52011PC0863

MOTIVERING

1) BAKGRUND TILL FÖRSLAGET |

Motiv och syfte Detta förslag rör tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen) i samband med översynen vid giltighetstidens utgång rörande den gällande antidumpningstullen på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan. |

Allmän bakgrund Förslaget läggs fram som ett led i tillämpningen av grundförordningen och är resultatet av en undersökning som genomförts i enlighet med grundförordningens materiella och formella krav. |

Gällande bestämmelser Genom rådets förordning (EG) nr 1890/2005[1], senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 768/2009[2], infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, enligt KN-nummer 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70 med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indonesien, Taiwan, Thailand och Vietnam. |

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. |

2) SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

De parter som berörs av förfarandet har i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen getts möjlighet att tillvarata sina intressen under undersökningen. |

Extern experthjälp |

Någon extern experthjälp har inte behövts. |

Konsekvensanalys Förslaget är en följd av tillämpningen av grundförordningen. I grundförordningen föreskrivs inte någon allmän konsekvensanalys, men den innehåller en uttömmande förteckning över villkor som måste bedömas. |

3) RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET |

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den 19 november 2010 inledde kommissionen, efter en motiverad begäran från European Industrial Fasteners Institute som företräder fem unionstillverkare, en översyn vid giltighetstidens utgång av den gällande antidumpningstullen på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan. Det konstaterades vid denna översyn att vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan fortfarande dumpades vilket, om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas, skulle leda till att skadan för unionsindustrin skulle återkomma. Det fastställdes vidare att fortsatta åtgärder inte skulle strida mot unionens intresse. Rådet föreslås därför anta det bifogade förslaget till förordning om förlängning av de gällande åtgärderna, vilken bör offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 18 februari 2012. |

Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen. |

Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där Europeiska unionen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

Åtgärdsformen beskrivs i grundförordningen och ger inget utrymme för nationella beslut. |

Det är inte tillämpligt att ange på vilket sätt den ekonomiska och administrativa börda som faller på unionen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare begränsas till ett minimum och står i proportion till förslagets mål. |

Val av regleringsform |

Föreslagen regleringsform: förordning. |

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Det anges inte några alternativ i grundförordningen. |

4) BUDGETKONSEKVENSER |

Förslaget påverkar inte unionens budget. |

2011/0419 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen[3] (nedan kallad grundförordningen ), särskilt artikel 11.2,

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen ) lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Gällande åtgärder

1. Genom förordning (EG) nr 1890/2005 av den 14 november 2005[4] införde rådet en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de preliminära tullar som införts på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indonesien, Taiwan, Thailand och Vietnam. Samtidigt avslutades förfarandet om import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Malaysia och Filippinerna.

2. Efter en översyn som inleddes på grundval av artikel 11.3 i grundförordningen ändrade rådet den 25 augusti 2009 de ovan nämnda åtgärderna för en exporterande tillverkare i Vietnam genom förordning (EG) nr 768/2009 av den 17 augusti 2009[5].

3. Den förordning som ledde till införandet av den slutgiltiga antidumpningstullen på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina ) och Taiwan kallas nedan den ursprungliga förordningen . Den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes för de berörda länderna genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen .

2. Begäran om översyn

4. Efter offentliggörande av ett tillkännagivande om att de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla[6] mottog kommissionen den 19 augusti 2010 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran om översyn ingavs av European Industrial Fasteners Institute (nedan kallad sökanden ) såsom företrädare för fem unionstillverkare – Bulnava S.r.l., Inox Viti di Cattinori Bruno & C.s.n.c., Inox Bolt S.r.l., Bontempi Vibo S.p.A. och Ugivis S.A. – som står för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av unionens sammanlagda tillverkning av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav.

5. Begäran begränsades till att gälla de antidumpningsåtgärder som införts på import med ursprung i Kina och Taiwan (nedan kallade de berörda länderna ). De antidumpningsåtgärder som införts genom den ursprungliga förordningen på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Vietnam, Indonesien och Thailand omfattas därmed inte av denna översyn.

6. Begäran grundas på påståendet att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om de åtgärder som införts på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i de berörda länderna skulle upphöra att gälla.

3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

7. Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstiden utgång och meddelade genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 19 november 2010[7], ett en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallat tillkännagivandet om inledande ).

4. Undersökning

4.1. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

8. Undersökningen av fortsatt dumpning omfattade perioden 1 oktober 2009–30 september 2010 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP ). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden ).

4.2. Parter som berörs av undersökningen

9. Kommissionen underrättade officiellt sökanden, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer och användare i unionen som den visste var berörda och deras intresseorganisationer, samt företrädarna för de berörda länderna om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts.

10. Kommissionen gav också berörda parter möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

11. Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare från de berörda länderna, icke-närstående importörer i unionen och unionstillverkare verkade vara berörda av förfarandet, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen.

12. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de ovan nämnda parterna att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ge sig till känna inom 15 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. På grundval av de svar som inkom beslutades att ett stickprovsförfarande skulle tillämpas för taiwanesiska exporterande tillverkare, icke-närstående importörer i unionen och unionstillverkare. När det gäller Kina samarbetade ingen exporterande tillverkare från Kina i undersökningen.

13. Trettiosex taiwanesiska exportörer/grupper av exportörer lämnade de begärda uppgifterna och gick med på att ingå i urvalet. Tio av dem kunde emellertid inte komma i fråga, eftersom de av allt att döma endast var handelsföretag eller inte hade någon export till unionen under översynsperioden. På grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga taiwanesiska företagen valde kommissionen ut fyra exporterade tillverkare. Ett av dessa företag drog sig emellertid senare ur samarbetet. De återstående tre företagen i urvalet stod för 41,6 % av den taiwanesiska exporten till EU under översynsperioden.

14. När det gäller de icke-närstående importörerna i unionen valde kommissionen ut de tre största av de åtta företag som lämnade de begärda uppgifterna för stickprovsförfarandet. Dessa tre företag stod för nästan 90 % av den importvolym som de samarbetsvilliga företagen rapporterat. Endast en importör besvarade emellertid senare frågeformuläret.

15. Tolv unionstillverkare lämnade de begärda uppgifterna och gick med på att ingå i urvalet. På grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga unionstillverkarna valde kommissionen ut sex unionstillverkare. En av dessa utvalda unionstillverkare drog sig emellertid senare ur samarbetet. De återstående fem tillverkarna i urvalet stod för 38 % av försäljningen från samtliga unionstillverkare till icke-närstående kunder i EU under översynsperioden.

16. Kommissionen sände frågeformulär till alla utvalda parter och till alla användare som den visste var berörda. Som angetts ovan besvarade fem unionstillverkare, tre exporterande tillverkare från Taiwan och en importör frågeformuläret. Ingen av de användare som kontaktades trädde fram eller gav sig till känna under undersökningen.

17. Såsom förklarats i skälen 13 och 15 beslutade sig en taiwanesisk exporterande tillverkare och en unionstillverkare som ingick i urvalet att inte besvara frågeformuläret. I båda dessa fall ansåg man emellertid att de återstående företagen i urvalet var tillräckligt representativa i fråga om relevanta försäljningsvolymer.

18. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

a) Unionstillverkare

- Bulnava S.r.l, Suello, Italien.

- Inox Viti di Cattinori Bruno & C.s.n.c, Grumello del Monte, Italien.

- Bontempi Vibo S.p.A., Rodengo Saiano, Italien.

