16.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 341/59

A.

Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 efter att rådet godkänt förhandlingsramen, och inledningen av dessa förhandlingar utgjorde startpunkten för en lång process vars resultat inte kan garanteras i förväg.

B.

Turkiet har åtagit sig att genomföra reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Detta arbete bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att ytterligare modernisera landet.

C.

En grundförutsättning för anslutning till EU – en gemenskap grundad på gemensamma värden – är fortfarande att Köpenhamnskriterierna uppfylls fullt ut och att det finns en kapacitet till integration i EU, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

D.

Kommissionen drog slutsatsen att de konkreta framstegen under 2009 i fråga om politiska reformer har varit begränsade.

E.

Det är nu fjärde året i rad som Turkiet inte genomför de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta.

F.

I 2009 års framstegsrapport om Turkiet tog kommissionen upp och utvecklade ämnen som parlamentet uppmärksammade i sin senaste resolution om Turkiets framsteg.

1.

Europaparlamentet välkomnar den breda offentliga debatten om en rad traditionellt sett känsliga frågor, såsom rättsväsendets roll, rättigheterna för medborgare av kurdiskt ursprung, aleviternas rättigheter, militärens roll och Turkiets förhållande till sina grannländer. Parlamentet lovordar den turkiska regeringen för dess konstruktiva inställning och för att ha fått i gång en debatt.

2.

Europaparlamentet upprepar sin oro för den pågående polariseringen av det turkiska samhället och mellan de politiska partierna, och uppmanar regeringen samt alla parlamentariska partier att hitta en lämplig balans mellan politisk konkurrens och pragmatiskt samarbete för att lättare åstadkomma försoning i det turkiska samhället och för att viktiga reformer ska kunna genomföras, särskilt en konstitutionell reform.

3.

Europaparlamentet konstaterar att framstegen i form av konkreta reformer var begränsade under 2009 och uppmanar regeringen att omsätta sina politiska initiativ i konkreta lagstiftningsändringar och att genomföra dessa.

4.

Europaparlamentet beklagar att den lagstiftning som rör de politiska Köpenhamnskriterierna fortfarande inte tillämpas i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar framför allt regeringen att intensifiera genomförandet av lagstiftning på områdena kvinnors rättigheter, icke-diskriminering, religionsfrihet, tankefrihet, trosfrihet, yttrandefrihet, nolltolerans mot tortyr och korruptionsbekämpning.

5.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fortsätta samt öka sina ansträngningar för att till fullo uppfylla Köpenhamnskriterierna och att samla det turkiska samhället till stöd för de reformer som krävs för att ena samhället kring en gemensam värdegrund om alla människors lika värde oavsett kön, ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

6.

Europaparlamentet riktar än en gång uppmärksamheten mot den avgörande betydelsen av en omfattande och genomgripande konstitutionell reform som gör att skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter blir till en central del i den turkiska staten och det turkiska samhället. Parlamentet uppmuntrar den turkiska regeringen att återuppta arbetet med denna reform i samarbete med alla politiska partier och under medverkan av det civila samhället och samtliga minoriteter.

7.

Europaparlamentet upprepar kravet från sina tidigare resolutioner från 2006 och 2007 om en reform av valsystemet varigenom tioprocentspärren avskaffas. Därmed skulle den partipolitiska mångfalden säkras, inte minst i syfte att ge nybildade partier tillträde till den politiska processen och olika politiska krafter och minoriteter ökad representation i landets nationalförsamling.

8.

Europaparlamentet beklagar djupt författningsdomstolens beslut att upplösa Demokratiska samhällspartiet (DTP) och förbjuda ett antal av dess demokratiskt valda företrädare att bedriva politisk verksamhet. Dessutom beklagar parlamentet de gripanden av DTP-medlemmar som nyligen skett. Parlamentet upprepar sitt fördömande av våld och terrorism samt uppmanar alla politiska krafter att på fredlig väg försöka skapa försoning och ena det turkiska samhället kring principen om lika rättigheter för alla medborgare. De politiska företrädarna för den kurdiska befolkningen måste ges möjlighet att fullt ut delta i denna process. Parlamentet pekar på det yttrande som Europarådets Venedigkommission avgav i mars 2009, enligt vilket den turkiska lagen om upplösning av politiska partier inte är förenlig med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Regeringen uppmanas att i överensstämmelse med europeiska normer utarbeta nödvändiga reformförslag.

9.

