52009PC0439

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 1.9.2009

KOM(2009) 439 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

MOTIVERING

1. BAKGRUND

110

- Förslagets syfte

Syftet med detta förslag är att fastställa medlemsstaternas fiskemöjligheter beträffande de kommersiellt sett viktigaste fiskbestånden i Östersjön för 2010.

120

- Allmän bakgrund

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken är målet för den gemensamma fiskeripolitiken att säkerställa att de levande akvatiska resurserna utnyttjas på ett hållbart sätt med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Ett viktigt verktyg i detta sammanhang är det årliga fastställandet av fiskemöjligheterna i form av totala tillåtna fångstmängder (nedan kallade TAC-mängder), kvoter och begränsningar av fiskeansträngningen.

För att förenkla och förtydliga de årliga TAC-mängderna och kvotbesluten har fiskemöjligheterna i Östersjön sedan 2006 fastställts genom en särskild förordning: rådets förordning (EG) nr 52/2006 av den 22 december 2005 om fastställande för år 2006 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön.

Internationella havsforskningsrådet (nedan kallat ICES ) och Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (nedan kallad STECF) lämnade i maj respektive juni 2009 vetenskapliga rekommendationer om fiskemöjligheterna för 2010 i Östersjön.

Förslaget består av tre avsnitt som behandlar lika många viktiga aspekter när det gäller förvaltningen av Östersjöfisket under 2010: i det första fastställs TAC-mängder och kvoter, därefter behandlas begränsningar av fiskeansträngningen och i det tredje och sista avsnittet fastställs tekniska åtgärder i sammanhanget.

- Gällande bestämmelser

Fiskemöjligheterna och deras fördelning på medlemsstaterna regleras varje år. Senast skedde detta genom rådets förordning (EG) nr 1322/2008 av den 28 november 2008 om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön.

En annan rättsakt av betydelse för förvaltningen av fisket i Östersjön är rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98.

I rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och upphävande av förordning (EG) nr 779/97 redogörs för huvuddragen i de kontroll- och övervakningsåtgärder som syftar till att återskapa torskbestånden i området. Där fastställs också bestämmelser för hur TAC-mängder ska fastställas för de västra och östra torskbestånden och om begränsningar av fiskeansträngningen i samband med detta.

- Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

De föreslagna bestämmelserna överensstämmer med målen för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med gemenskapens politik för hållbar utveckling.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

- Extern experthjälp

De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats

De vetenskapliga organisationer som rådfrågats är Internationella havsforskningsrådet (ICES) och Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

Gemenskapen ber varje år ICES och STECF lämna vetenskapliga rekommendationer om tillståndet för viktiga fiskbestånd. Rekommendationerna omfattar alla Östersjöbestånd för vilka det finns föreslagna TAC. I år ges emellertid inga rekommendationer för rödspätta och sill/strömming i delsektion 31. De föreslagna TAC-mängderna bygger på rekommendationerna, men följer dem inte nödvändigtvis i detalj. Kommissionens avsikt är att säkerställa ett hållbart utnyttjande av fiskeriresurserna och samtidigt bevara stabila fiskemöjligheter, och med hänsyn till detta begränsas ändringarna av TAC-mängderna till högst 15 % från år till år, om inte ett bestånds status kräver strängare åtgärder. Om det finns en förvaltningsplan för ett bestånd föreslås TAC-mängder som överensstämmer med denna.

För torskbestånden föreslås TAC-mängder i enlighet med den successiva metoden i den fleråriga planen för torskbestånden i Östersjön och de fisken som utnyttjar dessa bestånd. Huvudtanken i planen är att gradvis minska fiskeansträngningen till långsiktigt hållbara nivåer som säkerställer att bestånden återhämtar sig och garanterar hög och stabil avkastning.

För laxbestånden i Östersjön behövs ytterligare förvaltningsåtgärder i marina farvatten och inlandsvatten för att underlätta en effektiv återhämtning av bestånden där så krävs. En förvaltningsplan för lax är under utarbetande.

- Samråd med berörda parter

Avsnitten om begränsning av fiskeansträngningen och om därmed förbundna tekniska åtgärder är förenliga med de beslut som rådet fattade i december 2006 beträffande rådets förordning (EG) nr 1941/2006 av den 11 december 2006 om fastställande för år 2006 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden. Båda dessa förordningar har varit föremål för samråd med intressenter: fiskerinäringen, icke-statliga organisationer som är verksamma på fiskeområdet och berörda medlemsstater 2005 och 2006.

