52011PC0655

MOTIVERING

1. BAKGRUND

- Motiv och syfte

Den ihållande finansiella och ekonomiska krisen innebär att belastningen på de nationella ekonomiska resurserna ökar i takt med att medlemsstaterna stramar åt sina budgetar. Därför är det särskilt viktigt med ett friktionsfritt genomförande av de sammanhållningspolitiska programmen för att skjuta till kapital till ekonomin.

Genomförandet av programmen kräver dock avsevärda medel från offentliga och privata parter, som på grund av finansinstitutens likviditetsproblem inte kan tillhandahålla de medlen. Detta gäller särskilt de medlemsstater som har drabbats hårdast av krisen och genom ett program fått ekonomiskt bistånd från den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) för euroländerna eller från mekanismen för betalningsbalansstöd för länderna utanför euroområdet. Hittills har sex länder – däribland Grekland som fått ekonomiskt bistånd utanför den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen – begärt ekonomiskt bistånd genom dessa mekanismer och tillsammans med kommissionen enats om ett makroekonomiskt saneringsprogram. De länder det rör sig om är Ungern, Rumänien, Lettland, Portugal, Grekland och Irland. Ungern, som trädde in i mekanismen för betalningsbalansstöd 2008, trädde ut redan 2010.

För att se till att dessa medlemsstater (eller någon annan medlemsstat som kan komma att beröras av sådana stödprogram framöver) fortsätter att genomföra programmen inom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden på fältet och delar ut medel till projekten, innehåller detta förslag bestämmelser som möjliggör inrättandet av ett riskdelningsinstrument. För att genomföra detta instrument blir det tillåtet att överföra en del av de medel som gjorts tillgängliga för dessa medlemsstater tillbaka till kommissionen. Målet är att tillhandahålla kapitalbidrag för att täcka förutsedda och oförutsedda förluster av lån och garantier som utsträcks inom ett riskdelningspartnerskap med Europeiska investeringsbanken och/eller andra finansinstitut med offentliga uppdrag som är villiga att fortsätta att låna ut medel till projektansvariga och banker för att uppbåda matchande privata medel för projekt som genomförs med stöd av strukturfonderna och sammanhållningsfonden. Den totala medelstilldelningen till sammanhållningspolitiken 2007–2013 påverkas alltså inte. Detta kommer att ge medlemsstaterna ytterligare likviditet för att genomföra infrastrukturinvesteringar och produktiva investeringar i ett kritiskt skede och underlätta det fortsatta genomförandet av programmen på fältet. Om de anslag som gjorts tillgängliga för riskdelningsinstrumentet inte har använts för att täcka förluster, står de till medlemsstatens förfogande och kan fortsätta att användas i riskdelningsinstrumentet eller tas i anspråk för de operativa programmen. Slutligen råder ett strikt tak för riskdelningsinstrumentet, så att det inte orsakar eventualförpliktelser för unionen eller den berörda medlemsstaten.

.

- Allmän bakgrund

Den tilltagande finanskrisen i vissa medlemsstater påverkar onekligen den reala ekonomin i hög grad på grund av skuldnivån och svårigheterna för medlemsstaternas regeringar att låna pengar från marknaden.

