52010DC0752

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 16.12.2010

KOM(2010) 752 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Första interimsutvärderingen av de gemensamma teknikinitiativen Artemis och Eniac

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Första interimsutvärderingen av de gemensamma teknikinitiativen Artemis och Eniac

INLEDNING

Det här är en rapport om resultaten och rekommendationerna från den första interimsutvärderingen av Artemis och Eniac. Artemis och Eniac är de två gemensamma företag som genomför de gemensamma teknikinitiativen på forskningsområdet för inbyggda system och nanoelektronik. I rapporten bemöter kommissionen de rekommendationer som gjordes vid utvärderingen och beskriver olika uppföljningsåtgärder. Kommissionen uppfyller därmed kravet i förordningarna om bildande av respektive initiativ[1] att lämna en rapport om den första interimsutvärderingen av Artemis och Eniac. Kommissionen planerar även att under första halvåret 2011 lägga fram ett meddelande med övergripande slutsatser om interimsutvärderingarna av alla gemensamma teknikinitiativ, och interimsutvärderingarna av de offentlig-privata partnerskap som anges i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.

BAKGRUND

EU stöder en rad gemensamma teknikinitiativ inom det pågående sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration. De gemensamma teknikinitiativen Artemis och Eniac inrättades 2007 som gemensamma företag på det informations- och kommunikationstekniska området på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget (f.d. artikel 171 i EG-fördraget). Dessa två organ utgör offentlig-privata partnerskap mellan industrin, ett antal EU-medlemsstater och associerade länder samt Europeiska Unionen. Deras syfte är att med en budget bestående av medel från både EU och deltagande medlemsstater[2] genomföra en forskningsagenda som Europas forskningssamhällen (industrin och akademiska organisationer/forskningsorganisationer) har utformat inom sina respektive områden. De gemensamma teknikinitiativen är därmed ett försök att stärka Europas framtida tillväxt, konkurrenskraft och hållbara utveckling. Initiativens ambitionsnivå och omfattning, de stora finansiella och tekniska resurser som behövde mobiliseras och behovet av effektiv samordning och samverkan när det gäller resurser och finansiering gjorde att det krävdes åtgärder på EU-nivå.

Efter de två första ansökningsomgångarna har 25 projekt sjösatts inom Artemis och 18 inom Eniac. Projekten löper i genomsnitt under tre år. Hittills har EU och de deltagande medlemsstaterna tillsammans anslagit 576 miljoner euro till de båda initiativen (2008–2010), utöver de privata insatserna inom forskning och utveckling (FoU), som uppgår till omkring det dubbla beloppet. Detta är visserligen en betydande offentlig investering i två viktiga tekniska områden, men dagens offentliga stöd är ändå betydligt lägre än vad kommissionen från början angav i sitt förslag om att bilda de gemensamma företagen (totalt 900 miljoner euro under samma period). Dagens investeringar i de två gemensamma teknikinitiativen lever inte heller upp till förväntningarna hos forskningsaktörerna, som hade ambitioner om att genomföra program i storleksordningen 2,5–3 miljarder euro vardera (vilket motsvarar kommissionens totala förslag).

METOD

Syftet med utvärderingen var att granska kvaliteten och effektiviteten i de gemensamma teknikinitiativens verksamhet och bedöma sannolikheten för att Artemis och Eniac i deras nuvarande form skulle kunna uppnå sina mål. Därför sammankallade kommissionen en panel av oberoende experter[3], med dr Wulf Bernotat som ordförande, för att granska underlaget och intervjua berörda parter[4].

Utvärderingspanelen lade fram sin rapport i juli 2010. Hela rapporten finns på EU:s webbplats[5].

RESULTAT OCH REKOMMENDATIONER

Utvärderingspanelen konstaterar att de gemensamma teknikinitiativen på området har en värdefull trepartsstruktur, med samlade resurser från industrin, EU och medlemsstaterna:

”En gemensam strategi som genomförs gemensamt är bra för industrin, bra för medlemsstaterna och bra för Europa. […] Utvärderingspanelen gratulerar alla som har deltagit i arbetet med att utforma och genomföra dessa nya instrument till en stor insats.”

