område före gränsen: det geografiska området utanför medlemsstatens yttre gräns som inte omfattas av ett nationellt gränsövervakningssystem.

AVDELNING II

RAM

KAPITEL I

Delar

Artikel 4

Eurosur-ramen

1.           Vid informationsutbyte och samarbete inom gränsövervakning ska medlemsstaterna och byrån använda sig av Eurosur-ramen, som ska bestå av följande delar:

a)           Nationella samordningscentraler för gränsövervakning.

b)           Nationella situationsbilder.

c)           Ett kommunikationsnät.

d)           En europeisk situationsbild.

e)           En gemensam underrättelsebild av situationen före gränserna.

f)            Gemensam tillämpning av övervakningsverktyg.

2.           De nationella samordningscentralerna ska via kommunikationsnätet förse byrån med all den information från sina nationella situationsbilder som behövs för att skapa och upprätthålla den europeiska situationsbilden och den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

3.           Byrån ska via kommunikationsnätet ge de nationella samordningscentralerna obegränsat tillträde till den europeiska situationsbilden och den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

4.           De delar som anges i punkt 1 ska skapas och upprätthållas i enlighet med de principer som anges i bilagan.

Artikel 5

Nationella samordningscentraler

1.           Varje medlemsstat med yttre land- och sjögränser ska utse, driva och upprätthålla en nationell samordningscentral för gränsövervakning, som ska samordna och utbyta information mellan alla myndigheter som ansvarar för övervakning av de yttre gränserna på nationell nivå, samt med de nationella samordningscentralerna i övriga medlemsstater och med byrån. När en medlemsstat har upprättat en samordningscentral ska den meddela kommissionen om detta, och denna ska vidarebefordra informationen till de övriga medlemsstaterna och byrån.

2.           Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16 ska den nationella samordningscentralen vara den samlade kontaktpunkten för informationsutbyte och samarbete med andra nationella samordningscentraler och med byrån.

3.           Den nationella samordningscentralen ska

a)           garantera informationsutbyte och samarbete i god tid mellan alla nationella myndigheter som har ansvar för yttre gränsövervakning och med relevanta brottsbekämpande myndigheter på nationell nivå samt med andra nationella samordningscentraler och byrån,

b)           bidra till en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av resurser och personal,

c)           skapa och upprätthålla den nationella situationsbilden i enlighet med artikel 9,

d)           ge stöd till planering och genomförande av all nationell gränsövervakningsverksamhet,

e)           administrera det nationella gränsövervakningssystemet, i tillämpliga fall i enlighet med nationell lagstiftning,

f)            regelbundet mäta effekterna av den nationella gränsövervakningsverksamheten,

g)           samordna operativa åtgärder med andra medlemsstater, utan att detta påverkar byråns befogenheter.

4.           De nationella samordningscentralerna ska vara i drift dygnet runt alla dagar i veckan.

Artikel 6

Byrån

1.           Byrån ska

a)           administrera kommunikationsnätet för Eurosur i enlighet med artikel 7,

b)           skapa och upprätthålla den europeiska situationsbilden i enlighet med artikel 10,

c)           skapa och upprätthålla den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna i enlighet med artikel 11,

d)           underlätta den gemensamma tillämpningen av övervakningsverktyg i enlighet med artikel 12.

2.           För de syften som anges i punkt 1 ska byrån vara i drift dygnet runt alla dagar i veckan.

Artikel 7

Kommunikationsnät

1.           Byrån ska inrätta och upprätthålla ett kommunikationsnät för att tillhandahålla verktyg för kommunikation och analys, samt möjliggöra ett säkert utbyte, i nära realtid, av såväl sekretessbelagd information som information som är känslig men inte sekretessbelagd, med och mellan de nationella samordningscentralerna. Kommunikationsnätet ska vara i drift dygnet runt veckans alla dagar och medge

a)           bilateralt och multilateralt informationsutbyte nära realtid,

b)           audio-och videokonferenser,

c)           säker hantering, lagring och behandling av information som är känslig men inte sekretessbelagd,

d)           säker hantering, lagring, överföring och behandling av sekretessbelagd EU-information upp till nivån Restreint UE/EU Restricted eller motsvarade nationell sekretessnivå, så att sekretessbelagd information hanteras i en separat och vederbörligen ackrediterad del av kommunikationsnätet.

2.           Byrån ska tillhandahålla tekniskt stöd och se till att kommunikationsnätet är kompatibelt med alla andra kommunikations- och informationssystem som förvaltas av byrån.

3.           Byrån och de nationella samordningscentralerna ska i kommunikationsnätet utbyta, behandla och lagra sekretessbelagd information och information som är känslig men inte sekretessbelagd, i enlighet med regler och normer som innebär en tillämpning av de grundläggande principerna och gemensamma normerna i kommissionens beslut 2001/844/EG om ändring av de interna stadgarna[16], eller likvärdiga regler och normer.

4.           Medlemsstaternas myndigheter, byråer och andra organ som använder kommunikationsnätet ska se till att säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer som motsvarar de som tillämpas av byrån följs vid hanteringen av sekretessbelagd information.

KAPITEL II

Situationsmedvetenhet

Artikel 8

Situationsbilder

1.           De nationella situationsbilderna, den europeiska situationsbilden och den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna ska skapas genom insamling, utvärdering, sammanställning, analys, tolkning, generering, visualisering och spridning av information.

2.           De situationsbilder som avses i punkt 1 ska bestå av följande tre skikt:

a)           Ett händelseskikt, som ska innehålla information om händelser gällande irreguljär migration, gränsöverskridande brottslighet och krissituationer.

b)           Ett operativt skikt, som ska innehålla information om de egna tillgångarnas status och position, om insatsområden samt miljöinformation.

c)           Ett analysskikt, som ska innehålla strategisk information, analytiska produkter, underrättelser samt bilder och geodata.

Artikel 9

Nationell situationsbild

1.           Den nationella samordningscentralen ska skapa och upprätthålla en nationell situationsbild för att snabbt kunna förse alla myndigheter som har ansvar för gränsövervakning på nationell nivå med ändamålsenlig och korrekt information som är relevant för att förhindra irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet vid den berörda medlemsstatens yttre gränser.

2.           Den nationella situationsbilden ska sättas samman av information som samlats in från följande källor:

a)           Nationella gränsövervakningssystem, i tillämpliga fall i enlighet med nationell lagstiftning.

b)           Fasta och mobila sensorer som drivs av nationella myndigheter med ansvar för övervakning av de yttre gränserna.

c)           Gränspatrullering och andra övervakningsinsatser.

d)           Lokala, regionala och andra samordningscentraler.

e)           Andra relevanta nationella myndigheter och system.

f)            Byrån.

g)           Nationella samordningscentraler i andra medlemsstater och i tredjeländer.

h)           Regionala nätverk med angränsande tredjeländer, som SEAHORSE-nätverken för Atlanten och Medelhavet, kommunikationssystemet CoastNet under Baltic Sea Region Border Control Cooperation, Black Sea Border Coordination and Information Centre och andra regionala nätverk som inrättats vid de yttre landgränserna.

i)            Fartygsrapporteringssystem, som Automatic Identification System (AIS) och Vessel Monitoring System (VMS). Uppgifter från dessa system ska inhämtas på nationell nivå från de behöriga nationella myndigheterna och fiskeriövervakningscentralerna.

j)            Andra relevanta europeiska och internationella organisationer.

k)           Andra källor.

