52011PC0684R(01)

–flera riktade möten med nationella standardiseringsorgan, företrädare för små och medelstora företag, banker, investerare och revisorer i EU,

–samråd med Efrags (European Financial Reporting Advisory Group) arbetsgrupp för små och medelstora företag samt med den tillfälliga arbetsgruppen för små och medelstora företag inom föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor,

–en studie från det brittiska företaget Centre for Strategy and Evaluation Services (CSES) om vilka effekter ändringar av direktiven har på den administrativa bördan.

När det gäller rapportering land för land har kommissionens avdelningar också upprätthållit en löpande dialog med olika intressentkategorier (som exempelvis de som upprättare och användare av finansiella rapporter samt offentliga myndigheter). Ett offentligt samråd genomfördes under 2010/2011 och en rad bilaterala samråd medintressenter (särskilt användare och upprättare) ägde rum under 2010 och 2011. European Financial Reporting Authority Group (EFRAG) bidrog med en uppskattning av de administrativa kostnader som är förenade med ett eventuellt krav på finansiell rapportering land för land.

2.2.Konsekvensbedömning

2.2.1.Finansiella rapporter

Att upprätta finansiella rapporter betraktas som en av företagens mest betungande lagstadgade skyldigheter 6 . Små företag har förhållandevis högre administrativa bördor jämfört med medelstora eller stora företag.

I konsekvensbedömningen analyserades fem övergripande politiska alternativ med utgångspunkt från grundscenariot. Alternativet att se över och modernisera utvalda krav i redovisningsdirektiven framstod slutligen som det lämpligaste.

Efter att ha granskat detaljerade underalternativ framstod en särskild minimiordning för små företag som det bästa politiska valet. Minskningen av de administrativa bördorna genom denna strategi kan spara 1,5 miljarder euro genom minskade uppgiftskrav i noterna, ytterligare uppmjukning av den lagstadgade revisionen och undantag från att utarbeta sammanställda redovisningar för små företagsgrupper.

Ett andra underalternativ var att höja tröskelvärdena för definitionen av små och medelstora företag i direktivet för att ta hänsyn till inflationen under perioden 2007–2011. Minskningen av bördorna genom detta förslag kan spara ungefär 0,2 miljarder euro.

Den beräknade sparpotentialen beräknas därmed uppgå till totalt 1,7 miljarder euro. Mikroföretagen kommer under alla omständigheter att omfattas av den förenklade ordning som erbjuds små företag 7 . De ovanstående politiska alternativens inverkan på mikroenheter har dock inte beaktats, eftersom förslaget till direktiv om mikroenheter, vilket ska behandlas i Europaparlamentet och rådet, är särskilt inriktat på detta.

Dessa politiska alternativ kommer att minska mängden uppgifter som finns tillgängliga för användarna av finansiella rapporter från små och medelstora företag, inklusive offentliga uppgifter. Skyddet för fordringsägarna stärks dock genom att de två upplysningarna om garantiförbindelser och åtaganden samt transaktioner med närstående blir obligatoriska. De tillgängliga uppgifterna från medelstora och stora företag skulle i viss mån påverkas positivt genom större tydlighet och jämförbarhet i deras finansiella rapporter.

Statistiska myndigheter kan behöva anpassa sitt sätt att samla in vissa uppgifter från mindre företag, även om största möjliga harmonisering av tröskelvärdena skulle göra det möjligt för dem att samla in uppgifter om företag som objektivt sett har samma storlek i hela EU, vilket skulle förbättra jämförbarheten. Harmoniseringen av tröskelvärdena kan dock ha en negativ inverkan på insamlingen av statistiska uppgifter, särskilt i medlemsstater där andelen små företag är hög. I syfte att uppskatta nationella ekonomiska indikatorer kan dessa medlemsstater behöva se över hur de samlar in statistiska uppgifter från företagen. Kommissionens förslag att koppla samman centrala register, handelsregister och företagsregister 8 bör, som en förmildrande faktor, förbättra tillgången till företagsinformation över nationsgränserna. Skattemyndigheterna skulle även fortsättningsvis ha rätt att besluta om hur vinst beräknas för skatteändamål och om utformningen av därtill hörande rapporteringskrav.

När det gäller de sociala konsekvenserna av förslaget bör förenklade redovisningskrav främja ett företagsklimat som gynnar företagsetableringar och företagaranda. Enligt konsekvensbeskrivningen förväntas initiativet åtminstone marginellt bidra till sysselsättningen i EU, genom att det frigör resurser för företagen. Vissa besparingar på företagsnivå skulle härröra från en minskning av de avgifter som betalas till revisionsbyråer eller externa revisorer. Inverkan på sysselsättningen på grund av denna överföring av resurser förväntas bli neutral eller endast marginellt negativ när det gäller den övergripande sysselsättningen. Inga mätbara miljökonsekvenser förväntas. Det är inte troligt att enklare redovisningsordningar skulle skapa hinder för små företags utveckling, eftersom redovisningen är mindre betungande än skattelagstiftningen eller den sociala lagstiftningen i detta avseende. Förslagets strategi att i första hand tänka småskaligt gör dessutom att redovisningsordningarna kan passa olika företagsstorlekar.

2.2.2. Redovisning av betalningar till offentliga myndigheter

Kommissionen har offentligt uttryckt stöd för den internationella utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (Extractive Industry Transparency Initiative [EITI]) övervägt villighet att lägga fram lagstiftning om obligatoriska upplysningsskyldigheter för företag inom utvinningsindustrin 9 . En liknande utfästelse lämnades i slutdeklarationen från G8-toppmötet i Deauville i maj 2011 10 , där G8-gruppens regeringar utfäste sig att införa lagstiftning om öppenhet alternativt att främja frivilliga standarder som kräver eller uppmuntrar olja som kommer att kräva att företag i olje-, gas- och gruvsektorna redovisar de betalningar de gör till offentliga myndigheter. Europaparlamentet har dessutom regelbundet lagt fram resolutioner 11 i vilka dess stöd för rapporteringskrav land för land upprepas, särskilt när det gäller utvinningsindustrin.

Enligt gällande EU-lagstiftningen är inte företagen skyldiga att land för land redovisa betalningar till offentliga förvaltningar i länder där de bedriver verksamhet. Det finns därför en brist på öppenhet beträffande betalningar till offentliga förvaltningar i ett visst land, samtidigt som sådana betalningar från utvinningsindustrin (olje- och gasutvinning, gruvdrift) eller avverkningsindustrin 12 i primärskog 13 kan utgöra en väsentlig andel av ett lands inkomster, särskilt för resursrika utvecklingsländer. För att kunna utkräva ansvar av offentliga förvaltningar för dessa resurser och för att främja god statsförvaltning, föreslås en skyldighet att redovisa betalningar till offentliga förvaltningar på ett företagets individuella bolagsnivå eller koncernnivå. Detta förslag kan jämföras med den amerikanska lagen Dodd-Frank Act 14 , som antogs i juli 2010, och kräver att företag i utvinningsindustrin (olja, gas och gruvbolag) som är registrerade hos börsmyndigheten Securities and Exchange Commission (SEC) offentligt redovisar betalningar till offentliga förvaltningar 15 land för land och för varje specifikt projekt. SEC:s genomförandebestämmelser beräknas kunna antas i slutet av 2011.

I konsekvensbedömningen 16 analyserades fem huvudsakliga policyalternativ med utgångspunkt från ett basscenario (policyalternativ 0), därefter ett alternativ där möjliga ordningar som skulle resultera i en global överenskommelse om rapportering land för land för multinationella EU-företag och icke EU-företag undersöks (alternativ 1), samt slutligen flera alternativ där endast EU-företag skulle vara skyldiga att redovisa uppgifter land för land (policyalternativ 2-4). I policyalternativ 2 krävs att utvinningsindustrin avverkare av primärskog redovisar uppgifter om betalningar till offentliga förvaltningar landvis, medan det i policyalternativ 3 krävs att sådana uppgifter lämnas på landvis och för varje projekt. Förutom en rapport om betalningar till offentliga förvaltningar skulle policyalternativ 4 kräva att företag som är verksamma i utvinningsindustrin och en komplett uppsättning och avverkning av primärskog upprättar en hel uppsättning landvisa räkenskaper.

Alternativet att av multinationella företag som är verksamma i utvinningsindustrin och med avverkning av primärskog kräva land för land rapportering av betalningar till offentliga förvaltningar på land- och projektbas (policyalternativ 3) förordades. Utvinningsindustrin täcker alla företag med verksamhet som inbegriper prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja och naturgasfyndigheter. Avverkning av primärskog innefattar alla företag med verksamhet inom röjning, selektiv avverkning eller gallring av primärskog. Redovisningen av betalningar till offentliga förvaltningar land- och projektvis skulle bättre uppfylla intressenternas krav som efterfrågar en ökade upplysningskrav samtidigt som kostnaderna för ett sådant policyalternativ skulle förbli godtagbara om en lämplig väsentlighetströskel införs. Detta synsätt skulle vara en rimlig avvägning mellan att skapa mer öppenhet utan alltför betungande krav på företagen, och utan att skapa alltför stora konkurrensnackdelar för EU-företag. Detta bör inte äventyra EU:s framtida ansträngningar att uppnå ett internationellt avtal, samt att genom förhandlingar med internationella partners skapa globalt likvärdiga konkurrensvillkor när det gäller rapportering land för land.

Den eventuella konflikt som kan tänkas föreligga mellan ett EU-upplysningskrav och ett mottagarlands nationella lagstiftning som förbjuder offentliggörande av sådan information har förts fram av vissa som ett potentiellt problem för företag som kommer att omfattas av den föreslagna lagen. Framställningar har gjorts om att ett undantag införs i sådana fall från skyldigheten att rapportera de ifrågavarande betalningarna till offentliga förvaltningar. Även om kommissionen har funnit mycket få exempel på länder som förbjuder offentliggörande av sådana uppgifter har ett mycket snävt definierat undantag införts för situationer där ett företag som uppfyller upplysningskraven skulle finna sig själv bryta mot det ifrågavarande landets strafflagstiftning.

Energisäkerhetsfrågan ligger av flera skäl högt på EU:s dagordning, bland annat därför att energiproduktionen i EU:s medlemsstater inte täcker nuvarande efterfrågan. En del hävdar att det kan bli svårare för utvinningsföretag från EU att bedriva verksamhet i tredje länder, vilket skulle kunna få en följdverkningar för försörjningstryggheten i fråga om olja- och gasleveranser till Europa. Även om vissa företag redan offentliggör betalningar till offentliga myndigheter land för land utan hinder för deras verksamhet kan detta vara svårt för andra. Därför bör en översyn göras för att bland annat bedöma frågan om tryggad energiförsörjning i Europa. Risken för att sådant offentliggörande skulle kunna medföra konkurrensnackdelar för industrin i EU. Kommissionen anser att en öppen redovisning av betalningar till offentliga myndigheter på land- och projektnivå i de flesta fall inte skulle ge direkt insyn i förtrolig företagsinformation som exempelvis uppgifter om omsättnings-, kostnads- och vinstnivåer. Förstärkningen av utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (Extractive Industry Transparency Initiative [EITI]) skulle även kunna motverka en eventuellt försämrad konkurrensställning på kort sikt, eftersom den kan leda till en mer global tillämpning och ge de företag som medverkar i initiativet bättre rykte.

2.3.Budgetkonsekvenser

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget.

3.Ytterligare information

3.1.Förenklingar

Genom förslaget införs en särskild ordning för små företag som väsentligt kommer att minska dagens administrativa börda för små företag när de utarbetar sina finansiella rapporter. Det begränsar upplysningarna i redovisningen, i form av noter till redovisningen, till i) redovisningsprinciper; ii) garantiförbindelser, åtaganden, oförutsedda utgifter och åtgärder som inte redovisas i balansräkningen; händelser efter balansdagen som inte redovisas i balansräkningen, iv) långsiktiga och säkra fordringar; iv) långsiktiga och säkrade fordringar; och v) transaktioner med närstående. Det bör noteras att kravet på upplysningar enligt iii) och v) kommer att leda till nya skyldigheter för små företag, eftersom en majoritet av medlemsstaterna har infört undantag från denna upplysningsskyldighet för dessa företag.

Förslaget syftar också till att harmonisera tröskelvärdena för att se till att den administrativa bördan faktiskt minskas för alla små företag i EU. I dag hänförs många företag som är små enligt EU:s definitioner till kategorin medelstora eller stora företag, eftersom definitionen av små företag blivit snävare när direktiven införlivats i medlemsstaterna.

Nedanstående tabell ger en kortfattad översikt över de viktigaste förenklingar som förslaget ger upphov till:

Små företag

~ 1,1 miljoner företag

~ 21 % av företagen

–Maximal harmonisering garanterar att företag av samma storlek får lika villkor i hela EU.

–Noterna till redovisningen begränsas till endast fem nyckelområden.

–Inget krav på lagstadgad revision.

–Små företagsgrupper undantas från kravet på sammanställd redovisning.

3.2.Andra åtgärder

Förslaget syftar till att förbättra jämförbarheten och tydligheten i finansiella rapporter som utarbetats av medelstora och stora företag samt i begränsad utsträckning av små företag.

I detta syfte syftar förslaget till att minska antalet valmöjligheter som medlemsstaterna för närvarande har tillgång till, i den mån dessa valmöjligheter inverkar negativt på de finansiella rapporternas jämförbarhet. Allmänna principer, som att innehållet är viktigare än formen, kommer att bli obligatoriska för att öka de finansiella rapporternas tydlighet.

När det gäller ändringar av befintliga bestämmelser ger nedanstående tabell en kortfattad översikt över de viktigaste ändringarna:

Medelstora/stora företag

~ 0,3 miljoner företag

~ 4 % av företagen

–- Allmänna principer om väsentlighet och om att innehållet är viktigare än formen införs.

–- Antalet valmöjligheter för medlemsstaterna minskas.

3.3.IFRS för små och medelstora företag

Det betraktades som en möjlighet att göra International Financial Reporting Standards (IFRS) för små och medelstora företag obligatoriska inom EU. Intressenterna, särskilt de offentliga myndigheterna, hade dock delade meningar om denna idé och även i konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att denna nya standard inte skulle leda till förenkling och minskning av den administrativa bördan. Med tanke på att IFRS för små och medelstora företag dessutom är en relativt ny standard saknades fortfarande erfarenheter av dess tillämpning i världen.

Ett obligatoriskt antagande av IFRS för små och medelstora företag eftersträvas inte politiskt inom ramen för detta förslag, och skillnaderna mellan det föreslagna direktivet och IFRS för små och medelstora företag när det gäller uppställning av tecknat ej inbetalt aktiekapital och avskrivningsperioderna för goodwill, vars förväntade nyttjandeperiod inte kan uppskattas tillförlitligt, innebär att ett uttryckligt och fullständigt antagande av IFRS för små och medelstora företag inte kommer att vara möjligt.

3.4.Redovisning av betalningar till offentliga myndigheter

För att främja offentliga myndigheters redovisningsskyldighet och sunda förvaltning införs genom förslaget nya rapporteringskrav för företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog. Det föreslås att företag ska öppet redovisa de betalningar de gör till offentliga myndigheter i varje land de bedriver verksamhet och för varje projekt när det är av väsentlig betydelse för det mottagande landet. I linje med den övergripande målsättningen och för att begränsa den extra administrativa bördan begränsas det nya kravet till stora företag och företag av allmänt intresse.

3.5.Förslaget till direktiv och upphävande av befintlig lagstiftning

Förslaget har formen av ett nytt direktiv som upphäver direktiven från 1978 och 1983 och senare ändringar av dessa.

3.6.Rättslig grund, subsidiaritet och proportionalitet

Förslaget bygger på artikel 50.1 i fördraget, som är den rättsliga grunden för att antaga åtgärder som syftar till att skapa en inre marknad för bolagsrätt.

I förslaget föreskrivs att bolag med begränsat ansvar ska utarbeta finansiella rapporter enligt en rad krav ämnade att förbättra jämförbarheten mellan finansiella rapporter på EU-nivå i syfte att bidra till den inre marknadens optimala funktion och öka den gränsöverskridande handeln. Enligt subsidiaritetsprincipen bör EU endast agera om det leder till bättre resultat än insatser på medlemsstatsnivå, och EU-insatserna bör begränsas till det nödvändiga och stå i proportion till målsättningarna. Målsättningen med denna översyn är av sådan art att den inte kan uppnås genom insatser på medlemsstatsnivå i ett land.

En enda, gemensam uppsättning EU-regler vore fördelaktigt för små och medelstora företag, i enlighet med synsättet ”tänk småskaligt först”. Småföretag bör behandlas lika överallt i EU så att de kan dra nytta av tillgången till den inre marknaden på enhetliga villkor. Medlemsstaterna bör inte införa onödiga extrakrav. Detta kan enklast uppnås genom EU-lagstiftning. För medelstora och stora företag bör den finansiella rapporteringen bli mer jämförbar på EU-nivå eftersom sådana företag ofta är verksamma över hela EU och deras verksamhet berör intressenter över hela inre marknaden. Medlemsstaterna bör emellertid ha spelrum för extra rapporteringskrav för den typen av företag. Därför är ett direktiv den lämpligaste rättsaktstypen, eftersom det ger utrymme för medlemsstaterna att anpassa reglerna till sin situation. Ett direktiv garanterar också att den föreslagna EU-åtgärdens innehåll och form inte går utöver var som är nödvändigt och proportionellt för att uppnå lagstiftningssyftet att förenkla och minska den administrativa bördan.

4.Kommentarer till de enskilda artiklarna

Följande artiklar är desamma som motsvarande artiklar i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG och rådets sjunde direktiv 83/349/EEG, även om deras numrering i de flesta fall skiljer sig från den numrering som ursprungligen använts. De berörda artiklarna är artiklarna 1.1 (inbegripet bilagorna I och II), 2.2–2.8, 3.6–3.9, 4, 5.2–5.3, 6.2–6.3, 7, 8.1–8.5, 10, 11.1–11.7 och 11.11, 12.2, 19.2, 20, 21, 22, 28.2, 29.2 och 29.3, 30, 32, 33.1–33.2, 34.1, 35 utom 35.3, 44, 45, 47 och 51. En jämförelsetabell finns i bilaga III.

För att texten ska vara koncis och tydlig lämnas förklaringar i detta avsnitt endast om förslaget medför betydande ändringar jämfört med de direktiv som ska upphävas.

