15.2.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 43/14

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Bättre styrning av den inre marknaden genom utökat administrativt samarbete: En strategi för att utvidga och utveckla informationssystemet för den inre marknaden (’IMI’)”

KOM(2011) 75 slutlig

och ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)”

KOM(2011) 522 slutlig – 2011/0226 (COD)

2012/C 43/04

Föredragande: Bernardo HERNÁNDEZ BATALLER

Den 21 februari 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Bättre styrning av den inre marknaden genom utökat administrativt samarbete: En strategi för att utvidga och utveckla informationssystemet för den inre marknaden (’IMI’)”

KOM(2011) 75 slutlig.

Den 13 september 2011 beslutade Europaparlamentet och den 14 september 2011 beslutade rådet att i enlighet med artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)”

KOM(2011) 522 slutlig – 2011/0226 (COD).

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 november 2011.

Vid sin 476:e plenarsession den 7–8 december 2011 (sammanträdet den 7 december) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 172 röster för och 2 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens avsikt att förbättra styrningen av den inre marknaden genom ett utökat administrativt samarbete samt genom att utvidga och utveckla informationssystemet för den inre marknaden (”IMI”) och skapa ett verkligt elektroniskt nät för direktkontakt mellan olika förvaltningar.

1.2   EESK välkomnar att förslaget till förordning har till syfte att fastställa regler för användningen av IMI när det gäller det administrativa samarbetet och att det tar upp aspekter som rör bland annat de olika IMI-användarnas funktioner, informationsutbyte, anmälningsförfaranden, varningsmekanismer och arrangemang för ömsesidigt bistånd.

1.3   Dessutom ställer sig kommittén positiv till att man inför skyddsmekanismer för att skydda den personliga integriteten med hänsyn till de utväxlade uppgifternas karaktär, och att man bland annat tar upp aspekter som rör tidsfrister för bevarande av uppgifter, rätten att meddelas och korrigering.

1.4   Mot bakgrund av denna grundläggande rättsliga ram bör definitionerna i artikel 5 även omfatta begreppet ”IMI-uppgifter”, som är uppgifter av ekonomisk eller yrkesmässig karaktär som hänger ihop med utövandet av ekonomisk och yrkesmässig verksamhet på den inre marknaden och som utväxlas genom IMI. Dessa uppgifter har fastställts i de direktiv som med hjälp av IMI ska genomföras genom administrativt samarbete mellan statliga myndigheter.

1.5   EESK anser att IMI kan spela en avgörande roll när det gäller att förändra det administrativa samarbetet på den inre marknaden och anpassa det till medborgarnas och företagens behov och förväntningar, och till organisationerna i det civila samhället och den roll som de i framtiden kan komma att spela för systemets utveckling och funktionssätt.

1.6   Mot bakgrund av detta rekommenderar EESK att utvecklingen av systemet inkluderar en objektiv uppdelning av uppgifterna, med utgångspunkt i villkoren för utövandet av ekonomisk och yrkesmässig verksamhet i de olika medlemsstaterna, så att dessa uppgifter kan göras tillgängliga för medborgare och företag.

1.7   Enligt EESK:s mening medför det administrativa samarbete som blir följden av de direktiv som genomförs med hjälp av IMI, i grund och botten bl.a. ett krav på utbyte av information mellan olika myndigheter. Kommittén vill dock påpeka att man vid ett sådant utbyte alltid måste respektera den europeiska dataskyddslagstiftningen. Kommittén motsätter sig dock bestämt att de uppgifter som utväxlas ska kunna behandlas på det sätt som fastställs i förslaget till förordning, och detta av två anledningar: i första hand på grund av att man inte någonstans i de direktiv som ligger till grund för IMI anger att det finns ett behov av att behandla uppgifter inom ramen för det administrativa samarbete som direktiven ger upphov till, i andra hand eftersom de praktiska behov av övervakning och tillsyn av IMI-systemets funktion som kommissionen hänvisar till enligt EESK:s mening inte utgör något tillräckligt skäl för att i så pass stor utsträckning öka omfattningen av de operationer som omfattar utväxlade personuppgifter, och som skulle kunna leda till att man upprättar fristående och separata register på basis av uppgiftshanteringen.

