18.6.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 138/9

---

Offentliggörande av en ansökan enligt artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 138/10

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 509/2006. Invändningar mot ansökan måste lämnas till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”PREKMURSKA GIBANICA”

EG-nr: SI-TSG-007-0025-29.10.2004

1.   Den ansökande gruppens namn och adress:

Namn:	Društvo za promocijo in zaščito prekmurskih dobrot
Adress:	Lendavska ulica 1 SI-9000 Murska Sobota, Slovenien SLOVENIJA
Tfn	+386 25261435
Fax	—
E-post:	kodila@siol.net dpzdp@siol.net

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Slovenien

3.   Produktspecifikation:

3.1   Benämning(ar) som skall registreras:

”Prekmurska gibanica”

Registrering krävs endast på slovenska.

Uppgiften ”producerat på traditionellt slovenskt vis” vid texten ”Prekmurska gibanica” ska översättas till språket i de länder där produkten marknadsförs och produceras.

3.2   Ange om benämningen:

	Har en särart i sig
	Uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet.

Enligt slovensk etymologisk ordbok är ”gibanica” en sorts potica (kaka) i östra Slovenien. Ordets ursprung är ”gibâničnik”/”gibâničnjak” alltså en kakkorg, eller ”gibâničar” (bagare). Den äldsta uppgiften är från sjuttonhundratalet där Pohlin omnämner den som ”gebanza”. Ordet är härlett från ”gybati” då gibanica har sitt namn efter bladdeg – gyüba. ”Prekmurska gibanica” görs av två olika sorters deg och fyra fyllningar, som dubbleras, vilket ger bakverket dess mycket speciella utseende och karakteristiska smak. ”Prekmurska gibanica” har en särart i sig och uttrycker också särarten på grund av sin speciella sammansättning.

3.3   Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006:

	Registrering av benämningen med förbehåll
	Registrering av benämningen utan förbehåll.

3.4   Produkttyp:

Klass 2.3.

Konfektyr, matbröd, kaffebröd, kakor, skorpor och andra bakverk

3.5   Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser:

”Prekmurska gibanica” är en kaka som görs på av två olika sorters deg (bröddeg i botten och filodeg mellan lagren av fyllning). På degen läggs fyra olika fyllningar (vallmofrön, färskost, nötter, äpple) i viss ordning, med ett ark filodeg mellan varje lager. Fyllningsordningen ska sedan upprepas ytterligare en gång, dvs. dubbleras. Den sista fyllningen täcks av ett ark filodeg, på vilket sur eller sötad grädde med vispad äggula kan hällas eller som kan smörjas med fett. ”Prekmurska gibanica” kan vara rund eller fyrkantig.

Fysiska egenskaper: En skiva ”Prekmurska gibanica” är fast och kompakt. Om skivan har rätt utseende, är lagren tydligt åtskilda. Kakformen avgör kakans form (trekantig eller fyrkantig).

Utseende och snittyta: ”Prekmurska gibanica” kan bakas i en rund eller fyrkantig kakform. Kakan är 5–7 cm högt. En skiva kan ha två former (trekantig skiva – rund kakform, fyrkantig skiva – fyrkantig kakform). Skivorna ska vara färdiggräddade, utan att fyllning flyter ut och en jämn, lätt vågig yta utan sprickor. Fyllningarna ska vara väl fördelade med filodeg emellan. Varje fyllning har sin speciella färg (färskosten är gräddvit, nötterna guldbruna, äpplena bruna, vallmofröna ljussvarta). Det översta arket med filodeg får inte lossna från den underliggande fyllningen. En skiva ”Prekmurska gibanica” har alltså åtta lager, där fyllningarna har viss fastställd ordning (vallmofrön, färskost, nötter, äpple) och samma tjocklek. Fyllningarna upprepas på precis samma sätt.

Arom: karaktäristisk intensiv arom med smak och doft av färska vallmofrön, färskost, milda nötter och svagt syrliga äpplen. ”Prekmurska gibanica” ska vara saftig, inte för fet och lagom söt.

Konsistens: en skiva har mjuk, fin, slät och lätt textur. De enskilda ingredienserna ska vara jämnt fördelade.

3.6   Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser:

Grundingredienserna och tillsatserna är följande:

—	Mördegen: 200 gram vetemjöl (100 gram grovt och 100 gram fint), 100 gram margarin eller smör, en nypa salt eller socker och 1 dl kallt vatten till knådningen.

—	Filodegen: görs på 900 gram fint vetemjöl, 1 ägg, 1 sked vegetabilisk olja, en nypa salt, en nypa socker och ljummet vatten till knådningen.