Experterna uttrycker dock oro över att Artemis och Eniac inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt sina europeiska strategiska mål. Panelen anser att de båda gemensamma teknikinitiativens strategiska fokus bör ändras, och att alla berörda parter bör delta mer aktivt i en mer gemensam insats. Experterna kräver vidare av industrin att se till att ledande aktörer inom industri, förvaltning och forskarvärlden på nytt deltar i arbetet:

”Industrin, som begärde och fick ansvaret för att leda dessa gemensamma teknikinitiativ, har inte bibehållit det ursprungliga engagemanget för initiativens strategiska styre och förvaltning för att se till att de uppnår alla sina mål, och har framförallt inte samarbetat tillräckligt med medlemsstaterna för att ta itu med problemen.”

Utvärderingspanelen anser att bristen på finansiering är en mycket viktig fråga:

”Medlemsstaterna har gjort betydligt lägre finansieringsåtaganden än förväntat, vilket äventyrar möjligheterna att få till stånd tillräckliga åtgärder och kraftigt begränsar möjligheterna att skapa lämpliga projektportföljer.”

Bristen på finansiering tycks delvis hänga samman med de mellanstatliga Eureka-projekten ITEA2 och CATRENE som löper parallellt med Artemis och Eniac, och som gradvis ska integreras med de gemensamma teknikinitiativen när mervärde kan skapas[6]. Kommissionens ståndpunkt när det gäller det här problemet beskrivs i avsnitt 6 i denna rapport.

Utvärderingspanelen anser att kommissionen kan dra ett antal lärdomar av tidigare erfarenheter. En lärdom som kan dras av den första generationens gemensamma teknikinitiativ är till exempel behovet av ökad organisatorisk och finansiell flexibilitet, något som bör tas med i beräkningen vid inrättandet av potentiella framtida offentlig-privata partnerskap:

”De nuvarande budgetförordningarna och andra administrativa krav (till exempel tjänsteföreskrifterna) är alltför restriktiva och gör det snarare svårare än lättare att uppnå de gemensamma teknikinitiativens strategiska mål.”

En förteckning över panelens rekommendationer finns i bilagan.

Den tidsram som anges för varje rekommendation visar om rekommendationen är möjlig att genomföra med den nuvarande rättsliga ramen, eller om gällande förordningar för gemensamma företag eller budgetförordningar behöver ändras. Eftersom det är resurskrävande att ändra den rättsliga ramen kommer dessa rekommendationer att behandlas vid diskussionerna om nästa generations offentlig-privata partnerskap.

PLANERADE UPPFÖLJNINGSÅTGÄRDER

Kommissionen välkomnar rapporten från interimsutvärderingen och noterar utvärderingspanelens rekommendationer. Kommissionen är fast besluten att ta itu med sin del av rekommendationerna och att hjälpa industrin, medlemsstaterna och de gemensamma företagen att ta itu med sina delar. Kommissionen kommer att i enlighet med den tidsram som föreslås i rapporten, och med tanke på Artemis och Eniacs specifika art som berör medlemsstaterna direkt, vidta följande åtgärder:

1. Följa upp åtgärder som de befintliga gemensamma företagen ska genomföra inom den närmaste framtiden (det vill säga åtgärder inom gemensamma teknikinitiativ som genomförs under 2011–2013) genom företagens förvaltningsstrukturer.

2. Vidta mer långsiktiga åtgärder under nästa generations offentlig-privata partnerskap på dessa områden inom ramen för flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen[7] och En digital agenda för Europa[8] som lanserades som ett led i Europa 2020-strategin[9].

Kommissionens kommentarer till panelens rekommendationer sammanfattas nedan.

i. Allmänna rekommendationer

Trots att medlemsstaterna hittills har gjort blygsamma gemensamma åtaganden om att finansiera de befintliga gemensamma företagen, vilket direkt påverkar EU:s finansiering[10] och uppenbarligen komplicerar det hela, håller kommissionen med om att trepartsmodellen kan ha viktiga fördelar om alla parter arbetar mot gemensamma strategiska mål. Industrin har lett arbetet med att utarbeta strategin, och modellen utgör en unik möjlighet att samordna den nationella politiken för att ta itu med gemensamma europeiska utmaningar. Samtidigt håller kommissionen med om att de gemensamma teknikinitiativen skulle kunna gagnas av att parterna så snart som möjligt börjar engagera sig i trepartsmodellen och en europeisk strategisk agenda. Kommissionen kommer att tillsammans med industrin och medlemsstaterna undersöka hur man bäst ska kunna åstadkomma detta. Detta är särskilt viktigt med tanke på att de gemensamma teknikinitiativen avser områden där det konstaterats finnas viktig möjliggörande teknik i EU[11].

