{SEC(2011)1130 final}

{SEC(2011)1131 final}

Motivering

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

· Allmän bakgrund

Samhällena i Europa står inför många utmaningar, bland annat den ökade globala konkurrensen, den snabba tekniska utvecklingen, den demografiska utvecklingen och klimatförändringen. Den senaste tidens ekonomiska och finansiella kris, vars följder drabbat alla medlemsstater och regioner i Europeiska unionen, har skärpt läget ytterligare. När det gäller sysselsättning och socialpolitik står unionen inför komplexa problem som

– hög arbetslöshet, särskilt bland lågutbildade, ungdomar, äldre arbetstagare, invandrare och personer med funktionsnedsättning,

– en alltmer fragmenterad arbetsmarknad där de allt flexiblare arbetsmönstren och andra utmaningar påverkar anställningstrygghet och arbetsvillkor,

– krympande arbetskraft och ett ökat tryck på de sociala trygghetssystemen till följd av demografiska förändringar,

– svårigheter att förena arbetsliv och familjeansvar och att få en hållbar balans mellan arbete och fritid, vilket hindrar den personliga utvecklingen och familjebildningen,

– oacceptabelt många människor som lever under fattigdomsgränsen och är socialt utestängda.

Krisen visade också att det finns nära kopplingar och spridningseffekter mellan de 27 EU-ländernas ekonomier, särskilt i euroområdet, och att reformer eller bristen på reformer i ett land påverkar de ekonomiska resultaten i övriga länder. Därför är samordnade åtgärder på unionsnivå mer effektiva för att klara utmaningarna än enskilda insatser från enskilda medlemsstater. För att reformer ska vara kostnadseffektiva måste de dessutom så långt som möjligt bygga på fakta. Genom att beslutsfattare och andra aktörer engagerar sig i en kollektiv inlärningsprocess och utvecklar och prövar nya strategier bör Europa 2020-strategin bli mer accepterad och väcka ett större ansvar och ett mer helhjärtat engagemang. Social innovation, framför allt nyskapande sociala projekt, kan vara ett kraftfullt verktyg vid utveckling av de reformer och politiska justeringar som behövs för att genomföra Europa 2020.

Utveckling och spridning av en strategi för social innovation i större skala i unionen hämmas dock av flera faktorer, bland annat

– otillräcklig kunskap om behoven och kapaciteten hos organisationer inom det civila samhället, sociala företag, sociala entreprenörer och organisationer inom den offentliga sektorn,

– splittrade insatser och resurser, brist på öppenhet och synlighet, begränsat ekonomiskt stöd och otillräckliga tekniska färdigheter av det slag som kan hjälpa organisationer att utveckla och genomföra sociala innovationer,

– lågt engagemang från medborgare och företag,

– otillräcklig spridning och begränsad omsättning av god praxis i större skala,

– bristfälliga metoder för utvärdering av konsekvenserna av åtgärder och politik.

Socioekonomiska problem är främst en angelägenhet för medlemsstaterna och regionerna, och besluten ska fattas närmast medborgarna. Däremot har unionen en viktig roll när det gäller att föra upp behovet av särskilda reformer på dagordningen, kartlägga hinder för förändring och sätt att komma förbi dem, se till att befintliga regler på unionsnivå följs, främja utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande och stödja social innovation och sameuropeiska strategier.

· Motivering till förslaget

Det europeiska programmet för social förändring och social innovation bygger på tre befintliga instrument:

– Progressprogrammet, som inrättades genom beslut nr 1672/2006/EG.

– Eures.

– Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet, som inrättades genom beslut nr 283/2010/EU.

Programmet Progress

Inom gränserna för Europeiska unionens behörighet syftar dess sysselsättnings- och socialpolitik i första hand till att garantera gemensamma åtgärder och effektiv politisk samordning mellan medlemsstaterna. Ramarna för detta ges i fördraget (EU-fördraget), där två huvudtyper av åtgärder beskrivs, nämligen samordning (antagande av åtgärder som är avsedda att främja samarbete mellan medlemsstater) och lagstiftning (antagande av minimikrav genom direktiv).

Tidigare erfarenheter av att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom sysselsättnings- och socialpolitik pekar på ett antal faktorer som har betydelse för hur effektiva de samordnade politiska åtgärderna blir. Bland annat krävs en enhetlig begreppsbildning kring centrala faktorer och deras inbördes förhållande (t.ex. att förklara fattigdom bland förvärvsarbetande eller att lösa problemet med bristande jämlikhet när det gäller hälsa), gemensam terminologi och gemensamma mått som möjliggör övervakning och riktmärkning, jämförbara data och konvergens eller synergier mellan många olika aktörers mål, värderingar och intressen.

Sedan starten har Progressprogrammet bidragit till effektiva politiska åtgärder. På grund av den förstärkta politiska ram som den nya Europa 2020-strategin ger finns det ännu större behov av en evidensbaserad politisk beslutsprocess, så att unionens politik och lagstiftning svarar mot de socioekonomiska utmaningarna. Efterföljaren till Progressprogrammet kommer att göra det lättare för kommissionen att genomföra sina uppgifter:

– Informationssökning och insamling av beslutsunderlag för relevant politisk utveckling.

– Övervakning och rapportering av medlemsstaternas framsteg i förhållande till unionens gemensamma prioriteringar och mål.

– Säkerställande av en effektiv och enhetlig tillämpning av unionens lagstiftning.

– Modernisering av unionens lagstiftning om arbetsvillkor i linje med principerna för smart lagstiftning.

Eures

Fri rörlighet för arbetstagare, en av de fyra friheterna enligt fördraget, bidrar till ekonomisk utveckling och social sammanhållning i unionen. Det finns dock ett antal hinder för den geografiska rörligheten i unionen, från rättsliga och administrativa hinder, boendekostnader, pensionsöverföring och språkliga hinder till bristande öppenhet när det gäller information om lediga platser och stöd till åtgärder för att matcha arbetssökande och erbjudanden om arbete. Syftet med Eures är att göra arbetsmarknaden öppnare genom att göra lediga platser tillgängliga via Eures portal för rörlighet i arbetslivet samt att ge stöd för information, rådgivning och vägledning på nationell och gränsöverskridande nivå.

Samtidigt har de offentliga arbetsförmedlingarna fått en ny roll på grund av den senaste ekonomiska krisen och behovet av fler specialanpassade tjänster. De offentliga arbetsförmedlingarna bör erbjuda livslångt lärande och ett brett urval av tjänster (t.ex. kompetensbedömning, utbildning, yrkesvägledning, jobbmatchning och klientrådgivning) samt tillgodose behoven hos dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Dessutom bör Eures främja nya samarbetsmetoder med privata arbetsförmedlingar.

Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter

En väg till arbete för arbetslösa är att bli egenföretagare. Om Europa 2020-målen ska kunna uppnås är det viktigt att skapa arbetstillfällen genom att nya företag skapas och konsolideras: ett betydande antal nya arbetstillfällen i unionen skapas i nystartade företag, varav nästan 85 procent i mikroföretag, trots att unionen är långt ifrån att utnyttja sin fulla potential. Ett av de största hindren för nyföretagande är bristande tillgång till finansiering, särskilt mikrokrediter. Situationen har dessutom försämrats genom den ekonomiska krisen. Mikrofinansieringssektorn i Europa är ännu inte mogen. För att kunna växa skulle unionens mikrofinansinstitut behöva bygga upp och förvalta lämpliga finansieringsmodeller. Därför finns det ett uppenbart behov av att stärka institutionell kapacitetsuppbyggnad (särskilt för mikrofinansinstitut utanför banksektorn) för att täcka startkostnader och finansiering av utlåning till högriskmålgrupper.

Europeiska unionens program för social förändring och social innovation syftar till att öka konsekvensen i EU:s åtgärder inom sysselsättning och socialpolitik genom att samla och bygga vidare på genomförandet av programmen Progress, Eures och instrumentet för mikrokrediter inom Progress. Programmet ger också en möjlighet att förenkla genomförandet genom gemensamma bestämmelser om bland annat allmänna mål, typer av åtgärder och rationalisering av rapporteringen och utvärderingen. Samtidigt innehåller programmet ett begränsat antal specifika bestämmelser för de tre programdelarna (Progress, Eures samt Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap) för att beakta de rättsliga kraven (däribland kommittébestämmelser som bara gäller programdelen Progress, bestämmelser om geografisk räckvidd och specifika krav på rapportering och utvärdering för programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap).

· Syftet med förslaget

Programmet har följande allmänna mål: 

a)      Stärka egenansvaret för unionens mål inom sysselsättning, sociala villkor och arbetsvillkor, både bland de viktigaste beslutsfattarna på unionsnivå och nationell nivå och bland andra berörda parter, för att få till stånd konkreta och samordnade åtgärder både på unionsnivå och på medlemsstatsnivå.

b)      Stödja utveckling av tillräckliga, tillgängliga och effektiva sociala trygghetssystemen och arbetsmarknader och underlätta politiska reformer genom att främja goda styrelseformer, ömsesidigt lärande och social innovation.

c)      Modernisera unionslagstiftningen i linje med principen om smart lagstiftning och se till att unionslagstiftningen om arbetsvillkor tillämpas på ett effektivt sätt.

d)      Främja arbetstagarnas geografiska rörlighet och göra det lättare att hitta arbete genom att se till att unionens arbetsmarknader utvecklas så de blir öppna och tillgängliga för alla.

e)      Främja sysselsättning och social inkludering genom att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för utsatta grupper och mikroföretag och genom öka de sociala företagens tillgång till finansiering.

De delar i programmet Progress som gäller jämställdhet och icke-diskriminering kommer att införlivas med nya instrument inom området rättvisa. Europeiska unionens program för social förändring och social innovation främjar ändå jämställdhet och icke-diskriminering i samband med arbetet med att nå programmålen.

2.           RESULTATET AV SAMRÅDET MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

· Samråd med berörda parter

Som en del av översynen av det nuvarande Progressprogrammet anordnade kommissionen ett samråd i två steg:

1. En arbetsgrupp bestående av företrädare för programmets viktigaste aktörer inrättades med uppgiften att ge kommissionen rekommendationer för det framtida instrumentets utformning, mål, genomförande och finansiering.

2. Ett offentligt samråd på Internet om ett instrument som kunde fungera som efterföljare till Progressprogrammet genomfördes mellan den 4 april och den 27 maj 2011.

Under 2011 höll Eures arbetsgrupp och cheferna för de offentliga arbetsförmedlingarna särskilda diskussioner om framtiden för Eures.

När det gäller mikrokrediter samlade kommissionen in synpunkter från nätverket EMN (European Microfinance Network), som företräder unionens sektor för mikrofinansiering, förvaltningsmyndigheterna för Europeiska socialfonden och Europeiska investeringsfonden (som genomför instrumentet för mikrokrediter inom Progress på kommissionens vägnar) och Europeiska investeringsbanken. Dessutom har hänsyn tagits till resultaten från två seminarier som anordnades av kommissionens avdelningar om stöd till mikrofinansiering och socialt entreprenörskap.

· Konsekvensanalys

En sammansatt konsekvensanalys har gjorts av de finansieringsinstrument som generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering ansvarar för, bland annat Europeiska socialfonden, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Progress, Eures och instrumentet för mikrokrediter inom Progress[1]. Konsekvensanalysen behandlade tre alternativ:

– Alternativ 1: Ingen policyförändring: enligt detta alternativ skulle Progressprogrammet, Eures och Progressinstrumentet för mikrokrediter finnas kvar som skilda instrument som verkar parallellt med Europeiska socialfonden.

– Alternativ 2: Ett nytt integrerat program för social förändring och social innovation: det nya programmet utgörs av tre separata men komplementära delar: Progress, Eures samt Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap.

– Alternativ 3: Ett enda instrument för sysselsättning och sociala frågor: ett sådant instrument skulle ha en delad förvaltningsdel (Europeiska socialfonden) och en del för direktförvaltning.

Slutsatsen av konsekvensanalysen var att alternativ 2 är att föredra eftersom det skulle leda till de flesta fördelarna i form av effektivitetsvinster, kritisk massa, samstämmighet och effektivitet, samtidigt som politiska och institutionella risker kan undvikas.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

· Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 46 d, artikel 149, artikel 153.2 a och artikel 175 tredje stycket i fördraget.

· Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Eftersom målen för det föreslagna programmet för social förändring och social innovation inte kan nås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna får unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

De finansiella anslagen för genomförandet av programmet under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 ska uppgå till 958,19 miljoner euro (i nuvarande priser).

2011/0270 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 46 d, artikel 149, artikel 153.2 a och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) I linje med kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[4], som rekommenderar att unionens finansieringsinstrument ska rationaliseras och förenklas och att deras fokus på mervärde för unionen, effekter och resultat ska stärkas, inrättas genom denna förordning Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (nedan kallat programmet) för att fortsätta och utveckla den verksamhet som bedrivs på grundval av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress[5], Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen[6], kommissionens beslut 2003/8/EG av den 23 december 2002 om tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 1612/68 med avseende på förmedling av lediga platser och platsansökningar[7] och Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet[8] (nedan kallat instrumentet).

(2) Den 17 juni 2010 godkände Europeiska rådet kommissionens förslag till Europa 2020-strategin som handlar om sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin omfattar fem överordnade mål (inklusive tre om sysselsättning, kampen mot fattigdom och social utestängning respektive utbildning) och sju flaggskeppsinitiativ och utgör därmed en sammanhängande politisk ram för det kommande årtiondet. Europeiska rådet förespråkade full mobilisering av passande EU-instrument och EU-politik för att bidra till att de gemensamma målen uppnås och uppmanade medlemsstaterna att utöka de samordnade åtgärderna.

(3) I enlighet med artikel 148.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt antog rådet riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik den 21 oktober 2010. Dessa utgör tillsammans med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i medlemsstaterna och unionen som antogs i enlighet med artikel 121 i fördraget de integrerade riktlinjerna för Europa 2020. Programmet bör bidra till tillämpningen av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020, särskilt riktlinjerna 7, 8 och 10, och stödja genomförandet av flaggskeppsinitiativen, med särskilt fokus på Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning, En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen och Unga på väg.

