52010DC0340

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 28.6.2010

KOM(2010)340 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om erfarenheterna från den statistiska undersökning om odlingar med vissa slag av fruktträd som genomförts av medlemsstaterna under 2007 i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/109/EG av den 19 december 2001 SEK(2010)776 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om erfarenheterna från den statistiska undersökning om odlingar med vissa slag av fruktträd som genomförts av medlemsstaterna under 2007 i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/109/EG av den 19 december 2001

INLEDNING (OMFATTNING, BAKGRUND, NATIONELL LAGSTIFTNING)

Kommissionen har ålagts vissa uppgifter inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker. För att kunna genomföra dessa uppgifter behöver kommissionen vara väl underrättad om produktionspotentialen för odlingar av de viktigaste slagen av fruktträd inom EU och ha tillgång till prognoser på medellång sikt för produktion och utbud på marknaderna.

Den metod som för närvarande används för att samla in information om faktorer som bidrar till produktionspotentialen för de viktigaste odlade frukterna i EU är en basundersökning som genomförs var femte år. De faktorer som undersöks är sorter, trädens ålder och planteringstäthet. En del medlemsstater tar tillfället i akt och samlar in uppgifter även om andra faktorer, som jordbruksföretagets specialitet, teknisk förvaltning av fruktodlingarna, arbetskraft, lagring och handel osv.

Undersökningarna har genomförts sedan 1977. 2007 års undersökning om odlingar med vissa slag av fruktträd genomfördes i EU:s 27 medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/109/EG av den 19 december 2001[1] och i enlighet med kommissionens beslut 2002/38/EG av den 27 december 2001[2] om fastställande av undersökningsparametrar, koder och modellbestämmelser för registrering av uppgifterna i maskinläsbar form.

Enligt artikel 4.4 i direktiv 2001/109/EG ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna en metodrapport, där det beskrivs hur undersökningen har utförts.

Föreliggande rapport om de erfarenheter som gjorts i samband med 2007 års undersökning överlämnas i enlighet med artikel 7 i direktiv 2001/109/EG. Den grundar sig på de erfarenheter som kommissionens avdelningar har gjort, och särskilt användandet av de uppgifter som lämnats, samt kommentarer och erfarenheter som rapporterats av medlemsstaterna i metodrapporterna (artikel 4.4 i direktiv 2001/109/EG).

Enligt artikel 4 i direktiv 2001/109/EG ska medlemsstaterna meddela kommissionen resultaten av basundersökningen före den 1 oktober året efter referensåret. Datumen anges i bilaga 1 till den här rapporten (se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar).

Uppgifterna från alla medlemsstaterna har skickats in i enlighet med de regler och tekniska parametrar som fastställs i kommissionens beslut 2002/38/EG.

TÄCKNING OCH INNEHÅLL

Undersökta fruktslag (enligt EU-bestämmelser och andra)

I 2007 års undersökning undersöktes i varje medlemsstat de fruktslag som fastställs i bilagan till direktiv 2001/109/EG, och de presenterades i kommissionens beslut 2008/690/EG av den 4 augusti 2008[3]. De anges också i bilaga 2 till den här rapporten (se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar). Bulgarien, Tyskland, Irland och Spanien valde att frivilligt sända in uppgifter om odlingar som producerar äpplen och/eller päron av andra sorter än bordsfrukt.

Företag (minimitröskel för företag och/eller fruktodlingar)

Enligt artikel 1.3 i direktiv 2001/109/EG ska ”alla de företag som har en areal planterad med fruktträd omfattas av tillämpningsområdet för undersökningen, under förutsättning att den producerade frukten helt eller huvudsakligen är avsedd för marknaden”. I praktiken varierar situationen från medlemsstat till medlemsstat, från ”tröskelvärde saknas” (dvs. alla odlingar undersöks) till ett tröskelvärde som fastställs på medlemsstatsnivå (exempelvis 15 ar i Tjeckien, 50 i Frankrike och 100 i Lettland). Vissa medlemsstater har dessutom ändrat sitt tröskelvärde mellan undersökningarna.