Europaparlamentet anser att en genomgripande och snar reform av rättsväsendet är helt avgörande för att moderniseringen av Turkiet ska lyckas. Parlamentet ser positivt på att regeringen godkänt strategin för en reform av rättsväsendet och konstaterar med tillfredsställelse att den bygger på en bred samrådsprocess. Regeringen uppmanas att utan dröjsmål sätta strategin i verket och att ägna särskild uppmärksamhet åt systematiska åtgärder som stärker rättsväsendets opartiskhet och professionalism samt efterlevnaden av normerna i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I samband med detta uppmanar parlamentet även den turkiska regeringen att utfärda riktlinjer för åklagare beträffande lagar som ofta används för att begränsa yttrandefriheten. Regeringen uppmanas vidare att omstrukturera det höga rådet för domare och åklagare för att säkerställa dess representativitet, objektivitet, opartiskhet och öppenhet.

10.

Europaparlamentet beklagar djupt konstitutionsdomstolens beslut att ogiltigförklara den lagstiftning som begränsar militärdomstolarnas befogenheter och ser detta som ett allvarligt bakslag i Turkiets reformarbete samt uppmanar den turkiska nationalförsamlingen att uppnå konsensus kring en konstitutionell reform. Parlamentet känner oro över militärens fortsatta inblandning i Turkiets politik, inklusive utrikespolitiken, och upprepar att militären i ett demokratiskt samhälle måste stå under fullständig civil kontroll. Framför allt uppmanas Turkiets nationalförsamling att stärka sin kontroll över militärens budget och utgifter samt att ta aktiv del i utvecklingen av säkerhets- och försvarspolitiken.

11.

Europaparlamentet är oroat över den påstådda omfattningen av det kriminella nätverket Ergenekon och den såkallade Sledgehammer-planen. Regeringen och rättsväsendet uppmanas med eftertryck att se till att alla rättegångar sker helt och hållet i enlighet med rättsordningen och att alla tilltalades rättigheter respekteras. Parlamentet instämmer i den bedömning som kommissionen har gjort att Turkiet måste se detta mål som en möjlighet att stärka förtroendet för landets demokratiska institutioner och rättsstaten. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att inte låta rättsliga förfaranden användas som en förevändning för att utsätta kritiska journalister, akademiker och oppositionspolitiker för otillbörliga påtryckningar.

12.

Europaparlamentet beklagar att inga framsteg har gjorts för att tillsätta en ombudsman. Regeringen uppmanas att införa, och alla partier i parlamentet att stödja, den lagstiftning som krävs för att inrätta en effektiv och oavhängig mekanism för klagomål som är kopplad till ett system för utredningar av påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna.

13.

Europaparlamentet välkomnar den turkiska regeringens initiativ att samla de turkiska medborgarna och låta varje medborgare, oavsett kön, ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, åtnjuta lika rättigheter och spela en aktiv roll i det turkiska samhället. Detta är en gammal diskussion, men parlamentet uppmanar regeringen med kraft att omsätta sina politiska initiativ i konkreta reformer. Alla politiska partier och berörda aktörer uppmanas att stödja processen och söka överbrygga känsliga frågor, som är en källa till splittring. I samband med detta välkomnar parlamentet den plan som regeringen lade fram för den turkiska nationalförsamlingen den 13 november 2009. Regeringen uppmanas att genomföra planen, så att friheten för alla medborgare kan garanteras.

14.

Europaparlamentet ser positivt på att en lag antagits som upphäver alla restriktioner för tv- och radiosändningar på kurdiska i privata och offentliga kanaler, på såväl lokal som nationell nivå, liksom en lag om användningen av det kurdiska språket i fängelser. Regeringen uppmanas att vidta flera åtgärder för att det ska bli faktiskt möjligt att studera kurdiska inom det offentliga och privata skolsystemet och för att kurdiska ska kunna användas i det politiska livet och i kontakter med myndigheterna. Parlamentet uppmanar också regeringen att säkerställa att lagar mot terrorism inte missbrukas i syfte att inskränka grundläggande friheter, särskilt yttrandefriheten, och att avskaffa systemet med byvakter i sydöstra Turkiet.

15.

