2.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 259/26

—

Kommittén framhåller ännu en gång att de lokala och regionala myndigheterna spelar en mycket viktig roll i samband med genomförandet av Europa 2020-strategin.

—

Byggnadernas energieffektivitet är en särskilt viktig fråga.

—

Det behövs ökad öppenhet som stöd för investeringsbeslut. Statistik över energianvändning och produktion bör offentliggöras vid sidan av statistik över utsläpp.

—

Minst en separat prioritering i strukturfonderna 2014–2020 bör reserveras särskilt för hållbar energianvändning och energiproduktion, så att detta mål får den synlighet och tyngd som det förtjänar.

—

Kommittén efterlyser ett särskilt insatsområde för städer i sammanhållningspolitiken som skulle kunna stödja utvecklingen av åtgärdsplaner för hållbar energi, (förbättrad och utbyggd fjärrvärme, kraftvärme, energiproduktion och användning av förnybar energi, gatubelysning, kollektivtrafik och ”mjuka” transportmedel, energieffektivitet i byggnader osv.) samt skapa stödtjänster för lokala myndigheter, t.ex. lokala och regionala energiorgan.

—

ESF bör inriktas på att bygga upp de lokala personalresurser som kommer att bli så viktiga för utvecklingen av framtidens lågenergistäder och för att främja den lokala ekonomin.

—

Kommittén stöder effektivare finansieringsmekanismer som skulle kunna främja offentlig-privata partnerskap. På det området skulle lån mot låg eller ingen ränta, bankgarantier, lokala roterande fonder och andra innovativa finansieringstekniska instrument kunna användas i enlighet med additionalitetsprincipen, i kombination med den finansiering som strukturfonderna tillhandahåller på lokal och regional nivå.

Föredragande

Huvudföredragande: Ilmar REEPALU (SE–PSE), ledamot av Malmö kommunfullmäktige

Referensdokument

Skrivelse från Europeiska kommissionen av den 14 februari 2011

1.

Regionkommittén är mycket medveten om att klimatförändringarna utgör en enorm global utmaning, och att skillnaderna i fråga om de regionala och lokala konsekvenserna är betydande. För att kunna lösa de problem som klimatförändringarna innebär måste man fokusera på lokala och regionala förhållanden och möjligheter som kan erbjuda smarta lokala och regionala lösningar. De utmaningar som klimatförändringarna medför är alltför omfattande för att en medlemsstat själv ska kunna möta dem, varför Europeiska unionen här kan ge ett mervärde.

2.

ReK betonar att målen inom ramen för Europa 2020-strategin om sysselsättning, innovation, utbildning, social integration och klimat/energi är nära kopplade till varandra och att samtliga är avgörande för att det övergripande målet om social och territoriell sammanhållning ska kunna uppnås. Nyckelåtgärder för att man ska lyckas nå Europa 2020-strategins mål bygger på smart och hållbar tillväxt för alla.

3.

Regionkommittén betonar att EU:s strategi för biologisk mångfald fram till år 2020, ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital”, är ett lämpligt komplement i kampen mot klimatförändringen när det gäller att utarbeta viktiga åtgärder med inriktning på hållbarhet och anpassning till klimatförändringen.

4.

Kommittén vill upprepa att de regionala och lokala myndigheterna har en viktig roll i genomförandet av Europa 2020-strategin och i arbetet med att uppnå en ekonomi med låga koldioxidutsläpp genom att minska energiförbrukningen, decentralisera energiförsörjningen, öka användningen av förnybar energi, säkerställa ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringarna samt bibehålla och utöka koldioxidsänkorna.

5.

Ett oförutsägbart klimat hotar folkhälsan, infrastrukturen, jordbruket, den biologiska mångfalden, vattenförsörjningstryggheten, livsmedelstryggheten och den ekonomiska utvecklingen, och detta problem måste åtgärdas med hjälp av bättre planering, praxis och teknik i våra städer och landsbygdsekonomier.

6.

Regionkommittén är övertygad om att klimatåtgärder kan få positiva följder för den ekonomiska utvecklingen, gröna arbeten, återhämtningsförmågan, den sociala sammanhållningen och livskvaliteten, förutsatt att de bygger på smart tillväxt. I ljuset av detta måste man identifiera de nya sektorer och andra fördelar som till följd av klimatförändringen kan ge upphov till ekonomiska utvecklingsmöjligheter.

