(1)

Unionens politik på utvecklingsområdet syftar till att minska och på sikt utrota fattigdomen.

(2)

Unionen har som medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) åtagit sig att integrera handelsaspekter i strategier för utveckling och att främja internationell handel i syfte att på det globala planet verka för utveckling samt minskning och på sikt utrotning av fattigdom.

(3)

Unionen stöder gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) i deras strävanden att uppnå fattigdomsminskning och hållbar ekonomisk och social utveckling, och erkänner betydelsen av deras råvarusektorer.

(4)

Unionen har förbundit sig att stödja en smidig och gradvis integration av utvecklingsländerna i världsekonomin med en hållbar utveckling som mål. De viktigaste bananexporterande AVS-länderna kan komma att ställas inför utmaningar till följd av de ändrade reglerna för världshandeln, särskilt liberaliseringen av tullsatsen för mest gynnad nation (MGN) inom ramen för WTO, och av de bilaterala och regionala avtal som ingåtts eller håller på att ingås mellan unionen och länder i Latinamerika. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 (2) bör därför utökas med ett program för kompletterande åtgärder för banansektorn i AVS-länderna (programmet).

(5)

Syftet med de åtgärder för ekonomiskt stöd som ska antas inom ramen för programmet bör vara att förbättra levnadsstandarden och levnadsvillkoren för de personer som lever i bananodlingsområden och är verksamma inom banansektorns värdekedjor, särskilt små producenter och små företag, och att säkra efterlevnaden av arbetsnormer och normer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt miljönormer, framför allt beträffande användning av och exponering för bekämpningsmedel. Åtgärderna bör därför också stödja anpassning och vid behov omfatta omorganisering i områden som är beroende av bananexporten i form av sektorsspecifikt budgetstöd eller projektspecifika insatser. Åtgärderna har till syfte att främja en politik som stärker den sociala dimensionen, ekonomisk diversifiering eller investeringar i förbättrad konkurrenskraft, när detta är hållbart, med hänsyn tagen till resultat och erfarenheter från det särskilda stödsystemet för traditionella AVS-leverantörer av bananer fastställt i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2686/94 (3) och den särskilda ramen för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer fastställd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 856/1999 (4) och kommissionens förordning (EG) nr 1609/1999 (5). Unionen inser att det är viktigt att främja en mer rättvis fördelning av inkomsterna från banansektorn.

(6)

Avsikten är att programmet ska komplettera anpassningsprocessen i de AVS-länder som har exporterat betydande mängder av bananer till unionen under senare år och som kommer att påverkas av liberaliseringen inom ramen för Genèveavtalet om handel med bananer (6) eller som en följd av de bilaterala och regionala avtal som ingåtts eller håller på att ingås mellan unionen och vissa länder i Latinamerika och Centralamerika. Programmet bygger på den särskilda ramen för bistånd för traditionella AVS-bananleverantörer. Det är förenligt med unionens internationella åtaganden inom ramen för WTO samt har ett samband med omstrukturering och förbättring av konkurrenskraften och är därför av tillfällig karaktär, med en längd av fyra år (2010–2013).

(7)

I slutsatserna i kommissionens meddelande av den 17 mars 2010”Tvåårsrapporten om den särskilda ramen för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer” framgår det att de tidigare biståndsprogrammen i stor utsträckning bidrog till att förbättra kapaciteten för att säkra en framgångsrik ekonomisk diversifiering, även om de exakta konsekvenserna ännu inte är kända, och att varaktigheten när det gäller AVS-ländernas bananexport fortfarande är osäker.

(8)

Kommissionen har utvärderat den särskilda ramen för bistånd, men den har inte gjort någon konsekvensanalys av de kompletterande åtgärderna för banansektorn.

(9)

Kommissionen bör se till att detta program på ett effektivt sätt samordnas med de regionala och nationella vägledande program som genomförs i mottagarländerna, särskilt när det gäller förverkligandet av målen inom områdena för ekonomi, jordbruk, sociala frågor och miljö.