Ett antal ändringar har införts i hela texten för att anpassa terminologin i det föreslagna direktivet till modernt redovisningsspråk, utan inverkan på innehållet i de berörda artiklarna. Dessa åtgärder innefattar bland annat: Ändringarna innebär bland annat att ”company” ersätts med termen ”undertaking” (i den svenska översättningen ersätts ”bolag” med ”företag”, övers. anm.), att alla hänvisningar till ”accounts” har ersatts med ”financial statements” (i den svenska översättningen kvarstår i dessa fall termerna ”redovisning” respektive ”bokslut”, övers, anm.) och att alla hänvisningar till ”annual report” har ersatts med ”management report” (i den svenska översättningen kvarstår termen ”förvaltningsberättelse”, övers. anm.).

4.1.Kapitel 1 – Tillämpningsområde, definitioner och företagskategorier

Artikel 2 innehåller ett antal definitioner som tidigare var spridda i de ursprungliga direktiven. Företag av allmänt intresse definieras i enlighet med direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision. Definitionerna av moderföretag, dotterföretag och anknutna företag har förtydligats jämfört med rådets sjunde direktiv 83/349/EEG. Den underliggande betydelsen har dock inte förändrats. Likaledes förtydligas definitionen av intresseföretag, och eftersom betydande inflytande anses föreligga när ett ägarföretag innehar 20 % eller mer av rösträtten följer definitionen den relevanta internationella redovisningsstandarden IAS 28.

Genom artikel 3 skapas en rättslig grund för uttrycken ”små”, ”medelstora” och ”stora” företag och upprätthålls bruket att fastställa ett företags storlek med hänvisning till dess nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda. Beroende på syftet med EU: s politik kan unionen använda definitioner som i viss mån skiljer sig åt från dem i denna artikel 17 . Förslaget ska fullständigt harmonisera storlekskriterierna. Tidigare kunde medlemsstaterna välja om olika företagsstorlekar skulle erkännas inom deras jurisdiktion och, inom vissa gränser, bestämma de relevanta storlekskriterierna.

Små och medelstora företagsgrupper ges en tydligare definition än i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG. Storlekskriterierna för nettoomsättning och balansomslutning höjs i linje med inflationen sedan de senast ändrades 2006.

Definitionerna och undantagen för ”finansiella holdingföretag” och ”investeringsbolag” har tagits bort, eftersom branschspecifika redovisningsmetoder fungerar som ett hinder för harmonisering. Dessutom har dessa bestämmelser inte använts i någon högre grad i EU.

4.2.Kapitel 2 – Centrala bestämmelser och principer

Genom artikel 4 och artikel 17 (se 4.4 nedan) skapas en helt harmoniserad ordning för upprättandet av små företags finansiella rapporter, som består av resultaträkning, balansräkning och begränsade noter. Medlemsstaterna bör inte kräva att några ytterligare upplysningar lämnas.

En allmän princip om väsentlighet införs i artikel 5. Där föreskrivs att vid redovisning, värdering, uppställning och upplysning i finansiella rapporter ska hänsyn tas till graden av väsentlighet. Detta kommer exempelvis att göra det möjligt att kombinera poster i resultaträkningen eller balansräkningen, eller att utelämna upplysningar i noterna om de berörda uppgifterna är oväsentliga. På samma sätt kommer icke-väsentliga förutbetalda kostnader, upplupna intäkter och avsättningar inte att behöva redovisas. Det kommer att förbli företagets huvudansvar att bedöma väsentligheten, vare sig företaget är föremål för revision eller inte.

Ett krav på att den ekonomiska innebörden av en transaktion ska läggas fram i de finansiella rapporterna, och inte bara dess juridiska form, har också införts som allmän princip i artikel 5 för att skapa gemensamma allmänna principer och därmed harmonisering i hela EU. Tidigare tilläts en sådan uppställningsmetod i direktiven, men medlemsstaterna var inte tvungna att anta principen i sin nationella lagstiftning.

I artikel 6 behålls möjligheten för medlemsstaterna att tillåta redovisning baserad på omvärdering av anläggningstillgångar, som ett alternativ till redovisning baserad på historisk kostnad, men för att säkerställa ökad harmonisering av värderingsprinciperna har de alternativ för medlemsstaterna som möjliggjorde redovisning baserad på återanskaffningskostnad och inflationsbaserade redovisningsmetoder strukits.

4.3.Kapitel 3 – Balansräkning och resultaträkning

De allmänna bestämmelserna i artikel 8 har ändrats för att tydligare ange att medlemsstaterna får kräva eller tillåta att intresseföretag redovisas med kapitalandelsmetoden i årsbokslutet.

I det föreslagna direktivet föreslås endast en typ av balansräkning (se artikel 9). Tidigare kunde medlemsstaterna välja mellan två olika uppställningsformer. Detta kommer att garantera bättre jämförbarhet mellan finansiella rapporter från olika områden i EU. Dessutom avlägsnas bolagsbildningskostnader som tillgångskategori, eftersom deras erkännande var beroende av att de definierades i medlemsstaternas lagstiftning. En följdändring är nödvändig av kriterierna för utdelningsbara vinster i artikel 11.

I artikel 11 införs även ett krav på att det belopp som redovisas för en avsättning bör motsvara företagets bästa uppskattning av skulden eller framtida utgifter. I denna artikel utesluts även LIFO-metoden (sist in – först ut) som tillåten värderingsmetod för aktier och likvärdiga poster. Dessa förändringar kommer att göra de finansiella rapporterna mer jämförbara.

I artiklarna 12–15 anges endast två uppställningsformer för resultaträkningen – indelning enligt kostnadsslag och indelning enligt funktion. Tidigare tilläts fyra uppställningsformer. Målet är att skapa större jämförbarhet och samtidigt behålla en uppställning som är bekant för användarna av de finansiella rapporterna. Tidigare åtskillnad mellan normala och extraordinära poster i resultaträkningen avlägsnas. Därigenom motverkas en inneboende tendens att lägga fram ”stora” eller ”onormala” kostnadsposter som extraordinära, för att inte snedvrida uppgiften om total vinst efter skatt. Omvänt fanns en inneboende tendens att lägga fram ”stora” eller ”onormala” intäktsposter som normala för att förstärka uppgiften om total vinst. För att säkerställa en neutral framställning av sådana intäkts- och kostnadsposter finns ett nytt krav på att de ska läggas fram separat i resultaträkningen, med en förklarande not. Därför kommer alla sådana poster att tas med vid beräkning av vinsten efter skatt.

Ordningen med förkortade finansiella rapporter är föremål för följdändringar i artikel 16, som avspeglar det minskade antalet uppställningsformer.

4.4.Kapitel 4 – Noter till de finansiella rapporterna

I de föregående direktiven hade medlemsstaterna många valmöjligheter när det gällde upplysningar i noterna. Detta tillvägagångssätt har ersatts med ett harmoniserat tillvägagångssätt, som innebär att företag i samma storlekskategori i hela EU kommer att ha samma eller jämförbara system för upplysningar.

Genom detta kapitel införs en ”nedifrån och upp”-strategi för upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna. I artikel 17 anges de upplysningar som alla företag ska lämna i noterna. Små företag kommer i allmänhet att ha en mer begränsad ordning för upplysningar jämfört med de tidigare direktiven. I överensstämmelse med kraven i artikel 4 (se 4.2 ovan) föreslås att medlemsstaterna inte bör ställa krav på ytterligare upplysningar från dessa företagskategorier, med hänsyn till att många av deltagarna i samrådet höll med om att dessa är de centrala upplysningarna för små företag.

Medelstora företag ska lämna de uppgifter som krävs enligt artiklarna 17 och 18, medan stora företag och företag av allmänt intresse ska lämna de uppgifter som krävs enligt artiklarna 17, 18 och 19.

I artikel 17 införs ett krav för alla företag att offentliggöra händelser efter balansdagen i resultaträkningen eller balansräkningen. Denna viktiga upplysning har tidigare endast lämnats i förvaltningsberättelsen, och medlemsstaterna hade möjlighet att befria företag från kravet på offentliggörande. För att säkerställa större insyn blir det även obligatoriskt för företag av alla storlekar att offentliggöra transaktioner med närstående, inbegripet transaktioner mellan helägda dotterföretag i deras respektive årsbokslut. Tidigare kunde medlemsstaterna befria företag från kravet på offentliggörande oavsett deras storlek.

4.5.Kapitel 5 – Förvaltningsberättelse

Det har inte gjorts några större ändringar av bestämmelserna som styr innehållet i denna rapport jämfört med dem som för närvarande finns i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG och rådets sjunde direktiv 83/349/EEG.

4.6.Kapitel 6 – Sammanställda redovisningar

Detta kapitel omfattar bestämmelserna i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning, vilket skapar ett enda direktiv om formen för och innehållet i årsbokslut och sammanställda redovisningar.

För att förenkla texten och undvika upprepning har stora delar av texten i direktiv 83/349/EEG tagits bort och ersatts med en princip som innebär att den redovisningsmässiga behandlingen i ett årsbokslut bör följas då en sammanställd redovisning upprättas, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker en sammanställd redovisning jämfört med ett årsbokslut.

Ändringarna i sak jämfört med de nuvarande bestämmelserna i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG och rådets sjunde direktiv 83/349/EEG är följande:

För att skapa harmoniserade kriterier för sammanställd redovisning krävs i artikel 23 sammanställd redovisning om ett företag utövar ett bestämmande inflytande eller kontroll över ett annat företag eller om företagen står under moderföretagets gemensamma ledning. Tidigare hade medlemsstaterna möjlighet att välja om sammanställd redovisning skulle krävas i dessa fall.

I artikel 24 är små företagsgrupper undantagna från kravet på sammanställd redovisning. Tidigare hade medlemsstaterna möjlighet att befria dessa företag från kravet. Detta harmoniserar undantaget i hela EU och minskar den administrativa bördan på samma sätt som med årsbokslut för små företag.

Medlemsstaternas möjligheter att tillåta redovisning enligt poolingmetoden och omedelbar avskrivning av goodwill till reserverna (artiklarna 20 och 30 i direktiv 83/349/EEG) har tagits bort, eftersom de inte utnyttjades i någon större utsträckning och avlägsnandet skapar mer harmoniserade principer för sammanställd redovisning. Genom artikel 25 införs även principer för redovisning av negativ goodwill i den sammanställda resultaträkningen.

4.7.Kapitel 7 – Offentliggörande

Det har inte gjorts några större ändringar i bestämmelserna för offentliggörande jämfört med dem som för närvarande finns i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG och rådets sjunde direktiv 83/349/EEG.

4.8.Kapitel 8 – Revision

De allmänna kraven i artikel 34 har ändrats för att avspegla strategin att ”tänka småskaligt först” som vägleder förslaget. Detta innebär att små företag kommer att vara helt befriade från revision från EU:s bolagsrättsliga perspektiv. I denna artikel anges också att företag av allmänt intresse ska vara underkastade lagstadgad revision, oavsett storlek.

I ett tillägg i artikel 35.3 klargörs hur revisionskraven tillämpas på företagsgrupper.

4.9.Kapitel 9 – Rapport om betalningar till offentliga myndigheter

Nya rapporteringskrav har införts för stora företag och företag av allmänt intresse som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog. För varje land där dessa företag är verksamma ska de, om beloppet är väsentligt för den mottagande offentliga myndigheten, årligen öppet redovisa de betalningar de gjort till offentliga myndigheter under räkenskapsåret, samt i de fall betalningar har hänförts till projekt, betalningar för varje sådant projekt. Rapporterna ska i förekommande fall utarbetas på koncernnivå. Om en koncernrapport upprättas ska dotterbolagen och moderbolaget som upprättar rapporten undantas. Rapporten ska offentliggöras i enlighet med kraven i kapital 2 i direktiv 2009/101/EG.

4.10.Kapitel 10 – Slutbestämmelser

Den kontaktkommitté som inrättades genom rådets fjärde direktiv 78/660/EEG har blivit föråldrad och ingår inte längre i detta förslag.

För att ta hänsyn till den ekonomiska utvecklingen och inflationen ger artikel 42 kommissionen befogenhet att regelbundet se över tröskelvärdena för fastställande av företagens storlek i artikel 3. Detta är nödvändigt för att bevara tröskelvärdenas verkliga värde över tid.

Kommissionen bör även ges befogenhet att uppdatera företagsformerna i bilagorna I och II för att se till att de motsvarar eventuella förändringar i medlemsstaterna.

Väsentlighetsbegreppet när det gäller betalningar måste specificeras och vidareutvecklas för att garantera en lämplig nivå på särredovisning av betalningar till offentliga myndigheter från utvinningsindustrin och företag verksamma inom avverkning av primärskog. Det är lämpligt att använda delegerade akter för att garantera tekniskt fungerande och effektiva regler som ger kommissionen möjlighet att beakta tillgänglig expertis.

Den exakta räckvidden och formerna för sådana delegerade befogenheter är noggrant avgränsade i artikel 42.

Slutligen har artikel 46 tagits med för att ange att som allmän regel ska företag av allmänt intresse i princip inte ha rätt till undantag enligt direktivet.

2011/0308 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt

artikel 50.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Målet med kommissionens meddelande Smart lagstiftning i Europeiska unionen 18 är att utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, när det gäller subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, samtidigt som man ser till att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. I kommissionens meddelande Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa 19 , som antogs i juni 2008 och ändrades i februari 2011 20 , erkänns den centrala roll som små och medelstora företag har i unionens ekonomi. Meddelandet syftar till att förbättra den allmänna inställningen till entreprenörskap och förankra principen ”tänk småskaligt först” i beslutsfattandet från lagstiftning till offentliga tjänster. Vid Europeiska rådets möte den 24 och 25 mars 2011 21 välkomnades kommissionens avsikt att lägga fram en inremarknadsakt med åtgärder som främjar tillväxten och sysselsättningen och leder till konkreta resultat för allmänheten och företagen. I inremarknadsakten 22 , som antogs i april 2011, föreslås att redovisningsdirektiven ska förenklas när det gäller kraven på finansiella uppgifter för att minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag. Europa 2020-strategin 23 för smart och hållbar tillväxt för alla syftar till att minska den administrativa bördan och förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och att främja internationaliseringen av små och medelstora företag. Europeiska rådet krävde vid sitt ovannämnda möte att den totala administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag, ska minska både på europeisk och nationell nivå, och föreslog åtgärder för att höja produktiviteten, till exempel genom att undanröja byråkrati och förbättra regelverket för små och medelstora företag. Förslaget beaktar Europeiska kommissionens program för bättre lagstiftning och i synnerhet meddelandet Smart lagstiftning i Europeiska unionen, som lades fram i oktober 2010 24 .

(2)Den 18 december 2008 antog Europaparlamentet en resolution om redovisningskrav för små och medelstora företag, särskilt mikroföretag 25 , som anger att direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG ofta är mycket betungande för små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, och uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att se över dessa direktiv.

(3)Samordningen av nationella bestämmelser om uppställningen av och innehållet i årsbokslut och förvaltningsberättelser, de värderingsgrunder som används i dessa system samt deras offentliggörande i fråga om vissa företag med begränsat ansvar är av särskild betydelse för skyddet av aktieägare, delägare och tredje parter. Samtidig samordning behövs på dessa områden för sådana företag, dels eftersom vissa företag är verksamma i mer än en medlemsstat, dels eftersom de endast erbjuder tredje part säkerhet i sina egna nettotillgångar.

(4)I ett betydande antal handelsbolag och kommanditbolag är samtliga obegränsat ansvariga delägare antingen aktiebolag eller andra bolag med begränsat ansvar, och bör därför vara föremål för samordningsåtgärderna i detta direktiv.

(5)Dessutom är det nödvändigt att på unionsnivå uppställa likvärdiga rättsliga minimikrav på omfattningen av den ekonomiska information som konkurrerande företag ska vara skyldiga att låta allmänheten ta del av.

(6)Årsboksluten bör ge en sann och rättvisande bild av företagets tillgångar och skulder, ekonomiska ställning samt resultat. I detta syfte bör man föreskriva en obligatorisk uppställningsform för balans- och resultaträkningarna samt fastställa ett minsta innehåll för noterna till de finansiella rapporterna och förvaltningsberättelsen. I enlighet med principen at tänka smått först bör de obligatoriska kraven för småföretag harmoniseras fullt ut i lagstiftningen. För att undvika orimliga bördor för dessa företag bör medlemsstaterna inte ha rätt att kräva att ytterligare information läggs fram. Medlemsstaterna får däremot införa ytterligare krav för medelstora och stora företag.

(7)Små, medelstora och stora företag bör definieras och skiljas åt genom hänvisning till totala tillgångar, omsättning och det genomsnittliga antalet anställda, eftersom dessa poster vanligtvis ger objektiva uppgifter om ett företags storlek.

(8)För att se till att jämförbar och likvärdig information offentliggörs bör redovisnings- och värderingsprinciperna inbegripa fortlevnads-, försiktighets- och periodiseringsprincipen. Kvittning mellan tillgångs- och skuldposter och intäkts- och utgiftsposter bör inte tillåtas, och beståndsdelar av tillgångar och skulder bör värderas separat. Uppställningen av poster i finansiella rapporter bör ta hänsyn till den ekonomiska verkligheten bakom den underliggande transaktionen eller överenskommelsen eller dess kommersiella innebörd. Väsentlighetsprincipen bör styra redovisning, värdering, uppställning och upplysning i de finansiella rapporterna.

(9)Poster som redovisas i årsbokslutet bör värderas enligt principen om anskaffnings- eller tillverkningskostnad för att se till att uppgifterna i de finansiella rapporterna är tillförlitliga. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att tillåta eller kräva att företag omvärderar anläggningstillgångar för att mer relevant information ska kunna ges till dem som använder de finansiella rapporterna.

(10)Behovet av jämförbara finansiella uppgifter i hela unionen gör det nödvändigt att kräva att medlemsstaterna tillåter ett system för redovisning till verkligt värde för vissa finansiella instrument. Dessutom ger system för redovisning till verkligt värde information som kan vara mer relevant för de finansiella rapporternas användare än uppgifter grundade på anskaffnings- eller tillverkningskostnad. Medlemsstaterna bör därför göra det möjligt för alla företag eller vissa kategorier av företag att anta system för redovisning till verkligt värde med avseende på både årsbokslut och sammanställd redovisning eller endast avseende sammanställd redovisning. Dessutom bör medlemsstaterna ges möjlighet att tillåta eller kräva redovisning till verkligt värde för tillgångar, med undantag av finansiella instrument.

(11)En enda uppställningsform för balansräkningen är nödvändig för att de finansiella rapporternas användare ska kunna jämföra företags ekonomiska ställning i unionen. Medlemsstaterna bör dock kunna tillåta eller kräva att företag ändrar uppställningsformen och lägger fram en balansräkning som skiljer mellan kortfristiga och långfristiga poster. En uppställning av resultaträkningen som visar kostnadsslag och en uppställning av resultaträkningen som visar kostnadernas funktion bör tillåtas. Medlemsstaterna bör föreskriva användningen av en eller båda av dessa uppställningsformer. Medlemsstaterna bör också ges rätt att tillåta företag att lägga fram en resultatrapport i stället för en resultaträkning som upprättas enligt en av de tillåtna uppställningsformerna. Förenklingar av de erforderliga uppställningsformerna bör göras tillgängliga för små och medelstora företag.