3.           Den nationella situationsbildens händelseskikt ska bestå av följande delskikt:

a)           Ett delskikt för irreguljär migration, som ska innehålla information om migranters olagliga gränspassager vid eller nära den berörda medlemsstatens yttre gränser, om underlättande av otillåtna gränspassager och om andra relevanta händelser i samband med irreguljär migration, såsom sök- och räddningsinsatser för personer som försöker passera gränsen olagligt.

b)           Ett delskikt för gränsöverskridande brottslighet, som ska innehålla information om händelser som gäller människohandel, smuggling av narkotika och annat olagligt gods, samt om alla andra händelser i samband med allvarlig och/eller organiserad brottslighet vid eller nära den berörda medlemsstatens yttre gränser.

c)           Ett delskikt för krissituationer, som ska innehålla information om naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, olyckor och andra krissituationer som inträffar vid eller nära den berörda medlemsstatens yttre gränser, och som i betydande grad kan påverka kontrollen av de yttre gränserna.

d)           Ett delskikt för övriga händelser, som ska innehålla information om oidentifierade och misstänkta plattformar och personer som befinner sig vid eller nära den berörda medlemsstatens yttre gränser, samt om alla andra händelser som i betydande grad kan påverka kontrollen av de yttre gränserna.

4.           Varje händelse i den nationella situationsbildens händelseskikt ska tilldelas en vägledande effektnivå, på skalan låg–medel–hög. Alla händelser med effektnivå medel och hög ska meddelas byrån.

5.           Den nationella situationsbildens operativa skikt ska bestå av följande delskikt:

a)           Ett delskikt för egna tillgångar, som ska innehålla information om position, tid, kurs, hastighet, status och typ av egen tillgång, samt insatsplanen, inbegripet insatsområdets geografiska koordinater, patrulleringsscheman och kommunikationskoder. Om egna tillgångar används i ett uppdrag med flera uppgifter som även omfattar militära uppgifter, kan den nationella samordningscentralen besluta att inte dela denna information med de andra nationella samordningscentralerna och byrån, utom i det fall den egna tillgången används i ett gränsavsnitt som gränsar till en grannmedlemsstat.

b)           Ett delskikt för insatsområden, som ska innehålla information om uppdraget, lokalisering, status, varaktighet och om vilka myndigheter som är involverade i insatserna.

c)           Ett delskikt för miljöinformation, som ska innehålla eller ge tillträde till information om terräng- och väderförhållanden vid den berörda medlemsstatens yttre gränser.

6.           Den nationella situationsbildens analysskikt ska bestå av följande delskikt:

a)           Ett delskikt för information, som ska innehålla information om den huvudsakliga utvecklingen och om indikatorer som är relevanta för analys av irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet.

b)           Ett delskikt för analys, som ska innehålla analytiska rapporter, risknivåtrender, noteringar från regional övervakning och informationsblad som är relevanta för den berörda medlemsstaten.

c)           Ett delskikt för underrättelser, som ska innehålla migrantprofiler, rutter, information om de effektnivåer som tilldelats de yttre land- och sjögränsavsnitten samt faciliteringsanalys.

d)           Ett delskikt för bilder och geodata, som ska innehålla referensbilder, bakgrundskartor, bedömningar för underrättelsevalidering, förändringsanalys (jordobservationsbilder) samt förändringsdetektering, georefererade uppgifter och kartor över gränsernas genomsläpplighet.

7.           Informationen i analysskiktet och miljöinformationen i det operativa skiktet i den nationella situationsbilden kan grundas på den information som tillhandahålls i den europeiska situationsbilden och i den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

8.           Informationen om egna tillgångar i det operativa skiktet ska säkerhetsklassas i kategorin EU Restricted.

9.           De nationella samordningscentralerna i angränsande medlemsstater ska direkt och i nära realtid dela situationsbilden av angränsande yttre gränsavsnitt, vad gäller

a)           alla händelser rörande irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet och andra signifikanta händelser i händelseskiktet,

b)           positionen för egna patruller som finns i det operativa skiktet, när patrullens huvudsakliga uppdrag är att förhindra irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet,

c)           planeringsscheman, tidscheman och kommunikationskoder för nästa dags patrullering i angränsande yttre gränsavsnitt,

d)           taktiska riskanalysrapporter som finns i analysskiktet.

Artikel 10

Europeisk situationsbild

1.           Byrån ska skapa och upprätthålla en europeisk situationsbild för att kunna förse de nationella samordningscentralerna med information och analyser som är relevanta för arbetet med att förhindra irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet vid medlemsstaternas yttre gränser.

2.           Den europeiska situationsbilden ska sättas samman av information som samlats in från följande källor:

a)           Nationella situationsbilder, inbegripet grundläggande information som erhålls enligt artikel 9.8.

b)           Byrån.

c)           Andra relevanta europeiska och internationella organisationer.

d)           Andra källor.

3.           Den europeiska situationsbildens händelseskikt ska innehålla information om följande:

a)           Varje händelse som berör irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet, samt krissituationer och varje annan händelse som finns med i den nationella situationsbildens händelselager och som har tilldelats effektnivån medel eller hög av den nationella samordningscentralen.

b)           Varje händelse som berör irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet samt krissituationer och alla andra händelser som finns med i den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna och som har en måttlig eller betydande effekt på medlemsstaternas yttre gränser.

c)           Händelser som berör irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet i insatsområdet för en gemensam insats som samordnas av byrån.

4.           I den europeiska situationsbilden ska byrån använda samma effektnivå som den nationella samordningscentralen har tilldelat den specifika händelsen i den nationella situationsbilden.

5.           Den europeiska situationsbildens operativa skikt ska bestå av följande delskikt:

a)           Ett delskikt för egna tillgångar, som ska innehålla information om position, tid, kurs, hastighet, status och typ av tillgång som deltar i byråns gemensamma insatser eller som byrån förfogar över, samt insatsplanen, inbegripet insatsområde, patrulleringsscheman och kommunikationskoder.

b)           Ett delskikt för insatser, som ska innehålla information om de gemensamma insatser som samordnas av byrån, inbegripet uppdragsbeskrivning, lokalisering, status, varaktighet, information om de medlemsstater och andra aktörer som är involverade, dagliga och veckovisa situationsrapporter, statistiska uppgifter och informationspaket till medierna.

c)           Ett delskikt för miljöinformation, som ska innehålla information om terräng- och väderförhållanden vid medlemsstaternas yttre gränser.

6.           Den europeiska situationsbildens analysskikt ska bestå av följande delskikt:

a)           Ett delskikt för information, som ska innehålla information om den huvudsakliga utvecklingen och om indikatorer som är relevanta för analys av irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet.

b)           Ett delskikt för analys, som ska innehålla övergripande och sektorsvisa risknivåkartor, risknivåtrender, regionala övervakningar, informationsblad samt korrelationsindikatorer för risknivåbestämning och indikatorer för Frontex nätverk för riskanalys (Fran).

c)           Ett delskikt för underrättelser, som ska innehålla migrantprofiler, rutter, information om de effektnivåer som tilldelats de yttre land- och sjögränsavsnitten samt faciliteringsanalys.

d)           Ett delskikt för bilder och geodata, som ska innehålla referensbilder, bakgrundskartor, bedömningar för underrättelsevalidering, förändringsanalys (jordobservationsbilder) samt förändringsdetektering, georefererade uppgifter och kartor över gränsernas genomsläpplighet.