Kommissionen har lagt fram förslag för att ta itu med den pågående finanskrisen och dess socioekonomiska effekter. Bland annat föreslog kommissionen som ett led i sin återhämtningsplan i december 2008 ett antal lagstiftningsändringar för att förenkla reglerna för genomförandet av sammanhållningspolitiken och tillhandahålla ytterligare förfinansiering genom förskott till Eruf- och ESF-programmen. De extra förskott som betalats ut till medlemsstaterna under 2009 har gett ett omedelbart kapitaltillskott på 6,25 miljarder euro inom den finansieringsram som överenskommits för varje medlemsstat för perioden 2007–2013. Förskotten uppgår därmed till sammanlagt 29,38 miljarder euro. I ett förslag som kommissionen lade fram i juli 2009 föreskrevs ytterligare åtgärder för att förenkla genomförandet av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Antagandet av dessa åtgärder i juni 2010 har bidragit avsevärt till att förenkla genomförandet av programmen och ökat utnyttjandet av medlen, samtidigt som den administrativa bördan minskat för stödmottagarna. Kommissionen antog också i augusti 2011 ett förslag till ändring av förordning (EG) nr 1083/2006 för att öka storleken på unionens bidrag som utbetalas i form av mellanliggande betalningar och slutbetalningar med högst 10 procentenheter över de gällande gränserna (KOM(2011) 482 slutlig, 1 augusti 2011). När rådet och parlamentet antagit detta förslag får de berörda medlemsstaterna tillgång till ytterligare likviditet för att samfinansiera de delar av projekten och programmen som inte är berättigade till bidrag från strukturfonderna eller Sammanhållningsfonden. Dessutom kan infrastrukturprojekt av betydelse för de berörda medlemsstaternas ekonomiska återhämtning också få stöd om det befinns lämpligt.

- Gällande bestämmelser

Enligt artikel 36 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad grundförordningen ) får EIB på medlemsstaternas begäran delta i verksamhet som har anknytning till utformningen av projekt, särskilt större projekt, finansieringen och partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Dessutom får medlemsstaten i samförstånd med EIB koncentrera de lån som beviljas till en eller flera av prioriteringarna i ett operativt program. Genom det nu aktuella förslaget blir det lättare för EIB och eventuella andra internationella finansinstitut att godkänna sådana lån vid en tidpunkt när sådana lån inte annars skulle vara tillgängliga på grund av nedklassningen av stats och finansinstituts offentliga och privata kreditvärdighet i den medlemsstaten.

- Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Förslaget är förenligt med andra förslag och initiativ som antagits av Europeiska kommissionen som svar på finanskrisen.

2. Samråd med ber ÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNING

- Samråd med berörda parter

Det har inte skett något samråd med externa berörda parter.

- Extern experthjälp

Någon extern experthjälp har inte behövts.

- Konsekvensbedömning

Enligt förslaget ges kommissionen behörighet att med indirekt centraliserad förvaltning genomföra ett riskdelningsinstrument som täcker risker för lån och garantier som beviljas projektansvariga och andra offentliga eller privata partner. Målet är att underlätta ett snabbt genomförande av de sammanhållningspolitiska programmen genom investeringar i infrastruktur och andra produktiva investeringar, som får omedelbar, reell verkan på ekonomin och bidrar till att skapa sysselsättning.

Detta kommer inte att ställa några ytterligare finansiella krav på budgeten över lag eftersom det totala anslaget för perioden från fonderna till medlemsstaterna i fråga inte kommer att förändras.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

- Sammanfattning

Enligt förslaget ska artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1083/2006 ändras så att ett riskdelningsinstrument kan förvaltas med indirekt centraliserad förvaltning. Dessutom föreslås en ändring av artikel 36.2 i förordning (EG) nr 1083/2006 så att medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet kan anslå en del av sina medel från de sammanhållningspolitiska målen Konvergens och Regional konkurrenskraft och sysselsättning till tillhandahållande och kapitalförsörjning till lån eller garantier till projektansvariga och andra offentliga eller privata partner, direkt eller indirekt via EIB eller andra internationella finansinstitut.

Villkoren för ett sådant riskdelningsinstrument bör bestämmas av kommissionen på begäran av den berörda medlemsstaten. Kommissionen bör på begäran av den berörda medlemsstaten anta särskilda beslut med villkoren för ett sådant instrument, på grundval av medel som överförs från tilldelningen av medel från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden till den berörda medlemsstaten.

- Rättslig grund

I rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 fastställs gemensamma regler för de tre fonderna. I förordningen, som bygger på principen att kommissionen och medlemsstaterna delar på ansvaret för förvaltningen, fastställs programplaneringsförfarandet och rutinerna för förvaltning, inbegripet ekonomisk förvaltning, övervakning, ekonomistyrning och utvärdering av projekten.