(12)För att underlätta jämförelsen bör en gemensam ram för redovisning, värdering och uppställning av bland annat värdejusteringar, goodwill, avsättningar, lager av varor och utbytbara tillgångar samt intäkter och utgifter av exceptionell storlek eller incidens tillhandahållas.

(13)Uppgifterna i balansräkningen och resultaträkningen bör kompletteras med upplysningar i noter till de finansiella rapporterna. De som använder finansiella rapporter har vanligtvis ett begränsat behov av tilläggsupplysningar från små företag, och det kan vara kostsamt för små företag att sammanställa de tilläggsupplysningar som behöver läggas fram. En ordning med begränsade upplysningskrav för små företag är därför berättigad. Om ett litet företag anser att det är lämpligt att lämna ytterligare upplysningar av den typ som krävs av medelstora och stora företag bör det emellertid inte förhindras från detta.

(14)De som använder finansiella rapporter som utarbetats av medelstora och stora företag har vanligtvis mer avancerade behov. Därför bör ytterligare upplysningar tillhandahållas inom vissa områden. Undantag från vissa av dessa upplysningskrav bör vara motiverade om upplysningarna skulle vålla skada för vissa personer eller företaget.

(15)Förvaltningsberättelsen och den sammanställda förvaltningsberättelsen är viktiga inslag i den finansiella rapporteringen. En rättvisande översikt över utvecklingen av företagens verksamhet och dess ställning bör tillhandahållas på ett sätt som är förenligt med företagets storlek och komplexitet. Uppgifterna bör inte begränsas till de finansiella aspekterna av företagets verksamhet. En analys bör ges av de miljörelaterade och sociala aspekter av verksamheten som är nödvändiga för att förstå företagets utveckling, resultat eller ställning. I de fall då den sammanställda förvaltningsberättelsen och moderföretagets förvaltningsberättelse läggs fram i en enda rapport kan det vara lämpligt att särskilt betona de frågor som är väsentliga för de företag som ingår i sammanställningen som helhet. Med hänsyn till den möjliga arbetsbördan för medelstora företag är det dock lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får befria sådana företag från skyldigheten att tillhandahålla icke-finansiell information i förvaltningsberättelsen.

(16)Medlemsstaterna bör ha möjlighet att undanta små företag från skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse, förutsatt att de i en not till den finansiella rapporten tar med de uppgifter om förvärv av egna aktier eller andelar som avses i artikel 22.2 i rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de enligt artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredjemans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga 26 .

(17)Eftersom företag av allmänt intresse kan ha en framträdande roll för de ekonomier inom vilka de är verksamma bör de bestämmelser i detta direktiv som rör årsberättelsen om företagsstyrning omfatta alla företag av allmänt intresse.

(18)Många företag ingår i företagsgrupperingar. Sammanställda redovisningar bör upprättas så att finansiell information om sådana företagsgrupperingar kan förmedlas till delägare och tredje man. Den nationella lagstiftningen om sammanställd redovisning bör därför samordnas så att kravet på jämförbarhet och likvärdighet uppfylls när det gäller den information som företag måste offentliggöra inom unionen.

(19)Den sammanställda redovisningen bör i princip framställa verksamheten i ett moderföretag och dess dotterföretag som en enda ekonomisk enhet (grupp). Företag som kontrolleras av moderföretaget bör betraktas som dotterföretag. Kontroll bör bygga på innehavet av en majoritet av rösträtterna, men kontroll kan också föreligga när det finns avtal med andra aktieägare eller delägare. Under vissa omständigheter kan kontroll utövas effektivt när moderföretaget innehar en minoritet av aktierna eller andelarna i dotterföretaget. Medlemsstaterna bör ha rätt att kräva att företag som inte är underkastade ett kontrollförhållande, som har en enhetlig ledning eller har ett gemensamt förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, tas upp i den sammanställda redovisningen.

(20)Ett dotterföretag som i sin tur är moderföretag bör utarbeta en sammanställd redovisning. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att i vissa fall undanta ett sådant moderföretag från skyldigheten att upprätta sammanställd redovisning, på villkor att dess delägare och tredje man är tillräckligt skyddade.

(21)Små företagsgrupper bör undantas från skyldigheten att upprätta sammanställd redovisning, eftersom användarna av små företags finansiella rapporter inte har avancerade informationsbehov och det kan vara kostsamt att upprätta en sammanställd redovisning utöver årsboksluten för moderföretaget och dotterföretagen. Medlemsstaterna bör ha rätt att undanta medelstora grupper från skyldigheten att upprätta sammanställd redovisning på grundval av samma kostnads-/nyttoanalys.

(22)Sammanställd redovisning kräver fullständigt införande av tillgångar och skulder samt kostnader och intäkter i dessa företag samt särredovisning av innehav utan bestämmande inflytande i den sammanställda balansräkningen under eget kapital och reserver och särredovisning av innehav utan bestämmande inflytande i gruppens resultat i den sammanställda resultaträkningen. Nödvändiga korrigeringar bör dock göras för att eliminera verkningarna av de inbördes ekonomiska relationerna mellan de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen. I synnerhet bör fordringar och skulder mellan företagen, , intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan företagen, samt vinster och förluster som hänför sig till transaktioner mellan företag som omfattas av den sammanställda redovisningen och som ingår i de bokförda tillgångsvärdena elimineras.

(23)Redovisnings- och värderingsprinciper som är tillämpliga för årsbokslut bör även gälla för sammanställda redovisningar.

(24)Intresseföretag bör tas in i den sammanställda redovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Medlemsstaterna bör ha rätt att tillåta eller kräva att gemensamt förvaltade företag tas in i den sammanställda redovisningen genom tillämpning av klyvningsmetoden.

(25)Den sammanställda redovisningen bör omfatta alla upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna för de företag som ingår i sammanställningen som helhet. Uppgift om namn, säte och gruppens innehav i företagets kapital bör också läggas fram när det gäller dotterföretag, intresseföretag, gemensamt förvaltade företag och ägarintressen.

(26)Årsboksluten för alla företag som omfattas av detta direktiv bör offentliggöras i enlighet med direktiv 2009/101/EG. Det är emellertid lämpligt att föreskriva att vissa undantag får beviljas även på detta område för små och medelstora företag.

(27)Medlemsstaterna uppmanas att utveckla elektroniska system för offentliggörande som gör det möjligt för företag att lämna in redovisningsuppgifter, inbegripet lagstadgade finansiella rapporter, endast en gång och i en form som låter flera användare enkelt ta del av och använda uppgifterna. Sådana system bör emellertid inte vara betungande för de små och medelstora företagen.

(28)Ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan bör, som ett minimikrav, vara kollektivt ansvariga gentemot företaget för att utarbeta och offentliggöra årsbokslut och förvaltningsberättelser. Samma tillvägagångssätt bör även gälla för ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan för företag som upprättar en sammanställd redovisning. Sådana organ handlar inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell lagstiftning. Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att gå längre och lagstifta om direkt ansvar gentemot aktieägare eller till och med andra intressenter.

(29)Ansvaret för att upprätta och offentliggöra årsbokslut och sammanställda redovisningar samt förvaltningsberättelser och sammanställda förvaltningsberättelser grundas på den nationella lagstiftningen. Lämpliga ansvarsregler bör gälla för ledamöter av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan i enlighet med den enskilda medlemsstatens nationella lagstiftning. Medlemsstaterna bör få fastställa ansvarets omfattning.

(30)För att främja en trovärdig finansiell rapportering i hela unionen bör de ledamöter av företagets organ som ansvarar för företagets finansiella rapporter vara skyldiga att se till att den finansiella information som ingår i ett företags årsbokslut och förvaltningsberättelser ger en sann och rättvisande bild.

(31)Årsboksluten och de sammanställda redovisningarna bör granskas. Kravet på att det i ett revisionsuttalande ska anges huruvida årsbokslutet eller den sammanställda redovisningen ger en sann och rättvisande bild i enlighet med den relevanta ramen för finansiell rapportering utgör inte en begränsning av uttalandets omfattning utan klargör det sammanhang där det uttrycks. Årsbokslut för små företag bör inte omfattas av detta revisionskrav, eftersom revisioner kan vara en betydande administrativ börda för dessa företag. I många små företag är samma personer både aktieägare och ledning. De har därför begränsat behov av att en tredje part bestyrker de finansiella rapporterna.

(32)För att sörja förökad öppenhet om betalningar som görs till offentliga myndigheter bör stora företag och företag av allmänt intresse som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog 27 i en särskild rapport årligen redovisa väsentliga betalningar till offentliga myndigheter i länder där de är verksamma. Sådana företag är verksamma i länder med rika naturresurser, särskilt mineraler, olja, naturgas samt primärskog. Rapporten bör inkludera typer av betalningar jämförbara med dem som öppet redovisats av ett företag som deltar i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI). Initiativet kompletterar också EU-handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad (FLEGT – Forest Law Enforcement, Governance and Trade) 28 och EU-regelverket för timmer 29 , där det föreskrivs att de som handlar med timmerprodukter ska säkerställa att olagligt avverkat timmer inte kommer in på EU:s marknad.

(33)Rapporteringen bör tjäna till att underlätta för offentliga myndigheter i resursrika länder att genomföra EITI:s principer och kriterier 30 och gentemot sina medborgare redogöra för betalningar sådana offentliga myndigheter mottar från företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog inom sin jurisdiktion. Rapporten bör ta med uppgifter på land- och projektnivå, där ett projekt anses utgöra den lägsta nivån för en driftsredovisningsenhet och den nivå på vilken företagen upprättar löpande interna verksamhetsrapporter, som exempelvis en koncession, ett geografiskt avrinningsområde etc., och där betalningar avsatts för sådana projekt. I ljuset av det allmänna målet att främja god förvaltningssed i dessa länder, bör väsentlighetsbegreppet när det gäller betalningar som ska rapporteras bedömas med beaktande av den mottagande offentliga förvaltningen. Olika kriterier för väsentlighet skulle kunna utformas, exempelvis som ett absolut belopp, eller ett tröskelvärde uttryckt i procent (som betalningar över en viss procent av ett lands BNP), och dessa kan definieras genom en delegerad akt. Rapporteringsbestämmelserna bör omfattas av en översyn och en rapport från kommissionen inom fem år efter det att direktivet träder i kraft. Översynen bör beakta bestämmelsernas effektivitet och ta hänsyn till internationella utvecklingar, inbegripet konkurrensfrågor och tryggad energiförsörjning. Översynen bör också beakta de erfarenheter som upprättare och användare av betalningsinformationen gjort och överväga huruvida det vore lämpligt att ta med ytterligare betalningsuppgifter som effektiva skattesatser och uppgifter om mottagaren (t.ex. bankkontouppgifter).

(34)I enlighet med slutsatserna från G8-toppmötet i Deauville i maj 2011, och i syfte att främja lika villkor internationellt bör kommissionen även fortsättningsvis uppmuntra alla internationella parter att införa liknande krav. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att arbetet fortsätter kring de berörda internationella redovisningsstandarderna.

(35)För att ta hänsyn till framtida ändringar av medlemsstaternas lagstiftning och unionens lagstiftning om företagsformer bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller uppdatering av förteckningarna över företag som ingår i bilagorna I och II. Användningen av delegerade akter är också nödvändigt för att anpassa kriterierna för företagens storlek, eftersom inflationen med tiden undergräver deras faktiska värde Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under det förberedande arbetet, inbegripet på expertnivå. För att säkerställa en relevant och lämplig nivå på särredovisning av betalningar till offentliga myndigheter från utvinningsindustrin och företag verksamma inom avverkning av primärskog samt för att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv bör kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget för att specificera väsentlighetsbegreppet när det gäller betalningar.

(36)Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(37)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förenkla investeringar över gränserna samt att förbättra jämförbarheten inom hela unionen och stärka det allmänna förtroendet för redovisningar och rapporter genom förbättrade och konsekventa särskilda offentliggöranden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att nå dessa mål.

(38)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Tillämpningsområde, definitioner och företagskategorier

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.Vad som i detta direktiv föreskrivs om samordning ska gälla

(a)medlemsstaternas lagar och andra författningar om de företagsformer som förtecknas i bilaga I,

(b)medlemsstaternas lagar och andra författningar om de företagsformer som förtecknas i bilaga II, om alla de obegränsat ansvariga delägarna är företag av de typer som anges i bilaga I eller företag som inte omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat men har en rättslig form som är jämförbar med de former som anges i artikel 1 i direktiv 2009/101/EG,

(c)de företagsformer som förtecknas i bilaga II, om alla de obegränsat ansvariga delägarna är följande:

(i)Företag av de typer som förtecknas i bilaga I eller företag som inte omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat men har en rättslig form som är jämförbar med de former som anges i artikel 1 i direktiv 2009/101/EG.

ii)Företag av de typer som förtecknas i bilaga II, om alla de obegränsat ansvariga delägarna själva är sådana företag av den typ som anges i bilaga I eller företag som inte omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat men har en rättslig form som är jämförbar med de former som anges i artikel 1 i direktiv 2009/101/EG.

2.Kommissionen ska bemyndigas att anpassa de förteckningar över företag i bilagorna I och II som avses i punkt 1 genom delegerade akter i enlighet med artikel 42.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(1)företag av allmänt intresse: företag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat, enligt definitionen i artikel 2.13 i direktiv 2006/43/EG 31 .

(2)ägarintresse: sådana andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna representeras av värdepapper eller inte, som genom att skapa en varaktig förbindelse med dessa andra företag är avsedda att främja verksamheten i det företag som innehar andelarna. En kapitalandel i ett företag ska anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger en procentsats som medlemsstaterna ska bestämma men som inte får överstiga 20 procent.

(3)närstående: ska ha samma betydelse som i internationell redovisningsstandard 24, som antagits genom förordning (EG) nr 1126/2008.

(4)anläggningstillgångar: sådana tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas i företagets verksamhet.

(5)nettoomsättning: belopp som erhållits genom försäljning av varor och tillhandahållande av tjänster efter avdrag av försäljningsrabatter och mervärdesskatt samt andra skatter som direkt relateras till omsättningen.

(6)anskaffningskostnad: inköpspris och övriga med förvärvet sammanhängande kostnader.

(7)tillverkningskostnad: inköpspriset för råmaterial, förbrukningsvaror och andra kostnader som är direkt hänförliga till posten i fråga. En rimlig andel av övriga kostnader som är indirekt hänförliga till posten i fråga kan ingå i den mån de hänför sig till produktionsperioden. Distributionskostnader ska inte tas med.

(8)värdejustering: ändringar i syfte att beakta värdeminskningen för enskilda tillgångsposter på balansdagen, oavsett om värdeminskningen är slutlig eller inte.

(9)moderföretag: ett företag som kontrollerar ett eller flera dotterföretag.

(10)dotterföretag: ett företag som står under bestämmande inflytande av ett moderföretag.

(11)företagsgrupp: ett moderföretag och alla dess dotterföretag som omfattas av den sammanställda redovisningen.

(12)anknutet företag: två eller flera företag som är anknutna till varandra inom en företagsgrupp.

(13)intresseföretag: ett företag i vilket ett annat företag har ett ägarintresse och under vars operativa och finansiella politik det andra företaget utövar betydande inflytande. Ett företag anses utöva ett betydande inflytande över ett annat företag om det innehar minst 20 procent av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det sistnämnda företaget.

Artikel 3

Kategorier av företag och företagsgrupper

1.Små företag är företag som på balansdagen inte överskrider tröskelvärdena i två av följande tre kriterier:

(a)Balansomslutning: 5 miljoner euro.

(b)Nettoomsättning: 10 miljoner euro.

(c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 50

2.Medelstora företag är företag som inte är små företag och på balansdagen inte överskrider tröskelvärdena i två av följande tre kriterier:

(a)Balansomslutning: 20 miljoner euro.

(b)Nettoomsättning: 40 miljoner euro.

(c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

3.Stora företag är företag som på balansdagen överskrider tröskelvärdena i två av följande tre kriterier:

(a)Balansomslutning: 20 miljoner euro.

(b)Nettoomsättning: 40 miljoner euro.

(c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

4.Små företagsgrupper är moderföretag och dotterföretag som på gruppbasis inte överskrider tröskelvärdena i två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

(a)Balansomslutning: 5 000 000 euro.

(b)Nettoomsättning: 10 000 000 euro.

(c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 50.

5.Medelstora företagsgrupper är moderföretag och dotterföretag som inte är små grupper och på gruppbasis inte överskrider tröskelvärdena i två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

(a)Balansomslutning: 20 000 000 euro.

(b)Nettoomsättning: 40 000 000 euro.

(c)Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

6.Medlemsstaterna ska tillåta att den kvittning som avses i artikel 25.3 första stycket eller eliminering enligt artikel 25.7 a och b inte utförs när tröskelvärdena i punkterna 4 och 5 i denna artikel beräknas. I sådana fall ska tröskelvärdena för balansomslutningen och nettoomsättningen höjas med 20 procent.

7.För medlemsstater som inte har infört euron ska beloppen i punkterna 1–5, för alla direktiv som fastställer dessa belopp, räknas om till nationell valuta genom tillämpning av den växelkurs som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning dagen för respektive direktivs ikraftträdande.

8.När ett företag på balansdagen överskrider eller upphör att överskrida två av de tre kriterierna i punkterna 1–5, ska detta förhållande endast inverka på tillämpningen av de undantag som föreskrivs i detta direktiv om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd.

9.Den balansomslutning som avses i punkterna 1–5 i denna artikel ska motsvaras av tillgångarna i leden a–d under Tillgångar i den uppställningsform som föreskrivs i artikel 9.

10.För att ta hänsyn till effekterna av inflationen ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 42 regelbundet undersöka och, där så är nödvändigt, ändra de definitioner som avses i punkterna 1–5 i denna artikel, med beaktande av inflationsmått som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL 2

Allmänna bestämmelser och principer

Artikel 4

Allmänna bestämmelser

1.Årsbokslutet ska utgöra en helhet och ska för alla företag som ett minimum omfatta balansräkning, resultaträkning och noter.

Medlemsstaterna får kräva att andra företag än små företag tar med andra uppgifter i årsboksluten utöver de handlingar som anges i första stycket.

2.Årsbokslut ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.

3.Årsbokslutet ska ge en sann och rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Om tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inte räcker till för att ge en sann och rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat ska ytterligare upplysningar lämnas.

4.Om tillämpningen av en bestämmelse i detta direktiv undantagsvis är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, ska avsteg göras från denna bestämmelse för att ge en sann och rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Varje sådant avsteg ska tas upp i en not med upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som detta kan ha på uppgifterna om företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat.