Utan att det påverkar framtida beslut om utformningen av det åttonde ramprogrammet utesluter kommissionen inte att åtgärder som i dag omfattas av Artemis och Eniac i framtiden kan komma att omfattas av ett gemensamt teknikinitiativ. Ett sådant initiativ skulle till och med kunna täcka en större del av värdekedjan och därmed ta tag i den kritiska frågan om hur avvägningen ska göras mellan maskin- och programvara och mellan teknikutveckling och efterfrågestyrda tillämpningar. Det skulle dessutom bidra till att effektivisera den operativa strukturen.

ii. Rekommendationer till medlemsstaterna

Med tanke på att EU:s bidrag är starkt kopplat till medlemsstaternas bidrag (se fotnot 10) konstaterar kommissionen att medlemsstaterna måste öka sina finansiella åtaganden för att nå de övergripande finansiella mål som anges i förordningarna[12]. De nationella budgetarna skulle dessutom kunna sträcka sig över flera år så att de får ett mer långsiktigt perspektiv som knyter an till industrins fleråriga strategiska plan. Kommissionen föreslår att medlemsstaterna kommer överens om ett flerårigt budgetanslag för den tid som återstår av de gemensamma företagen i syfte att uppnå de gemensamma teknikinitiativens ursprungliga mål. Det är en del av det nya strategiska åtagande som kommissionen förväntar sig av sina partner.

Medlemsstaterna har hittills inte gjort mycket för att samordna sina verksamheter[13]. Kommissionen insisterar på att medlemsstaterna antar nationella förfaranden i enlighet med villkoren i gällande förordningar och administrativa avtal för att underlätta övergången till gemensamma förfaranden. Kommissionen föreslår också att det inom de offentliga deltagarnas råd inrättas en arbetsgrupp som ska arbeta med benchmarking av nationella förfaranden för att bättre harmonisera administrativa processer och nationella finansieringsnivåer. Här bör man särskilt titta på universitetens och de akademiska organisationernas/forskningsorganisationernas regler för finansiering.

Kommissionen håller med om att det finns ett värde i att lyfta fram det nationella stödet till specifika frågor i det årliga arbetsprogrammet. Den europeiska dimensionen i de gemensamma teknikinitiativen får dock inte bara komma att handla om rent nationella intressen. Kommissionen kommer att föreslå att de offentliga deltagarnas råd undersöker hur man på ett enkelt sätt och på lämplig detaljnivå kan ta upp det nationella stödet i det årliga arbetsprogrammet.

iii. Rekommendationer till industriförbunden

Kommissionen håller med om att det bör införas lämpliga förfaranden och verktyg för att övervaka och analysera de gemensamma teknikinitiativens strategiska resultat. Kommission kommer att föreslå mätbara indikatorer, och uppmanar industriförbunden att regelbundet genomföra en strategisk analys av resultaten och av effekterna av varje ansökningsomgång. Mer allmänt kommer kommissionen att föreslå för industrin att den i god tid uppdaterar och ser över strategiska forskningsagendor och antar dessa på hög nivå inom de berörda företagen, kommissionen och medlemsstaterna.

Kommissionen håller med om att industriförbunden har en viktig roll att spela när det gäller att göra de gemensamma teknikinitiativen till ekosystem för innovation. Industripartnerna bör leda arbetet med att utarbeta en konkret plan med konkreta mål som de gemensamma företagen måste genomföra, till exempel att främja de små och medelstora företagens deltagande, bildandet av innovationskluster samt utbildning.

Industriförbunden uppmanas dessutom att ge sina medlemmar mer ”valuta för pengarna”, vilket bör leda till en mer representativ medlemskår och ett bredare medlemskap med särskilt fokus på små och medelstora företag. Kommissionen kommer även att analysera möjligheterna och de juridiska konsekvenserna av en enklare administrativ form av deltagande för vissa av deltagarna i projekten, till exempel begreppet ”associerad partner” för små och medelstora företag som vill minska sin administrativa och ekonomiska börda.

iv. Rekommendationer till Europeiska kommissionen

Utvärderingspanelen uppmanar kommissionen att inte tillämpa rambudgetförordningen eller tjänsteföreskrifterna på potentiella framtida offentlig-privata partnerskap. Detta överensstämmer också till stora delar med rekommendationerna från JTI Sherpas' Group[14]. Här föreslog kommissionen vid treårsrevideringen av budgetförordningen[15] ytterligare två alternativ för genomförandet av offentlig-privata partnerskap: ett blandat offentlig-privat organ baserat på artikel 185a i budgetförordningen och ett privaträttsligt organ (artikel 53.1.2 g). Detta förslag skulle, om det antas av lagstiftaren, skapa en ram för att följa denna rekommendation.