TYP AV UNDERSÖKNING, ORGANISERING AV UNDERSÖKNINGEN OCH TIDSPLAN (REFERENSDATUM)

En översiktlig tabell över de nationella undersökningsmetoderna finns i bilaga 3 till denna rapport (se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar). Metodologiskt sett bestod 2007 års undersökning av följande:

a) En uttömmande förteckning från Tjeckien, Danmark, Tyskland, Irland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Österrike, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket.

b) En stickprovsundersökning av markanvändning och skörd i Spanien.

c) En stickprovsundersökning av odlingar i övriga medlemsstater.

En del medlemsstater lämnade särskilda kommentarer om undersökningen, om hur och under vilka betingelser den utvecklats och om de resultat som uppnåtts. En del av kommentarerna sammanfattas i tabellen nedan.

CZ | I Tjeckien genomfördes undersökningen för första gången 2007. Liknande undersökningar, så kallad räkning av fruktträd och fruktbärande buskar, har organiserats tidigare, den senaste 1980. Sedan dess har den tjeckiska statistikbyrån samlat basuppgifter om fruktproduktion som en del av undersökningen om slutlig skörd och undersökningen om företagsstrukturen i jordbruket (”Farm Structure Survey”, nedan kallad FSS). Fruktträdsundersökningen är den första i sitt slag och ger detaljerad information om planteringen av fruktträd i Tjeckien. |

EE | I Estland genomfördes undersökningen om odlingar med fruktträd för första gången 2007. Den gjordes i samband med 2007 års undersökning om företagsstrukturen i jordbruket (FSS). Undersökningens frågor lades till i ett särskilt avsnitt i frågeformuläret till FSS 2007. Inga problem har rapporterats i fråga om genomförandet av undersökningen. De flesta fruktsorterna är lokala. |

IE | En hel del extra information samlades in för nationella syften. Informationen omfattade följande: a) Huruvida odlaren deltar i ett kvalitetssäkringssystem. b) Huruvida odlaren är medlem i en producentorganisation. c) Uppgifter om antal anställda. d) Uppgifter om produktionsanläggningarna och skördeteknik. e) Uppgifter om typisk avkastning och avkastningens värde. f) Uppgifter om odlarens avsättningsmöjligheter. g) Uppgifter om odlarens framtida utvecklingsplaner. h) Uppgifter om ekologisk äppelodling (avkastning och värde). |

IT | Fruktträdsundersökningen har genomförts i Italien sedan 1977 och är en viktig referens för hela fruktodlingssektorn. Undersökningarna har genomförts i femårsintervall mellan 1977 och 2007. Syftet är att samla in detaljerade uppgifter om de största fruktodlingsföretagens arealer och den relativa produktionspotentialen, för att kunna styra marknaden. Förutom svaren på EU-frågorna (direktiv 2001/109/EG) omfattar undersökningen också uppgifter som används i nationalräkenskaperna. Den ger också information om jordbruksföretagens struktur och produktion samt om effekterna av sektorspolitiken inom detta område. Dessutom uppdateras förteckningen över jordbruksföretag med hjälp av undersökningen. |

GR | Fruktträdsundersökningen omfattar alla jordbruksföretag som odlar ett eller flera av de åtta angivna fruktslagen i reguljära odlingar. Med reguljär odling avses arealer som är planterade med träd i särskilda arrangemang, och som utgör kompakta odlingar med ett proportionellt antal träd per stremma (1 000 m2), beroende på vilket planteringssystem som används (gles plantering, tät plantering, t.ex. palmeta för äpplen och päron osv.). Odlingarna delas upp i rena och blandade odlingar. Rena odlingar är reguljära odlingar som bara är planterade med ett fruktslag, t.ex. bara persikoträd eller bara äppelträd. Blandade odlingar är reguljära odlingar som planterats med mer än ett fruktslag, exempelvis apelsinträd och olivträd, eller päronträd och äppelträd, eller persikoträd och körsbärsträd osv., och där träden av det ena slaget har planterats mellan träd av det andra slaget i någon slags ordning och inte bara slumpmässigt. Dessutom ska det trädslag som det finns minst av täcka minst 1/10 av ett stremma. Om träden av det slag det finns minst av inte täcker 1/10 av ett stremma, betraktas de som utspridda, även om de planterats i en viss ordning. Det avgörande för om en blandad odling ska kunna betraktas som reguljär är inte att träden i odlingen är av samma släkte utan att träden av olika slag bildar en kompakt reguljär odling. |