(4) Såväl den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning och EU:s flaggskeppsinitiativ för innovation framhåller social innovation som ett kraftfullt verktyg för att hantera dels de samhälleliga utmaningar som följer av en åldrande befolkning, fattigdom, arbetslöshet, nya arbetsmönster och livsstilar, dels medborgarnas förväntningar när det gäller social rättvisa, utbildning och hälso- och sjukvård. Programmet bör stödja åtgärder för att stimulera social innovation på de politikområden som ingår i dess tillämpningsområde och inom alla sektorer: den offentliga, den privata och den tredje sektorn, samtidigt som hänsyn tas till de regionala och lokala myndigheternas roll. I synnerhet bör programmet bidra till att identifiera, bedöma och främja nyskapande lösningar och praxis genom sociala projekt, så att man bättre kan stödja medlemsstaterna i samband med deras reformer av arbetsmarknaderna och socialpolitiken. Programmet bör också fungera som en katalysator för gränsöverskridande partnerskap och nätverk mellan aktörer inom den offentliga, den privata och den tredje sektorn. Dessutom bör programmet uppmuntra aktörerna att delta i utformning och genomförande av nya strategier för att ta itu med akuta sociala behov och utmaningar.

(5) I linje med Europa 2020-strategin bör programmet ha en sammanhängande strategi för att främja sysselsättning och bekämpa fattigdom och social utestängning. Genomförandet bör rationaliseras och förenklas, särskilt genom en uppsättning gemensamma regler om bland annat allmänna mål, typer av åtgärder samt rutiner för övervakning och utvärdering. Programmet bör också inriktas på stora projekt med ett tydligt mervärde för EU, så att man kan uppnå en kritisk massa och minska den administrativa bördan på både stödmottagarna och kommissionen. Dessutom bör man i högre grad använda förenklade kostnadsalternativ (enhetsbelopp och finansiering med schablonsatser), särskilt vid genomförandet av rörlighetsprogram. Programmet bör vara en gemensam plattform för de instanser som tillhandahåller mikrokrediter, och kan finansiera mikrokrediter, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd. Slutligen bör programmet ge budgetflexibilitet genom inrättandet av en reserv som kan fördelas årligen efter de politiska prioriteringarna.

(6) Unionen bör skaffa sig ett tillförlitligt analytiskt underlag för utformning av sysselsättnings- och socialpolitiken. En sådan evidensbas kan tillföra mervärde till nationella insatser genom att den dels ger en unionsdimension, dels möjliggör jämförelser vid datainsamling och utveckling av statistiska verktyg och metoder och av gemensamma indikatorer. Målet är att skapa en heltäckande bild av situationen när det gäller sysselsättning, social trygghet och arbetsvillkor i hela unionen och skapa förutsättningar för en högkvalitativ utvärdering av politikens och programmens effektivitet och ändamålsenlighet.

(7) Unionen har unika förutsättningar att erbjuda en övergripande plattform för utbyte om politiska riktlinjer i unionen och ömsesidigt utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna inom sysselsättningspolitik och socialpolitik. Kunskaper om politik som tillämpas i andra länder och politikens resultat ger beslutsfattare fler alternativ, stimulerar till utveckling av ny politik och uppmuntrar till nationella reformer.

(8) En central del av unionens socialpolitik är att se till att det finns miniminormer och att arbetsvillkoren i unionen stadigt förbättras. I linje med principerna för smart lagstiftning har unionen en viktig roll, såväl när det gäller att se till att lagstiftningen anpassas till nya arbetsmönster och nya och framväxande risker för säkerhet och hälsa som när det gäller finansiering av åtgärder för att förbättra efterlevnaden av unionens bestämmelser om skydd av arbetstagarnas rättigheter.

(9) Det civila samhällets organisationer på olika nivåer kan spela en viktig roll för att programmets mål ska uppnås, genom att de deltar i beslutsprocessen och bidrar till sociala innovationer.

(10) Unionen strävar efter att stärka globaliseringens sociala dimension genom att främja goda arbetsvillkor och arbetsnormer på internationell nivå, antingen direkt mot tredjeländer eller indirekt genom samarbete med internationella organisationer. Följaktligen behöver lämpliga kontakter utvecklas med tredjeländer som inte deltar i programmet, för att bidra till att uppnå programmålen och samtidigt ta hänsyn till eventuella avtal mellan sådana länder och unionen som kan vara relevanta. Därför kan företrädare för dessa tredjeländer behöva delta i evenemang av ömsesidigt intresse (t.ex. konferenser, workshops och seminarier) som äger rum i de länder som deltar i programmet. Dessutom bör samarbete utvecklas med de berörda internationella organisationerna, särskilt Internationella arbetsorganisationen (ILO), Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att programmet ska genomföras med hänsyn till dessa organisationers uppgifter.

(11) I enlighet med artiklarna 45 och 46 i fördraget fastställs i förordning (EU) nr 492/2011 bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare genom ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. Eures bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande geografiska rörlighet, öka insynen på arbetsmarknaden och förmedlingen av lediga platser och platsansökningar samt stödja verksamhet inom rekrytering, rådgivning och vägledning på nationell och gränsöverskridande nivå och därigenom bidra till målen i Europa 2020-strategin.

(12) Eures tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta utveckling och stöd av riktade program för rörlighet på unionsnivå med sikte på att tillsätta lediga platser på områden där brister på arbetsmarknaden har konstaterats. I enlighet med artikel 47 i fördraget bör programmet underlätta rörligheten bland unga arbetstagare.

(13) Enlig Europa 2020-strategin, särskilt riktlinje 7, är egenföretagande och entreprenörskap avgörande i strävan att skapa en smart och hållbar tillväxt för alla[9].

(14) Svårighet att få tillgång till krediter är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Unionen och medlemsstaterna måste göra större ansträngningar för att öka tillgången till mikrofinansiering och tillgodose efterfrågan från dem som behöver finansieringen mest, särskilt arbetslösa och utsatta människor som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag, även som egenföretagare, men som har svårt att få finansiering. Som ett första steg inrättade Europaparlamentet och rådet 2010 instrumentet för mikrokrediter.

(15) Om mikrokrediter ska bli mer tillgängliga på unionens unga mikrofinansmarknad måste den institutionella kapaciteten hos de instanser som tillhandahåller mikrokrediter ökas, särskilt hos mikrofinansinstitut utanför banksektorn, i enlighet med kommissionens meddelande Ett europeiskt initiativ för mikrokrediter för att främja tillväxt och sysselsättning[10].

(16) Sociala företag är en hörnsten i EU:s pluralistiska sociala marknadsekonomi. De kan fungera som drivkraft för sociala förändringar genom att erbjuda innovativa lösningar och kan därför ge ett värdefullt bidrag till Europa 2020-strategins mål. Programmet bör förbättra de sociala företagens tillgång till finansiering och därigenom bidra till kommissionens initiativ för socialt företagande[11].

(17) För att utnyttja den erfarenhet som finns inom internationella finansinstitut, särskilt Europeiska investeringsbanksgruppen, bör åtgärder som rör mikrofinansiering och socialt entreprenörskap genomföras indirekt av kommissionen genom att budgetgenomförande åtgärder delegeras till finansinstituten i enlighet med budgetförordningen. Genom att använda unionens resurser kan hävstångseffekten från internationella finansinstitut och andra investerare utnyttjas mer effektivt. Dessutom samordnas strategierna bättre, vilket förbättrar tillgången till finansiering för mikroföretag, även egenföretagare, och sociala företag. Unionens bidrag stödjer därmed det framväxande sociala entreprenörskapet och mikrofinansieringsmarknadens utveckling i unionen och uppmuntrar gränsöverskridande verksamhet.

(18) Enligt artiklarna 8 och 10 i fördraget bör programmet stödja integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering i all sin verksamhet. Programmet bör därför övervakas och utvärderas regelbundet för att det ska gå att bedöma hur jämställdhets- och diskrimineringsfrågor beaktas inom programmets verksamheter.

(19) Enligt artikel 9 i fördraget bör programmet se till att de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning har beaktats vid utformning och genomförande av unionens politik och verksamhet.

(20) För att skapa effektivitetsvinster i fråga om den information som ges till allmänheten och förstärkta synergieffekter mellan de olika informationsinsatser som görs på kommissionens initiativ ska de medel som anslås för information och kommunikation inom ramen för denna förordning också bidra till att förmedla information om Europeiska unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till de allmänna målen i denna förordning.

(21) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför med tanke på deras omfattning och konsekvenser lättare kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(22) I denna förordning fastställs för programmets hela löptid ett totalt belopp som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den {…} mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(23) Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder över hela utgiftscykeln, inbegripet att förebygga, avslöja och utreda oegentligheter, indriva belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i förekommande fall, besluta om påföljder.

(24) Genomförandebefogenheterna bör delegeras till kommissionen för att säkerställa enhetliga villkor för genomförande av åtgärder inom ramen för programdelarna Eures och Mikrokrediter och socialt entreprenörskap.

(25) De genomförandebefogenheter avseende åtgärder som genomförs inom programdelen Progress bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[12].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Gemensamma bestämmelser

Artikel 1 Syfte

1. Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (nedan kallat programmet) vars syfte är att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin, dess övergripande mål och integrerade riktlinjer genom att ge ekonomiskt stöd för Europeiska unionens mål när det gäller att främja en hög sysselsättning, garantera ett fullgott socialt skydd, bekämpa social utestängning och fattigdom samt förbättra arbetsvillkoren.

2. Programmet ska pågå från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)           socialt företag: ett företag som i första hand strävar efter sociala mål snarare än vinst till ägare och intressenter. Det är verksamt på marknaden och producerar varor och tjänster på ett affärsmässigt och innovativt sätt och använder sitt överskott främst för att uppnå sociala mål. Det sociala företaget drivs på ett ansvarsfullt och öppet sätt, särskilt genom att involvera anställda, kunder och intressenter som påverkas av dess affärsverksamhet.

b)           mikrokredit: ett lån på upp till 25 000 euro.

c)           mikroföretag: ett företag som sysselsätter färre än tio personer, däribland egenföretagare, och vars årliga omsättning och/eller årliga balansräkning inte överstiger 2 miljoner euro, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag[13].

d)           mikrofinansiering: garantier, motgarantier, mikrokrediter, eget kapital och därmed likställt kapital till personer och mikroföretag.

Artikel 3 Programmets struktur

1. Programmet ska bestå av följande tre komplementära delar:

a)           Progress, som dels ska stödja utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor, dels ska främja evidensbaserat beslutsfattande och innovation, i partnerskap med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och andra berörda parter.

b)           Eures, som ska stödja verksamhet som utförs av Euresnätverket, dvs. de särskilda förmedlingar som EES-länderna och Schweiz utser, tillsammans med andra aktörer, för att utveckla utbyte och spridning av information och andra former av samarbete som underlättar arbetstagarnas geografiska rörlighet.

c)           Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap, som ska göra det lättare för entreprenörer, särskilt de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, och företag inom den sociala ekonomin att få finansiering.

2. De gemensamma bestämmelser som fastställs i artiklarna 1–14 ska tillämpas på de tre programdelar som anges i punkt 1 a, b och c, och dessutom ska särskilda bestämmelser tillämpas för de olika delarna.

Artikel 4 Programmets allmänna mål

1. Programmet ska ha följande allmänna mål:

a)      Stärka egenansvaret för unionens mål inom sysselsättning, sociala villkor och arbetsvillkor, både bland de viktigaste beslutsfattarna på unionsnivå och nationell nivå och bland andra berörda parter, för att få till stånd konkreta och samordnade åtgärder både på unionsnivå och medlemsstatsnivå.

b)      Stödja utveckling av tillräckliga, tillgängliga och effektiva sociala trygghetssystem och arbetsmarknader och underlätta politiska reformer genom att främja goda styrelseformer, ömsesidigt lärande och social innovation.

c)      Modernisera unionslagstiftningen i linje med principen om smart lagstiftning och se till att unionslagstiftningen om arbetsvillkor tillämpas på ett effektivt sätt.

d)      Främja arbetstagarnas geografiska rörlighet och göra det lättare att hitta arbete genom att se till att unionens arbetsmarknader utvecklas så de blir öppna och tillgängliga för alla.

e)      Främja sysselsättning och social inkludering genom att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för utsatta grupper och mikroföretag och genom att öka de sociala företagens tillgång till finansiering.

2. För att uppnå dessa mål ska programmet syfta till att

a)      främja jämställdhet mellan kvinnor och män och bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning,

b)      se till att de krav som är förknippade med främjande av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning har beaktats i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet.

Artikel 5 Budget

1. De finansiella anslagen för genomförandet av programmet under perioden från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 ska uppgå till 958,19 miljoner euro[14].

2. Följande vägledande procentandel ska tilldelas de programdelar som anges i artikel 3.1:

a)      60 % till programdelen Progress, varav minst 17 % ska användas för att främja nyskapande sociala projekt som en metod för prövning och utvärdering av innovativa lösningar med sikte på att omsätta dem i större skala.

b)      15 % till programdelen Eures.

c)      20 % till programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap.

Resterande 5 % ska fördelas på delarna på årsbasis i enlighet med de politiska prioriteringarna.

3. Kommissionen får utnyttja de anslag som avses i punkt 1 för att finansiera tekniskt och/eller administrativt stöd, särskilt när det gäller kontroll, utläggning av översättning, möten med experter samt informations- och kommunikationsverksamhet till ömsesidig nytta för kommissionen och stödmottagarna.

4. Årliga anslag ska godkännas av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetramen.