Den rådgivande nämnden för Östersjön (BSRAC) rådfrågades vid möten i nämndens arbetsgrupper för fiske på bottenlevande arter och pelagiskt fiske samt i mötet i den styrande kommittén i juni 2009, med kommissionens meddelande om samråd om fiskemöjligheter för 2010 som underlag. ICES och STECF tillhandahöll den vetenskapliga grunden för förslaget. Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske har presenterat de regler som ska följas när TAC-mängder och kvoter fastställs för 2010 på grundval av den politiska strategin. De preliminära synpunkter som kommit till uttryck vid dessa sammanträden och i de därpå följande skriftliga rekommendationerna i fråga om alla berörda fiskbestånd har uppmärksammats och vederbörligen beaktats i förslaget.

Den rådgivande nämnden för Östersjön stöder en flerårig plan för torsk men godtar inte en anpassning av TAC mot långsiktigt hållbara nivåer i de fall nämnden anser att läget för beståndet är stabilt eller då potentiella vinster avseende det berörda beståndet eller andra bestånd kan förväntas om TAC hålls kvar vid nuvarande nivåer eller höjs över dessa nivåer genom tillämpning av de regler för fångstkontroll som definieras i meddelandet om samråd om fiskemöjligheter för 2010.

- Konsekvensanalys

De föreslagna åtgärderna kommer, om de genomförs, totalt sett att leda till en minskning på cirka 10 % av fiskemöjligheterna uttryckt i fångstvolym för gemenskapens fartyg i Östersjön beträffande alla behandlade arter. För flera sill/strömmingsbestånd och för skarpsill baseras minskningen på att läget för beståndet inte är exakt känt samt på en minskad rekrytering till bestånden. Den ekonomiskt mest betydande minskningen rör TAC-mängden för sill i västra delen av Östersjön på grund av överfiskning av beståndet och på den snabba tillbakagång som väntas på grund av de se senaste årens låga rekrytering. TAC-mängden för torsk i västra och östra delen av Östersjön har ökats i enlighet med flerårsplanen.

Förslaget är inte bara en reaktion på överhängande problem utan ingår också i ett långsiktigare sammanhang som ett verktyg för att gradvis minska fiskenivåerna till en omfattning som är hållbar i det långa loppet.

Strategin i förslaget kommer därför i ett medellångt till långt perspektiv att leda till minskad fiskeansträngning men därefter till stabila eller ökande kvoter. Dess långsiktiga konsekvenser väntas bli minskad miljöpåverkan till följd av att fiskeansträngningen minskar och att fångstsektorn reduceras i fråga om antal fartyg och/eller genomsnittlig fiskeansträngning per fartyg samt oförändrade eller ökade landningar. Fiske kommer därför på lång sikt att bli en mer hållbar verksamhet.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

- Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är rådets förordning (EG) nr 2371/2002, särskilt artikel 20, rådets förordning (EG) nr 847/1996, särskilt artikel 2, och rådets förordning (EG) nr 1098/2007, särskilt artiklarna 5 och 8.3.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget.

5. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

- Närmare förklaring

I förslaget fastställs fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för år 2010.

TAC-mängder och kvoter som tilldelats medlemsstaterna finns redovisade i bilaga I. De föreslagna siffrorna tar hänsyn till vetenskapliga rekommendationer, till samråden med den rådgivande nämnden för Östersjön och till de ramar för fastställande av TAC och kvoter som fastställs i kommissionens meddelande om samrådet om fiskemöjligheter för 2010. TAC-mängderna och kvoterna för de båda torskbestånden är nära kopplade till de gränser för fiskeansträngningarna som fastställs i bilaga II. De tekniska åtgärder som anges i bilaga III utgör övergångsåtgärder inom förvaltningen av fisket efter skrubbskädda och piggvar.

Förbud mot utsortering av den bästa fisken införs avseende samtliga arter som omfattas av kvoter. Det övergripande syftet med förbudet mot utsortering är att minska utkasten. Ett förbud mot utsortering innebär förbud mot att kasta kvotbelagda arter överbord som det enligt gemenskapens fiskerilagstiftning är lagligt att fånga och landa.

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken,[1] särskilt artikel 20,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren[2], särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden[3], särskilt artiklarna 5 och 8.3,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och med stöd av eventuella rekommendationer från regionala rådgivande nämnden för Östersjön (BSRAC).

(2) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa begränsningar av fiskemöjligheterna för varje fiske eller grupp av fisken och att fördela dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna.