1.8   Avslutningsvis, och med beaktande av det kvantitativa framsteg som systemet, antalet deltagare och informationsflödet innebär, skulle EESK vilja rekommendera att man inför en bestämmelse om ett grundläggande system för lösning av tvister som uppstår till följd av bristande överensstämmelse mellan de olika ländernas system. Ett system av denna typ skulle, även med en grundläggande utformning, bidra till att klargöra ansvarsförhållandena vid eventuella brister i systemets funktion eller i förvaltningen av systemet, vilket för medborgarnas del skulle innebära en stärkt rättsäkerhet.

2.   Bakgrund

2.1   Informationssystemet för den inre marknaden är en programvarutillämpning som nås via internet. Det är tillämpligt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har utvecklats av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna med syftet att fungera som ett hjälpmedel för medlemsstaterna i samband med den praktiska tillämpningen av de krav på informationsutbyte som fastställs i EU:s rättsakter, genom att det ger tillgång till en centraliserad kommunikationsmekanism för såväl gränsöverskridande informationsutbyte som ömsesidigt bistånd.

2.2   Systemet inrättades som ett ”projekt av allmänt intresse”. Det är flexibelt och decentraliserat, och det kan enkelt anpassas till olika områden inom den inre marknaden där det finns bestämmelser för det administrativa samarbetet.

2.3   IMI-systemet bygger på följande grundläggande principer:

a)	Möjlighet att återanvända.

b)	Organisatorisk flexibilitet.

c)	Enkla förfaranden som antagits genom gemensam överenskommelse.

d)	Flerspråkighet.

e)	Användarvänlighet.

f)	Uppgiftsskydd.

g)	Inga databehandlingskostnader för användarna.

2.4   För närvarande används detta system för att främja det administrativa samarbetet inom ramen för direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (1) och direktivet om tjänster på den inre marknaden (2). Man kommer också att använda det på försök vid genomförandet av direktivet om utstationering av arbetstagare (3).

2.5   IMI-systemet kan för närvarande inte användas av vare sig konsumenter eller företag. Det är ett verktyg som uteslutande är avsett för de myndigheter som har behörighet inom de specifika områden som omfattas av systemet.

2.6   EESK har redan utfärdat ett yttrande (4) om kommissionens meddelande ”Att förverkliga fördelarna av den inre marknaden genom förstärkt administrativt samarbete” (5) och gav i detta sitt stöd till meddelandets mer decentraliserade och nätverksbaserade synsätt i fråga om det administrativa samarbetet över landsgränserna, som har till syfte att främja den inre marknadens funktion med hjälp av informationssystemet för den inre marknaden.

3.   Kommissionens meddelande

3.1   För att trygga en väl fungerande inre marknad bör medlemsstaternas förvaltningar enligt kommissionen bedriva ett nära samarbete, ge varandra ömsesidigt bistånd och utbyta information.

3.2   Ett av de 50 förslagen i kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt” (6) handlade om inrättandet av ett elektroniskt nätverk för direktkontakt mellan Europas förvaltningar som bygger på en strategi om ett utvidgat IMI och ett flerspråkigt informationssystem.

3.3   IMI är flexibelt i fråga om den organisatoriska strukturen i varje medlemsstat. Nätverkets decentraliserade struktur innebär att varje deltagande land måste utse en nationell IMI-samordnare med ansvar för den övergripande samordningen av projektet.

3.4   IMI:s potential ligger i att det gör det möjligt att

—	inkludera nya områden,

—	utveckla nya funktioner,

—	ansluta sig till andra informationssystem,

—	använda systemets befintliga funktioner för nya ändamål.