Europaparlamentet stöder den turkiska nationalförsamlingens avsikt att snabbt godkänna ändringar i antiterroristlagen för att avskaffa bestämmelserna om att 15–18-åringar kan ställas inför rätta som vuxna.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar Turkiets regering att intensifiera sina ansträngningar för att komma till rätta med de sociala och ekonomiska problemen i sydöstra Turkiet. Parlamentet upprepar sitt krav på kommissionen att lägga fram en studie om konsekvenserna av projektet i sydöstra Anatolien (GAP). De turkiska myndigheterna uppmanas att bevara kultur- och miljöarvet i området, särskilt de arkeologiska platserna Hasankeyf och Allianoi. Parlamentet är oroat över att tusentals människor har tvingats flytta på grund av dammkonstruktionen. Regeringen uppmanas att avbryta arbetet med dammprojektet Ilisu tills kommissionen har lagt fram ovannämnda studie.

17.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck den turkiska nationalförsamlingen att garantera parlamentarisk immunitet som omfattar yttrande av politiska åsikter för alla ledamöter i parlamentet, utan särbehandling.

18.

Europaparlamentet fördömer de fortsatta våldshandlingar som begåtts av PKK och andra terroristgrupper på turkisk mark och vädjar till PKK att svara på den turkiska regeringens politiska initiativ genom att lägga ner vapnen och stoppa våldet.

19.

Europaparlamentet betonar att religionsfrihet är ett grundläggande universellt värde och uppmanar Turkiet att garantera denna frihet för alla. Parlamentet välkomnar den dialog som Turkiets regering har inlett med representanter för religiösa samfund, inklusive aleviterna, och uppmuntrar myndigheterna att intensifiera dialogen mellan olika religioner så att en regelbunden och konstruktiv dialog kan komma till stånd. Parlamentet påpekar dock ännu en gång att positiva åtgärder och gester måste åtföljas av djupgående reformer av regelverket som gör det möjligt för dessa religiösa samfund att verka utan otillbörliga begränsningar, i överensstämmelse med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och enligt rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Alla religiösa samfund måste garanteras ställning som en juridisk person.

20.

Europaparlamentet välkomnar genomförandet av lagen om stiftelser. Parlamentet beklagar dock att de religiösa samfunden fortfarande råkar ut för egendomsrelaterade problem som inte omfattas av denna lag när det gäller beslagtagen egendom som sålts till tredje man eller egendom tillhörande stiftelser som slogs samman innan den nya lagen antogs. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att snarast ta sig an denna fråga.

21.

Europaparlamentet upprepar sin oro över de hinder som det ekumeniska patriarkatet ställs inför när det gäller dess rättsliga ställning, prästutbildning och val av ekumenisk patriark. Parlamentet för än en gång fram kravet på att det grekisk-ortodoxa Halki-seminariet omedelbart ska öppnas på nytt och att den ekumeniska patriarkens kyrkliga titel ska tillåtas i offentliga sammanhang. Rent generellt bör förutsättningar skapas för en fri utbildning av kristna präster i Turkiet.

22.

Europaparlamentet beklagar att det fortfarande råder osäkerhet kring erkännandet av ”cemevi” som församlingshus för aleviterna och kring den obligatoriska religiösa undervisningen i skolorna. Den turkiska regeringen uppmanas att systematiskt hitta en lösning på problemet.

23.

Europaparlamentet oroas av de svårigheter som de syrisk-ortodoxa stöter på när det gäller deras egendomsinnehav. Särskilt oroväckande är de domstolsärenden som rör exproprieringen av det syrisk-ortodoxa klostret Mor Gabriel.

24.

Europaparlamentet beklagar att den turkiska regeringen har fortsatta förbehåll vad gäller minoriteters rättigheter enligt folkrätten, att den ännu inte har skrivit under relevanta Europarådskonventioner och att den ännu inte har inlett någon dialog med Högkommissarien för nationella minoriteter vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Parlamentet uppmanar regeringen med eftertryck att föra en politik som till fullo stämmer överens med internationella normer och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, och alla parlamentspartier uppmanas att stödja regeringen i detta. Det konstateras i detta sammanhang att minoritetsskolorna kämpar med administrativa svårigheter och att systemet med två rektorer är otidsenligt. Dessutom uppmanar parlamentet regeringen att aktivt främja ett klimat av full respekt för minoriteter och se till att fall av fientliga våldshandlingar lagförs.

25.

Europaparlamentet beklagar att utvecklingen sedan framstegsrapporten om Turkiet 2008 inte har sett lovande ut för den grekiska befolkningen på öarna Gökçeada (Imvros) Bozcaada (Tenedos) som har fortsatta problem med utbildning och egendomsrätt. Parlamentet uppmanar därför den turkiska regeringen att finna lösningar för att bevara dessa öars bikulturella karaktär, på ett sätt som ligger i linje med Europarådets parlamentariska församlings resolution av den 27 juni 2008 om öarna.

