25.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 76/23

A.

Psykisk hälsa och välbefinnande är av central betydelse för människors livskvalitet och för samhället i stort och avgörande faktorer för EU:s mål inom Lissabonstrategin och den förnyade strategin för hållbar utveckling. Förebyggande, tidig upptäckt, ingripande och behandling av psykiska sjukdomar minskar betydligt de personliga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av dessa sjukdomar.

B.

EU:s olika strategidokument har tydliggjort den psykiska hälsans betydelse för förverkligandet av dessa mål och behovet av praktiska åtgärder i detta avseende.

C.

Mervärdet i gemenskapens strategi för psykisk hälsa ligger först och främst i de förebyggande aspekterna och främjandet av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna för personer med psykiska hälsoproblem.

D.

Psykiska hälsoproblem är spridda över hela Europa. En av fyra personer drabbas av psykiska problem minst en gång under sin livstid, och ännu fler berörs indirekt. Standarden på den psykiska hälso- och sjukvården varierar avsevärt mellan de olika medlemsstaterna, särskilt mellan de gamla medlemsstaterna och vissa av de nya medlemsstaterna.

E.

Könsspecifika aspekter bör beaktas när man behandlar ämnet psykisk hälsa. Fler kvinnor än män lider av psykiska störningar men fler män än kvinnor begår självmord.

F.

Självmord är alltjämt en stor anledning till förtida död i Europa, med mer än 50 000 dödsfall per år i EU. I nio fall av tio föregås självmord av psykiska störningar, ofta depression. Vidare är självmordsfrekvensen högre och självmordsförsöken vanligare bland människor som sitter i fängelse eller i häkte än bland den övriga befolkningen.

G.

Individanpassningen av strategierna för att förebygga depressioner och självmord går hand i hand med skyddet av den mänskliga värdigheten.

H.

Depression är en av de vanligast förekommande och allvarligaste psykiska störningarna, men åtgärderna för att bekämpa depression är ofta otillräckliga och endast få medlemsstater har infört förebyggande program.

I.

Trots detta präglas arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykiska störningar alltjämt av bristande förståelse och otillräckliga investeringar, och medicinsk forskning och personer med psykiska hälsoproblem får inte tillräckligt med stöd.

J.

Samhällets ekonomiska kostnader för den psykiska ohälsan uppskattas till 3–4 % av medlemsstaternas bruttonationalprodukt (BNP). År 2006 uppgick kostnaden för psykisk ohälsa i EU till 436 miljarder EUR. Den största delen av dessa kostnader ligger utanför vårdsektorn och beror främst på systematisk frånvaro från arbetet, arbetsoförmåga och förtidspensionering. Ofta återspeglar de beräknade kostnaderna inte de ytterligare kostnader som kan uppkomma vid dubbeldiagnoser (beroende plus psykisk ohälsa) vilket oftast gäller personer med psykiska hälsoproblem.

K.

Sociala och ekonomiska olikheter kan förstärka de psykiska hälsoproblemen, och de psykiska ohälsotalen är högre bland utsatta och marginaliserade grupper såsom arbetslösa, invandrare, fångar eller tidigare fångar, användare av psykofarmaka, funktionshindrade personer och långvarigt sjuka. Det krävs särskilda insatser och lämplig politik för att hjälpa dem att komma in i samhället och integreras socialt.

L.

Det finns mycket stora olikheter när det gäller den psykiska hälsan mellan och inom olika medlemsstater, även om man ser till behandlingsområdet och den sociala integrationen.

M.

Personer med psykiska hälsoproblem löper en större risk än andra att utveckla en fysisk sjukdom och sannolikheten för att de ska erhålla behandling för dessa fysiska sjukdomar är lägre än för andra.

N.

Fysisk och psykisk hälsa är lika viktiga och påverkar varandra. Ändå förblir det psykiska hälsotillståndet ofta odiagnostiserat eller så underskattas det och blir inte föremål för tillräcklig vård.

O.

I de flesta medlemsstater har det skett en övergång från långsiktig institutionsvård till stödboende ute i samhället, ofta dock utan ordentlig planering och resursfördelning och utan kontrollmekanismer och ofta dessutom kombinerat med budgetnedskärningar, vilket hotar att leda till återinstitutionalisering för tusentals psykiskt sjuka medborgare.

P.

En europeisk plattform för psykisk och fysisk hälsa inrättades 2008, genom vilken företrädare på hög nivå från viktiga organisationer samlas.

