52009PC0553

SV

Bryssel den 16.10.2009

KOM(2009)553 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs

MOTIVERING

1. Bakgrund |

| Motiv och syfteDen årliga förordningen om fiskemöjligheter är det viktigaste instrumentet för bevarandepolitiken inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Förordningen innehåller begränsningar av fångster och fiskeansträngning i anslutning till återhämtningsplaner och långsiktiga planer och har även innehållit (se avsnitt 5) tillfälliga åtgärder och undantag från annan lagstiftning (t.ex. förordningen om tekniska åtgärder och förordningen om begränsning av fiskeansträngningen när det gäller djuphavsarter, osv.). I kommissionens meddelande KOM(2009) 224 slutlig redogörs det för bakgrunden till förslaget. För många fiskbestånd rekommenderas det att fångsterna minskas till noll eller till lägsta möjliga nivå. Många bestånd befinner sig utanför säkra biologiska gränser. Trots den gemensamma fiskeripolitikens bevarandeåtgärder minskar inte antalet bestånd som befinner sig i dessa sårbara kategorier. Analysen bekräftar att det är av yttersta vikt att stärka bevarandeåtgärderna för utnyttjade fiskbestånd.Rekommendationerna från ICES och STECF för 2010 understryker ännu en gång det oroande läget för många fiskbestånd i gemenskapens vatten. De flesta bestånd utnyttjas över de nivåer som satts för en maximal hållbar avkastning. Många bestånd utnyttjas över försiktighetsnivåerna och många viktiga bestånd (däribland nästan alla torskbestånd) utnyttjas i en omfattning som innebär en mycket hög risk för otillräcklig reproduktion.Enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 ska kommissionen årligen föreslå fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngningen som ska säkerställa att fisket i gemenskapen bedrivs på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. |

| Allmän bakgrundFiskeresurserna utnyttjas ofta alltför hårt. Varje år fastställer rådet fångstbegränsningar, men den verkliga fångstnivån är i många fall fortfarande högre än den nivå som ger hållbara fångster. Detta beror på att fångstbegränsningarna ibland fastställts till nivåer som inte kan garantera hållbarhet och på att de i vissa fall upprätthålls på ett otillfredsställande sätt. För att skärpa fångstbegränsningarna har man under senare år infört begränsningar av fiskeansträngningen inom vissa fisken. För vissa bestånd har det också införts fleråriga återhämtningsplaner med årliga fångstbegränsningar i syfte att uppnå hållbarhet genom en gradvis minskning av fiskeridödligheten. Ett misslyckande med att effektivt kontrollera fångster och fiskeansträngning kommer att leda till en ytterligare utarmning av fiskeresurserna. En sådan utarmning är oförenlig med den gemensamma fiskeripolitikens mål att uppnå ett hållbart fiske i gemenskapen. |

| Gällande bestämmelser på det område som berörs av förslagetDe nuvarande bestämmelserna på det område som täcks av förslaget löper ut den 31 december 2009, med undantag av vissa begränsningar av fiskeansträngningen som gäller till och med den 31 januari 2010. |

| Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områdenDe föreslagna bestämmelserna har utformats i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med gemenskapens politik för hållbar utveckling. |

2. Samråd med berörda parter och konsekvensanalys |

| Samråd med berörda parter |

| Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profilFörslaget bygger på samråden med rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk (som består av företrädare för branschorgan i produktionssektorn, beredningsindustrin och handeln med fiskeri- och vattenbruksprodukter samt företrädare för konsument-, miljö- och utvecklingsintressena) samt med de regionala rådgivande nämnder som berörs av de fisken som förslaget avser. Dessa samråd har genomförts på grundval av ett meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om förbättrade samråd om gemenskapens fiskeriförvaltning (KOM(2006) 246 slutlig), som anger principerna för den s.k. tidigareläggningen, och på grundval av kommissionens meddelande till rådet om fiskemöjligheter för 2010 (KOM(2009) 224 slutlig), som redogör för kommissionens ståndpunkter och avsikter när det gäller förslagen till fiskemöjligheter, i avvaktan på de vetenskapliga utlåtandena om beståndens tillstånd för 2010. |

| Sammanfattning av svaren och hur de har beaktatsDe regionala rådgivande nämnderna betonar att det är nödvändigt att se till att eventuella ändringar av TAC och kvoter sker gradvis, för att minimera de kortsiktiga störningarna av den ekonomiska verksamheten. Såsom framgår av den utförliga beskrivningen av förslaget nedan, har principen om gradvis anpassning och begränsning av de årliga ändringarna av fiskemöjligheterna införlivats i förslaget i de fall detta har varit möjligt utan att förvärra tillståndet för sårbara resurser. |

| Extern experthjälp |

| Berörda fackområden/sakkunskaperFiskeribiologi och fiskeriekonomi |

| MetoderSamråd med ett oberoende vetenskapligt organ (ICES) och ett plenarmöte i STECF. |

| De viktigaste organisationer och experter med vilka samråd ägt rum- Internationella havsforskningsrådet (ICES).- Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). |

| Sammanfattning av avgivna och utnyttjade rekommendationerFrågan om det kan finnas potentiellt allvarliga risker med oåterkalleliga följder har tagits upp. Det råder enhällighet om att sådana risker finns. |

| STECF bekräftar, och har i vissa fall byggt vidare på, rekommendationerna från ICES. |

| Offentliggörande av experternas synpunkter och förslagEfter ett formellt antagande från kommissionens sida finns alla STECF:s rapporter tillgängliga på webbplatsen för GD Havsfrågor och fiske. |

| KonsekvensanalysFångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngningen ska antas av de offentliga myndigheterna, i enlighet med artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002. De föreslagna åtgärderna kommer, om de genomförs, totalt sett att leda till en generell minskning av fiskemöjligheterna för gemenskapens fartyg. Förslaget bygger inte bara på kortsiktiga beslut utan är ett led i en långsiktig strategi som går ut på att fiskenivåerna gradvis minskas till nivåer som är hållbara på lång sikt.Den strategi som anges i förslaget kommer på kort sikt att leda till minskade TAC, men fångstmöjligheterna kommer att öka i takt med att de överutnyttjade bestånden återhämtar sig. Följderna av denna strategi på medellång och lång sikt förväntas därför bli en minskad påverkan på miljön till följd av en minskad fiskeansträngning, inskränkningar i fångstsektorn i form av färre fartyg eller en minskad genomsnittlig fiskeansträngning per fartyg och oförändrade eller ökade landningar. |

