18.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 390/18

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) (2),

—

med beaktande av rådets beslut (2006/702/EG) av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2010 om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013 (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om EU:s strategi för Östersjöområdet och makroregionernas roll i den framtida sammanhållningspolitiken (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om grönboken om territoriell sammanhållning och läget i debatten om den kommande reformen av sammanhållningspolitiken (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 med titeln ”Uppföljning av EU:s territoriella agenda och Leipzigstadgan – ett europeiskt handlingsprogram för fysisk planering och territoriell sammanhållning” (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 1 december 2005 om Euroregionernas roll i utvecklingen av regionalpolitiken (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 28 september 2005 om den territoriella sammanhållningens roll för regional utveckling (11),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 december 2010 om Europeiska unionens strategi för Donauregionen (KOM(2010)0715) och den vägledande handlingsplanen till strategin (SEK(2010)1489),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2010 med titeln ”Slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid” (KOM(2010)0642),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2010 om översyn av EU:s budget (KOM(2010)0700) och dess tekniska bilagor (SEK(2010)7000),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 om hur regionalpolitiken kan bidra till smart tillväxt i Europa 2020 (KOM(2010)0553),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2010 med titeln ”Sammanhållningspolitiken: Strategirapport 2010 om genomförandet av programmen 2007–2013” (KOM(2010)0110),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2009 om EU:s strategi för Östersjöområdet (KOM(2009)0248) och den vägledande handlingsplanen till strategin (SEK(2009)0712/2),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för Atlantområdet, i vilken det anges att kommissionen planerar att offentliggöra ett meddelande under 2011 (12),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2008 med titel ”Grönbok om territoriell sammanhållning: Att omvandla territoriell mångfald till styrka” (KOM(2008)0616),

—

med beaktande av Regionkommitténs initiativyttrande av den 27 januari 2011 om nya perspektiv inför översynen av EGTS-lagstiftningen,

—

med beaktande av den oberoende rapporten (nr 2008.CE.16.0.AT.016) som har utarbetats på begäran av kommissionen ”Interreg III Community Initiative (2000–2006): Ex-Post Evaluation”,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0110/2011), och av följande skäl:

A.

Europeiska unionen består för närvarande av 27 medlemsstater och 271 regioner.

B.

Regioner som utgör gränsområden representerar ungefär 37,5 procent av den europeiska befolkningen.

C.

Det informella samarbetet, Euroregionerna, Eurodistrikten, de europeiska grupperingarna för gränsöverskridande samarbete, Europarådets initiativ, de successiva fördragen och EU:s sekundärlagstiftning har alla bidragit till att upprätta starkare och mer hållbara förbindelser mellan territorierna.

D.

Även om grunden för det territoriella samarbetet redan har lagts återstår det fortfarande många utmaningar, och dessa utmaningars natur beror på hur samarbetsformerna har utvecklats historiskt och på deras mognadsgrad.

E.

Efter det att gränserna har ”avskaffats” i fördragen är det viktigt att minska dem i våra medborgares dagliga liv.

F.

Regionalpolitiken syftar till att främja en harmonisk utveckling i regionerna genom att förstärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom Europeiska unionen.

G.

Sammanhållningspolitikens mål om territoriellt samarbete bidrar till en allt fastare sammanslutning mellan folken i EU genom att minska hindren mellan territorier och regioner.

H.

Målet om territoriellt samarbete bidrar vid EU:s yttre gränser till föranslutningsprocessen och till genomförandet av grannskapspolitiken. Därför behövs det en bättre samordning av de EU-insatser som görs på detta område.

I.

Det territoriella samarbetet, dvs. samarbete mellan medborgare från olika regioner, är en pågående läroprocess som skapar en känsla av samhörighet och hopp om en gemensam framtid.

J.

I det territoriella samarbetet måste medborgaren komma i det främsta rummet och därför bör en lokalt baserad strategi förespråkas.

K.