ES | Undersökningen görs inom ramen för en territoriell arealundersökning (MAST – Marco de Áreas y Segmentos Territoriales) som har utförts i Spanien sedan början av 1990-talet. Undersökningarna utförs av ett företag som handlägger det spanska jordbruksförsäkringssystemets fältarbete och arbetar med MAST-undersökningen årligen. |

FR | Undersökningen gör det lättare att kartlägga och beskriva de faktorer som påverkar fruktodlingarnas produktionspotential, som sorter, ålder, planteringstäthet osv. Dessa uppgifter behövs för att göra korrekta prognoser om produktionsvolym och tidsplaner. Förutom de frågor som krävs enligt EU-lagstiftningen omfattade frågeformuläret följande tre grupper av frågor: 1. Ett av undersökningens övriga syften var att få kunskap om de volymer som saluförs och om vilka försäljningskanaler fruktproducenterna använder. Detta är dock bara en delstudie av försäljningskanalerna för frukt som berör det första utsläppandet på marknaden och inte hela verksamheten bland dem som är inblandade i försäljningskedjan. 2. Ytterligare information om odlingen i fruktodlingarna. 3. Uppgifter om den fasta arbetsstyrkan och om säsongsanställda eller tillfälligt anställda i fruktodlingsföretag. Undersökningens huvudsyfte är alltså att få in uppgifter om följande: • Produktionsanläggningarna: plats, storlek, specialisering, markanvändning. • Fast och säsongsanställd personal. • Lagringskapaciteten för frukt. • Odlingsmetoder vad gäller bevattning, väderskydd, t.ex. frostskydd, specifikationer för olika fruktslag. • Odlingarnas areal, täthet och ålder, den undersökta produktionens potential per sort av varje fruktslag. • Odlingsföretagets produktions- och distributionskedjor från odlingen (första utsläpp på marknaden) för varje fruktslag. • Viktigaste jordbruksmetoder för underhåll av fruktodlingen. |

HU | Liksom för 2001 har fastighetskartor över de stickprovsundersökta kommunerna hjälpt undersökarna att identifiera varje odling under fältundersökningen. Dessutom har man haft tillgång till ortofoton (från institutet för geodesi, kartritning och fjärranalys) över de kommuner som har minst fem fruktodlingar. Med hjälp av dessa ortofoton kunde vare fruktodling urskiljas och identifieras på grundval av uppgifterna om gränserna mellan dem. Undersökarna fick en handbok med en beskrivning och färgbilder av de olika sorterna för att kunna identifiera dem. Beskrivningen omfattade bland annat fruktens egenskaper, mognadsperiod, trädets form och växtegenskaper. Informationen bidrog till en professionell och kvalitativ identifiering av de olika sorterna. Frågeformulären trycktes 2007 och innehöll förtryckta uppgifter. • Alla uppgifter som kontrollerades 2001 togs med i frågeformuläret för 2007. Endast de ovannämnda koderna användes för registrering i frågeformuläret. Respondenterna fick instruktioner om att bara fylla i de uppgiftsfält där de förtryckta uppgifterna inte längre stämde. Formuläret hade en särskild kolumn för ändringar. Om uppgifterna inte förändrats sedan föregående undersökning skulle ändringskolumnen lämnas blank. • När det gäller fruktodlingar som planterats efter 2001 fanns bara viss information tillgänglig från jordbruksministeriet, nämligen odlingens identifieringsnummer, bruttoarealen, fruktslagets kod och uppgifter om innehavaren. Detta var alltså de enda förtryckta uppgifterna i frågeformuläret. All övrig information måste därför kompletteras. De förtryckta uppgifterna kunde förstås också uppdateras om uppgifterna hade ändrats sedan tidpunkten för plantering. Under genomförandefasen (fältundersökning) krävdes inte ägarens närvaro. När det gällde vissa frågor, som sorter i odlingarna, beräknat röjningsår osv., kunde ägarna dock bidra med mer tillförlitlig information. Därför kontaktade undersökarna i många fall ägarna och fyllde i formulären tillsammans med dem. Detta gjorde det också möjligt att uppdatera uppgifter om ägaren. Uppskattad odlingsareal för äppel-, päron-, persiko- och aprikosträd 2007 Fruktslag Uppskattad areal (ha) Avvikelse, % Äpple 34 906 0,9824 Päron 2 878 0,5267 Persika 5 787 1,5462 Aprikos 5 216 1,3635 Sammanställningen av uppgifter på länsnivå, regionalnivå och nationell nivå jämfördes med årsstatistiken för fruktproduktion och med tidigare år. |