3. Rättsliga aspekter |

| Sammanfattning av den föreslagna åtgärdenI förslaget fastställs fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngningen för gemenskapsfisket, och för de internationella fisken där gemenskapens fartyg deltar. Syftet är att uppnå målet med den gemensamma fiskeripolitiken, nämligen att se till att fisket bedrivs på nivåer som är biologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. |

| Rättslig grundArtikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 |

| SubsidiaritetsprincipenFörslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

| ProportionalitetsprincipenFörslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

| Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam strategi och bör därför genomföras genom rådsförordningar. Genom den här rådsförordningen tilldelas medlemsstaterna fiskemöjligheter, men de är sedan fullt fria att själva fördela dessa fiskemöjligheter mellan regioner eller aktörer. Medlemsstaterna har alltså stort handlingsutrymme att besluta om vilken social/ekonomisk modell de ska tillämpa för utnyttjandet av de fiskemöjligheter de tilldelats. |

| Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan. |

| Val av regleringsform |

| Föreslagen regleringsform: Förordning. |

| Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:Detta är ett förslag om fiskeriförvaltning vilket, enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002, bör genomföras genom en årlig förordning antagen av rådet med kvalificerad majoritet. |

4. Budgetkonsekvenser |

| Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

5. Ytterligare upplysningar |

| Förenkling |

| Förslaget innebär en förenkling av de administrativa förfarandena för offentliga myndigheter (europeiska eller nationella), särskilt när det gäller kraven på överföring av uppgifter om tillämpningen av fiskeansträngningen. |

| Översyn/ändring/tidsbegränsning |

| Förslaget avser en ettårig förordning för 2010 och innehåller därför ingen bestämmelse om översyn. |