- Reisser Schraubentechnik GmbH, Ingelfingen-Criesbach, Tyskland.

- Ugivis S.A, Belley, Frankrike.

b) Exporterande tillverkare i Taiwan

- Arrow Fastener Co., Ltd. och dess närstående exportörer, Shu-Lin City.

- Shekai Precision Co., Ltd. och dess närstående exportör, Kaohsiung.

- Yi Tai Shen Co., Ltd. Tainan Hsien.

c) Icke-närstående importör i unionen

- Wurth Group, Kunzelsau, Tyskland.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

19. Den produkt som berörs av denna översyn är densamma som den som definieras i den ursprungliga förordningen, dvs. vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70 (nedan kallad den berörda produkten ).

20. Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det vid denna översyn att den berörda produkten och de produkter som de exporterande tillverkarna tillverkar och säljer på hemmamarknaden, samt de produkter som unionstillverkarna tillverkar och säljer i EU, har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

21. Fyra parter gav sig till känna och hävdade att de produkter som omfattas av KN-numren 7318 12 10, 7318 14 10 och 7318 15 51 inte borde omfattas av undersökningen, eftersom de enligt dessa parter inte tillverkas i unionen. Denna begäran avvisades eftersom i) det inte lades fram några bevis för att dessa produkter inte skulle ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, och ii) det i vilket fall som helst inte går att ändra produktdefinitionen i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång.

22. Efter meddelandet av uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för rekommendationen att behålla de befintliga åtgärderna (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter ), hävdade en av de taiwanesiska exporterande tillverkarna att fästanordningar av bimetall inte bör ingå i produktdefinitionen, beroende på de väsentliga skillnader som finns mellan fästanordningar av bimetall och fästanordningar av rostfritt stål när det gäller försäljningspris per enhet, produktionskostnader, grundläggande fysiska och tekniska egenskaper samt tillämpningar. Såsom förklaras i skäl 21 ovan går det emellertid inte att ändra produktdefinitionen i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång. Denna fråga kan behandlas i en interimsöversyn rörande produktdefinitionen, som företaget kan begära.

C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

23. I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte man om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

1. Kina

1.1. Inledande anmärkningar

24. Som angetts ovan samarbetade ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna i undersökningen.

25. De undersökningsresultat rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning som beskrivs nedan har därför grundats på bästa tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter från Eurostat och de uppgifter som unionsindustrin lämnat i begäran om översyn. Det har inte gått att använda officiell exportstatistik från Kina i detta fall, eftersom den berörda produkten endast utgör en bråkdel av de angivna kvantiteterna för de relevanta numren i den harmoniserade tullnomenklaturen.

1.2. Dumpning av import under översynsperioden

26. Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade i undersökningen, har det inte varit möjligt att fastställa någon individuell dumpningsmarginal.

27. I begäran om översyn hävdades att det förelåg en dumpningsmarginal på mellan 13,6 % och 61,8 % för exporten från Kina till unionen. Såsom anges i tillkännagivandet om inledande jämförde sökanden exportpriset från Kina till unionen med ett konstruerat normalvärde i Taiwan, som användes som jämförbart land i den ursprungliga undersökningen.

28. Eftersom inget av de kinesiska företagen samarbetade i undersökningen, finns det inga tillgängliga uppgifter som skulle kunna ändra denna slutsats. Dessutom noteras att det normalvärde som fastställdes för det enda samarbetsvilliga taiwanesiska företaget befanns vara betydligt högre än det normalvärde som sökanden fastställt i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Eftersom det inte finns något som tyder på att exportpriserna från Kina till unionen skiljer sig åt från dem i begäran, är det sannolikt att dumpningen från Kina har fortsatt på högre nivåer än vad som uppges i begäran.

1.3. Utvecklingen för importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla

29. Utöver undersökningen av om det förekom dumpning under översynsperioden undersöktes även sannolikheten för återkommande dumpning.

30. I detta hänseende analyserades följande aspekter: De exporterande kinesiska tillverkarnas outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft för de kinesiska tillverkarna och deras export till tredjeländer.

1.3.1 . De exporterande kinesiska tillverkarnas outnyttjade kapacitet

31. Eftersom det endast finns begränsade offentliga uppgifter om den kinesiska industrin för fästanordningar av rostfritt stål, användes uppgifterna i begäran om översyn för att beräkna kapaciteten i Kina. Enligt dessa uppgifter har nya produktionsanläggningar för fästanordningar av rostfritt stål anlagts i Kina sedan 2003. Dessutom har de kinesiska tillverkarna, till följd av de antidumpningsåtgärder som införts på import av vissa fästdon av järn eller stål[8] och den senare minskningen av den kinesiska importen av denna typ av fästdon till unionen från och med 2009, en betydande outnyttjad produktionskapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka den berörda produkten eftersom det är enkelt att lägga om produktionen från den ena till den andra av dessa två typer av fästdon.

1.3.2. Unionsmarknadens attraktionskraft

32. Unionsmarknadens attraktionskraft kan illustreras av det faktum att införandet av antidumpningstullar inte hindrade att den kinesiska exporten av den berörda produkten ökade. Tvärtom ökade i stället enligt uppgifter från Eurostat importvolymen från Kina till unionen med 13 % mellan 2007 och översynsperioden. När det gäller prisutvecklingen för den kinesiska importen under samma period visade uppgifter från Eurostat att det genomsnittliga importpriset ökade. Vid en närmare analys konstaterades emellertid att priset på fästanordningar av rostfritt stål som klassificerats enligt det KN-nummer som representerade 59 % av den totala kvantitet som importerades under översynsperioden, minskade med 24 % under skadeundersökningsperioden. De kinesiska exportörerna kunde alltså trots de gällande åtgärderna öka sin exportvolym och ytterligare sänka sina priser för en majoritet av den exporterade berörda produkten.

1.3.3. Export till tredjeländer

33. När det gäller volymen och priserna för kinesisk export till tredjeländer måste det påpekas att de kinesiska exportuppgifterna avser hela HS-nummer. I förhållande till EU:s importstatistik på Taric-nivå stod den berörda produkten för cirka 3 % av volymen inom dessa HS-nummer. Exportuppgifterna ger därför ingen meningsfull information. På grund av den bristande samarbetsviljan från kinesiska exporterande tillverkare gick det inte att få fram någon annan relevant information avseende den kinesiska exporten till tredjeländer.

1.4. Slutsats om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

34. Mot bakgrund av undersökningsresultaten ovan går det att dra slutsatsen att exporten från Kina fortfarande dumpas och att det är sannolikt att dumpningen på unionsmarknaden skulle fortsätta om de gällande antidumpningsåtgärderna upphävdes. Med tanke på den befintliga outnyttjade kapaciteten i Kina och det faktum att importen av den berörda produkten till unionen ökade under skadeundersökningsperioden trots de gällande antidumpningsåtgärderna, har de kinesiska exporterande tillverkarna faktiskt ett incitament att ytterligare öka sin export till unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

2. TAIWAN

2.1 . Inledande anmärkningar

35. Det noteras att det till följd av det stora antalet samarbetsvilliga taiwanesiska exporterande tillverkare gjordes ett representativt urval av fyra företag/grupper av företag för ytterligare undersökning. Ett av dessa fyra företag drog sig senare ur samarbetet. Eftersom de återstående företagen emellertid stod för 41,6 % av den totala taiwanesiska exportvolymen[9] till unionen under översynsperioden, ansågs urvalet fortfarande vara representativt.