3.5   I de fall då det inom ett visst lagstiftningsområde inte finns något informationssystem som underlättar det administrativa samarbetet medför möjligheten att återanvända IMI (i stället för att skapa ett nytt specifikt system) många fördelar:

a)	Bättre kostnadseffektivitet.

b)	Ökad användarvänlighet.

c)	Snabbare och mer förutsägbara lösningar.

d)	Större säkerhet.

e)	En lägre tröskel för pilotprojekt.

3.5.1   Antalet nya områden som kan komma att inkluderas i IMI-systemet är obegränsat, men det finns organisatoriska begränsningar för möjligheterna att utvidga det: dels medför en utvidgning ett behov av planering, dels måste systemets begreppsram bevaras, vilket innebär att man måste beakta följande kriterier:

—	Den nya användargruppen måste ha en koppling till de nuvarande användargrupperna, eller delvis sammanfalla med dessa.

—	Man måste i första hand inkludera områden som kan använda de befintliga funktionerna.

—	Om man måste utveckla nya funktioner i samband med att man lägger till ett nytt lagstiftningsområde måste man göra detta på ett övergripande sätt så att den nya modulen enkelt kan anpassas till andra användargrupper.

—	Kostnaderna bör vara motiverade mot bakgrund av dels det mervärde som användningen av IMI skulle medföra för nya eller befintliga användargrupper, dels de positiva effekter det skulle medföra för medborgarna och företagen.

—	De nya områdena, funktionerna eller kopplingarna till andra instrument bör inte göra systemet mer komplext för användarna.

3.6   IMI-systemet bygger på principen om ”inbyggda skyddsmekanismer för att skydda den personliga integriteten”, vilket innebär att respekten för reglerna om uppgiftsskydd redan från början har en central plats i systemet och att man strikt tillämpar principen om ändamålsbegränsning och utför adekvata kontroller.

3.7   Utgifterna för IMI-systemet omfattar utveckling och förbättring, hosting på kommissionens datacenter, underhåll och administration, andra linjens support, utbildning, kommunikation och åtgärder för ökad medvetenhet.

3.8   Enligt kommissionen bör en utvidgning av systemet till nya områden, tillägg av nya funktioner eller skapandet av kopplingar till andra instrument inte göra systemet mer komplext för användarna. Det vore passande att se till att villkoren för det administrativa samarbetet är tillräckligt tydliga och konkreta samt att utvärdera behovet av ett IT-verktyg som kan underlätta uppgiften.

3.9   Kommissionen anser att det är absolut nödvändigt att systemet har en öppen och effektiv styrningsstruktur och att alla de som deltar i systemet är införstådda med förfarandena och medvetna om de forum som kan användas för att komma överens om projektets olika aspekter, såsom den löpande förvaltningen av systemet, strategiska beslut, rådgivning och vägledning från sakkunniga, samt utvecklingen av styrningsstrukturen.

3.10   Ett ytterligare syfte är att garantera att systemet håller hög klass ur säkerhets- och prestandasynpunkt. Vad gäller prestandan är det ytterst viktigt att man ser till att IMI-systemet fungerar på ett tillfredsställande sätt i takt med att användarantalet och datamängden ökar. Vad gäller säkerheten används IMI för att lagra och behandla personuppgifter och andra uppgifter som inte är avsedda att offentliggöras.

4.   Allmänna kommentarer till kommissionens meddelande

4.1   EESK stöder kommissionens tillvägagångssätt när det gäller att utarbeta en strategi för att stärka det administrativa samarbetet genom att utvidga och utveckla informationssystemet för den inre marknaden (IMI).

4.1.1   En grundläggande förutsättning för ett mer enhetligt administrativt samarbete på den inre marknaden bör vara att det bygger på stadgan om grundläggande rättigheter – i synnerhet principerna om god förvaltning, tillgång till handlingar, uppgiftsskydd och de gemensamma allmänna rättsprinciperna som har erkänts genom domstolens praxis.

4.1.2   EESK vill i detta sammanhang erinra om att säkerhets- och skyddsåtgärderna på personuppgiftsområdet har varierande genomslagskraft beroende på om uppgifterna gäller affärsmän eller företagare i egenskap av ekonomiska aktörer.