5.Medlemsstaterna får kräva att andra företag än små företag lägger fram uppgifter i sina årsbokslut som kompletterar de uppgifter som krävs enligt detta direktiv.

Artikel 5

Allmänna principer för finansiell rapportering

1.Poster som ingår i årsbokslutet ska redovisas och värderas i enlighet med följande allmänna principer:

(a)Företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet.

(b)Redovisningsprinciper och värderingsprinciper ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

(c)Redovisning och värdering ska ske med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

i) endast per balansdagen konstaterade intäkter får redovisas,

ii) alla skulder som har uppkommit under detta eller tidigare räkenskapsår ska redovisas, även om dessa skulder blir kända först efter balansdagen men före upprättandet av balansräkningen,

(iii) alla avskrivningar ska redovisas, oavsett om resultatet för räkenskapsåret är förlust eller vinst.

(d)Belopp som redovisas i balansräkningen och resultaträkningen ska beräknas enligt periodiseringsprincipen.

(e)Den ingående balansen för varje räkenskapsår ska stämma överens med närmast föregående räkenskapsårs utgående balans.

(f)Tillgångs- och skuldposternas beståndsdelar ska värderas var för sig.

(g)Kvittning får inte ske mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter.

(h)Poster i resultat- och balansräkningarna ska läggas fram med beaktande av den rapporterade transaktionens eller överenskommelsens ekonomiska innebörd.

(i)Poster som redovisas i de finansiella rapporterna ska värderas i enlighet med principen om anskaffnings- eller tillverkningskostnad.

(j)Vid redovisning, värdering, uppställning och upplysning i årsbokslutet ska hänsyn tas till relevanta posters väsentlighet.

2.Utöver de belopp som redovisas i enlighet med punkt 1 c ii får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla förutsebara skulder och möjliga förluster som uppstår under det berörda räkenskapsåret eller ett föregående räkenskapsår ska redovisas, även om dessa skulder eller förluster uppstår först under tiden mellan balansdagen och den dag då balansräkningen upprättas.

3.Avsteg från dessa allmänna principer ska tillåtas i undantagsfall för att ge en sann och rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Varje sådant avsteg ska tas upp i en not med upplysning om skälen för avsteget samt en bedömning av den inverkan som detta kan ha på uppgifterna om företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat.

Artikel 6

Alternativ värderingsgrund för anläggningstillgångar till omvärderade belopp

1.Genom undantag från artikel 5.1 i får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag värderar anläggningstillgångar till omvärderade belopp. När nationell lagstiftning föreskriver en sådan värdering ska den definiera innehåll och tillämpningsområde samt reglerna för tillämpningen.

2.Om punkt 1 tillämpas ska ett belopp som motsvarar skillnaden mellan en värdering enligt anskaffnings- eller tillverkningskostnad och en värdering enligt omvärderingsprincipen tas upp i uppskrivningsfonden under Eget kapital.

Uppskrivningsfonden får när som helst helt eller delvis överföras till det egna kapitalet.

Uppskrivningsfonden ska minskas om det överförda beloppet till fonden inte längre behövs för tillämpningen av omvärderingsprincipen. Medlemsstaterna får besluta om regler för uppskrivningsfondens användning, förutsatt att överföringar till resultaträkningen från uppskrivningsfonden får ske endast i den mån de överförda beloppen har varit kostnadsförda i resultaträkningen eller motsvarar realiserade intäkter. Belopp från uppskrivningsfonden får inte delas ut, vare sig direkt eller indirekt, om inte beloppet utgör en realiserad intäkt.

Med förbehåll för vad som anges i andra och tredje stycket i denna punkt får uppskrivningsfonden inte minskas.

3.Värdejusteringar ska beräknas varje år på grundval av det omvärderade beloppet. Genom undantag från artiklarna 8 och 12 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att endast beloppet av värdejusteringar på grundval av anskaffnings- eller tillverkningskostnad redovisas under respektive poster i de uppställningsformer som anges i artiklarna 13 och 14 och att den skillnad som uppkommer som ett resultat av värdering enligt omvärderingsprincipen enligt denna artikel redovisas separat i uppställningen.

Artikel 7

Alternativ värderingsgrund till verkligt värde

1.Genom undantag från artikel 5.1 i och med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel

(a)ska medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag värderar finansiella instrument, inklusive derivatinstrument, till verkligt värde,

(b)får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag värderar vissa slag av tillgångar som inte är finansiella instrument till belopp som fastställs med hänvisning till verkligt värde.

Ett sådant tillstånd eller krav får begränsas till sammanställd redovisning.

2.I detta direktiv betraktas varubaserade avtal, som ger endera avtalsparten rätt att betala med kontanter eller något annat finansiellt instrument, som derivatinstrument, utom när följande villkor är uppfyllda:

(a)De har ingåtts för och fortsätter att uppfylla företagets förväntade inköps-, försäljnings- eller användningsbehov.

(b)De betecknades från början som varubaserade avtal.

(c)De förväntas bli reglerade genom leverans av varan.

3.Punkt 1 a ska endast tillämpas för följande skulder:

(a)Skulder som innehas för handelsändamål.

(b)Derivatinstrument.

4.Värdering enligt punkt 1 a ska inte gälla följande:

(a)Andra finansiella instrument än derivatinstrument som hålls till förfall.

(b)Lånefordringar och kundfordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

(c)Andelar i dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag, ägarandelsbevis som har utfärdats av företaget, avtal om villkorad ersättning i samband med företagskombinationer liksom andra finansiella instrument av sådan särskild karaktär att instrumenten, enligt vad som är allmänt accepterat, bör redovisas på annat sätt än andra finansiella instrument.

5.Genom undantag från artikel 5.1 i får medlemsstaterna, i fråga om alla tillgångar och skulder som uppfyller kraven för en säkrad post enligt ett system för säkringsredovisning till verkligt värde, eller en bestämd del av sådana tillgångar eller skulder, tillåta värdering till det specifika belopp som fordras enligt det systemet.

6.Genom undantag från punkterna 3 och 4 i denna artikel får medlemsstaterna tillåta eller kräva redovisning och värdering av samt upplysningar om finansiella instrument i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

7.Det verkliga värdet enligt denna artikel ska fastställas med hänvisning till ett av följande värden:

(a)Ett marknadsvärde, för de finansiella instrument för vilka en tillförlitlig marknad med lätthet kan bestämmas. Om ett marknadsvärde inte med lätthet kan bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar eller för ett liknande instrument, får instrumentets marknadsvärde härledas från värdet på beståndsdelarna eller på det liknande instrumentet.

(b)Ett värde som beräknas utifrån allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder för de instrument för vilka en tillförlitlig marknad inte med lätthet kan bestämmas. Sådana värderingsmodeller och värderingsmetoder ska ge en rimlig uppskattning av marknadsvärdet.

Finansiella instrument som inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt genom någon av de metoder som beskrivs i punkterna a och b, ska värderas i enlighet med principen om anskaffnings- eller tillverkningskostnad.

8.När ett finansiellt instrument värderas till verkligt värde ska en värdeförändring trots artikel 5.1 c tas upp i resultaträkningen. En förändring av detta slag ska emellertid tas upp direkt i fonden för verkligt värde om

(a)instrumentet är ett säkringsinstrument enligt ett system för säkringsredovisning som tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte tas med i resultaträkningen, eller eller

(b)värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av ett företags nettoinvestering i en utländsk enhet.

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att en värdeförändring på en finansiell tillgång som är tillgänglig för försäljning, och som inte är ett derivatinstrument, tas upp direkt i fonden för verkligt värde. Fonden för verkligt värde ska justeras när belopp som anges i dem inte längre är nödvändiga för tillämpningen av led a och b.

9.När tillgångar som inte är finansiella instrument värderas till verkligt värde får medlemsstaterna trots artikel 5.1 c tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag tar upp en värdeförändring i resultaträkningen.

KAPITEL 3

BALANSRÄKNING OCH RESULTATRÄKNING

Artikel 8

Allmänna bestämmelser om balans- och resultaträkningar

1.Balans- och resultaträkningarnas uppställningsform får inte ändras från ett räkenskapsår till ett annat. Avsteg från denna princip ska tillåtas i undantagsfall för att ge en sann och rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Varje sådant avsteg ska tas upp i en not till den finansiella rapporten tillsammans med en förklaring om skälen till avsteget.

2.I balans- och resultaträkningarna ska de i artiklarna 9, 13 och 14 angivna posterna tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. En mera detaljerad underindelning av posterna är tillåten, förutsatt att uppställningsformen följs. Nya poster får tillkomma såvitt deras innehåll inte täcks av de i uppställningsformen angivna posterna. Medlemsstaterna får föreskriva en sådan underindelning eller komplettering.

3.Uppställningsform, nomenklatur och terminologi för sådana poster i balans- och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror ska anpassas i de fall ett företags särskilda inriktning kräver det. Medlemsstaterna får kräva sådana anpassningar för företag som utgör en del av en viss ekonomisk sektor.

4.För varje balans- och resultaträkningspost ska beloppet för motsvarande post från föregående räkenskapsår anges. Varje fall av bristande jämförbarhet och eventuella justeringar av beloppen ska redovisas, med förklaringar, i en not till den finansiella rapporten.

5.Medlemsstaterna får tillåta eller kräva en anpassning av balans- och resultaträkningarnas uppställningsformer, så att dessa utvisar disposition av vinsten eller behandling av förlusten.

6.För ett intresseföretag:

(a)Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att ett intresseföretag ska redovisas i årsbokslutet enligt kapitalandelsmetoden enligt artikel 27.2–27.8, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker årsbokslut jämfört med sammanställd redovisning.

(b)Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att den andel av resultatet som kan hänföras till sådana intresseföretag redovisas i resultaträkningen endast i fråga om belopp som motsvarar utdelningar som redan erhållits eller som kan yrkas.

(c)Om det resultat som är hänförligt till det intresseföretag som redovisats i resultaträkningen överskrider beloppet av utdelningar som redan erhållits eller som kan yrkas, ska skillnaden tas upp som en reserv som inte får delas ut till aktieägarna.

Artikel 9

Balansräkningens uppställningsform

För uppställning av balansräkningen ska medlemsstaterna föreskriva följande uppställningsform:

Tillgångar

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

varav infordrat

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som har infordrats ska redovisas på passivsidan. I så fall ska den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas som en tillgång antingen under A eller under D II 5).

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.Forsknings- och utvecklingskostnader, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de har

(a)förvärvats mot vederlag och inte ska redovisas under B I 3, eller eller

(b)utvecklats av företaget självt, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.

3.Goodwill, om den har förvärvats mot vederlag.

4.Förskottsbetalningar.

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Mark och byggnader.

2.Anläggningar och maskiner.

3.Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.

4.Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Aktier eller andelar i anknutna företag.

2.Fordringar hos anknutna företag.

3.Ägarintressen.

4.Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen. Investeringar som innehas som anläggningstillgångar.

5.Andra långfristiga fordringar.

6.Övriga lån.

7.Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager

1.Råvaror och förnödenheter.

2.Varor under tillverkning.

3.Färdiga varor och handelsvaror.

4.Förskottsbetalningar.

II. Fordringar

(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas särskilt för varje post.)

1.Kundfordringar.

2.Fordringar hos anknutna företag.

3.Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen.

4.Övriga fordringar.

5.Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt (om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är infordrat ska redovisas som tillgång under A).

6.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster ska redovisas som tillgång under D).

III. Kortfristiga placeringar

1.Aktier eller andelar i anknutna företag.

2.Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.

3.Övriga kortfristiga placeringar.

IV. Kassa och bank

D. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

(Såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster ska redovisas som tillgångar under C II 6.)

Eget kapital, avsättningar och skulder

A. Eget kapital

I. Tecknat kapital

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital ska redovisas under denna post. I så fall ska det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas särskilt).

II. Överkurs vid emission

III. Uppskrivningsfond

IV. Reserver

1.Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv.

2.Reserv för egna aktier eller andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.1 b i direktiv 77/91/EEG.

3.Reserver föreskrivna i bolagsordningen.

4.Andra reserver, inklusive fonden för verkligt värde.

V. Balanserad vinst eller förlust

vi) Räkenskapsårets vinst eller förlust

B. Avsättningar

1.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

2.Avsättningar för skatter.

3.Övriga avsättningar.

C. Skulder

(Skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas separat för varje post, liksom summorna av dessa skulder.)

1.Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2.Skulder till kreditinstitut.

3.Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.

4.Leverantörsskulder.

5.Växelskulder.

6.Skulder till anknutna företag.

7.Skulder till företag i vilka företaget har ägarintressen. Övriga skulder, inbegripet skatt och sociala avgifter.

8.Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska upptas under D på passivsidan).

D. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(Såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under C 9 – Skulder.)

Artikel 10

Alternativ uppställning av balansräkningen

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att företag eller vissa kategorier av företag lägger fram posterna på grundval av åtskillnad mellan kortfristiga och långfristiga poster i annan uppställningsform än den som föreskrivs i artikel 9, under förutsättning att den information som lämnas är åtminstone likvärdig med den som på annat sätt krävs enligt artikel 9.

Artikel 11

Särskilda bestämmelser för vissa poster i balansräkningen

1.Om en tillgång eller en skuld avser fler än en post i uppställningsformen ska förhållandet till andra poster redovisas antingen under den post där den tas upp eller i en not till den finansiella rapporten.

2.Egna aktier eller andelar samt aktier eller andelar i anknutna företag ska endast redovisas under de för detta ändamål föreskrivna rubrikerna.

3.Om tillgångar ska redovisas som anläggnings- eller omsättningstillgångar beror på det ändamål för vilket de är avsedda.

4.Rätt till fast egendom och andra liknande rättigheter, så som dessa definieras i nationell lagstiftning, ska redovisas under rubriken Mark och byggnader.

5.Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd ska minskas genom värdejusteringar i syfte att systematiskt skriva av tillgången över dess ekonomiska livslängd, med förbehåll för följande:

(a) Finansiella anläggningstillgångar får göras till föremål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen.

(b) Anläggningstillgångar ska – oberoende av om de har en begränsad ekonomisk livslängd eller inte – göras till föremål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen, om det kan förutses att värdeminskningen är bestående.

(c) De värdejusteringar som avses i led a och b ska debiteras resultaträkningen och anges separat i en not till den finansiella rapporten om de inte har tagits upp särskilt i resultaträkningen.

(d) Den lägre värdesättningen enligt led a och b får inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört. Denna bestämmelse ska inte gälla värdejusteringar som gjorts med avseende på goodwill.

6.Omsättningstillgångar ska göras till föremål för värdejusteringar i syfte att ta upp dem till det lägre marknadsvärde eller, under särskilda förhållanden, till något annat lägre värde som kan åsättas dem på balansdagen.

Den lägre värdesättningen enligt första stycket får inte bibehållas om skälen för värdejusteringen har upphört.

7.Ränta på kapital som har lånats för att finansiera produktionen av anläggnings- eller omsättningstillgångar får inräknas i tillverkningskostnaderna i den mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om denna bestämmelse tillämpas ska det anges i en not till den finansiella rapporten.

8.Medlemsstaterna får tillåta att anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna för likartade lagertillgångar och andra likvärdiga poster, inräknat värdepapper, värderas antingen på grundval av vägda genomsnittspriser eller enligt FIFO-metoden (”först in – först ut”), eller någon annan jämförbar metod.

9.Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för forskning och utveckling tas upp under rubriken Tillgångar, ska dessa kostnader avskrivas inom högst fem år. Innan kostnaderna för forskning och utveckling har avskrivits helt får någon vinstutdelning inte äga rum, om inte för utdelning tillgängliga reserver och balanserade vinstmedel från tidigare år är minst lika stora som de icke avskrivna kostnaderna.

I undantagsfall får medlemsstaterna medge undantag från bestämmelserna i föregående stycke. Sådana undantag och skälen till dem ska redovisas i en not till den finansiella rapporten.

10.Goodwill ska skrivas av systematiskt över dess nyttjandeperiod. Om dess nyttjandeperiod inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt ska den skrivas av inom en period av fem år. En förklaring av den period eller perioder under vilken goodwill skrivs av ska lämnas i en not till den finansiella rapporten.

11.Avsättningar ska täcka skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.

Medlemsstaterna får även tillåta att avsättningar görs i avsikt att täcka sådana kostnader som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.

En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av de kostnader som sannolikt kommer att uppstå, eller när det gäller en skuld, det belopp som krävs för att reglera den på balansdagen.

Artikel 12

Resultaträkningens uppställningsform

1.Medlemsstaterna ska föreskriva att en av eller båda de i artiklarna 13–14 angivna uppställningsformerna ska användas för uppställning av resultaträkningen. Om en medlemsstat föreskriver båda uppställningsformerna får den tillåta företagen att välja mellan dem.

2.Genom undantag från artikel 4.1 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag, eller vissa kategorier av företag, lämnar en resultatrapport i stället för en resultaträkning i enlighet med artiklarna 13–14, förutsatt att de lämnade upplysningarnas innehåll minst är likvärdigt med de uppgifter som krävs i artiklarna 13–14.

Artikel 13

Resultaträkningens uppställningsform – med kostnadsslagsindelning

1.Nettoomsättning.

2.Förändring av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.

3.Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.

4.Övriga rörelseintäkter.

5.a)Råvaror och förnödenheter.

b)Övriga externa kostnader.

5.Personalkostnader:

(a)Löner och arvoden.

(b) Sociala kostnader med pensioner särskilt angivna.

7.a)Värdejusteringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

b)Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning de överstiger normala värdejusteringar i företaget.

8.Övriga rörelsekostnader.

9.Intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

10.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

11.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter, med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

12.Värdejusteringar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar.

13.Räntekostnader och liknande kostnader, med särskild uppgift om belopp som ska betalas till anknutna företag.

14.Skatt på resultatet.

15.Resultat efter skatt.

16.Övriga skatter som inte ingår i posterna 1–15.

17.Årets vinst eller förlust.

Artikel 14

Resultaträkningens uppställningsform – med funktionsindelning

1.Nettoomsättning.

2.Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).

3.Bruttoresultat.

4.Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).

5.Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).

6.Övriga rörelseintäkter.

7.Intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

8.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

9.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter, med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.

10.Värdejusteringar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar.

11.Räntekostnader och liknande kostnader, med särskild uppgift om belopp som ska betalas till anknutna företag.

12.Skatt på resultatet.

13.Resultat efter skatt.

14.Övriga skatter som inte ingår i posterna 1–13.

15.Årets vinst eller förlust.

Artikel 15

Särskild bestämmelse för resultaträkningen

Om enskilda intäkts- eller kostnadsposter är av exceptionell storlek eller incidens ska ett företag lämna separat upplysning om dem i resultaträkningen och förklara deras storlek och art i en not till den finansiella rapporten.