Artikel 6 Typer av åtgärder

Följande typer av åtgärder kan finansieras under programmet:

1. Analysverksamhet:

a)      Insamling av uppgifter och statistik samt utveckling av gemensamma metoder, klassificeringar, indikatorer och referensvärden.

b)      Undersökningar, studier, analyser och rapporter, bl.a. genom finansiering av nätverk av experter.

c)      Utvärderingar och konsekvensbedömningar.

d)      Övervakning och utvärdering av införlivande och tillämpning av unionslagstiftningen.

e)      Utarbetande och genomförande av nyskapande sociala projekt som en metod för prövning och utvärdering av innovativa lösningar med sikte på att omsätta dem i större skala.

f)       Spridning av resultaten av denna analysverksamhet.

2. Verksamhet för ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning:

a)      Utbyte och spridning av god praxis, innovativa tillvägagångssätt och erfarenheter, expertgranskningar, riktmärkning och ömsesidigt lärande på europeisk nivå.

b)      Evenemang inom ramen för ordförandeskapen, konferenser och seminarier.

c)      Utbildning för personer verksamma inom det rättsliga eller politiska området samt Eures-rådgivare.

d)      Utarbetande och publicering av vägledningar, rapporter och utbildningsmaterial.

e)      Informations- och kommunikationsverksamhet.

f)       Utveckling och underhåll av informations­system i syfte att utbyta och sprida information om unionens politik och lagstiftning samt om arbetsmarknaden.

3. Stöd till centrala aktörer i samband med följande:

a)      Driftskostnaderna för de centrala nätverk på unionsnivå vars verksamhet berör och bidrar till målen för programdelen Progress.

b)      Kapacitetsuppbyggnad hos nationella förvaltningar och särskilda förmedlingar som medlemsstaterna utsett att ansvara för att främja den geografiska rörligheten, samt kapacitetsuppbyggnad hos instanser som tillhandahåller mikrokrediter.

c)      Inrättande av arbetsgrupper med nationella tjänstemän som övervakar genomförandet av unionslagstiftningen.

d)      Nätverkande och samarbete mellan specialiserade organ och nationella, regionala och lokala myndigheter samt arbetsförmedlingar på europeisk nivå.

e)      Finansiering av observationscentrum på europeisk nivå.

f)       Utbyte av personal mellan nationella förvaltningar.

4. Åtgärder för att främja rörlighet för enskilda inom unionen, särskilt när det gäller utveckling av en flerspråkig digital plattform för förmedling av lediga platser och platsansökningar, samt riktade program för rörlighet för att tillsätta lediga platser på arbetsmarknaden på områden där brister har identifierats och/eller för att hjälpa vissa grupper av arbetstagare, såsom ungdomar.

5. Stöd till mikrofinansiering och sociala företag, särskilt genom de finansieringsinstrument som föreskrivs i del I avdelning VIII i förordning XXX/2012 om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (den nya budgetförordningen) och genom bidrag.

Artikel 7 Gemensamma åtgärder

Åtgärder som är stödberättigande enligt programmet kan komma att genomföras gemensamt med andra unionsinstrument, förutsatt att sådana åtgärder uppfyller målen för såväl programmet som för de andra instrument som berörs.

Artikel 8 Samstämmighet och komplementaritet

1. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna se till att verksamhet som utförs inom ramen för programmet överensstämmer med och kompletterar andra av unionens åtgärder, särskilt inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) och på områden som social dialog, rättvisa och grundläggande rättigheter, utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor, forskning och innovation, entreprenörskap, hälsa, utvidgning och externa relationer samt den allmänna ekonomiska politiken.

2. Den verksamhet som stöds genom programmet ska vara förenlig med både unionens lagstiftning och med nationell lagstiftning, även reglerna för statligt stöd.

Artikel 9 Samarbete med kommittéer

Kommissionen ska upprätta alla förbindelser som behövs med kommittéer som behandlar politikområden, instrument och åtgärder av betydelse för programmet för att se till att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om framstegen i programmets genomförande.

Artikel 10 Information och spridning av resultat

1. Resultaten av de åtgärder som genomförts inom programmet ska presenteras och spridas på lämpligt sätt så att deras genomslag, hållbarhet och mervärde för unionen maximeras.

2. Informationsinsatserna ska bidra till att sprida informationen om Europeiska unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till de allmänna målen i denna förordning.

Artikel 11 Finansiella bestämmelser

1. Kommissionen ska förvalta programmet i enlighet med förordning XXX/2012 om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (den nya budgetförordningen, nedan kallad budgetförordningen)[15].

2. Enhetsbelopp, skalor av enhetskostnader och finansiering till en schablonsats får användas för stöd till programdeltagare, särskilt när det gäller de åtgärder för rörlighet som avses i artikel 6.4.

Artikel 12 Skydd av unionens ekonomiska intressen

1. När åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning genomförs ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och, där oegentligheter uppdagats, återkrävande av belopp som betalats ut på felaktiga grunder och, i förekommande fall, med effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med artikel 325 i fördraget, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[16] och budgetförordningen.

2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska på grundval av handlingar och på plats ha rätt att granska alla bidragsmottagare, uppdragstagare, underleverantörer och tredje parter som har tagit emot medel från unionen. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på plats hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering i enlighet med de förfaranden som anges i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[17] för att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller all annan olaglig verksamhet i samband med bidragsavtal, beslut om bidrag eller avtal som gäller finansiering från unionen.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska beslut, överenskommelser och avtal som följer av genomförandet av denna förordning uttryckligen ange att kommissionen, inklusive Olaf och revisionsrätten, har rätt att genomföra sådana revisioner, kontroller och inspektioner på plats.

Artikel 13 Övervakning

Som underlag för regelbunden övervakning av programmet och för att göra de eventuella anpassningar som krävs på grund av prioriteringarna i fråga om politik och finansiering ska kommissionen vartannat år utarbeta övervakningsrapporter som överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter ska omfatta programmets resultat och i vilken omfattning jämställdhets- och diskrimineringsfrågor, inbegripet tillgänglighetsfrågor, har beaktats i programverksamheten.

Artikel 14 Utvärdering

1. En halvtidsutvärdering av programmet ska göras i slutet av 2017 för att mäta framstegen i förhållande till de uppsatta målen, avgöra huruvida resurserna har använts effektivt och bedöma programmets mervärde för unionen.

2. Senast två år efter programperiodens slut ska kommissionen göra en efterhandsutvärdering för att mäta programmets effekter och mervärde för unionen och lämna en rapport om denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Avdelning II Särskilda bestämmelser

Kapitel I Programdelen Progress

Artikel 15 Specifika mål

Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Progress ha följande specifika mål:

a)      Utveckla och sprida resultat av jämförande analyser av hög kvalitet för att se till att unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor bygger på välgrundade fakta och är relevanta för behoven, problemen och förutsättningarna i de enskilda medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna.

b)      Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande och dialog om unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor på unionsnivå, nationell och internationell nivå för att hjälpa medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna att utveckla sin politik och genomföra unionslagstiftningen.

c)      Tillhandahålla ekonomiskt stöd för beslutsfattare så att de kan testa sociala och arbetsmarknadspolitiska reformer, bygga upp de viktigaste aktörernas kapacitet att utforma och genomföra nyskapande sociala projekt och göra relevant kunskap och expertis tillgänglig.

d)      Ge unionens och medlemsstaternas organisationer bidrag för att utveckla, främja och stödja genomförandet av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor.

Artikel 16 Deltagande

1. Programdelen Progress ska vara öppen för deltagande från följande länder:

a)      Medlemsstaterna.

b)      Efta- och EES-länderna, i enlighet med EES-avtalet.

c)      Kandidatländerna samt potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principerna och allmänna villkoren i de ramavtal som ingåtts med dessa länder för deras deltagande i unionens program.

2. Programdelen Progress ska vara öppen för alla offentliga och/eller privata organ, aktörer och institutioner, särskilt

a)      nationella, regionala och lokala myndigheter,

b)      arbetsförmedlingar,

c)      specialiserade organ som föreskrivs i unionsrätten,

d)      arbetsmarknadens parter,

e)      icke-statliga organisationer, särskilt sådana som är organiserade på unionsnivå,

f)       institut för högre utbildning och forskningsinstitut,

g)      experter på utvärdering och konsekvensanalys,

h)      nationella statistikmyndigheter,

i)       medierna.

3. Kommissionen får samarbeta med internationella organisationer, särskilt Europarådet, OECD, ILO och Världsbanken.

4. Kommissionen får samarbeta med tredjeländer som inte deltar i programmet. Företrädare för dessa tredjeländer får delta i evenemang av ömsesidigt intresse (t.ex. konferenser, workshops och seminarier) som äger rum i de länder som deltar i programmet, och kostnaderna för deras deltagande får täckas av programmet.

Artikel 17 Kommissionens genomförandebefogenheter

1. Åtgärder som avser det följande och som är nödvändiga för genomförandet av programdelen Progress ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 18.3:

a)      De fleråriga arbetsplaner som fastställer prioriteringarna på medellång sikt för politik och finansiering.

b)      De årliga arbetsplanerna, inbegripet kriterierna för urval av stödmottagare efter anbudsinfordringar.

2. Alla andra åtgärder som är nödvändiga för att genomföra programdelen Progress ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 18.2.

Artikel 18 Kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 19 Övergångsåtgärder

Åtgärder som inleds före den 1 januari 2014 på grundval av beslut nr 1672/2006/EG (programdelarna 1, 2 och 3 enligt artikel 3 i det beslutet) ska fortsätta att omfattas av det beslutet. När det gäller dessa åtgärder ska den kommitté som avses i artikel 13 i det beslutet ersättas med den kommitté som föreskrivs i artikel 18 i den här förordningen.    

Kapitel II Programdelen Eures

Artikel 20 Specifika mål

Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Eures ha följande specifika mål:

a)      Se till att information om lediga platser, platsansökningar och all tillhörande information är tillgänglig för potentiella sökande och arbetsgivare, genom utbyte och spridning av sådan information på transnationell, interregional och gränsöverskridande nivå med hjälp av standardmetoder för interoperabilitet.

b)      Utveckla rekryterings- och arbetsförmedlingstjänster genom att utnyttja förmedlingen av lediga platser och platsansökningar på europeisk nivå; detta ska omfatta alla faser av arbetsförmedling, från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning, för att hjälpa den sökande att komma in på arbetsmarknaden; tjänsterna ska innefatta målinriktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser på arbetsmarknaden på områden där brister har identifierats och/eller för att hjälpa vissa grupper av arbetstagare, såsom ungdomar.

Artikel 21 Deltagande

1. Programdelen Eures ska vara öppen för deltagande från följande länder:

a)      Medlemsstaterna.

b)      Efta/EES-länderna i enlighet med EES-avtalet och med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer[18].

2. Programdelen Eures ska vara öppen för alla offentliga och privata organ, aktörer och institutioner som har utsetts av en medlemsstat eller kommissionen och uppfyller villkoren för deltagande i Euresnätverket enligt kommissionens beslut 2003/8/EG[19]. Sådana organ och organisationer ska särskilt inkludera

a)      nationella, regionala och lokala myndigheter,

b)      arbetsförmedlingar,

c)      arbetsmarknadens parter och andra berörda.

Kapitel III Programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap

Artikel 22 Specifika mål

Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ha följande specifika mål:

1.         Öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för

a)      personer som har förlorat eller riskerar att förlora sitt arbete eller som har svårigheter att komma in på eller tillbaka på arbetsmarknaden samt personer som hotas av social utestängning och utsatta personer som har svårt att få tillträde till den traditionella kreditmarknaden och som vill starta eller utveckla ett eget mikroföretag,

b)      mikroföretag, särskilt sådana som anställer personer som avses i led a.

2.         Bygga upp den institutionella kapaciteten hos instanser som tillhandahåller mikrokrediter.

3.         Stödja utvecklingen av sociala företag, särskilt genom att underlätta tillgången till finansiering.

Artikel 23 Deltagande

1. Deltagande i programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ska vara öppet för offentliga och privata organ på nationell, regional eller lokal nivå i de länder som anges i artikel 16.1 och som i dessa länder tillhandahåller

a)      mikrofinansiering till personer och mikroföretag,

b)      finansiering till sociala företag.

2. För att nå ut till de slutliga stödmottagarna och skapa konkurrenskraftiga och livskraftiga mikroföretag ska de offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ha ett nära samarbete med organisationer som företräder de slutliga mottagarna av mikrokrediter och med organisationer, särskilt de som stöds av Europeiska socialfonden, som tillhandahåller handledning och utbildningsprogram till sådana slutliga stödmottagare.

3. Offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ska tillämpa strikta normer i fråga om styrning, förvaltning och kundskydd i enlighet med den europeiska uppförandekoden för tillhandahållande av mikrokrediter och ska sträva efter att motverka att personer och företag blir överskuldsatta.

Artikel 24 Ekonomiskt stöd

Utom när det gäller gemensamma åtgärder ska de medel som anslagits för programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap täcka hela kostnaden för åtgärder som genomförs genom finansieringsinstrument, inklusive betalningsskyldigheter gentemot finansiella intermediärer, t.ex. förluster som härrör från garantier, förvaltningsarvoden för de internationella finansinstitut som förvaltar EU:s medel, liksom alla andra bidragsberättigande kostnader.

Artikel 25 Förvaltning

1. För att genomföra de instrument och bidrag som avses i artikel 6.5 får kommissionen sluta avtal med de enheter som förtecknas i artikel 55.1 b iii och iv i förordning XXX/2012 om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (den nya budgetförordningen 2012), särskilt med Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Dessa avtal ska innehålla detaljerade bestämmelser om genomförandet av de uppgifter som anförtros dessa finansinstitut, bland annat bestämmelser för att se till att åtgärderna kompletterar och är samordnade med unionens och medlemsstaternas befintliga finansieringsinstrument och för att fördela resurserna på ett balanserat sätt mellan medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna. Finansiella instrument som riskdelningsinstrument, egetkapitalinstrument och skuldebrev får tillhandahållas genom investeringar i ett för ändamålet avsett investeringsinstrument.