7.

Kommittén anser att klimatrelaterade upphandlingar och investeringar på lokal nivå kan stimulera en rättvis och hållbar tillväxt för alla. En samordning av den ekonomiska utvecklingen, sociala sammanhållningen och miljöfinansieringen kan stimulera en övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

8.

Kommittén anser att EU-investeringar i smart specialisering på lokal nivå kan bidra till att regionerna finner innovativa lösningar där man utnyttjar lokala förhållanden och möjligheter för att utveckla en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

9.

Genom att investera i utvecklingen av hållbara europeiska städer och regioner kan man förbättra de europeiska företagens ställning på den växande globala marknaden.

10.

Regionkommittén anser att det är nödvändigt att företagen involveras i utvecklingen av hållbara ekonomier med hjälp av stimulansåtgärder i form av politiska riktlinjer och strategier som leder till att sociala och miljömässiga aspekter beaktas i samband med handeln, samt att företagen tar ansvar för konsekvenserna av sitt agerande.

11.

Regionkommittén betonar att klimatvänliga åtgärder kräver omfattande finansiering på lång sikt. Övergången till en klimatsäker ekonomi med låga koldioxidutsläpp kommer att kräva en inriktning på investeringar i energieffektivitet, byggnader, förnybar energi, rena transporter och andra smarta systemlösningar för bättre resursanvändning. Både städer och landsbygd i hela EU måste snarast möjligt få ökat stöd till åtgärder för lokal och regional begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Kommissionen har uppskattat att EU för att kunna övergå till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i genomsnitt skulle behöva investera ytterligare 270 miljarder euro eller 1,5 % av BNP årligen under de kommande fyra årtiondena och att en ökning av klimatåtgärderna skulle kunna medföra att 1,5 miljoner nya arbetstillfällen skapas fram till 2020.

12.

ReK rekommenderar att initiativet borgmästarförsamlingen förstärks avsevärt och ges lämpliga resurser för att stödja städer och regioner vid det driftsmässiga utarbetandet av klimathandlingsplaner och för att i samarbete med internationella partner som den amerikanska borgmästarkonferensen utarbeta gemensamma normer för koldioxidavtrycket.

13.

Kommittén anser särskilt att stödprogram bör göras tillgängliga för producenter av förnybar energi på samtliga nivåer, eftersom vi måste utnyttja den potentiella decentraliserade energi som finns på lokal och regional nivå om vi ska kunna uppnå EU:s 20–20–20-mål.

14.

Kommittén betonar att lokal och regional begränsning av klimatförändringarna kräver energieffektivitet i byggnader eftersom byggnadssektorn – dvs. bostadshus och kommersiella byggnader – är den sektor som använder mest energi och släpper ut mest koldioxid i EU. Sektorn svarar för cirka 40 % av EU:s totala energiförbrukning.

15.

Man måste öka satsningarna på att skapa hållbara transportsystem, förändra medborgarnas transportvanor och konstruera rena bränslefordon i syfte att öka effektiviteten, minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten. Kommittén framhåller betydelsen av miljövänlig kollektivtrafik i storstadsområdena och efterlyser ökade investeringar från strukturfonderna i ren kollektivtrafik och åtgärder för minskade koldioxidutsläpp.

16.

Regionkommittén betonar vikten av att främja utvecklingen och förbättringen av koldioxidsänkor som kan bidra till att minska andelen koldioxid i atmosfären, i synnerhet i regioner med mer lämpliga geologiska resurser och/eller naturresurser.

17.

Regionkommittén betonar att EU måste leva upp till internationella åtaganden för finansiering av klimatåtgärder. Kommittén delar uppfattningen att finansmedel från den internationella koldioxidmarknaden borde utgöra en av finansieringskällorna för projekt i utvecklingsländer.

18.

Regionkommittén anser att det är mycket viktigt att göra befolkningen medveten om hur pass ohållbar den nuvarande resursförbrukningen är.

19.