MT | Uppgifterna samlades in med hjälp av FSS eftersom Malta bara behövde samla in uppgifter om den sammanlagda odlingsarealen för persikoträd. |

PL | Den första fruktträdsundersökningen i Polen gjordes 1998 och den andra 2004. Båda undersökningarna gjordes för att uppfylla nationella behov, men i stort sett följdes EU-metoderna. Undersökningarna liknade den nu aktuella 2007 års undersökning om odlingar med vissa slag av fruktträd, men resultaten skickades inte in till Eurostat eftersom Polen inte uppmanats att skicka in dessa uppgifter. Under 2007 genomfördes den tredje fruktträdsundersökningen i enlighet med EU:s krav och resultatet lämnades till Eurostat i april 2008. Undersökningen uppfyllde såväl Eurostats behov som nationella behov. Huvudsyftet med den senaste undersökningen (2007) var att få in uppgifter om odling av bordsäpplen och bordspäron per nettoareal, sorter, trädens ålder och planteringstäthet, samt uppgifter om persikor och aprikoser per nettoareal. Undersökningen utökades till att omfatta uppgifter för nationella behov, bland annat andra slags fruktträd, buskar och bärodlingar. En del uppgifter om ägaren och jordbruksföretaget lades också in i undersökningen. Undersökningen omfattade bara de företag som producerade frukt som helt eller till största delen var avsedd för den öppna marknaden. Ytterligare uppgifter inhämtades enbart för nationellt bruk. De gällde areal och antal fruktträd per åldersgrupp och fruktproduktion för följande fruktslag: plommon, körsbär, bigarråer, aprikos, persika och valnöt samt äppelträd per typ av grundstam (dvärg, halvdvärg och starkväxande). Areal och antal frukt- och bärbuskar och bärplanteringar – för nationella ändamål – för följande växtslag: hassel, krusbär, röda vinbär, svarta vinbär, hallon, jordgubbar, trädgårdsjordgubbar, aronia, blåbär, vindruvor samt övriga frukt- och bärbuskar. |

PT | Efterhand som miljöhänsyn blir allt viktigare på såväl nationell nivå som på EU-nivå har Portugal lagt till en del specifika frågor i formuläret. De gäller företagens bidrag till ett hållbart jordbruk och miljöbeteende. Bland annat ombeds företagen att ange vilka odlingsmetoder som används vid fruktproduktionen i samband med jordförvaltning och skydd av grödorna. Faktorer som har undersökts är bevattnat område, produktionens art och nivå, produktionssystem och en del produktionstekniker. Eftersom konsumenterna har ett stort intresse av att veta hur frukten kommer ut på marknaden ställdes också frågan om hur produktionen saluförs. |