—

Fyllningarna: vallmofrön (300 gram finmalna vallmofrön, 100 gram kristallsocker, 1 del vaniljsocker), färskost (1,2 kg helfet färskost, 100 gram kristallsocker, 2 delar vaniljsocker, 2 ägg och en nypa salt), nötter (300 gram malda nötter, 100 gram kristallsocker, 1 del vaniljsocker), äpplen (1,5 kg äpplen – helst syrliga, en nypa salt, 120 gram kristallsocker, 2 delar vaniljsocker, en nypa kanel).

—	Topplager: grädde (8 dl grädde, 3 ägg) och matfett (250 gram margarin, smör eller vegetabilisk olja).

Tillverkningssätt för ”Prekmurska gibanica”:

Mördegen är alltid färskblandad. Mjölet strös ut på bakbordet, salt eller socker tillsätts och matfettet klickas med kniv eller kalla händer i mjölet. En slät deg blandas snabbt efter tillsats av kallt vatten eller ägg och mjölk.

Filodegen ska vara mycket smidig med lite fett. För degen krävs torrt och väl lagrat mjöl. Det strös ut på bakbordet och en grop görs för fett, salt, socker (eventuellt ett ägg) varefter degen blandas och knådas. Under knådningen tillsätts ljummigt vatten och degen knådas slät och smidig. Mördegen delas i 10 bitar, eventuellt också en reservbit.

Vallmofröfyllningen: För denna fyllning krävs finmalna vallmofrön. Kristall- och vaniljsocker tillsätts och allt blandas väl. Fyllningen delas i 2 halvor.

Färskostfyllningen: Ägg, vanilj- och kristallsocker tillsätts samt en nypa salt. Allt blandas väl så att blandningen blir slät och bredbar. Fyllningen delas sedan i 2 delar.

Nötfyllningen: Denna baseras på finmalda nötter. Detta blandas med kristall- och vaniljsocker. Fyllningen delas i 2 halvor.

Äpplefyllningen: Äpplena skalas, skärs i tunna klyftor och kristall- och vaniljsocker samt kanel tillsätts. Allt blandas försiktigt. Om exempelvis fyllningen görs på mycket saftiga äpplen, klyftas de och får efter eventuell saltning vila. Därefter pressas de ut, varefter de ovan beskrivna ingredienserna tillsätts. Äpplefyllningen delas sedan i 2 delar.

Topplager av grädde: Ägg vispas försiktigt med sur eller sötad grädde. Den erhållna blandningen ska hällas ovanpå varje fyllningslager. Alla lager behöver inte samma mängd gräddblandning, så denna ska fördelas på motsvarande sätt. De ”torra” fyllningarna (vallmofrön och nötter) behöver mest gräddblandning, färskostfyllningen mindre och äpplefyllningen minst, då äpplena är tillräckligt saftiga i sig.

Topplager av fett: Till detta kan smör eller vegetabiliskt fett användas. Liksom gräddblandningen används fettet som topplager på varje fyllningslager. Det behövs lika mycket för varje lagers topplager av fett som för topplagret av grädde.

Mördegen blandas och övriga ingredienser förbereds. När mördegen är färdig (färsk eller efter vila i kylskåp) kavlas den till önskad form (fyrkantig eller rund). Den utkavlade mördegen ska vara högst 5 mm. Formen smöras och mördegen läggs ut. En gaffel sticks så in på olika ställen. Degen kan gräddas några minuter i varm ugn, så den bli lite gul (valfritt).

Med hänsyn till vald kakform (fyrkantig eller rund) hanteras filodegen på två olika sätt:

—

Fyrkantig kakform Dela den nyknådade filodegen i 10 bitar. Bitarna smöras med smält ister, smör eller vegetabiliskt fett så att de efter vila är fräscha och smidiga. Efter att ha fått vila kavlas filodegen ut på nytt och smöras med flytande fett, så att den inte klibbar. En utkavlad bit läggs på en smörad form med mördeg, så att filodegkanterna ligger över formens kanter. Hälften av vallmofröfyllningen breds ut på degen och ovanpå hälls grädd- och fettblandningarna. Ovanpå denna fyllning läggs så en ny bit filodeg. På denna appliceras hälften av färskostfyllningen (mindre än vallmofröfyllningen), på vilken grädd- och fettblandningarna hälls. På det tredje lagret filodeg appliceras hälften av nötfyllningen, på vilken samma mängd grädd- och fettblandningar hälls som på vallmofröfyllningen. På det fjärde filodeglagret strös hälften av äpplefyllningen ut. På detta hälls en mindre mängd grädd- och fettblandningar. Är emellertid äpplefyllningen gjord på mycket saftiga äpplen, krävs inget topplager. Femte lagret är ett filodeglager. Hela förfarandet upprepas så, dvs. efter vallmofröfyllningen följer färskost-, nöt- och äpplefyllningarna. Mellan dessa finns alltid ett lager filodeg.