(3) För att säkra att fiskemöjligheterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket.

(4) Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen bör fastställas på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg.

(5) Artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 innehåller definitioner som är relevanta för fördelningen av fiskemöjligheter.

(6) Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 847/96 måste det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som avses i den förordningen.

(7) Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser för märkning och dokumentation av fiskefartyg[4], kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk[5], rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken[6], kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg[7], rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper[8], rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del[9], rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund[10], rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden[11] och rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske[12].

(8) För att säkerställa att de årliga fiskemöjligheterna fastställs på nivåer som är förenliga med ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart resursutnyttjande har man följt de vägledande principerna för fastställande av TAC-mängder i punkterna 4, 5 och punkterna 7–9 i kommissionens meddelande om samrådet om fiskemöjligheter för 2010[13].

(9) För att minska utkasten bör det införas ett förbud mot utsortering av den bästa fisken för alla arter som omfattas av en kvot, dvs. ett förbud mot att kasta kvotbelagda arter över bord som det enligt gemenskapens lagstiftning är lagligt att fånga och landa.

(10) Vissa kompletterande åtgärder avseende de tekniska fiskevillkoren bör genomföras under 2010 i syfte att bidra till att bevara fiskbestånden.

(11) För att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari 2010. Med tanke på frågans brådskande karaktär måste ett undantag medges från den åttaveckorsperiod som anges i punkt I.4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1 Syfte

Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för 2010 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön samt de därmed förbundna villkor som ska gälla för utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter.

Artikel 2 Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på fiskefartyg från gemenskapen (nedan kallade gemenskapsfartyg ) som är verksamma i Östersjön.

Artikel 3 Definitioner

Utöver de definitioner som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 gäller följande definitioner i denna förordning:

a) ICES-områden : de områden som fastställts av Internationella havsforskningsrådet i enlighet med definitionen i förordning (EG) nr 2187/2005.

b) Östersjön : ICES-delområdena 22–32.

c) total tillåten fångstmängd (TAC-mängd) : den kvantitet som får fångas ur varje bestånd per år.

d) kvot : en andel av en TAC-mängd som tilldelas gemenskapen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

(e) dag ute ur hamn : varje 24-timmarsperiod eller del av sådan som fartyget tillbringar ute ur hamn.

KAPITEL IIFiskemöjligheter och därmed förbundna villkor

Artikel 4 Fångstbegränsningar och fördelning

Fångstbegränsningarna, fördelningen av dessa begränsningar mellan medlemsstaterna och ytterligare villkor enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 fastställs i bilaga I till denna förordning.

Artikel 5 Särskilda bestämmelser om fördelningen

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fångstbegränsningarna enligt bilaga I ska inte påverka följande:

a) Byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002.

b) Omfördelningar enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93.

c) Ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96.

d) Kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96.

e) Avdrag som görs med stöd av artikel 23.4 i förordning (EG) nr 2371/2002 och artikel 2 i förordning (EG) nr 338/2008.

2. För innehållande av kvoter som ska överföras till 2011 får artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas, genom avvikelse från samma förordning, på alla bestånd för vilka TAC-mängder fastställts analytiskt.

Artikel 6 Villkor för fångster och bifångster

1. Fångster från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas, om

a) de har gjorts av fartyg från en medlemsstat som har en kvot och kvoten är inte uttömd eller

b) de, när det gäller andra arter än sill, strömming och skarpsill, är blandade med andra arter och har tagits med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek mindre än 32 mm, och inte sorteras, varken ombord eller vid landning.

2. Alla landningar ska räknas av mot kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, mot gemenskapsandelen, utom för de fångster som gjorts enligt punkt 1 b.

3. Om en medlemsstats kvot för sill och strömming är uttömd, ska fartyg som för medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och verksamma inom de fisken där den aktuella kvoten gäller inte landa osorterade fångster som innehåller sill eller strömming.

4. När den kvot för skarpsill som tilldelats en medlemsstat är uttömd, får fartyg under den medlemsstatens flagg, vilka är registrerade i gemenskapen och verkar inom det fiske för vilken den berörda kvoten är tillämplig, inte landa osorterade fångster som innehåller skarpsill.