Artikel 16

Förenklingar för små och medelstora företag

1.Medlemsstaterna ska tillåta små företag att upprätta balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 som föregås av bokstäver eller romerska siffror, varvid särskilt ska anges – dock endast med totalbelopp för varje post – de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten C II på aktivsidan och posten C på passivsidan.

2.Medlemsstaterna ska tillåta små och medelstora företag att upprätta resultaträkningar i förkortad form med följande begränsningar:

(a)I artikel 13 får posterna 1–5 slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.

(b)I artikel 14 får punkterna 1, 2, 3 och 6 slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.

KAPITEL 4

Noter till de finansiella rapporterna

Artikel 17

Innehåll i noterna till de finansiella rapporterna för alla företag

1.I noterna till de finansiella rapporterna ska alla företag, utöver eventuella andra uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser i detta direktiv, minst lämna följande upplysningar:

(a)Tillämpade redovisningsprinciper, särskilt den värderingsgrund som tillämpas för de olika posterna i årsbokslutet.

(b)Om anläggningstillgångar redovisas till omvärderade belopp ska en tabell tas med som visar förändringar i uppskrivningsfonden under räkenskapsåret, med en förklaring av den skattemässiga behandlingen av posterna i denna, samt det bokförda värdet i balansräkningen som skulle ha redovisats om anläggningstillgångarna inte hade omvärderats.

(c)Om finansiella instrument värderas till verkligt värde ska följande upplysningar lämnas:

(i)De viktigaste bakomliggande antagandena för värderingsmodellerna och värderingsmetoderna, när verkliga värden har bestämts enligt artikel 7.7 b.

ii)För varje kategori av finansiella instrument: det verkliga värdet, de förändringar av värdet som redovisas direkt i resultaträkningen liksom de förändringar som redovisas i fonden för verkligt värde.

iii)För varje kategori av derivatinstrument: upplysningar om omfattning och typ, inklusive viktiga villkor som kan påverka beloppen, tidpunkten och säkerheten vad gäller framtida kassaflöden.

iv)En tabell som visar förändringar i fonden för verkligt värde under räkenskapsåret.

(d)Det totala beloppet för ekonomiska förpliktelser, garantier eller oförutsedda utgifter som inte är upptagna i balansräkningen, och en översikt över arten och formen för varje ställd säkerhet. Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot anknutna företag eller intresseföretag ska anges särskilt.

(e)Inriktningen på och det kommersiella syftet med de arrangemang som företaget inte tagit med i balansräkningen och arrangemangens ekonomiska inverkan på företaget.

(f)Arten av väsentliga händelser som inträffar efter slutet av året, vilka inte återspeglas i resultaträkningen eller balansräkningen, och den ekonomiska effekten av dessa händelser.

(g)Summan av företagets skulder med en kvarstående löptid på mer än fem år samt alla skulder för vilka företaget har ställt säkerhet med uppgift om säkerhetens art och form.

(h)Transaktioner som företaget genomfört med närstående parter, inklusive det totala beloppet för sådana transaktioner, typ av närstående partsförhållande samt annan information avseende transaktionerna som är nödvändig för att bedöma företagets ekonomiska ställning, om transaktionerna inte har genomförts under normala marknadsförhållanden. Upplysningar om enskilda transaktioner får sammanföras enligt typ, med undantag för de fall då särskild information är nödvändig för att bedöma vilken inverkan transaktioner med närstående part har på företagets ekonomiska ställning.

2.Medlemsstaterna får inte kräva ytterligare upplysningar från små företag utöver vad som krävs enligt denna artikel.

3.Om noterna till balansräkningen och resultaträkningen läggs fram i enlighet med detta kapitel, ska noterna läggas fram i den ordning som posterna redovisas i balansräkningen och resultaträkningen.

Artikel 18

Ytterligare upplysningar om medelstora och stora företag och företag av allmänt intresse

1.I noterna till de finansiella rapporterna ska medelstora och stora företag och företag av allmänt intresse, utöver den information som krävs enligt artikel 17 och övriga bestämmelser i detta direktiv, lämna följande upplysningar:

(a)För anläggningstillgångarnas olika poster:

(i)Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden, eller om en alternativ värderingsgrund har använts, verkligt värde eller omvärderat värde i början och slutet av räkenskapsåret.

ii)Tillkommande och avgående poster samt överföringar under räkenskapsåret.

iii)De ackumulerade värdejusteringarna vid början och slutet av räkenskapsåret.

iv)Redovisade värdejusteringar under räkenskapsåret.

v)Rörelser i ackumulerade värdejusteringar som avser tillkommande och avgående poster samt överföringar under räkenskapsåret.

vi)Om ränta kapitaliseras i enlighet med artikel 11.7, det belopp som har redovisats under tillgångar under året.

(b)Om anläggnings- eller omsättningstillgångar är föremål för värdejustering uteslutande av skatteskäl, justeringsbeloppet och anledningen till justeringen.

(c)Om finansiella instrument värderas till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden:

(i)För varje kategori av derivatinstrument:

–Instrumentens verkliga värde om ett sådant värde kan bestämmas med hjälp av någon av de metoder som anges i artikel 7.7 a.

–Upplysningar om instrumentens omfattning och typ.

ii)För finansiella anläggningstillgångar som upptas till ett värde som överstiger det verkliga värdet:

–bokfört värde och verkligt värde för antingen de individuella tillgångarna eller lämpliga grupper av dessa individuella tillgångar,

–- Skälen till att det bokförda värdet inte har minskats, inklusive det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

(d)Storleken av räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på grund av deras arbetsuppgifter samt varje avtalad eller på annat sätt uppkommen förpliktelse som avser pensioner till tidigare ledamöter i dessa organ, med uppgift om summan för varje sådan kategori av befattningshavare.

Medlemsstaterna får tillåta att en sådan uppgift utelämnas, om uppgiften skulle göra det möjligt att få kännedom om förhållandena för en viss ledamot i dessa organ.

(e)Storleken av de förskott och krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen med uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor och eventuellt återbetalda, avskrivna eller undantagna belopp, liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i form av garantier av något slag. Uppgift ska lämnas om summan för varje sådan kategori av befattningshavare.

(f)Det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret, fördelat på kategorier, samt, om uppgift inte har lämnats särskilt i resultaträkningen, personalkostnaderna för räkenskapsåret, uppdelade mellan löner, sociala avgifter och pensionskostnader.

(g)Uppskjutna skattebelopp i slutet av räkenskapsåret, och rörelserna i denna post under räkenskapsåret.

(h)Namn och säte för varje företag i vilket företaget antingen självt eller genom en person som handlar i eget namn men för företagets räkning har ett ägarintresse, med uppgift om företagets kapitalandel i företaget samt beloppet för det senare företagets egna kapital och resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har fastställts. Uppgifterna om eget kapital och årsresultat får utelämnas, om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte kontrolleras av företaget.

Medlemsstaterna får tillåta att de upplysningar som föreskrivs i första stycket ges formen av en översikt som deponeras enligt artikel 3.1 och 3.3 i direktiv 2009/101/EG. Upplysning om deponeringen av en sådan översikt ska lämnas i en not till den finansiella rapporten. Medlemsstaterna får också tillåta att uppgifter utelämnas om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de företag som de avser. Medlemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i en not till den finansiella rapporten.

(i)Antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, det bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats under räkenskapsåret inom ramen för det ”godkända” kapitalet, med förbehåll för vad som gäller angående detta kapitals storlek enligt artikel 2.1 e i direktiv 2009/101/EG eller artikel 2 c i direktiv 77/91/EEG.

(j)Om det finns mer än ett aktieslag, antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för varje aktieslag.

(k)Förekomsten av vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner, teckningsoptioner eller liknande värdepapper eller rättigheter, med uppgift om antal och tillhörande rättigheter.

(l)Namn, säte och rättslig form för varje företag i vilket företaget är obegränsat ansvarig delägare.

(m)Namn och säte för det företag som upprättar sammanställd redovisning i den största av de företagsgrupperingar i vilken företaget ingår som dotterföretag.

(n)Namn och säte för det företag som upprättar sammanställd redovisning i den minsta av de företagsgrupperingar som ingår i den i led m angivna företagsgrupperingen och i vilken företaget ingår som dotterföretag.

(o)Den plats där kopior av de sammanställda redovisningar som avses i led m och n kan erhållas, om de finns tillgängliga.

(p)Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust.

(q)Dispositionen av företagets vinst eller förlust.

2.Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att tillämpa led h på företag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och som är moderföretag i följande fall:

(a)Om de berörda företagen omfattas av en sammanställd redovisning som upprättas av det nämnda moderföretaget eller omfattas av en sammanställd redovisning för en större företagsgruppering enligt artikel 24.5.

(b)Om innehavet av aktier eller andelar i de berörda företagen har redovisats av moderföretaget i dess årsbokslut i enlighet med artikel 8.6, eller i den sammanställda redovisning som upprättas av det nämnda moderföretaget i enlighet med artikel 27.1–27.8.

Artikel 19

Ytterligare upplysningar om stora företag och företag av allmänt intresse

1.I noterna till den finansiella rapporten ska stora företag och företag av allmänt intresse, utöver den information som krävs enligt artiklarna 17 och 18 och övriga bestämmelser i detta direktiv, lämna följande upplysningar:

(a)Nettoomsättningen uppdelad efter verksamhetskategorier och geografiska marknader, i den mån dessa kategorier respektive marknader väsentligen skiljer sig åt, med hänsyn tagen till hur handeln med sådana varor och tjänster är organiserad.

(b)Den lagstadgade revisorns eller revisionsföretagets totala arvoden under räkenskapsåret för den lagstadgade revisionen av årsbokslutet, totala arvoden för andra kvalitetssäkringstjänster, totala arvoden för skatterådgivning samt totala arvoden för andra tjänster än revisionstjänster.

2.Medlemsstaterna får tillåta att den information som avses i punkt 1 a utelämnas, om offentliggörandet av dessa uppgifter skulle kunna vålla allvarlig skada för företaget. Medlemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i en not till den finansiella rapporten.

KAPITEL 5

Förvaltningsberättelse

Artikel 20

Förvaltningsberättelsens innehåll

1.Förvaltningsberättelsen ska minst innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som det står inför.

Översikten ska vara en balanserad och fullständig analys av utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och av dess ställning, i vilken hänsyn tas till verksamhetens storlek och komplexitet.

I den utsträckning som behövs för att förstå företagets utveckling, resultat eller ställning ska analysen innefatta både de finansiella och, där så är lämpligt, icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten, inklusive information rörande miljö- och personalfrågor.

Förvaltningsberättelsens analys ska där så är lämpligt innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i årsbokslutet.

2.Förvaltningsberättelsen ska även upplysa om

(a)viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut,

(b)företagets förväntade framtida utveckling,

(c)verksamhet inom forskning och utveckling,

(d)den information om förvärv av egna aktier eller andelar som föreskrivs i artikel 22.2 i direktiv 77/91/EEG,

(e)förekomsten av filialer till företaget,

(f)vad gäller företagets användning av finansiella instrument och när det är väsentligt för bedömningen av dess tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat:

(i)Företagets mål och policy för finansiell riskstyrning, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används.

ii)Företagets exponering för prisrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk.

3.Medlemsstaterna får undanta små företag från skyldigheten att utarbeta förvaltningsberättelser, under förutsättning att den information som avses i artikel 22.2 i direktiv 77/91/EEG om företags förvärv av sina egna aktier eller andelar lämnas i en not till den finansiella rapporten.

4.Medlemsstaterna får undanta medelstora företag från den skyldighet som avses i punkt 1 tredje stycket i den mån den avser icke-finansiell information.

Artikel 21

Årsberättelse om företagsstyrningen

1.Ett företag av allmänt intresse ska ta med en årsberättelse om företagsstyrningen i sin förvaltningsberättelse. Denna berättelse ska utgöra ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen och åtminstone innehålla följande uppgifter:

(a)En hänvisning till en eller flera av följande:

(i)Den kod för företagsstyrning som företaget är skyldigt att följa.

ii)Den kod för företagsstyrning som företaget självt beslutat om att tillämpa.

iii)All relevant information om de metoder för företagsstyrning som tillämpas utöver kraven i nationell lagstiftning.

När det hänvisas till den kod för företagsstyrning som avses i led i och ii, ska företaget även lämna upplysningar om var den relevanta texten finns offentligt tillgänglig. När det hänvisas till den information som avses i led iii ska företaget se till att praxis för företagsstyrningen finns offentligt tillgänglig.

(b)I den mån ett företag, i enlighet med nationell lagstiftning, avviker från den kod för företagsstyrning som avses i led a i eller a ii, ska företaget förklara vilka delar av koden för företagsstyrning som det avviker från och anledningen härtill. I fall då företaget beslutat att inte hänvisa till några bestämmelser för företagsstyrning i den kod som avses i led a i eller a ii ska företaget motivera detta.

(c)En beskrivning av de viktigaste inslagen i företagets system för internkontroll och riskhantering i samband med den ekonomiska rapporteringen.

(d)Den information som krävs i artikel 10.1 c, d, f, h och i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG 32 , om företaget omfattas av det direktivet.

(e)En beskrivning av hur aktieägarmötet fungerar och vilken makt det har samt en beskrivning av aktieägarnas rättigheter och hur dessa kan utövas, såvida denna information inte redan i sin helhet finns tillgänglig i nationell lagstiftning.

(f)En beskrivning av hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen och deras kommittéer är sammansatta och fungerar.

2.Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som krävs enligt punkt 1 i denna artikel tas upp i en separat rapport tillsammans med förvaltningsberättelsen eller genom en hänvisning i förvaltningsberättelsen, om en sådan handling är tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats.

Om en separat rapport lämnas kan årsberättelsen om företagsstyrningen innehålla en hänvisning till förvaltningsberättelsen där den information som krävs enligt punkt 1 d i denna artikel görs tillgänglig. När det gäller bestämmelserna i punkt 1 c och d i denna artikel, ska den lagstadgade revisorn avge ett revisionsuttalande i enlighet med andra stycket i artikel 34.1. För de uppgifter som avses i punkt 1 a, b, e och f ska medlemsstaterna se till att den lagstadgade revisorn kontrollerar att en årsberättelse om företagsstyrningen har utarbetats.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 får medlemsstaterna undanta sådana företag av allmänt intresse som endast har emitterat värdepapper andra än aktier som tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG, vid tillämpningen av punkt 1 a, b, e och f, såvida inte detta företag av allmänt intresse har emitterat aktier som handlas med i en multilateral handelsplattform enligt artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG.

KAPITEL 6

Sammanställda redovisningar och rapporter

Artikel 22

Tillämpningsområde

Enligt detta kapitel ska ett moderföretag och alla dess dotterföretag omfattas av en sammanställd redovisning, om antingen moderföretaget eller ett eller flera av dotterföretagen har upprättats i någon av de företagsformer som anges i bilaga I eller bilaga II.

Artikel 23

Kravet att upprätta sammanställda redovisningar

1.Medlemsstaten ska föreskriva att varje företag som lyder under dess lagstiftning ska upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, om företaget (ett moderföretag) kontrollerar ett eller flera andra företag (dotterföretag) i någon av följande situationer:

(a)Det innehar majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i det andra företaget.

(b)Det har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i det andra företaget och är samtidigt aktieägare eller delägare i detta.

(c)Det har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över det andra företaget, som det är aktieägare eller delägare i, i kraft av ett avtal som slutits med det företaget eller enligt en bestämmelse i företagets statuter, om den lagstiftning som det andra företaget är underkastat tillåter sådana avtal eller bestämmelser.

(d)Det har befogenhet att utöva eller utövar ett bestämmande inflytande eller kontroll över det andra företaget.

(e)Det och det andra företaget står under moderföretagets gemensamma ledning.

(f)Det är aktieägare eller delägare i det andra företaget och

(i)en majoritet av de ledamöter i det andra företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan som har utfört sitt uppdrag under räkenskapsåret, under det föregående räkenskapsåret och fram till tidpunkten för upprättandet av den sammanställda redovisningen, har utsetts enbart på grund av den nämnde aktieägarens eller delägarens sätt att utöva sin rösträtt, eller

ii)kontrollerar ensamt, till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i det andra företaget, en majoritet av aktieägarnas eller delägarnas rösträtter.

Led i ska dock inte tillämpas när en tredje part har de rättigheter som avses i leden a, b eller c när det gäller det andra företaget.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 a, b och f ska till moderföretagets rättigheter att rösta samt att utse och entlediga läggas sådana rättigheter som tillkommer ett annat dotterföretag eller någon som handlar i eget namn men på moderföretagets eller ett annat dotterföretags vägnar.

3.Vid tillämpningen av punkt 1 a, b och f ska de rättigheter som anges i punkt 2 minskas med sådana rättigheter som

(a)är förenade med aktier eller andelar vilka innehas för någon annans räkning än moderföretagets eller ett dotterföretags, eller

(b)är förenade med aktier eller andelar som innehas som säkerhet, förutsatt att rättigheterna utövas enligt mottagna instruktioner, eller är förenade med aktier eller andelar som innehas som ett led i en löpande transaktion i en låneverksamhet, förutsatt att rösträtten utövas i dens intresse som har ställt säkerheten.

4.Vid tillämpningen av punkt 1 a och f ska aktieägarnas eller delägarnas samlade rösträtt i ett dotterföretag minskas med den rösträtt som är förenad med aktier eller andelar som innehas av dotterföretaget självt eller av ett dotterföretag till detta eller av någon som handlar i eget namn men på dessa dotterföretags vägnar.

5.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.10 ska ett moderföretag och alla dess dotterföretag omfattas av en sammanställd redovisning oavsett var dotterföretagen har sitt säte.

6.Vid tillämpningen av punkt 5 ska varje dotterföretag till ett dotterföretag anses som ett dotterföretag till moderföretaget för det företag som ska omfattas av den sammanställda redovisningen.

7.Utan att det påverkar tillämpningen av denna artikel eller artiklarna 22 och 24 får en medlemsstat kräva att ett företag som lyder under dess lagstiftning upprättar en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, om

(a)detta företag och ett eller flera andra företag som företaget inte är närstående enligt beskrivningen i punkt 1 a–f, står under enhetlig ledning på grund av avtal med det förstnämnda företaget eller på grund av bestämmelser i statuterna för dessa företag, eller

(b)förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen i detta företag och ett eller flera andra företag med vilka det förstnämnda företaget inte har något sådant samband som avses i punkt 1 a–f, till större delen består av samma personer vilka har fullgjort sitt uppdrag under räkenskapsåret och fram till dess att den sammanställda redovisningen upprättas.