4.1.3   Det är visserligen sant att IMI förebygger osäkerhet, men detta kommer bara myndigheterna till nytta, och inte små och medelstora företag och andra aktörer i samhället som också borde omfattas av systemet, vilket Europaparlamentet påpekade i sin resolution av den 6 april 2001.

4.2   Uppgiftsskydd är ett område som inte bara kräver konkret och riktad reglering, utan som också i enlighet med god rättssed behöver beaktas inom lagstiftningen på andra områden. Detta gäller regleringen av förfarandena för genomförandet av gemenskapspolitiken i allmänhet, och IMI-systemet (som i sig självt är ett komplext förfarande) i synnerhet.

4.2.1   Vad gäller prövningsförfarandena måste man se till att de omfattar ett system för att lösa tvister i händelse av bristande överensstämmelse mellan de olika ländernas system. Därför är det viktigt att ge snabb och effektiv tillgång till konfliktlösningsmekanismer som är okomplicerade och billiga för de berörda parterna, oavsett om det gäller enskilda medborgare eller företag.

4.3   Tillgången till systemet för att ”underlätta och få tag på information” bör vara noggrant reglerad så att de nationella myndigheterna måste be om upplysningar på basis av en motiverad föregående förfrågan på ett standardiserat formulär och under förutsättning att den som ansöker om att få ta del av upplysningarna har ett legitimt intresse att göra detta.

4.4   Vad gäller samverkanseffekterna med andra befintliga informationsverktyg och databaser som innehåller uppgifter om reglerade yrken och förteckningar över de yrken som regleras i varje medlemsstat, anser EESK att de förutom sådana förteckningar borde innehålla information om de krav som ställs för utövandet av olika yrken (med detta avses inte bara erhållandet av en akademisk titel utan även krav på medlemskap i en yrkesorganisation, försäkringar, licenser, etc.). Detta innebär att vissa datasökningar nästan kommer att utföras per automatik och att de skulle kunna vara tillgängliga för aktörer i det civila samhället. EESK hoppas att man beaktar dessa aspekter när man utarbetar texten till det aktuella direktivet.

4.4.1   Att det finns ett sådant behov framgår också av årsrapporten om IMI för 2010, i vilken man redogör för den utmaning som det innebär att täcka de många olika myndigheter som har behörighet på tjänsteområdet. Var och en av dessa myndigheter, med sitt särskilda behörighetsområde (åtminstone med hänsyn till den grundläggande uppdelningen mellan reglering, ingripande och tillsyn), bör finnas med på förteckningarna över reglerade yrken.

4.5   För att garantera rättsäkerheten och trygga det rättsliga skyddet av individers och aktörers personuppgifter bör man reda ut var ansvaret ligger om det skulle förekomma brister i systemets funktion eller administration, oavsett om det handlar om felaktigheter i den information som utväxlas eller korrigeringar eller oacceptabla förseningar etc. av densamma. En av EU-rättens allmänna principer, som erkänns av alla medlemsstater, är att de offentliga myndigheterna har ansvarsskyldighet vid brister i förvaltningen.

5.   Förslaget till förordning

5.1   Kommissionens förslag har följande mål:

a)	Inrätta en sund rättslig ram för IMI och fastställa gemensamma regler för att säkerställa att systemet fungerar effektivt.

b)	Tillhandahålla en ram för ett omfattande skydd av uppgifter genom att fastställa regler för hanteringen av personuppgifter i IMI.

c)	Bereda vägen för eventuell framtida utvidgning av IMI till nya områden av EU-rätten.

d)	Förtydliga rollerna för de olika aktörer som deltar i IMI.

5.2   Syftet med förslaget till förordning är att sammanställa de huvudsakliga principerna för skyddet av uppgifter inom IMI, inklusive de registrerades rättigheter, i en enda rättsakt och att därmed öka insynen och förbättra rättssäkerheten. I förslaget definierar man dessutom noggrant både formen och metoderna för det administrativa samarbetet via IMI.