2. Avtal som avses i punkt 1 ska innehålla bestämmelser om en skyldighet för de internationella finansinstituten att återinvestera resurser och intäkter, inklusive utdelning och återbetalningar, i de åtgärder som avses i artikel 6.5 för en period på tio år från och med startdatum för programmet.

3. I enlighet med artikel 18.2 i [budgetförordningen] ska intäkter och utbetalningar som genereras av ett finansieringsinstrument tilldelas det finansieringsinstrumentet. För de finansieringsinstrument som redan inrättats under den föregående fleråriga budgetramen ska de intäkter och utbetalningar som genereras av insatser som inletts under den föregående perioden tilldelas den nuvarande periodens finansieringsinstrument.

4. När de avtal som slutits med de internationella finansinstituten löper ut, eller efter investeringsperioden för de specialiserade investeringsinstrumenten, ska vinster och skuldsaldo till unionen betalas till unionens allmänna budget.

5. De internationella finansinstituten och, där så är relevant, fondförvaltarna, ska sluta skriftliga avtal med de offentliga och privata organ som avses i artikel 23. Dessa avtal ska fastställa att offentliga och privata tjänsteleverantörer är skyldiga att använda de medel som tillhandahålls inom ramen för programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap i enlighet med de mål som anges i artikel 22, samt att de är skyldiga att lämna uppgifter för utarbetandet av de årliga rapporter som föreskrivs i artikel 26.

Artikel 26 Genomföranderapporter

1. De internationella finansinstituten och, i förekommande fall, fondförvaltarna ska överlämna årliga genomföranderapporter till kommissionen med uppgifter om vilka verksamheter som beviljats stöd, det ekonomiska genomförandet samt fördelningen av och tillgången till finansiering och investering per sektor och typ av stödmottagare, godkända eller avslagna ansökningar, kontrakt som slutits av berörda offentliga och privata aktörer samt finansierade åtgärder och resultat, inklusive sociala effekter, antalet nya arbetstillfällen och de stödmottagande företagens livskraftighet.

2. Uppgifterna i de årliga genomföranderapporterna ska inarbetas i de övervakningsrapporter som ska läggas fram vartannat år enligt artikel 13. Rapporteringen från denna övervakning ska omfatta de årsrapporter som föreskrivs i artikel 8.2 i beslut nr 283/2010/EU.

Artikel 27 Utvärdering

1. Den slutliga utvärdering som föreskrivs i artikel 14.2 ska omfatta den slutliga utvärderingen enligt artikel 9 i beslut nr 283/2010/EU.

2. Kommissionen ska göra en särskild slutlig utvärdering av programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap senast ett år efter det att avtalen med de internationella finansinstituten har löpt ut.

Artikel 28 Ändringar

Beslut nr 283/2010/EU ska ändras på följande sätt:

a)      I artikel 5 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Efter att mikrokreditinstrumentet har löpt ut ska skuldsaldot till unionen göras tillgängligt för stöd till mikrofinansiering och sociala företag i enlighet med förordning (EU) nr XX/201X.”

b)      I artikel 8 ska punkterna 3 och 4 utgå.

Artikel 29

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget/initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad påverkan på utgifter

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad påverkan på administrativa anslag

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[20]

Sysselsättningspolitiska instrument: Progress (04 04 01), Eures (04 03 04), Progressinstrumentet för mikrokrediter (04 04 15)

Framtida fleråriga budgetplanen: Rubrik 1 (Agendan för social utveckling)

1.3. Typ av förslag eller initiativ

þFörslaget/initiativet avser en ny åtgärd

¨ Förslaget/initiativet rör en ny åtgärd efter ett pilotprojekt/en förberedande åtgärd

¨ Förslaget/initiativet avser en utvidgning av en befintlig åtgärd

¨ Förslaget/initiativet avser en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Programmet är tänkt att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin, dess övergripande mål (i fråga om fattigdom, sysselsättning och utbildning) och integrerade riktlinjer (särskilt 7, 8 och 10) genom att ge ekonomiskt stöd till åtgärder som är i linje med Europeiska unionens mål att främja en hög sysselsättning, garantera ett fullgott socialt skydd, bekämpa social utestängning och fattigdom och förbättra arbetsvillkoren.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål:

1. Utveckla och sprida resultat av jämförande analyser av hög kvalitet för att se till att unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor bygger på välgrundade fakta och är relevanta för behoven, problemen och förutsättningarna i de enskilda medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna.

2. Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande och dialog om unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor på unionsnivå, nationell och internationell nivå för att hjälpa medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna att utveckla sin politik och genomföra unionslagstiftningen.

3. Tillhandahålla ekonomiskt stöd för beslutsfattare så att de kan testa sociala och arbetsmarknadspolitiska reformer, bygga upp de viktigaste aktörernas kapacitet att utforma och genomföra nyskapande sociala projekt och göra relevant kunskap och expertis tillgänglig.

4. Ge unionens och medlemsstaternas organisationer bidrag för att utveckla, främja och stödja genomförandet av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen (ABM) och budgeteringen (ABB):

04 04 01 och 04 01 04 10

Specifika mål:

1. Se till att information om lediga platser, platsansökningar och all tillhörande information är tillgänglig för potentiella sökande och arbetsgivare, genom utbyte och spridning av sådan information på transnationell, interregional och gränsöverskridande nivå med hjälp av standardmetoder för interoperabilitet

2. Utveckla rekryterings- och arbetsförmedlingstjänster genom att utnyttja förmedlingen av lediga platser och platsansökningar på europeisk nivå. Detta ska omfatta alla faser av arbetsförmedling, från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning, för att hjälpa den sökande att komma in på arbetsmarknaden. Tjänsterna ska innefatta målinriktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser på arbetsmarknaden på områden där brister har identifierats och/eller för att hjälpa vissa grupper av arbetstagare, såsom ungdomar.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen (ABM) och budgeteringen (ABB)

04 03 04 och 04 01 04 04

Specifika mål:

1.         Öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för

a)      personer som har förlorat eller riskerar att förlora sitt arbete eller som har svårigheter att komma in på eller tillbaka på arbetsmarknaden samt personer som hotas av social utestängning och utsatta personer som har svårt att få tillträde till den traditionella kreditmarknaden och som vill starta eller utveckla ett eget mikroföretag,

b)      mikroföretag, särskilt sådana som anställer personer som avses i led a.

2.         Bygga upp den institutionella kapaciteten hos instanser som tillhandahåller mikrokrediter.

3.         Stödja utvecklingen av sociala företag, särskilt genom att underlätta tillgången till finansiering.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen (ABM) och budgeteringen (ABB)

04 04 15 och 04 01 04 11

Verkan eller resultat som förväntas

Programmets slutliga mål är att skapa positiva förändringar i den socioekonomiska situationen, t.ex. högre sysselsättning, minskad fattigdom, ökad social inkludering och bättre arbetsvillkor. Insatserna ska bidra till Europa 2020-strategins mål om tillväxt för alla och tillhörande överordnade mål genom stöd med högt mervärde för nyckelåtgärderna i flaggskeppsinitiativen En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, Europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning och Unga på väg.

Programmet kommer i mycket begränsad omfattning att kunna påverka faktiska förändringar i den socioekonomiska situationen. Det efterföljande instrumentets viktigaste syfte och roll är snarare att stödja utveckling, samordning och genomförande av en modern, effektiv och innovativ sysselsättnings- och socialpolitik för unionen och sträva efter att uppfylla det ovannämnda slutmålet genom

– stöd till unionens politiska process på lagstiftningsområdet, i linje med principen om smart lagstiftning och starkare politisk samordning och ekonomisk styrning,

– fokus på den gränsöverskridande dimensionen av unionens sysselsättnings- och socialpolitik, som bara kan främjas med hjälp av samordnade insatser i samtliga medlemsstater,

– stöd till kollektiva och ömsesidigt förstärkande åtgärder från medlemsstaterna för att befästa unionens samarbete och främja ömsesidigt lärande och sociala innovationer,

– utveckling av rekryterings- och arbetsförmedlingstjänster (särskilt för ungdomar) genom direktförbindelser på europeisk nivå för lediga platser och platsansökningar för att därigenom främja arbetstagarnas geografiska rörlighet,

– förbättrad tillgång till finansiering för företagare, särskilt de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, och för sociala företag.

1.4.3. Indikatorer för bedömning av resultat och verkan

Den resultatbaserade förvaltning som tillämpas för det pågående Progressprogrammet tillsammans med den årliga övervakningen har visat sig fungera bra både när det gäller att visa programmets resultat och att öka unionens ansvarighet. I det nya programmet finns det därför ett tydligt samband mellan insatserna i det nya programmet (där de specifika målen – enligt SMART-principen – bidrar till att de allmänna målen uppnås) och man har även slagit fast en rad indikatorer för bedömning av resultat och verkan. Målet för insatserna inom Progress är att bidra till de strategiska målen i Europa 2020-strategin och de gäller därför inte tillhandahållande av tjänster eller varor. Däremot påverkar insatserna inom Progress indirekt EU:s sysselsättnings- och socialpolitik, eftersom genomtänkta politiska strategier får ett större socioekonomiskt genomslag. Eftersom Progress i huvudsak är en politiskt styrd programdel är det svårt att fastställa indikatorer eller kvantitativa mål på en aggregerad nivå (i detta fall baseras mätningarna främst på indirekta indikatorer).

Det är därför mycket svårt att verkligen mäta de fyra målen i Progress, även om de är specifika, möjliga att uppnå, realistiska och tidsbegränsade till programmets löptid (SMART). Evenemang för ömsesidigt lärande kan till exempel inte kvantifieras eftersom deras antal och ämnen beror på medlemsstaternas intresse och benägenhet att anordna sådana evenemang samt att delta i dem. Kunskapernas omfattning beror också på behoven av policyutveckling. Därför föreslås det att man använder subjektiva variabler, till exempel hur nöjda deltagarna är och vilka kunskaper de har, studier om attityderna till EU:s roll inom sysselsättnings- och socialpolitiken samt planerat och konkret utnyttjande av de resultat som uppnås inom Progress. Av motsvarande anledning är det inte möjligt att i samtliga fall ange specifika mål på medellång sikt. Metoden är dock i linje med resultatbaserad förvaltning som kräver konkreta mål på en nivå som ligger så nära själva verksamheten som möjligt.

En förteckning över indikatorerna finns i avsnitt 2.1.2

1.5. Motivering till förslaget/initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Programmet kommer att inriktas på att stödja kommissionen, medlemsstaterna och de viktigaste aktörerna i att utforma, samordna och genomföra effektiva politiska reformer som syftar till att lösa följande långsiktiga utmaningar:

– Hög arbetslöshet, särskilt bland lågutbildade, äldre arbetstagare, invandrare och personer med funktionsnedsättning.

– En alltmer fragmenterad arbetsmarknad med mer flexibla arbetsmönster och andra utmaningar som påverkar anställningstrygghet och arbetsvillkor.

– En krympande arbetskraft och ett ökat tryck på de sociala trygghetssystemen till följd av de demografiska förändringarna (åldrande befolkning).

– Oacceptabelt många människor som lever under fattigdomsgränsen och är socialt utestängda.

På kort sikt kommer programmet att inriktas på följande problem och behov:

– Behovet av EU-omfattande tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga bevis, statistik och indikatorer för att säkerställa att sysselsättningspolitik, socialpolitik och lagstiftning är relevanta för behoven, problemen och förutsättningarna i de enskilda medlemsstaterna.

– Behovet av ömsesidigt lärande på EU-nivå för att öka förståelsen och egenansvaret för EU:s mål och politikområden bland beslutsfattare och aktörer.

– Behovet av tillräckligt ekonomiskt stöd till politiska beslutsfattare för att pröva, utvärdera och öka antalet nyskapande lösningar.

– Begränsad geografisk rörlighet i Europa och otillräckligt stöd till åtgärder för att matcha arbetssökande och erbjudanden om arbete.

– Dålig tillgång till finansiering och mikrokrediter för sociala företag och arbetslösa, personer som löper risk att förlora sitt arbete och människor från missgynnade grupper, t.ex. unga och äldre eller invandrare.

1.5.2. Mervärdet av stöd från Europeiska unionen

EU har unika förutsättningar att tillhandahålla en europeisk plattform för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande inom sysselsättnings- och socialpolitik i vilken även medlemsstaterna kan delta (inklusive EES- och kandidatländerna). Kunskaper om den politik som genomförs i andra länder ger beslutsfattare tillgång till fler alternativ, utlöser innovativ politisk utveckling och stimulerar till nationella reformer.

Insatserna på EU-nivå tillför ett mervärde till åtgärderna på nationell nivå i form av en europeisk dimension, insamling och jämförelse av bevismaterial, utveckling av statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer så att en fullständig bild kan byggas upp av sysselsättningen och den sociala situationen. Ett sådant Europatäckande faktaunderlag är en förutsättning för en grundlig analys av de viktigaste sysselsättnings- och socialpolitiska utmaningar som varje medlemsstat står inför. Underlaget är också viktigt för uppföljning av målen i Europa 2020-strategin och för utarbetandet av de landspecifika rekommendationerna enligt den europeiska planeringsterminen.

Behovet av en bättre tillämpning av EU-lagstiftningen är en viktig prioritering i agendan för smart lagstiftning. Modernisering av lagstiftningen för att skapa lika konkurrensvillkor och garantera att EU-lagstiftningen ger en gemensam skyddsnivå för alla i fråga om hälsa och säkerhet i arbetet sker liksom införlivandet av arbetslagstiftningen bäst på EU-nivå. EU är också bäst lämpat att finansiera åtgärder för att förbättra efterlevnaden av EU:s bestämmelser och systematiskt se över tillämpningen av EU-lagstiftningen i alla medlemsstater.

Även utveckling av kapaciteten hos centrala europeiska nätverk i det civila samhället så att de kan stödja och utveckla EU:s socialpolitiska mål hanteras bäst på EU-nivå.