Om första stycket tillämpas ska företag som är närstående enligt beskrivningen i detta stycke, tillsammans med alla sina dotterföretag, omfattas av en sammanställd redovisning om ett eller flera av företagen är etablerade i någon av de företagsformer som förtecknas i bilaga I eller bilaga II.

Punkterna 5 och 6 i denna artikel och artiklarna 24.1–24.3, 24.10 och 25–29 ska tillämpas på de sammanställda redovisningarna och de sammanställda förvaltningsberättelserna som nämns i denna punkt. Hänvisningar till moderföretag ska anses vara hänvisningar till alla de företag som avses i första stycket ovan. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25.3 andra stycket ska vad som i den sammanställda redovisningen ingår under posterna Eget kapital, Överkurs vid emission, Uppskrivningsfond, Kapitalreserver, Balanserad vinst eller förlust och Årets vinst eller förlust utgöra de sammanlagda beloppen för de i första stycket av denna punkt angivna företagen.

Artikel 24

Undantag från konsolideringsskyldigheten

1.Små företagsgrupper ska undantas från skyldigheten att upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, utom när ett anknutet företag är ett företag av allmänt intresse.

2.Medlemsstaterna får för medelstora företagsgrupper föreskriva undantag från skyldigheten att upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, utom när ett anknutet företag är ett företag av allmänt intresse.

3.Medlemsstaterna får bevilja undantag från skyldigheten att upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse om moderföretaget inte har bildats i en av de företagsformer som förtecknas i bilaga I eller bilaga II.

4.Trots punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel får en medlemsstat undanta varje moderföretag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och själv är ett dotterföretag från skyldigheten att upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, om dess eget moderföretag lyder under lagstiftningen i en medlemsstat i följande två fall:

(a)Moderföretaget äger samtliga aktier eller andelar i det företag som ska undantas. Därvid ska bortses från aktier eller andelar som ledamöter i det sistnämnda företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan äger på grund av skyldighet enligt lag eller annan författning eller enligt statuterna.

(b)Moderföretaget äger minst 90 procent av aktierna eller andelarna i det företag som ska undantas och de återstående aktieägarna eller delägarna har godkänt undantaget.

5.De undantag som avses i punkt 4 ska uppfylla samtliga följande villkor:

(a)Det företag som ska undantas och, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 10, alla dess dotterföretag, ska omfattas av den sammanställda redovisningen för en större företagsgruppering med ett moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning.

(b)Den sammanställda redovisning som avses i led a och den sammanställda förvaltningsberättelsen i större företagsgrupperingar ska upprättas av moderföretaget i denna gruppering, enligt lagstiftningen i den medlemsstat som moderföretaget i denna större företagsgruppering lyder under, i enlighet med detta direktiv.

(c)Den sammanställda redovisningen enligt led a, den sammanställda förvaltningsberättelsen enligt led b, den sammanställda revisionsberättelsen och, i förekommande fall, en bilaga enligt punkt 7 nedan, ska för det företag som ska undantas offentliggöras på sådant sätt som föreskrivs i den medlemsstat under vilkens lagstiftning företaget lyder och i överensstämmelse med artikel 30. Medlemsstaten får kräva att dessa handlingar publiceras på den statens officiella språk och att översättningen är bestyrkt.

(d)Noterna till årsbokslutet för det företag som ska undantas ska innehålla följande:

(i)Namn och säte för det moderföretag som upprättar de sammanställda redovisningar som avses i led a.

ii)Undantaget från skyldigheten att upprätta sammanställd redovisning och sammanställd förvaltningsberättelse.

6.I fall som inte omfattas av punkt 4 får en medlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel och artikel 3.6, undanta varje moderföretag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och själv är ett dotterföretag vars moderföretag lyder under lagstiftningen i en medlemsstat, från skyldigheten att upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, förutsatt att alla villkoren i punkt 5 är uppfyllda och att aktieägarna eller delägarna i det undantagna företaget som äger en minsta andel av det tecknade kapitalet i företaget inte har begärt att en sammanställd redovisning upprättas minst sex månader före utgången av räkenskapsåret. Medlemsstaterna får inte sätta denna minsta andel högre än till tio procent för aktiebolag och kommanditaktiebolag samt 20 procent för andra företagsformer.

En medlemsstat får inte ställa som villkor för detta undantag att det moderföretag som upprättade den sammanställda redovisning som beskrivs i punkt 5 a också ska lyda under dess nationella lagstiftning.

En medlemsstat får inte göra undantaget beroende av villkor som hänför sig till upprättandet och revisionen av den sammanställda redovisning som avses i punkt 5 a.

7.En medlemsstat får göra de i punkterna 4, 5 och 6 angivna undantagen beroende av att det lämnas ytterligare upplysningar, i överensstämmelse med detta direktiv, i den sammanställda redovisning som avses i punkt 5 a eller i en bilaga till denna, om sådana krav ställs på de företag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och som under motsvarande förhållanden är skyldiga att upprätta sammanställd redovisning.

8.Punkterna 4–7 ska inte inverka på medlemsstaternas lagstiftning om upprättande av sammanställd redovisning eller sammanställd förvaltningsberättelse i den mån dessa handlingar krävs

(i)för de anställdas eller deras representanters information, eller

ii)av en domstol eller en administrativ myndighet för dess eget bruk.

9.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel och artikel 3.6 får en medlemsstat undanta varje moderföretag, som lyder under medlemsstatens lagstiftning och själv är ett dotterföretag till ett moderföretag som inte lyder under medlemsstatens lagstiftning, från skyldigheten att upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Det företag som ska undantas och, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 10, alla dess dotterföretag, omfattas av en sammanställd redovisning för en större företagsgruppering.

(b)Den sammanställda redovisning som avses i led a och, i förekommande fall, den sammanställda förvaltningsberättelsen, upprättas enligt detta direktiv eller så att handlingarna blir likvärdiga med en sammanställd redovisning och sammanställd förvaltningsberättelse som utarbetas i enlighet med detta direktiv.

(c)Den sammanställda redovisning som avses i led a har granskats av en eller flera personer som är behöriga att granska finansiella rapporter enligt den lagstiftning under vilken det företag som har upprättat den sammanställda redovisningen lyder.

Punkterna 5 c och d samt punkterna 6–8 ska tillämpas.

Medlemsstaterna får bevilja undantag enligt denna punkt endast om den beviljar motsvarande undantag enligt punkterna 4–8.

10.Ett företag behöver inte omfattas av en sammanställd redovisning om minst ett av följande villkor är uppfyllda:

(a)Betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad

(i)begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sina rättigheter när det gäller företagets ledning eller tillgångar, eller eller

ii)begränsar möjligheterna till enhetlig ledning av företaget, om detta står i ett sådant förhållande som avses i artikel 23.7.

(b)Den information som behövs för att upprätta en sammanställd redovisning enligt detta direktiv inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid.

(c)Aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Denna punkt ska även gälla företag av allmänt intresse.

Artikel 25

Upprättande av sammanställda redovisningar

1.Kapitlen 2 och 3 ska gälla för den sammanställda redovisningen, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker en sammanställd redovisning jämfört med årsbokslut.

2.Tillgångar och skulder i de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen ska i sin helhet redovisas i den sammanställda balansräkningen.

3.Det bokförda värdet av aktier eller andelar i företag som omfattas av den sammanställda redovisningen ska elimineras genom att avräknas mot den andel av dessa företags egna kapital som aktierna eller andelarna representerar, i enlighet med följande:

(a)Elimineringen ska utföras på grundval av de bokförda värdena den dag då dessa företag tas med i den sammanställda redovisningen för första gången. De differenser som uppkommer vid elimineringen ska i möjligaste mån öka eller minska värdet av sådana poster i den sammanställda balansräkningen vilkas verkliga värden överstiger eller understiger posternas bokförda värde.

(b)En medlemsstat får tillåta eller kräva att elimineringen på grundval av värden hos identifierbara poster på aktiv- och passivsidan ska hänföra sig till värdena vid tidpunkten för förvärvet av aktierna eller andelarna eller, då det handlar om successiva förvärv, den tidpunkt då företaget blev dotterföretag.

(c)Den eventuella differens som återstår efter tillämpningen av led a eller som följer av tillämpningen av led b ska redovisas som goodwill i den sammanställda balansräkningen. De metoder som används för att beräkna goodwill samt väsentliga ändringar i förhållande till det föregående räkenskapsåret ska förklaras i en not till den finansiella rapporten. Om avräkningen av positiv och negativ goodwill är godkänd av medlemsstaten ska en analys av goodwill även lämnas i en not till den finansiella rapporten. Negativ goodwill får överföras till den sammanställda resultaträkningen när en sådan behandling är i enlighet med de principer som fastställs i kapitel 2.

Första stycket ska dock inte tillämpas på sådana aktier eller andelar i moderföretaget som ägs av detta eller av något annat företag som omfattas av den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningen ska sådana aktier eller andelar behandlas som egna aktier eller andelar i enlighet med kapitel 3.

4.Belopp som hänför sig till sådana aktier eller andelar i de av den sammanställda redovisningen omfattade dotterföretag som innehas av andra företag än dem som omfattas av denna redovisning, ska redovisas i den sammanställda balansräkningen som innehav utan bestämmande inflytande.

5.Intäkter och kostnader i de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen ska i sin helhet redovisas i den sammanställda resultaträkningen.

6.Vinst- eller förlustbelopp som hänför sig till sådana aktier eller andelar i de av den sammanställda redovisningen omfattade dotterföretag som innehas av andra företag än dem som omfattas av denna redovisning, ska redovisas i den sammanställda resultaträkningen som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

7.I den sammanställda redovisningen ska för de företag som omfattas av denna anges tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och resultat, som om dessa företag utgjorde ett enda företag.

8.Sammanställda redovisningar ska upprättas vid samma tidpunkt som moderföretagets årsbokslut.

En medlemsstat får dock tillåta eller kräva att den sammanställda redovisningen upprättas någon annan dag, så att balansdagen för de flesta eller de viktigaste av de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen kan beaktas. Om så sker, ska detta anges i en not till den sammanställda redovisningen med upplysning om skälen. Dessutom ska hänsyn tas till eller upplysning lämnas om viktiga händelser som angår tillgångar, skulder, ekonomisk ställning eller resultat för ett företag som omfattas av den sammanställda redovisningen, om händelsen har inträffat mellan detta företags balansdag och dagen för den sammanställda balansräkningen.

Om balansdagen för ett företag ligger mer än tre månader före dagen för den sammanställda balansräkningen, ska detta företag tas in i den sammanställda redovisningen på grundval av en delårsrapport med samma balansdag som den sammanställda balansräkningen.

9.Om sammansättningen av de företag som ska omfattas av den sammanställda redovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska den sammanställda redovisningen lämna sådana upplysningar som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande sammanställda redovisningarna på ett meningsfyllt sätt. Om en sådan ändring är betydande får denna skyldighet fullgöras genom att en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning upprättas.

10.Tillgångar och skulder som ska ingå i den sammanställda redovisningen ska värderas på ett enhetligt sätt och i enlighet med kapitel 2.

11.Ett företag som upprättar en sammanställd redovisning ska tillämpa samma värderingsgrunder som i årsbokslutet. Medlemsstaterna får dock tillåta eller kräva att andra värderingsgrunder i enlighet med kapitel 2 används i den sammanställda redovisningen. Om så sker, ska detta anges i en not till den sammanställda redovisningen med upplysning om skälen.

12.Om tillgångar och skulder som ska ingå i den sammanställda redovisningen har värderats av företag som omfattas av den sammanställda redovisningen med användning av värderingsgrunder som skiljer sig från dem som används för den sammanställda redovisningen, ska dessa tillgångar och skulder värderas på nytt i enlighet med de värderingsgrunder som används för den sammanställda redovisningen. Avsteg från denna princip tillåts dock i undantagsfall. Ett sådant avsteg ska anges i en not till den sammanställda redovisningen med upplysning om skälen för avsteget.

13.Uppskjutna skattebelopp ska redovisas vid den sammanställda redovisningen förutsatt att de inom en förutsebar framtid sannolikt kommer att leda till en faktisk kostnad för något av de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen.

14.Om tillgångar som ska ingå i en sammanställd redovisning har varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska värdejusteringen elimineras innan tillgångarna tas in i den sammanställda redovisningen.

Artikel 26

Redovisning enligt klyvningsmetoden

1.Om ett företag som omfattas av en sammanställd redovisning tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas av denna redovisning leder ett annat företag, får medlemsstaterna tillåta eller fordra att en så stor del av det sistnämnda företaget omfattas av den sammanställda redovisningen som motsvarar den andel av detta företags kapital som det förstnämnda företaget äger.

2.Artikel 24.10 och artikel 25 ska också tillämpas på en sådan redovisning som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 27

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden för intresseföretag

1.Om ett företag som omfattas av den sammanställda redovisningen har ett intresseföretag ska detta företag redovisas i den sammanställda balansräkningen under en särskild post.

2.När denna artikel tillämpas för första gången ska intresseföretaget redovisas i den sammanställda balansräkningen till ett belopp som motsvarar den andel av intresseföretagets egna kapital som ägarintresset representerar. Skillnaden mellan detta belopp och det bokförda värdet beräknat enligt kapitlen 2 och 3 ska anges särskilt i den sammanställda balansräkningen eller i en not till den sammanställda redovisningen. Skillnaden ska beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången.

Dessutom får medlemsstaterna tillåta eller kräva att skillnaden beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då aktierna eller andelarna förvärvades eller, om andelarna förvärvats i två eller flera steg, den tidpunkt då företaget blev ett intresseföretag.

3.Om ett intresseföretags tillgångar eller skulder har värderats enligt andra metoder än de som används vid den sammanställda redovisningen i överensstämmelse med artikel 25.11, får tillgångarna eller skulderna vid beräkningen av den skillnad som avses i punkt 2 i denna artikel värderas på nytt enligt de metoder som används vid den sammanställda redovisningen. Om en sådan omräkning inte har genomförts ska detta anges i en not till den sammanställda redovisningen. Medlemsstaterna får kräva en sådan omräkning.

4.Det belopp som motsvarar ägarintressets andel av intresseföretagets egna kapital enligt punkt 2 ska ökas eller minskas med beloppet för alla ändringar som har skett under räkenskapsåret i den andel av intresseföretagets egna kapital som ägarintresset representerar. Detta belopp ska minskas med beloppet av den utdelning som erhålls från intresseföretaget.

5.Om den positiva skillnad som avses i punkt 2 i denna artikel inte kan hänföras till något visst slag av tillgångar eller skulder ska den anses vara goodwill i enlighet med artiklarna 9, 11.5 d, 11.10 och 25.3 c.

6.Den del av resultatet i ett intresseföretag som hänför sig till ett sådant ägarintresse som avses i denna artikel ska redovisas i den sammanställda resultaträkningen under en särskild post med lämplig beteckning.

7.I den mån de uppgifter som krävs föreligger eller är tillgängliga ska vinster och förluster som hänför sig till transaktioner mellan intresseföretag och andra företag som omfattas av den sammanställda redovisningen elimineras från den sammanställda redovisningen när de ingår i tillgångarnas bokförda värde.

8.Om ett intresseföretag upprättar en sammanställd redovisning ska punkterna 1–7 tillämpas på det egna kapitalet i en sådan sammanställd redovisning.

Artikel 28

Noterna till den sammanställda redovisningen

1.Noterna till den sammanställda redovisningen ska innehålla de uppgifter som krävs enligt artiklarna 17, 18 och 19, utöver övriga uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser i detta direktiv och med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker en sammanställd redovisning jämfört med årsbokslut, så att uppgifterna underlättar bedömningen av den ekonomiska ställningen i de företag som ingår i sammanställningen som helhet.

Följande anpassningar av de uppgifter som krävs enligt artiklarna 17, 18 och 19 ska tillämpas:

(a)I upplysningarna om transaktioner mellan närstående parter ska vid sammanställningen eliminerade transaktioner mellan närstående parter som omfattas av den sammanställda redovisningen uteslutas.

(b)I upplysningarna om det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret ska särskild uppgift lämnas om det genomsnittliga antalet anställda i företag som till viss del ska omfattas av den sammanställda redovisningen.

(c)I upplysningarna om storleken på de ersättningar, förskott och krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan ska endast belopp som har beviljats ledamöterna i moderföretagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan lämnas ut. Upplysningarna ska omfatta belopp som har beviljats av moderföretaget och dess dotterföretag.

2.Noterna till den sammanställda redovisningen ska utöver de uppgifter som krävs enligt punkt 1 innehålla följande upplysningar:

(a)Namn och säte för de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen, den andel av dessa företags kapital, utom moderföretaget, som innehas av företag som omfattas av den sammanställda redovisningen eller av personer som handlar i eget namn men för dessa företags räkning, samt uppgift om vilket av villkoren i artikel 23.1 och 23.7 efter tillämpning av artikel 23.2, 23.3 och 23.4 som den sammanställda redovisningen bygger på. Den sistnämnda uppgiften behöver dock inte lämnas om den sammanställda redovisningen upprättas på grundval av artikel 23.1 a och dessutom kapitalandelen är lika stor som rösträttsandelen.

Samma upplysningar ska lämnas om företag som har utelämnats från den sammanställda redovisningen enligt artikel 5.1 j, och en förklaring ska lämnas till varför ett utelämnande har skett enligt artikel 24.10.

(b)Namn och säte för företag som enligt artikel 27.1 utgör intresseföretag och som omfattas av den sammanställda redovisningen, med uppgift om den andel i intresseföretagens kapital som innehas av företag som omfattas av den sammanställda redovisningen, eller av personer som handlar i eget namn men för de sistnämnda företagens räkning.

(c)Namn och säte för de företag som enligt artikel 26 till viss del ska omfattas av den sammanställda redovisningen, grunden för den gemensamma ledningen samt den andel i dessa företags kapital som innehas av företag som omfattas av den sammanställda redovisningen eller av personer som handlar i eget namn men för de sistnämnda företagens räkning.

(d)Namn och säte för vart och ett av de företag, utom de som avses i led a, b och c, i vilka företag som omfattas av den sammanställda redovisningen, vare sig själva eller genom personer som handlar i eget namn men för dessa företags räkning, har ett ägarintresse. Uppgift om kapitalandelens storlek samt företagets egna kapital och resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har fastställts ska också lämnas. Uppgifterna om eget kapital och resultat får även utelämnas, om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning.

(e)Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som krävs enligt led a–d ges formen av en översikt som deponeras enligt artikel 3.3 i direktiv 2009/101/EG. Upplysning om deponeringen av en sådan översikt ska lämnas i en not till den finansiella rapporten. Medlemsstaterna får också tillåta att dessa uppgifter utelämnas om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de företag som de avser. Medlemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i en not till den finansiella rapporten.