5.2.1   En förteckning över de EU-rättsakter som för närvarande genomförs med hjälp av IMI återfinns i bilaga I i förslaget till förordning, och i bilaga II anges vilka områden som kan komma att omfattas av IMI vid en eventuell framtida utvidgning av systemet.

5.3   Förslaget har till syfte att förbättra den inre marknadens funktionsvillkor genom att tillhandahålla ett effektivt och användarvänligt verktyg som underlättar det praktiska genomförandet av de bestämmelser i unionsrätten enligt vilka medlemsstaterna är skyldiga att samarbeta sinsemellan och med kommissionen och att utbyta information, och därmed säkerställa ett mer omfattande skydd av personuppgifter.

5.3.1   Genom förslaget fastställs vissa gemensamma regler om hur systemet ska styras och användas. I detta ingår skyldigheten att utse en nationell IMI-samordnare per medlemsstat, de behöriga myndigheternas skyldighet att lämna ett tillbörligt svar inom utsatt tid och bestämmelserna om att information som utbyts via IMI får användas för att tillhandahålla bevis på samma sätt som gäller för liknande information som har erhållits inom samma medlemsstat.

5.3.2   Förslaget omfattar även en mekanism som kan användas för att utvidga IMI till nya unionsakter, för att dels tillhandahålla nödvändig flexibilitet inför framtiden, dels säkerställa en hög nivå av rättssäkerhet och insyn. Efter en bedömning av teknisk genomförbarhet, kostnadseffektivitet, användarvänlighet och totala verkningar på systemet samt resultaten från en eventuell testfas, kommer kommissionen att när så är lämpligt få befogenheter att uppdatera förteckningen över områden i bilaga I genom att anta en delegerad akt.

5.3.3   Kommissionens roll består i att trygga säkerheten, tillgängligheten, underhållet och utvecklingen av programvaran och IT-infrastrukturen för IMI. Kommissionen kan dock även delta aktivt i IMI:s arbetsflöden på grundval av rättsliga bestämmelser eller andra arrangemang som hör samman med användningen av IMI inom ett visst område av den inre marknaden.

5.3.4   Vad gäller uppgiftshantering och säkerhet har förslaget till syfte att skapa garantier för insyn. Personuppgifter bör inte vara tillgängliga längre än nödvändigt. Därför ska en maximilängd för arkiveringstiden fastställas, efter vilken uppgifterna blockeras, och därefter raderas automatiskt ur systemet fem år efter att det administrativa samarbetsförfarandet har avslutats.

5.3.5   Vad gäller det geografiska tillämpningsområdet är IMI ett flexibelt system och det bör därför vara möjligt att införliva tredjeländer i informationsutbyte på vissa områden eller att använda systemet i ett rent nationellt sammanhang.

6.   Allmänna synpunkter på förslaget till förordning

6.1   EESK välkomnar detta förslag till förordning, som har till syfte att fastställa reglerna för användningen av IMI för administrativt samarbete. Eftersom det handlar om regler som är direkt tillämpliga och fungerar som ett övergripande regelverk, hyser EESK farhågor beträffande två aspekter:

—	Bristen på precision i definitionen av några av de grundläggande rättsliga begreppen.

—	Den avsevärda utökningen av IMI-användarnas befogenheter i fråga om de uppgifter som utväxlas.

6.2   IMI är rent konkret en flerspråkig programvarutillämpning som sammanlänkar över 6 000 behöriga myndigheter som på rimligt kort tid utväxlar information med anknytning till villkoren för utövandet av särskild ekonomisk och yrkesmässig verksamhet i deras respektive medlemsstater.