6.           Informationen om egna tillgångar i den europeiska situationsbildens operativa skikt ska säkerhetsklassas i kategorin EU Restricted.

Artikel 11

Gemensam underrättelsebild av situationen före gränserna

1.           Byrån ska skapa och upprätthålla den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna för att kunna ge de nationella samordningscentralerna information och analys om området före gränsen som är relevant för arbetet med att förhindra irreguljär migration och allvarlig eller organiserad brottslighet vid medlemsstaternas yttre gränser och i angränsande tredjeländer.

2.           Den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna ska sättas samman av information som samlats in från följande källor:

a)           Nationella samordningscentraler.

b)           Information och rapporter från sambandsmän för invandring.

c)           Byrån.

d)           Andra relevanta europeiska och internationella organisationer.

e)           Tredjeländer.

f)            Andra källor.

3.           Den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna får innehålla information som är relevant för insatser för luftgränsövervakning och kontroller vid gränsövergångar.

4.           Händelseskiktet i den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna ska innehålla information om varje händelse, krissituation och annan händelse i området före gränserna som kan ha en måttlig eller betydande effekt för den irreguljära migrationen och den gränsöverskridande brottsligheten vid medlemsstaternas yttre gränser.

5.           Byrån ska tilldela varje händelse i händelseskiktet i den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna en vägledande effektnivå. Byrån ska meddela de nationella samordningscentralerna alla händelser i området före gränserna som tilldelats effektnivån medel eller hög.

6.           Det operativa skiktet i den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna ska ha samma struktur som motsvarande skikt i den europeiska situationsbilden, och innehålla information om vilka tillgångar som opererar och vilka insatser som genomförs i området före gränserna, samt miljöinformation.

7.           Analysskiktet i den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna ska ha samma struktur som motsvarande skikt i den europeiska situationsbilden, och innehålla strategisk information, analytiska produkter och tjänster, underrättelser samt bilder och geodata av området före gränserna.

Artikel 12

Gemensam tillämpning av övervakningsverktyg

1.           Byrån ska underlätta medlemsstaternas gemensamma tillämpning av övervakningsverktyg, exempelvis satelliter och fartygsrapporteringssystem, i syfte att förse de nationella samordningscentralerna och byrån själv med övervakningsinformation om de yttre gränserna och om områdena före gränserna på ett frekvent, pålitligt och kostnadseffektivt sätt.

2.           Byrån kan på begäran förse en nationell samordningscentral med information om den begärande medlemsstatens yttre gränser och om området före gränserna, som härrör från

a)           punktvis övervakning av vissa tredjeländers hamnar och kuststräckor som genom riskanalys och underrättelser har identifierats som embarkerings- eller transitpunkter för fartyg som används vid irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet,

b)           spårning av fartyg på öppet hav som har identifierats som fartyg som används eller misstänks användas för irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet,

c)           övervakning av vissa områden inom sjöbevakningsområdet för att upptäcka, identifiera och spåra fartyg som används eller misstänks användas för irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet,

d)           miljöbedömning av vissa områden inom sjöbevakningsområdet och vid den yttre landgränsen för att optimera övervaknings- och patrulleringsinsatserna,

e)           punktvis övervakning av vissa områden före den yttre landgränsen, som genom riskanalys och underrättelser har identifierats som potentiella avrese- eller transitområden för irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet.

3.           Byrån kan tillhandahålla den information som avses i punkt 1 genom att sammanställa och analysera uppgifter som samlats in från följande system, sensorer och plattformar:

a)           Fartygsrapporteringssystem inom deras givna rättsliga ramar, som Automated Identification System (AIS) och Vessel Monitoring System (VMS).

b)           Satellitövervakning.

c)           Sensorer monterade på olika plattformar, inbegripet bemannade och obemannade luftfarkoster.

4.           Byrån får avvisa en begäran från en nationell samordningscentral på grundval av tekniska och finansiella begränsningar samt av andra motiverade skäl.

5.           Byrån får på eget initiativ använda de övervakningsverktyg som avses i punkt 2 för att samla information som är relevant för den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

KAPITEL III

Reaktionsförmåga

Artikel 13

Fastställande av yttre gränsavsnitt

Varje medlemsstat ska dela upp sina yttre land- och sjögränser i gränsavsnitt, med en lokal eller regional samordningscentral som kan garantera en ändamålsenlig och effektiv förvaltning av personal och resurser.

Artikel 14

Tilldelning av de yttre gränsavsnittens effektnivåer

1.           På grundval av byråns riskanalyser och efter samråd med de berörda medlemsstaterna ska byrån tilldela varje avsnitt längs medlemsstaternas yttre land- och sjögränser någon av följande effektnivåer:

a)           Effektnivå låg om händelser i samband med irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet som inträffar vid gränsavsnittet i fråga har en obetydlig effekt på säkerheten vid gränserna.

b)           Effektnivå medel om händelser i samband med irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet som inträffar vid gränsavsnittet i fråga har en måttlig effekt på säkerheten vid gränserna.

c)           Effektnivå hög om händelser i samband med irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet som inträffar vid gränsavsnittet i fråga har en betydande effekt på säkerheten vid gränserna.

2.           Den nationella samordningscentralen ska regelbundet bedöma om det finns ett behov av att omvärdera effektnivån för något gränsavsnitt. Den nationella samordningscentralen får anmoda byrån att ändra effektnivån genom att tillhandahålla underbyggd information om ändrade förhållanden vid det berörda yttre gränsavsnittet.

3.           Byrån ska visualisera de effektnivåer som tilldelats de yttre gränserna i den europeiska situationsbilden.

Artikel 15

Reaktioner motsvarande effektnivåerna

1.           Medlemsstaterna ska se till att de övervaknings- och patrulleringsinsatser som genomförs vid de yttre gränsavsnitten motsvarar den tilldelade effektnivån enligt följande:

a)           Om ett yttre gränsavsnitt har tilldelats effektnivån låg, ska den lokala eller regionala samordningscentralen organisera regelbunden övervakning på grundval av riskanalys och se till att tillräckliga patruller hålls i beredskap vid gränsområdet för spårning, identifiering och ingripande.

b)           Om ett yttre gränsavsnitt har tilldelats effektnivån medel ska den nationella samordningscentralen stödja den lokala eller regionala samordningscentralen genom att tillfälligt avdela extra personal och resurser.

c)           Om ett yttre gränsavsnitt har tilldelats effektnivån hög ska den nationella samordningscentralen se till att den lokala eller regionala samordningscentralen får allt nödvändigt stöd på nationell nivå, inbegripet information, resurser och personal. Den nationella samordningscentralen kan också begära stöd från byrån enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 2007/2004.

2.           Den nationella samordningscentralen ska utan dröjsmål informera byrån om de åtgärder som vidtas på nationell nivå enligt punkt 1 b och c.

3.           Om ett yttre gränsavsnitt som ansluter till en annan medlemsstats eller ett tredjelands gränsavsnitt har tilldelats effektnivå medel eller hög, ska den nationella samordningscentralen samordna de åtgärder som vidtas med det angränsande landets nationella samordningscentral.