| Närmare redogörelse för förslagetJämfört med tidigare år är detta förslag mer begränsat till sin omfattning och innehåller inte längre de villkor som är förknippade med utnyttjandet av fiskemöjligheterna men inte funktionellt hänger samman med dem. Detta är nödvändigt med hänsyn till att Lissabonfördraget kan komma att träda i kraft innan rådet antar förslaget i december.Enligt Lissabonfördraget ska medbeslutandeförfarandet vara det allmänna beslutsförfarandet för frågor som rör den gemensamma fiskeripolitiken. I artikel 43.3 i fördraget föreskrivs ett undantag när det gäller åtgärder ”för fastställande och fördelning av fiskemöjligheter”. Åtgärderna ska antas av rådet på förslag av kommissionen, men parlamentet deltar inte. Det är därför viktigt att tydligt skilja mellan åtgärder som kan anses var funktionellt förknippade med fastställandet och fördelningen av fiskemöjligheterna och åtgärder som måste antas genom medbeslutandeförfarandet.När det gäller fångstbegränsningar och begränsning av fiskeansträngningen är förslaget förenligt med principen om tidigareläggning enligt kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om förbättrade samråd om gemenskapens fiskeriförvaltning (KOM(2006) 246 slutlig) och kommissionens meddelande till rådet om fiskemöjligheter 2009 (KOM(2009) 224 slutlig) som presenterar kommissionens ståndpunkter och avsikter när det gäller förslag till fiskemöjligheter i avvaktan på de vetenskapliga utlåtandena om beståndens tillstånd för 2010. I enlighet med det meddelandet har fiskemöjligheterna för ett allt större antal bestånd, t.ex. torsk, kummel, tunga, rödspätta och havskräfta, fastställts på grundval av bestämmelserna i de relevanta fleråriga planerna. För de bestånd för vilka det har lagts fram förslag om nya långsiktiga planer (det västliga beståndet av taggmakrill, det nordliga beståndet av kummel) samt för de bestånd för vilka rådet och kommissionen gjorde klara åtaganden vid rådsmötet i december 2008 (sill i Keltiska sjön och kolja i områdena Vb och VIa) följer förslaget dessa bestämmelser.I enlighet med det tidigarelagda förfarandet har samråd ägt rum under året med medlemsstaterna och med berörda parter, bl.a. i form av ett gemensamt möte mellan berörda parter (de regionala rådgivande nämnderna och rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk) och medlemsstaterna den 23 juli samt ett möte med enbart berörda parter (de regionala rådgivande nämnderna och rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk) den 29 september 2009.Förslaget ligger dessutom i linje med meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om att genomföra hållbarhet inom EU:s fiske genom maximal hållbar avkastning (KOM(2006) 360 slutlig), då förslaget inte innebär någon ökning av fiskeridödligheten. En sådan ökning skulle strida mot gemenskapens och medlemsstaternas åtagande vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg om att bevara bestånden på, eller återställa dem till, nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning med sikte på att skyndsamt – om möjligt senast 2015 – uppnå dessa mål för utfiskade bestånd.När det gäller förvaltningen av fiskeansträngningen infördes det år 2008 för torskfisket ett system baserat på kilowattdagar (förordning (EG) nr 1342/2008). Detta system har tillämpats under 2009 och kommer att fortsätta att tillämpas under 2010. När det gäller förvaltningen av fiskeansträngningen för tunga i västra delen av Engelska kanalen och för sydkummel och havskräfta kommer det förvaltningssystem som bygger på dagar till sjöss per typ av fartyg med registrerade tidigare fångster i det berörda fisket att behållas under 2010, men föreliggande förslag till förordning kommer även i fortsättningen att tillåta medlemsstaterna att tillämpa ett system med kilowattdagar för att utnyttja fiskemöjligheterna på ett effektivare sätt och främja bevarandeåtgärder i samförstånd med fiskerinäringen. Förslaget omfattar fångstbegränsningar som avtalats inom ramen för vissa regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Fångstbegränsningar och andra rekommendationer från Sydostatlantiska fiskeriorganisationen (SEAFO), Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPFO), kommissionen för bevarandet av den sydliga tonfisken (CCSBT), Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC), kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR), Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) och Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT) finns ännu inte tillgängliga utan kommer att fastställas vid dessa organisationers årliga möten i november och december 2009. TAC för bestånd i grönländska vatten samt för bestånd som förvaltas tillsammans med Norge finns ännu inte tillgängliga, eftersom samråden inte kommer att avslutats förrän i november och december 2009. Dessa TAC anges därför som pro memoria (pm). Det bör också påpekas att i bilaga II, som gäller begränsning av fiskeansträngningen för fartyg i samband med återhämtningen av vissa bestånd, som t.ex. torsk, anges även den maximalt tillåtna ansträngningen, vare sig den mäts i antal dagar till sjöss per fartyg eller i kilowattdagar per ansträngningsgrupp, för närvarande som pm, eftersom kommissionen fortfarande håller på att analysera informationen och rekommendationerna från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) när det gäller ansträngnings- och fångsttrender fram till och med år 2007. STECF kommer att hålla sitt plenarmöte i november 2009 och därefter kommer dess slutrapport att finnas tillgänglig på STECF:s webbplats. Vilken metod som ska användas för att slutligt fastställa fiskeansträngningen för tobisfiskar i EG-vattnen i områdena IIa, IIIa och IV håller fortfarande på att utredas.När det gäller fiske efter djuphavsbestånd beslutade rådet i december 2006 om en minskning med 10 % i förhållande till 2005 av fiskeansträngningen vid fiske efter djuphavsarter. Denna minskning är dock lägre än de 35 % som begärts av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC). Beslut har fattats om en ytterligare minskning på 10 % från samma referensnivå för åren 2008 och 2009. För 2010 kommer ingen ytterligare minskning av fiskeansträngningen att äga rum. Den maximalt tillåtna fiskeansträngningen kommer dock att ligga på den nivå som gällde för 2009, dvs. 65 % av den genomsnittliga fiskeansträngningen för de berörda medlemsstaternas fartyg år 2003. Denna fortsatta minskning av fiskeansträngningen är nödvändig, dels för att gemenskapen ska kunna uppfylla sina internationella åtaganden, dels för att, vilket har betonats av ICES i många år, skydda sådana bestånd som på grund av sin extremt låga reproduktionsnivå är ytterst sårbara och i behov av omedelbart skydd.System med förvaltning under loppet av året kommer att behållas för kortlivade arter som tobisfiskar, vitlinglyra och skarpsill i Nordsjön. I dessa fall kan de fiskemöjligheter som föreslås för första delen av 2010 komma att ses över under året i överensstämmelse med ny vetenskaplig rådgivning. Eventuella ändringar kommer att ske genom kommissionsförordningar som möjliggör ett snabbt genomförande av de planerade förvaltningsåtgärderna. Metoden för att beräkna den lämpliga siffran för en anpassning av TAC för tobisfiskar under loppet av året håller för närvarande på att ses över. Det är troligt att man i höst kommer att nå en överenskommelse med Norge om en ny metod, vilket i så fall kommer att medföra väsentliga ändringar av bilaga IID. Förordningen omfattar inte längre ett system med förvaltning under loppet av året av ansjovisbeståndet i Biscayabukten, då detta bestånd troligtvis kommer att förvaltas inom ramen för den planerade långsiktiga planen för ansjovisbeståndet i Biscayabukten och det fiske som utnyttjar det beståndet (KOM(2009) 399 slutlig). Genom denna plan införs ett alternativt system genom vilket TAC och kvoterna för det aktuella beståndet fastställs direkt i den långsiktiga planen och i juni varje år bekräftas av kommissionen på grundval av de senaste vetenskapliga rekommendationerna. |

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken [1], särskilt artikel 20,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren [2], särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005 om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön [3], särskilt artiklarna 4 och 8,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 388/2006 av den 23 februari 2006 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i Biscayabukten [4], särskilt artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 509/2007 av den 7 maj 2007 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i västra delen av Engelska kanalen [5], särskilt artiklarna 3 och 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 676/2007 av den 11 juni 2007 om upprättande av en flerårig plan för fiske som utnyttjar bestånden av rödspätta och tunga i Nordsjön [6], särskilt artiklarna 6 och 9,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1300/2008 av den 18 december 2008 om fastställande av en flerårig plan för sillbeståndet i området väster om Skottland och för fisket efter det beståndet [7], särskilt artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1342/2008 av den 18 december 2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar de bestånden [8], särskilt artiklarna 7, 8, 9, 11 och 12,

med beaktande av förordning (EG) nr 302/2009 av den 6 april 2009 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet, ändring av förordning (EG) nr 43/2009 och upphävande av förordning (EG) nr 1559/2007 [9], särskilt artikel 9.3, 9.4, 9.5, 9.7, 9.8, 9.9 och 9.10,

[med beaktande av rådets förordning (EG) nr [..]/2009 om upprättande av en långsiktig plan för torskbeståndet i Keltiska havet och det fiske som utnyttjar de bestånden [10], särskilt artikel 4,]

[med beaktande av rådets förordning (EG) nr [..]/2009 om fastställande av en flerårig plan för det västra beståndet av taggmakrill och det fiske som utnyttjar det beståndet [11], särskilt artikel 5,]

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(2) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa totala tillåtna fångstmängder (TAC) för varje fiske eller grupp av fisken. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstaterna och tredjeländer i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 20 i den förordningen och med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 2371/2002. För att fiskemöjligheterna ska vara optimala och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas vissa villkor som är funktionellt knutna till dem.