- Subsidiaritetsprincipen

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det syftar till att genom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden underlätta stöd till vissa medlemsstater med stora svårigheter, särskilt när det gäller ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet, och vars situation i fråga om underskott och skuldsättning håller på att förvärras, bland annat till följd av det ekonomiska och finansiella världsläget. I detta sammanhang är det nödvändigt att på EU-nivå fastställa former för hur Europeiska kommissionen kan inrätta riskdelningsinstrument som underlättar tillhandahållandet av lån eller garantier för samfinansiering av privata bidrag till projekt som genomförs med offentligt stöd från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden.

- Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Det aktuella förslaget är proportionerligt eftersom det ger ökat stöd från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden till medlemsstater i svårigheter eller som hotas av stora svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll och som omfattas av villkoren i rådets förordning (EU) nr 407/2010 (om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism), eller som har drabbats av eller allvarligt hotas av svårigheter avseende betalningsbalansen och som omfattas av villkoren i rådets förordning (EG) nr 332/2002. Detta gäller även Grekland, som fått ekonomiskt bistånd utanför den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen genom avtalet mellan borgenärerna och akten om euroområdets lånefacilitet ( Euro Area Loan Facility Act ).

- Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

Kommissionen har undersökt det handlingsutrymme som regelverket medger och anser att det, mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts hittills, är nödvändigt att föreslå att den allmänna förordningen ändras. Syftet med denna översyn är att ytterligare underlätta samfinansieringen av projekt för att på så sätt påskynda genomförandet och investeringarnas effekter på den reala ekonomin.

4. Budgetkonsekvenser

Åtagandebemyndigandena påverkas inte eftersom det inte föreslås någon ändring av de maximibelopp för anslagen från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden som föreskrivs i de operativa programmen för programperioden 2007–2013.

Förslaget kan leda till att utbetalningarna sker snabbare, vilket kompenseras i slutet av programperioden. De totala betalningsbemyndigandena för hela programperioden förblir därmed oförändrade.

Beroende på medlemsstaternas ansökningar om att få omfattas av åtgärden och med beaktande av utvecklingen när det gäller ansökningarna om mellanliggande betalningar kommer kommissionen under 2012 att se över behovet av ytterligare betalningsbemyndiganden och vid behov föreslå lämpliga åtgärder för budgetmyndigheten.

Förslaget visar kommissionens beredvillighet att hjälpa medlemsstaterna att hantera finanskrisen. Ändringen kommer att ge de berörda medlemsstaterna de medel som behövs för att stödja projekt och återhämtningen av ekonomin.

2011/0283 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller vissa bestämmelser om riskdelningsinstrument för medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 177,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[1],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[2],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1. Den globala finanskrisen utan tidigare motstycke har vid sidan av konjunkturnedgången vållat den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten stor skada, och medfört en kraftig försämring av de finansiella och ekonomiska förhållandena i flera medlemsstater.

2. Även om det redan har gjorts en rad viktiga satsningar för att motverka de negativa effekterna av krisen, t.ex. lagstiftningsändringar, är finanskrisens effekter på den reala ekonomin, arbetsmarknaden och medborgarna kännbara.

3. På grundval av artikel 122.2 i fördraget, enligt vilken ekonomiskt bistånd från unionen kan beviljas en medlemsstat som har svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll, har en sådan mekanism inrättats genom rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism[3] i syfte att bevara den finansiella stabiliteten i unionen.

4. Genom rådets genomförandebeslut 2011/77/EU[4] och 2011/344/EU[5] beviljades Irland och Portugal sådant ekonomiskt bistånd.

5. Grekland hade stora svårigheter med den finansiella stabiliteten i landet redan innan förordning (EU) nr 407/2010 trädde i kraft. Det ekonomiska biståndet till Grekland kunde därför inte grunda sig på den förordningen.

6. Borgenärsavtalet och låneavtalet som ingicks för Grekland den 8 maj 2010 trädde i kraft den 11 maj 2010. Där föreskrivs att borgenärsavtalet ska förbli giltigt och i kraft under en treårig programperiod så länge det finns utestående belopp inom ramen för låneavtalet.