Tack vare det nya programmet, i synnerhet programdelen Eures, kommer medlemsstaterna också att kunna dra nytta av större rörlighet på arbetsmarknaden inom EU, vilket skulle kunna bidra till att flaskhalsar kan avlägsnas och svårtillsatta platser tillsätts och därmed stärka den ekonomiska verksamheten och bidra till ekonomisk tillväxt. Större europeisk rörlighet på arbetsmarknaden är också viktigt för att skapa ett område utan inre gränser och stärka både den ekonomiska och sociala sammanhållningen och ett aktivt europeiskt medborgarskap. EU-institutionerna, i synnerhet kommissionen, har de administrativa resurserna, sakkunskapen och förmågan att samordna ett transnationellt nätverk som Eures, och bör därför stödja och underlätta åtgärder för att stärka arbetskraftens geografiska rörlighet. Kommissionen kan också tillföra mervärde för Euresnätverket genom att utveckla strategier för att övervinna de återstående hindren för den fria rörligheten, underlätta utbyte av god praxis och säkerställa ömsesidigt lärande mellan nätverkets medlemmar.

Åtgärder för att öka tillgången på mikrokrediter genomförs bäst på unionsnivå. För det första kan nu kommissionen, i samarbete med Europeiska investeringsfonden, bygga vidare på erfarenheterna från det nuvarande europeiska Progressinstrumentet för mikrokrediter och andra initiativ på EU-nivå inom mikrofinansieringsområdet. Mikrofinansinstitut i alla medlemsstater kan nu utnyttja denna sakkunskap utan att deras nationella, regionala eller lokala myndigheter behöver använda sina resurser för att införa liknande system.

Åtgärder på EU-nivå skulle kunna bana väg för starkare nationella och regionala åtgärder i framtiden och bör därför omfatta kapacitetsuppbyggnad och mobilisering av mellanhänder och spridningsinsatser för att skapa ett heltäckande stödekosystem.

Om finansiella resurser samlas på europeisk nivå är det dessutom mer sannolikt att tredjepartsinvesterare lockas att investera, t.ex. Europeiska investeringsbanken, som matchade EU:s bidrag på 100 miljoner euro för Progressinstrumentet för mikrokrediter. Detsamma gäller för en aktiefond på EU-nivå för investeringar i sociala företag, som kan förväntas locka till sig mer resurser från andra investerare.

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Halvtidsutvärderingen av Progressprogrammet (2007–2013) visar att dess mål är ytterst relevanta för kommissionens strategiska mål, som beskrivs i Lissabonstrategin och i Europa 2020-strategin. De huvudsakliga typerna av verksamhet (analys och ömsesidigt lärande, stöd till centrala aktörer) som utförs inom ramen för programmet är effektiva när det gäller att uppfylla målen. Den årliga cykeln med planering, genomförande och övervakning och utvärderingen av verksamheter anses generellt vara lämplig. Det rekommenderas dock att flerårig planering utvecklas så att långsiktiga strategiska politiska mål kan sättas upp parallellt med de årliga finansieringsprioriteringarna.

En efterhandsutvärdering av nätverket Eures (2006–2008) visar att det jämfört med andra EU-nätverk i avsevärt högre grad är inriktat på sysselsättningsmöjligheter. Dessutom är Eures det enda nätverket som arbetar på att tillhandahålla särskilda tjänster för jobbmatchning. Eures portal för rörlighet i arbetslivet uppskattas av arbetssökande och arbetsgivare, som ser klara fördelar med att ha tillgång till – eller kunna lägga ut – information om lediga platser i hela Europa.

Eftersom EU började bevilja stöd till mikrofinansiering först andra halvåret 2010 har ingen oberoende utvärdering ännu gjorts. Enligt återkoppling från berörda företrädare för den europeiska mikrofinansieringssektorn (European Microfinance Network, EMN) motsvarar instrumentet för mikrokrediter deras förväntningar. Det stimulerar inrättandet av nationella eller regionala stödprogram, förverkligar skalekonomi och/eller minimerar risken att misslyckas inom områden där en enskild medlemsstat inte kan skapa den nödvändiga kritiska massan samt genererar en större hävstångseffekt än småskaliga nationella system.

1.5.4. Överensstämmelse med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna att se till att den verksamhet som genomförs inom ramen för programmet är förenlig med, kompletterar och inte överlappar andra EU-åtgärder, särskilt inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) och på områden som social dialog, rättvisa och grundläggande rättigheter, utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor, forskning och innovation, entreprenörskap, hälsa, utvidgning och externa relationer samt den allmänna ekonomiska politiken.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– þ  Förslaget eller initiativet ska gälla från 1.1.2014–31.12.2020

– þ  Budgetkonsekvenser 2014–2020.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

– Följs av fullskalig verksamhet

1.7. Planerad metod för genomförandet

þ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

þ Gemensam förvaltning med internationella organisationer

Direkt centraliserad förvaltning (artikel 53a i budgetförordningen) gäller all verksamhet som genomförs inom ramen för programdelarna Progress och Eures. Verksamhet inom ramen för programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap kommer att genomföras med gemensam förvaltning (kommissionen kommer att underteckna avtal med internationella finansinstitut, t.ex. Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden).

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering 2.1.1. Arrangemang för övervakning och utvärdering

Programmet kommer att övervakas på tvåårsbasis, både för att utvärdera framstegen mot de allmänna och specifika målen i förhållande till tydliga indikatorer och för att möjliggöra eventuella nödvändiga ändringar av politiska prioriteringar och finansieringsprioriteringar. Övervakningen kommer också att göra det möjligt att bedöma hur jämställdhets- och diskrimineringsfrågor har behandlats i hela det integrerade programmets verksamhet. Vid behov bör indikatorerna delas upp efter kön, ålder och funktionsnedsättning.

Programmet kommer att utvärderas efter halva tiden och i efterhand. En halvtidsutvärdering kommer att syfta till att mäta framsteg mot programmålen, fastställa om resurserna har använts effektivt och bedöma det europeiska mervärdet. Rapporten från halvtidsutvärderingen ska vara klar i slutet av 2017 för att användas vid utarbetandet av ett instrument som kan bli efterföljare till programmet. I den slutliga utvärderingen ska dessutom programmets effekter granskas. Rapporten från efterhandsutvärderingen ska vara klar senast i slutet av 2022.

Eftersom programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap pågår längre (investeringar kommer att göras i upp till tio år efter programperiodens början) kommer en särskild slututvärdering av denna programdel att göras senast ett år efter utgången av de avtal som slutits mellan kommissionen och Europeiska investeringsfonden.

2.1.2. Resultatindikatorer

Allmänna mål

Indikatorer || Nuvarande situation || Långsiktiga mål

Stärka egenansvaret för unionens mål inom sysselsättning, sociala villkor och arbetsvillkor, både bland de viktigaste beslutsfattarna på unionsnivå och nationell nivå och bland andra berörda parter, för att få till stånd konkreta och samordnade åtgärder både på unionsnivå och medlemsstatsnivå.

Aktivt deltagande bland alla aktörer på EU-nivå och medlemsstatsnivå i diskussioner om gemensamma utmaningar och om konkreta åtgärder för att ta itu med dem. || Det finns ingen enhetlig metod för mätning av hur aktivt intressenterna deltar i den politiska debatten. Aktuella utvärderingar[21] har visat att intressenternas deltagande varierar mellan medlemsstaterna och beroende på vilka frågor det gäller. Den senaste årliga resultatrapporten för Progress antyder att myndigheter (på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå) har närmare band till varandra än till arbetsmarknadens parter och de icke-statliga organisationerna. || Ett lika aktivt deltagande bland alla relevanta aktörer på EU-nivå och i alla medlemsstater.

Godtagande av relevanta landspecifika rekommendationer. || Indikatorn grundas på de landspecifika rekommendationerna som kom ut för första gången i juni 2011. Kommissionens bedömning av tidigare nationella strategirapporter och innehållet i föregående landspecifika integrerade rekommendationer visar att upp till tre fjärdedelar av medlemsstaterna har en politik och strategier som överensstämmer med EU-målen. || Alla medlemsstaterna godtar de landspecifika rekommendationerna i fråga om sysselsättning, sociala frågor och arbetsvillkor (vilket framgår av de strategier och politiska riktlinjer som rapporterats i de efterföljande nationella reformprogrammen).

Stödja utveckling av tillräckliga, tillgängliga och effektiva sociala trygghetssystem och arbetsmarknader och underlätta politiska reformer genom att främja goda styrelseformer, ömsesidigt lärande och social innovation

Hänsyn till och utnyttjande av resultat av social innovation vid utformning och genomförande av en aktiv arbetsmarknadspolitik och politik för socialt skydd. || Stöd till social innovation är ett nytt insatsområde. Det saknas en mer systematisk strategi för ett fullständigt utnyttjande av resultaten av social innovation för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och politiken för socialt skydd. || Varje medlemsstat ger i sitt nationella reformprogram minst ett exempel på fall där de planerat att utnyttja eller faktiskt utnyttjat tillgängliga resultat av social innovation vid utformning och genomförande av en aktiv arbetsmarknadspolitik och politik för socialt skydd.

Medvetenhet om social innovation. || Som ovan. || Som ovan.

Modernisera unionslagstiftningen i linje med principen om smart lagstiftning och se till att unionslagstiftningen om arbetsvillkor tillämpas på ett effektivt sätt

a) Andel av regelverket (direktiv) som ses över grundligt, b) Antalet konkreta förslag om översyn (överge, slå samman) befintlig lagstiftning eller initiativ till ny lagstiftning. || a) Ett direktiv (arbetstidsdirektivet) ses över för närvarande. b) Ingen uppgift. || a) 100 % av direktiven som rör arbetsvillkor har vid programmets slut sett över grundligt. b) När så är lämpligt inleder kommissionen åtgärder för att ändra, förtydliga eller förenkla befintlig lagstiftning eller tar initiativ till ny lagstiftning, om detta är motiverat enligt en konsekvensbedömning, och i relevanta fall efter samråd med arbetsmarknadens parter i EU.

Medlemsstaternas efterlevnad av EU-lagstiftningen (genomförandegrad och splittringsfaktor). || Under 2010 var genomförandegraden 98,3 % för arbetslagstiftningen och 100 % för arbetsmiljölagstiftningen. Motsvarande splittringsfaktorer var 5 % och 0 %. Historiska analyser visar att dessa siffror brukar försämras när ny lagstiftning införs. Mot bakgrund av kommissionens eventuella åtgärder för att ändra, förtydliga eller förenkla befintlig lagstiftning eller ta initiativ till ny, är det viktigt att bibehålla den höga genomförandegraden och den låga splittringsfaktorn. || En genomförandegrad på 100 % och en motsvarande låg splittringsfaktor på 0 %.

Aktivt genomförande och verkställighet. || För närvarande bedöms förekomsten av aktivt genomförande och verkställighet kvalitativt (genom utvärderingar och nätverk av oberoende experter) och varierar från direktiv till direktiv och från land till land. || 100 % av arbetsvillkorsdirektiven har aktivt genomförts och verkställts i nästan alla medlemsstater (kvalitativ bedömning).

Främja arbetstagarnas geografiska rörlighet och göra det lättare att hitta arbete genom att se till att unionens arbetsmarknader utvecklas så de blir öppna och tillgängliga för alla

Inverkan av geografisk rörlighet på medlemsstaternas BNP. || Det pågår preliminära försök att modellera och bedöma inverkan för specifika länder (Storbritannien och Irland) men de omfattar ännu inte hela unionen. I rapporten Employment in Europe 2008 beräknades att rörligheten från EU-8 hade bidragit med 0,4 % extra till Irlands BNP och med 0,3 % till Storbritanniens BNP fram till 2007. || Den geografiska rörlighetens inverkan på medlemsstaternas BNP bedöms för hela unionen och är positiv. Beräkningarna på lång sikt antyder ytterligare 1,7 % extra till Irlands BNP och 0,6 % till Storbritannien fram till 2015 jämfört med situationen före utvidgningen.

Inverkan av geografisk rörlighet på minskningen av otillsatta lediga platser och flaskhalsar. || Det pågår preliminära försök att modellera och bedöma inverkan för specifika länder, men de omfattar ännu inte hela unionen. || Den geografiska rörlighetens inverkan på minskningen av otillsatta lediga platser och flaskhalsar bedöms för hela unionen och är positiv.

Skillnad i deltagandet på arbetsmarknaden och sysselsättningsgraden för mobila arbetstagare mellan värdlandet och ursprungslandet. || Mobila arbetstagare som rör sig inom EU har i allmänhet högre sysselsättningsgrad än icke mobila arbetstagare. || Information kommer att göras tillgänglig från Eurostats arbetskraftsundersökning och annan statistik.

Främja sysselsättning och social inkludering genom att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för utsatta grupper och mikroföretag och genom öka de sociala företagens tillgång till finansiering

Antal företag som skapats eller konsoliderats efter att ha fått EU-stöd. || 0 || 51 000 (varav 1 000 sociala företag).

Antal arbetstillfällen som skapats eller bevarats genom inrättande eller utveckling av en affärsverksamhet. || Enligt en utvärdering av CIP-programmet skapades 1,2 arbetstillfällen per mikrokredit. ||

Profil för personer (om möjligt med uppgift om ålder, kön, minoriteter, funktionsnedsättning, sysselsättningsstatus osv.) som har skapat eller ytterligare utvecklat en affärsverksamhet tack vare mikrofinansiering med stöd från EU. || Ingen uppgift. || 50 % av mottagarna är arbetslösa eller tillhör missgynnade grupper.

