26.9.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 232/22

---

Offentliggörande av en ansökan enligt artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 232/12

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”CASTAÑA DE GALICIA”

EG-nr: ES-PGI-0005-0609-21.06.2007

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning på sgb:

”Castaña de Galicia”

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Spanien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp (samma som i bilaga II):

Klass 1.6

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade.

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia” får endast användas för frukter från inhemska galiciska sorter av äkta kastanj (Castanea sativa, Mill.) som är avsedda att användas som livsmedel och saluförs i färskt eller fryst skick.

Sorterna i fråga består av samtliga ekotyper av lokalt ursprung från de urval som under århundraden gjorts av jordbrukarna för att förbättra deras produktivitet och kvalitet. Deras morfologi och genetiska egenskaper är fullständigt beskrivna och identifierade i förhållande till motsvarande sorter i andra produktionsområden i Spanien, Portugal och Frankrike. Sorterna anses utgöra en oersättlig tillgång i fråga om växtgenetiska resurser för bevarandet av den biologiska och genetiska mångfalden, och de betecknas enligt den rättsliga definitionen som ”bevarandesorter”.

Bevarandet av de traditionella teknikerna inom kastanjeodlingen i Galicien har med tiden lett till utvecklingen av en homogen samling inhemska sorter, på vilka den galiciska kastanjens renommé vilar.

De viktigaste egenskaperna som kännetecknar ”Castaña de Galicia” är följande:

—	Tunn fruktvägg, i klar brun färg.

—	Tunn frövita (membran) som penetrerar frökärnan något och lossnar lätt vid skalningen.

—	Smaken är söt och texturen är fast, inte mjölig.

—	Efter skörd har frukten en vattenhalt på 50–60 %.

—	Antalet frukter per svepeskål är i allmänhet högst 3.

—	Den genomsnittliga kolhydrathalten är 59,5 % (genomsnitt i torrsubstans), det vill säga högre än i något annat produktionsområde i Spanien.

—	Mycket låga genomsnittliga andelar sprucken frukt (4,5 %) och frukter med delad kärna (2,1 %). De galiciska kastanjerna har det lägsta sammanlagda värdet för dessa två parametrar jämfört med resten av de spanska produktionsområdena.

De frukter som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia” ska uppfylla följande egenskaper efter skörd:

—	En vattenhalt på minst 50 % och högst 60 %.

—	En andel frukt med delad kärna på högst 12 %.

—	En kolhydrathalt på minst 55 %.

—	Ett antal frukter per kilogram som i färskt skick inte överstiger 120, och i fryst skick inte överstiger 200.

En förpackning med kastanjer med den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia” får inte innehålla mer än 5 % frukt som inte uppfyller de fastställda kraven.

Frysningsprocessen syftar endast till att förlänga produktens konserveringsperiod. Det handlar i strikt mening inte om en bearbetningsprocess, eftersom de färska och de frysta frukterna har samma fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper i enlighet med ovanstående.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

—

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Det finns, med undantag för själva odlingen, inga särskilda processer som ska utföras inom det avgränsade geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning, etc.:

Kastanjerna med den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia” saluförs på färskvarumarknaden i nät och i förpackningar av rafia eller säckväv. Frysta produkter saluförs i förpackningar av material avsedda för livsmedel som är tillåtna enligt den tillämpliga lagstiftningen. I båda dessa fall ska följande vikter vara tillåtna: 500 g, 1 kg, 2,5 kg, 5 kg, 10 kg, 15 kg, 20 kg och 25 kg. Andra format kan övervägas, förutsatt att de inte skadar produktkvaliteten.

3.7   Särskilda regler för märkning:

Förpackningar med kastanjer som saluförs med den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia” ska vara märkta med producentens/förpackarens märke samt en av kontrollorganet godkänd och utfärdad etikett med den skyddade geografiska beteckningen, en alfanumerisk kod med löpnummer och logotypen för skyddad geografisk beteckning.

Både etiketten för handelsbruk och etiketten med logotypen för skyddad geografisk beteckning ska vara märkta med den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia”.

På etiketter för bearbetade produkter (kastanjepuré, kastanjecreme, kastanjesirap, spritdrycker med kastanjer, glaserade kastanjer, chokladpraliner med glaserade kastanjer, etc.) får det anges att de kastanjer som har använts för deras beredning är kastanjer med den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia”, förutsatt att råvaran uppfyller de krav som anges i produktspecifikationen.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

Den geografiska regionen för den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia” omfattar den del av den autonoma regionen Galicien som i väst avgränsas av bergskedjan Dorsal Gallega och i norr av bergskedjan Sierra del Xistral.

Ur förvaltningsmässig synpunkt omfattar alltså odlingsområdet följande delar av Galicien:

—	Provinsen La Coruña: administrativa regionen Terra de Melide samt kommunerna Arzúa och Boimorto (administrativa regionen Arzúa).

—	Hela provinsen Lugo, med undantag för kommunerna O Vicedo, Viveiro, Xove och Cervo (administrativa regionen Mariña Occidental), Burela och Foz (administrativa regionen Mariña Central) samt Barreiros och Ribadeo (administrativa regionen Mariña Oriental).

