52011DC0927

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 3

2. ÅRSRAPPORT 2010 3

2.1. Viktigaste framsteg, trender och utmaningar vid genomförandet av de operativa programmen 3

2.1.1. Medlemsstaternas genomförande av Europeiska fiskerifonden 3

2.1.2. Kommissionens genomförande av budgeten 4

2.2. Sammanställning av de revisioner av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som genomförts på kommissionens vägnar och av resultaten av de revisioner av EFF-stöd som medlemsstaterna har genomfört 5

2.2.1. Europeiska kommissionens revisioner 2010 för EFF: 5

2.2.2. Medlemsstaternas revisioner 2010 för EFF: 6

2.3. Ekonomisk situation i fiskerisektorn 7

2.4. Innovation i fiskesektorn – Europeiska fiskerifondens bästa praxis 8

2.5. Europeiska fiskerifondens samordning med strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 8

2.6. Tekniskt stöd 9

2.6.1. Medlemsstaternas användning av budgeten för tekniskt stöd 9

2.6.2. Kommissionens användning av budgeten för tekniskt stöd 9

3. Situation när det gäller revisionsprogram, förvaltnings- och kontrollsystem och årliga kontrollrapporter 10

4. Finansiellt genomförande i medlemsstaterna 12

INLEDNING

Enligt artikel 68 i EFF-förordningen[1] ska kommissionen senast den 31 december varje år inlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén angående genomförandet av EFF. Rapporten ska grunda sig på kommissionens granskning och utvärdering av medlemsstaternas årsrapporter och all annan tillgänglig information. I enlighet med förordningen innehåller denna fjärde årsrapport en sammanställning över de revisioner av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som genomförts på kommissionens vägnar och resultaten av de revisioner av EFF-stöd som medlemsstaten har genomfört med uppgift om eventuella finansiella korrigeringar.

Denna rapport behandlar genomförandet av EFF under 2010. Det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller en sammanfattning av genomförandet av EFF i varje medlemsstat liksom fyra tabeller med detaljerad information om ekonomiskt genomförande[2].

ÅRSRAPPORT 2010

Viktigaste framsteg, trender och utmaningar vid genomförandet av de operativa programmen

Medlemsstaternas genomförande av Europeiska fiskerifonden

Anledningarna till att genomförandet av Europeiska fiskerifonden startade så sent analyserades i detalj i de tidigare årsrapporterna – det sena antagandet av EFF-förordningen och genomförandeförordningen, medlemsstaternas prioritering av de större EU-fonderna, komplexiteten i att inrätta förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven och samtidigt avveckla Fonden för fiskets utveckling (FFU) 2000–2006.

En annan anledning var den ekonomiska krisen som begränsade den finansiering som var tillgänglig för nationell medfinansiering i vissa medlemsstater och som hämmade de privata investeringarna. Enligt halvtidsanalysen av Europeiska fiskerifonden drabbades fiske och vattenbruk dessutom av ett högre ekonomiskt tryck på grund av stigande bränslekostnader, högre kostnader för fiskmat och generellt högre arbetslöshet, vilket ledde till minskad efterfrågan på fiskeriprodukter och stagnation av priserna. Å andra sidan var effekterna av bränslekrisen temporära för vissa medlemsstater. Krisen har också blivit en möjlighet att främja innovation och högre produktivitet i sektorn och har även lett till en växling till mer ekonomiska fiskemetoder och en omstrukturering av fiskeflottan.

De aktuella siffrorna visar att takten i genomförandet av Europeiska fiskerifonden har ökat, enligt förväntningarna i rapporten från 2009. I slutet av 2010 hade 36,13 % av EFF:s totala tilldelning anvisats till konkreta projekt, nästan dubbelt så mycket som i slutet av 2009. I vissa medlemsstater är siffran högre än 50 %.