Artikel 7 Förbud mot utsortering

Varje art som omfattas av kvoter och som fångas vid fiske ska tas ombord på fartyget och sedan landas såvida inte detta skulle strida mot de skyldigheter som föreskrivs i gemenskapens fiskerilagstiftning om tekniska bestämmelser samt kontroll- och bevarandebestämmelser och särskilt den här förordningen och förordningarna (EG) nr 2187/2005, förordning (EEG) nr 2847/1993 och förordning (EG) nr 2371/2002.

Artikel 8 Begränsningar av fiskeansträngningen

1. Begränsningarna av fiskeansträngningen fastställs i bilaga II.

2. De begränsningar som avses i punkt 1 ska tillämpas på ICES-delområdena 27 och 28.2, om inte kommissionen har fattat beslut i enlighet med artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att undanta dessa delområden från de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4, 8.5 och artikel 13 i den förordningen.

3. De begränsningar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på ICES-delområde 28.1 så länge kommissionen inte har fattat ett beslut i enlighet med artikel 29.4 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas på detta delområde.

Artikel 9 Tekniska övergångsåtgärder

De tekniska övergångsåtgärderna fastställs i bilaga III.

KAPITEL III Slutbestämmelser

Artikel 10 Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till denna förordning.

Artikel 11 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning .

Den ska tillämpas från och med 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

Fångstbegränsningar och därmed förbundna villkor för den årliga förvaltningen av fångstbegränsningarna för gemenskapens fartyg i områden med fångstbegränsningar per art och per område

I följande tabeller anges TAC-mängder och kvoter (i ton färsk vikt, utom där annat anges) för varje bestånd, fördelningen mellan medlemsstaterna och därmed förbundna villkor som ska tillämpas vid den årliga förvaltningen av kvoterna.

Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. I tabellerna används följande koder för de olika arterna:

Vetenskapligt namn | Trebokstavskod | Namn |

Clupea harengus | HER | Sill |

Gadus morhua | COD | Torsk |

Platichthys flesus | FLX | Skrubbskädda |

Pleuronectes platessa | PLE | Rödspätta |

Psetta maxima | TUR | Piggvar |

Salmo salar | SAL | Lax |

Sprattus sprattus | SPR | Skarpsill |

Art: | Sill | Zon: | Delområdena 30-31 |

Clupea harengus | HER/3D30.; HER/3D31. |

Finland | 84 721 | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Sverige | 18 615 |

EG | 103 336 |

TAC-mängd | 103 336 |

Art: | Sill | Zon: | Delområdena 22-24 |

Clupea harengus | HER/3B23.; HER/3C22.; HER/3D24. |

Danmark | 3 009 | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Tyskland | 11 845 |

Finland | 2 |

Polen | 2 793 |

Sverige | 3 820 |

EG | 21 469 |

TAC-mängd | 21 469 |

Art: | Sill | Zon: | Delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32 |

Clupea harengus | HER/3D25.; HER/3D26.; HER/3D27.; HER/3D28.; HER/3D29.; HER/3D32. |

Danmark | 2 685 | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Tyskland | 712 |

Estland | 13 714 |

Finland | 26 769 |

Lettland | 3 384 |

Litauen | 3 564 |

Polen | 30 412 |

Sverige | 40 828 |

EG | 122 068 |

TAC-mängd | Ej tillämpligt |

Art: | Sill | Zon: | Delområde 28.1 |

Clupea harengus | HER/03D.RG |

Estland | 16 809 | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Lettland | 19 591 |

EG | 36 400 |

TAC-mängd | 36 400 |

Art | Torsk | Zon: | Delområdena 25-32 (gemenskapens vatten) |

Gadus morhua | COD/3D25.; COD/3D26.; COD/3D27.; COD/3D28.; COD/3D29.; COD/3D30.; COD/3D31.; COD/3D32. |

Danmark | 11 777 | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Tyskland | 4 685 |

Estland | 1 148 |

Finland | 901 |

Lettland | 4 379 |

Litauen | 2 885 |

Polen | 13 561 |

Sverige | 11 932 |

EG | 51 267 |

TAC-mängd | Ej tillämpligt |

Art: | Torsk | Zon: | Delområdena 22-24 (gemenskapens vatten) |

Gadus morhua | COD/3B23.; COD/3C22.; COD/3D24. |

Danmark | 7 726 | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Tyskland | 3 777 |

Estland | 171 |

Finland | 152 |

Lettland | 639 |

Litauen | 415 |

Polen | 2 067 |

Sverige | 2 753 |

EG | 17 700 |

TAC-mängd | 17 700 |

Art: | Rödspätta | Zon: | Delområdena 22-32 (gemenskapens vatten) |

Pleuronectes platessa | PLE/3B23.; PLE/3C22.; PLE/3D24.; PLE/3D25.; PLE/3D26.; PLE/3D27.; PLE/3D28.; PLE/3D29.; PLE/3D30.; PLE/3D31.; PLE/3D32. |