4.           Om en nationell samordningscentral lämnar en begäran enligt punkt 1 c kan byrån stödja samordningscentralen särskilt genom att

a)           ge den företräde i samband med den gemensamma tillämpningen av övervakningsverktyg,

b)           samordna utplaceringen av europeiska gränskontrollenheter i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 2007/2004,

c)           se till att den tekniska utrustning som byrån förfogar över placeras ut i enlighet med förordning (EG) nr 2007/2004,

d)           samordna eventuellt ytterligare stöd som erbjuds av medlemsstaterna.

5.           Byrån ska i sina riskanalysrapporter utvärdera tilldelningen av effektnivåer och motsvarande åtgärder som vidtagits på nationell nivå och unionsnivå.

AVDELNING IV

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 16

Delegering av uppgifter till andra centraler i medlemsstaterna

1.           Regionala, lokala, funktionella eller andra centraler som är i den ställningen att de kan fatta operativa beslut, kan av medlemsstaterna få förtroendet att garantera situationsmedvetenheten och reaktionsförmågan inom sina respektive behörighetsområden, inbegripet de uppgifter och behörigheter som avses i artikel 5.3 b, d och e.

2.           De beslut av medlemsstaterna som avses i punkt 1 får inte påverka den nationella samordningscentralens förmåga att samarbeta och utbyta information med andra nationella samordningscentraler och byrån.

3.           I på förhand fastställda fall kan den nationella samordningscentralen ge en sådan central som avses i punkt 1 tillstånd att kommunicera och utbyta information med en regional eller nationell samordningscentral i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, under förutsättning att den regelbundet informerar sin egen nationella samordningscentral om kommunikationen och informationsutbytet.

Artikel 17

Byråns samarbete med tredje part

1.           Byrån ska använda information, kapacitet och system som finns hos andra EU-organ och enheter, inom de respektive rättsliga ramarna.

2.           I enlighet med punkt 1 ska byrån samarbeta i synnerhet med följande enheter:

a)           Europeiska polisbyrån (Europol), centrumet för analys av maritim underrättelseverksamhet beträffande narkotika (MAOC-N) och samordningscentralen för kampen mot narkotika i Medelhavet (CeCLAD-M) för att utbyta information om gränsöverskridande brottslighet som ska inkluderas i den europeiska situationsbilden.

b)           EU:s satellitcentrum (EUSC), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) och Gemenskapens kontrollorgan för fiske (CFCA) för tillhandahållandet av tjänsten för den gemensamma tillämpningen av övervakningsverktyg.

c)           Europeiska kommissionen och EU-organ som kan förse byrån med information som är relevant för att upprätthålla den europeiska situationsbilden och den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

d)           Internationella organisationer som kan förse byrån med information som är relevant för att upprätthålla den europeiska situationsbilden och den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

3.           Informationsutbytet mellan byrån och de enheter som avses i punkt 2 ska ske via det kommunikationsnät som avses i artikel 7 eller andra kommunikationsnät som uppfyller kriterierna om tillgänglighet, sekretess och integritet.

4.           Samarbetet mellan byrån och de enheter som avses i punkt 2 ska regleras i samarbetsavtal enligt förordning (EG) nr 2007/2004 och varje enhets respektive rättsliga grund. Beträffande hanteringen av sekretessbelagd information ska samarbetsavtalen innehålla bestämmelser om att berörda EU-organ och andra enheter ska uppfylla säkerhetsbestämmelser och -normer som är likvärdiga med de som tillämpas av byrån.

5.           De organ och enheter som avses i punkt 2 får använda den information de erhållit genom Eurosur inom sina rättsliga ramar och i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna.

Artikel 18

Samarbete med angränsande tredjeländer

1.           Informationsutbytet och samarbetet med tredjeländer för att förhindra irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet får ske på grundval av bilaterala eller multilaterala avtal mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera berörda angränsande tredjeländer. Medlemsstaternas nationella samordningscentraler ska vara kontaktpunkter för informationsutbytet mellan de nätverk som avses i artikel 7 och de regionala nätverken med tredjeländer.

2.           Härmed förbjuds allt informationsutbyte enligt punkt 1 i den här artikeln och enligt artikel 9.2 h med ett tredjeland som kan använda informationen för att identifiera personer eller grupper av personer som löper en allvarlig risk att utsättas för tortyr eller andra former av omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling eller någon annan kränkning av de grundläggande rättigheterna.

3.           Allt informationsutbyte enligt punkt 1 i den här artikeln och enligt artikel 9.2 h ska ske i överensstämmelse med villkoren i de bilaterala och multilaterala avtal som ingåtts med de angränsande tredjeländerna.

4.           Om en medlemsstat som tillhandahållit information inom ramen för Eurosur inte är part i något av de avtal som avses i punkt 1 eller de nätverk som avses i artikel 9.2 h, krävs förhandsgodkännande från den medlemsstaten innan informationen kan delas med ett tredjeland inom ramen för avtalet eller nätverket.

5.           Allt informationsutbyte med tredjeländer som avser information som härrör från tjänster för den gemensamma tillämpningen av övervakningsverktyg omfattas av den lagstiftning och de regler som styr dessa verktyg och system samt de relevanta bestämmelserna i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 19

Handbok

Europeiska kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna och byrån tillhandahålla en handbok för genomförande och förvaltning av Eurosur i praktiken (nedan kallad handboken) med tekniska och operativa riktlinjer, rekommendationer och bästa metoder. Europeiska kommissionen ska anta handboken i form av en rekommendation.

Artikel 20

Övervakning och utvärdering

1.           Byrån ska se till att det finns förfaranden för att övervaka Eurosurs tekniska och operativa funktion i förhållande till målen att uppnå adekvat situationsmedvetenhet och reaktionsförmåga vid de yttre gränserna.

2.           Byrån ska lämna en rapport om hur Eurosur fungerar den 1 oktober 2015 och därefter vartannat år.

3.           Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet lämna en övergripande utvärdering av Eurosur den 1 oktober 2016 och därefter vart fjärde år. Denna utvärdering ska omfatta en granskning av de uppnådda resultaten i förhållande till målen samt en bedömning av huruvida de underliggande skälen för förordningen kvarstår, hur förordningen tillämpas i medlemsstaterna och av byrån samt huruvida de grundläggande rättigheterna respekteras. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag på ändringar av förordningen.

4.           Medlemsstaterna ska förse byrån med den information som krävs för att upprätta den rapport som avses i punkt 2. Byrån ska förse kommissionen med den information som krävs för att göra den utvärdering som avses i punkt 3.

Artikel 21

Ikraftträdande och tillämpning

1.           Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.           Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 oktober 2013.

3.           Artikel 5.1 ska tillämpas av de medlemsstater som finns vid unionens sjögräns mot söder och landgräns mot öster (Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien och Ungern) från och med den 1 oktober 2013.