7. Genom rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans[6] inrättades ett instrument enligt vilket rådet kan bevilja ömsesidigt bistånd om en medlemsstat som inte har antagit euron har svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter beträffande sin betalningsbalans.

8. Genom rådets beslut 2009/102/EG[7], 2009/290/EG[8] och 2009/459/EG[9] beviljades Ungern, Lettland respektive Rumänien sådant ekonomiskt bistånd.

9. Den 11 juli 2011 undertecknade finansministrarna i de 17 medlemsstaterna i euroområdet fördraget om inrättande av europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Det är meningen att ESM från och med 2013 ska ta över uppgifterna från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM). Denna framtida mekanism bör därför beaktas redan i denna förordning.

10. I sina slutsatser av den 23 och 24 juni 2011 välkomnade Europeiska rådet kommissionens avsikt att stärka synergierna mellan låneprogrammet för Grekland och unionens fonder, och stödde insatser för att öka Greklands kapacitet att absorbera medel från unionen i syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning genom att tyngdpunkten läggs på att förbättra konkurrenskraften och skapa sysselsättning. Europeiska rådet välkomnade och stödde dessutom det faktum att kommissionen och medlemsstaterna skulle utarbeta ett övergripande program för tekniskt stöd till Grekland.

11. I uttalandet från stats- och regeringscheferna i euroområdet och EU-institutionerna av den 21 juli 2011 uppmanas kommissionen och Europeiska investeringsfonden att utöka synergierna mellan låneprogram och unionsmedel i alla länder som tar emot bistånd från unionen eller Internationella valutafonden. Den här förordningen bidrar till det målet.

12. Genomförandet av operativa program och projekt inom infrastruktur och produktiva investeringar i Grekland står inför allvarliga problem, eftersom villkoren för den privata sektorns deltagande, särskilt finanssektorns, förändrades drastiskt till följd av den ekonomiska krisen.

13. För att motverka de problemen och påskynda genomförandet av operativa program och projekt liksom för att stärka den ekonomiska återhämtningen, bör förvaltningsmyndigheterna i de medlemsstater som drabbats av allvarliga svårigheter med sin finansiella stabilitet och som beviljats ekonomiskt stöd enligt någon av ovanstående ordningar för ekonomiskt stöd få ta medel från operativa program i anspråk för att inrätta riskdelningsinstrument som tillhandahåller lån eller garantier eller andra finansieringsformer till stöd för projekt och insatser inom ett operativt program.

14. Med tanke på Europeiska investeringsbankens etablerade expertis som storfinansiär av infrastrukturprojekt och dess åtagande att understödja den ekonomiska återhämtningen bör kommissionen ges möjlighet att i partnerskap med Europeiska investeringsbanken utforma riskdelningsinstrument. De närmare villkoren för samarbetet bör anges i ett avtal mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken.

15. För att kunna ta vara på investeringsmöjligheter som kan uppstå i de berörda medlemsstaterna bör kommissionen också få möjlighet att inrätta riskdelningsinstrument med nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, om tillräckliga garantier lämnas i enlighet med artikel 54.2 c i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[10] på villkor som liknar dem för Europeiska investeringsbanken.

16. För att snabbt kunna reagera under den rådande ekonomiska krisen bör sådana riskdelningsinstrument genomföras av kommissionen i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

17. Förordning (EG) nr 1083/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1083/2006 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 14.1 ska ersättas med följande:

”1. Den del av Europeiska unionens budget som anslås till fonderna ska genomföras inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget*, med undantag av de riskdelningsinstrument som avses i artikel 36.2a och det tekniska stöd som avses i artikel 45.