RO | Enligt rådets direktiv 2006/110/EG har Rumänien undantagits från skyldigheten att rapportera uppgifter om fruktslag, åldersgrupp och planteringstäthet. Med beaktande av detta undantag och av de nationella kraven har följande uppgifter samlats in som en del av den ovannämnda undersökningen: Uppgifter om areal med unga och fruktbärande planteringar, areal med odlingar som börjar bli för gamla, areal som nyplanterats under 2007, areal med röjda planteringar, produktivitet och total produktion för äpplen, päron, aprikos, bigarråer och körsbär, plommon, persikor, valnötter, övriga (hassel, äkta kastanj, kvitten). Som ett experiment samlades också uppgifter in om planteringstätheten i fruktbärande odlingar, i odlingar som börjar bli för gamla och i unga odlingar. Uppgifterna samlades in som en del av den nationella statistikbyråns årliga undersökning om produktion av plantor för de viktigaste grödorna. Undersökningen om produktion av plantor för de viktigaste grödorna är en stickprovsundersökning av 80 000 jordbruksföretag som är representativa för utvecklingsregionerna på Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå. |

FI | I Finland kan tillförlitliga uppgifter av detta slag tas fram genom många olika källor, eftersom samma identifikationsnummer används av alla källor. Den offentliga statistiken kan betraktas som tillförlitlig, eftersom den grundas på uppgifter ur ett allomfattande register. Svarsfrekvensen ökade ytterligare genom telefonintervjuer. De flesta uppgifterna för statistiken om äppelodlingar hämtades från finska landsbygdsverkets IACS-register. Kommunala landsbygdsmyndigheter lägger in huvuddelen av dessa uppgifter från de stödansökningar som lämnas av lantbrukare som är registrerade i deras kommun. Enligt lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) ska de kommunala myndigheterna skydda uppgifterna i detta register. Det finska jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Tike, upprätthåller landsbygdsnäringsregistret och har rätt att använda administrativa register för sammanställning av statistik. Beräkningar av den potentiella produktionsvolymen är mer rättvisande om de baseras på antalet träd än om de baseras på arealen. Odlarna tycker också att det är lättare att kategorisera sina odlingar efter trädens antal, sorter och ålder än att kategorisera dem efter areal eller planteringstäthet. På grundval av 2002 års statistik och samtal med intressegrupper från näringslivet beslutade man att begära in information om sorter (och arealer) endast för de kommersiellt viktiga sorterna. Sortlistan för 2007 års undersökning upprättades på grundval av de mest betydande sorterna 2002 (22 sorter). Två nya sorter (Rubinola och Rajka) lades till eftersom de ökat i betydelse. Finlands nordliga läge gör att de finska äppelsorterna skiljer sig mycket från dem som odlas på den europeiska kontinenten och många av de sorter som odlas i Finland har inte längre någon betydelse för den kommersiella odlingen. |

SE | Tidsfristen för undersökningen gick ut den 26 mars. Då hade 76 procent av jordbruksföretagen svarat. Jordbruksverkets statistikavdelning finner detta resultat otillfredsställande och har inlett diskussioner om hur svarsfrekvensen ska kunna ökas. Undersökningen om odlingar med vissa slag av fruktträd omfattar företag som enligt lantbruksregistret (LBR) odlar äpplen och/eller päron, samt företag som enligt IACS har ansökt om stöd för fruktodling på minst 0,25 hektar under 2007. Målgruppen för undersökningen var företag med odlingar av äppelträd och/eller päronträd på minst 0,25 hektar. Totalt omfattade 2007 års undersökning 369 företag. På grundval av företagens kommentarer i frågeformuläret och per telefon kan man dra slutsatsen att frågeformuläret ansågs svårt att besvara. I slutet av undersökningsperioden diskuterades därför möjligheten att förenkla undersökningen. Jordbruksverket föreslog att Sverige i framtiden skulle undantas från kravet att registrera päronodlingar eftersom så små kvantiteter päron odlas i Sverige. |

UNDERSÖKNINGEN

Odlingsarealer

Generellt är det nettoarealen av den reguljära odlingen som ska tas med i undersökningen. En del medlemsstater har dock använt sig av bruttoarealen. I några få fall har även en del utspridda träd räknats med.