4.           Artikel 5.1 ska tillämpas av de övriga medlemsstaterna med yttre land- och sjögränser (Belgien, Nederländerna, Sverige och Tyskland) från och med den 1 oktober 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

Bilaga

Följande principer ska beaktas vid upprättandet, driften och upprätthållandet av de olika delarna av Eurosur-ramen:

a)           Principen om intressegemenskaper: De nationella samordningscentralerna och byrån ska bilda särskilda intressegemenskaper för informationsutbyte och samarbete inom ramen för Eurosur. Intressegemenskaperna ska användas för att organisera de olika samordningscentralerna och byrån så att de kan utbyta information i strävan efter gemensamma mål, behov och intressen.

b)           Principerna om konsekvent förvaltning och utnyttjande av befintliga strukturer: Byrån ska säkerställa konsekvens mellan de olika delarna i Eurosur-ramen, och bland annat tillhandahålla vägledning och stöd till de nationella samordningscentralerna och främja informationens och teknikens kompatibilitet. I möjligaste mån ska befintliga system och befintlig kapacitet användas inom Eurosur-ramen. I detta sammanhang ska Eurosur inrättas så att systemet är fullt kompatibelt med initiativet för ett gemensamt gränssnitt för informationsutbyte för övervakning av EU:s sjöbevakningsområde (CISE), och därigenom bidra till och dra nytta av en samordnad och kostnadseffektiv strategi för ett tvärsektoriellt informationsutbyte i unionen.

c)           Principerna om informationsdelning och informationssäkerhet: Den information som görs tillgänglig inom Eurosur-ramen ska vara tillgänglig för alla nationella samordningscentraler och byrån, om inte specifika restriktioner har angivits eller överenskommits. De nationella samordningscentralerna ska garantera att den information som utbyts på nationell och europeisk nivå uppfyller kraven på tillgänglighet, sekretess och integritet. Byrån ska garantera att den information som utbyts på europeisk nivå uppfyller kraven på tillgänglighet, sekretess och integritet.

d)           Principerna om serviceinriktning och standardisering: Eurosurs olika kapaciteter ska tillämpas med ett serviceinriktat tillvägagångssätt. Byrån ska se till att Eurosur-ramen i möjligaste mån grundas på internationellt överenskomna standarder.

e)           Principen om flexibilitet: Organisation, information och teknik ska utformas för att göra det möjligt för Eurosurs intressenter att reagera på föränderliga situationer på ett flexibelt och strukturerat sätt.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Rubriker i fleråriga budgetramen och budgetrubriker som berörs

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till förordning om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur)

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[17]

För närvarande rubrik 3a, avdelning 18 – Inrikes frågor

Framtida fleråriga finansieringsutsikter: rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap)

Typ av förslag eller initiativ

þ Ny åtgärd (finansiering för inrikes frågor för perioden 2014–2020)

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[18]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.3. Mål 1.3.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Europeiska rådet förklarade i sina slutsatser från mötet i juni 2011 att ”vidareutvecklingen av det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) kommer att prioriteras, så att det kan tas i bruk senast 2013 och ge medlemsstaternas myndigheter möjlighet att övervaka gränserna och utbyta operativ information och förbättra samarbetet”.

I kommissionens arbetsprogram för 2011[19] anges att ”målet med det europeiska gränsövervakningssystemet är att stärka kontrollerna vid Schengenområdets yttre gränser, särskilt havsgränsen mot söder och landgränsen mot öster. För de myndigheter i medlemsstaterna som utför gränsövervakningsverksamhet (myndigheter som svarar för gränsbevakning och kustbevakning, polis- och tullmyndigheter och militärt sjöförsvar) planeras ett system för utbyte av operativa upplysningar och för samarbete sinsemellan och med Frontex. Målen är bl.a. att minska dödsfall till sjöss i samband med försök till illegal invandring, att förebygga att illegala invandrare passerar in i unionen oupptäckta samt att förbättra den inre säkerheten genom att förebygga gränsöverskridande brottslighet som terrorism, människohandel och vapen- och narkotikasmuggling.”

EU-medlemsstaterna, Frontex och Europeiska kommissionen har sedan 2008 ett nära samarbete för att inrätta och utveckla ramen för Eurosur. Alla delar av Eurosur testas och inrättas gradvis på pilotprojektbasis sedan 2011, med hjälp av finansiering från Frontex budget. Parallellt med detta har medlemsstaterna sedan 2008 använt fonden för yttre gränser för att inrätta de nationella delarna av Eurosur, exempelvis de nationella samordningscentralerna och nationella gränsövervakningssystem.

Följaktligen berörs följande delar av den verksamhetsbaserade budgeteringen:

18.02 – Solidaritet, yttre gränser, viseringspolitik och fri rörlighet för personer – mål 1: Att göra det möjligt för personer att resa över de inre gränserna utan gränskontroller, främja säkra gränser och förhindra irreguljär migration genom att vidareutveckla ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna och gränskontroller av hög kvalitet, bland annat genom inrättandet av SIS II och med finansiellt stöd från fonden för yttre gränser.

Den parallella utvecklingen och genomförandet av Eurosur förkortar avsevärt den tid det kommer att ta att inrätta systemet och gör det också möjligt att testa och anpassa de olika delarna av Eurosur innan det tas i drift i slutet av 2013.

Det arbete som hittills genomförts med utveckling, testning och gradvis inrättande av Eurosur grundas på en plan som presenterades i kommissionens meddelande 2008.[20] Planen har godkänts av rådet (rättsliga och inrikes frågor) i dess slutsatser från juni 2008 och februari 2010 samt i Stockholmsprogrammet och handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet.

1.3.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Eurosur har två specifika mål, nämligen att i väsentlig grad bidra till ökad situationsmedvetenhet och reaktionsförmåga hos medlemsstaternas gränskontrollmyndigheter och Frontex, så att de i bästa fall snabbt kan identifiera och ingripa mot varje ny rutt eller metod för irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet.

1.3.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.         Situationsmedvetenhet är ett mått på myndigheternas förmåga att upptäcka rörelser över gränserna och hitta välgrundade skäl för kontrollåtgärder. Detta kan åstadkommas genom att uppfylla följande operativa mål på nationell och europeisk nivå:

a.         Bättre samarbete mellan myndigheterna genom strömlinjeformning av strukturer och sammanlänkning av systemen för brottsbekämpning.

b.         Utnyttjande av datafusion i kombination med modern teknisk kapacitet för att upptäcka och spåra rörelser över gränserna, i synnerhet (små) fartyg.

c.         Tvärsektoriellt informationsutbyte med andra aktörer inom sjöbevakningsområdet, som transport, tull, fiskeritillsyn och försvar.

d.         Bättre informationsutbyte med angränsande tredjeländer.

2.         Reaktionsförmågan är ett mått på den tid det tar att nå fram till den rörelse över gränsen som ska kontrolleras, och den tid och de medel som behövs för att reagera på ovanliga omständigheter på ett adekvat sätt. Följande operativa mål bör därför uppnås på nationell och europeisk nivå:

a.         utbyte av uppgifter, information och underrättelser i nära realtid och – vid behov – via skyddade kanaler, för att därigenom gå från en patrulleringsinriktad till en mer underrättelsedriven strategi grundad på riskanalys.

b.         Effektiv förvaltning av personal och resurser, inbegripet sensorer och patrullering.

c.         Effektmätning, utvärdering av gränsövervakningsåtgärdernas effekt för att få en ny baslinje för riskbedömning och omprioritering av prioriteringarna.

Tabell som visar kopplingarna mellan problem, mål och åtgärder

Specifika mål || Planerade åtgärder

1a – Strömlinjeforma strukturer och sammanlänka system på nationell nivå. 2a – Effektiv förvaltning av personal och resurser. 2c – Effektmätning. || Inrättande av en nationell samordningscentral och av Frontex lägescentral.