Fördjupningen av det territoriella samarbetet är kopplat till de framsteg som görs i fråga om europeisk integration och samordning på alla områden som bidrar till europeisk integration och territoriell sammanhållning, och det territoriella samarbetet är i sig ett försökslaboratorium för den europeiska integrationen.

L.

I gränsregionerna görs det knappt några investeringar alls i de transeuropeiska näten (TEN), trots att det är just vid gränsövergångarna som det finns ett akut behov av modernisering. EU kan bidra med ett klassiskt europeiskt mervärde när det gäller att undanröja de gränsöverskridande infrastrukturhindren.

M.

Den allmänna strukturfondsförordningen och ikraftträdandet av Lissabonfördraget har inneburit en påtaglig förstärkning av det territoriella samarbetets betydelse.

N.

Efterhandsutvärderingen av Interreg III-programmen för programperioden 2000–2006 visar otvetydigt prov på det mervärde detta mål tillför det europeiska projektet.

1.

Europaparlamentet påminner om att det territoriella samarbetet syftar till att hjälpa territorier och regioner att samarbeta för att tillsammans bemöta gemensamma utmaningar, till att minska de fysiska, kulturella, administrativa och rättsliga hinder som står i vägen för detta samarbete och till att minska gränseffekten.

2.

Europaparlamentet är övertygat om det europeiska mervärdet i det territoriella samarbetet och den väsentliga roll som samarbetet har för att fördjupa den inre marknaden och främja den europeiska integrationen inom flera sektorspolitiska områden. Parlamentet begär att det territoriella samarbetet förblir en av pelarna för sammanhållningspolitiken.

3.

Europaparlamentet understryker att målet med det territoriella samarbetet, baserat på principen om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning, gäller alla EU:s regioner eftersom det bidrar till att främja en harmonisk utveckling av unionen som helhet.

4.

Europaparlamentet anser att det territoriella samarbetet har visat sig vara effektivt och att dess potential att främja konkurrenskraften hittills inte har utnyttjas fullt ut på grund av det otillräckliga anslag som det tilldelats. Parlamentet begär att budgeten för det territoriella samarbetet ökar från 2,5 procent under innevarande programperiod till minst 7 procent av sammanhållningspolitikens totala budget för nästa programperiod.

5.

Europaparlamentet rekommenderar att man bibehåller den nuvarande utformningen av mål 3, som är uppdelat på tre delar – gränsöverskridande (del A), transnationellt (del B) och interregionalt (del C) samarbete – och att man även i fortsättningen lägger tonvikten på den gränsöverskridande delen, som tilldelas minst 70 procent av budgeten för det territoriella samarbetet. Parlamentet anser att anslagen till programmet bör fördelas på ett rättvist och jämbördigt sätt mellan alla regioner.

6.

Om man även i fortsättningen ska göra åtskillnad mellan den gränsöverskridande delen (del A), som tillgodoser de lokala behoven i de gränsöverskridande områdena, och den transnationella delen (del B), inklusive det så kallade makroekonomiska planet, som öppnar för ett bredare strategiskt samarbete, anser Europaparlamentet att det krävs bättre samordning mellan de två delarna.

7.

Europaparlamentet kräver dessutom större flexibilitet vid användningen av de möjligheter som erbjuds genom artikel 21 i Eruf-förordningen beträffande insatsernas lokalisering inom ramen för det gränsöverskridande och transnationella samarbetet, som omfattar havsområden, för att garantera enhetlighet och kontinuitet i det territoriella samarbetet och med hänsyn till projektens strategiska natur. Parlamentet begär därför en viss flexibilitet i tillämpningen av gränsen på 150 km för havs- och kustområden inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet.

8.

Europaparlamentet anser emellertid att dessa regioners integrering med och öppenhet mot geografiska områden utanför EU inte är och inte kan vara enbart en fråga om geografiskt avstånd. Rikedomen i de historiska, språkliga och kulturella band som förbinder dem med olika områden i världen ger dem en nyckelroll för att säkra en fördjupning av dessa förbindelser till förmån för EU:s globala närvaro.

9.