Principen om en sund ekonomisk förvaltning ska tillämpas i enlighet med artikel 48.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

_________________

* EGT L 248, 16.9.2002, s. 1”

(2) I artikel 36 ska följande punkt införas som punkt 2a:

”2a. Medlemsstater som uppfyller något av villkoren i artikel 77.2 får anslå en del av de medel som omnämns i artikel 19 och artikel 20 till ett riskdelningsinstrument, som ska inrättas av kommissionen efter överenskommelse med Europeiska investeringsbanken eller efter överenskommelse med nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, om tillräckliga garantier lämnas i enlighet med artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, på villkor som liknar dem som tillämpas på och av Europeiska investeringsbanken, i syfte att täcka försörjning och kapitalallokering av garantier, lån och andra finansieringsformer som beviljas enligt riskdelningsinstrumentet.

Sådana riskdelningsinstrument ska användas uteslutande till lån, garantier och andra finansieringsformer för finansiering av insatser som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden avseende utgifter som inte omfattas av artikel 56.

Riskdelningsinstrumentet ska genomföras av kommissionen genom indirekt centraliserad förvaltning i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Utbetalningar till riskdelningsinstrumentet ska ske i omgångar i enlighet med den planerade användningen av riskdelningsinstrumentet för att tillhandahålla lån och garantier för finansiering av särskilda insatser.

De berörda medlemsstaterna ska rikta en begäran till kommissionen, som ska anta ett beslut i form av en genomförandeakt och där beskriva det system som inrättas för att garantera att det tillgängliga beloppet används uteslutande till förmån för medlemsstaten som tillhandahöll det inom sina sammanhållningspolitiska medel enligt artikel 18.2, samt de villkor som är tillämpliga på riskdelningsinstrumentet. Villkoren ska åtminstone avse

a) spårbarhet och redovisning, uppgifter om användning av medlen samt övervaknings- och kontrollsystem, och

b) strukturen på avgifter och andra administrativa kostnader och förvaltningskostnader.

Anslagen till riskdelningsinstrumentet ska förenas med ett strikt tak, så att det inte orsakar eventualförpliktelser för unionens budget eller den berörda medlemsstaten.

Alla belopp som kvarstår efter slutförandet av den insats som riskdelningsinstrumentet avser, får på den berörda medlemsstatens begäran återanvändas inom riskdelningsinstrumentet, förutsatt att medlemsstaten fortfarande uppfyller något av de villkor som anges i artikel 77.2. Om medlemsstaten inte längre uppfyller de villkoren, ska det kvarstående beloppet betraktas som inkomster som avsatts för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 18 i budgetförordningen. På den berörda medlemsstatens begäran får ytterligare åtagandebemyndiganden som uppstår på grund av dessa inkomster som avsatts för särskilda ändamål under påföljande år adderas till den berörda medlemsstatens sammanhållningspolitiska anslag.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller vissa bestämmelser om riskdelningsinstrument för medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet.

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde/verksamhet som berörs:

Regionalpolitik: verksamhet 13.03

Sysselsättning och socialpolitik: verksamhet 04.02

Sammanhållningsfonden: verksamhet 13.04

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd (före detta B/A-poster)) – nummer och benämning

De nya åtgärderna i förslaget kommer att genomföras under följande budgetrubriker:

- 13 03 16 00 Konvergens (Eruf)

- 13 03 18 00 Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Eruf)

- 13 04 02 Sammanhållningsfonden

- 13 03 xx [Ny rubrik] Riskdelningsinstrument som finansieras med Eruf-anslagen

- 13 04 xx [Ny rubrik] Riskdelningsinstrument som finansieras med Sammanhållningsfondens anslag

- 04 02 xx [Ny rubrik] Riskdelningsinstrument som finansieras med ESF-anslagen

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten

3.3. Budgettekniska uppgifter

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökarländer | Rubrik i budgetramen |

13 03 16 00 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

13 03 18 00 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

13 03 xx | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

04 02 17 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

04 02 xx | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

13 04 02 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

13 04 xx | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

04 02 19 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 1b |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Eftersom det inte föreslås några nya finansiella resurser för åtagandebemyndiganden anges detta med - (ej tillämpligt). Förslaget överensstämmer således med den fleråriga budgetramen för 2007–2013.