2a – Utbyte av uppgifter, information och underrättelser i nära realtid. || Upprättande av Eurosur-nätet, där de nationella samordningscentralerna och Frontex länkas samman. Upprättande av den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

1d – Bättre informationsutbyte med angränsande tredjeländer. || Sammanlänkning av Eurosur med regionala nätverk som upprättats mellan medlemsstater och angränsande tredjeländer.

1b – Utnyttjande av datafusion i kombination med teknisk kapacitet för att upptäcka och spåra rörelser över gränserna. 1c – Gränsöverskridande informationsutbyte med andra aktörer inom sjöbevakningsområdet. || Upprättande av en tjänst för gemensam tillämpning av övervakningsverktyg på EU-nivå.

1.3.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Frontex ska se till att det finns rutiner för att övervaka hur Eurosur fungerar i förhållande till de huvudsakliga politiska målen, med beaktande av följande indikatorer:[21]

Effektindikatorer[22]

Minskat antal irreguljära migranter som passerar in i Schengenområdet oupptäckta.

Minskat antal dödsfall bland migranter till sjöss.

Minskad gränsöverskridande brottslighet, särskilt narkotikasmuggling över de yttre gränserna.

Resultat- och utfallsindikatorer[23]

Ökad situationsmedvetenhet vid de yttre gränserna och i området före gränserna.

Bättre samarbete mellan myndigheter på nationell nivå.

Bättre samarbete mellan medlemsstaterna och med Frontex.

Ökat samarbete med angränsande tredjeländer.

Ökad teknisk och operativ kapacitet att upptäcka och spåra små fartyg.

Ökat utbyte av sekretessbelagd och annan information i nära realtid.

Ökad kapacitet att reagera på varningar, incidenter och andra händelser vid de yttre gränserna.

1.4. Motivering till förslaget eller initiativet 1.4.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Under perioden 2012–2020 kommer EU att fortsätta ställas inför ett antal allmänna och specifika problem när det gäller gränsövervakningen, vilket ska hanteras genom Eurosur.[24]

Den irreguljära migrationen utsätter Europeiska unionens yttre gränser för ett hårt tryck, vilket förväntas fortsätta under de kommande åren. Användningen av små sjöodugliga båtar har lett till en dramatisk ökning av antalet drunknade migranter i Medelhavet, vilket innebär en svår utmaning för de brottsbekämpande myndigheterna, eftersom det är mycket svårt att upptäcka och spåra så små båtar på öppet hav. Kriminella nätverk som är inblandade i människosmuggling använder ofta samma rutter och metoder vid gränsöverskridande brottslig verksamhet, t.ex. människohandel och narkotikasmuggling. Ett ökat samarbete mellan gränskontrollmyndigheter och polis skulle bidra avsevärt till att motverka denna allvarliga brottslighet vid de yttre gränserna.

De kriminella nätverken är ofta snabbare och mer flexibla med att ändra sina rutter och metoder för irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet, än medlemsstaternas myndigheter är när det gäller att reagera på förändrade situationer. En anledning till denna fördröjda reaktionsförmåga är att det i vissa medlemsstater kan vara upp till sex myndigheter som är direkt engagerade i övervakningen av landets sjögränser, utan tydliga regler och arbetsrutiner för samarbete och informationsutbyte sinsemellan. Det är dock inte bara samarbetet inom vissa medlemsstater som brister, utan även mellan medlemsstaterna, eftersom det saknas ordentliga förfaranden, nätverk eller kommunikationskanaler för informationsutbyte. Migrationstrycket innebär stora utmaningar också för tredjeländerna längs Medelhavets södra kust. Det krävs därför ett närmare samarbete med de irreguljära migranternas ursprungsländer och embarkeringsländer.

1.4.2. Mervärde genom EU:s engagemang

I enlighet med subsidiaritetsprincipen[25] följer Eurosur ett decentraliserat tillvägagångssätt, där de nationella samordningscentralerna för gränsövervakning bildar stommen i Eurosur-samarbetet. Genom att sammanlänka befintliga nationella och europeiska system och utveckla ny kapacitet gör Eurosur det möjligt för medlemsstaternas gränskontrollmyndigheter och Frontex att kommunicera och utbyta information för att få en bättre situationsmedvetenhet vid de yttre gränserna, vilket skapar ett verkligt mervärde för gränsövervakningen.

Bättre informationsutbyte kommer att bidra till en säkrare identifiering av mål, exempelvis båtar som används för irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet, vilket kommer att medföra att den tillgängliga utrustningen för ingripande kan användas snabbare och mer målinriktat och kostnadseffektivt. Detta är ett mål som inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och bättre kan uppnås på unionsnivå.

1.4.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande åtgärder

Initiativet Eurosur bygger på erfarenheter som samlats in i samband med tidigare åtgärder, t.ex. Europeiska nätverket för kustbevakning (EPN) som samordnades av Frontex. Syftet är dessutom att utnyttja de befintliga nationella infrastrukturerna för gränskontroll på bästa sätt i kombination med operativa internationella och europeiska system, liksom den senaste tekniska utvecklingen (t.ex. satelliter). När det gäller användningen av modern teknik drar Eurosur nytta av ett antal forskningsprojekt som genomförs inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7).[26]

1.4.4. Förenlighet med andra relevanta instrument och eventuella synergieffekter

Genom att på bästa sätt använda befintliga system, kapaciteter och finansieringsprogram som finns tillgängliga på unionsnivå, syftar Eurosur till att säkerställa bästa möjliga förenlighet och synergieffekter med andra relevanta instrument.

1.5. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– þ  Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2020.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6. Planerad metod för genomförandet[27]

þ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

þ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– þ  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[28]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

þ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

De olika delarna i Eurosur kommer att i första hand genomföras av Frontex och av medlemsstaterna (delad förvaltning) på grundval av Eurosur-planen från 2008 (KOM(2008) 68 slutlig). Vid inrättandet av de nationella samordningscentralerna kommer medlemsstaterna att få stöd från fonden för yttre gränser under perioden 2012–2013 och från instrumentet för yttre gränser och viseringar, som en del av den planerade fonden för inre säkerhet, under perioden 2014–2020. Å andra sidan kommer Frontex att använda sin egen budget för att inrätta Eurosur-nätet och andra horisontella delar av Eurosur, som den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna, och vid behov kommer detta att kompletteras med stöd från fonden för inre säkerhet (direkt eller indirekt centraliserad finansiell förvaltning).

Den finansiering som tillhandahålls under sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling kommer att ge stöd till inrättandet av den planerade tjänsten för gemensam tillämpning av övervakningsverktyg under perioden 2012–2013.