Europaparlamentet understryker det territoriella samarbetets centrala roll för att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser föregående diskussioner för att definiera de strategiska behoven för varje gränsregion och samarbetsområde i samband med denna strategi, och begär att det europeiska territoriella samarbetet integreras och tillämpas på alla nivåer i den strategiska planeringen, det vill säga på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål precisera sina förslag om en tematisk koncentration av anslagen med koppling till en ”tematisk meny” för Europa 2020.

10.

Europaparlamentet kräver att anslag ska tilldelas varje territoriellt samarbetsprogram på grundval av harmoniserade kriterier, i syfte att på ett strategiskt och integrerat sätt tillgodose behoven och särdragen inom varje territorium eller samarbetsområde. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att överväga andra strategiska kriterier som är mätbara och relevanta och som kan avspegla territoriernas behov utan att urholka det viktigaste kriteriet, det vill säga det demografiska.

11.

Europaparlamentet understryker åter vikten av det interregionala samarbetet (del C), men beklagar bristen på anslag till detta samarbete. Parlamentet föreslår därför att man ser över taket för EU:s medfinansiering av denna del och också uppmärksammar dess förmåga att fungera som incitament för deltagare från de regioner som omfattas av målet ”konkurrenskraft och sysselsättning”, i syfte att utöka antalet projekt inom del C, och kräver att de tematiska samarbetsområdena utvidgas till att även omfatta styrning och förvaltning av operativa program samt territoriell utveckling.

12.

Europaparlamentet uppmuntrar dessutom regionerna att bättre utnyttja de möjligheter till interregionalt samarbete som erbjuds inom ramen för deras operativa program genom grundförordningen (13). Parlamentet rekommenderar därför att den interregionala delen i mål 3 även omfattar samordning och drift av dessa projekt, sammanförande av kunskaper och utbyte av bra metoder.

13.

När det gäller de framtida territoriella samarbetsprogrammen betonar Europaparlamentet vikten av att stödja Interact och införa framgångsrika stödsystem, som skulle kunna utformas enligt RC–Lace-projektet. Parlamentet efterlyser ökad samordning mellan Interact, Urbact, Espon och del C för att förbättra genomförandet av mål 3.

14.

Europaparlamentet stöder Espon-programmets verksamhet, men föreslår att man underlättar för lokala och regionala myndigheter att aktivt delta i forskningen om territoriell utveckling och gör det enklare att praktiskt tillämpa programmets resultat.

15.

Europaparlamentet gläder sig över framgångarna med Urbact-programmet i fråga om hållbar urban utveckling, och begär att programmet förlängs och utvecklas till ett väsentligt och allmänt tillgängligt initiativ som gör det möjligt att dela och överföra kunskaper om lokala stadsutvecklingsproblem.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur man kan få lokalt och regionalt valda företrädare att delta i dessa europeiska nätverk för utbyte av erfarenheter och god praxis som ett första steg i genomförandet av pilotprojektet Erasmus för lokala och regionala förtroendevalda.

17.

Europaparlamentet upprepar att regionala och lokala aktörer måste involveras i EU:s mål om man ska kunna uppnå en effektiv territoriell sammanhållning.

18.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att integrera målet ”territoriellt samarbete” med målen ”konvergens” och ”konkurrenskraft och sysselsättning”. Parlamentet anser att programplaneringen måste samordnas på ett bättre sätt än tidigare. Parlamentet föreslår att de regionala operativa programmen ska kunna omfatta och delta i de gränsöverskridande, transnationella och interregionala projekt som berör dem, genom att fastställa en territoriell strategi för tilldelning av medel för att gynna prioriterade projekt, såsom anslutningen till de transeuropeiska näten i gränsregionerna, som på förhand har identifierats i samråd med deras parter i programmen i linje med principerna om flernivåstyre och partnerskap, vilket kommer att möjliggöra ett bättre utnyttjande av det territoriella samarbetets potential tack vare de förbindelser som på så sätt skapas mellan privata och offentliga aktörer tvärs över gränserna.