36. Det noteras vidare att det under kontrollbesöken på plats hos de återstående tre företagen i urvalet inte gick att kontrollera de uppgifter som ett av dessa företag lämnade i frågeformuläret, och att de uppgifter som lämnades av ett annat företag var vilseledande. De exporterande tillverkarna i fråga underrättades omedelbart om kommissionens avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen, vilket skulle innebära att man bortsåg från de uppgifter som lämnats och i stället använde bästa tillgängliga uppgifter. Företagen gavs möjligheter att lämna ytterligare synpunkter på denna situation. De synpunkter som sedan lämnades ändrade emellertid inte kommissionens beslut att använda tillgängliga uppgifter för dessa två exporterande tillverkare. Till följd av detta beräknades endast en individuell dumpningsmarginal för en taiwanesisk exporterande tillverkare.

37. De flesta av undersökningsresultaten rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning som beskrivs nedan har därför grundats på tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnats av den enda samarbetsvilliga taiwanesiska tillverkaren, en samarbetsvillig importör, uppgifter från Eurostat och de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn. Det har inte gått att använda officiell exportstatistik från Taiwan i detta fall eftersom den berörda produkten endast utgör en bråkdel av de angivna kvantiteterna för de relevanta numren i den harmoniserade tullnomenklaturen.

2.2. Dumpning av import under översynsperioden

2.2.1. Normalvärde

38. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om den samarbetsvilliga taiwanesiska exporterande tillverkarens inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. om den totala försäljningsvolymen för denna försäljning motsvarade minst 5 % av den totala volymen av motsvarande exportförsäljning till unionen.

39. Kommissionen fastställde därefter vilka typer av den likadana produkten som företaget sålde på hemmamarknaden som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes för export till unionen. De faktorer som beaktades vid definitionen av de olika produkttyperna var i) typ av fästanordning, ii) kvaliteten på det stål som används som råvara, iii) fästanordningarnas DIN-norm, iv) fästanordningarnas diameter och v) deras längd.

40. Det undersöktes sedan för varje produkttyp om den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens inhemska försäljning var representativ, dvs. om försäljningen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen till unionen av samma produkttyp. För de produkttyper som sålts i representativa kvantiteter undersöktes det sedan om försäljningen hade ägt rum vid normal handel, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

41. Undersökningen av om försäljningen på hemmamarknaden av varje produkttyp som sålts i representativa mängder på hemmamarknaden kunde anses ha ägt rum vid normal handel gjordes genom att man fastställde andelen lönsam försäljning av den berörda typen till oberoende kunder. I samtliga fall där produkttypen i fråga såldes på hemmamarknaden i tillräckliga mängder och vid normal handel fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av all försäljning på hemmamarknaden av den typen under översynsperioden.

42. För övriga produkttyper, där försäljningen på hemmamarknaden inte var representativ eller inte hade ägt rum vid normal handel, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerades följaktligen genom att man till tillverkningskostnaderna för de exporterade typerna, vid behov justerade, lade till en skälig procentandel för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal som baserades på faktiska uppgifter om tillverkningen och försäljningen av den likadana produkten vid normal handel, i enlighet med artikel 2.6 första meningen i grundförordningen.

2.2.2 Exportpris

43. All exportförsäljning, utom en, från den samarbetsvilliga exporterande taiwanesiska tillverkarens till unionsmarknaden skedde direkt till oberoende kunder. Således fastställdes exportpriset på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

44. När exportförsäljningen till unionen skedde via ett närstående handelsföretag, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket det närstående handelsföretaget första gången sålde vidare produkterna till oberoende köpare i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

2.2.3. Jämförelse

45. Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik och i samma handelsled. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis, togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. I detta syfte tog man, där så var tillämpligt och motiverat, hänsyn i form av justeringar för skillnader i transport-, försäkrings-, hanterings-, lastnings- samt därmed sammanhängande kostnader, finansiella kostnader, förpackningskostnader, provisioner och rabatter.

2.2.4. Dumpningsmarginal

46. I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. Enligt denna metod konstaterade man att den samarbetsvilliga exportören fortsatte med dumpningen under översynsperioden. Beräknad på fyra av översynsperiodens tolv månader uppgick dumpningen till 22 %.

47. Det erinras om att den metod där dumpningsmarginalen beräknas på grundval av fyra månader av översynsperioden är den som kommissionen normalt använder i översyner vid giltighetstidens utgång, när det ska avgöras om dumpningen fortsatt eller om det är sannolikt att den återkommer. I översyner vid giltighetstidens utgång behöver man förvisso inte fastställa en dumpningsmarginal för alla transaktioner, eftersom sådana beräkningar bara är nödvändiga för att ändra nivån på den antidumpningsåtgärd som är i kraft, villket inte är syftet med en översyn vid giltighetstidens utgång. De fyra månader som valdes ut bestod av den sista månaden i varje kvartal och var därför jämnt fördelade över översynsperiodens tolv månader.

48. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter menade den enda samarbetsvilliga taiwanesiska exporterande tillverkaren att vissa inhemska transaktioner som uppgavs i frågeformuläret och som togs i beaktande för normalvärdet i själva verket var avsedda för export till Europeiska unionen och inte för inhemsk förbrukning. Företaget hävdade att denna återförsäljning gjordes genom oberoende tillverkare av fästanordningar eller handlare i Taiwan.

49. Det ska noteras att detta påstående inte styrktes av någon bevisning som visade att varorna skulle exporteras till Europeiska unionen. Påståendet avvisades därför.

50. Till följd av tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen på de två andra exporterande tillverkarna i urvalet beräknades ingen dumpningsmarginal för dem. I begäran om översyn hävdades emellertid att dumpningsmarginalen för exporten från Taiwan uppgick till mellan 14 % och 50 %. Det finns inga tillgängliga uppgifter som skulle kunna ändra denna slutsats. Eftersom det enda undersökta företaget konstaterades utöva dumpning på unionsmarknaden och det genomsnittliga priset för den importerade berörda produkten från Taiwan är lägre än detta företags genomsnittliga exportpris, bekräftas dessutom förekomsten av dumpning på landsomfattande nivå på grundval av uppgifter som kontrollerats.

2.3. Utvecklingen för importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla

51. Utöver undersökningen av om det förekom dumpning under översynsperioden, undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning för Taiwan.

52. I detta hänseende analyserades följande aspekter: De exporterande taiwanesiska tillverkarnas outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft för de taiwanesiska tillverkarna och deras export till tredjeländer.

2.3.1. Exportörernas outnyttjade kapacitet

53. Eftersom det endast finns begränsade offentliga uppgifter om den taiwanesiska industrin för fästanordningar av rostfritt stål, bygger följande slutsatser om exportörernas outnyttjade kapacitet i huvudsak på uppgifterna i begäran om översyn och på uppgifter som erhållits under kontrollbesöken. Enligt uppgifterna i begäran om översyn har nya taiwanesiska tillverkare av fästanordningar av stål investerat i ny utrustning för att öka sin produktionskapacitet. Kontrollen visade dessutom att investeringarna i kapacitet förväntas öka med 12 % under 2011 jämfört med undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen. Under översynsperioden uppgick den outnyttjade kapaciteten hos den samarbetsvilliga tillverkaren till 7 % av den totala produktionskapaciteten. Lagernivåerna konstaterades var mycket låga eftersom det samarbetsvilliga företaget endast tillverkade den berörda produkten på beställning.