Kommissionen kommer att undersöka om det är lämpligt att utöka eventuella framtida offentlig-privata partnerskaps operativa verksamhet så att den även omfattar kompletterande åtgärder, till exempel samordning, stöd, infrastruktur och stora demonstrationsinsatser. Den kommer också att med hjälp från medlemsstaterna, industrin och andra potentiella bidragsgivare undersöka olika sätt att kombinera finansiering från olika källor. Kommissionen kommer även att fundera över hur man kan erbjuda finansiellt stöd till verksamheter som är viktiga för att uppnå de gemensamma teknikinitiativens europeiska strategiska mål och som inte kunnat stödjas i teknikinitiativens nuvarande form, till exempel infrastruktur- eller innovationsprojekt som inte räknas som FoU-insatser i strikt bemärkelse.

Kommissionen anser att industriförbundens bidrag till de gemensamma företagens löpande utgifter är ett viktigt incitament för dem att säkerställa en god förvaltning av de gemensamma företagen. Kommissionen noterar också att förbunden har haft svårt att samla in tillräckliga medlemsavgifter. Kommissionen anser att man noggrant måste undersöka möjligheterna med en framtida modell där varje bidragstagare betalar en ”avgift” till det gemensamma företaget.

Kommissionen inser också vikten av att samla in uppgifter som visar resultatet av de gemensamma teknikinitiativens arbete, och som kan användas i framtida utvärderingar. Den kommer därför att med hjälp av experter utarbeta en rad indikatorer för att utvärdera resultatet av de gemensamma teknikinitiativens arbete och jämföra detta med målen i förordningarna om bildande av respektive initiativ[16] och de fleråriga strategiska planerna. Resultaten kommer att analyseras varje år.

v. Rekommendationer till de gemensamma företagen

Kommissionen är medveten om att förbunden har haft svårt att samla in tillräckliga inkomster genom medlemsavgifter eller andra typer av verksamheter utan obligatoriska bidrag från alla som tar del av projekten. Å andra sidan anser kommissionen att industriförbunden skulle kunna generera extrainkomster genom att erbjuda medlemmarna ett bredare utbud av tjänster. Industriförbundens låga inkomster beror även på att programmen har skurits ned på grund av att medlemsstaternas bidrag har varit lägre än vad som ursprungligen förväntades. Kommissionen kommer att arbeta för att engagera berörda parter och uppmuntra industriförbunden att bredda och utöka sina verksamheter och sitt medlemskap. Den kommer även att stödja de gemensamma företagens åtgärder för att förbättra den rådande situationen.

Kommissionen håller med om att portföljen med projekt som stöds måste anpassas bättre till programmets europeiska strategiska mål. Den kommer därför att inrätta en arbetsgrupp som ska se över de nuvarande utvärderingskriterierna för att bättre kunna bedöma hur projekten bidrar till de gemensamma teknikinitiativens övergripande europeiska mål och till att främja ekosystemet för innovation.

Kommissionen kommer dessutom att hjälpa berörda parter att inrätta öppna förfaranden för att ge tidig, tydligare och mer konstruktiv återkoppling till sökande om möjligheterna att få stöd från medlemsstaterna.

KOMMISSIONENS STÅNDPUNKT NÄR DET GÄLLER EUREKA OCH PROBLEMET MED UNDERINVESTERING

Kommissionen håller med om att det faktum att Eureka-klustren (CATRENE och ITEA2[17]) och de gemensamma teknikinitiativen inom nanoelektronik och inbyggda system löper parallellt komplicerar det europeiska forskningsområdet, är förvirrande för forskningssamhället och i sig är ineffektivt. Dessutom har rådet krävt en ”gradvis integrering” av dessa båda finansieringsmekanismer.