19.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och regionerna att inrätta multiregionala operativa program för att hantera gemensamma territoriella problem, t.ex. en bergskedja eller ett avrinningsområde som präglar området.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för att insatserna i gränsregionerna och på arbetsmarknaden samordnas för att undvika en snedvridning av konkurrensen i samband med den ekonomiska och territoriella integrationen.

21.

Europaparlamentet anser att gränsöverskridande samarbetsprogram är centrala för att strategierna för fattigdomsbekämpning och integration av mindre gynnade grupper i det europeiska samhället ska vara effektiva och uppnå resultat. Parlamentet kräver att denna fråga beaktas i utformningen av lagstiftningsramen och att man i de mindre gynnade regionerna vidtar lämpliga åtgärder för att möjliggöra deltagande i de europeiska regionala utvecklingsprogrammen.

22.

Europaparlamentet påpekar att strategier i linje med Östersjöstrategin kan stärka det gränsöverskridande samarbetet, och anser att makroregionala strategier fullt ut bör beakta andra regionala samarbetsprogram för att skapa synergier. Parlamentet påpekar att begreppet makroregioner, som infördes på rådets initiativ, är ett försök till samordning av gemensamma projekt som berör ett mycket stort territorium med gemensamma territoriella problem och som syftar till att utnyttja fördelarna med en integrerad, sektorsövergripande och territoriell strategi baserad på gemensamma strategiska åtgärder som finansieras med befintliga stödmedel.

23.

Europaparlamentet påpekar att befintliga och eventuella framtida sådana strategier bör ligga till grund för mer strategiska och integrerade insatser som ska genomföras med hjälp av de relevanta territoriella samarbetsinstrumenten, men att de varken får medföra ytterligare utgifter för EU-budgeten eller nödvändiggöra nya institutioner eller ny lagstiftning.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant gå igenom resultaten av de första genomförda makroregionala strategierna. Parlamentet anser att processen har väckt ett intresse som måste vidareutvecklas och att erfarenheterna måste användas för att genomföra nya makroregionala strategier.

25.

Europaparlamentet påpekar att målet ”territoriellt samarbete” även kan omfatta samarbete på makroregional nivå, särskilt inom den transnationella delen.

26.

Europaparlamentet anser att de transnationella programmen bör användas för att stödja dessa territoriella strategier genom att samordna utformningen, fastställandet och styrningen av de makroregionala strategierna, dock utan att detta medför onödiga dubbleringar i EU:s budgetstruktur genom att särskilda budgetposter upprättas för de olika makroregionerna.

27.

Europaparlamentet betonar samtidigt att målen för de makroregionala strategierna kompletterar målen för det mikroregionala gränsöverskridande samarbetet och att de kan inbegripa men inte ersätta dem. Därför måste det territoriella gränsöverskridande samarbetet bevaras som en i sig självständig och berättigad del.

28.

Europaparlamentet är övertygat om att den transnationella delen av mål 3 kan bidra till att förbättra samarbetet inom de makroregionala strategierna genom att offentliga regionala och lokala myndigheter och civilsamhället i högre grad medverkar vid genomförandet av konkreta åtgärder.

29.

Europaparlamentet anser att varje transnationell strategi måste ta hänsyn till vilka möjligheter det finns att samordna dessa med riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten och strategierna inom den integrerade havspolitiken.

30.

Europaparlamentet påpekar att det territoriella samarbetet berör Europeiska unionens inre såväl som yttre gränser, även när det gäller nuvarande och framtida makroregionala strategier. Parlamentet framhåller de problem med att erhålla samfinansiering som tredjeländerna möter på grund av de samarbetsbestämmelser som ingår i Eruf-förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur man kan förbättra synergin mellan Eruf, instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (Enpi) och Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och att snarast möjligt lägga fram ett förslag om den nya grannskapspolitiken. Parlamentet kräver en förenkling och harmonisering av reglerna för tillgång till de olika finansieringskällorna för att säkra kompatibilitet och underlätta mottagarnas utnyttjande av dem.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med tanke på det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets (Enpi) särskilda karaktär, överföra förvaltningsansvaret för detta instrument till kommissionens generaldirektorat för regional utveckling, samtidigt som man beaktar de aspekter som rör de yttre förbindelserna. Parlamentet konstaterar att Enpis nuvarande utformning inte tar hänsyn till särdragen i det gränsöverskridande samarbetet, och anser därför att man bör överväga att avskilja detta instrument från förvaltningen av de yttre förbindelserna, åtminstone i de fall där tredjeländer som deltar i samarbetet om de yttre gränserna även finansierar samarbetet.