2.3.2. Unionsmarknadens attraktionskraft

54. Unionsmarknadens attraktionskraft kan illustreras av det faktum att införandet av antidumpningstullar inte påverkade den taiwanesiska exporten till unionen. Enligt uppgifter från Eurostat och kontrollerade importuppgifter var importvolymerna från Taiwan relativt stabila mellan 2007 och översynsperioden, medan värdet av denna import minskade med 16 % under samma period. Detta tyder på att det genomsnittliga försäljningspriset för fästanordningar av stål med ursprung i Taiwan minskade under översynsperioden. Trots de gällande åtgärderna kunde alltså de taiwanesiska exportörerna upprätthålla sin exportvolym och sänka sina priser ytterligare.

55. Härvidlag påpekade en av de taiwanesiska berörda parterna att minskningen av de taiwanesiska exportpriserna inte hade varit resultatet av ett illvilligt prisbeteende från exportörernas sida, utan hade istället följt prisutvecklingen på den viktigaste råvaran, nämligen valstråd. Det är värt att notera att de sänkta råvarupriserna påverkade alla tillverkare av fästanordningar av rostfritt stål på samma sätt. Slutsatsen att unionsmarknaden fortfarande är en attraktiv marknad för de taiwanesiska exportörerna förblir emellertid oförändrad, eftersom de lyckades upprätthålla sin exportvolym trots de gällande antidumpningsåtgärderna.

2.3.3. Exportpriser till tredjeländer

56. När det gäller den taiwanesiska exporten till tredjeländer, måste det påpekas att de taiwanesiska exportuppgifter som kunde analyseras avser hela HS-nummer. I förhållande till EU:s importstatistik på Taric-nivå stod den berörda produkten för cirka 2,6 % av volymen inom dessa HS-nummer. Dessa uppgifter ger därför ingen meningsfull information om volym och priser för export av den berörda produkten från Taiwan till tredjeländer. Kontrollerade exportuppgifter från de tre taiwanesiska exportörerna i urvalet visar emellertid på en minskad exportvolym till tredjeländer. Detta tyder på att den taiwanesiska exporten är mer EU-inriktad.

57. Det noteras dessutom att de uppgifter som lämnats av den samarbetsvilliga taiwanesiske exportören visar att försäljningspriset per enhet är 10 % högre vid försäljning till unionen jämfört med vid försäljning till andra länder, och att exportvolymen till andra länder endast motsvarar 20 % av exportvolymen till unionen.

2.4. Slutsats om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

58. Mot bakgrund av undersökningsresultaten ovan går det att dra slutsatsen att exporten från Taiwan fortfarande dumpas och att det är sannolikt att dumpningen på unionsmarknaden skulle fortsätta om de gällande antidumpningsåtgärderna upphävs. Med hänsyn till den befintliga outnyttjade kapaciteten i Taiwan och unionsmarknadens attraktionskraft har de taiwanesiska exporterande tillverkarna faktiskt ett incitament att öka sin export till unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

D. DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN

1. Tillverkningen i unionen

59. Unionens sammanlagda tillverkning fastställdes på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionstillverkarna, däribland uppgifter i begäran om översyn och uppgifter som samlats in från unionstillverkare före och efter inledandet av undersökningen.

60. På grundval av detta beräknades att unionens sammanlagda tillverkning uppgick till omkring 63 000 ton under undersökningsperioden. I denna siffra ingår tillverkningen hos alla unionstillverkare som gav sig till känna och den beräknade produktionsvolymen hos de tillverkare som inte gav sig till känna under förfarandet.

61. Såsom anges skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för undersökningen av unionstillverkare. Av de tolv tillverkare som lämnade information för urvalet av stickprov, valdes sex tillverkare ut. Såsom förklarats i skäl 17 sade en tillverkare senare upp samarbetet. De samarbetsvilliga företag som ingick i urvalet stod för omkring 31 % av unionens beräknade totala tillverkning.

2. Unionsindustrin

62. Samtliga unionstillverkare som avses i skäl 55 anses utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer nedan att kallas unionsindustrin .

E. SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN

1. Inledande anmärkning

63. För att bedöma volym- och prisutvecklingen användes relevant importstatistik från Eurostat för KN-numren 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70 tillsammans med uppgifter som lämnats i begäran om översyn och uppgifter som samlats in från unionstillverkare före och efter inledandet av undersökningen, kompletterade med de kontrollerade frågeformulärssvaren från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

2. Förbrukning i unionen

64. Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av uppgifterna i begäran om översyn om unionsindustrins försäljningsvolymer i unionen, tillsammans med kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga tillverkare som ingick i urvalet och uppgifter om importvolymer från Eurostat.

65. På grundval av detta fastställdes förbrukningen i unionen till följande:

Tabell 1

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Total förbrukning i unionen (ton) | 123 224 | 120 598 | 101 143 | 121 402 |

Index (2007 = 100) | 100 | 98 | 82 | 99 |

66. Mellan 2007 och översynsperioden var förbrukningen i unionen relativt stabil. Mellan 2007 och 2009 minskade den däremot kraftigt med 18 % i linje med finanskrisens negativa globala effekter. Mellan 2009 och översynsperioden återhämtade sig förbrukningen i unionen, och ökade med 20 %.

3. Volym, marknadsandel och priser för importen från de berörda länderna

3.1. Sammantagen bedömning

67. För att kunna göra en sammantagen bedömning av importen från de berörda länderna undersöktes varje lands situation mot bakgrund av de villkor som anges i artikel 3.4 i grundförordningen.

68. Det konstaterades att importvolymerna från både Kina och Taiwan låg över det tröskelvärde som anges i artikel 5.7 i grundförordningen och inte var försumbara. Dessutom uppvisade importvolymerna från de två länderna en i stort sett liknande utveckling under skadeundersökningsperioden: de minskade mellan 2007 och 2009 för att sedan öka under översynsperioden. När det gäller de genomsnittliga importpriserna visade prisutvecklingen för den kinesiska importen enligt uppgifter från Eurostat att det genomsnittliga importpriset ökade (se skäl 31). Vid en närmare analys konstaterades det emellertid att priset på fästanordningar av rostfritt stål som klassificerats enligt det KN-nummer som representerade en majoritet av den totala kvantiteten som importerades under översynsperioden minskade med 24 % under skadeundersökningsperioden. De taiwanesiska priserna minskade under hela skadeundersökningsperioden, och var som lägst under översynsperioden. Undersökningen visade också att de berörda aktörerna hade liknande konkurrensvillkor. Därmed ansågs det att villkoren för en sammantagen bedömning var uppfyllda.

3.2. Dumpad import från Kina och Taiwan

69. Importen från Kina och Taiwan utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 2

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Importvolym från de berörda länderna (i ton) | 8 559 | 6 636 | 6 154 | 8 795 |

Index (2007 = 100) | 100 | 78 | 72 | 103 |

Marknadsandel för importen från de berörda länderna | 6,9 % | 5,5 % | 6,1 % | 7,2 % |

Index (2007 = 100) | 100 | 79 | 88 | 104 |

Genomsnittligt importpris från de berörda länderna (euro/ton) | 4 998 | 4 709 | 4 656 | 4 730 |

Index (2007 = 100) | 100 | 94 | 93 | 95 |

70. Som framgår av ovanstående tabell ökade importvolymen av från de berörda länderna med 3 % under skadeundersökningsperioden. Under perioden 2008–2009 minskade importen, i linje med utvecklingen av förbrukningen. Denna minskning var emellertid inte lika stor som den minskade förbrukningen under samma period. Mellan 2009 och översynsperioden ökade importen igen, med hela 43 %.