Undersökta fruktsorter (enligt EU-bestämmelser och andra)

En analys av varje fruktsorts relativa andel av respektive fruktslag visar att det har skett betydande förändringar, vilket kan förklaras med ändrade konsumtionsvanor.

Samtliga medlemsstater lämnade in uppgifter om de sorter som utgjorde mer än 3 procent av den areal som används för trädslaget.

Ålder

I alla medlemsstater räknades trädens ålder från tidpunkten för plantering i fruktodlingen (höst eller vår).

Planteringstäthet

I de flesta medlemsstaterna beräknades planteringstätheten på grundval av den planterade arealen och i en del medlemsstater, t.ex. Bulgarien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Österrike och Polen, beräknades den på grundval av antalet träd per hektar.

Andra egenskaper

En del medlemsstater samlade in uppgifter om andra egenskaper. Frankrike och Österrike samlade exempelvis in uppgifter om ekologisk produktion och saluföringsnät. Frankrike samlade också in uppgifter om markbearbetning, gödningsmedel, växtskyddsåtgärder, ägarens ålder, företagets storlek och specialisering, medan Polen samlade in uppgifter om bär och körsbär osv.

INSAMLING OCH BEARBETNING AV UPPGIFTER (KONTROLL AV UPPGIFTER)

De undersökningsresultat som kom in till Eurostat lades in i en produktionsdatabas där de validerades innan de lades in i spridningsdatabasen.

UTNYTTJANDE AV UPPGIFTER (SPRIDNING AV UPPGIFTER)

Resultaten från 2007 års undersökning finns – liksom resultaten från föregående undersökning 2002 – tillgängliga utan kostnad i Eurostats spridningsdatabas för alla som har tillgång till Internet.

HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER: ANALYS AV RESULTATEN

En del sammanfattande resultat från 2007 års undersökning presenteras i bilaga 4 (se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar). Analysen omfattar inte matäpplen och matpäron eftersom de arealer som är planterade med sådana inte är signifikanta. De viktigaste rönen per fruktslag kan sammanfattas enligt följande:

Av den totala arealen fruktträdsodlingar inom EU-27 med de arter som omfattas av undersökningen finns 80 procent i Spanien, Italien, Polen, Grekland och Frankrike. Det mest odlade fruktträdet i EU-27 är äppelträd, som odlas på omkring en tredjedel av det område som omfattas av undersökningen. Citrusträden (apelsin, citron och småcitrus) täcker tillsammans ytterligare cirka en tredjedel av EU-27-området.

När EU utvidgades till att omfatta 27 länder ökade arealen med bordsäpplen väsentligt och övriga undersökta områden ökade också något. Arealen med äppelträd multiplicerades med mer än 2,4 – främst på grund av äppelodlingarna i Polen[4] och Rumänien. Arealen med päron och persikor ökade med 17 respektive 13 procent. Ökningen av aprikosarealen var mer betydande (27 procent). Arealen med citrusfruktodlingar har ökat obetydligt (omkring 1 procent) genom de två senaste utvidgningarna.

De största äppelodlarna i EU-27 är Polen (165 715 ha), Rumänien (60 494 ha), Italien (55 225 ha) och Frankrike (40 113 ha). Under perioden mellan de två undersökningarna minskade den sammanlagda äppelodlingsarealen i EU-15 med 11 procent. I Italien ökade den något, medan den i Frankrike minskade med 16 procent.

De största arealerna med päronodlingar inom EU-27 finns i Italien (32 075 ha), Spanien (25 845 ha), Portugal (9 228 ha) och Belgien (7 225 ha). Den sammanlagda päronodlingsarealen inom EU-15 minskade med nästan 13 procent under perioden 2002–2007.