Regionkommittén anser att man bör förbättra kunskapsutbytet mellan den vetenskapliga och den politiska sfären i syfte att främja att de beslut som fattas är vetenskapligt underbyggda.

20.

Regionkommittén anser att subsidiaritetsprincipen, partnerskapsprincipen och flernivåstyre är grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt strukturfondsgenomförande, och upprepar att de lokala och regionala myndigheterna i synnerhet bör delta i utformningen av, förhandlingarna om och genomförandet av partnerskapsavtalen inom EU-fondernas gemensamma strategiska ram. Detta bör betraktas som en betydande och unik möjlighet för EU att säkerställa större enhetlighet i utgifterna inom olika politikområden och styresnivåer.

21.

Regionkommittén vidhåller att den motsätter sig att det inrättas en fond som endast är inriktad på klimatförändringar och som, med särskild utgångspunkt i medel från strukturfonderna, skulle sammanföra EU:s samtliga finansieringsinstrument som används för att bekämpa klimatförändringarna. Överföringen av medel riskerar inte bara att leda till en nettoförlust av tilldelade medel för bekämpning av klimatförändringar, utan skulle dessutom kunna komma att äventyra införlivandet av klimatrelaterade projekt i de regionala utvecklingsstrategierna.

22.

ReK föreslår att de lokala och regionala klimatåtgärderna bör ses som ett komplement till åtgärder på internationell och nationell nivå samt på EU-nivå. De bör bygga på utbyte och samarbete mellan regioner som står inför liknande hot och möjligheter.

23.

Kommittén anser att ett arbetssätt som bygger på flernivåstyre bör vidareutvecklas eftersom en minskning av klimatförändringarna och en anpassning till dem endast kan lyckas om alla styresnivåer involveras. Regionkommittén uppmanar i det sammanhanget Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa subsidiaritetsprincipen.

24.

ReK betonar vikten av att undvika administrativa hinder på alla nivåer inom EU. För detta krävs samordnade åtgärder mellan lokala, regionala och nationella myndigheter och Europeiska kommissionen.

25.

Regionkommittén betonar på nytt att man bör uppmuntra sektorsvisa eller sektorsövergripande energi- och klimatallianser mellan regioner och företag för att främja innovation och en snabb övergång till en klimatsäker ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Sådana offentlig-privata partnerskap bör vara uttryckligen inriktade på utveckling och användning av energiteknik med låga koldioxidutsläpp, utveckling och förbättring av koldioxidsänkorna samt åtgärder för anpassning till klimatförändringen, och de bör i det syftet få särskilt stöd från strukturfonderna.

26.

Kommittén anser att det behövs ökad öppenhet som stöd för investeringsbeslut. Statistik över energianvändning och produktion bör offentliggöras vid sidan av statistik över utsläpp och, inte minst, statistik över hur klimatets fysiska parametrar utvecklas. En uppföljning av EU:s klimatrelaterade budgetutgifter bör införas, så att EU tydligt kan redovisa hur stor andel av budgeten som går till klimatåtgärder.

27.

ReK anser att anpassningen till och minskningen av klimatförändringarna samt energipolitiken bör ges högsta prioritet i EU:s budget.

28.

EU:s budget bör stödja principen om flernivåstyre och alla EU-åtgärder bör baseras på ett övergripande angreppssätt, där olika åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna förenas. Fördelningen av de politiska och finansiella rollerna och ansvarsområdena bör tydligt fastställas mellan styret på lokal nivå, nationell nivå och EU-nivå, och dessutom mellan olika politikområden, för att undvika luckor, bristande enhetlighet och dubblering av det politiska ansvaret.

29.

Kommittén anser att EU-lagstiftningen och villkoren för EU:s utgifter är de viktigaste faktorerna för att uppnå Europa 2020-målen, med beaktande av att klimatåtgärder bör integreras i alla relevanta utgiftskategorier, inklusive strukturfonderna, fonderna för jordbruk, landsbygdsutveckling, forskning och innovation samt externt samarbete. En ”integrering” innebär en omprioritering i den nuvarande politiken för att kunna främja hållbarhet, samtidigt som man är medveten om att samma åtgärd kan och bör vara inriktad mot flera olika mål.

30.