71. De genomsnittliga importpriserna minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden. När det gäller volymerna var även importpriserna som lägst under 2009, för att sedan öka något.

72. Under skadeundersökningsperioden följde den dumpade importens marknadsandel utvecklingen av förbrukningen och förblev stabil på omkring 7 %.

3.3. Prisunderskridande

73. Till följd av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarna och det begränsade samarbetet från de taiwanesiska exporterande tillverkarna råder det brist på information om de typer av fästanordningar av rostfritt stål som exporteras till unionen. Detta, tillsammans med det faktum att den berörda produkten täcker en mängd olika typer av fästanordningar av rostfritt stål med stora prisskillnader (enhetspriset inom kategorin träskruvar kan exempelvis variera med upp till 30 gånger), gjorde det omöjligt att göra en meningsfull prisjämförelse i syfte att fastställa prisunderskridandemarginalerna. Jämförelsen mellan unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder i unionen, justerade till nivån fritt fabrik, och de berörda ländernas genomsnittliga importpris cif enligt uppgifter från Eurostat, visade inte på något prisunderskridande under översynsperioden. När det gäller Taiwan exporterade den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren en särskild typ av fästanordningar av rostfritt stål för vilken tillverkningen i unionen är mycket begränsad. Eftersom det inte fanns några motsvarande produkttyper gick det därför inte att beräkna något prisunderskridande för varje enskild produkttyp för detta företag.

4. Unionsindustrins ekonomiska situation

4.1. Inledande anmärkningar

74. I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

75. Eftersom ett stickprovsförfarande har tillämpats har skadeindikatorerna dels fastställts på grundval av uppgifter för unionsindustrin som helhet, dels på grundval av uppgifter för de unionstillverkare som ingick i urvalet. Skadeanalysen av de makroekonomiska uppgifterna, t.ex. marknadsandel, tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, tillväxt, lager, sysselsättning och produktivitet, grundar sig på uppgifter för unionsindustrin som helhet. I övrigt användes uppgifter för de unionstillverkare som ingick i urvalet (transaktionspriser, investeringar och räntabilitet, löner, lönsamhet, kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga).

4.2. Produktion

76. Det framgår av tabellen nedan att tillverkningen minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden. I linje med en svagare efterfrågan, minskade unionsindustrins tillverkning först kraftigt med 24 % mellan 2007 och 2009, för att sedan öka något med 10 % mellan 2009 och översynsperioden.

Tabell 3

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Tillverkning (i ton) | 74 514 | 69 514 | 56 396 | 62 213 |

Index (2006 = 100) | 100 | 93 | 76 | 83 |

Källa: Makrodata

4.3. Kapacitet och kapacitetsutnyttjande

77. Produktionskapaciteten minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden och kapacitetsutnyttjandet uppvisade en svag minskning på 4 % mellan 2007 och översynsperioden – i linje med produktionsutvecklingen.

Tabell 4

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Tillverkningskapacitet (i ton) | 148 039 | 140 743 | 127 200 | 128 881 |

Index (2006 = 100) | 100 | 95 | 86 | 87 |

Kapacitetsutnyttjande | 50 % | 49 % | 44 % | 48 % |

Index (2006 = 100) | 100 | 98 | 88 | 96 |

Källa: Makrodata

4.4. Lager

78. Unionsindustrins utgående lager minskade under 2008, jämfört med 2007, och förblev sedan stabilt mellan 2008 och översynsperioden. Under översynsperioden ökade lagernivån något, men var ändå 26 % lägre jämfört med 2007.

Tabell 5

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Utgående lager (ton) | 9 688 | 7 465 | 6 964 | 7 139 |

Index (2006 = 100) | 100 | 77 | 72 | 74 |

Källa: Mikrodata

4.5. Försäljningsvolym

79. Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till icke-närstående kunder minskade med 25 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymerna minskade med 28 % mellan 2007 och 2009 och nådde sin lägsta nivå 2009. Under översynsperioden återhämtade sig emellertid försäljningsvolymerna och ökade med 5 % jämfört med nivåerna 2009. Det är värt att notera att denna ökning var mycket mindre än ökningen av efterfrågan (20 %) under samma period.

Tabell 6

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Försäljning i EU till icke-närstående kunder (i ton) | 62 326 | 56 042 | 44 627 | 46 851 |

Index (2007 = 100) | 100 | 90 | 72 | 75 |

Källa: Makrodata

4.6. Marknadsandel

80. Unionsindustrins marknadsandel minskade successivt med 12 procentenheter mellan 2007 och översynsperioden.

Tabell 7

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Unionsindustrins marknadsandel | 50,6 % | 46,5 % | 44,1 % | 38,6 % |

Index (2007 = 100) | 100 | 92 | 87 | 76 |

Källa: Makrodata

4.7. Tillväxt

81. Som framgår av tabell 1 i skäl 61 minskade förbrukningen i unionen mellan 2007 och 2009 för att sedan återhämta sig till nästan samma nivå som 2007. Unionsindustrins marknadsandel minskade emellertid med 12 procentenheter under skadeundersökningsperioden, medan den berörda importens marknadsandel förblev stabil.

4.8. Sysselsättning

82. Sysselsättningsnivån för unionsindustrin minskade med 7 % mellan 2007 och översynsperioden.

Tabell 8

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Sysselsättning (den berörda produkten; antal personer) | 954 | 1 007 | 863 | 886 |

Index (2007 = 100) | 100 | 106 | 90 | 93 |

Källa: Makrodata

4.9. Produktivitet

83. Produktiviteten hos de anställda inom unionsindustrin, mätt som produktion per anställd och år, minskade med 10 % mellan 2007 och översynsperioden. Den nådde sin lägsta nivå 2009, för att sedan återhämta sig under översynsperioden.

Tabell 9

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Produktivitet (ton per anställd) | 78,1 | 69 | 65,3 | 70,2 |

Index (2007 = 100) | 100 | 88 | 84 | 90 |

Källa: Makrodata

4.10. Försäljningspriser och faktorer som påverkar de inhemska priserna

84. Unionsindustrins försäljningspriser per enhet minskade kraftigt, med 50 %, mellan 2007 och 2009. Detta berodde delvis på de kraftiga prissänkningarna på de råvaror som används för att tillverka fästanordningar av rostfritt stål. Under översynsperioden återhämtade sig försäljningspriserna emellertid jämfört med 2009, men var fortfarande 35 % lägre jämfört med priserna i början av skadeundersökningsperioden.

85. Undersökningen visade att nedgången i försäljningspriserna mellan 2007 och 2009 delvis berodde på effekten av den ekonomiska krisen, som ledde till en kostnadsminskning på 28 % under den perioden. Denna minskning berodde främst på prisutvecklingen på nickel, som är den huvudsakliga råvara som används vid tillverkningen av fästanordningar av rostfritt stål. Undersökningen visade emellertid att även om den finansiella krisen hade en negativ inverkan på försäljningspriserna, förelåg samtidigt ett pristryck nedåt från importen från bland annat andra tredjeländer, som trots den svaga förbrukningen expanderade på unionsmarknaden och utövade ett pristryck på de grundläggande produkttyperna som tillverkades och såldes av unionsindustrin, som tvingades sänka sina försäljningspriser med mer än kostnadsminskningen. Detta ledde till en betydande försämring av unionsindustrins resultat under denna period. Även om försäljningspriserna ökade under översynsperioden jämfört med 2009, var prisnivån inte tillräcklig för att täcka alla kostnader och göra det möjligt för unionsindustrin att uppnå en skälig vinstmarginal.