Fördelningen av de 36,13 % av EFF:s totala tilldelning för de fyra prioriterade områdena var följande: 13,2 % (567 485 078 euro) för område 1 (åtgärder för anpassning av gemenskapens fiskeflotta), 11,7 % (504 633 674 euro) för område 2 (vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter), 9,7 % (418 147 084 euro) för område 3 (åtgärder av gemensamt intresse) och 0,7 % (33 844 305 euro) för område 4 (hållbar utveckling i fiskeområden). Siffrorna visar förbättringar inte enbart för område 1 (där den ekonomiska absorptionen underlättas av hög intensitet i stödet) utan även för stöd under områdena 2 och 3. I årsrapporten för 2009 observerades att detta är en ytterligare bekräftelse på att genomförandet av privata och gemensamma projekt blir allt bättre, trots den ekonomiska krisen.

Vad avser betalningar uppgick EFF:s certifierade utgifter i slutet av 2010 till 645 829 316 euro, 15 % av EFF:s totala tilldelning. Det är en ökning med mer än tio procentenheter jämfört med situationen i slutet av 2009 (4,1 %). Område 1 stod för majoriteten av betalningarna som certifierades av medlemsstaterna (60 % eller 386 331 662 euro) medan område 2 och 3 stod för 21 % (135 686 896 euro) respektive 16 % (103 906 607 euro). Område 4 stod för 1,2 % (7 987 800 euro). Den höga procentandelen certifierade betalningar inom område 1 beror på den höga intensiteten i stödet för dessa åtgärder och svårigheterna med privat och offentlig medfinansiering, vilket har saktat ned genomförandet av åtgärder på de andra områdena.

Beträffande område 4 har arbetet med att inrätta lokala samarbeten och att välja lokala utvecklingsstategier medfört stora kapacitetsskapande åtgärder. I detta har stödenheten Farnet spelat en viktig roll. Detta anpassade stöd till både medlemsstater och lokala aktörer har betalat sig. Genomförandet har tagit fart och i slutet av 2010 hade redan över 170 lokala aktionsgrupper inom fiske valts ut i 13 av de 21 medlemsstater som genomför område 4. Sammanlagt 250 aktionsgrupper väntas inrättas till slutet av 2011.

Kommissionens genomförande av budgeten

Vad avser årliga åtaganden fördelades under 2010 14,8 % (639 062 172 euro) av de totala anslagen för 2007–2013 (4 304 949 019 euro), av vilka 485 174 453 euro avsåg konvergensregioner och 153 887 719 euro icke-konvergensregioner. Vad avser betalningar utbetalades under 2010 8,85% (380 796 428 euro) av de totala anslagen för 2007–2013, av vilka 66,9% avsåg konvergensregioner (254 799 278 euro) och 33,1% avsåg icke-konvergensregioner (125 997 150 euro). Dessa utbetalningar gjordes i form av preliminära utbetalningar. Detaljerad information finns under punkt 4 i denna rapport (i tabellen visas det ekonomiska genomförandet i medlemsstaterna) och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som medföljer denna rapport (tabeller I, II, III och IV).

I slutet av 2010 berördes två medlemsstater (Tyskland och Slovakien) av ett återtagande enligt N+2-regeln som hänvisas till i artikel 90 i EFF-förordningen rörande ett belopp om 2 154 026 euro respektive 108 599 euro.

Sammanställning av de revisioner av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som genomförts på kommissionens vägnar och av resultaten av de revisioner av EFF-stöd som medlemsstaterna har genomfört

Europeiska kommissionens revisioner 2010 för EFF:

2010 påbörjade GD Mare en ny revisionsförfrågan för EFF-program 2007–2013. Huvudsyftet är att bekräfta det arbete som revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna har genomfört. I revisionerna gås revisionsmyndigheternas arbete om viktiga krav i förvaltnings- och kontrollsystemen igenom enligt den avtalade definitionen med Europeiska revisionsrätten och så som meddelats medlemsstaterna[3]. Modulerna ett och två behandlar den revisionsmetod som revisionsmyndigheterna använt, modulerna tre och fyra behandlar de systemrevisioner respektive verksamhetsrevisioner som revisionsmyndigheterna har genomfört.