Förslaget kan leda till att betalningsbemyndiganden verkställs snabbare (2012–2013) vilket kompenseras vid slutet av programperioden. Därför kvarstår de totala betalningsbemyndigandena för hela programperioden oförändrade.

Anslagen till riskdelningsinstrumentet, inklusive förvaltningsavgifter och andra stödgrundande kostnader, ska begränsas strikt till beloppet för riskdelningsinstrumentets anslag, och ingen annan betalningsskyldighet för unionens allmänna budget eller den berörda medlemsstatens budget får uppstå.

.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följande budgetår | Totalt |

Driftsutgifter[11] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1 | a | – | – | – | – | – | – | – |

Betalnings-bemyndiganden | b | – | … | – | – | ….. | – | 0. |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[12] |

Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4 | c | – | – | – | – | – | – | – |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | – | – | – | – | – | – | – |

Betalningsbemyndiganden | b+c | – | – | – | – | – | – | 0,000 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[13] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-differentierade anslag) | 8.2.5 | d | – | – | – | – | – | – | – |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-differentierade anslag) | 8.2.6 | e | – | – | – | – | – | – | – |

Totala beräknade utgifter för åtgärden

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personal- utgifter | a+c+d+e | – | – | – | – | – | – | – |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | – | – | – | – | – | – | – |

Uppgifter om samfinansiering

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande part | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följande budgetår | Totalt |

…………………… | f | – | – | – | – | – | – | – |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f | – | – | – | – | – | – | – |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[14] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetramen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [År n-1] | Situation efter åtgärden |

Personal totalt (antal) | – | – | – | – | – | – |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Den ihållande finansiella och ekonomiska krisen innebär att belastningen på de nationella ekonomiska resurserna ökar i takt med att medlemsstaterna stramar åt sina budgetar. Därför är det särskilt viktigt med ett friktionsfritt genomförande av de sammanhållningspolitiska programmen för att skjuta till kapital till ekonomin. För att säkra att dessa medlemsstater fortsätter att genomföra strukturfondernas och Sammanhållningsfondens program och betala ut medel till projekt, innehåller förslaget bestämmelser som skulle göra det möjligt för kommissionen att genomföra ett riskdelningsinstrument.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Förslaget gör det möjligt att fortsätta genomföra programmen, genom att ekonomin får tillskott av medel som uppbådats av EIB och andra internationella finansinstitut.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Målet är att hjälpa de medlemsstater som drabbats särskilt hårt av finanskrisen att kunna fortsätta genomförandet av programmen på fältet, och således skjuta till medel till ekonomin.

5.4. Metod för genomförande (preliminärt)

Riskdelningsinstrumentet ska genomföras av kommissionen genom indirekt centraliserad förvaltning i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

På begäran av en medlemsstat kommer anslagen till vissa operativa program att justeras ned så att åtagandebemyndiganden kan göras tillgängliga inom medlemsstatens medelstilldelning. Anslagen kommer att överföras till en särskild budgetrubrik för genomförande av åtgärden. När åtgärden är slutförd och beloppen för finansiering av riskdelningsinstrumenten inte längre behövs, kommer de att återföras som inkomster som avsatts för särskilda ändamål till de budgetrubriker som tillhandahöll den ursprungliga finansieringen eller motsvarande budgetrubriker som används för finansiering av de operativa programmen.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Regler om övervakning och rapportering, förvaltning och kontroll

EIB:s finansieringstransaktioner kommer att förvaltas av EIB i enlighet med EIB:s egna regler och förfaranden, inklusive lämpliga revisions-, kontroll- och övervakningsåtgärder. I enlighet med EIB:s stadga är EIB:s revisionskommitté, med stöd av externa revisorer, ansvarig för kontrollen av att EIB:s finansieringstransaktioner och konton är korrekta. EIB:s räkenskaper godkänns årligen av bankens råd.