(10)

Nästan två procent av världshandeln med bananer certifieras av producentorganisationer för rättvis handel. Minimipriset för rättvisehandeln fastställs på grundval av en beräkning av de långsiktiga produktionskostnaderna, som fastställts i samråd med de berörda aktörerna, i syfte att internalisera kostnaderna för att uppnå anständiga sociala och miljömässiga standarder och säkra en rimlig vinst, som producenterna kan investera för att skapa långsiktig stabilitet i sin verksamhet.

(11)

För att undvika exploatering av den lokala arbetskraften bör aktörer i produktionskedjan inom banansektorn enas om en rättvis fördelning av de inkomster som skapas av sektorn.

(11a)

Kommissionen bör ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller geografiska strategidokument, fleråriga vägledande program och strategidokument för tematiska program, eftersom dessa kompletterar förordning (EG) nr 1905/2006 och har allmän räckvidd. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

(12)

Förordning (EG) nr 1905/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Genomförande av unionens bistånd

I överensstämmelse med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen och de allmänna principerna för denna förordning ska unionsbiståndet genomföras genom de geografiska och tematiska programmen i artiklarna 5–16 samt programmen i artiklarna 17 och 17a.”

(2)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 17a

De viktigaste bananexporterande AVS-länderna

1.   De bananexporterande AVS-länder som förtecknas i bilaga IIIa ska komma i åtnjutande av kompletterande åtgärder för banansektorn. Unionens bistånd till dessa länder ska ha till syfte att stödja deras anpassningsprocess till följd av liberaliseringen av unionsmarknaden för bananer inom ramen för WTO. Unionens bistånd ska särskilt användas för att bekämpa fattigdom genom att förbättra levnadsstandarden och villkoren för producenterna och berörda personer, i förekommande fall små företag, inbegripet genom att säkra efterlevnaden av arbets- och säkerhetsnormer och miljönormer, däribland användning av och exponering för bekämpningsmedel. Unionens bistånd ska ta hänsyn till ländernas politik och anpassningsstrategier och till deras regionala omgivning (närheten till unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna), och särskild uppmärksamhet ska ägnas följande samarbetsområden:

2.   Inom ramen för det belopp som anges i bilaga IV ska kommissionen fastställa det högsta belopp som ska stå till förfogande för varje bananexporterande AVS-land som avses i punkt 1 i denna artikel på grundval av följande objektiva och balanserade indikatorer:

Tilldelningskriterierna ska fastställas på grundval av representativa uppgifter från en period före 2010 på högst fem år och av en kommissionsundersökning i vilken det utvärderas på vilka sätt AVS-länderna påverkats av det avtal som ingåtts inom ramen för WTO, de bilaterala och regionala avtal som ingåtts eller håller på att ingås mellan unionen och vissa länder i Latinamerika och Centralamerika som hör till världens största bananexportörer.

3.   Kommissionen ska anta fleråriga stödstrategier analogt med artikel 19 och i enlighet med artikel 21. Kommissionen ska sörja för att strategierna kompletterar de geografiska strategidokumenten för de berörda länderna och att dessa kompletterande åtgärder för banansektorn är av tillfällig karaktär.

De fleråriga stödstrategierna för de kompletterande åtgärderna för banansektorn ska bland annat omfatta

Senast 18 månader innan programmet löper ut ska en utvärdering göras av programmet för kompletterande åtgärder för banansektorn och framstegen i de berörda länderna, vilken ska innehålla rekommendationer beträffande de åtgärder som eventuellt måste vidtas och deras beskaffenhet.”

(3)

Artikel 21 ska ersättas med följande:

”Artikel 21

Antagande av strategidokument och fleråriga vägledande program

De strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 19 och 20, eventuella översyner av dessa enligt artikel 19.2 och artikel 20.1 och de kompletterande åtgärder som avses i artikel 17 respektive 17a ska antas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 35, med förbehåll för de villkor som anges i artikel 35a och 35b .”