Som framgår av tabell 1 genomfördes sju revisioner under 2010. Dessa omfattade revisionsmyndigheternas arbete för sju operativa program. Utifrån dessa revisioner riktades rekommendationer till de berörda revisionsmyndigheterna med krav på korrigerande åtgärder. I revisionerna drogs slutsatsen att dessa sju revisionsmyndigheters yttranden rimligen kan anses tillförlitliga. Två revisionsmyndigheter placerades i kategori 1 (fungerar väl, mindre förbättringar behövs) och fem placerades i kategori 2 (fungerar, men vissa förbättringar behövs). Revisionsmyndigheter i kategori 1 (revisionsyttrande "utan reservation") behöver inte följas upp.

Tabell 1: Sammanställning över de revisioner av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som har genomförts på kommissionens vägnar under 2010

Datum för revisionen | Medlemsstat | CCI | Modul EPM 2007–2013 | Säkerhetsnivå | Revisionsyttrande | Statusrapport |

14–18/6/2010 | Estland | 2007EE14FPO001 | 1, 2 & 3 | Kat. 2 | Med reservation | Slutlig efter halva tiden |

5–7/7/2010 | Tyskland (Mecklenburg-Vorpommern) | 2007DE14FPO001 | 1, 2, 3 & 4 | Kat. 1 | Utan reservation | Slutlig |

26–30/7/2010 | Lettland | 2007LV14FPO001 | 1, 2 & 3 | Kat. 2 | Med reservation | Slutlig efter halva tiden |

25–29/10/2010 | Frankrike | 2007FR14FPO001 | 1, 2, 3 & 4 | Kat. 2 | Med reservation | Under utarbetande |

25–28/10/2010 | Nederländerna | 2007NL14FPO001 | 1, 2, 3 & 4 | Kat. 2 | Med reservation | Utkast till |

8–12/11/2010 | Spanien (Baskien) | 2007ES14FPO001 | 1, 2 & 3 | Kat. 2 | Med reservation | Slutlig efter halva tiden |

22–26/11/2010 | Litauen | 2007LT14FPO001 | 1, 2, 3 & 4 | Kat. 1 | Utan reservation | Slutlig |

Medlemsstaternas revisioner 2010 för EFF:

2010 mottog kommissionen 51 systemrevisionsrapporter från revisionsmyndigheter i 13 medlemsstater (i enlighet med artikel 61.1 i förordning (EG) nr 1198/2006). I tabell 2 finns en sammanställning av de myndigheter som beskrivs i dessa revisioner (förvaltningsmyndighet, attesterande myndighet eller förmedlande organ), säkerhetsnivån enligt utvärderingen av nyckelkravens effektivitet och det generella revisionsyttrandet som nämndes i rapporterna.

För 20 rapporter var säkerhetsnivån i kategori 1, vilket innebär att det reviderade systemet fungerar väl och att enbart mindre förbättringar krävs. 27 rapporter hamnar i kategori 2, vilket betyder att systemet fungerar men att vissa förbättringar krävs. Tre revisionsrapporter tillhör kategori 3, dvs. systemet fungerar delvis och väsentliga förbättringar krävs. I dessa fall vidtas lämpliga åtgärder för att korrigera problemen. Revisionsmyndigheterna ansvarar för att sådana fall övervakas och följs upp.

För trettio rapporter avgavs yttranden utan reservation av revisionsmyndigheten. För sex rapporter avgavs yttranden med reservation. För de kvarvarande rapporterna saknades sådana generella yttranden.

Resultaten av GD Mares analys av dessa rapporter införlivas i den generella säkerhetsnivån som anges i den årliga verksamhetsrapporten.

Tabell 2: Sammanställning av revisioner om EFF-stöd som medlemsstaterna genomförde under 2010.