Specifika mål

Indikatorer || Senast kända resultat || Mål på medellång sikt

1. Utveckla och sprida resultat av jämförande analyser av hög kvalitet för att se till att unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor bygger på välgrundade fakta och är relevanta för behoven, problemen och förutsättningarna i de enskilda medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna

Berörda parters tillfredsställelse med och angivna användning av kunskap som genererats genom programmet. || Olika berörda parter (kommissionen, parlamentet, nationella myndigheter, genomförandeorgan, arbetsmarknadsparter, icke-statliga organisationer osv.) använder den kunskap som genererats genom den nuvarande Progressprogrammet. Den årliga undersökningen 2010 visar att de som känner till den genererade kunskapen (omkring 50 %) tycker den är användbar (omkring 85 % av respondenterna) och använder den eller planerar att göra det. || Utöka antalet berörda parter som känner till den kunskap som genereras genom programmet (ökad medvetenhet om de viktigaste resultaten: 75 % av respondenterna), och bevara den höga tillfredsställelsen (85 % eller mer av respondenterna).

Andel politiska initiativ som inletts av GD EMPL och utnyttjar kunskap som genererats genom programmet. || Ingen uppgift. || 100 % av EU:s sysselsättnings- och socialpolitiska initiativ och åtgärder i fråga om arbetsvillkorslagstiftning utnyttjar den kunskap som genererats genom programmet.

Andel insatser[22] för utveckling av ny (tidigare obefintlig) kunskap (idéer, begrepp, metoder, modeller, framåtsyftande analyser). || Det finns inga exakta beräkningar, men den andel av budgeten som avsätts för att generera den typen av kunskap är omkring 10–20 %. Den här andelen förväntas växa, särskilt mot bakgrund av tyngdpunkten på social innovation. || Minst 25 % av budgeten avsätts för utveckling av ny (tidigare obefintlig) kunskap (idéer, begrepp, metoder, modeller, framåtsyftande analyser).

2. Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande och dialog om unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor på unionsnivå, nationell och internationell nivå för att hjälpa medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna att utveckla sin politik och genomföra unionslagstiftningen

En uttalad vinst i form av bättre förståelse för EU:s politik och målsättningar (i tillämpliga fall även integrering av principerna om jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet). || Omkring 89 % av respondenterna i den årliga undersökningen 2010 anser att de fått bättre förståelse för EU:s politiska målsättningar genom att delta i Progress-finansierade evenemang. || Nio av tio intressenter anger att de fått bättre förståelse för EU:s politiska målsättningar genom att delta i evenemang som finansieras av programmet.

I vilken utsträckning ömsesidigt lärande och informationsutbyte är inkluderande och uppfyller miniminormerna för samråd. || Uppföljningsstudien 2010 visar att de Progress-finansierade evenemangen för ömsesidigt lärande är mycket uppskattade för de konkreta frågor som diskuteras och för att de relevanta beslutsfattarna deltar (fyra av fem deltagare är positiva), däremot var man något mindre positiv i fråga om andra intressenters deltagande (arbetsmarknadsparter, icke-statliga organisationer osv.). || Fyra av fem intressenter anger att evenemang för ömsesidigt lärande och informationsutbyte är inkluderande och uppfyller miniminormerna för samråd.

Berörda deltagares, men även andra beslutsfattare och aktörers, angivna (avsedda eller faktiska) användning av information för att fatta beslut eller sprida information. || Efterhandsutvärderingen av Progress-finansierade evenemang under 2010 visade att omkring 2/3 av deltagarna avsåg att använda eller redan använde den förvärvade informationen för att fatta beslut eller sprida information. Den främsta utmaningen (särskilt i fråga om evenemang för ömsesidigt lärande) är dock att främja spridningen av förvärvad information till andra relevanta beslutsfattare och aktörer (dvs. som inte deltagit). || – Tre av fyra berörda deltagare anger att de tänker använda eller använder förvärvad information. – Bättre spridning av information till andra beslutsfattare och aktörer (som inte deltagit).

3. Tillhandahålla ekonomiskt stöd för beslutsfattare så att de kan testa sociala och arbetsmarknadspolitiska reformer, bygga upp de viktigaste aktörernas kapacitet att utforma och genomföra nyskapande sociala projekt och göra relevant kunskap och expertis tillgänglig

Berörda deltagares, men även andra beslutsfattares och aktörers, angivna (avsedda eller faktiska) användning av information för att fatta beslut eller sprida information. || Stöd till social innovation är ett nytt interventionsområde, så här finns inget referensvärde. || Eftersom denna typ av aktivitet är ny kan det förväntas att upp till 2/3 av de berörda deltagarna anger att de avser att använda eller faktiskt använder den information de förvärvat inom nyskapande sociala projekt för att fatta beslut eller sprida information och för att genomföra fler nyskapande sociala projekt.

Lämpliga villkor (ekonomiska resurser, tillgång till relevant kunskap och expertis) för att utforma och genomföra nyskapande sociala projekt inom EU:s sysselsättnings- och socialpolitik: tillräcklig kapacitet hos de viktigaste aktörerna. || Stöd till social innovation är ett nytt insatsområde, så här finns inget referensvärde. || Alla viktiga villkor (ekonomiska resurser, tillgång till relevant kunskap och expertis, huvudaktörernas kapacitet) för utformning och genomförande av nyskapande sociala projekt inom EU:s sysselsättnings- och socialpolitik bedöms som tillräckliga (t.ex. genom utvärdering).

4. Ge unionens och medlemsstaternas organisationer bidrag för att utveckla, främja och stödja genomförandet av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor

Förstärkta organisationer och nätverk bekräftas vara en värdefull informationskälla för EU och medlemsstaternas politiker och beslutsfattare och för andra aktörer. || Det finns inget övergripande referensvärde för alla de typer av organisationer och nätverk som enligt planerna ska få stöd under det nya programmet. För närvarande (2011), finns endast uppgift om att upp till nio av tio av alla de aktörer som svarat, och cirka tre av fyra beslutsfattare och tjänstemän som svarat anser att de bäst presterande EU-nätverken och icke-statliga organisationerna är en värdefull informationskälla. || Tre av fyra tillfrågade beslutsfattare och andra aktörer bekräftar att de organisationer och nätverk som får mest stöd är värdefulla informationskällor för EU:s och medlemsstaternas politik.

Uppgiven kapacitetsförändring[23] för att ytterligare utveckla, främja och stödja genomförandet av EU:s sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning hos deltagarna (individer eller organisationer, beroende på vad som är relevant) inom de kapacitetsstärkande åtgärder som stöds. || Det finns inget övergripande referensvärde för den här typen av självbedömning av deltagarna (individer eller organisationer, beroende på vad som är relevant) som deltar i de kapacitetsstärkande åtgärderna. De första resultaten av liknande resultatmätningar som införts av Progressfinansierade viktiga EU-nätverk och icke-statliga organisationer visar en positiv förändring, särskilt i fråga om att förvärva specifika kunskaper som är relevanta för beslutsfattande och informationsspridning, men något mindre framgångar i fråga om att förbättra interna organisationer. || Tre av fyra deltagare som är involverade i de kapacitetsstärkande åtgärder som får stöd bekräftar ökad kapacitet för ytterligare utveckling, främjande och stöd till EU:s sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning.

5. Se till att information om lediga platser, platsansökningar och tillhörande information är tillgänglig för potentiella sökande och arbetsgivare

Totala antalet lediga platser och meritförteckningar på Eures portal för rörlighet i arbetslivet; för närvarande finns över 1 000 000 lediga platser och 600 000 meritförteckningar på portalen. || För närvarande finns på Eures portal över 1 000 000 lediga platser och 600 000 meritförteckningar. || Antalet lediga platser förväntas öka med 3 % per år.

Antal rekryteringar/praktik-platser och erbjudanden om arbete som görs genom Eures portal för rörlighet i arbetslivet. || Antalet uppskattas för närvarande vara 150 000 platser per år. || De enheter som ansvarar för Eures har gett ut en studie om utvärdering av de offentliga arbetsförmedlingarnas system för att mäta prestationer och rekommendationer om indikatorer för geografisk rörlighet för att kartlägga indikatorer för Eures 2020.

6. Utveckla rekryterings- och arbetsförmedlingstjänster genom att utnyttja förmedlingen av lediga platser och platsansökningar på europeisk nivå

Antal transnationella anställningar som skett genom Eures. Öka antalet tillsatta arbeten med 3 % per år (för närvarande uppskattningsvis 150 000 per år). || Kommissionen har först nyligen lanserat förberedelseåtgärder för den första riktade rörlighetsprojektet Ditt första Eures-jobb. Uppskattningsvis kommer det att bidra till att mellan 2 000 och 3 000 unga får arbete. || Se ovan.

7. Öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering

Antal mikrokrediter som beviljas av intermediärer till slutliga mottagare med stöd från EU (50 000 mikrokrediter beviljade i slutet av den sammanlagda investeringsperioden). || 0 || 50 000 mikrokrediter beviljade i slutet av den sammanlagda investeringsperioden.

Mikrokrediternas volym i euro (en sammanlagd volym av närmare 450 miljoner euro, tack vare en hävstångseffekt på fem gånger unionens bidrag på 87 miljoner euro). || Ingen uppgift. || En sammanlagd volym av 500 miljoner euro (motsvarande en hävstångseffekt på fem gånger unionens bidrag).

Profil för de slutliga mottagarna (ålder, kön, minoriteter, sysselsättningsstatus) av mikrokrediter med stöd från EU (50 % av mottagarna är arbetslösa eller tillhör missgynnade grupper). || Ingen uppgift. || 50 % av mottagarna är arbetslösa eller tillhör missgynnade grupper.

8. Bygga upp den institutionella kapaciteten hos instanser som tillhandahåller mikrokrediter

Antal mikrokreditgivare som stöds genom finansiering för kapacitets­uppbyggnad (50 mikrokreditgivare i slutet av stödperioden). || Ingen uppgift. || 50 mikrokreditgivare har fått stöd i slutet av den sammanlagda investeringsperioden.

Institutionell kapacitet i fråga om finansiering, personal, operativ förvaltning samt system och infrastruktur (högre kapacitet i sektorn jämfört med den nivå som observerades under 2009). || Under 2009 observerades följande svagheter i fråga om kapacitetsuppbyggnad: problem med att täcka start- och driftkostnader, underutvecklade system för prestationsmätning, medelmåttiga genomsnittliga kapacitetssystem för hantering av personalresurser och bristande kapacitet för nätverkande och samarbete bland mikrokreditgivare utanför banksektorn[24]. || Högre kapacitet inom sektorn jämfört med de nivåer som konstaterats 2009.

9. Stödja utvecklingen av sociala företag

Antal sociala företag som fått stöd genom initiativet (1 000 sociala företag som stöds). || 0 || 900 sociala företag har fått stöd i slutet av den sammanlagda investeringsperioden.

Volymen på investeringar till sociala företag (270 miljoner euro, vilket ger en hävstångseffekt på tre gånger EU-bidraget). || 0 || 270 miljoner euro, vilket ger en hävstångseffekt på tre gånger EU-bidraget.

2.2. Förvaltnings- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Inom programdelen Progress kommer centraliserad direkt förvaltning att innebära a) tilldelning av ett stort antal kontrakt och bidrag för specifika verksamheter (även relevant för programdelen Eures), b) betalning av ett stort antal driftsbidrag till icke-statliga organisationer och c) samarbete med internationella organisationer (även relevant för programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap som genomförs med gemensam förvaltning). Den största risken kommer (framför allt) att härröra från mindre organisationers kapacitet att effektivt kontrollera utgifter samt att säkerställa öppenhet när det gäller de transaktioner som utförs.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Med tanke på programmets art kommer den faktiska förvaltningen av anslagen att grundas på ett system med kumulativa kontroller som baseras på de interna kontrollstandarderna, kontroll av transaktioner med GD EMPL och kontroll av transaktioner i medlemsstaterna.

Den ekonomihanteringsprocess som används för att genomföra budgeten kommer att grundas på modell 1, dvs. decentraliseras på operativ enhetsnivå och kompletteras med stickprovskontroller. Denna organisation respekterar principen om ”fyra ögon” helt i enlighet med budgetförordningen.

Alla transaktioner kommer att dubbelkontrolleras: 100 % av transaktionerna kontrolleras av finansieringskontrollanter (första förhandsbedömningen) och ytterligare skrivbordskontroller genomförs på förhand av en kompletterande kontrollant (andra förhandsbedömningen), vars mål ska vara att kontrollera mellan 10 % och 20 % av alla transaktioner, motsvarande minst 50 % av budgeten. I undantagsfall, om den vidaredelegerade utanordnaren inte är övertygad om att den underliggande operationen följer reglerna, kan kontroller på plats anordnas före den slutliga utbetalningen. Dessa kontroller ska utföras av externa revisorer.

Efterhandsrevisioner kommer också att göras på plats av externa revisorer för ett urval av transaktionerna. Vid urvalet av dessa transaktioner kommer man att kombinera riskbedömning och slumpmässigt urval.

Dessutom kommer den nuvarande redovisningsenheten att göra efterhandskontroller i form av revisioner.

När det gäller internationella organisationer ska de vara skyldiga att i räkenskaper och vid revision, intern kontroll och upphandling tillämpa normer som är likvärdiga med de internationellt vedertagna. Dessutom kan enskilda avtal som sluts med internationella organisationer om beviljande av finansiering innehålla detaljerade bestämmelser om hur de uppgifter som har anförtrotts dessa organisationer ska genomföras. Avtalen kommer också att säkerställa att det varje år i efterhand offentliggörs vilka som mottagit medel ur budgeten.

2.2.3. Kostnader för kontroll

Det har gjorts en uppskattning av kostnaderna för kontrollerna (för alla insatser som direkt eller indirekt är relaterade till kontrollen av stödmottagarens/anbudsvinnarens rättigheter och utgifternas korrekthet). Kostnadsuppgifterna har samlats in genom intervjuer med personalen om hur många heltidsekvivalenter som används för kontroll.

Resultat av beräkningen per kalenderår:

Förhandskontroller från skrivbordet och på plats: 5 616 200 euro (0,6 % av medlen – 958,19 miljoner euro).

Efterhandskontroller på plats: 531 000 euro (0,05 % av medlen – 958,19 miljoner euro).

Totala kontrollkostnader per kalenderår: 6 147 200 euro (0,64 % av medlen – 958,19 miljoner euro).

