14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 168/126

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tunisien, särskilt resolutionen av den 3 februari 2011 (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen (2),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 25 maj 2011 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen med titeln ”Ny respons på ett grannskap i förändring” (KOM(2011)0303),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 april 2002 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln ”Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land” (3),

—

med beaktande av slutsatserna från mötet i arbetsgruppen EU-Tunisien den 28–29 september 2011,

—

med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt dess fakultativa protokoll,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artiklarna 7 och 9,

—

med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den tunisiske läkarstudenten Zacharia Bouguira blev på flygplatsen Tunis Carthage den 13 november 2011 vittne till hur en grupp unga marockaner som hade varit på plats för att se finalmatchen i Afrikanska Mästarcupen i fotboll mellan Wydad Casablanca och Esperance Sportive från Tunis upprepade gånger utsattes för allmänt synligt våld från ordningsmaktens sida.

B.

Med hänsyn till det extrema våld som ordningsmakten riktade mot de tretton marockanerna, som hade sina händer bakbundna och var hjälplösa, började Zacharia Bouguira filma händelsen med sin mobiltelefon med avsikten att sprida filmen på internet i syfte att sätta stopp för den utbredda straffrihet som var vanlig under Ben Alis era och på så sätt bidra till att skapa ett demokratiskt Tunisien baserat på mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

C.

Zacharia Bouguiras filmande stoppades omedelbart av en säkerhetsvakt, varpå han våldsamt slogs ner av omkring tjugo poliser och fördes tillsammans med gruppen av unga marockaner till polisstationen i utkanten av flygplatsen.

D.

Zacharia Bouguira frihetsberövades godtyckligt och utsattes under frihetsberövandet för upprepat våld och hot som kan utgöra omänsklig och förnedrande behandling. Under frihetsberövandet blev han också vittne till de förhållanden under vilka de unga marockanerna hölls frihetsberövade och den omänskliga och förnedrande behandling som även de utsattes för.

E.

Efter det att en antiterroriststyrka hade placerats ut framför polisstationen skickades reportrar från de tunisiska tv-stationerna Al-Watania, Hannibal och Nesma till platsen, och under natten mellan den 13 och 14 november 2011 sände de ett nyhetsmeddelande som rättfärdigade gripandet av en grupp unga marockanska fotbollssupportrar med att de skulle ha gjort sig skyldiga till vandalism i flygplatsens avgångshall.

F.

Zacharia Bouguira släpptes efter ingripande av sin mor och hennes advokat, som begav sig till den plats där han hölls frihetsberövad. Nio av de tretton marockanska supportrarna hölls frihetsberövade från den 13 till den 21 november 2011 och överfördes därefter till fängelserna i Bouchoucha och Morniaga.

G.

Den 17 november 2011 lämnade Zacharia Bouguira in en anmälan för tortyr till den allmänna åklagarmyndigheten mot de inblandade medlemmarna av säkerhetsstyrkorna och inrikesministeriet. Han hördes av den allmänna åklagaren den 8 december 2011.

H.

Tunisiska advokater och människorättsorganisationer konstaterar att allmänheten, trots att Ben Alis regim fallit, fortfarande regelbundet utsätts för våld och brutalitet från säkerhetsstyrkornas sida, i strid med de internationella åtaganden om mänskliga rättigheter som Tunisien nyligen gjort.

I.

Det är av största vikt att rättsliga och brottsbekämpande system och åtgärder för att bekämpa tortyr och straffrihet fungerar korrekt när en genuin rättsstat ska byggas upp. Att garantera respekt för dessa grundläggande principer måste vara en central fråga för den framtida tunisiska regeringen när beslut ska fattas om vilka reformer som ska prioriteras av landets konstituerande församling.

J.

Anhängare av det tidigare partiet Samling för konstitutionell demokrati (RCD) spelar fortfarande en mycket aktiv roll i inrikesministeriet och justitieministeriet.

K.

Det är mycket viktigt att efter år av förtryck återupprätta förtroendet mellan allmänheten och myndigheterna, särskilt säkerhetsstyrkorna och rättsväsendet. Det kommer regelbundet krav från allmänheten på att de tidigare metoderna ska överges för gott och att de grundläggande demokratiska reglerna respekteras.

L.

För att en tunisisk stat baserad på mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen ska kunna växa fram och den arabiska våren bära frukt och leda till varaktig förändring, är det nödvändigt att lagföra detta fall liksom andra fall av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i en rättvis och öppen rättegång samt att sätta stopp för den straffrihet som råder för sådana brott.

1.