Q.

Grunden för en god livslång hälsa läggs redan under de första åren av en människas liv. Samtidigt är psykiska sjukdomar vanliga bland unga människor, för vilka en tidig diagnos och behandling är av yttersta vikt.

R.

Den åldrande befolkningen i EU medför en ökad förekomst av neurodegenerativa sjukdomar.

S.

Den diskriminering och sociala utestängning som personer med psykisk ohälsa och deras familjer upplever är inte bara konsekvenser av psykiska störningar utan även av den stigmatisering, utstötning och sociala marginalisering som de möter, och är riskfaktorer som utgör hinder för att söka hjälp och vård.

T.

Europeiska unionen har utsett 2010 till ”Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning”.

U.

Forskningen kommer med nya uppgifter om den psykiska hälsans medicinska och sociala dimensioner, men det finns alltjämt stora luckor. Det är därför viktigt att inte lägga hinder i vägen för de ansträngningar som görs inom den offentliga eller privata medicinska forskningen genom överdrivet betungande administrativa krav eller onödiga begränsningar när det gäller användningen av relevanta modeller för att utveckla säkra och effektiva läkemedel.

V.

Inlärningssvårigheter (intellektuellt funktionshinder) har många liknande egenskaper och leder ofta till samma behov som psykiska störningar.

W.

Det är väsentligt med stora förbättringar av utbildningen av den hälso- och sjukvårdspersonal som möter dem som lider av psykisk sjukdom, inbegripet läkare och medlemmar av domarkåren.

X.

De psykiska störningarna rangordnas högst med avseende på mänsklig morbiditet.

1.

Europaparlamentet välkomnar den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande och gläds åt att psykisk hälsa och välbefinnande erkänns som grundläggande prioritering för åtgärder.

2.

Europaparlamentet stöder kraftfullt uppmaningen till samarbete och främjande av insatser bland EU:s institutioner, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter inom fem prioriterade områden för att främja befolkningens psykiska hälsa och välbefinnande oavsett människornas åldersgrupp, kön, etniska ursprung och samhällsklass, bekämpa stigmatisering och social utestängning, förstärka det förebyggande arbetet, ge hjälp till självhjälp och tillhandahålla stöd och lämplig behandling för personer med psykiska problem liksom för deras anhöriga och vårdare. Parlamentet betonar att allt sådant samarbete på detta område måste vara i full överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.

3.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra medvetenheten om vikten av en god psykisk hälsa, särskilt bland hälso- och sjukvårdsanställda och bland målgrupper som föräldrar, lärare, personer som tillhandahåller sociala och juridiska tjänster, arbetsgivare, vårdare och framför allt bland allmänheten.

4.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen och Eurostat förbättra kunskaperna om den psykiska hälsan och om dess samverkan med antalet friska levnadsår genom att inrätta mekanismer för utbyte och spridning av tydlig, lättillgänglig och lättbegriplig information.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå gemensamma indikatorer för att göra uppgifterna mer jämförbara och att underlätta utbyte av bästa praxis och samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att främja den psykiska hälsan.

6.

Europaparlamentet anser att tonvikten bör läggas på att förebygga psykisk ohälsa genom sociala insatser, med särskilt fokus på de mest utsatta grupperna. Parlamentet betonar att icke-diskriminerande tillgång till sjukvård bör uppmuntras och underlättas när det inte räcker med förebyggande åtgärder och att personer med psykiska hälsoproblem bör ha full tillgång till information om nya behandlingsformer.

7.

Europaparlamentet uppmanar EU att utnyttja de finansieringsmöjligheter som finns att tillgå inom det sjunde ramprogrammet till mer forskning i psykisk hälsa och välbefinnande och interaktioner mellan psykiska och fysiska hälsoproblem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka finansieringsmöjligheterna för initiativ för psykisk hälsa genom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

8.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på bästa sätt använda tillgängliga gemenskapsresurser och nationella resurser för att främja frågor kring psykisk hälsa och organisera informations- och utbildningsprogram för alla personer i nyckelposition om vikten av tidig diagnostisering, omedelbara insatser och korrekt hantering av psykisk ohälsa.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och offentliggöra en undersökning av tjänster i samband med psykisk sjukdom och av strategier för att främja psykisk hälsa i hela EU.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa sig bakom FN-resolutionen 46/119 om skydd för personer med psykiska störningar och förbättring av mentalvården, som utarbetats av FN:s kommission för mänskliga rättigheter och som antogs av FN:s generalförsamling 1991.