26.

Europaparlamentet finner det oroande att Turkiets lagstiftning fortfarande inte ger tillräckliga garantier för yttrandefriheten och att vissa lagar fortsätter att missbrukas för att inskränka denna frihet. Den turkiska regeringen uppmanas att föreslå en allmän reform av lagstiftningen i syfte att säkerställa dess förenlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att översynen av artikel 301 i den turkiska strafflagen har lett till att åtalen minskat markant i jämförelse med tidigare år. Parlamentet anser dock fortfarande att artikel 301 och artikel 318 bör upphävas.

27.

Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över att man i Turkiet inte garanteras rätt till värnpliktsvägran och att det inte finns något civilt alternativ. Parlamentet beklagar att man ännu inte verkställt Europadomstolens dom 2006 i målet Ülke mot Turkiet med krav på att Turkiet måste ändra den lagstiftning som tillåter upprepade åtal mot och straff av värnpliktsvägrare och uppmanar regeringen att utan dröjsmål verkställa denna dom.

28.

Europaparlamentet är oroat över de fortgående inskränkningarna av tryckfriheten, särskilt i rapporteringen om undersökningen av Ergenekon-nätverket och mot bakgrund av de exempellösa böterna för en medieföretagsgrupp, liksom de återkommande stängningarna av webbplatser. Parlamentet betonar att en obehindrad tryckfrihet är ett viktigt tecken på politisk kultur i ett samhälle präglat av mångfald. I detta sammanhang, och med tanke på de osunda kopplingarna mellan medier, affärsvärlden och det politiska livet, rekommenderar parlamentet att en ny medielag antas.

29.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att intensifiera sina ansträngningar för att genomföra sin policy om nolltolerans mot tortyr och att, för att förstärka trovärdigheten i dessa ansträngningar, tillåta offentliggörandet av rapporten från Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr. Parlamentet uppmanar ännu en gång den turkiska nationalförsamlingen att ratificera det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr. Vidare uppmanas regeringen att sträva efter en minskning av straffriheten för människorättsbrott, i synnerhet för tjänstemän inom de brottsbekämpande myndigheterna.

30.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att fästa ytterligare uppmärksamhet vid korruptionsbekämpning, ökad insyn i finansieringen av politiska partier och valkampanjer och större öppenhet inom förvaltningen på alla nivåer.

31.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att öka sina insatser för att omsätta den lagstadgade jämställdheten i praktiken. I synnerhet bör en strategi för utbildning och anställning av kvinnor tas fram, så att antalet kvinnor som är anställda inom den grå ekonomin kan minskas. Regeringen uppmanas att uppmärksamma potentialen hos det civila samhällets organisationer, särskilt för att öka medvetenheten om kvinnors rättigheter och förebygga våld och så kallade hedersmord. Parlamentet framhåller att regeringen och rättsväsendet måste se till att alla fall av våld och diskriminering mot kvinnor lagförs och straffas på vederbörligt sätt och att myndigheterna skyddar och stöder kvinnor och barn som hotas av våld eller hedersmord. Den turkiska regeringen uppmuntras att inleda en effektiv informationskampanj för att öka medvetenheten om kvinnors rättigheter runtom i landet.

32.

Europaparlamentet konstaterar att en rättslig ram för att hantera våld i hemmet, hedersmord och tidiga tvångsgiften har inrättats, men framhåller att det finns farhågor när det gäller dess tillämpning. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna att ge offren skydd genom att öka antalet platser i skyddat boende och alternativa inrättningar. Parlamentet påminner om att sysselsättningsgraden bland kvinnor i Turkiet är den lägsta bland alla OECD-länder och att denna bör höjas för att främja kvinnors ekonomiska rättigheter och oberoende.

33.

Europaparlamentet ser med oro på avsaknaden av garantier mot diskriminering på grund av sexuell läggning och uppmanar den turkiska nationalförsamlingen att anta en ny lag som förbjuder direkt och indirekt diskriminering på alla plan och områden. Parlamentet uppmanar vidare den turkiska regeringen att förbättra den allmänna medvetenheten om individuella mänskliga rättigheter och icke-diskriminering, för att se till att diskriminerande bestämmelser tas bort från lagstiftningen och för att säkerställa att hatbrott och våld med koppling till homofobi straffas på vederbörligt sätt.

34.

Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller fackföreningarnas rättigheter och uppmanar än en gång regeringen att i samråd med arbetsmarknadens parter lägga fram ett nytt förslag för den turkiska nationalförsamlingen, i syfte att utan ytterligare dröjsmål anta en ny fackföreningslag som stämmer överens med Internationella arbetsorganisationens normer, där bland annat rätten att strejka och förhandla om kollektivavtal skyddas. Parlamentet uttrycker sin oro över att ett tjugotal turkiska fackföreningsmedlemmar nyligen greps (mitten av november 2009) och kräver att deras sociala rättigheter respekteras till punkt och pricka.

35.

Europaparlamentet beklagar att Turkiet fortfarande inte, nu för fjärde året i rad, genomfört tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet. Den turkiska regeringen uppmanas att genomföra detta protokoll fullt ut och utan dröjsmål, på ett icke diskriminerande sätt, och parlamentet påminner om att det kan få allvarliga konsekvenser för den vidare förhandlingsprocessen om Turkiet underlåter att göra detta.

36.

Europaparlamentet upprepar att det enligt bestämmelserna i förhandlingsramen är Turkiets otvetydiga plikt att upprätthålla goda grannförbindelser. Parlamentet understryker att landet åtagit sig att tillsammans med alla övriga parter stödja ansträngningarna för att nå fram till en allsidig lösning på Cypernfrågan och lösa eventuella kvarstående gränstvister med sina grannländer, i överensstämmelse med principen om fredlig lösning av tvister i Förenta nationernas stadga.

37.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen och alla berörda parter att aktivt stödja de pågående förhandlingarna och att konkret bidra till en övergripande lösning av Cypernfrågan, med utgångspunkt i en federal stat bestående av två zoner och två befolkningsgrupper, i överensstämmelse med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och de principer som EU bygger på. Parlamentet uppmanar Turkiet att verka för ett positivt förhandlingsklimat genom att omedelbart börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern, genom att ta itu med inflyttningen av turkiska medborgare till ön och genom att återlämna den avstängda delen av Famagusta till de rättmätiga ägarna, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984).

38.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att sluta med att hindra civila fartyg som prospekterar efter olja i östra Medelhavsområdet på uppdrag av Republiken Cypern.

39.

Europaparlamentet vädjar till Turkiet att se till att rättigheterna för alla fördrivna personer på Cypern respekteras, inbegripet dem som tillhör religiösa minoriteter, och att de fritt tillåts utöva sina religiösa rättigheter. När det gäller de katolska maroniterna betonar parlamentet att frihet också bör beviljas alla de fyra maronitiska byarna.

40.

Europaparlamentet välkomnar att den cypriotiska kommittén för saknade personer har återupptagit sin verksamhet, och uppmanar Turkiet att vidta lämpliga åtgärder i detta humanitära ärende.

41.

Europaparlamentet lovordar de diplomatiska insatser som gjorts för att normalisera förbindelserna med Armenien och uppmanar den turkiska regeringen att öppna gränsen till Armenien. Den turkiska nationalförsamlingen och Armeniens parlament uppmanas att utan dröjsmål och utan förbehåll ratificera de relevanta protokollen, vilket skulle förbättra den regionala säkerheten och stabiliteten i Sydkaukasien.

42.

Europaparlamentet konstaterar att endast begränsade framsteg har gjorts för att förbättra de bilaterala förbindelserna mellan Turkiet och Grekland. Parlamentet uppmanar den turkiska nationalförsamlingen att dra tillbaka sitt hot om ”casus belli” och förväntar sig att den turkiska regeringen sätter stopp för de ständiga kränkningarna av det grekiska luftrummet.

43.

Europaparlamentet välkomnar de allt bättre förbindelserna med Irak och den kurdiska regionala regeringen. Parlamentet framför ännu en gång sin vädjan till Turkiets regering att till fullo respektera Iraks territoriella integritet, de mänskliga rättigheterna och folkrätten i samband med militära operationer mot terrorister, och att undvika civila dödsoffer.

44.

Europaparlamentet konstaterar att förhandlingarna om Turkiets anslutning till energigemenskapen inletts. Parlamentet välkomnar att Turkiet undertecknat det mellanstatliga avtalet om gasledningen Nabucco, eftersom förverkligandet av denna utgör en av EU:s främsta prioriteringar på området energitrygghet. Parlamentet begär att kapitlet om energi ska öppnas i anslutningsförhandlingarna. Samtidigt noterar parlamentet samarbetet mellan Turkiet, Ryssland och vissa EU-medlemsstater om South Stream-projektet.