De största arealerna med persikoodlingar inom EU-27 finns i Spanien (75 118 ha), Italien (63 754 ha), Grekland (34 127 ha) och Frankrike (14 308 ha). Spanien och Italien stod tillsammans för två tredjedelar av persikoodlingarna inom hela EU-27. Spanien är den enda medlemsstaten inom EU-15 där persikoodlingarna ökade, vilket medförde att den totala persikoodlingsarealen inom EU-15 minskade med omkring 6 procent.

De största arealerna med aprikosodlingar finns i Spanien (18 700 ha), Italien (15 649 ha), Frankrike (13 804 ha) och Ungern (4 999 ha). Över hälften av aprikosodlingarna inom EU-27 finns Spanien och Italien. Den sammanlagda odlingsarealen var nästan oförändrad i Italien och minskade i alla andra medlemsstater, med undantag för den väsentliga ökningen i Österrike (med 26 procent).

Omkring 55 procent av apelsinodlingarna inom EU-27 finns i Spanien (158 824 ha). I Italien uppgår arealen med apelsinodlingar till 73 786 ha, vilket motsvarar en fjärdedel av den sammanlagda apelsinodlingsarealen inom EU-27. Övriga medlemsstater med apelsinodlingar som omfattades av undersökningen var Grekland, Portugal, Cypern och Frankrike, som tillsammans står för bara 20 procent av apelsinodlingarna inom EU-27. Den sammanlagda apelsinodlingsarealen inom EU-15 ökade med 10 procent mellan 2002 och 2007 på grund av ökningarna i Spanien och Portugal. I de övriga medlemsstaterna minskade apelsinodlingen något.

Spaniens 39 859 ha citronodlingar utgör mer än 60 procent av den totala citronodlingen i EU-27. Den näst största arealen med citronodlingar (16 634 ha) finns i Italien, som står för omkring en fjärdedel av citronodlingarna i EU-27. Grekland kommer trea (med 8 procent). Citronodlingarna i Cypern, Portugal och Frankrike utgör en mycket liten del av hela citronodlingsarealen i EU-27 (cirka 1 procent eller mindre i varje medlemsstat). Eftersom arealen bara ökade i Portugal och minskade i de övriga länderna blev resultatet en sammanlagd minskning av citronodlingar inom EU-15.

I Spanien odlas småcitrus på 116 225 ha, vilket motsvarar tre fjärdedelar av småcitrusodlingarna inom EU-27. Den näst största odlaren är Italien med bara 21 998 ha, vilket motsvarar omkring 15 procent av den sammanlagda odlingen inom EU-27. Småcitrusodlingen ökade i Spanien och Grekland och minskade med ungefär lika mycket i Italien. Följaktligen har arealen småcitrusodlingar sammantaget förblivit mer eller mindre oförändrad.

Mellan 1997 och 2002 minskade arealen fruktträdsodlingar i EU-15 med omkring 187 700 ha (15 procent i relativa siffror). Denna minskning var särskilt märkbar när det gäller äppel- och persikoträd (såväl i absoluta värden som i förhållande till den totala arealen för dessa trädslag). En ökning kan däremot noteras när det gäller odlingar av småcitrus, vilket främst beror på en avsevärd ökning i Spanien. Med undantag av Finland minskade fruktträdsodlingarna i alla medlemsstater. Denna nedåtgående trend fortsatte även mellan 2002 och 2007.

Den sammanlagda arealen fruktträdsodlingar som omfattas av undersökningen i EU-15 minskade med 37 621 ha (4 procent i relativa termer) mellan 2002 och 2007. Arealen med apelsinträd ökade med 10 procent och arealen med småcitrus förblev ungefär densamma. Resten av fruktträdsarealen minskade med mellan 5 och 13 procent. De viktigaste resultaten på medlemsstatsnivå (EU-15) kan sammanfattas enligt följande:

I vissa medlemsstater ökade den totala areal som omfattades av undersökningen. Den sammanlagda arealen fruktodlingar som omfattades av undersökningen ökade i Danmark (med 6 procent), Österrike (med 4 procent) och Spanien (med 3 procent). I Danmark har den totala arealen äppel- och päronodlingar som omfattas av undersökningen ökat. I Österrike har arealen persikoodlingar minskat med en fjärdedel, medan alla andra undersökta arealer har ökat. Arealen med aprikosodlingar hade också ökat markant (26 procent). I Spanien ökade arealen med apelsinodlingar markant (21 procent) och arealen med persikoodlingar och småcitrusodlingar ökade också, om än i mindre grad. Övriga arealer som omfattas av undersökningen minskade, särskilt äppelodlingen som minskade med en tredjedel.