Medlemsstat | CCI | Antal mottagna systemrevisionsrapporter | Beskriven myndighet[4] | Säkerhetsnivå | Revisionsyttrande |

Medlemsstat | Beslutat a | Åtaganden b | Betalat c (inklusive förfinansiering) | % (b) / (a) | % (c) / (a) |

Belgien | Period 2007–2013 | 26 261 648,00 | 12 793 350,00 | 3 676 630,00 | 48,71 % | 14,00 % |

Budgetår: 2010 | 4 337 474,00 | 4 337 474,00 | 0,00 |

Republiken Bulgarien | Period 2007–2013 | 80 009 708,00 | 38 156 245,00 | 11 201 359,11 | 47,69 % | 14,00 % |

Budgetår: 2010 | 12 221 422,00 | 12 221 422,00 | 0,00 |

Tjeckien | Period 2007–2013 | 27 106 675,00 | 14 448 901,00 | 7 086 877,73 | 53,30 % | 26,14 % |

Budgetår: 2010 | 3 868 715,00 | 3 868 715,00 | 3 291 943,23 |

Danmark | Period 2007–2013 | 133 675 169,00 | 74 110 255,00 | 44 853 998,24 | 55,44 % | 33,55 % |

Budgetår: 2010 | 19 081 484,00 | 19 081 484,00 | 26 139 474,58 |

Tyskland | Period 2007–2013 | 153 711 392,00 | 85 867 012,00 | 47 423 400,45 | 55,86 % | 30,85 % |

Budgetår: 2010 | 22 270 129,00 | 22 270 129,00 | 19 430 244,12 |

Estland | Period 2007–2013 | 84 568 039,00 | 41 883 075,00 | 20 197 426,14 | 49,53 % | 23,88 % |

Budgetår: 2010 | 11 891 071,00 | 11 891 071,00 | 9 603 101,61 |

Irland | Period 2007–2013 | 42 266 603,00 | 20 590 159,00 | 20 590 159,00 | 48,71 % | 48,71 % |

Budgetår: 2010 | 6 980 914,00 | 6 980 914,00 | 14 672 835,00 |

Grekland | Period 2007–2013 | 207 832 237,00 | 120 018 853,00 | 31 994 351,17 | 57,75 % | 15,39 % |

Budgetår: 2010 | 29 729 945,00 | 29 729 945,00 | 2 897 837,99 |

Spanien | Period 2007–2013 | 1 131 890 912,00 | 641 340 727,00 | 286 033 924,92 | 56,66 % | 25,27 % |

Budgetår: 2010 | 161 753 140,00 | 161 753 140,00 | 127 569 198,92 |

Frankrike | Period 2007–2013 | 216 053 084,00 | 119 781 031,00 | 74 268 494,67 | 55,44 % | 34,38 % |

Budgetår: 2010 | 30 840 533,00 | 30 840 533,00 | 21 869 442,14 |

Italien | Period 2007–2013 | 424 342 854,00 | 236 309 252,00 | 104 244 555,92 | 55,69 % | 24,57 % |

Budgetår: 2010 | 60 586 678,00 | 60 586 678,00 | 44 836 557,92 |

Cypern | Period 2007–2013 | 19 724 418,00 | 10 935 328,00 | 8 910 044,99 | 55,44 % | 45,17 % |

Budgetår: 2010 | 2 815 565,00 | 2 815 565,00 | 6 148 626,47 |

Lettland | Period 2007–2013 | 125 015 563,00 | 62 503 709,00 | 39 695 701,19 | 50,00 % | 31,75 % |

Budgetår: 2010 | 17 736 296,00 | 17 736 296,00 | 10 556 618,45 |

Litauen | Period 2007–2013 | 54 713 408,00 | 28 548 396,00 | 18 445 624,41 | 52,18 % | 33,71 % |

Budgetår: 2010 | 7 546 096,00 | 7 546 096,00 | 8 841 003,88 |

Luxemburg | Period 2007–2013 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 % | 0,00 % |