Kommissionen stöder helt och hållet tanken på att låta de gemensamma teknikinitiativen fortsätta att ha en uppifrånstyrd, strategisk, alleuropeisk och teknisk roll, som erhåller finansiering för att genomföra sina program. Den inser dock samtidigt att det skulle ge ett mervärde att ha ett komplementärt, nedifrånstyrt, mer kortsiktigt, affärs- och marknadsinriktat program där ett fåtal företag samarbetar och finansieras för att genomföra specifika projekt. Kommissionen anser dock att båda förhållningssätten skulle kunna genomföras inom ett och samma offentlig-privata partnerskap, vilket även skulle innebära betydande kostnadsbesparingar i driften av verksamheten. Hittills har alla berörda parter arbetat hårt för att komma fram till hur man ska avgränsa de två programtyperna. Detta har resulterat i en situation som inte är optimal. Erfarenheterna har visat att det är väldigt svårt att utesluta områden från något av programmen när man ser bortom de övergripande principerna och börjar undersöka detaljerade alternativ. Ett stort antal forskningsområden berörs av båda programmen (inom tillämpning och teknik). Detta borde inte komma som någon överraskning med tanke på att de flesta ursprungliga privata partnerna vanligen är verksamma på båda områden. Om man fortsätter att låta programmen löpa parallellt blir det svårt att samordna de två enskilda initiativen och att ge medlemsstaterna flexibilitet när de fördelar resurser till de olika systemen (för dem som deltar aktivt i båda, vilket är fallet för de största bidragsgivarna).

Kommissionen anser därför att Eureka-klustrens och de gemensamma teknikinitiativens samexistens bidrar till den rådande bristen på bidrag från medlemsstaterna till de gemensamma företagen och Eureka-klustren, eftersom båda instrumenten ofta finansieras av en och samma källa på nationell nivå. Denna viktiga fråga tas inte upp i rapporten. Rådet har dock tagit hänsyn till dessa omständigheter när man antog förordningarna om bildande av de gemensamma teknikinitiativen, särskilt genom att kräva en ”gradvis integrering” av de två finansieringsmekanismerna. Genom att integrera de två strategierna skulle det bli lättare att genomföra en gemensam strategi för Europa, se till att det finns tillräckliga resurser och ge de berörda parterna möjlighet att välja rätt blandning av instrument för att nå sina mål, det vill säga genom en flexibel användning av både uppifrån- och nedifrånstyrda mekanismer.

Även om panelen förklarar att man endast bör överväga att genomföra den operativa integreringen på längre sikt och inte under perioden från 2014 och framåt är det kommissionens målsättning att fortsätta att arbeta med att gradvis integrera dessa båda finansieringsmekanismer. Kommissionen kommer aktivt att delta i de befintliga strukturerna (de gemensamma teknikinitiativen och Eureka) och arbetsgrupperna för att ytterligare främja arbetet med att särskilja och samordna verksamheterna. Den kommer även att närmare studera under vilka förutsättningar man skulle kunna skapa mervärde genom att gradvis integrera Eureka-klustren i de gemensamma företagens verksamhet.

Bilaga – Förteckning över utvärderingspanelens rekommendationer

Nr | Sammanfattning av rekommendationerna | Tidsram |

1 | Framtida gemensamma teknikinitiativ på dessa områden bör fortsätta att bygga på trepartsmodellen | Nästa generations gemensamma teknikinitiativ |

Rekommendationer till medlemsstaterna |

2 | Gör fleråriga budgetåtaganden | Nu |

3 | Följ rådets förordningar om de gemensamma teknikinitiativen | Nu |

4 | Arbeta med benchmarking och anpassning av nationella förfaranden | Nu |

5 | Meddela tidigt varje år vilka specifika frågor som kommer att få stöd | Nu |

Rekommendationer till industriförbunden |

6 | Led arbetet med att inrätta förfaranden för att övervaka de framsteg som görs mot att uppnå de gemensamma teknikinitiativens mål | Nu |

7 | Led arbetet med att utarbeta handlingsplaner för att uppnå målen med ekosystemen för innovation | Nu |

8 | Samarbeta mer med deltagarna i de gemensamma teknikinitiativen | Nu |

Rekommendationer till Europeiska kommissionen |

9 | Led arbetet med att utarbeta nya rådsförordningar med alternativa budgetförordningar och tjänsteföreskrifter | Nästa generations gemensamma teknikinitiativ |

10 | Förordningarna bör ge de gemensamma teknikinitiativen möjlighet att stödja andra innovationsrelaterade verksamheter än FoU | Nästa generations gemensamma teknikinitiativ |

11 | Förordningarna bör ge de gemensamma teknikinitiativen möjlighet att ta emot finansiering från andra källor | Nästa generations gemensamma teknikinitiativ |

12 | Förordningarna bör ge EU möjlighet att ge ytterligare ekonomiska bidrag av strategiska skäl | Nästa generations gemensamma teknikinitiativ |

13 | Förordningarna bör ge de gemensamma företagen möjlighet att låta icke-medlemmar stå för en del av de operativa kostnaderna | Nästa generations gemensamma teknikinitiativ |