I några andra medlemsstater minskade den sammanlagda arealen som omfattas av undersökningen och alla undersökta fruktslag minskade också. Den sammanlagda arealen minskade avsevärt i Frankrike, Finland, Sverige och Storbritannien (med mellan 15 och 20 procent) medan de fruktträdsodlingar i Luxemburg som producerat frukt för marknaden har försvunnit nästan helt och hållet. I Tyskland och Irland registrerades en mycket liten minskning (mindre än 1 procent) av den sammanlagda areal som omfattades av undersökningen.

I övriga medlemsstater har den sammanlagda arealen fruktodlingar med de undersökta fruktslagen minskat, trots att en del av de undersökta fruktslagen ökat något. I Grekland ökade till exempel arealen med småcitrusodlingar med en tredjedel, medan alla andra arealer minskade. I Italien minskade den sammanlagda arealen med 8 procent. Här ökade också äppel- och aprikosodlingarna något, medan odlingarna av andra slags frukter minskade. Särskilt minskade arealen av småcitrusodlingar (22 procent), päronodlingar (17 procent) och persikoodlingar (13 procent). I Portugal ökade arealen av citronodlingar mycket, medan alla andra fruktslag minskade. En del av dem minskade avsevärt (persika och aprikos). I Belgien och Nederländerna minskade arealen med äppelodlingar medan arealen med päronodlingar ökade, vilket sammantaget ledde till en minskning av den totala arealen med omkring 4 procent.

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Jämfört med tidigare undersökningar bör framstegen sedan 2002 beträffande odlingsareal noteras. Nästan alla medlemsstater rapporterade uppgifterna som nettoareal i 2007 års undersökning (med ”nettoareal” avses mark som enbart används för odling av fruktträd).

Dessa förbättringar, särskilt den enhetliga tillämpningen av nettoarealer, innebär att 2007 års undersökning kan anses tillfredsställande överlag. Vid framtida undersökningar bör uppmärksamhet ägnas åt uppdatering av sortlistorna och sortkoderna samt harmonisering av tröskelvärden. Man bör också kartlägga vilka samverkanseffekter som kan uppnås med andra statistikverksamheter och genom utnyttjande av administrativa källor.

Av de påpekanden som läggs fram i medlemsstaternas nationella rapporter drar kommissionen slutsatsen att medlemsstaterna inte haft några större svårigheter att genomföra undersökningen. Undersökningen ger en tillförlitlig uppskattning av fruktodlingarna i EU med de sju fruktslag som omfattas av EU-lagstiftningen (och för vissa medlemsstater även andra växtslag).

Dessutom tycker de flesta av medlemsstaterna att undersökningen är mycket värdefull eftersom den inte bara ger information om en mycket viktig sektor inom jordbruket utan också information som är användbar för andra statistiska ändamål, som exempelvis jordbruksräkenskaperna.

[1] EGT L 13, 16.1.2002, s. 21.

[2] EGT L 16, 18.1.2002, s. 35.

[3] EUT L 225, 23.8.2008, s. 14.

[4] På en stor del av denna areal produceras äpplen som förädlas och därför ingår inte bara kategorin ”äpplen avsedda för direkt konsumtion” i enlighet med direktiv 2001/109/EG. Detta beror på att det är omöjligt att skilja mellan areal planterade med äpplen för direkt konsumtion (bordsäpplen) och areal som planteras med äpplen för förädling i Polen.