2.2.4. Kontrollvinster

De årliga kostnaderna för den föreslagna kontrollnivån motsvarar ungefär 5 % av årsbudgeten för operativa utgifter (i åtaganden – dvs. 6 147 200 euro/123 627 000 euro för första året i enlighet med tabell 3.21.). Detta motiveras av det stora antalet transaktioner som ska kontrolleras (se resultat under avsnitt 3.2.2). När det gäller sysselsättning och sociala frågor omfattar såväl den direkta förvaltningen som den gemensamma tilldelningen av många kontrakt och åtgärdssubventioner, liksom utbetalning av en stor mängd driftbidrag till icke-statliga organisationer, föreningar och fackförbund. Risken i samband med dessa aktiviteter gäller kapaciteten hos (framför allt) mindre organisationer att kontrollera utgifterna effektivt.

Förra året kontrollerade finansieringskontrollanterna 21,8 % av alla transaktioner, vilket motsvarade 84,6 % av den sammanlagda budgeten (59,4 % för utgifter under den direkta förvaltningen). Följaktligen minskade antalet upptäckta fel från 95 stycken 2009 till 67 stycken 2010, vilket motsvarar en felprocent på 8,6 % av antalet finansiella transaktioner. De flesta felen var formella och fick inga konsekvenser när det gällde att säkra de berörda transaktionernas laglighet och regelmässighet.

Externa revisorer kontrollerade 20,78 % av budgeten på plats under 2010. Felprocenten låg under väsentlighetsnivån (1,08 %).

2.2.5. Förväntad risk för överträdelser av de gällande reglerna

Tidigare felprocent vid förhandskontrollerna av transaktionerna uppgick till 8,6 % av det totala antalet finansiella transaktioner 2010. Som påpekades i fjolårets verksamhetsrapport från GD EMPL har inget av de upptäckta felen fått konsekvenser när det gällde att säkra de berörda transaktionernas laglighet och regelmässighet.

Tidigare felprocent vid kontroller på plats under direkt förvaltning var 1,08 %. Denna felprocent ansågs vara acceptabel, eftersom den understeg väsentlighetsnivån på 2 %.

De ändringar som föreslås av programmet kommer inte att ändra det nuvarande sättet att förvalta anslagen. Det befintliga kontrollsystemet har visat sig vara adekvat för att förebygga och/eller upptäcka fel och/eller oegentligheter, och i förekommande fall korrigera dessa. Felfrekvensen förväntas därför ligga kvar på samma nivåer som tidigare.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Ange befintliga eller planerade förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder.

När åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning genomförs ska kommissionen på lämpligt sätt säkerställa att Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet, effektiva kontroller och, där oegentligheter uppdagats, med återbetalning av belopp som betalats ut på felaktiga grunder och, i förekommande fall, med effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[25] och artikel 53 a i budgetförordningen.

Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska på grundval av handlingar och på plats ha rätt att granska alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som har tagit emot medel från unionen. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på plats hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering i enlighet med de förfaranden som anges i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996[26] för att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller all annan olaglig verksamhet i samband med bidragsavtal, beslut om bidrag eller avtal som finansieras via EU:s budget.

Utan att det påverkar tillämpningen av föregående punkter ska beslut, överenskommelser och avtal som följer av genomförandet av denna förordning uttryckligen ange att kommissionen, inklusive Olaf och revisionsrätten, har rätt att genomföra sådana revisioner, kontroller och inspektioner på plats.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker för utgifter

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning……………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([27]) || Från Efta-länder[28] || Från kandidat­länder[29] || Från tredje­länder || Enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1a || 04 03 04 XX Eures – driftsutgifter || Diff. || Ja || Ja || Nej || Nej

1a || 04 04 01 XX Progress – driftsutgifter || Diff. || Ja || Ja || Nej || Nej

1a || 04 04 15 XX Progressinstrumentet för mikrokrediter – driftsutgifter || Diff. || Nej || Nej || Nej || Nej

1a || 04 01 04 04 Eures – administrativa utgifter || Icke-diff. || Ja || Nej || Nej || Nej

1a || 04 01 04 10 Programmet Process Administrativa utgifter || Icke-diff. || Ja || Ja || Nej || Nej

1a || 04 01 04 11 Progressinstrumentet för mikrokrediter – administrativa utgifter || Icke-diff. || Nej || Nej || Nej || Nej

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………………..] || Diff./Icke-diff. || Från Efta-länder || Från kandidat­länder || Från tredje­länder || Enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || [XX.YY.YY.YY] EU:s program för social förändring och social innovation – programdelen Progress – driftsutgifter || Diff. || Ja || Ja || Nej || Nej

1 || [XX.YY.YY.YY] EU:s program för social förändring och social innovation – programdelen Eures – driftsutgifter || Diff. || Ja || Nej || Nej || Nej

1 || [XX.YY.YY.YY] EU:s program för social förändring och social innovation – programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap – driftsutgifter || Diff. || Ja || Ja || Nej || Nej

1a || [XX.YY.YY.YY] EU:s program för social förändring och social innovation – programdelen Progress – administrativa utgifter || Icke-diff. || Ja || Ja || Nej || Nej

1a || [XX.YY.YY.YY] EU:s program för social förändring och social innovation – programdelen Eures – administrativa utgifter || Icke-diff. || Ja || Nej || Nej || /Nej

1a || [XX.YY.YY.YY] EU:s program för social förändring och social innovation – programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap – administrativa utgifter || Icke-diff. || Ja || Ja || Nej || Nej

3.2. Beräknad påverkan på utgifter 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || Antal || Rubrik 1: Smart tillväxt för alla

GD: <EMPL> || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 || 2022 || 2023 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || || || ||

Programdelen Progress || Åtaganden || (1) || 74,176 || 75,858 || 77,413 || 78,618 || 80,297 || 82,098 || 85,694 || || || || 554,154

Betalningar || (2) || 23,617 || 46,581 || 50,306 || 70,130 || 68,425 || 69,129 || 71,773 || 61,677 || 52,866 || 39,650 || 554,154

Programdelen Eures || Åtaganden || (1a) || 18,544 || 18,964 || 19,353 || 19,654 || 20,075 || 20,524 || 21,424 || || || || 138,538

Betalningar || (2a) || 14,703 || 15,033 || 15,333 || 15,573 || 15,903 || 16,209 || 16,984 || 14,400 || 14,400 || || 138,538

Programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap || Åtaganden || (1a) || 24,726 || 25,286 || 25,804 || 26,206 || 26,766 || 27,366 || 28,564 || || || || 184,718

Betalningar || (2a) || 24,726 || 25,286 || 25,804 || 26,206 || 26,766 || 27,366 || 28,564 || || || || 184,718

Reserv || 6,181 || 6,322 || 6,451 || 6,551 || 6,692 || 6,842 || 7,141 || || || || 46,180

|| || || || || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD <EMPL> || Åtaganden || = 1 + 1a + 3 || 123,627 || 126,430 || 129,021 || 131,029 || 133,831 || 136,829 || 142,823 || || || || 923,590

Betalningar || = 2 + 2a +3 || 69,227 || 93,222 || 97,894 || 118,460 || 117,786 || 119,546 || 124,462 || 76,077 || 67,266 || 39,650 || 923,590

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 123,627 || 126,430 || 129,021 || 131,029 || 133,831 || 136,829 || 142,823 || || || || 923,590

Betalningar || (5) || 69,227 || 93,222 || 97,894 || 118,460 || 117,786 || 119,546 || 124,462 || 76,077 || 67,266 || 39,650 || 923,590

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 4,400 || 4,600 || 5,000 || 5,000 || 5,200 || 5,200 || 5,200 || || || || 34,600

TOTALA anslag under RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || = 4+ 6 || 128,027 || 131,030 || 134,021 || 136,029 || 139,030 || 142,029 || 148,024 || || || || 958,190

Betalningar || = 5+ 6 || 73,627 || 97,822 || 102,894 || 123,460 || 122,986 || 124,746 || 129,662 || 76,077 || 67,266 || 39,650 || 958,190

Om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || || || || ||

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (Referensbelopp) || Åtaganden || = 4+ 6 || || || || || || || || || || ||

Betalningar || = 5+ 6 || || || || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || Administrativa utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD: <EMPL.> ||

Ÿ Personalresurser || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 102,0

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 9,94

TOTALT GD <EMPL.> || Anslag || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 112,14

TOTALA anslag under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 112,14

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 || 2022 || 2023 || TOTALT

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 144,047 || 147,05 || 150,041 || 152,049 || 155,05 || 158,049 || 160,044 || || || || 1 070,33

Betalningar || 89,647 || 133,844 || 118,91 || 139,483 || 139,007 || 140,767 || 145,679 || 76,077 || 67,266 || 39,650 || 1 070,33

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk, enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Åtgärds- och resultat­beteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

Resultat

Typ av resultat[30] || Genom­snittlig kost­nad för resulta­tet || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Antal resultat || Kost­nad || Totalt antal resultat || Total kost­nad

SPECIFIKT MÅL nr 1: Utveckla och sprida resultat av jämförande analyser av hög kvalitet för att se till att unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor bygger på välgrundade fakta och är relevanta för behoven, problemen och förutsättningarna i de enskilda medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna

Över­vakning och bedömning av genom­förandet och effekterna av EU:s lag­stiftning och politik inom syssel­sättning, arbets­villkor och socialpolitik, inbegripet genom relevanta expertnätverk || Data­förvaring, land och juridiskt expertnätverk || 0,20 || 14 || 2,698 || 14 || 2,708 || 14 || 2,718 || 14 || 2,968 || 14 || 2,739 || 14 || 3,049 || 14 || 3,191 || 98 || 20,071

Forskning och analys som rör sysselsättning, arbetsvillkor och socialpolitik i syfte att informera och forma den politiska dagordningen på EU-nivå och internationell nivå, bl.a. genom samarbete med internationella organisationer || (Prospektiva) studier, samarbete med intern. org. || 0,34 || 14 || 4,338 || 14 || 4,67 || 14 || 4,495 || 14 || 4,842 || 14 || 4,749 || 14 || 5,267 || 14 || 5,585 || 98 || 33,946

Utveckling och spridning av gemensamma metoder, indikatorer och riktmärken som rör sysselsättning och socialpolitik || Rörlighet i arbetslivet, samarbete med Cedefop, nya indikatorer, gemensamma projekt med gemensamma forskning­scentrumet || 0,79 || 5 || 3,87 || 5 || 3,886 || 5 || 3,691 || 5 || 3,918 || 5 || 3,936 || 5 || 4,102 || 5 || 4,4 || 35 || 27,803

Insamling, utveckling och spridning av uppgifter och statistik, särskilt i samarbete med Eurostat, undersökningar || Den europeiska standarden för yrkesklassificering (ESCO), det europeiska systemet för övervakning av lediga platser, Euro­barometrar, särskilda moduler i AKU, databas över arbets­marknads­åtgärder || 0,5 || 10 || 7,112 || 10 || 7,115 || 10 || 6,94 || 10 || 7,187 || 10 || 7,124 || 10 || 7,262 || 10 || 7,301 || 70 || 50,041

Konsekvens­bedömningar och utvärderingar i syfte att informera kommissionens beslutsfattande processer, inbegripet utvärderingar av programmet || Rapporter, förberedande studier för konsekvensbedömning || 0,32 || 6 || 1,747 || 5 || 1,549 || 7 || 2,847 || 5 || 1,785 || 7 || 2,915 || 5 || 1,946 || 7 || 2,376 || 42 || 15,165

Årlig uppföljning av programmet || Årliga övervakn.ings-rapporter || 0,3 || 0 || 0 || 1 || 0,3 || 0 || 0 || 1 || 0,3 || 0 || || 1 || 0,3 || 0 || 0 || 3 || 0,9

Delsumma för specifikt mål nr 1 || 49 || 19,765 || 49 || 20,228 || 50 || 20,691 || 49 || 21 || 50 || 21,463 || 49 || 21,926 || 50 || 22,853 || 463 || 147,926

SPECIFIKT MÅL nr 2: Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande och dialog om unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor på unionsnivå, nationell och internationell nivå för att hjälpa medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna att utveckla sin politik och genomföra unionslagstiftningen

Expert­granskningar, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa metoder inom angränsande politikområden || Dialog mellan offentliga arbets­förmedlingar, resultat­jämförelser, seminarier för ömsesidigt lärande || 0,19 || 30 || 5,71 || 29 || 5,545 || 31 || 6,062 || 31 || 6,1 || 31 || 6,076 || 31 || 6,093 || 32 || 6,471 || 215 || 42,057

Utveckling och underhåll av informations­system i syfte att utbyta och sprida information om EU:s politik och lagstiftning inom närliggande områden || Gem. projekt med OECD, ILO, Världs-banken, kompetenskartan för EU, webb­verktyget för utvärderad praxis för arbets­förmedlingar || 0,93 || 6 || 5,15 || 6 || 5,343 || 6 || 5,248 || 6 || 5,514 || 6 || 5,713 || 6 || 6,114 || 6 || 6,143 || 42 || 39,225

Utbildning och ömsesidigt lärande riktat till rätts­tillämpare och beslutsfattare || Seminarier || 0,1 || 8 || 0,8 || 8 || 0,8 || 8 || 0,8 || 8 || 0,8 || 8 || 0,8 || 8 || 0,8 || 8 || 0,8 || 56 || 5,6

Information och informations­kampanjer på EU-nivå och nationell nivå || Evenemang, audiovisuella medier och reklam­material || 0,49 || 4 || 1,9 || 4 || 1,914 || 4 || 1,928 || 4 || 1,943 || 4 || 2,069 || 4 || 1,973 || 4 || 1,988 || 28 || 13,715

Utbyte av personal mellan nationella förvaltningar || Utväxling av inspektörer, yrkes­inspektörs­kommittén, rapporter, besök || 0,06 || 16 || 0,9 || 0,06 || 0,9 || 0,06 || 0,9 || 0,06 || 0,9 || 0,06 || 0,9 || 0,06 || 0,9 || 0,06 || 0,9 || 112 || 6,3