—

Rund kakform Hela filodegen smöras med flytande fett, innan den formas stor och rund. Mittendelen läggs på en smörad form med mördeg och resten skärs bort längs formens kant. Resten delas i 9 ungefär jämstora bitar. På degen i formen breds hälften av vallmofröfyllningen ut, på vilken grädd- och fettblandningarna hälls. Ovanpå läggs den första biten avskuren deg, så att kanterna ligger över formens kanter. På fyllningarna läggs respektive bit avskuren deg. På det andra lagret filodeg breds hälften av färskostfyllningen, på vilken en mindre kvantitet grädd- och fettblandningar hälls. På det tredje lagret filodeg appliceras hälften av nötfyllningen, på vilken samma mängd grädd- och fettblandningar spritsas som på vallmofröfyllningen. På det fjärde filodeglagret strös hälften av äpplefyllningen ut. På detta hälls en mycket mindre mängd grädd- och fettblandningar. Hela förfarandet upprepas så i precis samma ordning. Ovanpå åtta lager fyllning med filodeg emellan läggs det åttonde filodeglagret, som spritsas med grädd- eller fettblandningar. På detta lager placeras det nionde och sista filodeglagret.

All tjock filodeg som ligger över formens kant skärs av och trycks in mellan kakan och formens kant. Kakans ovansida får ett topplager av fett, som kan blandas med sur eller sötad grädde med vispad äggula. ”Prekmurska gibanica” perforeras sedan på flera ställen med en långsmal nål.

När ”Prekmurska gibanica” är klar (”ogräddad”), kan den paketeras direkt i lämpligt förpackningsmaterial och frysas in samma dag (i högst 3 månader).

I bägge formerna (färsk eller fryst) gräddas ”Prekmurska gibanica” tills den är färdiggräddad. Kakan gräddas i 1 tim. i 200 °C och i ytterligare 1 tim. i 170–180 °C. Om ”Prekmurska gibanica” före gräddningen fått ett topplager av fett, ska den i slutet av gräddningen också täckas med sur eller sötad grädde. Efter gräddningen måste ”Prekmurska gibanica” svalna någon timma i rumstemperatur.

Den får inte skäras upp varm. Den skärs upp i trehörningar om den gräddats i rund form, och i fyrhörningar om den gräddats i fyrkantig form. Kakbitarna ska efter gräddningen vara 5–7 cm höga och väga högst 250 gram. Efter uppskärningen strös pudersocker över. Vid industriproduktion får kakbitarna dock inte väga mer än 200 gram, med en storlek på cirka 5 × 7 cm.

3.7   Ange särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet:

Traditionell ”Prekmurska gibanica” består av två olika sorters deg (mördeg i botten och filodeg mellan lagren av fyllning) och fyra olika sorters fyllning (vallmofrön, färskost, nötter och äpple). Fyllningarna upprepas i en viss fastställd ordning, vilket ger produkten dess speciella utseende. Kakan är täckt med filodeg och topplager. Vid tillverkningen av ”Prekmurska gibanica” är det viktigt att bara använda färska ingredienser av god kvalitet. Tillverkningsförfarandet måste vara konsekvent och det krävs också stor noggrannhet och kunskap. Särskilt viktig är dess speciella utseende och smak, som de olika lagren ger kakan.

3.8   Traditionella drag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet:

Ordet ”gibanica” kommer av gűba (veck) och verbet (pre)gibati (böja, vika). Många källor anger att denna kaksort funnits länge i området Prekmurje. Den äldsta skriftliga källan är från 1828. På begäran av den ursprungligen slovakiske etnografen Johanna Csaplovicsa E. V. Jeszenova skrev då prästen och folkbildaren Jožef Košič om de vanligaste livsmedlen i Prekmurjes byar hundra år tidigare. Denne uppehåller sig där särskilt vid hajdinjača, prekmurska gibanica, krapec och vrtanek. Skriften publicerades på ungerska och tyska (A magyaroszági Vendus – tótokról, Croaten und Wenden in Ungern). I denna skrift nämner prästen Košič också vad för mat som serverades på bröllop (svatba) i Prekmurje. Något som då inte fick saknas var gibanica. Han skriver att gibanica kommer av de många lagren – gyüba – och att det fanns 10–11 lager. Kakan skars upp i trekantiga skivor och fanns mycket rikligt på borden. Skriften är också den första skriftliga källa där det beskrivs hur ”Prekmurska gibanica” brukade tillverkas och serveras.