—	Alla kommuner i provinsen Ourense.

—	Provinsen Pontevedra: administrativa regionerna Tabeirós-Terra de Montes och Deza, kommunerna Cotobade, A Lama och Campo Lameiro (administrativa regionen Pontevedra) och kommunen Cuntis (administrativa regionen Caldas).

Vad beträffar nederbörds- och temperaturmässiga förhållanden samt höjd- och markförhållanden har det enligt ovan avgränsade produktionsområdet optimala egenskaper för odling av kvalitetskastanjer.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Det avgränsade geografiska området har gynnsamma klimatförhållanden, vilka ligger till grund för odlingarnas goda utveckling och den höga kvaliteten på de galiciska kastanjerna (moderata temperaturer under fruktens utveckling och mognad samt en luftfuktighet som främjar en hög vattenhalt i frukten, egenskaper som ger produkten en hög kvalitet).

De specifika egenskaperna i det geografiska området för den skyddade geografiska beteckningen, som har ett direkt samband med de parametrar som anses vara optimala för kastanjen, beskrivs mer i detalj i följande stycken:

—

Nederbörd: Produktionsområdet är mycket regnrikt med en total årlig nederbörd på ungefär 1 000 mm, samtidigt som det kännetecknas av en viss sommartorka som upphör från och med september månad. Båda dessa egenskaper gynnar kastanjernas kvalitet. Området omfattar inte de mest kustnära regionerna i Galicien, där de rekommenderade värdena för kastanjeodling överskrids.

—	Temperatur: I området noteras årliga medeltemperaturer på 6–14 °C, vilket motsvarar det rekommenderade intervallet för kastanjer (3–16 °C), med höga sommartemperaturer som gynnar frukternas mognad och utveckling.

—

Nederbörds- och temperaturmässiga förhållanden: Den östra hälften av Galicien har de nederbörds- och temperaturmässiga förhållanden som är mest gynnsamma för den äkta kastanjen, en art som utvecklas bäst i miljöer med en viss luftfuktighet, som dock inte får vara alltför hög eftersom det främjar utvecklingen av sjukdomar som vissnesjuka och kräfta.

—	Höjdförhållanden: Det avgränsade området ligger inom de höjder som är mest lämpliga för äkta kastanj (400–900 m, utan att överskrida 1 200 m).

—	Marker och litologi: Större delen av ytan består av marker som utvecklats på granit och metamorfa bergarter (skiffersorter), med rena texturer, rika på organisk materia, med låga pH-värden och låga halter av aktiv kalk, vilket anses vara de lämpligaste markerna för kastanjeodling.

Kastanjeodling är en odlingstyp av högt miljövärde som är perfekt anpassad till de mark- och klimatförhållanden som råder i det inre Galiciens högre och medelhöga bergstrakter, där den utgör det konkurrenskraftigaste jordbruksalternativet. Planeringen av markernas användning och formerna för dess exploatering har genomgått en historisk utveckling (till förmån för snabbväxande skogsarter och odling av majs eller potatis) som i sig blivit ytterligare en bidragande faktor till den geografiska avgränsningen i fråga.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

Förutom att kastanjernas särart är ett resultat av produktionsområdets klimat- och markförhållanden, som gör att frukten utvecklas optimalt, bygger produktionen av galiciska kastanjer på ett tidskrävande urvalsarbete som under seklens gång har utförts av de galiciska jordbrukarna inom ramen för så kallade soutos (termen betecknar planteringar bestående av träd i samma eller liknande ålder på vilka identiska odlingsmetoder tillämpas). Den mänskliga faktorn, som har kommit till uttryck genom omsorgsfulla traditionella odlingsmetoder, har på så sätt haft en drivande roll i den kontinuerliga processen för sorturval (i fråga om produktions- och kvalitetsegenskaper), för att leda till en rad inhemska ekotyper som har gett upphov till dagens galiciska kastanj av hög kvalitet. Det är alla dessa faktorer tillsammans som har lyckats ge denna kastanj det renommé och den prestige som den för närvarande åtnjuter.

Förutom att illustrera sambandet mellan odling och tradition i Galiciens kastanjeodling fyller produktionsmodellen med soutos, som fortfarande är aktuell, även en viktig funktion som källa till växtmaterial som kan användas i nya kastanjeplanteringar, vilka sköts enligt moderna odlingstekniker.

Bland de egenskaper som ger den galiciska kastanjen dess kvalitativa särart i förhållande till kastanjer från andra produktionsområdet bör följande egenskaper understrykas:

—	En tunn frövita, vilket i hög grad gör frukten lättare att skala.

—	En låg andel frukter med delad kärna, något som i likhet med föregående punkt har en stor inverkan på hur lätt det är att skala frukten.

—	Hög vattenhalt, ett kriterium som är av högt värde både för konsumtionen av färsk frukt och för framställningen av bearbetade produkter.

—	En låg andel sprucken frukt, vilket minskar mängden kasserad frukt avsevärt i samband med sortering och urval.