86. I tabellen nedan redovisas försäljningspriserna som genomsnittliga priser per ton, vilket främst beror på produktmixen. Såsom anges i skäl 73 kan priserna inom vissa kategorier av fästanordningar av rostfritt stål variera med upp till 30 gånger.

Tabell 10

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Genomsnittliga försäljningspriser (i euro/ton) | 5 842 | 4 437 | 2 914 | 3 803 |

Index (2007=100) | 100 | 76 | 50 | 65 |

Källa: Mikrodata.

4.11. Löner

87. Den genomsnittliga lönen per anställd minskade med 12 % mellan 2007 och översynsperioden.

Tabell 11

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Årlig arbetskostnad per anställd (i tusen euro) | 47 | 44 | 41 | 42 |

Index (2007=100) | 100 | 94 | 87 | 88 |

Källa: Mikrodata.

4.12. Investeringar

88. Under 2008 investerade unionsindustrin kraftigt i tillverkningen av fästanordningar av rostfritt stål, jämfört med de andra åren under skadeundersökningsperioden. Efter detta år minskade investeringarna.

Tabell 12

2007 | 2008 | 2009 | RIP |

Nettoinvesteringar (i tusen euro) | 2 504 | 9 899 | 3 087 | 2 299 |

Index (2007=100) | 100 | 395 | 123 | 92 |

Källa: Mikrodata.

4.13. Lönsamhet och räntabilitet

89. Såsom anges i skäl 81 visade undersökningen att även om nedgången i försäljningspriserna delvis berodde på minskade kostnader, utsattes unionsindustrins priser samtidigt för tryck från importen av fästanordningar av rostfritt stål och det var inte möjligt att täcka alla kostnader som uppstod vid tillverkningen och försäljningen av fästanordningar av rostfritt stål. Detta ledde till en kraftigt försämrad lönsamhet, som efter att ha varit positiv under 2007 vände och blev negativ (se tabellen nedan).

90. Räntabiliteten minskade kraftigt, från 29 % 2007 till −17 % under översynsperioden.

Tabell 13

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Nettovinst av försäljning i EU till icke-närstående kunder (i procent av nettoförsäljningen) | 7 % | –9 % | –36 % | –3 % |

Räntabilitet (nettovinst i procent av investeringarnas bokförda nettovärde) | 29 % | –16 % | –41 % | –17 % |

Källa: Mikrodata.

4.14. Kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga

91. Kassaflödet (netto) från rörelsen minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Det nådde sin lägsta nivå 2009 för att sedan öka något. Kassaflödet under översynsperioden var emellertid fortfarande betydligt lägre än under 2007.

Tabell 14

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Kassaflöde (i tusen euro) | 15 899 | –698 | –12 357 | –8 271 |

Index (2007=100) | 100 | –4 | –78 | –52 |

Källa: Mikrodata.

4.15. Dumpningsmarginalens storlek

92. Trots de gällande åtgärderna fortsatte en betydande dumpning på nivåer på mellan 13,6 % och 61,8 % för Kina och på mellan 14 % och 50 % för Taiwan, baserat på dels uppgifter i begäran om översyn, dels uppgifter från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Taiwan. De faktiska dumpningsmarginalernas effekt på unionsindustrin kan inte anses vara försumbara.

4.16. Återhämtning från effekterna av tidigare dumpning

93. Nästan alla undersökta indikatorer visar att unionsindustrins ekonomiska och finansiella situation försämrades efter 2007. Trots de gällande åtgärderna har importen från de berörda länderna ökat något och har kunnat behålla en stabil marknadsandel. Under 2009, när den finansiella krisen påverkade den övergripande efterfrågan i unionen och försäljningspriserna sattes under tryck, förlorade unionstillverkarna en stor del av sina kunder. Endast några unionstillverkare lyckades öka sina produktionsvolymer genom att tillverka andra typer av fästanordningar (t.ex. fästanordningar av kolstål) och kunde dra nytta av stordriftsfördelar och på så sätt kompensera för den försäljningsvolym man förlorat i fråga om tillverkningen av fästanordningar av rostfritt stål. Samtidigt vidtog unionstillverkarna åtgärder för att öka sina investeringar och på så sätt öka effektiviteten i sin produktion. Under översynsperioden lyckades unionsindustrin förbättra sina resultat, även om den fortfarande gick med förlust. Med tanke på det mycket låga kapacitetsutnyttjande som förväntas enligt prognoserna är det inte sannolikt att situationen kommer att förbättras.

5. Verkningar av den dumpade importen och andra faktorer

5.1. Verkningar av den dumpade importen

94. Undersökningen visade att trots de gällande åtgärderna och den minskade förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden, ökade importen från Kina och Taiwan något under denna period och behöll en stabil marknadsandel.

95. Såsom anges i skäl 69 gick det inte att göra någon meningsfull prisjämförelse mellan importpriserna från de berörda länderna och unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden i brist på information om de typer som de kinesiska och taiwanesiska exporterande tillverkarna exporterade och på grund av de stora prisvariationerna mellan olika produkttyper inom detta genomsnittliga pris. Eftersom det inte fanns några motsvarande produkttyper gick det inte att göra någon meningsfull jämförelse mellan det exportpris som den enda samarbetsvilliga taiwanesiska tillverkaren tog ut och de priser som de utvalda unionstillverkarna tog ut.

96. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade den samarbetsvilliga taiwanesiska tillverkare som nämns i skäl 22 att dess export inte inte kan ha vållat sökanden någon skada, eftersom de produkttyper av fästanordningar av rostfritt stål som företaget tillverkar bara tillverkas av några få unionstillverkare i begränsade mängder. I detta avseende kan man för det första konstatera att skadebedömningen har gjorts för unionsindustrin som helhet och inte bara för sökanden. För det andra är åtgärder i kraft för produktdefinitionen såsom den definieras i den ursprungliga undersökningen och det är inte möjligt att ändra produktdefinitionen i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång (se skäl 21).

5.2. Den ekonomiska krisens inverkan

97. Till följd av de positiva ekonomiska villkoren inom stålindustrin och närbesläktade branscher under 2007 var unionsindustrin i relativt gott ekonomiskt skick när den ekonomiska krisen började i slutet av 2008. Även när marknaden stagnerade, särskilt under 2009, fortsatte några unionstillverkare att investera för att ersätta föråldrade maskiner och utrustning för att försöka sänka sina tillverkningskostnader och öka sin konkurrenskraft mot bakgrund av den dumpade importen från de berörda länderna och en kraftigt ökad lågprisimport från andra tredjeländer. När man upplevde en vikande efterfrågan ställdes unionstillverkarna dessutom inför en stark förhandlingsposition från stora distributörer som började utöva ett starkare pristryck som negativt påverkade unionsindustrins ekonomiska situation.