(3) De totala tillåtna fångstmängderna bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden och med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis behandling. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till de synpunkter som framfördes under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötet den 23 juli 2009 med rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, de berörda regionala rådgivande nämnderna och medlemsstaterna och vid mötet den 29 september 2009 med nämnda rådgivande kommitté och de berörda regionala rådgivande nämnderna.

(4) När det gäller bestånd för vilka det upprättats särskilda fleråriga planer bör de totala tillåtna fångstmängderna fastställas i enlighet med bestämmelserna i dessa planer. De totala tillåtna fångstmängderna för bestånden av kummel, havskräfta, tunga i Biscayabukten, västra delen av Engelska kanalen och Nordsjön, rödspätta i Nordsjön, sill i vattnen väster om Skottland, torsk i Kattegatt, Nordsjön, Skagerrak, östra delen av Engelska kanalen, vattnen väster om Skottland och i Irländska och Keltiska sjön samt för det västra beståndet av taggmakrill bör fastställas i enlighet med bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008, (EG) nr 302/2009, (EG) nr [..]/2009 (torskbeståndet i Keltiska sjön) och förordning (EG) nr [..]/2009 (taggmakrill).

(5) Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 måste det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen.

(6) Taken för den högsta tillåtna fiskeansträngningen för 2010 bör fastställas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 2166/2005, artikel 5 i förordning (EG) nr 509/2007, artikel 9 i förordning (EG) nr 676/2007, artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 1342/2008 och artiklarna 5 och 9 i förordning (EG) nr 302/2009, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 754/2009 om uteslutning av vissa fartygsgrupper från den fiskeansträngningsordning som fastställs i kapitel III i förordning (EG) nr 1342/2008 [12].

(7) I enlighet med rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet (ICES) är det nödvändigt att behålla och revidera ett system för att förvalta fiskeansträngningen efter tobisfiskar i EG-vattnen i ICES-områdena IIa, IIIa och IV.

(8) Mot bakgrund av de senaste vetenskapliga rekommendationerna från ICES och i enlighet med internationella åtaganden inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikonventionen (NEAFC) bör fiskeansträngningen beträffande vissa djuphavsarter begränsas.

(9) Fiskemöjligheter bör utnyttjas i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk [13], rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper [14], kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser avseende märkning och dokumentation av fiskefartyg [15], rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del [16], rådets förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd [17], rådets förordning (EG) nr 1434/98 av den 29 juni 1998 om att fastställa villkor för landning av sill i andra industriella syften än för att konsumeras direkt [18], rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd [19], rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen [20], kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg [21], rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis [22], rådets förordning (EG) nr 2115/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av en återhämtningsplan för liten hälleflundra inom ramen för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del [23], förordning (EG) nr 2166/2005, förordning (EG) nr 388/2006, rådets förordning (EG) nr 1966/2006 av den 21 december 2006 om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys [24], rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet [25], förordning (EG) nr 509/2007, rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter [26], förordning (EG) nr 676/2007, rådets förordning (EG) nr 1386/2007 av den 22 oktober 2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del [27], kommissionens förordning (EG) nr 1077/2008 av den 3 november 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1966/2006 om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys samt om upphävande av förordning (EG) nr 1566/2007 [28], rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 [29], rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av den 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten [30], förordning (EG) nr 1300/2008, förordning (EG) nr 1342/2008, förordning (EG) nr 302/2009, rådets förordning (EG) nr [..]/2009 om fastställande av en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten [31], rådets förordning (EG) nr [..]/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs [32], förordning (EG) nr [..]/2009 (torsk i Keltiska sjön), förordning (EG) nr [..]/2009 (taggmakrill) samt rådets förordning (EG) nr [..]/2009 om bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder [33].

(10) I enlighet med förfarandet i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser har gemenskapen hållit samråd om fiskerättigheter med Norge [34], Färöarna [35] och Grönland [36].

(11) Gemenskapen är avtalsslutande part i flera fiskeriorganisationer och deltar i andra organisationer som samarbetande icke-part. Dessutom ska i enlighet med akten om villkoren för Republiken Polens anslutning till Europeiska unionen från och med dagen för anslutningen de fiskeavtal som denna stat tidigare har ingått, som t.ex. konventionen om bevarande och förvaltning av sejresurserna i centrala Berings hav, förvaltas av gemenskapen. Dessa fiskeriorganisationer har rekommenderat införandet av ett antal åtgärder för 2010, däribland fiskemöjligheter för gemenskapens fartyg. Dessa fiskemöjligheter bör genomföras av gemenskapen.

(12) [Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) lyckades inte anta fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit vid sitt årliga möte 2009, och även om gemenskapen inte är medlem i IATTC bör det införas bestämmelser för att reglera fiskemöjligheterna för de bestånd som står under IATTC:s jurisdiktion för att säkra en hållbar förvaltning av dessa bestånd.]

(13) [Vid sitt årliga möte 2009 antog Sydostatlantiska fiskeriorganisationen (SEAFO) fångstbegränsningar för ytterligare två fiskbestånd i SEAFO:s konventionsområde. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.]

(14) [Vid det tredje internationella mötet för att skapa en ny regional fiskeriförvaltningsorganisation för södra Stilla havet (SPFO), som hölls i maj 2007, antog deltagarna tillfälliga bestämmelser, inklusive fiskemöjligheter, för att reglera pelagiskt fiske och bottenfiske i södra Stilla havet. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.]

(15) För att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare och undvika att äventyra resurser och för att förhindra att andra eventuella problem uppstår till följd av att rådets förordning (EG) nr 43/2009 av den 16 januari 2009 om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs [37] löper ut, är det ytterst viktigt att de aktuella fiskena öppnas den 1 januari 2010. Med tanke på frågans brådskande karaktär måste ett undantag medges från den sexveckorsperiod som anges i artikel 3 i avdelning I i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs följande fiskemöjligheter och de villkor som är funktionellt förknippade med utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter:

– För år 2010 fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd.