Åtgärder i angränsande tredjeländer kommer att få stöd under perioden 2012–2013 genom det tematiska programmet om migration och asyl, som en del av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Två år efter det att Eurosur tagits i full drift och därefter varje år ska Frontex lämna en rapport till kommissionen om hur Eurosur fungerar tekniskt och operativt, med beaktande av de ovannämnda indikatorerna.[29] Dessutom ska kommissionen, tre år efter det att Eurosur-systemet har inlett all sin verksamhet och vart fjärde år efter det, lägga fram en övergripande utvärdering av Eurosur, med bland annat en granskning av de uppnådda resultaten i förhållande till målen samt en bedömning av huruvida de underliggande skälen för förordningen kvarstår. Den första utvärderingen förväntas äga rum under 2016 under förutsättning att Eurosur tas i drift 2013. Kommissionen ska lämna utvärderingsrapporterna till Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall tillsammans med lämpliga förslag till ändringar av Eurosur-förordningen.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

– Kostnadsberäkningarna i den åtföljande konsekvensanalysen har utarbetats på grundval av uppgifter från medlemsstaterna, EU-organen och den privata sektorn, och kontrollerats av den externa uppdragstagare som anlitats för den tekniska studien med bedömning av de finansiella effekterna av Eurosur (GHK). Beräkningarna utgör en bästa uppskattning av kostnaderna för att genomföra de alternativ som övervägs på grundval av hur de beskrivs i 2008 års Eurosur-plan och efterföljande tekniska dokument. Justeringar av Eurosur-planens räckvidd, strukturer avseende organisation och ledning, tekniska krav, bestämmelser om tillhandahållandet av tjänster och om etapperna för genomförande kan förväntas leda till att kostnaderna för tillhandahållandet av dessa tjänster ändras.

– Risker i samband med att de olika delarna och etapperna som anges i 2008 års Eurosur-plan (KOM(2008) 68 slutlig) utvecklas, testas och införs parallellt. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att det skulle ta alltför lång tid att använda den vanliga gången för utveckling av ett system, där en etapp bygger på resultaten från den föregående och där systemen färdigutvecklas innan de införs. Det är viktigt att vara uppmärksam när man sätter ihop resultaten från de olika etapperna till en gemensam ram. Konsekvens kan bäst åstadkommas med lagstiftning som tydligt definierar innehållet i de olika delarna och de olika aktörernas roller och ansvarsområden.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

De system för förvaltning och kontroll som fastställs enligt de olika finansieringsprogrammen som används (t.ex. fonden för inre säkerhet) kommer att tillämpas. Dessutom övervägs utnyttjandet av såväl intern expertis (t.ex. gemensamma forskningscentret) som extern expertis (t.ex. externa uppdragstagare) för att se till att genomförandet av Eurosurs olika delar går korrekt och smidigt.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De åtgärder mot bedrägeri som fastställts på nationell och europeisk nivå är tillämpliga.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker i utgiftsdelen (även kallade budgetposter)[30]

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer || Diff./Icke-diff. ([31]) || från EFTA-länder[32] || från kandidat-länder[33] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

3a || 18 02 03 02 – Frontex || Diff. || Nej || Nej || Nej || Nej

3a || 18 02 06 – Fonden för yttre gränser || Diff. || Nej || Nej || Ja || Nej

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer || Diff./Icke-diff. || från EFTA- länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

3 || 18 02 cc – Fonden för inre säkerhet – gränser och viseringar || Diff. || Nej || Nej || Ja || Nej

3 || 18 02 05 02 – Frontex || Diff. || Nej || Nej || Nej || Nej

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna för 2014–2020[34] 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer 3 || Säkerhet och medborgarskap

GD: HOME || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter­följande år || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

Fonden för inre säkerhet[35] || Åtaganden || (1) || 14,107 || 16,111 || 16,111 || 16,411 || 16,411 || 16,411 || 16,411 || || 111,973

Betalningar || (2) || 1,915 || 3,997 || 7,720 || 12,130 || 15,751 || 16,266 || 16,347 || 37,848 || 1111,973

18 02 03 02[36] || Åtaganden || (1a) || 20,601 || 19,997 || 18,290 || 18,290 || 18,290 || 18,290 || 18,290 || || 132,048

Betalningar || (2a) || 10,301 || 20,299 || 19,144 || 18,290 || 18,290 || 18,290 || 18,290 || 9,145 || 132,048

Anslag av administrativ karaktär som finansieras inom ramen för särskilda program[37] || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || || 0

TOTALA anslag för GD HOME || Åtaganden || =1+1a +1b+1c || 34,708 || 36,108 || 34,401 || 34,701 || 34,701 || 34,701 || 34,701 || || 244,021

Betalningar || || 12,215 || 24,296 || 26,864 || 30,420 || 34,041 || 34,556 || 34,637 || 46,993 || 244,021

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 34,708 || 36,108 || 34,401 || 34,701 || 34,701 || 34,701 || 34,701 || || 244,021

Betalningar || (5) || 12,215 || 24,296 || 26,864 || 30,420 || 34,041 || 34,556 || 34,637 || 46,993 || 244,021

Ÿ TOTALA anslag av administrativ karaktär som finansieras inom ramen för särskilda program || (6) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || || 0

TOTALA anslag under RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || 34,708 || 36,108 || 34,401 || 34,701 || 34,701 || 34,701 || 34,701 || || 244,021

Betalningar || =5+ 6 || 12,215 || 24,296 || 26,864 || 30,420 || 34,041 || 34,556 || 34,637 || 46,993 || 244,021

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter­följande år || TOTALT

GD: HOME ||

Ÿ Personalresurser || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || || 1,778

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || || 0

TOTALT GD HOME || Anslag || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || || 1,778

TOTALA anslag under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || || 1,778

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || || TOTALT

TOTALA anslag under RUBRIK 1 till 5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 34,962 || 36,362 || 34,655 || 34,955 || 34,955 || 34,955 || 34,955 || || 245,799

Betalningar || 12,469 || 24,550 || 27,118 || 30,674 || 34,295 || 34,810 || 34,891 || 46,993 || 245,799

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Mål- och resultat­beteckning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT ||

RESULTAT ||

Typ av resultat[38] || Genom­snitt­lig kost­nad || Antal || Kost­nad || Antal || Kost­nad || Antal || Kost­nad || Antal || Kost­nad || Antal || Kost­nad || Antal || Kost­nad || Antal || Kost­nad || Totalt antal resul­tat || Total kost­nad ||

Specifika mål: Nr 1a, 2a & 2c[39] || || || || || || || || || || || || || || || || ||

– Resultat[40] || Central || 2,179 || 24 || 7,470 || 24 || 7,470 || 24 || 7,470 || 24 || 7,470 || 24 || 7,470 || 24 || 7,470 || 24 || 7,470 || 24 || 52,29 ||

– Resultat[41] || Central || 75,765 || 1 || 11,316 || 1 || 12,164 || 1 || 10,457 || 1 || 10,457 || 1 || 10,457 || 1 || 10,457 || 1 || 10,457 || 1 || 75,765 ||

Delsumma för specifika mål nr 1a, 2a & 2c || 25 || 18,786 || 25 || 19,634 || 25 || 17,927 || 25 || 17,927 || 25 || 17,927 || 25 || 17,927 || 25 || 17,927 || 25 || 128,055 ||

SPECIFIKT MÅL nr 2a[42] || || || || || || || || || || || || || || || || ||

– Resultat[43] || Nätverk || 33,071 || 1 || 5 969 || 1 || 4 517 || 1 || 4 517 || 1 || 4 517 || 1 || 4 517 || 1 || 4 517 || 1 || 4 517 || 1 || 33 071 ||

– Resultat[44] || Bild || 23,212 || 1 || 3,316 || 1 || 3,316 || 1 || 3,316 || 1 || 3,316 || 1 || 3,316 || 1 || 3,316 || 1 || 3,316 || 1 || 23,212 ||