Artikel 29

Den sammanställda förvaltningsberättelsen

1.Den sammanställda förvaltningsberättelsen ska, utöver eventuella andra uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser i detta direktiv, åtminstone innehålla de upplysningar som krävs enligt artiklarna 20 och 21, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker en sammanställd förvaltningsberättelse i förhållande till en förvaltningsberättelse, så att uppgifterna underlättar bedömningen av de företag som omfattas av sammanställningen som helhet.

2.Följande anpassningar av de uppgifter som krävs enligt artiklarna 20 och 21 ska tillämpas:

(a)I rapporteringen av uppgifter om egna aktier som har förvärvats ska den sammanställda förvaltningsberättelsen ange antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för alla aktier och andelar i moderföretaget som innehas av detta företag självt, av dotterföretag eller av någon som handlar i eget namn men för dessa företags räkning. En medlemsstat får tillåta eller kräva att dessa uppgifter lämnas i en not till den sammanställda redovisningen.

(b)I rapporteringen om system för internkontroll och riskhantering ska årsberättelsen om företagsstyrningen hänvisa till huvuddragen i systemen för internkontroll och riskhantering för de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen som helhet.

3.Om en sammanställd förvaltningsberättelse krävs utöver en förvaltningsberättelse, får de två rapporterna läggas fram som en enda rapport.

KAPITEL 7

Offentliggörande

Artikel 30

Allmänna krav på offentliggörande

1.Medlemsstaterna ska se till att företag offentliggör det vederbörligen godkända årsbokslutet och förvaltningsberättelsen, tillsammans med det revisionsuttalande som lämnats av den lagstadgade revisor som avses i artikel 34, enligt lagstiftningen i varje medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

Medlemsstaterna får dock undanta företag från skyldigheten att offentliggöra förvaltningsberättelsen. I sådana fall ska det vara möjligt att på begäran få en kopia av hela eller någon del av förvaltningsberättelsen. Priset på en sådan kopia får inte överstiga självkostnaden.

2.Medlemsstaten för ett sådant företag som avses i bilaga II får undanta företaget från skyldigheten att offentliggöra sina finansiella rapporter i enlighet med artikel 3 i direktiv 2009/101/EG, förutsatt att dessa finansiella rapporter är tillgängliga för allmänheten på företagets huvudkontor, i följande fall:

(a)Alla obegränsat ansvariga delägare i det berörda företaget är företag som avses i bilaga I, vilka lyder under lagstiftningen i någon annan medlemsstat än den under vars lagstiftning det berörda företaget lyder. Inget av dessa företag offentliggör heller det berörda företagets finansiella rapporter tillsammans med sina egna.

(b)Alla obegränsat ansvariga delägare är företag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning men har en rättslig form som är jämförbar med formen för de företag som avses i direktiv 2009/101/EG.

Kopior av de finansiella rapporterna ska kunna erhållas på begäran. Kostnaden för en sådan kopia får inte överstiga självkostnaden.

3.Punkt 1 ska tillämpas för sammanställda redovisningar och sammanställda förvaltningsberättelser.

Om det företag som upprättar den sammanställda redovisningen inte har upprättats i någon av de företagsformer som anges i bilaga I och enligt sin nationella lagstiftning inte måste offentliggöra de handlingar som avses i punkt 1 på samma sätt som föreskrivs i artikel 3 i direktiv 2009/101/EG, ska det åtminstone göra dessa handlingar tillgängliga för allmänheten på sitt huvudkontor. Det ska vara möjligt att på begäran få en kopia av handlingarna. Priset på en sådan kopia får inte överstiga självkostnaden.

Artikel 31

Förenklingar för små och medelstora företag

1.Medlemsstaterna får undanta små företag från skyldigheten att offentliggöra resultaträkning och förvaltningsberättelse.

2.Medlemsstaterna får tillåta medelstora företag att offentliggöra

(a)balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 som föregås av bokstäver och romerska siffror, med särredovisning antingen i balansräkningen eller i noter av

(i)posterna B I 3, B II 1–4, B III 1–4 och 7, C II 2, 3 och 6 samt C III 1 och 2 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan,

ii)de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten C II på aktivsidan och posten C på passivsidan, dock totalt för alla berörda poster och särskilt för posterna C II 2 och 3 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan,

(b)noter i förkortad form utan de uppgifter som krävs enligt artikel 18.1 g och k.

Denna punkt ska inte påverka tillämpningen av artikel 30.1 när det gäller resultaträkningen, förvaltningsberättelsen och revisionsuttalandet av lagstadgad revisor.

Artikel 32

Andra krav på offentliggörande

1.Om årsbokslut och förvaltningsberättelse offentliggörs i sin helhet ska de återges i den form och text på grundval av vilka den lagstadgade revisorn har utarbetat sitt revisionsuttalande. De ska åtföljas av den fullständiga texten till den lagstadgade revisorns rapport.

2.Om årsbokslut inte offentliggörs i sin helhet ska det anges att den offentliggjorda versionen är förkortad och hänvisning göras till det register till vilket bokslutet har lämnats in i enlighet med artikel 3 i direktiv 2009/101/EG. Om den finansiella rapporten ännu inte har lämnats in ska detta anges. Rapporten från den lagstadgade revisorn ska inte bifogas ett sådant offentliggörande, men det ska anges om ett revisionsuttalande utan reservation, med reservation eller ett negativt revisionsuttalande avgavs, eller om revisorn inte har kunnat avge något revisionsuttalande. Det ska även anges om den lagstadgade revisorn i rapporten särskilt fäst uppmärksamhet på något visst förhållande utan att det föranlett att revisionsuttalandet lämnats med reservation.

Artikel 33

Skyldighet och ansvar för att upprätta och offentliggöra finansiella rapporter och förvaltningsberättelser

1.Medlemsstaterna ska se till att ledamöterna av ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan kollektivt har skyldighet att se till att årsbokslutet, förvaltningsberättelsen samt, om den lämnas separat, årsberättelsen om företagsstyrningen upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv och, i tillämpliga fall, i enlighet med internationell redovisningsstandard som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Sådana organ ska handla inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell lagstiftning.

2.Medlemsstaterna ska se till att ledamöterna av ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan kollektivt har skyldighet att se till att den sammanställda redovisningen, den sammanställda förvaltningsberättelsen samt, om den lämnas separat, den sammanställda årsberättelsen om företagsstyrningen upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv och, i tillämpliga fall, i enlighet med internationell redovisningsstandard som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Sådana organ ska handla inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell lagstiftning.

3.Medlemsstaterna ska se till att deras lagar och andra författningar om ansvar tillämpas på ledamöterna av företagens förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, åtminstone gentemot företaget, om de skyldigheter som avses i punkterna 1 och 2 åsidosätts.

KAPITEL 8

Revision

Artikel 34

Allmänt krav

1.Medlemsstaterna ska se till att de finansiella rapporterna för företag av allmänt intresse samt medelstora och stora företag är granskade av en eller flera personer som godkänts av medlemsstaterna för att utföra lagstadgad revision enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG 33 .

Den lagstadgade revisorn ska även uttala sig om huruvida förvaltningsberättelsen överensstämmer med de finansiella rapporterna för samma räkenskapsår.

2.Punkt 1 första stycket ska tillämpas med avseende på sammanställda redovisningar. Punkt 1 andra stycket ska tillämpas med avseende på sammanställda redovisningar och sammanställda förvaltningsberättelser.

Artikel 35

Revisionsberättelsens innehåll

1.Den lagstadgade revisionsberättelsen ska innehålla

(a)en inledning som minst ska innehålla identifikationsuppgifter för de finansiella rapporter som omfattas av den lagstadgade revisionen, tillsammans med den föreställningsram för den finansiella rapporteringen som följts när de har utarbetats,

(b)en beskrivning av den lagstadgade revisionens omfattning, i vilken minst ska anges vilka revisionsstandarder som har tillämpats vid den lagstadgade revisionen,

(c)ett revisionsuttalande i vilket klart ska anges den lagstadgade revisorns uppfattning om huruvida årsbokslutet ger en sann och rättvisande bild i enlighet med den relevanta föreställningsramen för den finansiella rapporteringen som följts och, när det är tillämpligt, huruvida årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven; revisionsuttalandet ska lämnas utan reservation, med reservation, med avvikande mening eller, om den lagstadgade revisorn inte har kunnat uttala sig, ett uttalande om att tillräckligt underlag för ett uttalande saknas,

(d)en hänvisning till varje förhållande som den lagstadgade revisorn fäst särskild uppmärksamhet på utan att det föranlett att revisionsuttalandet lämnats med reservation, och

(e)ett revisionsuttalande om huruvida förvaltningsberättelsen överensstämmer med årsbokslutet för samma räkenskapsår.

2.Revisionsberättelsen ska dateras och undertecknas av den lagstadgade revisorn.

3.Den lagstadgade revisionsberättelsen om den sammanställda redovisningen ska uppfylla kraven i punkterna 1 och 2. I revisionsuttalandet om huruvida förvaltningsberättelsen överensstämmer med årsbokslutet enligt punkt 1 e ska den lagstadgade revisorn beakta den sammanställda redovisningen och den sammanställda förvaltningsberättelsen. Om årsbokslutet för moderföretaget bifogas den sammanställda redovisningen får de lagstadgade revisionsberättelserna som krävs enligt denna artikel kombineras.

KAPITEL 9

Rapport om betalningar till offentliga myndigheter

Artikel 36

Definitioner

I detta kapitel används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.Företag med verksamhet i utvinningsindustrin: ett företag med verksamhet som inbegriper prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja och naturgasfyndigheter enligt vad som avses i bilaga 1 avsnitt B - Huvudgrupperna 05–08 i europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 34 .

2.Företag med verksamhet inom avverkning av primärskog: ett företag med verksamhet i primärskogar enligt vad som avses i bilaga 1 avsnitt A – huvudgrupp 2.2 I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 35 .

3.Offentlig myndighet: en nationell, regional eller lokal regering i en medlemsstat eller ett tredje land. Häri inbegrips en avdelning, en byrå eller ett företag som kontrolleras av den myndigheten enligt vad som föreskrivs i artikel 23.1–23.6 i detta direktiv.

4.Projekt: motsvarar en särskild driftsredovisningsenhet på den lägsta nivå inom företaget på vilken löpande interna verksamhetsrapporter upprättas för att följa upp verksamheten.

Artikel 37

Företag som är skyldiga att rapportera om betalningar till offentliga myndigheter

1. Medlemsstaterna ska kräva att stora företag och alla företag av allmänt intresse som är verksamma inom utvinningsindustrin eller avverkning av primärskog upprättar och offentliggör en årlig rapport över betalningar som gjorts till offentliga myndigheter.

2. Denna skyldighet ska inte gälla företag som lyder under en medlemsstats lagstiftning som är ett dotterbolag eller moderbolag där följande båda villkor är uppfyllda:

(a)Moderföretaget omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

(b)Betalningarna till offentliga myndigheter från ett sådant företag omfattas av den sammanställda redovisning av betalningar till offentliga myndigheter som moderbolaget upprättat i enlighet med artikel 39.

Artikel 38

Innehållet i rapporten

1.Rapporten ska där så är väsentligt för den mottagande myndigheten specificera följande:

(a) De totala belopp, inklusive betalningar in natura, som har utbetalats till varje offentlig myndighet inom räkenskapsåret.

(b)Det totala beloppet per typ av betalning, inklusive betalningar in natura, som har utbetalats till varje offentlig myndighet under ett räkenskapsår.

(c) Om sådana betalningar har hänförts till ett specifikt projekt, det totala beloppet per typ av betalning, inklusive betalningar in natura, som har utbetalats för varje sådant projekt under ett räkenskapsår, samt det totala utbetalade beloppen för varje sådant projekt.

2.Följande typer av betalningar ska rapporteras:

(a) produktionsrättigheter,

(b) skatter på vinster,

(d) utdelningar,

(e) kontrakts-, upptäcks- och produktionsbonusar,

(f) licensavgifter, hyresavgifter, inträdesavgifter och andra ersättningar för licenser och/eller koncessioner,

(g) Övriga direkta förmåner till den berörda offentliga myndigheten.

3.I de fall betalningar in natura görs till en offentlig myndighet ska de rapporteras i värde eller i volym. Om de rapporteras uttryckta i värde ska stödjande noter lämnas som förklarar hur deras värd har beräknats.

4.Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 42 för att specificera väsentlighetsbegreppet när det gäller betalningar.

5.Rapporten ska inte omfatta betalningar till offentliga förvaltningar i länder där offentliggörandet av denna typ av betalningar klart förbjuds i landets strafflagstiftning. I sådana fall ska företaget ange att det inte rapporterat betalningar i enlighet med punkterna 1–3 och ange namnet på den berörda förvaltningen.

Artikel 39

Konsoliderad rapport om betalningar till offentliga myndigheter

1.En medlemsstat ska kräva att stora företag och företag av allmänt intresse som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog och som faller under dess nationella lagstiftning upprättar en konsoliderad rapport över betalningar till offentliga myndigheter I enlighet med artiklarna 37 och 38 om det moderföretaget är skyldigt att upprätta konsoliderade finansiella rapporter enligt vad som föreskrivs i artikel 23.1–23.6 I detta direktiv.

2.Skyldigheten att upprätta den konsoliderade rapport som det hänvisas till i punkt 1 ska inte gälla följande:

(a) Ett moderföretag till en liten företagsgrupp enligt definitionen i artikel 3.4 där alla anknutna företag är företag av allmänt intresse.

(b) Ett moderföretag till en medelstor företagsgrupp enligt definitionen i artikel 3.5 där alla anknutna företag är företag av allmänt intresse.

(c) Ett moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning och som också är ett dotterbolag, om dess eget moderbolag lyder under en medlemssats lagstiftning.

3.Ett företag behöver inte omfattas av en sammanställd redovisning om minst ett av följande villkor är uppfyllda:

(a)Allvarliga långsiktiga begränsningar försvårar väsentligt moderföretagets möjligheter att utöva sina rättigheter när det gäller företagets ledning eller tillgångar.

(b)Den information som behövs för att upprätta en konsoliderad rapport över betalningar till offentliga myndigheter enligt detta direktiv inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid.

Artikel 40

Offentliggörande

Den rapport som det hänvisas till I artikel 37 och den konsoliderade rapport som det hänvisas till i artikel 39 om betalningar till offentliga myndigheter ska offentliggöras enligt vad som fastställs i lagstiftningen i varje medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG

Artikel 41

Översyn

Kommissionen ska se över detta kapitels genomförande och effektivitet och rapportera om detta, i synnerhet vad gäller rapporteringskravens omfång och hur rapporteringen genomförs på projektbas. Översynen ska också beakta internationella utvecklingar och effekterna på konkurrenskraft och en trygg energiförsörjning. Den ska slutföras senast fem år efter den dag då detta direktiv träder i kraft. Rapporten ska läggas fram inför Europaparlamentet och rådet, där så är lämpligt åtföljd av ett lagförslag.

KAPITEL 10

Slutbestämmelser

Artikel 42

Utövande av delegerade befogenheter

1.Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den delegering av befogenheter som avses i artikel 1.2, artikel 3.10 and artikel 38.4 ska ges till kommissionen på obestämd tid från det datum som anges i artikel 50.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.2, 3.10 och 38.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande ska resultera i att delegeringen av den befogenhet som avses i det beslutet upphör. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det ska inte påverka giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.När kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.

5.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.2, 3.10 och 38.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Fristen kan förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 43

Undantag för dotterföretag

Trots bestämmelserna i direktiv 2009/101/EG och 77/91/EEG behöver medlemsstaten inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv om innehåll i samt revision och offentliggörande av årsbokslut och förvaltningsberättelse på företag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och som är ett dotterföretag, om följande villkor är uppfyllda:

(1)Moderföretaget omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

(2)Alla aktieägare eller delägare i dotterföretaget har förklarat att de går med på detta undantag. En sådan förklaring ska lämnas för varje räkenskapsår.

(3)Moderföretaget har förklarat att det ansvarar för de förpliktelser som dotterföretaget har åtagit sig.

(4)De i led 2 och 3 angivna förklaringarna offentliggörs av dotterföretaget enligt medlemsstatens lagstiftning i överensstämmelse med artikel 2 i direktiv 2009/101/EG.

(5)Dotterföretaget omfattas av den sammanställda redovisning som moderföretaget upprättar i enlighet med detta direktiv.

(6)Undantaget anges i en not till den sammanställda redovisning som moderföretaget upprättar.

(7)Den i led 5 angivna sammanställda redovisningen, den sammanställda förvaltningsberättelsen och rapporten från den lagstadgade revisorn offentliggörs för dotterföretaget enligt medlemsstatens lagstiftning i överensstämmelse med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

Artikel 44

Företag som är obegränsat ansvariga delägare i andra företag

1.Medlemsstaterna får kräva att ett sådant företag som avses i bilaga I och som lyder under medlemsstatens lagstiftning samt är obegränsat ansvarig delägare i ett företag som avses i artikel 1.1 b och c (”den berörda enheten”), får upprätta, låta granska och offentliggöra de finansiella rapporterna för den berörda enheten tillsammans med sina egna finansiella rapporter enligt bestämmelserna i detta direktiv.

I ett sådant fall tillämpas inte kraven i detta direktiv på den berörda enheten.

2.En medlemsstat behöver inte tillämpa kraven i detta direktiv på den berörda enheten, om

(a)de finansiella rapporterna för den berörda enheten upprättas, granskas och offentliggörs enligt bestämmelserna i detta direktiv av ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i den berörda enheten samt lyder under någon annan medlemsstats lagstiftning,

(b)den berörda enheten omfattas av en sammanställd redovisning som upprättas, granskas och offentliggörs enligt detta direktiv av en obegränsat ansvarig delägare eller om den berörda enheten omfattas av en sammanställd redovisning för en större grupp företag, vilken upprättas, granskas och offentliggörs enligt detta direktiv av ett moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning. Upplysning om undantaget ska lämnas i en not till den finansiella rapporten.

3.I de fall som avses i punkt 2 ska den berörda enheten på begäran uppge namnet på den enhet som offentliggör de finansiella rapporterna.

Artikel 45

Undantag i fråga om resultaträkningen för moderföretag som upprättar sammanställd redovisning

En medlemsstat behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv om revision och offentliggörande av resultaträkningen på företag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och som är moderföretag, om följande villkor är uppfyllda:

(1)Moderföretaget upprättar sammanställd redovisning i enlighet med detta direktiv och ingår i den sammanställda redovisningen.

(2)Undantaget anges i en not till moderföretagets årsbokslut.

(3)Undantaget anges i en not till den sammanställda redovisning som moderföretaget upprättar.

(4)Den enligt detta direktiv beräknade resultaträkningen för moderföretaget anges i moderföretagets balansräkning.