Finansiering av europeiskt observations­organ || Europeiska observations­organet för sysselsättning || 0,29 || 5 || 1,32 || 5 || 1,344 || 5 || 1,368 || 5 || 1,393 || 5 || 1,419 || 5 || 1,445 || 5 || 1,471 || 35 || 9,76

Vägledningar, rapporter och utbildnings­material || Hand­ledningar för god praxis och andra publikationer || 0,16 || 5 || 0,8 || 5 || 0,8 || 5 || 0,8 || 5 || 0,8 || 5 || 0,8 || 5 || 0,8 || 5 || 0,8 || 35 || 5,6

Nätverks­samarbete mellan specialiserade organ på europeisk nivå || Nätverket för chefer för offentliga arbetsförmedlingar, andra möten || 0,23 || 6 || 1,39 || 6 || 1,39 || 6 || 1,39 || 6 || 1,39 || 6 || 1,39 || 6 || 1,39 || 6 || 1,39 || 42 || 9,73

Internationella konferenser för att främja den externa dimensionen av syssel­sättnings­politiken och socialpolitiken || Inter­nationella konferenser || 0,7 || 14 || 0,9 || 14 || 0,912 || 14 || 0,924 || 14 || 0,937 || 14 || 0,949 || 14 || 0,962 || 14 || 1,336 || 98 || 6,92

Konferenser, seminarier, rundabords­konferenser, osv. om EU:s lagstiftning och policyfrågor inom sysselsättning, arbetsvillkor och socialpolitik || Evenemang på europeisk nivå, ordförande­skapets konferenser, seminarier för att stödja öppna samordningsmetoden || 0,16 || 18 || 2,906 || 19 || 3,24 || 20 || 3,041 || 20 || 3,082 || 21 || 3,216 || 22 || 3,447 || 23 || 3,85 || 143 ||

Tillvaratagande och spridning av programresultaten || Publikationer och IT-verktyg || 0,17 || 3 || 0,45 || 3 || 0,5 || 4 || 0,57 || 3 || 0,56 || 3 || 0,55 || 3 || 0,54 || 3 || 0,48 || 22 || 3,65

Delsumma för specifikt mål nr 2 || 115 || 22,226 || 115 || 22,688 || 119 || 23,031 || 118 || 23,419 || 119 || 23,882 || 120 || 24,464 || 122 || 25,629 || 828 || 165,339

SPECIFIKT MÅL nr 3: Tillhandahålla ekonomiskt stöd för beslutsfattare så att de kan testa sociala och arbetsmarknadspolitiska reformer, bygga upp de viktigaste aktörernas kapacitet att utforma och genomföra nyskapande sociala projekt och göra relevant kunskap och expertis tillgänglig

Ekonomiskt stöd för nyskapande sociala projekt || Bidrag || 1,17 || 9 || 9,8 || 9 || 9,8 || 9 || 10,7 || 9 || 11,2 || 10 || 11,7 || 10 || 12 || 10 || 12,2 || 66 || 77,4

Kapacitets­uppbyggande verksamhet || Forskning, metodutveckling, analys, utbildnings­verksamhet även genom nätverk av experter, gemenskapens praxis, digitala plattformar || 0,14 || 10 || 1,65 || 12 || 1,8 || 10 || 1,3 || 10 || 1,4 || 10 || 1,2 || 8 || 0,986 || 8 || 1,098 || 68 || 9,434

Informations­kampanjer || Konferenser, workshops, expert­granskningar och utbyte av goda metoder, kommu­nikation || 0,15 || 10 || 1,609 || 12 || 1,765 || 14 || 1,671 || 10 || 1,275 || 10 || 1,281 || 10 || 1,5 || 10 || 1,8 || 76 || 10,901

Delsumma för specifikt mål nr 3 || 29 || 13,059 || 33 || 13,365 || 33 || 13,671 || 29 || 13,875 || 30 || 14,181 || 28 || 14,486 || 28 || 15,098 || 210 || 97,735

SPECIFIKT MÅL nr 4: Ge unionens och medlemsstaternas organisationer bidrag för att utveckla, främja och stödja genomförandet av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor

Stöd till viktiga nätverk på EU-nivå vars verksamhet har samband med genom­förandet av programmets mål (ramavtal) || Bidrag (löpande kostnaderna för nätverk) || 0,71 || 14 || 9 || 14 || 9,3 || 14 || 9,5 || 14 || 9,8 || 14 || 10 || 14 || 10,249 || 14 || 11 || 98 || 68,849

Stöd till offentliga myndigheter, det civila samhällets organisationer och andra relevanta aktörer (t.ex. nätverket för arbets­förmedlingar) efter offentliggörande av anbudsinfordringar || Projekt­bidrag || 0,6 || 16 || 8,927 || 16 || 9,051 || 16 || 9,276 || 16 || 9,249 || 16 || 9,472 || 16 || 9,645 || 16 || 9,775 || 112 || 65,395

Kapacitets­uppbyggnad för mikrokreditgivare || Utbyte av god praxis, utbildning, rådgivning och klassificering || 0,06 || 20 || 1,2 || 20 || 1,224 || 20 || 1,248 || 20 || 1,273 || 20 || 1,299 || 20 || 1,325 || 20 || 1,341 || 140 || 8,91

Delsumma för specifikt mål nr 4 || 50 || 19,127 || 50 || 19,575 || 50 || 20,024 || 50 || 20,322 || 50 || 20,771 || 50 || 21,219 || 50 || 22,116 || 350 || 143,154

SPECIFIKT MÅL nr 5: Se till att lediga platser, platsansökningar och all tillhörande information är tillgänglig för potentiella sökande och arbetsgivare

Utveckling av Eures webbplats, hjälpcentral och portal för rörlighet i arbetslivet || Databas över merit­förteckningar och lediga platser på portalen för rörlighet i arbetslivet || 1,5 || 4 || 6,000 || 4 || 6,000 || 4 || 6,000 || 4 || 6,000 || 4 || 6,000 || 4 || 6,000 || 4 || 6,000 || 28 || 42

Stöd för arbetsför­medlingarna i syfte att utveckla europeiska arbets­marknader som är öppna och tillgängliga för alla, genom utbildning och nätverks­byggande för Eures, information och kommunikations­ verksamhet och anordnande av jobbdagar || Utbildning, sam­ordnings­möten för arbetsgrupp för utbildning, informationskampanjer, hjälp med att anordna jobbmässor || 1,4 || 3 || 3,019 || 3 || 3,439 || 3 || 3,829 || 3 || 4,129 || 3 || 4,549 || 3 || 4,999 || 3 || 5,899 || 21 || 29,863

Delsumma för specifikt mål nr 5 || 7 || 9,019 || 7 || 9,439 || 7 || 9,829 || 7 || 10,129 || 7 || 10,549 || 7 || 10,999 || 7 || 11,899 || 49 || 71,863

SPECIFIKT MÅL nr 6: Utveckla tjänster för rekrytering och placering av arbetstagare genom direktförbindelser på europeisk nivå för lediga tjänster och platsansökningar

Anställning av arbetstagare genom granskning och godkännande av lediga platser och plats­ansökningar på europeisk nivå, inklusive åtgärder för att placera ungdomar i sysselsättning || Antal unga arbetstagare som anställs i andra EU-medlems­stater än bosättnings­landet || 3 175 || 3 000 || 9,525 || 3 000 || 9,525 || 3 000 || 9,525 || 3 000 || 9,525 || 3 000 || 9,525 || 3 000 || 9,525 || 3 000 || 9,525 || 21 000 || 66,675

Delsumma för specifikt mål nr 6 || 66,675

SPECIFIKT MÅL nr 7: Öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering

Mikrokrediter || Volym mikrokrediter (milj. euro) || 0,002 || 5 657 || 11,314 || 5 837 || 11,674 || 5 972 || 11,944 || 6 015 || 12,030 || 6 074 || 12,148 || 6 134 || 12,268 || 6 269 || 12,538 || 4 1958 || 83,916

Delsumma för specifikt mål nr 7 || 83,916

SPECIFIKT MÅL nr 8: Bygga upp den institutionella kapaciteten hos instanser som tillhandahåller mikrokrediter

Finansiering för uppbyggnad av kapacitet genom bidrag, lån och kapital­investeringar || Antal mikrokreditgivare som stöds || 0,203 || 4 || 0,812 || 5 || 1,015 || 5 || 1,015 || 6 || 1,218 || 7 || 1,421 || 7 || 1,421 || 8 || 1,62 || 42 || 8,522

Delsumma för specifikt mål nr 8 || 8,522

SPECIFIKT MÅL nr 9: Stödja utvecklingen av sociala företag

Lån, eget kapital för sociala företag || Antal sociala företag som erhållit lån respektive eget kapital || 0,12 || 105 || 12,600 || 105 || 12,600 || 107 || 12,840 || 108 || 12,960 || 110 || 13,200 || 114 || 13,680 || 120 || 14,400 || 769 || 92,28

Delsumma för specifikt mål nr 9 || 92,28

TOTAL KOSTNAD || || 97,682 || || 99,881 || || 101,879 || || 103,478 || || 105,677 || || 108,062 || || 112,825 || || 877,41

3.2.3. Beräknad påverkan på administrativa anslag 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetplanen || || || || || || || ||

Personalresurser || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 14,6 || 102,2

Övriga administrativa utgifter || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 1,42 || 9,94

Delsumma för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 16,02 || 112,14

Utanför RUBRIK 5[31] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 24,969

Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 3,567 || 24,969

TOTALT (driftsanslag, utan tilldelning av reserven på 5 %) || 19,587 || 19,587 || 19,587 || 19,587 || 19,587 || 19,587 || 19,587 || 137,109 || 6,117 || 6,117 || 6,117 || 6,117 || 6,117 || 42,819

3.2.3.2. Uppskattade behov av personalresurser

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppskattningen ska uttryckas i heltidsekvivalenter utan decimaler

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| 04 01 01 01 (Huvudkontoret och kommissionens representationskontor) || 109 || 109 || 109 || 109 || 109 || 109 || 109

|| XX 01 01 02 (Delegationer) || || || || ||

|| XX 01 05 01 (Indirekta forskningsåtgärder) || || || || ||

|| 10 01 05 01 (Direkta forskningsåtgärder) || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[32] ||

|| 04 01 02 01 (Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter [”samlade anslag”]) || 11 || 11 || 11 || 11 || 11 || 11 || 11

|| XX 01 02 02 (Kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || ||

|| XX 01 04 åå[33] || Vid huvudkontoret[34] || || || || ||

|| Vid delegationerna || || || || ||

|| XX 01 05 02 (Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – Indirekta forskningsåtgärder) || || || || ||

|| 10 01 05 02 (Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – Direkta forskningsåtgärder) || || || || ||

|| Andra budgetposter (ange närmare) || || || || ||

|| TOTALT || 120 || 120 || 120 || 120 || 120 || 120 || 120

XX är det politikområde eller den avdelning i budgeten som berörs.

Behovet av personal och administrativa resurser ska täckas av det anslag som redan beviljats för att förvalta åtgärden och/eller som omfördelats inom generaldirektoratet, vid behov tillsammans med ytterligare tilldelning som beviljas det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för det årliga budgetförfarandet och med hänsyn till budgetrestriktionerna.

Beskrivning av de uppgifter som ska utföras:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– þ  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[35]

Förklara vad som krävs, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– Förslaget/initiativet ingår inga bidrag från tredje parter

– Förslaget/initiativet omfattar samfinansiering, som beräknas nedan:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange samfinansierande organ || || || || || || || ||

TOTALA anslag som samfinansieras || || || || || || || ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– þ  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Inkomstsidan linje: || Tillgängliga anslag för det pågående budgetgenom-förandet || Påverkan av förslaget/initiativet[36]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel … … … …. || || || || || || || ||

För diverse inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

-

Ange metoden för att beräkna effekterna på inkomsterna.

-

[1]               Lägg till en hänvisning.

[2]               EUT C, , s. .

[3]               EUT C, , s ..

[4]               KOM(2011) 500.

[5]               EUT L 315, 15.11.2006, s. 1.

[6]               EUT L 141, 27.5.2011, s. 1.

[7]               EGT L 5, 10.1.2003, s. 16.

[8]               EUT L 87, 7.4.2010, s. 1.

[9]               Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 308, 24.11.2010, s. 46).

[10]             KOM(2007) 708, 13.11.2007.

[11]             KOM(2011) XXX.

[12]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[13]             EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

[14]             I nuvarande priser.

[15]             EUT L XXX, XX.XX.2012, s. XX.

[16]             EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[17]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[18]             EGT L 114, 30.4.2002, s. 6.

[19]             EUT L 5, 10.1.2009, s. 16.

[20]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[21]             Evaluation of the Social OMC, 2011, Study on Stakeholders’ Involvement in the Implementation of the Social OMC, 2010.

[22]             Mätt som den uppskattade andel av budgeten som avsatts för att generera denna typ av kunskap.

[23]             Med kapacitet avses här kunskap som är relevant för utformningen av politik och informationsinsatser, färdigheter och förmåga att aktivt och effektivt förorda dem samt (för organisationer) förbättrad intern organisation (inbegripet förbättrad strategisk planering och resultatorienterad förvaltning).

[24]             Evers och Jung/EMN, EIF Market studies on micro lending in the European Union: capacity building and policy recommendations, mars 2009. Enligt studien omfattar den institutionella kapaciteten vision och strategi, finansiering, personal, operativ förvaltning samt system och infrastruktur.

[25]             EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[26]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[27]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[28]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[29]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer.

[30]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[31]             Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter för stöd för genomförandet av EU-program och/eller åtgärder (tidigare ”BA-poster”), indirekta forskningsutgifter, direkta forskningsutgifter.

[32]             Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.

[33]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare ”BA-poster”).

[34]             I huvudsak för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

[35]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[36]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.