Budgetår: 2010 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |

Ungern | Period 2007–2013 | 34 850 860,00 | 16 116 646,00 | 5 674 974,00 | 46,24 % | 16,28 % |

Budgetår: 2010 | 5 341 786,00 | 5 341 786,00 | 795 853,60 |

Malta | Period 2007–2013 | 8 372 329,00 | 4 029 528,00 | 1 172 126,06 | 48,13 % | 14,00 % |

Budgetår: 2010 | 1 250 716,00 | 1 250 716,00 | 0,00 |

Nederländerna | Period 2007–2013 | 48 578 417,00 | 26 932 144,00 | 11 648 010,18 | 55,44 % | 23,98 % |

Budgetår: 2010 | 6 934 334,00 | 6 934 334,00 | 0,00 |

Österrike | Period 2007–2013 | 5 259 318,00 | 2 928 289,00 | 2 891 907,55 | 55,68 % | 54,99 % |

Budgetår: 2010 | 750 906,00 | 750 906,00 | 1 081 650,42 |

Polen | Period 2007–2013 | 734 092 574,00 | 361 732 791,00 | 139 941 469,79 | 49,28 % | 19,06 % |

Budgetår: 2010 | 119 906 010,00 | 119 906 010,00 | 37 168 509,43 |

Portugal | Period 2007–2013 | 246 485 249,00 | 137 478 742,00 | 64 386 992,42 | 55,78 % | 26,12 % |

Budgetår: 2010 | 35 195 411,00 | 35 195 411,00 | 29 879 058,42 |

Rumänien | Period 2007–2013 | 230 714 207,00 | 103 832 279,00 | 32 299 988,49 | 45,00 % | 14,00 % |

Budgetår: 2010 | 36 391 468,00 | 36 391 468,00 | 0,00 |

Slovenien | Period 2007–2013 | 21 640 283,00 | 11 754 369,00 | 3 029 639,62 | 54,32 % | 14,00 % |

Budgetår: 2010 | 3 722 949,00 | 3 722 949,00 | 0,00 |

Slovakien | Period 2007–2013 | 13 579 930,00 | 7 282 064,00 | 3 912 804,43 | 53,62 % | 28,81 % |

Budgetår: 2010 | 1 655 266,00 | 1 655 266,00 | 1 731 349,25 |

Finland | Period 2007–2013 | 39 448 827,00 | 21 870 648,00 | 11 387 844,83 | 55,44 % | 28,87 % |

Budgetår: 2010 | 5 631 130,00 | 5 631 130,00 | 2 960 792,20 |

Sverige | Period 2007–2013 | 54 664 803,00 | 30 306 470,00 | 19 494 588,76 | 55,44 % | 35,66 % |

Budgetår: 2010 | 7 803 137,00 | 7 803 137,00 | 11 322 330,55 |

Förenade kungariket | Period 2007–2013 | 137 827 889,00 | 67 594 416,00 | 19 295 904,46 | 49,04 % | 14,00 % |

Budgetår: 2010 | 22 819 597,00 | 22 819 597,00 | 0,00 |

Totalt | Period 2007–2013 | 4 302 686 396,00 | 2 299 144 679,00 | 1 033 758 798,53 | 53,44 % | 24,03 % |

Budgetår: 2010 | 639 062 172,00 | 639 062 172,00 | 380 796 428,18 |

[1] Artikel 68 i Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden, EUT L 120, 15.08.2006.

[2] Tabell I. Ekonomiskt genomförande i konvergensregioner.

Tabell II. Ekonomiskt genomförande i icke-konvergensregioner.

Tabell III. EFF-programbelopp per prioriterat område och medlemsstat.

Tabell IV. Certifierade utgifter inom EFF per prioriterat område och medlemsstat.

[3] Guidance note EFFC/27/2008 of 12/9/2008 on a common methodology for the assessment of management and control systems in the Member states (2007-2013 programming period) (ej översatt till svenska)

[4] FM = förvaltningsmyndighet, AM = attesterande myndighet, FO = förmedlande organ