Danmark | 2 179 | Försiktighets-TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Tyskland | 242 |

Polen | 456 |

Sverige | 164 |

EG | 3 041 |

TAC-mängd | 3 041 |

Art: | Lax | Zon: | Delområdena 22-31 (gemenskapens vatten) |

Salmo salar | SAL/3B23.; SAL/3C22.; SAL/3D24.; SAL/3D25.; SAL/3D26.; SAL/3D27.; SAL/3D28.; SAL/3D29.; SAL/3D30.; SAL/3D31. |

Danmark | 54 556 | (1) | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Tyskland | 6 070 | (1) |

Estland | 5 545 | (1) |

Finland | 68 028 | (1) |

Lettland | 34 700 | (1) |

Litauen | 4 079 | (1) |

Polen | 16 550 | (1) |

Sverige | 73 745 | (1) |

EG | 263 273 | (1) |

TAC-mängd | Ej tillämpligt |

__________ |

(1) Uttryckt i antal enskilda fiskar. |

Art: | Lax | Zon: | Delområde 32 (gemenskapens vatten) |

Salmo salar | SAL/3D32. |

Estland | 1 581 | (1) | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Finland | 13 838 | (1) |

EG | 15 419 | (1) |

TAC-mängd | Ej tillämpligt |

_________ |

(1) Uttryckt i antal enskilda fiskar. |

Art: | Skarpsill | Zon: | Delområdena 22-32 (gemenskapens vatten) |

Sprattus sprattus | SPR/3B23.; SPR/3C22.; SPR/3D24.; SPR/3D25.; SPR/3D26.; SPR/3D27.; SPR/3D28.; SPR/3D29.; SPR/3D30.; SPR/3D31.; SPR/3D32. |

Danmark | 33 535 | Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. |

Tyskland | 21 245 |

Estland | 38 941 |

Finland | 17 555 |

Lettland | 47 032 |

Litauen | 17 013 |

Polen | 99 810 |

Sverige | 64 829 |

EG | 339 960 |

TAC-mängd | Ej tillämpligt |

BILAGA II

Begränsningar av fiskeansträngningen

1. Medlemsstaterna ska se till att de fartyg som för deras flagg får fiska med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek på 90 mm eller mer, med garn, snärjgarn och grimgarn med en maskstorlek på 90 mm eller mer och med bottenlinor, långrevar, handlinor och pilkmaskiner med undantag av drivlinor under högst

a) 181 dagar ute ur hamn i delområdena 22–24 utom under perioden 1–30 april då artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas, och

b) 160 dagar ute ur hamn i delområdena 25-28, utom under perioden 1 juli–31 augusti då artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas.

BILAGA III Tekniska övergångsåtgärder

Begränsningar av fisket efter skrubbskädda och piggvar

1. Det är förbjudet förvara följande arter av fisk ombord som fångats inom de geografiska områden och under de perioder som nämns nedan:

Art | Geografiskt område | Period |

Skrubbskädda (Platichthys flesus) | Delområdena 26–28 och 29 söder om 59°30'N Delområde 32 | 15 februari–15 maj 15 februari–31 maj |

Piggvar (Psetta maxima) | Delområdena 25–26 och 28 söder om 58°50'N | 1 juni–31 juli |

2. Vid fiske med trål, snurrevad och liknande redskap med en maskstorlek på minst 105 mm eller med drivnät, fiskfällor eller grimgarn med en maskstorlek på minst 100 mm får, genom undantag från punkt 1, bifångster av skrubbskädda och piggvar förvaras ombord och landas inom en gräns på 10 % per färskvikt av den totala fångst ombord som landas under de perioder av förbud som anges i punkt 1.

[…]

[1] EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[2] EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

[3] EUT L 248, 22.9.2007, s. 1.

[4] EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.

[5] EGT L 276, 10.10.1983 s. 1.

[6] EGT L 261, 20.10.1993, s. 1.

[7] EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

[8] EGT L 274, 25.9.1986, s. 1.

[9] EGT L 365, 31.12.1991, s. 1.

[10] EGT L 16, 20.1.2005, s. 184.

[11] EGT L 248, 22.9.2007, s. 1

[12] EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

[13] KOM(2009) 224.