Europaparlamentet välkomnar de internationella åtaganden som Tunisien har gjort sedan Ben Alis regim stoppades, särskilt i fråga om samarbete inom ramen för FN:s särskilda förfaranden och mekanismer för att bekämpa tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling. Parlamentet uppmanar därför de tunisiska myndigheterna att garantera Zacharia Bouguiras rätt till en rättegång i enlighet med internationella normer för att kasta ljus på de allvarliga människorättskränkningar som han utsattes för och åtala förövarna av dessa handlingar. Parlamentet kräver vidare att kränkningarna av de tretton marockanska medborgarnas rättigheter utreds.

2.

Europaparlamentet gläder sig över att Tunisien den 29 juni 2011 ratificerade det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och över landets ratificering av den internationella konventionen om skydd för alla människor mot påtvingat försvinnande samt det första fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

3.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten att hålla parlamentet underrättat om kontakterna med de tunisiska myndigheterna och de åtgärder som ska vidtas för att följa upp dessa kontakter.

4.

Europaparlamentet är medvetet om de utmaningar som Tunisien måste hantera i samband med övergången till demokrati. Parlamentet uppmanar Tunisiens regering och konstituerande församling samt relevanta fackföreningar att utan dröjsmål inleda en oåterkallelig reformprocess, som i synnerhet fokuserar på säkerhetsfrågor med särskild inriktning på polis och rättssystemen, och att garantera ett oberoende rättsväsen och fria och oberoende tidningar och medier i syfte att inrätta en stabil och hållbar demokrati.

5.

Europaparlamentet anser att reformen av säkerhetssektorn och kampen mot straffriheten är väsentliga uppgifter som måste inledas så snart som möjligt och att det först när dessa uppgifter har fullgjorts kommer att vara möjligt att upprätta en livskraftig stat baserad på rättsstatsprincipen och att inleda en nationell försoningsprocess. Parlamentet anser att omvandlingen av polisens arbete från dess tidigare fokusering på upprätthållande av allmän ordning och kontroll till skydd av enskilda personer och egendom är en väsentlig del av den demokratiska övergångsprocessen. Parlamentet kräver därför att reformprocessen genomförs i nära samarbete med de organisationer i det civila samhället som är verksamma på detta område.

6.

Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till och sitt engagemang för det tunisiska folkets legitima strävan efter demokrati och välkomnar det framgångsrika anordnandet av landets första fria val den 23 oktober 2011, som var de första valen efter den arabiska våren. Den konstituerande församlingen har nu den historiska uppgiften att lägga grunden för en stat baserad på demokratiska principer, rättsstatsprincipen och grundläggande friheter.

7.

Europaparlamentet betonar att yttrandefriheten, både på och utanför internet, är av grundläggande betydelse för ett fritt och demokratiskt samhälle, liksom för skyddet och främjandet av andra rättigheter. Parlamentet betonar att fri tillgång till information och kommunikation och ocensurerad tillgång till internet (internetfrihet) är universella rättigheter som är oumbärliga för att garantera öppenhet och ansvarsskyldighet i det offentliga livet.

8.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att fortsätta att stödja Tunisien under övergången till demokrati genom att prioritera utarbetandet, i enlighet med målen för den nya europeiska grannskapspolitiken, av ett program till stöd för reformen av säkerhetssektorn, i synnerhet polisen, och ett program till stöd för reformen av rättsväsendet som en del av den reformprocess som genomförs av regeringen och att i dessa program inbegripa en mekanism för samråd med och utvärdering av civilsamhället. Parlamentet uppmanar bestämt Europeiska utrikestjänsten att garantera att parlamentet vederbörligen informeras om de framsteg som görs i de pågående förhandlingarna om den nya handlingsplanen för EU-Tunisien och om det arbete som utförs i arbetsgruppen för EU-Tunisien.

9.

Europaparlamentet uppmanar Tunisiens regering och konstituerande församling att överväga att inrätta ett nationellt råd för mänskliga rättigheter, i enlighet med internationella standarder och i synnerhet Parisprinciperna, vilket ska utrustas med mekanismer till försvar och skydd mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och som har befogenhet att ta upp klagomål från enskilda och genomföra oberoende undersökningar.

10.

Europaparlamentet välkomnar rapporten från den nationella kommission som utreder fall av bedrägerier och korruption (CNICM), vilken slutligen offentliggjordes den 11 november 2011, och anser att det är mycket viktigt att följa upp slutsatserna i denna rapport så att de rättsliga myndigheterna korrekt kan utreda de 300 fall som hänskjuts till dem, varav hälften gäller medlemmar av den förre presidentens inre krets. Parlamentet betonar att slutsatserna från CNICM också är ett viktigt bidrag till den nyligen valda konstituerande församlingens arbete, som inleddes den 22 november 2011, eftersom den nya konstitutionen måste utgöra ett verkligt avslut på Ben Alis era.

11.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Tunisiens president, regering och konstituerande församling.