Delsumma specifikt mål nr 2a || 2 || 9,285 || 2 || 7,833 || 2 || 7,833 || 2 || 7,833 || 2 || 7,833 || 2 || 7,833 || 2 || 7,833 || 2 || 56,283 ||

SPECIFIKT MÅL nr 1d[45] || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| – Resultat[46] || Nätverk || 537,75 || 4 || 951 || 4 || 0 || 4 || 0 || 4 || 300 || 4 || 300 || 4 || 300 || 4 || 300 || 4 || 2,151

|| Delsumma specifikt mål nr 1d || 4 || 0,951 || 4 || 0 || 4 || 0 || 4 || 0,300 || 4 || 0,300 || 4 || 0,300 || 4 || 0,300 || 4 || 2,151

SPECIFIKA MÅL nr 1b och 1c[47] || || || || || || || || || || || || || || || ||

– Resultat[48] || Tjänster || || 1 || 5,686 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 57,532

Delsumma för specifika mål nr 1b och 1c || 1 || 5,686 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 8,641 || 1 || 57,532

TOTALA KOST­NADER || 32 || 37,198 || 32 || 38,688 || 32 || 36,891 || 32 || 37,191 || 32 || 37,191 || 32 || 37,191 || 32 || 37,191 || 32 || 244,021 ||

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014[49] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 1,778

Övriga administrativa utgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 1,778

Belopp utanför RUBRIK 5[50] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ karaktär || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Delsumma belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALT || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 0,254 || 1,778

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:[51]

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

18 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[52]

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, nationella experter – totalt). || || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy [53] || - vid huvudkontoret[54] || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD || 2 AD

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Övervakning och stöd för den dagliga driften av Eurosur.

Extern personal ||

3.2.4. Förenlighet med gällande och nästa fleråriga budgetram

– þ  Förslaget/initiativet är förenligt med gällande och nästa fleråriga budgetram.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[55].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– þ  Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

– ¨  Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange samfinansierande organ || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering || || || || || || || ||

Beräknad inverkan på inkomsterna

– þ  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Tillgängliga anslag under innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[56]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || … för in så många kolumner som behövs för att visa hur länge påverkan varar (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.

[2]               KOM(2008) 68 slutlig, 13.2.2008, (Eurosur-planen). För mer information om framstegen 2008–2011, se SEK(2009) 1265 slutlig, 24.9.2009, och SEK(2011) 145 slutlig, 28.1.2011.

[3]               Jfr även artikel 77.1 c i EUF-fördraget.

[4]               Jfr artikel 11c i förordning (EG) nr 2007/2004, införd genom förordning (EU) nr 1168/2011.

[5]               KOM(2010) 385 slutlig, 20.7.2010.

[6]               EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.

[7]               EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[8]               EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[9]               EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.

[10]             EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[11]             EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[12]             EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[13]             EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[14]             EUT L 160, 18.6.2011, s. 19.

[15]             EUT L 111, 4.5.2010, s. 20.

[16]             EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

[17]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[18]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[19]             KOM(2010) 623 slutlig, 27.10.2010, VOL. II, punkt 43, s. 15.

[20]             KOM(2008) 68 slutlig, 13.2.2008 (Eurosur-planen).

[21]             Jfr kapitel 8 i den åtföljande konsekvensanalysen.

[22]             Jämfört med siffrorna för 2011 som anges i Frontex riskanalysrapporter och relevanta rapporter från Europol. Dessa indikatorer kommer också att bero på faktorer utanför Eurosur, som förändringar av den politiska och ekonomiska situationen i angränsande tredjeländer.

[23]             Jämfört med den nuvarande situationen som beskrivs i den konsekvensanalys som åtföljer förslaget till Eurosur-förordningen.

[24]             Jfr kapitel 3.2 och 3.3 i den åtföljande konsekvensanalysen.

[25]             Jfr kapitel 3.5 i den åtföljande konsekvensanalysen.

[26]             Se förteckning över projekt i bilaga 1.5 till

[27]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[28]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[29]             Jfr kapitel 8 i den åtföljande konsekvensanalysen.

[30]             Dessa budgetrubriker används för att gradvis utveckla och testa de olika delarna av Eurosur fram till 2013. Med beaktande av att den föreslagna Eurosur-förordningen bör träda i kraft i slutet av 2012 är finansieringsöversikten begränsad till perioden 2014–2020. I den åtföljande konsekvensanalysen finns en överblick över kostnaderna under 2008–2010 för utvecklingen av Eurosur och över de beräknade kostnaderna för Eurosur under 2011–2020.

[31]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[32]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[33]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[34]             En överblick av de sammanlagda beräknade kostnaderna för 2011–2020 finns i den åtföljande konsekvensanalysen.

[35]             Denna budgetrubrik omfattar följande kostnader: 1) 75 % samfinansiering från EU av driftskostnaderna för de nationella samordningscentralerna i de 24 medlemsstaterna som har yttre land- och sjögränser, i den mån dessa kostnader programplaneras av medlemsstaterna med unionens budget. 2) Kostnader för tjänsten för gemensam tillämpning av övervakningsverktyg, som också bör medfinansieras med medel från relevanta europeiska rymdprogram, inbegripet den operativa globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES), i den mån sådana finns tillgängliga under perioden 2014–2020. 3) Kostnader för sammanlänkning av Eurosur med regionala nätverk som upprättats mellan medlemsstater och angränsande tredjeländer. 4) Andra kostnader för genomförande av Eurosur.

[36]             Driftskostnader för Frontex lägescentral, nätverket som förbinder de nationella samordningscentralerna och Frontex, samt den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna. Enligt beräkningen ska mellan 5 och 10 miljoner euro per år av dessa uppskattningar täckas av Frontex budget och mellan 10 och 15 miljoner euro per år av fonden för inre säkerhet. De exakta belopp som ska finansieras av Frontex ska fastställas i det årliga budgetförfarandet.

[37]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[38]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[39]             Se avsnitt 1.4.2: 1a – Strömlinjeforma strukturer och länka samman system på nationell nivå; 2a – Effektiv förvaltning av personal och resurser; 2c – Effektmätning.

[40]             75 % samfinansiering från EU av driftskostnaderna för de nationella samordningscentralerna i de 24 medlemsstaterna som har yttre land- och sjögränser.

[41]             Driftskostnader för Frontex lägescentral.

[42]             2a – Utbyte av uppgifter, information och underrättelser i nära realtid.

[43]             Driftskostnader för nätverket som förbinder de nationella samordningscentralerna och Frontex.

[44]             Driftskostnader för den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna.

[45]             1d – Bättre informationsutbyte med angränsande tredjeländer.

[46]             Sammanlänkning av Eurosur med regionala nätverk som upprättats mellan medlemsstater och angränsande tredjeländer.

[47]             1b – Utnyttjande av datafusion i kombination med teknisk kapacitet för att upptäcka och spåra rörelser över gränserna; 1c – Gränsöverskridande informationsutbyte med andra aktörer inom sjöbevakningsområdet.

[48]             Driftskostnader för tjänsten för gemensam tillämpning av övervakningsverktyg på EU-nivå.

[49]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[50]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[51]             De två AD-tjänsterna som anges i tabellen är inkluderade i förslaget till förordning om inrättande av fonden för inre säkerhet.

[52]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[53]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[54]             I huvudsak för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[55]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[56]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.