5.3. Import från andra länder

98. Även verkningarna av importen från andra tredjeländer har analyserats. Deras samlade importvolym ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden, från omkring 52 000 ton till omkring 66 000 ton. Samtidigt minskade de genomsnittliga importpriserna med 28 % under skadeundersökningsperioden och deras marknadsandel ökade följaktligen från 42,5 % 2007 till 54,2 % under översynsperioden.

99. Den största delen av importen från andra tredjeländer kommer av allt att döma från Indien, Filippinerna och Malaysia. Importen från dessa tre länder hade en sammanlagd marknadsandel på omkring 36 % under översynsperioden.

100. Importen från Indien ökade med 141 % under skadeundersökningsperioden, från omkring 8 000 ton 2007 till nästan 20 000 ton under översynsperioden. Under samma period minskade de genomsnittliga importpriserna med 32 % och låg långt under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris under översynsperioden. De indiska exportörerna ökade följaktligen sin marknadsandel från 6,7 % 2007 till 16,4 % under översynsperioden.

101. Importen från Filippinerna visade en liknande utveckling som importen från Indien och ökade med 129 % under skadeundersökningsperioden, från omkring 6 000 ton 2007 till nästan 14 000 ton under översynsperioden. De genomsnittliga importpriserna minskade med 38 % under samma period och underskred unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris under översynsperioden. Marknadsandelen för importen från Filippinerna ökade följaktligen från 4,9 % 2007 till 11,4 % under översynsperioden.

102. Importen från Malaysia minskade visserligen under skadeundersökningsperioden (−27 %), men de malaysiska exportörerna hade ändå en marknadsandel på 8,2 % under översynsperioden. Enligt uppgifter från Eurostat var dessutom de genomsnittliga importpriserna från Malaysia högre än de från de berörda länderna i början av skadeundersökningsperioden, men var däremot mycket lägre under andra delen av denna period.

103. Det är därför sannolikt att exportörer i andra tredjeländer, särskilt i Indien, Filippinerna och Malaysia, har gynnats av förekomsten av antidumpningsåtgärder mot Kina och Taiwan. Under andra hälften av skadeundersökningsperioden mer än fördubblades importen från Indien och Filippinerna till priser som var lägre än de på importen från Kina och Taiwan, medan importen från Malaysia visade en nedåtgående trend. Detta ytterligare pristryck hade också en negativ inverkan på unionsindustrin, vars lönsamhet och andra finansiella indikatorer uppvisade en mycket negativ trend från och med 2008. Utvecklingen av importen från särskilt Indien och Filippinerna har därför utan tvekan bidragit till unionsindustrins förlust av marknadsandelar och den negativa utvecklingen av industrins finansiella situation.

Tabell 15

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Volym på importen från andra länder (ton) | 52 339 | 57 920 | 50 362 | 65 756 |

Index (2007 = 100) | 100 | 111 | 96 | 126 |

Marknadsandel för importen från andra länder | 42,5 % | 48,0 % | 49,8 % | 54,2 % |

Pris på importen från andra länder (euro/ton) | 5 830 | 4 993 | 4 384 | 4 196 |

Index (2007 = 100) | 100 | 86 | 75 | 72 |

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Volym på importen från Indien (ton) | 8 282 | 13 667 | 16 776 | 19 945 |

Index (2007 = 100) | 100 | 165 | 203 | 241 |

Marknadsandel för importen från Indien | 6,7 % | 11,3 % | 16,6 % | 16,4 % |

Pris på importen från Indien (euro/ton) | 4 632 | 3 758 | 3 123 | 3 164 |

Index (2007 = 100) | 100 | 81 | 67 | 68 |

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Volym på importen från Filippinerna (ton) | 6 048 | 7 046 | 5. 406 | 13 854 |

Index (2007 = 100) | 100 | 117 | 89 | 229 |

Marknadsandel för importen från Filippinerna | 4,9 % | 5,8 % | 5,3 % | 11,4 % |

Pris på importen från Filippinerna (euro/ton) | 5 685 | 4 645 | 3 474 | 3 505 |

Index (2007 = 100) | 100 | 82 | 61 | 62 |

2007 | 2008 | 2009 | ÖP |

Volym på importen från Malaysia (ton) | 13 548 | 13 712 | 9 810 | 9 933 |

Index (2007 = 100) | 100 | 101 | 72 | 73 |

Marknadsandel för importen från Malaysia | 11,0 % | 11,4 % | 9,7 % | 8,2 % |

Pris på importen från Malaysia (euro/ton) | 5 062 | 4 203 | 2 963 | 3 068 |

Index (2007 = 100) | 100 | 83 | 59 | 61 |

6. Slutsats

104. Trots att förbrukningen i unionen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperiod, förlorade unionsindustrin 25 % av sin försäljningsvolym i unionen under samma period, vilket ledde till en förlust av marknadsandelar, från 50,6 % 2007 till 38,6 % under översynsperioden. Den dumpade importen från de berörda länderna lyckades däremot behålla en stabil marknadsandel.

105. Trots de gällande antidumpningsåtgärderna utvecklades de flesta skadeindikatorer negativt mellan 2007 och översynsperioden. Produktions- och försäljningsvolymerna minskade med 17 % respektive 25 %, kapaciteten och kapacitetsutnyttjandet sjönk och följdes av en minskning av sysselsättningen och produktiviteten. Lönsamheten minskade från 7 % 2007 till −3 % under översynsperioden och kassaflödet visade en liknande negativ utveckling.

106. Slutsatsen dras att unionsindustrins situation försämrades överlag under skadeundersökningsperioden och att unionsindustrin var i en bräcklig situation i slutet av översynsperioden, när dess ansträngningar att upprätthålla försäljningsvolymerna och en tillräcklig prisnivå hämmades av den ökade närvaron av dumpad import från de berörda länderna samt lågprisimport från andra tredjeländer.

F. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA

1. Förhållandet mellan de berörda ländernas exportvolymer och priser till tredjeländer och exportvolymer och priser till unionen

107. Till följd av det bristande samarbetet från kinesiska exportörer finns det inga tillgängliga uppgifter om deras exportpriser till andra marknader. När det gäller Taiwan är, enligt den information som finns tillgänglig från de kontrollerade företagen, de genomsnittliga exportpriserna till tredjeländer lägre än de som tas ut på unionsmarknaden. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle därför de taiwanesiska exportörerna få ett incitament att dirigera om stora mängder av exporten från andra tredjeländer till den mer attraktiva unionsmarknaden.

2. Outnyttjad kapacitet i de berörda länderna

108. Enligt tillgänglig information har både Kina och Taiwan av allt att döma stor produktionskapacitet, och båda länderna kan snabbt öka sina produktionsvolymer. I detta avseende erinras om att införandet av antidumpningsåtgärder för import av vissa fästdon av järn eller stål från Kina under 2009[10] har lett till en minskning av den kinesiska importen och frigjort kapacitet som skulle kunna användas för att tillverka fästanordningar av rostfritt stål. Dessutom ska det noteras att man i en undersökning beträffande kringgående som nyligen avslutades utvidgade de åtgärder som införts på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Kina till att även omfatta import som avsänts från Malaysia[11]. Det finns därför kapacitet att i betydande utsträckning öka exportkvantiteterna till EU, särskilt som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera en eventuell produktionsökning.

3. Slutsats

109. Det står klart att tillverkarna i de berörda länderna avsevärt skulle kunna öka sina exportvolymer till unionsmarknaden. När det gäller Taiwan förefaller exportpriserna till tredjeländer dessutom vara lägre än de som tas ut på unionsmarknaden, vilket ökar sannolikheten för att en del av exporten till tredjeländer skulle dirigeras om till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta skulle med all sannolikhet få negativa verkningar för unionsindustrins ekonomiska situation.