45.

Europaparlamentet påpekar att Turkiet är ett viktigt transit- och mottagarland för olaglig invandring. Den turkiska regeringen uppmanas att snarast vidta åtgärder för att se till att internationella rättigheter avseende skydd och mottagning av migranter och asylsökande respekteras. Parlamentet konstaterar att förhandlingarna om ett återtagandeavtal mellan EU och Turkiet återupptagits och uppmanar med kraft Turkiet att under tiden fullt ut genomföra de befintliga bilaterala återtagandeavtalen med medlemsstaterna. Den turkiska regeringen uppmanas att utöka sitt samarbete med EU om migrationshantering, bekämpande av gränsöverskridande brottslighet och människohandel. Parlamentet noterar i detta sammanhang Turkiets insatser för att få till stånd ett samarbetsavtal med Frontex.

46.

Europaparlamentet noterar Turkiets allt mer aktiva utrikespolitik och uppskattar landets insatser för att bidra till lösningar i olika krishärdar. Den turkiska regeringen uppmanas att stärka samordningen av sin utrikespolitik med EU, särskilt i fråga om Iran. Parlamentet erkänner att Turkiet är en viktig partner till EU när det gäller att förverkliga EU:s utrikespolitiska mål för Svartahavsregionen, Centralasien och Mellanöstern i stort, och uppmanar kommissionen och rådet att bättre ta vara på möjligheterna till nära förbindelser mellan EU och Turkiet i dessa regioner.

47.

Europaparlamentet uppskattar Turkiets fortlöpande bidrag till den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och till Natos operationer. Parlamentet beklagar dock att Turkiets invändningar fortfarande blockerar ett strategiskt samarbete mellan EU och Nato som går längre än Berlin plus-avtalet, vilket försämrar skyddet för EU:s utstationerade personal, och uppmanar med kraft Turkiet att snarast möjligt ta tillbaka sina invändningar.

48.

Europaparlamentet uppmanar återigen den turkiska regeringen att underteckna Internationella brottmålsdomstolens stadga och att lägga fram den för ratificering, för att på så sätt ytterligare öka Turkiets bidrag till och delaktighet i den globala multilaterala ordningen.

49.

Europaparlamentet uppmanar EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att analysera synergieffekter mellan EU:s och Turkiets respektive utrikespolitik och att utnyttja dessa i betydligt högre grad, i syfte att bidra till säkerheten och stabiliteten i världen.

50.

Europaparlamentet uppmanar enträget Turkiet att handla pragmatiskt och att göra sitt yttersta för att se till att förhandlingarna mellan de grek- och turkcypriotiska ledarna, som nu har kommit till ett kritiskt skede, blir framgångsrika. Detta är förmodligen den sista möjligheten att lösa frågan om den sedan länge delade ön. Parlamentet välkomnar den uppskattning som FN:s generalsekreterare har visat inför de målmedvetna satsningar som ledarna för de två folkgrupperna i Cypern, Christofias och Talat, har gjort för att nå en övergripande lösning.

51.

Europaparlamentet anser att en lösning av Cypernfrågan kommer att medföra ökad stabilitet, ökat välstånd och ökad säkerhet för östra Medelhavsområdet och öppna för en snabb förbättring av förbindelserna mellan EU och Nato samt få bort blockeringarna i Turkiets egen anslutningsprocess. Därför föreslår parlamentet att Turkiet ansluter sig till de andra garantimakternas, dvs. Greklands och Storbritanniens, löfte att stödja varje avtal som Dimitris Christofias och Mehmet Ali Talat kan komma att sluta om Cyperns återförening och som godkänns av FN:s säkerhetsråd.

52.

Europaparlamentet uppmärksammar revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2009, som beskriver en rad brister i förvaltningen av föranslutningsstödet till Turkiet. Parlamentet konstaterar dock att Revisionsrätten bedömer att de granskade projekten uppnått tillfredsställande resultat, och att resultaten kommer att bli hållbara. Parlamentet uppmanar kommission att tillämpa rekommendationerna i revisionsrättens årsrapport när man tillhandahåller stöd via föranslutningsinstrumentet, i synnerhet för att prioritera mål, och därmed projekt, som stämmer överens med anslutningskriterierna. Vidare uppmanas kommissionen att i synnerhet inleda en utvärdering av programmet för föranslutningsstöd och att informera Europaparlamentet om dess genomförande.

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådets generalsekreterare, ordföranden för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Republiken Turkiets regering och parlament.