Regionkommittén anser att ändamålsenlig fördelning och effektiv användning av begränsade budgetresurser kan säkerställas bäst om klimatåtgärderna och energieffektiviteten får utgöra övergripande prioriteringar inom strukturfonderna, den gemensamma jordbrukspolitiken och ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (det kommande åttonde ramprogrammet). Dessutom bör det kommande Life+-instrumentet för miljö och klimatåtgärder komplettera integreringen genom att göra ytterligare medel tillgängliga för klimatåtgärder och för att pröva nya strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

31.

En tioårig budgetperiod skulle i hög grad kunna förbättra stabiliteten och förutsebarheten i finansieringsprogrammen och leda till en mer målmedveten fokusering.

32.

Kommittén beklagar avsaknaden av specifika åtaganden i energistrategin för Europa 2011–2020 för finansiering av och anslag till lokala och regionala investeringar i hållbar energi, trots att kommissionen har betonat de regionala och lokala myndigheternas roll.

33.

ReK föreslår att minst en separat prioritering i strukturfonderna 2014–2020 bör anges särskilt för hållbar energianvändning och energiproduktion, så att detta mål får den synlighet och tyngd som det förtjänar.

34.

Regionkommittén konstaterar att idén om den hållbara staden håller på att förändras i riktning mot lokala energiproduktionsanläggningar, ökad användning av elfordon, smarta nätverk och andra systemlösningar för bättre resursanvändning. Kommittén efterlyser ett särskilt insatsområde för städer i sammanhållningspolitiken som skulle kunna stödja utvecklingen av åtgärdsplaner för hållbar energi (förbättrad och utbyggd fjärrvärme, kraftvärme, energiproduktion och användning av förnybar energi, gatubelysning, kollektivtrafik och ”mjuka” transportmedel, energieffektivitet i byggnader osv.) samt skapa stödtjänster för lokala myndigheter, t.ex. lokala och regionala energiorgan.

35.

Kommittén stöder Europeiska kommissionens avsikt att främja lokala energilösningar och vidareutveckla initiativet ”intelligenta städer” (dvs. smarta mätmetoder och intelligenta nät) i syfte att främja ”rena” investeringar som syftar till att förbättra energieffektiviteten. Vi uppmanar kommissionen att låta denna avsikt återspeglas inom ramen för strukturfonderna 2014–2020.

36.

ReK anser att den finansiering av ökad energieffektivitet i hemmen som sker inom ramen för politiken för regional utveckling och sammanhållningspolitiken bör öka med minst 5 % till minst 15 % inom Eruf i genomsnitt i EU.

37.

Till strukturfondernas viktigare uppgifter hör att stödja utvecklingen av kunskap och innovativa lösningar och att öka medvetenheten bland allmänheten om de utmaningar och möjligheter som behovet av att bekämpa och begränsa klimatförändringarna och att anpassa vårt samhälle till dem medför.

38.

Regionkommittén anser att det är nödvändigt att främja strategier som uppmuntrar till deltagande och kunskapsplattformar som omfattar alla de sektorer som berörs av klimatförändringen, så att forskningsbehoven kan anpassas till politiken.

39.

Regionkommittén uppmanar budgetmyndigheten att avsätta tillräcklig finansiering och att öka utgifterna för forskning och innovation med fokus på klimatförändringens effekter, minskningen av koldioxidutsläppen och anpassningen till klimatförändringen, i synnerhet när det gäller energirelaterade frågor samt genomförande av den europeiska strategiska planen för energiteknik, inte bara på EU-nivå och nationell nivå utan också på lokal och regional nivå, inbegripet främjande av kluster och innovativa småföretag.

40.

Kommittén betonar vikten av att införliva hållbar teknik i alla politikområden och att finansiera sådana innovationer som krävs för den nya intelligenta tekniken genom att fullt ut integrera klimatförändringsfrågorna och klimatåtgärderna i alla EU:s program och strategier.

41.

ReK betonar vikten av att sprida smarta lösningar och viktiga innovationer som demonstrationsprojekt i syfte att förändra allmänhetens inställning, stärka den gröna tillväxten och stödja Europa 2020-strategin.

42.