6.2.1   Det fysiska informationsutbytet genom denna programvarutillämpning lyder under ett antal minimiregler beträffande förfarandena, som fastställs i detta förslag. Förslaget sträcker sig dock mycket längre än till detta specifika och begränsade syfte som handlar om informationsutbytet, eftersom det även legitimerar ”hanteringen av personuppgifter” som utväxlas i enlighet med artikel 6 i förslaget, trots att man i de direktiv som ligger till grund för förslaget och som det är meningen att det ska utgöra ett stöd för, inte någonstans behandlar frågan om sådan ”hantering”. Eftersom det inte anges i direktiven att utväxlade uppgifter får hanteras anser kommittén att sådan hantering inte ska vara möjlig att utföra.

6.2.2   Följaktligen finns det anledning att ifrågasätta omfattningen av de nya befogenheter som förslaget till förordning ligger till grund för när det gäller ”hanteringen av personuppgifter” i enlighet med definitionen i artikel 2.b i direktiv 95/46/EG.

6.2.3   Bortsett från att IMI-aktörerna i enlighet med denna artikel ges generell behörighet att behandla de personuppgifter som utväxlas, innehåller förslaget till förordning inte några andra bestämmelser om vare sig de syften som motiverar behandlingen eller om eventuella garantier eller begränsningar som måste beaktas.

6.2.4   Anledningen till att kommissionen nu inkluderar behandling av uppgifter i de allmänna målen för IMI framgår endast av de grunder som anges i skäl 15. EESK anser, med förbehåll för senare preciseringar och förtydliganden, att dessa grunder inte är tillräckliga för att ge behörighet till en så pass omfattande funktion. Detta gäller särskilt:

a)	Övervakning av hur IMI-samordnarna och kommissionen använder systemet.

6.2.5   Enligt EESK:s mening har såväl IMI-samordnarna som kommissionen redan tillgång till de uppgifter som utväxlas. Till följd av denna tillgång har de redan genomfört specifika undersökningar av systemet för att bland annat utvärdera svarstiderna och göra sektorsvisa granskningar av de deltagande myndigheterna.

6.2.6   Följaktligen, och med förbehåll för senare förtydliganden, verkar inte övervakningen av användningen av systemet föranleda något behov av specifika register över de uppgifter som utväxlas.

b)	Insamling av information om administrativt samarbete eller ömsesidigt bistånd på den inre marknaden.

6.2.7   Denna information är redan offentlig och tillgänglig genom kommissionens rapporter om IMI-systemets funktionssätt, och den skulle kunna användas för att utvärdera det administrativa samarbetet, för vilket IMI bara är ett instrument.

c)	Utbildning och initiativ för ökad medvetenhet.

6.2.8   EESK anser att sådana initiativ inte kräver någon ”behandling” av uppgifter (i enlighet med vad som avses med detta i direktiv 95/46/EG), utan endast ”användning” av uppgifterna i systemet.

7.   Den precision som EESK efterlyser gäller ett grundläggande begrepp som man vid upprepade tillfällen hänvisar till i förslaget till förordning, nämligen ”personuppgifter”. Detta begrepp bör tolkas på samma sätt som i direktiv 95/46/EG och är i så fall mer än tillräckligt med hänsyn till vad som är nödvändigt för driften av IMI, som när allt kommer omkring hanterar en särskild typ av personuppgifter som har en sak gemensamt: de har betydelse för utövandet av ekonomisk och/eller yrkesmässig verksamhet på den inre marknaden.

7.1   Följaktligen anser EESK att man borde förtydliga begreppets innebörd i förslaget så att kategorin ”personuppgifter” endast omfattar de uppgifter som har fastställts i de respektive direktiv som med hjälp av IMI ska genomföras genom administrativt samarbete mellan statliga myndigheter, och som hänger ihop med utövandet av ekonomisk och yrkesmässig verksamhet på den inre marknaden, och därför bör denna definition ingå i definitionerna i artikel 5.

8.   I skäl 12 i förslaget konstateras att IMI är ett verktyg som inte är ”öppet för allmänheten” och att det gör det möjligt för ”externa aktörer” att ”lämna information och ta emot uppgifter”. Kommittén delar inte denna åsikt eftersom den anser att viss information inom IMI-systemet bör vara tillgänglig för externa aktörer – medborgare, företag eller organisationer – under förutsättning att den inte innehåller personuppgifter. Denna tillgång skulle bland annat omfatta de administrativa krav som gäller i ett land med vilket man har för avsikt att upprätta handelsrelaterade eller yrkesmässiga förbindelser.