– För år 2011 vissa begränsningar av fiskeansträngningen och, för de perioder som fastställs i avdelning II kapitel III avsnitt 2 och i bilagorna IE och V, fiskemöjligheter för vissa bestånd i Antarktis.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Om inte annat anges ska denna förordning tillämpas på

a) gemenskapens fiskefartyg (gemenskapsfartyg), och

b) fiskefartyg som för ett tredjelands flagg, och är registrerade i ett tredjeland (tredjelands fiskefartyg), i gemenskapens vatten (EG-vatten).

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller, förutom definitionerna i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002, följande definitioner:

a) totala tillåtna fångstmängder (TAC): den kvantitet som får fångas och landas ur varje bestånd varje år.

b) kvot: en andel av de totala tillåtna fångstmängder som tilldelas gemenskapen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) maskstorlek: den maskstorlek som fastställts i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 av den 10 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 850/98 när det gäller fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap [38].

Artikel 4

Fiskezoner

I denna förordning gäller följande områdesavgränsningar:

a) ICES-områden (Internationella havsforskningsrådet): de områden som definieras i förordning (EEG) nr 3880/91.

b) Skagerrak: det område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) Cádizbukten: det område i ICES-område IXa som ligger öster om longitud 7º23′48″ V.

f) CECAF-områden (östra Centralatlanten eller FAO:s stora fiskeområde 34): de områden som definieras i rådets förordning (EG) nr 2597/95 av den 23 oktober 1995 om avlämnande av statistikuppgifter över nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i vissa områden, andra än dem i Nordatlanten [39].

g) NAFO-områden (Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen): de områden som definieras i rådets förordning (EEG) nr 2018/93 av den 30 juni 1993 om rapportering av statistikuppgifter om medlemsstaternas fångster och fiskeriaktiviteter i Nordatlantens västra del [40].

h) SEAFO-områden (Sydostatlantiska fiskeriorganisationen): de områden som definieras i rådets beslut 2002/738/EG av den 22 juli 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten [41].

i) ICCAT-området (Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det område som definieras i rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogas till utskottets slutbetänkande vid konferensen av staternas befullmäktigade ombud som i Paris undertecknat konventionen den 10 juli 1984 [42].

j) CCAMLR-områden (konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): de områden som definieras i förordning (EG) nr 601/2004.

k) IATTC-området (Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det område som definieras i rådets beslut 2006/539/EG av den 22 maj 2006 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica [43].

l) IOTC-området (Tonfiskkommissionen för Indiska oceanen): det område som definieras i rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen [44].

m) SPFO-området (regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): fritt hav som ligger söder om ekvatorn, norr om CCAMLR:s konventionsområde, öster om SIOFA:s konventionsområde, enligt definitionen i rådets beslut 2006/496/EG av den 6 juli 2006 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen [45] , och väster om fiskeområden som står under de sydamerikanska staternas jurisdiktion.

n) WCPFC-området (Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet): det område som definieras i rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet [46].

o) den del av Berings hav som är fritt hav: det fria havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

AVDELNING II

Fiskemöjligheter

för gemenskapsfartyg

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 5

Fångstbegränsningar och fördelning

1. Fångstbegränsningarna för gemenskapsfartygen i EG-vatten eller i vissa andra vatten än EG-vatten och fördelningen av sådana fångstbegränsningar mellan medlemsstaterna samt de ytterligare villkoren enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 anges i bilaga I.

2. Gemenskapsfartyg tillåts härmed att ta fångster, inom de kvotgränser som anges i bilaga I, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands, Islands och Norges fiskerijurisdiktion, samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 12 och i bilaga III till den här förordningen samt i förordning (EG) nr 1006/2008 och dess tillämpningsföreskrifter.

3. Kommissionen ska fastställa fångstbegränsningarna för fiske efter tobisfiskar i EG-vattnen i ICES-områdena IIa, IIIa och IV i enlighet med reglerna i punkt 6 i bilaga IID.

4. Så snart som den totala tillåtna fångstmängden för lodda i Grönlands vatten i ICES-områdena V och XIV har fastställts, ska kommissionen fastställa fångstbegränsningar för gemenskapen, motsvarande 7,7 % av den totala tillåtna fångstmängden för lodda.

5. Fångstbegränsningarna för beståndet av vitlinglyra i EG-vattnen i ICES-områdena IIa, IIIa och IV och för beståndet av skarpsill i EG-vattnen i ICES-områdena IIa och IV får ses över av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlats in under det första halvåret 2010.

6. Till följd av översynen av beståndet av vitlinglyra enligt punkt 5 får fångstbegränsningarna för bestånden av vitling i EG-vattnen i ICES-områdena IIa, IIIa och IV och för bestånden av kolja i EG-vattnen i ICES-områdena IIa, III och IV ses över av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 för att beakta industriella bifångster i fisket efter vitlinglyra.

Artikel 6

Förbjudna arter

[Det ska vara förbjudet för gemenskapsfartyg att fiska efter, behålla ombord, lasta om eller landa följande arter:

a) Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) i alla EG-vatten och andra vatten.

b) Havsängel (Squatina squatina) i alla EG-vatten.

c) Slätrocka (Dipturus batis) i EG-vattnen i områdena IIa, III, IV, VI, VII, VIII, IX och X.

d) Brokrocka (Raja undulata) och grårocka (Rostroraja alba) i EG-vattnen i områdena VI, VII, VIII, IX och X.]

Artikel 7

Särskilda bestämmelser om fördelningen

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt bilaga I ska göras utan att det påverkar

a) byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

b) omfördelningar som görs enligt artiklarna [..] i förordning (EG) nr [..]/2009 (kontrollförordning) eller enligt artikel 10.4 i förordning (EG) nr 1006/2008,

c) ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,

d) de kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e) avdrag enligt artiklarna [..] i förordning (EG) nr [..]/2009 (kontrollförordningen).

2. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas på alla bestånd som omfattas av antingen försiktighets-TAC eller analytisk TAC.

3. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas på alla bestånd som omfattas av analytisk TAC, om inte annat föreskrivs i bilaga I.

4. Punkterna 2 och 3 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av artikel [..] i förordning (EG) nr [..]/2009 (kontrollförordningen).

Artikel 8

Begränsning av fiskeansträngningen

Under perioden 1 februari 2010–31 januari 2011 ska de begränsningar av fiskeansträngningen som fastställs i

a) bilaga IIA tillämpas på förvaltningen av vissa bestånd i Kattegatt, Skagerrak och den del av ICES-område IIIa som inte tillhör Skagerrak och Kattegatt, ICES-områdena IV, VIa, VIIa och VIId samt i EG-vattnen i ICES-områdena IIa och Vb,

b) bilaga IIB tillämpas på åtgärder för kummel- och havskräftbeståndens återhämtning i ICES-områdena VIIIc och IXa, med undantag av Cádizbukten,

c) bilaga IIC tillämpas på förvaltningen av beståndet av tunga i ICES-område VIIe,

d) bilaga IID tillämpas på förvaltningen av bestånden av tobisfiskar i EG-vattnen i ICES-områdena IIa, IIIa och IV.

Artikel 9

Begränsningar av fångster och fiskeansträngning i djuphavsfisken

1. Utöver de fångstbegränsningar som fastställs i förordning (EG) nr 1359/2008 av den 28 november 2008 om fastställande av fiskemöjligheterna för gemenskapens fiskefartyg för vissa djuphavsbestånd för 2009 och 2010 [47] ska det vara förbjudet att under någon fiskeresa fånga och behålla ombord, lasta om eller landa en sammanlagd mängd på mer än 100 kg djuphavsarter och liten hälleflundra, om inte fartyget i fråga har ett djuphavsfisketillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 2347/2002.

2. Medlemsstaterna ska se till att all sådan fiskeverksamhet som varje kalenderår leder till fångst och behållande ombord av mer än 10 ton djuphavsarter och liten hälleflundra av fartyg som för deras flagg och är registrerade på deras territorium, omfattas av ett djuphavsfisketillstånd.

3. Medlemsstaterna ska se till att fiskeansträngningen under 2010, mätt i kilowattdagar ute ur hamn, för fartyg som innehar djuphavsfisketillstånd inte överstiger 65 % av den genomsnittliga årliga fiskeansträngningen för den berörda medlemsstatens fartyg år 2003 under fiskeresor då djuphavsfisketillstånd innehades och/eller arter av djuphavsfiskar, enligt förteckningen i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 2347/2002, fångades. Denna punkt ska enbart tillämpas på fiskeresor då över 100 kg andra djuphavsarter än guldlax fångades.

Artikel 10

Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas om

a) fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat vars kvot inte är uppfiskad, eller

b) fångsterna utgör en del av en gemenskapskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och inte är uppfiskad.

2. Genom undantag från punkt 1 får följande fiskarter behållas ombord och landas även om en medlemsstat inte har några kvoter eller om kvoterna eller andelarna är uppfiskade:

a) Arter, utom sill och makrill,

i) som fångats tillsammans med andra arter i nätredskap med en maskstorlek på mindre än 32 mm i enlighet med artikel [..] i förordning (EG) nr [..]/2009 (förordningen om tekniska åtgärder), och

ii) som varken sorteras ombord eller vid landning,

eller

b) makrill

i) som fångats tillsammans med taggmakrill eller sardiner,

ii) som inte överstiger 10 % av den totala vikten av makrill, taggmakrill och sardiner ombord, och

iii) som varken sorteras ombord eller vid landning.

3. Alla landningar ska räknas av från kvoten eller, om gemenskapskvoten inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, från gemenskapskvoten, utom när det gäller de fångster som gjorts enligt punkt 2.

4. Procentsatser för bifångster och användningen av dem ska fastställas i enlighet med artikel [..] i förordning (EG) nr [..]/2009 (förordningen om tekniska åtgärder).

Artikel 11

Osorterade landningar i ICES-områdena IIIa, IV och VIId

samt i EG-vattnen i ICES-område IIa

1. Om en medlemsstats fångstbegränsningar för sill i ICES-områdena IIIa, IV och VIId och i EG-vattnen i ICES-område IIa har uppnåtts, ska det vara förbjudet för fartyg som för den medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och verksamma inom de fisken där de aktuella fångstbegränsningarna gäller, att landa osorterade fångster som innehåller sill.

2. Medlemsstaterna ska se till att det finns ett adekvat provtagningssystem som gör det möjligt att effektivt övervaka osorterade landningar av varje art som fångas i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa.

3. Osorterade fångster i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa får endast landas i hamnar och på landningsplatser där det finns ett sådant provtagningssystem som avses i punkt 2.

Artikel 12

Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna [..] i förordning (EG) nr [..]/2009 (kontrollförordningen) sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till denna förordning.

Kapitel II

Tillstånd att fiska i tredjelands vatten

Artikel 13

Fisketillstånd

1. Det största antalet fisketillstånd för gemenskapsfartyg som fiskar i tredjelands vatten fastställs i bilaga III.

2. Om en medlemsstat, på grundval av artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002, överför kvoter till en annan medlemsstat som ett led i ett utbyte av fiskekvoter inom de fiskeområden som anges i bilaga III ska överföringen inbegripa en motsvarande överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga III, får dock inte överskridas.

Kapitel III

Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Avsnitt 1

ICCAT-OMRÅDET

Artikel 14

Begränsning av det antal fartyg som får fiska efter blåfenad tonfisk

För följande fartyg ska det högsta antal gälla som fastställs i bilaga IV:

– Spöfiskefartyg och fartyg avsedda för dörjfiske från gemenskapen som har tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten.

– Gemenskapsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som har tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet.