Artikel 46

Begränsning av undantag för företag av allmänt intresse

Om inget annat uttryckligen föreskrivs i detta direktiv får medlemsstaterna inte göra de förenklingar och undantag som anges i detta direktiv tillgängliga för företag av allmänt intresse.

Artikel 47

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 48

Upphävande

Direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska tolkas som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 49

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 1 juli 2014 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 50

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 51

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel

På Europaparlaments vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Företagsformer som avses i artikel 1.1 första stycket

–i Belgien:

la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite par actions / de commanditaire vennootschap op aandelen, la société de personnes à responsabilité limitée/de personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

–i Bulgarien:

акционерно дружество, дружество с ограничена отговорност, командитно дружество с акции.

–i Tjeckien:

společnost s ručením omezeným, akciová společnost.

–i Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

–i Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

–i Estland:

aktsiaselts, osaühing.

–i Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.

–i Grekland:

η ανώνυμη εταιρία, η εταιρία περιωρισμένης ευθύνης, η ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρία.

–i Spanien:

la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada.

–i Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée.

–i Italien:

la società per azioni, la società in accomandita per azioni, la società a responsabilità limitata.

–i Cypern:

Δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση.

–iLettland:

akciju sabiedrība, sabiedrība ar ierobe˛otu atbildību.

–i Litauen:

akcinės bendrovės, u˛darosios akcinės bendrovės.

–i Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée.

–i Ungern:

részvénytársaság, korlátolt felelősségű társaság.

–i Malta:

kumpannija pubblika/public limited liability company, kumpannija privata/private limited liability company,

soċjeta in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet/partnership en commandite with the capital divided into shares.

–i Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

–i Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

–i Polen:

spółka akcyjna, spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna.

–i Portugal:

a sociedade anónima, de responsabilidade limitada, a sociedade em comandita por acões, a sociedadepor quotas de responsabilidade limitada.

–i Rumänien:

societate pe acţiuni, societate cu răspundere limitată, societate în comandită pe acţiuni.

–i Slovenien:

delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komanditna delniška družba.

–i Slovakien:

akciová spoločnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným.

–i Finland:

osakeyhtiö/aktiebolag.

–i Sverige:

aktiebolag.

–i Förenade kungariket:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.

BILAGA II

Företagsformer som avses i artikel 1.1 andra stycket

–Belgien

la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en commandité simple/de gewone commanditaire vennootschap.

–i Bulgarien:

събирателно дружество, командитно дружество.

–i Tjeckien:

veřejná obchodní společnost, komanditní společnost, družstvo.

–i Danmark:

interessentskaber, kommanditselskaber.

–i Tyskland:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

–i Estland:

täisühing, usaldusühing.

–i Irland:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

–i Grekland:

η ομόρρυθμος εταιρία, η ετερόρρυθμος εταιρία.

–i Spanien:

sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

–i Frankrike:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

–i Italien:

la società in nome collettivo, la società in accomandita semplice.

–i Cypern:

Ομόρρυθμες και ετερόρρυθμες εταιρείες (συνεταιρισμοί).

–iLettland:

pilnsabiedrība, komanditsabiedrība.

–i Litauen:

tikrosios ūkinės bendrijos, komanditinės ūkinės bendrijos.

–i Luxemburg:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

–i Ungern:

közkereseti társaság, betéti társaság, közös vállalat, egyesülés.

–i Malta:

Soċjeta f'isem kollettiv jew soċjeta in akkomandita, bil-kapital li mhux maqsum f'azzjonijiet meta s-soċji kollha li għandhom responsabbilita' llimitata huma soċjetajiet in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet/Partnership en nom collectif or partnership en commandite with capital that is not divided into shares, when all the partners with unlimited liability are partnership en commandite with the capital divided into shares.

–i Nederländerna:

de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.

–i Österrike:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

–i Polen:

spółka jawna, spółka komandytowa.

–i Portugal:

sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.

–i Rumänien:

societate în nume colectiv, societate în comandită simplă;

–i Slovenien:

družba z neomejeno odgovornostjo, komanditna družba.

–i Slovakien:

verejná obchodná spoločnosť, komanditná spoločnosť.

–i Finland:

avoin yhtiö/ öppet bolag, kommandiittiyhtiö/kommanditbolag.

–i Sverige:

handelsbolag, kommanditbolag.

–i Förenade kungariket:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

BILAGA III

Jämförelsetabell

Direktiv 78/660/EEG	Direktiv 83/349/EEG	Detta direktiv
Artikel 1.1 första stycket inledningen	-	Artikel 1 a
Artikel 1.1 första stycket, första till tjugonde strecksatserna	-	Bilaga I
Artikel 1.1 andra stycket	-	Artikel 1 b
Artikel 1.1 andra stycket, punkterna a–aa	-	Bilaga II
Artikel 1.1, tredje stycket	-	Artikel 1 c
Artikel 1.2	-	-
Artikel 5.1	-	Artikel 4.1
Artikel 2.2	-	Artikel 4.2
Artikel 2.3	-	Artikel 4.3
Artikel 2.4	-	Artikel 4.3
Artikel 2.5	-	Artikel 4.4
Artikel 2.6	-	Artikel 4.5
Artikel 3	-	Artikel 8.1
Artikel 4.1	-	Artikel 8.2
Artikel 4.2	-	Artikel 8.3
Artikel 4.3	-	-
Artikel 4.4	-	Artikel 8.4
Artikel 4.5	-	-
Artikel 4.6	-	Artikel 5.1 h
Artikel 5	-	-
Artikel 6	-	Artikel 8.5
Artikel 7	-	Artikel 5 g
Artikel 8	-	-
Artikel 9(A)	-	Artikel 9(A)
Artikel 9(B)	-	-
Artikel 9(C)	-	Artikel 9(B)
Artikel 9(D)	-	Artikel 9(C)
Artikel 9(E)	-	Artikel 9(D)
Artikel 9(F)	-	-
Skulder Artikel 9(A)	-	Eget kapital, avsättningar och skulder Artikel 9(A)
Artikel 9(B)	-	Artikel 9(B)
Artikel 9(C)	-	Artikel 9(C)
Artikel 9(D)	-	Artikel 9(D)
Artikel 9(E)	-	-
Artikel 10	-	-
Artikel 10a	-	Artikel 10
Artikel 11 första stycket	-	Artikel 3.1 och artikel 16.1
Artikel 11 andra stycket	-	-
Artikel 11 tredje stycket	-	Artikel 3.7
Artikel 12.1	-	Artikel 3.8
Artikel 12.2	-	-
Artikel 12.3	-	Artikel 3.9
Artikel 13.1	-	Artikel 11.1
Artikel 13.2	-	Artikel 11.2
Artikel 14	-	Artikel 17.1 d
Artikel 15.1	-	Artikel 11.3
Artikel 15.2	-	Artikel 2.4
Artikel 15.3 a	-	Artikel 18.1 a
Artikel 15.3 b	-	-
Artikel 15.3 c	-	Artikel 18.1 a i
Artikel 15.4	-	-
Artikel 16	-	Artikel 11.4
Artikel 17	-	Artikel 2.2
Artikel 18	-	-
Artikel 19		Artikel 2.8
Artikel 20.1	-	Artikel 11.11 första stycket
Artikel 20.2	-	Artikel 11.11 andra stycket
Artikel 20.3	-	-
Artikel 21	-	-
Artikel 22, första stycket	-	Artikel 12.1
Artikel 22 andra stycket	-	Artikel 12.2
Artikel 23 punkterna 1– 15	-	Artikel 13 punkterna 1– 15
Artikel 23 punkterna 16 to 19	-	-
Artikel 23.20 och 23.21	-	Artikel 13 punkterna 16–17
Artikel 24	-	-
Artikel 25 punkterna 1– 13	-	Artikel 14 punkterna 1– 13
Artikel 25 punkterna 14– 17	-	-
Artikel 25 punkterna 18–19	-	Artikel 14, pukterna 14–15
Artikel 26	-	-
Artikel 27 första stycket, inledningen	-	Artikel 3.2
Artikel 27 första stycket punkterna a–b	-	Artikel 16.2 a och b
Artikel 27 första stycket b och d	-	-
Artikel 27, andra stycket	-	Artikel 3.7
Artikel 28	-	Artikel 2.5
Artikel 29	-	-
Artikel 30	-	-
Artikel 31.1	-	Artikel 5.1, inledningen och punkterna a–f
Artikel 31.1a	-	Artikel 5.2
Artikel 31.2	-	Artikel 5.3
Artikel 32	-	Artikel 5.1 i
Artikel 33.1 inledningen	-	Artikel 6.1
Artikel 33.1 a–c, och andra och tredje stycket	-	-
Artikel 33 c	-	Artikel 6.1
Artikel 33.2 a första stycket, och artikel 33.2 b, c och d	-	Artikel 6.2
Artikel 33.2 a andra stycket	-	Artikel 17.1 b
Artikel 33.3	-	Artikel 6.3
Artikel 33.4	-	Artikel 17.1 b, sista meningen
Artikel 33.5	-	-
Artikel 34	-	-
Artikel 35.1 a	-	Artikel 5.1 i
Artikel 35.1 b och c	-	Artikel 11.5
Artikel 35.1 d		Artikel 18.1 b
Artikel 35.2	-	Artikel 2.6
Artikel 35.3	-	Artikel 2.7
Artikel 35.4	-	Artikel 11.7 och artikel 18.1 a vi
Artikel 36	-	-
Artikel 37.1	-	Artikel 11.9
Artikel 37.2	-	Artikel 11.10
Artikel 38	-	-
Artikel 39.1 a	-	Artikel 5.1 i
Artikel 39.1 b	-	Artikel 11.6
Artikel 39.1 c	-	-
Artikel 39.1 d	-	Artikel 11.6
Artikel 39.1 e	-	Artikel 18.1 b
Artikel 39.2	-	Artikel 2.6
Artikel 40.1	-	Artikel 11.8
Artikel 40.2	-	-
Artikel 41	-	-
Artikel 42 första stycket	-	Artikel 11.11 tredje stycket
Artikel 42, andra stycket	-	-
Artikel 42a.1	-	Artikel 7.1 a
Artikel 42a.2	-	Artikel 7.2
Artikel 42a.3	-	Artikel 7.3
Artikel 42a.4	-	Artikel 7.4
Artikel 42a.5	-	Artikel 7.5
Artikel 42a.5a	-	Artikel 7.6
Artikel 42b	-	Artikel 7.7
Artikel 42c	-	Artikel 7.8
Artikel 42d	-	Artikel 17 c
Artikel 42e	-	Artikel 7.1 b
Artikel 42f	-	Artikel 7.9
Artikel 43.1 inledningen	-	Artikel 17.1 inledningen
Artikel 43.1.1	-	Artikel 17.1 a
Artikel 43.1 2, första stycket	-	Artikel 18.1 h första stycket
Artikel 43.1 2 andra stycket	-	Artikel 18.1 l
Artikel 43.1.3	-	Artikel 18 h
Artikel 43.1.4	-	Artikel 18.1 j
Artikel 43.1.5	-	Artikel 18.1 k
Artikel 43.1.6	-	Artikel 17.1 g
Artikel 43.1.7	-	Artikel 17 d
Artikel 43.1 7a	-	Artikel 17.1 e
Artikel 43.1 7b	-	Artikel 2.3 och artikel 17.1 h
Artikel 43.1.8	-	Artikel 19.1 a
Artikel 43.1.9	-	Artikel 18 f
Artikel 43.1.10	-	-
Artikel 43.1.11	-	Artikel 18.1 g
Artikel 43.1.12	-	Artikel 18.1 d första stycket
Artikel 43.1.13	-	Artikel 18 e
Artikel 43.1 14 a	-	Artikel 18.1 c i
Artikel 43.1 14 b	-	Artikel 18.1 c ii
Artikel 43.1.15	-	Artikel 19.1 b
Artikel 43.2	-	-
Artikel 43.3	-	Artikel 18.1 d första stycket
Artikel 44	-	-
Artikel 45.1	-	Artikel 18.1 h andra stycket Artikel 28 e
Artikel 45.2	-	Artikel 19.2
Artikel 46	-	Artikel 20
Artikel 46a	-	Artikel 21
Artikel 47.1 och 47.1 a	-	Artikel 30 och 39.2
Artikel 47.2	-	Artikel 31.1
Artikel 47.3	-	Artikel 31.2
Artikel 48	-	Artikel 32.1
Artikel 49	-	Artikel 32.2
Artikel 50	-	Artikel 18.1 p och g.
Artikel 50a	-	-
Artikel 50b	-	Artikel 33.1
Artikel 50c	-	Artikel 33.2
Artikel 51.1	-	Artikel 34.1
Artikel 51.2	-	-
Artikel 51.3	-	-
Artikel 51a	-	Artikel 35 och 39.2
Artikel 52	-	-
Artikel 53.2	-	Artikel 3.10
Artikel 53a	-	Artikel 46
Artikel 55	-	-
Artikel 56.1	-	-
Artikel 56.2	-	Artikel 18.1 m n och o
Artikel 57	-	Artikel 43
Artikel 57a	-	Artikel 44
Artikel 58	-	Artikel 45
Artikel 59.1	-	Artikel 8.6 a
Artikel 59.2–6, punkt a	-	Artikel 8.6 a och artikel 27
Artikel 59.6 b–c	-	Artikel 8.6 b–c
Artikel 59.7 och 59.8	-	Artikel 8.6 a och artikel 27
Artikel 59.9	-	-
Artikel 60	-	-
Artikel 60a	-	Artikel 47
Artikel 61	-	Artikel 18.2
Artikel 61a	-	-
Artikel 62	-	Artikel 51
-	Artikel 1.1 punkterna a, b och c	Artikel 23.1 a, b och c
-	Artikel 1.1 d	Artikel 23.1 f
-	Artikel 1.2	Artikel 23.1 d–e
-	Artikel 2.1, 2.2 och 2.3	Artikel 23.2, 23.3 och 23.4
-	Artikel 3.1	Artikel 23.5
-	Artikel 3.2	Artikel 23.6
-	Artikel 4.1	Artikel 22
-	Artikel 4.2	Artikel 24.3
-	Artikel 5	-
-	Artikel 6.1	Artikel 24.2
-	Artikel 6.2	Artikel 3.6
-	Artikel 6.3 och 6.4	-
-	Artikel 7.1	Artikel 24.4
-	Artikel 7.2	Artikel 24.5
-	Artikel 7.3	Artikel 46
-	Artikel 8	Artikel 24.6
-	Artikel 9.1	Artikel 24.7
-	Artikel 9.2	-
-	Artikel 10	Artikel 24.8
-	Artikel 11	Artikel 24.9
-	Artikel 12	Artikel 23.7
-	Artikel 13.1, 13.2 och 13.2a	-
-	Artikel 13.3	Artikel 24.10
-	Artikel 15	-
-	Artikel 16	Artikel 4
-	Artikel 17.1	Artikel 25.1
-	Artikel 17.2	-
-	Artikel 18	Artikel 25.2
-	Artikel 19	Artikel 25.3
-	Artikel 20	-
-	Artikel 21	Artikel 25.4
-	Artikel 22	Artikel 25.5
-	Artikel 23	Artikel 25.6
-	Artikel 24	-
-	Artikel 25.1	Artikel 5.1 b
-	Artikel 25.2	Artikel 5.3
-	Artikel 26.1 första meningen	Artikel 24.7
-	Artikel 26.1 a, b och c	-
-	artikel 26.2 och 2.3	-
-	Artikel 27	Artikel 25.8
-	Artikel 28	Artikel 25.9
-	Artikel 29.1	Artikel 25.10
-	Artikel 29.2	Artikel 25.11
-	Artikel 29.3	Artikel 25.12
-	Artikel 29.4	Artikel 25.13
-	Artikel 29.5	Artikel 25.14
-	Artikel 30	-
-	Artikel 31	Artikel 25.3 c sista meningen
-	Artikel 32 och 39.2	Artikel 26
	Artikel 32.3	-
-	Artikel 33.1 andra meningen	Artikel 27.1
	Artikel 33 andra meningen	Artikel 2.13
-	Artiklarna 33.2–4.8	Artiklarna 27–4.8
-	Artikel 33.9	-
-	Artikel 34 inledningen och 34.1 första meningen	Artikel 17.1 a
-	Artikel 34.1 andra meningen	-
-	Artikel 34.2	Artikel 28.2 led a
-	Artikel 34.3 a	Artikel 28.2 b
-	Artikel 34.3 b	-
-	Artikel 34.4	Artikel 28.2 c
-	Artikel 34.5	Artikel 28 d
-	Artikel 34.6	Artikel 17.1 g
-	Artikel 34.7	Artikel 17 d
-	Artikel 34.7a	Artikel 17.1 e
-	Artikel 34.7b	Artikel 17.1 h
-	Artikel 34.8	Artikel 19.1 a
-	Artikel 34.9 a	-
-	Artikel 34.9 b	Artikel 18.1 d och 28.1 b
-	artikel 34.10 och 2.11	-
-	artikel 34.12 och 2.13	Artikel 28 c
-	Artikel 34.14	Artikel 17 c
-	Artikel 17 c	Artikel 18.1 c
-	Artikel 34.16	Artikel 19.1 b
-	Artikel 35.1	Artikel 28 e
-	Artikel 35.2	-
-	Artikel 36.1	artikel 20.1 och artikel 29.1
-	Artikel 36.2 punkterna a, b och c	Artikel 20 punkterna a, b och c
-	Artikel 36.2 d	Artikel 29.2 a
-	Artikel 36.2 e	Artikel 20 f
-	Artikel 36.2 f	Artikel 29.2 b
-	Artikel 36.3	Artikel 29.3
-	Artikel 36a	Artikel 33.2
-	Artikel 36b	Artikel 33.3
-	Artikel 37.1	Artikel 34.2
-	Artikel 37.2	Artikel 35.1
-	Artikel 37.3	Artikel 35.2
-	Artikel 37.4	Artikel 35.3
-	Artikel 38.1	Artikel 30.1 första stycket och artikel 30.3 första stycket
-	Artikel 38.2	Artikel 30.1 andra stycket
-	Artikel 38.3	-
-	Artikel 38.4	Artikel 30.3 andra stycket
-	Artikel 38.5, 38.6 och 38.7	-
-	Artikel 38a	-
-	Artikel 39	-
-	Artikel 40	-
-	Artikel 41.1	Artikel 2.12
-	Artikel 41.1a	Artikel 2.3
-	Artikel 41.2–41.5	-
-	Artikel 42	-
-	Artikel 43	-
-	Artikel 44	-
-	Artikel 45	-
-	Artikel 46	-
-	Artikel 47	-
-	Artikel 48	Artikel 47
-	Artikel 49	-
-	Artikel 50	-
-	Artikel 50a	-
-	Artikel 51	-