14 | Kommissionen bör samla in data för att lättare kunna bedöma de gemensamma teknikinitiativens fördelar | Nu |

Rekommendationer till de gemensamma företagen |

15 | Inrätta en mekanism för att återvinna en del av de operativa kostnaderna från icke-medlemmar som tar del av de gemensamma teknikinitiativen | Nästa generations gemensamma teknikinitiativ |

16 | Lägg större vikt vid europeiska strategiska mål vid utvärdering och urval av förslag | Nu |

17 | Inrätta förfaranden för att ge tidig återkoppling till sökande | Nu |

Rekommendationer om samordning av de gemensamma teknikinitiativen och Eureka |

18 | Artemis och Eniac bör fortsätta sitt arbete med att dels särskilja sina verksamheter från och dels samordna dem med ITEA2 respektive CATRENE | Nu |

[1] Rådets förordning (EG) nr 74/2008 av den 20 december 2007 om bildande av det gemensamma företaget Artemis för genomförande av det gemensamma teknikinitiativet för inbyggda datorsystem, artikel 11, och rådets förordning (EG) nr 72/2008 av den 20 december 2007 om bildande av det gemensamma företaget Eniac, artikel 11.

[2] Artemis medlemsstater: Österrike, Belgien, Cypern, Tjeckien, Tyskland, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Nederländerna, Norge, Portugal, Rumänien, Sverige, Slovenien, Storbritannien.Eniacs medlemsstater: Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Finland, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Sverige, Storbritannien.

[3] Expertpanelen bestod av följande ledamöter: dr Wulf H. Bernotat (ordförande) – tidigare E.ON AG; Elke Eckstein – OSRAM Opto Semiconductors; Luke Georghiou – University of Manchester, Manchester Institute for Innovation Research; Terttu Luukkonen – Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) (Finland); Bob Malcolm (föredragande) – Ideo ltd; Dominique Potier, Pôle Systématique och tidigare Thales; Christian de Prost, ATMEL; Alberto Sangiovanni-Vincentelli, University of California/Berkeley.

[4] Underlagen för denna utvärdering bestod bland annat av juridiska och andra dokument om bildandet av Artemis och Eniac, ekonomisk information, statistik över deltagande och projektinformation. Intervjuerna gjordes bland annat med företrädare för de gemensamma företagen, kommissionen, medlemsstaternas myndigheter, näringslivet och forskarvärlden, däribland små och medelstora företag.

[5] http://ec.europa.eu/dgs/information_society/evaluation/rtd/jti/index_en.htm.

[6] Artikel 2 d i rådets förordningar (EG) nr 72/2008 och (EG) nr 74/2008.

[7] KOM(2010) 546, http://ec.europa.eu/research/innovation-union.

[8] KOM(2010) 245, http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda.

[9] KOM(2010) 2020, http://ec.europa.eu/europe2020.

[10] I artikel 13.4 i de gemensamma företagens stadgar (som återfinns i bilagorna till rådets förordningar (EG) nr 72/2008 och (EG) nr 74/2008) står att det gemensamma företagets bidrag (med EU-bidraget) till budgeten för varje ansökningsomgång ska motsvara 55 procent av det totala belopp som anslagits av medlemsstaterna.

[11] Förberedelser för framtiden: Att utveckla en gemensam strategi för viktig möjliggörande teknik i EU , KOM(2009) 512.

[12] Enligt artikel 11.6 i de gemensamma företagens stadgar (som återfinns i bilagorna till rådets förordningar (EG) nr 72/2008 och (EG) nr 74/2008) uppgår dessa till 440 miljoner euro + 792 miljoner i offentliga medel för Eniac och 410 miljoner euro + 738 miljoner euro för Artemis.

[13] I artikel 13.6 b i de gemensamma företagens stadgar (som återfinns i bilagorna till rådets förordningar (EG) nr 72/2008 och (EG) nr 74/2008) står att alla ”medlemsstater ska göra sitt bästa för att samordna villkoren för och ingåendet av bidragsöverenskommelser och betala ut sina finansiella bidrag utan dröjsmål”.

[14] Designing together the 'ideal house' for public-private partnerships in European research – JTI Sherpas' Group – Final Report , januari 2010, http://cordis.europa.eu/fp7/jtis/.

[15] KOM(2010) 260, http://ec.europa.eu/budget/documents/financial_regulation_en.htm.

[16] Artikel 2 i rådets förordningar (EG) nr 72/2008 och (EG) nr 74/2008.

[17] Se http://www.catrene.org och http://www.itea2.org.