– Gemenskapsfartyg som i odlingssyfte fiskar aktivt efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som har tillstånd att fiska efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm.

Avsnitt 2

CCAMLR-OMRÅDET

Artikel 15

Förbud och fångstbegränsningar

1. Riktat fiske efter arterna i del A i bilaga V ska vara förbjudet i de områden och under de perioder som anges i den bilagan.

2. För nytt fiske och undersökande fiske ska de fångst- och bifångstbegränsningar som anges i del B i bilaga V gälla i de delområden som anges i nämnda del.

Artikel 16

Undersökande fiske

1. Ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i den medlemsstaten och som har anmälts till CCAMLR i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 får delta i undersökande långrevsfiske efter Dissostichus spp. i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b utanför områden under nationell jurisdiktion.

2. I sektion 58.4.3b får högst ett fartyg åt gången fiska.

3. När det gäller FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b anges de sammanlagda fångst- och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion samt deras fördelning per småskalig forskningsenhet (SSRU) inom vart och ett av dessa områden i del B i bilaga V. Fisket i en småskalig forskningsenhet ska upphöra när de rapporterade fångsterna når den angivna gränsen och fiske i den enheten ska då vara förbjudet under resten av fiskesäsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och för att undvika en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b är det dock förbjudet att fiska i vatten som är mindre än 550 meter djupa.

Artikel 17

Fiske efter antarktisk krill under fiskesäsongen 2010/2011

1. Endast de medlemsstater som är medlemmar i CCAMLR-kommissionen får fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde under fiskesäsongen 2010/2011. I enlighet med artikel 5a i förordning (EG) nr 601/2004 ska sådana medlemsstater, om de avser att fiska efter antarktisk krill (Euphasia superba) i CCAMLR:s konventionsområde, anmäla följande till CCAMLR:s sekretariat och kommissionen senast den 1 juni 2010:

a) Medlemsstatens avsikt att fiska efter atlantisk krill, i det format som anges i del C i bilaga V.

b) Nätredskapets utformning, i det format som anges i del D i bilaga V.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som en medlemsstat ger tillåtelse att delta i fiske efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska endast anmäla fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan.

4. En medlemsstat får bevilja deltagande i fiske efter antarktisk krill för ett annat fartyg än det som anmäldes till CCAMLR i enlighet med punkterna 1–3, om det anmälda fartyget är förhindrat att delta på grund av legitima operativa skäl eller force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och tillhandahålla

a) fullständiga uppgifter om det/de ersättningsfartyg som avses i punkt 2, däribland de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b) en fullständig redovisning av skälen till utbytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5. En medlemsstat får inte tillåta ett fartyg som är upptaget i någon av CCAMLR:s förteckningar över IUU-fartyg att delta i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 3

IOTC-OMRÅDET

Artikel 18

Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC-området

1. Det största antal gemenskapsfartyg som får fiska efter tropisk tonfisk i IOTC-området, och motsvarande GT-kapacitet, ska vara det som fastställs i punkt 1 i bilaga VI.

2. Det största antal gemenskapsfartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC-området, och motsvarande GT-kapacitet, ska vara det som anges i punkt 2 i bilaga VI.

3. Medlemsstaterna får ändra det antal fartyg som avses i punkterna 1 och 2, per redskapstyp, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen för de berörda fiskbestånden.

4. Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta se till att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriorganisation för tonfisk. Fartyg som förekommer i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över IUU-fartyg får inte överföras.

5. För att kunna genomföra de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC får medlemsstaterna endast utöka de begränsningar av fiskekapaciteten som anges i denna artikel inom de gränser som fastställs i dessa utvecklingsplaner.

Avsnitt 4

SFPO-OMRÅDET

Artikel 19

Bottenfiske

Medlemsstaterna ska begränsa bottenfiskeansträngningen eller fångsterna i SPFO-området till de genomsnittliga årsnivåerna under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 med avseende på antalet fiskefartyg och andra parametrar som beskriver fångstnivån, fiskeansträngningen och fiskekapaciteten och till de delar av SPFO-området där bottenfiske ägde rum under den föregående fiskesäsongen.

Avsnitt 5

IATTC-OMRÅDET

Artikel 20

Fiske med snörpvad

1. Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) är förbjudet

a) antingen under perioden 29 juli–28 september 2010, eller under perioden 10 november 2010–18 januari 2011, i det område som avgränsas enligt följande:

– Nord-, Mellan- och Sydamerikas kust mot Stilla havet.

– Longitud 150°V.

– Latitud 40°N.

– Latitud 40°S.

b) under perioden 29 september–29 oktober 2010 inom det område som avgränsas enligt följande:

– Longitud 94°V.

– Longitud 110°V.

– Latitud 3°N.

– Latitud 5°S.

2. De berörda medlemsstaterna ska före den 1 april 2010 meddela kommissionen vilken stängningsperiod enligt punkt 1 a som valts. Alla de berörda medlemsstaternas snörpvadsfartyg ska stoppa snörpvadsfisket i det angivna området under den period som valts.

3. Fartyg som fiskar med snörpvad efter tonfisk i IATTC:s regleringsområde ska behålla ombord och sedan landa all storögd tonfisk, bonit och gulfenad tonfisk som fångats, med undantag för fisk som anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken. Denna bestämmelse ska emellertid inte tillämpas på det sista kastet under en fångstresa när utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot den tonfisk som fångats vid det kastet.

Avsnitt 6

SEAFO-OMRÅDET

Artikel 21

Åtgärder till skydd för djuphavshaj

Riktat fiske efter djuphavshaj i SEAFO:s konventionsområde ska vara förbjudet.

Avsnitt 7

WCPFC-OMRÅDET

Artikel 22

Begränsning av fiskeansträngningen för storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

Medlemsstaterna ska se till att den totala fiskeansträngningen för storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), bonit (Katsuwonus pelamis) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC-området begränsas till den fiskeansträngning som föreskrivs i partnerskapsavtalen om fiske mellan gemenskapen och kuststaterna i området.