32.

Europaparlamentet kräver att man genomför den åtgärdsplan för utvidgat grannskap för EU:s yttersta randområden som kommissionen utlovade i sitt meddelande KOM(2004)0343. Parlamentet understryker i detta avseende att det behövs enhetliga sektorsövergripande åtgärder i den EU-politik som berör de yttersta randområdena. I synnerhet behövs det en bättre samordning av den externa och interna delen utifrån en områdesstrategi.

33.

Europaparlamentet påpekar att en vitbok om territoriell sammanhållning, som uppföljning till grönboken, skulle vara ett lämpligt instrument för att klargöra hur den territoriella sammanhållningen ska genomföras med hjälp av flernivåstyre i den framtida regionalpolitiken. En vitbok skulle även vara ett lämpligt bidrag till diskussionerna om nästa lagstiftningspaket.

34.

Europaparlamentet anser att möjligheterna till gränsöverskridande samarbete inom Enpi inte är tillräckliga för att instrumentet ska utvecklas på lämpligt sätt, och rekommenderar därför en mer effektiv samordning mellan kommissionens berörda generaldirektorat. Parlamentet är övertygat om att det är absolut nödvändigt att återintegrera Enpis gränsöverskridande samarbetsprogram i sammanhållningspolitikens mål för territoriellt samarbete.

35.

Europaparlamentet anser att EGTS utgör ett unikt och mycket värdefullt instrument för territoriell styrning som tillgodoser behovet av ett strukturerat samarbete när det gäller finansiering, juridisk status och flernivåstyre. Parlamentet påminner om att EGTS måste främjas som ett verktyg för att inrätta gränsöverskridande styrningssystem, som kan säkra egenansvar för de olika åtgärderna på regional och lokal nivå. Parlamentet framhåller även deras viktiga bidrag till det framgångsrika genomförandet av en modell för flernivåstyre.

36.

Europaparlamentet påpekar att EGTS inte bara kan bidra till territoriell sammanhållning, utan även till social sammanhållning. Parlamentet påpekar att detta instrument har de bästa förutsättningarna för att föra de olika kulturella och språkliga gemenskaperna närmare varandra, främja en fredlig samlevnad i en mångfaldens Europa och synliggöra det europeiska mervärdet för medborgarna.

37.

Europaparlamentet rekommenderar en första utvärdering av befintliga EGTS för att man ska kunna dra lärdom av dessa tidiga erfarenheter.

38.

Europaparlamentet anser dock att man bör underlätta deras genomförande och begär att kommissionen så snart som möjligt föreslår ändringar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 om EGTS, med beaktande av de problem som de lokala och regionala myndigheterna och de befintliga grupperingarna har identifierat, och på grundval av det arbete som utförts av Regionkommittén, för att

39.

Europaparlamentet begär att globalt stöd beviljas till EGTS som har projekt som är förenliga med målen och strategierna i de aktuella samarbetsprogrammen, på grundval av gemensamma gränsöverskridande utvecklingsstrategier, så att EGTS direkt kan förvalta strukturfonderna och programmen. Parlamentet kräver att reglerna för tillgång till andra EU-fonder i högre grad beaktar EGTS multinationella och multilaterala karaktär, i syfte att förenkla deras tillgång till andra finansieringskällor.

40.

Europaparlamentet välkomnar Regionkommitténs lansering av den europeiska EGTS-plattformen, som syftar till att underlätta utbytet erfarenheter, spridningen av bästa praxis och tillhandahållandet av tekniskt stöd till EGTS.

41.