Den förste som längre och systematiskt behandlade matvanorna i Prekmurje var prof. dr. Vilko Novak. I dennes etnografiska studie från 1947 Ljudska prehrana v Prekmurju (Folkmat i Prekmurje) nämns ”Prekmurska gibanica” som en bakad mjölrätt. Han beskriver där tillverkningen som följer: ”Gibanica görs på mördeg, blandad med smör eller fett. Det understa lagret är sulan (podplat). På den strös vallmofrön, färskost, nötter, vinbär som täcks med tunn deg, på vilken ett nytt lager strös, med grädde över varje lager. ”Prekmurska gibanica” har upp till nio lager. Den bakas i ett runt lerkärl kallat tepsija i samband med dop, gästabud och marknader.” Detta verk tjänar ännu i dag som vägledning för flera forskare på området.

Ett mycket detaljerat recept på ”Prekmurska gibanica” gav Andreja Grum och Ivan Vozelj i boken Slovenske narodne jedi (Slovenska nationalrätter) från 1964. Boken innehåller två recept på ”Prekmurska gibanica”. I bägge sägs följande: ”Till ’Prekmurska gibanica’ används två sorters deg. Det understa lagret består av mördeg och är också något tjockare. Det kallas sula (podplat). Övriga lager består av filodeg. Det understa lagret är också tjockare när bara en deg används till gibanica, nämligen filodeg.”

Om ”Prekmurska gibanica” talar också Prekmurjes störste författare Miško Kranjec i boken Povest o dobrih ljudeh (En berättelse om goda människor) från 1972, där han skriver följande: ”Det måste erkännas att det först med gibanica blir riktig fest i huset. Även om den fattige kan unna sig det högst en gång om året, visar detta att ingen klarar sig utan åtminstone en fest en gång emellan.” Under tiden tog Ana gibanica ur ugnen och bar den till bordet, medan hon höll formen med handdukar för att inte bränna sig. Jožef lade dit träunderlägget som annars vattenkruset brukade stå på. Sedan tittade han på kakan. Där låg den framför honom brokig, gulvit med fläckar av vallmofrön, fortfarande ångande, med grädde och strött socker på. Han nickade och sa: ”Den är fin. Jag kan säga att jag skulle äta den, även om jag låg på min dödsbädd och mycket väl visste att det inte skulle nytta till något. Och i himlen skulle jag sakna den, om jag måst lämna den på jorden.”

De senaste femton åren har det kommit ut en rad böcker där ”Prekmurska gibanica” beskrivs. Kulinariskt beskriver Cilka Sukič den i boken Jedi nekdanjih in sedanjih dni. Prekmurska, prleška in štajerska kuhinja (Gamla och moderna rätter. Mat från Prekmurje, Prlekija och Štajerska) från 1997. Samma kulinariska inriktning har Jože Zadravec i boken Značilnosti ljudske prehrane v Prekmurju (Folkkostens kännetecken i Prekmurje) från 1998 och Branko Časar i Boug žegnjaj (Välsignad mat) från 2000. Både tillverkningsteknik och smak beskrivs detaljerat i boken Prekmurske dobrote (Kulinariska specialiteter från Prekmurje) av författarna Stanko Renčlja och Romana Karas från 2001.

3.9   Minimikrav och förfarande för kontroll av särarten:

”Prekmurska gibanica” ska uppfylla de grundläggande minimikrav som beskrivs i produktspecifikationen och uttrycker produktens särart. De grundläggande minimikraven på ”Prekmurska gibanica” är följande:

—	Föreskrivna råvaror ska användas.

—	Receptet för produkten ska följas.

—	Slutprodukten ska ha fyllningar i rätt ordning (vallmofrön, färskost, nötter och äpple), rätt antal lager, lika tjocka fyllningar, skivorna ska ha föreskriven höjd, form, vikt, doft, arom och konsistens.

Producenterna ska registerföra mängden tillverkade och sålda produkter av typen ”Prekmurska gibanica”.

Förbrukningen av föreskrivna råvaror, tillverkningsmetod och slutproduktens utseende och organoleptiska egenskaper ska överensstämma med produktspecifikationen samt kontrolleras av producenten och/eller en producentsammanslutning och minst en gång om året av certifieringsorganet för överensstämmelse med den Europeiska standarden EN 45011.

4.   Myndigheter eller organ som kontrollerar att produktspecifikationen följs

4.1   Namn och adress:

Namn:	Bureau Veritas d.o.o.
Adress:	Linhartova 49a SI-1000 Ljubljana SLOVENIJA
Tfn	+386 14757670
Fax	—
E-post:	info@bureauveritas.com

 Offentligt Privat

4.2   Myndighetens eller organets specifika uppgifter:

Bureau Veritas är ett certifierat kontrollorgan i Slovenien, som ansvarar för kontrollen i alla led enligt produktspecifikationen för ”Prekmurska gibanica”.

---