Artikel 23

Stängt område för FAD-fiske

1. I den del av WCPFC-området som ligger mellan 20o nordlig bredd och 20o sydlig bredd ska fiske med snörpvadsfartyg som använder sig av FAD-redskap (anordningar som samlar fisk) vara förbjudet mellan kl. 00.00 den 1 augusti 2010 och kl. 24.00 den 30 september 2010. Under denna period får ett fartyg som fiskar med snörpvad endast bedriva fiske i denna del av WCPFC-området om det finns en observatör ombord som övervakar att fartyget inte

– lägger ut eller använder FAD-redskap eller någon tillhörande elektronisk utrustning,

– fiskar efter hela stim med användning av FAD-redskap.

2. Alla de snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC-området som anges i första meningen i första stycket ska behålla ombord och landa eller lasta om all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

3. Punkt 2 ska inte gälla i följande fall, nämligen

a) under den sista delen av en fisketur om fartyget inte har tillräckligt med utrymme i lastrummet för all fisk,

b) om fisken anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken, eller

c) om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

Artikel 24

Begränsning av antalet fartyg som får fiska efter svärdfisk

Det största antal gemenskapsfartyg som har tillstånd att fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° sydlig bredd i WCPFC-området anges i bilaga VII.

Avsnitt 8

BERINGS HAV

Artikel 25

Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaskapollack (Theragra chalcogramma) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

AVDELNING III

Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i EG-vatten

Artikel 26

Fångstbegränsningar

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade på Färöarna får ta fångster i EG-vatten inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i bilaga I och på de villkor som anges i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008 och i denna avdelning.

Artikel 27

Fisketillstånd

1. Det största antalet fisketillstånd för tredjelands fartyg som fiskar i EG-vatten fastställs i bilaga VIII.

2. Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas om fångsterna har tagits av ett tredjelands fiskefartyg vars kvot inte är uppfiskad.

Artikel 28

Förbjudna arter

[Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, behålla ombord, lasta om eller landa följande arter:

a) Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) i alla EG-vatten.

b) Havsängel (Squatina squatina) i alla EG-vatten.

c) Slätrocka (Dipturus batis) i EG-vattnen i områdena IIa, III, IV, VI, VII, VIII, IX och X.

d) Brokrocka (Raja undulata) och grårocka (Rostroraja alba) i EG-vattnen i områdena VI, VII, VIII, IX och X.]

AVDELNING IV

Slutbestämmelser

Artikel 29

Ändring av förordning (EG) nr 1359/2008

I del 2 i bilagan till förordning (EG) nr 1359/2008 ska posten för skoläst i EG-vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i III ersättas med följande:

”Art: | SkolästCoryphaernoides rupestris | Zon: | EG-vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i III (1)(RNG/03-) |

År | 2009 | 2010 | |

Danmark | 804 | 804 | |

Tyskland | 5 | 5 | |

Sverige | 41 | 41 | |

EG | 850 | 850 | |

(1) Det får inte bedrivas något riktat fiske efter skoläst i ICES-område IIIa i avvaktan på de samråd som ska hållas mellan Europeiska gemenskapen och Norge.” |

Artikel 30

Slutbestämmelse

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Om fiskemöjligheter för CCAMLR-området fastställs för perioder som börjar före den 1 januari 2010 ska avdelning II kapitel III avsnitt 2 och bilagorna IE och V tillämpas från och med början av respektive tillämpningsperioder för dessa fiskemöjligheter.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

[1] EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[2] EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

[3] EUT L 345, 28.12.2005, s. 5.

[4] EUT L 65, 7.3.2006, s. 1.

[5] EUT L 122, 11.5.2007, s. 7.

[6] EUT L 157, 19.6.2007, s. 1.

[7] EUT L 344, 20.12.2008, s. 6.

[8] EUT L 348, 24.12.2008, s. 20.

[9] EUT L 96, 15.4.2009, s. 1.

[10] EUT L, , s..

[11] EUT L, , s..

[12] EUT L 214, 19.8.2009, s. 16.

[13] EGT L 276, 10.10.1983, s. 1.

[14] EGT L 274, 25.9.1986, s. 1.

[15] EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.

[16] EGT L 365, 31.12.1991, s. 1.

[17] EGT L 171, 6.7.1994, s. 7.

[18] EGT L 191, 7.7.1998, s. 10.

[19] EGT L 351, 28.12.2002, s. 6.

[20] EUT L 289, 7.11.2003, s. 1.

[21] EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

[22] EUT L 97, 1.4.2004, s. 16.

[23] EUT L 340, 23.12.2005, s. 3.

[24] EUT L 409, 30.12.2006, s. 1.

[25] EUT L 36, 8.2.2007, s. 6.

[26] EUT L 123, 12.5.2007, s. 3.

[27] EUT L 318, 5.12.2007, s. 1.

[28] EUT L 295, 4.11.2008, s. 3.

[29] EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

[30] EUT L 286, 29.10.2008, s. 33.

[31] EUT L, , s..

[32] EUT L, , s..

[33] EUT L, , s..

[34] EGT L 226, 29.8.1980, s. 48.

[35] EGT L 226, 29.8.1980, s. 12.

[36] EUT L 172, 30.6.2007, s. 1.

[37] EUT L 22, 26.1.2009, s. 1.

[38] EUT L 151, 11.6.2008, s. 5.

[39] EGT L 270, 13.11.1995, s. 1.

[40] EGT L 186, 28.7.1993, s. 1.

[41] EGT L 234, 31.8.2002, s. 39.

[42] EGT L 162, 18.6.1986, s. 33.

[43] EUT L 224,16.8.2006, s. 22.

[44] EGT L 236, 5.10.1995, s. 24.

[45] EUT L 196, 18.7.2006, s. 14.

[46] EUT L 32, 4.2.2005, s. 1.

[47] EUT L 352, s. 1.

--------------------------------------------------