8.1   Att denna information görs tillgänglig skulle dock inte på något sätt innebära att man ger tillgång till andra uppgifter, och än mindre att man gör det möjligt att behandla dem, vilket man dock skulle kunna föreställa sig mot bakgrund av definitionen av ”extern aktör” i artikel 5.i i förslaget.

8.2   Dessa externa aktörer bör ha rätt att lämna in en begäran till sin närmaste IMI-användare om att få ta del av information, vilket skulle innebära att den senare ålades ett krav om att gå vidare med förfrågan i systemet, under förutsättning att den berörda externa aktören kan motivera sitt intresse genom att hänvisa till sina handelsrelaterade eller yrkesmässiga förbindelser med det land för vilket informationen begärs ut.

9.   Genom artikel 4 i förslaget ges kommissionen befogenhet att besluta att IMI även ska omfatta det administrativa samarbete som blir följden av bestämmelserna i bilaga II. Dessa gäller bland annat den framtida sammankopplingen av handelsregister, men detta förslag har ännu inte antagits. Med hänsyn till omfattningen av denna eventuella åtgärd anser EESK att det är nödvändigt att precisera vilken sorts akt som bör användas för en sådan utvidgning av IMI.

10.   När det gäller definitionen av ”externa aktörer”, och mot bakgrund av de synpunkter som redan har framförts, vill EESK föreslå följande omarbetning av denna definition:

—	De bör definieras som medborgare, företag eller organisationer som inlämnar en begäran om samråd till en IMI-användare, med hänvisning till ett av målen för något av de direktiv som ingår i systemet. Användaren måste därefter gå vidare med begäran.

—	De måste ges rätten att få tillgång till information i systemet som inte innehåller personuppgifter.

—	Man måste uttryckligen ange att denna rätt inte omfattar behandling av den information de får tillgång till.

11.   För att säkra att den inre marknaden fungerar korrekt anser EESK att det är positivt att den information som en behörig myndighet tar emot från en annan medlemsstat genom IMI har samma bevisvärde vid administrativa förfaranden.

12.   Vad gäller utövandet av de registrerades rättigheter beklagar EESK att förslaget inte innehåller någon enhetlig lösning, utan hänvisar till de behöriga myndigheternas skyldigheter som på olika sätt regleras genom den nationella uppgiftsskyddslagstiftningen. På samma sätt anser EESK att möjligheten att lagra uppgifter under olika lång tid inte är lämplig med hänsyn till den inre marknadens funktionssätt och utövandet av medborgarnas rättigheter.

13.   När det gäller informationsutbyte med tredje land anser EESK att det är nödvändigt att reda ut om de villkor som ställs i det första stycket i artikel 22 i förslaget bör uppfyllas samtidigt eller ett i taget. I det senare fallet anser EESK att ett beslut från kommissionen, enligt vilket uppgiftsskyddet i ett tredje land är acceptabelt och likvärdigt med skyddet i EU, inte utgör ett tillräckligt skäl för att gå vidare till att utvidga IMI till att även omfatta det aktuella tredje landet. Vid andra tillfällen är det dock de direktiv som IMI bygger på, eller ett internationellt avtal, som ligger till grund för informationsutbytet med en utomstående part.

14.   För att öka rättssäkerheten bör man i artiklarna i förslaget till förordning, och inte i skälen, ange vilka bestämmelser för IMI-systemets funktionssätt som upphävs och vilka som förblir giltiga.

---

(1)  Direktiv 2005/36/EG (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).

(2)  Direktiv 2006/123/EG (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

(3)  Direktiv 96/71/EG.

(4)  EESK:s yttrande, EUT C 128, 18.5.2010, s. 103.

(5)  KOM(2008) 703 slutlig.

(6)  KOM(2010) 608 slutlig.

---