Europaparlamentet anser att gränsöverskridande EGTS utgör en utmärkt möjlighet att bygga upp Europa på territoriell nivå genom att EU-medborgarna involveras. Parlamentet uppmanar EGTS att inrätta och driva ett gränsöverskridande forum för civilsamhället och att stödja gränsöverskridande medborgarinitiativ.

42.

Europaparlamentet anser att genomförandet av de territoriella samarbetsprogrammen fortfarande är för komplicerat och menar att mål 3 behöver särskilda regler som speglar verksamhetens internationella karaktär. I nuläget måste alltför många olika förvaltningsmyndigheter involveras i genomförandet av programmen. Parlamentet kräver därför att systemet förenklas avsevärt i detta avseende.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder som förenklar reglerna för revision och kontroll, i enlighet med den vägledande principen om en förvaltningsmyndighet per program, möjliggör en mer systematisk schablonisering av kostnaderna och finansieringen av mindre projekt med hjälp av fasta belopp, inför mer detaljerade regler för unionens stödberättigade utgifter, säkrar flexibilitet i genomförandet av systemet med automatiskt återtagande av medlen, ökar det tekniska stödet så att förvaltningsmyndigheterna kan lägga tonvikten vid lanseringen och den strategiska uppföljningen av projekten och deras resultat, i stället för enbart vid förvaltningen och ansökningarnas överensstämmelse med administrativa regler.

44.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla sina nationella regler, som mycket ofta medför ytterligare administrativa bördor som inte krävs enligt EU-reglerna.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snabbt som möjligt förtydliga formerna för den princip om tvärvillkor som planeras för det territoriella samarbetet. Parlamentet anser att dessa tvärvillkor, om de ska kunna bidra till att medlen används på ett bättre och mer effektivt sätt, inte får komplicera genomförandet ytterligare till förfång för programförvaltare och stödmottagare.

46.

Europaparlamentet betonar även att systemet för att involvera privata aktörer måste utvidgas och förenklas. Parlamentet rekommenderar inrättandet av system för finansiella lösningar, i likhet med Jeremie- och Jessica-initiativen, för att underlätta gränsöverskridande projekt som främjar ekonomisk utveckling, deltagande av privata aktörer och inrättande av offentlig-privata partnerskap.

47.

Europaparlamentet beklagar det territoriella samarbetets bristande synlighet, både inom de nationella och de lokala myndigheterna samt hos allmänheten, och uppmuntrar därför till bättre kommunikation om redan genomförda projekt.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fundera på hur EGTS och deras verksamhet kan göras mer synlig bland aktörerna i det territoriella samarbetet och bland allmänheten.

49.

Europaparlamentet anser att de nära kulturella och språkliga historiska banden mellan gränsregioner i olika medlemsstater måste användas för att stärka det gränsöverskridande samarbetet.

50.

Europaparlamentet anser att ett ökat samarbete på kultur- och utbildningsområdet, genom att bidra till uppfyllandet av Europa 2020-strategins mål om en smart tillväxt för alla, skulle öka allmänhetens och frivilligorganisationernas deltagande och bidra till att öka synligheten för det territoriella samarbetet och till att bryta ner de mentala gränser som hindrar ett närmande mellan medborgarna.

51.

Europaparlamentet efterlyser bättre samordning mellan förvaltningsmyndigheter och redan befintliga gränsöverskridande institutioner, såsom Euroregionerna, i samband med genomförandet av gränsöverskridande program i syfte att garantera projektens kvalitet, öppenhet och närhet till medborgarna.

52.

Europaparlamentet efterlyser en bättre samordning av kommunikationen mellan alla aktörer som är involverade i genomförandet av det territoriella samarbetet och föreslår att alla program inom samma del bör kunna kännas igen via en gemensam logotyp (t.ex. genom att återinföra det välkända Interreg-märket) tillsammans med varje programs logotyp (eventuellt i en standardstorlek) samt uppmanar kommissionen att i början av nästa programperiod föreslå en omfattande medie- och informationskampanj i gränsregionerna om det territoriella samarbetets fördelar och resultat.

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.