Dessutom godkänner EIB:s styrelse, där kommissionen företräds av en ledamot och en suppleant, varje finansieringstransaktion som genomförs av EIB och övervakar att EIB förvaltas i enlighet med dess stadga och med de allmänna riktlinjer som fastställs av bankens råd.

I den befintliga trepartsöverenskommelsen mellan kommissionen, revisionsrätten och EIB från oktober 2003, som 2007 förlängdes i fyra år, anges regler för hur revisionsrätten ska revidera EIB:s finansieringstransaktioner med EU-garanti. EIB ska förse kommissionen med statistiska och ekonomiska uppgifter och redovisningsuppgifter om var och en av EIB:s finansieringstransaktioner enligt vad som krävs för att fullgöra kommissionens rapporteringsåligganden eller uppmaningar från revisionsrätten. EIB ska också lämna en revisionsberättelse om utestående belopp i sina finansieringstransaktioner.

Kommissionens övervakning enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska omfatta regelbundna rapporter om läget när det gäller genomförande av initiativet i ekonomiskt hänseende.

När andra finansinstitut deltar i riskdelningsinstrumentet ska deras interna regler och förfaranden, eller de avtal de ingått med kommissionen, avseende förvaltning, rapportering och kontroll gälla i tillämpliga delar.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsbedömning

Detta förslag har utarbetats på begäran av kommissionsordförandens kansli.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdomar som dragits av liknande åtgärder)

Ej tillämpligt.

6.2.3. Bestämmelser om och tidsintervall för framtida utvärderingar

Ej tillämpligt.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

EIB har huvudansvaret för antagandet av bestämmelser om bedrägeribekämpning, särskilt genom att tillämpa EIB:s politik om att förebygga och avskräcka korruption, bedrägeri, maskopi, tvång, penningtvätt och terrorismfinansiering i Europeiska investeringsbankens verksamhet, som antogs i april 2008.

EIB:s regler och förfaranden innehåller bland de detaljerade bestämmelserna om kampen mot bedrägeri och korruption bestämmelser om Olafs behörighet att genomföra interna utredningar. I juli 2004 godkände EIB:s råd ett beslut om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda (XX 01 01) | A*/AD | – | – | – | – | – | – |

B*, C*/AST | – | – | – | – | – | – |

Personal som finansieras genom art. XX 01 02 | – | – | – | – | – | – |

Övrig personal som finansieras genom art. XX 01 04/05 | – | – | – | – | – | – |

TOTALT | – | – | – | – | – | – |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

Ej tillämpligt.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

(Vid olika rekryteringsalternativ ange antalet tjänster för vart och ett av dem.)

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

( Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | – | – | – | – | – | – | – |

– internt | – | – | – | – | – | – | – |

– externt | – | – | – | – | – | – | – |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | – | – | – | – | – | – | – |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | – | – | – | – | – | – |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) (ange budgetrubrik) | – | – | – | – | – | – |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | – | – | – | – | – | – |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

I tillämpliga fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1

Ej tillämpligt

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02

I tillämpliga fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1

Ej tillämpligt

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | – | – | – | – | – | – | – |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | – | – | – | – | – | – | – |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten | – | – | – | – | – | – | – |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd | – | – | – | – | – | – | – |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem | – | – | – | – | – | – | – |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) | – | – | – | – | – | – | – |

3 Övriga utgifter av administrativ art (med hänvisning till budgetrubrik) | – | – | – | – | – | – | – |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | – | – | – | – | – | – | – |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

ej tillämpligt

[1] EUT L, , s.

[2] EUT L, , s.

[3] EUT L 118, 12.5.2010, s. 1.

[4] EUT L 30, 4.2.2011, s. 34.

[5] EUT L 159, 17.6.2011, s. 88.

[6] EGT L 53, 23.2.2002, s. 1.

[7] EUT L 37, 6.2.2009, s. 5.

[8] EUT L 79, 25.3.2009, s. 39.

[9] EUT L 150, 13.6.2009, s. 8.

[10] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[11] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[12] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[13] Utgifter som omfattas av andra artiklar i kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[14] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[15] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än sex år.