110. Såsom framgår ovan är unionsindustrin fortfarande sårbar. Om unionsindustrin skulle utsättas för ökade importvolymer till dumpade priser från de berörda länderna, skulle detta troligen resultera i en ytterligare försämring av dess försäljning, marknadsandel och försäljningspriser och därigenom en försämrad ekonomisk situation. Om åtgärderna skulle upphävas, skulle detta därför med all sannolikhet leda till att den redan bräckliga situationen skulle försämras och att den väsentliga skadan för unionsindustrin skulle fortsätta.

G. UNIONENS INTRESSE

1. Inledning

111. I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter enligt artikel 21.2 i grundförordningen.

112. Det bör erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot unionens intresse i den ursprungliga undersökningen. Det bör dessutom noteras att den aktuella undersökningen är en översyn och därmed består av en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan har varit i kraft, vilket gör det möjligt att bedöma eventuella negativa, oönskade effekter för de berörda parterna av de gällande antidumpningsåtgärderna.

113. På denna grundval undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall.

2. Unionsindustrins intresse

114. Unionsindustrin har visat sig vara en strukturellt bärkraftig industri. Detta bekräftades av den relativt sunda ekonomiska situation som noterades i början av skadeundersökningsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrins emellertid försäljningsvolymer och marknadsandelar och försäljningspriserna minskade samtidigt som importen från de berörda länderna ökade något trots de gällande åtgärderna. Under samma period försämrades unionsindustrins ekonomiska situation och industrin började gå med förlust. Utan åtgärder skulle unionsindustrin troligen vara i en ännu värre situation.

3. Importörernas och användarnas intresse

115. Ingen av de 20 användare som kontaktades gav sig till känna för att förklara sig villiga att samarbeta. Det erinras om att endast en användare samarbetade i den ursprungliga undersökningen och att man drog slutsatsen att användarna kunde köpa den berörda produkten inte bara från de berörda länderna utan även från andra försörjningskällor. Med hänsyn till den marginella inverkan som fästanordningar av rostfritt stål har på kostnaderna för produkter i senare led i förädlingskedjan, drogs vidare slutsatsen att åtgärderna inte skulle påverka användarna negativt.

116. Endast en av de tre importörerna som ingick i urvalet besvarade frågeformuläret. Denna importörs andel av importen från de berörda länderna var mycket begränsad och uppgick till 1,1 % under översynsperioden. Dessutom visade undersökningen att denna importör hade en sund lönsamhet (på mellan 5 % och 10 %) och att den berörda produktens andel av företagets totala verksamhet ligger under 10 %. Följaktligen kan man dra slutsatsen att fortsatta åtgärder skulle ha en mycket begränsad inverkan på denna importör.

4. Slutsats

117. Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

H . ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

118. Alla berörda parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noga när så var berättigat.

119. Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 1890/2005 som tillämpas på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Kina och Taiwan bör bibehållas, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

120. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70, och med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan.

121. Den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas på nettopriset fritt vid unionens gräns, före tull, för produkter tillverkade av de företag som förtecknas nedan, är följande:

Land | Företag | Antidumpnings-tull (i %) | Taric-tilläggsnummer |

Folk-republiken Kina | Tengzhou Tengda Stainless Steel Product Co. Ltd., Tengzhou City | 11,4 | A650 |

Tong Ming Enterprise (Jiaxing) Co. Ltd., Zhejiang | 12,2 | A651 |

Alla övriga företag | 27,4 | A999 |

Taiwan | Arrow Fasteners Co. Ltd., Taipei | 15,2 | A653 |

Jin Shing Stainless Ind. Co. Ltd, Tao Yuan | 8,8 | A654 |

Min Hwei Enterprise Co. Ltd, Pingtung | 16,1 | A655 |

Tong Hwei Enterprise, Co. Ltd., Kaohsiung | 16,1 | A656 |

Yi Tai Shen Co. Ltd., Tainan | 11,4 | A657 |

Företag som förtecknas i bilagan | 15,8 | A649 |

Alla övriga företag | 23,6 | A999 |

122. Om inget annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

(Taric-tilläggsnummer A649)

A-STAINLESS INTERNATIONAL CO. LTD., Taipei |

BOLTUN CORPORATION, Tainan |

CHAEN WEI CORPORATION, Taipei |

CHIAN SHYANG ENT CO. LTD., Chung-Li City |

CHONG CHENG FASTENER CORP., Tainan |

DIING SEN FASTENERS & INDUSTRIAL CO. LTD., Taipei |

DRAGON IRON FACTORY CO. LTD., Kaohsiung |

EXTEND FORMING INDUSTRIAL CORP. LTD., Lu Chu |

FORTUNE BRIGHT INDUSTRIAL CO. LTD., Lung Tan Hsiang |

FWU KUANG ENTERPRISES CO. LTD., Tainan |

HSIN YU SCREW ENTERPRISE CO. LTD., Taipin City |

HU PAO INDUSTRIES CO. LTD., Tainan |

J C GRAND CORPORATION, Taipei |

JAU YEOU INDUSTRY CO. LTD., Kangshan |

JOHN CHEN SCREW IND CO. LTD., Taipei |

KUOLIEN SCREW INDUSTRIAL CO. LTD., Kaohsiung |

KWANTEX RESEARCH INC., Tainan |

LIH LIN ENTERPRISES & INDUSTRIAL CO. LTD., Taipei |

LIH TA SCREW CO. LTD., Kweishan |

LU CHU SHIN YEE WORKS CO. LTD., Kaohsiung |

M & W FASTENER CO. LTD., Kaohsiung |

MULTI-TEK FASTENERS & PARTS MANIFACTURER CORP., Tainan |

NATIONAL AEROSPACE FASTENERS CORP., Ping Jen City |

QST INTERNATIONAL CORP., Tainan |

SEN CHANG INDUSTRIAL CO. LTD., Ta-Yuan |

SPEC PRODUCTS CORP., Tainan |

SUMEEKO INDUSTRIES CO. LTD., Kaohsiung |

TAIWAN SHAN YIN INTERNATIONAL CO. LTD., Kaohsiung |

VIM INTERNATIONAL ENTERPRISE CO. LTD., Taichung |

YEA-JANN INDUSTRIAL CO. LTD., Kaohsiung |

ZONBIX ENTERPRISE CO. LTD., Kaohsiung |

ZYH YIN ENTERPRISE CO. LTD., Kaohsiung |

[1] EUT L 302, 19.11.2005, s. 1.

[2] EUT L 221, 25.8.2009, s. 1.

[3] EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

[4] EUT L 302, 19.11.2005, s. 1.

[5] EUT L 221, 25.8.2009, s. 1.

[6] EUT C 129, 19.5.2010, s. 16.

[7] EUT C 315, 19.11.2010, s. 7.

[8] Rådets förordning (EG) nr 91/2009 av den 26 januari 2009, EUT L 29, 31.1.2009, s. 1.

[9] Enligt Eurostats databas Comext.

[10] Rådets förordning (EG) nr 91/2009 av den 26 januari 2009, EUT L 29, 31.1.2009, s 1.

[11] Rådets förordning (EG) nr 723/2011 av den 18 juli 2011, EUT L 194, 26.7.2011, s. 6.