(3a)

Artikel 22.3 ska ersättas med följande:

”3.     De årliga handlingsprogrammen ska antas av kommissionen med beaktande av Europaparlamentets och rådets yttranden.”

(3b)

I artikel 23 ska punkterna 3 och 4 ersättas med följande:

”3.     Om kostnaden för dessa åtgärder överstiger 10 miljoner EUR ska kommissionen anta dem med beaktande av Europaparlamentets och rådets yttranden. När det gäller särskilda åtgärder under 10 miljoner EUR ska kommissionen översända beslutet om åtgärderna till Europaparlamentet och till rådet för kännedom inom en månad efter antagandet av sitt beslut.

4.     Ändringar av de särskilda åtgärderna, t.ex. tekniska anpassningar, förlängning av genomförandeperioden, omfördelning av medel inom ramen för den beräknade budgeten, ökning eller minskning av budgeten med ett belopp som understiger 20 procent av den ursprungliga budgeten, förutsatt att ändringarna inte påverkar de ursprungliga mål som anges i kommissionens beslut, ska anmälas till Europaparlamentet och till rådet inom en månad.”

(4)

Artikel 25.2 ska ersättas med följande:

”2.   Unionens bistånd får i princip inte användas för att betala skatter, tullar eller andra avgifter i de stödmottagande länderna.”

(5)

Artikel 29.1 ska ersättas med följande:

”1.   Budgetmässiga åtaganden ska göras på grundval av beslut som fattats av kommissionen i enlighet med artiklarna 17a.3, 22.1, 23.1 och 26.1.”

(6)

I artikel 31.1 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Deltagande vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för ett tematiskt program enligt artiklarna 11–16 och de program som anges i artiklarna 17 och 17a ska vara öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och alla juridiska personer som är etablerade i ett utvecklingsland enligt OECD/DAC:s definition och enligt bilaga II, utöver fysiska och juridiska personer som är berättigade enligt det tematiska programmet eller de program som anges i artiklarna 17 och 17a. Kommissionen ska offentliggöra och uppdatera bilaga II i överensstämmelse med de regelbundna översynerna av OECD/DAC:s förteckning över stödmottagare och informera rådet om detta.”

(6a)

Artikel 33.2 ska ersättas med följande:

”2.     Kommissionen ska för kännedom överlämna utvärderingsrapporterna till Europaparlamentet och till rådet. Resultaten skall användas för att förbättra utformningen av programmen och tilldelningen av resurser.”

(6b)

Artikel 35 ska ersättas med följande:

”Artikel 35

Utövande av delegering

1.     Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 17.2, 17a och 21 ska ges till kommissionen för den period som denna förordning är i kraft.

2.     Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.     Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i artikel 35a och 35b.

Artikel 35a

Återkallande av delegering

1.     Den delegeringen av befogenhet som avses i artiklarna 17.2 och 21 får återkallas när som helst av Europaparlamentet eller rådet.

2.     Den institution som har inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenhet ska återkallas ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas och skälen för detta.

3.     Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart, eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av de delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 35b

Invändning mot delegerade akter

1.     Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på två månader från delgivningsdagen.

På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med två månader.

2.     Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 1 har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända, får den delegerade akten offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna tidsfrist löpt ut.

3.     Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot den delegerade akten inom den tidsfrist som anges i punkt 1 ska den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot en delegerad akt ska ange skälen för detta.”

(7)

Artikel 38.1 och 38.2 ska ersättas med följande:

”1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning är för perioden 2007–2013 17 087 miljoner EUR.

2.   I bilaga IV fastställs de vägledande belopp som tilldelas varje program som avses i artiklarna 5–10, 11–16, 17 och 17a. Dessa belopp är fastställda för perioden 2007-2013.”

(8)

Bilaga IIIa, som återges i bilaga I till den här förordningen ska införas.

(9)

Bilaga IV ska ersättas med bilaga II till den här förordningen.