Regionkommittén betonar att Europeiska socialfonden kan användas för att främja hållbar praxis i befintliga yrken och utveckla nya färdigheter i fråga om miljövänlig teknik och miljövänlig tjänster, eftersom ESF ska användas för att hjälpa arbetare och företag att anpassa sig till en ny ekonomisk verklighet.

43.

Kommittén vill därför på nytt framföra att ESF bör inriktas på att bygga upp de lokala personalresurser som kommer att bli så viktiga för utvecklingen av framtidens lågenergistäder och lågenergiregioner – i vilka man kommer att kunna vidta effektiva anpassnings- och/eller minskningsåtgärder som inriktas på klimatförändringen – och som kommer att främja den lokala ekonomin.

44.

Regionkommittén betonar vikten av att genom ett integrerat arbetssätt stödja samverkan och utveckling mellan stad och landsbygd, t.ex. i fråga om energieffektivitet, miljövänlig kollektivtrafik, bibehållandet av miljötjänster, vattenförvaltning och attraktivitet.

45.

ReK anser att den gemensamma jordbrukspolitiken bör belöna jordbrukare och markförvaltare för att de erbjuder offentliga nyttigheter som produktion av förnybar energi, bevarande av områden som är viktiga på grund av sin funktion som koldioxidsänka, minskade växthusgasutsläpp och klimatanpassning.

46.

Kommittén anser att man kunde lämna större utrymme för ökad användning av tvärvillkor och för arbetet med att göra den gemensamma jordbrukspolitiken ”grönare” (GJP:s första och andra pelare).

47.

Kommittén betonar att landsbygdsutvecklingsfonden (GJP:s andra pelare) fortfarande är en viktig faktor när det gäller innovationer i jordbruket och stöd till en diversifiering av landsbygdsekonomin, och att dess nuvarande roll därför bör utvidgas med avseende på att begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem, och att ta itu med utmaningar rörande andra viktiga resurser, t.ex. förvaltningen av vatten, mark och den biologiska mångfalden.

48.

Kommittén vill åter framföra att man välkomnar ”omfördelningen av outnyttjade anslag i enlighet med kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009” eftersom dessa ”kommer att ställas till de lokala och regionala myndigheternas förfogande” för projekt för hållbar energi, och betonar att det nya europeiska instrumentet för effektivare energiutnyttjande bör betraktas som en viktig förebild för framtida finansiering.

49.

Kommittén vill på nytt peka på ”den starka kopplingen mellan återlanseringsplaner och investeringar i energieffektivitet och förnybar energi” under den pågående krisen.

50.

Eftersom utvecklingen av en klimatsäker ekonomi med låga koldioxidutsläpp på lokal och regional nivå kommer att förbättra EU:s totala konkurrenskraft i fråga om miljövänlig ekonomi bör det gå att samfinansiera arbetet genom projektobligationer som utfärdas av EIB.

51.

Kommittén stöder effektivare finansieringsmekanismer som skulle kunna främja offentlig-privata partnerskap. På det området skulle lån mot låg eller ingen ränta, bankgarantier, lokala roterande fonder och andra innovativa finansieringstekniska instrument kunna användas, i enlighet med additionalitetsprincipen, i kombination med den finansiering som strukturfonderna tillhandahåller på lokal och regional nivå.

52.

ReK stöder tanken på att ny finansiering bör göras tillgänglig genom att åtminstone en tredjedel av inkomsterna från systemet för handel med utsläppsrätter avsätts för den lokala och regionala nivån. Den exakta fördelningen av intäkterna bör fastställas i varje medlemsstat inom ramen för de nationella klimatstrategierna, så att vederbörlig hänsyn tas till de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller ansvarsfördelningen för klimatskyddet. Vi förespråkar en mer utbredd tillämpning av koldioxidskatt i hela Europa och att i samband med detta också de lokala och regionala nivåerna får nya finansieringsmedel med den tidigare nämnda ramen som förebild. Med tanke på att städer och regioner för närvarande inte kan dra tillräcklig nytta av de befintliga koldioxidmarknaderna ställer sig ReK fullständigt bakom OECD:s uppmaning till lokala och regionala myndigheter att ta fram egna projekt för att minska utsläppen av växthusgaser som finansieras via systemet för handel med utsläppsrätter.