—	En mycket hög stärkelsehalt, vilket ger kastanjen en sötare smak efter dess bearbetning till socker (naturlig hydrolys genom mogning och hydrolys framkallad genom termiska processer).

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Äkta kastanj finns i vilt tillstånd i Galicien sedan pleistocentiden, men domesticerades och började odlas vid tiden för det romerska väldet. Under medeltiden kom sedan ett nytt uppsving genom att prästerskapet och adeln spred kastanjeodlingen, som var tätt knuten till vinodlingen.

Urvalet och förökningen av inhemska sorter av kastanjer av hög kvalitet, vanligen lämpade för blandjordbruk (skog och frukt), går alltså långt tillbaka i tiden. Att befolkningen historiskt sett varit mycket spridd över det galiciska territoriets olika delar (kustregioner, centrala platåer, dalgångar och berg) har också främjat urvalet av ett stort antal sorter med olika lämplighet beroende på miljön. De olika sorterna har en utmärkt förmåga att anpassa sig till mark- och klimatförhållandena i kombination med egenskaper som en låg andel delad kärna, lämplig storlek, låg andel sprickor, etc.

Kastanjens optimala anpassning till det avgränsade geografiska områdets miljöförhållanden (det geografiska områdets särart) ger redan i sig en hög kvalitet på produkten, vilken har sin grund i ett logiskt orsakssamband mellan en god utveckling av arten och erhållandet av kvalitetsfrukt. De milda temperaturerna under kastanjens utveckling och mognad samt en hög luftfuktighet i produktionsområdet ger dessutom frukten en hög vattenhalt. Denna höga vattenhalt är en mycket uppskattad faktor för konsumtionen av frukten i färskt skick och för dess användning som råvara för framställningen av bearbetade produkter.

Dessutom har den beståndsvård som tillämpas i soutos utgjort den traditionella produktionsmodellen för den galiciska kastanjeproduktionen. Det successiva urvalet och kastanjens domesticering, som har sin grund i produktiviteten och kvaliteten, har utvecklats inom denna ram. Detta har gett upphov till alla de lokala ekotyper från vilka de inhemska sorter som för närvarande produceras har hämtats och på vilka den galiciska kastanjens kvalitet och rykte vilar.

De galiciska kastanjernas höga anseende avspeglas i deras starka ställning på den spanska marknaden. Vissa kastanjer med annat ursprung säljs till och med under beteckningen ”galiciska”, vilket är ett bevis på deras goda rykte. Bland de talrika bibliografiska referenser som stödjer den galiciska kastanjens historiska anseende kan följande nämnas:

—

Den rikliga dokumentation om kastanjens betydelse i medeltidens Galicien som bevaras i de galiciska klostren. Denna dokumentation nämns i flera olika verk, bland annat El priorato benedictino de San Vicenzo de Pombeiro y su colección diplomática en la Edad Media och El monasterio de S. Clodio do Ribeiro en la Edad Media: Estudio y Documentos av M. Lucas Álvarez och P. Lucas Domínguez, och Colección Diplomática do mosteiro cisterciense de Sta. María de Oseira av M. Romaní Martínez.

—	Alexandre Dumas hågkomster av de galiciska kastanjernas kvalitet i reseskildringen De Paris à Cadix, skriven 1847.

—	Abel Bouhiers betraktelser i verket La Galice: essai géographique d'analyse et d'interprétation d'un vieux complexe agraire, där han beskriver kastanjerna som ett av de mest framträdande inslagen i det galiciska jordbrukslandskapet.

—	De talrika referenserna till festen magosto (folklig fest som firas på ett stort antal orter över hela Galicien och där kastanjen står i centrum), som bland annat den som skildras av Manuel Murguía i hans verk Historia de Galicia (1865).

—	Den galiciska kastanjens förstklassiga gastronomiska anseende inom matlagningskonsten, som i Manuel Puga y Pargas (1874–1917) recept i boken La Cocina Práctica [Det praktiska köket] (1905), eller i den mängd rätter som beskrivs av Álvaro Cunqueiro i La Cocina Gallega [Det galiciska köket] (1973).

Ytterligare ett indirekt sätt att belägga den galiciska kastanjens framstående position och anseende är att undersöka förekomsten på Internet av nyckelorden ”galicisk kastanj” jämfört med kastanjer med annat ursprung. En sökning på Google den 20 november 2008, med nyckelorden ”castaña/s gallega/s” (på spanska) och ”castaña/s galega/s” (på galiciska) [galicisk/a kastanj/er], ger 5 600 träffar, jämfört med mindre än 200 träffar för nyckelorden ”castanã/s española/s” [spansk/a kastanj/er] och mindre än 20 träffar för kastanjer med andra ursprung (Asturien, Andalusien eller Extremadura).

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

Beslut av den 3 november 2006 om godkännande av ansökan om registrering av den skyddade geografiska beteckningen ”Castaña de Galicia”.

Diario Oficial de Galicia nr 219 av den 14 november 2006 (Galiciens officiella tidning nr 219 av den 14 november 2006).

http://dxosi.xunta.es:90/Doc/Dog2006.nsf/FichaContenido/234BE?OpenDocument

---