11.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge personer med psykiska problem rätt till jämlikt, fullständigt och lämpligt tillträde till utbildning, fortbildning och sysselsättning i enlighet med principen om livslångt lärande, och se till att de får tillräckligt med stöd för sina behov.

12.

Europaparlamentet understryker att det behövs en tydlig och långsiktig planering för högkvalitativa, effektiva, överkomliga och universella öppenvårdstjänster och sjukhusvårdstjänster för psykisk hälsa och att det måste skapas kriterier för oberoende kontroller. Parlamentet efterlyser bättre samarbete och kommunikation mellan personal inom primärvård och psykiatrisk vård för en effektiv hantering av psykisk och fysisk ohälsa genom att uppmuntra en helhetssyn som tar hänsyn till individens alla egenskaper ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv.

13.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa screeningundersökning av psykiska hälsoproblem i de allmänna hälso- och sjukvårdstjänsterna och av fysiska hälsoproblem i de psykiska hälso- och sjukvårdstjänsterna. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att fastställa en allsidig vårdmodell.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att söka upp och registrera patienters erfarenheter avseende läkemedels biverkningar i enlighet med Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMEA) riktlinjer.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomars (ECDC) mandat så att det även omfattar psykisk hälsa.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sprida resultaten från de tematiska konferenser som ska anordnas för att genomföra målen i den europeiska pakten, och att föreslå en ”europeisk handlingsplan för den medicinska forskningen och för medborgarnas psykiska hälsa och välbefinnande”.

17.

Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av en EU-plattform om psykisk hälsa och välmående för genomförandet av den europeiska pakten, bestående av företrädare för kommissionen, rådets ordförandeskap, parlamentet, WHO, vårdtagare, personer med psykiska hälsoproblem, anhöriga, vårdgivare, icke-statliga organisationer, läkemedelsindustrin, den akademiska världen och andra berörda parter, men ser negativt på det faktum att det inte antagits något direktiv på EU-nivå, något som parlamentet föreslog i sin resolution om kommissionens grönbok om psykisk hälsa.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behålla förslaget om en europeisk strategi för psykisk hälsa och välbefinnande som sitt långsiktiga mål.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta uppdaterad lagstiftning om psykisk hälsa som stämmer överens med internationella förpliktelser avseende mänskliga rättigheter – jämlikhet och avskaffande av diskriminering, privatlivets okränkbarhet, oberoende, kroppslig integritet, rätt till information och deltagande – och som kodifierar och omfattar de grundläggande principerna, värdena och målen i politiken för psykisk hälsa.

20.

Europaparlamentet efterlyser ett antagande av gemensamma europeiska riktlinjer som definierar funktionshinder i enlighet med bestämmelserna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder.

21.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa sektorsövergripande program för förebyggande av självmord, särskilt bland unga människor och tonåringar, genom att främja en sund livsstil, minska riskfaktorer såsom lättillgängliga läkemedel, droger, farliga kemiska substanser och alkoholmissbruk. Parlamentet anser det särskilt viktigt att garantera behandling för personer som försökt begå självmord och psykoterapeutisk behandling till de anhöriga till personer som begått självmord.

22.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa regionala informationsnätverk mellan hälso- och sjukvårdsanställda, vårdtagare och personer med psykiska hälsoproblem, anhöriga, utbildningsinstitutioner och arbetsplatser tillsammans med lokala organ och allmänheten för att minska förekomsten av depression och suicidalt beteende.

23.

Europaparlamentet kräver att information om det gemensamma europeiska nödtelefonnumret 112 ska göras mer tillgänglig, vid själmordsförsök eller psykiska kriser, för att möjliggöra ett snabbt ingripande och akut läkarhjälp.

24.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anordna särskilda fortbildningskurser för allmänläkare och för personalen vid psykiatriska anläggningar, inbegripet läkare, psykologer och sjuksköterskor, om förebyggande och behandling av depressiva störningar och hur man kan identifiera och hantera risken för självmord.

25.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bistå skolpersonalen för att skapa ett sunt klimat och bygga relationer mellan skola, föräldrar, vårdinstitutioner och samhälle för att stärka ungdomars sociala integration.

26.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anordna stödprogram för föräldrar, särskilt i mindre gynnade familjer, och främja anslag för anställning av kuratorer i varje högstadie- och gymnasieskola för att stödja ungdomars sociala och emotionella behov, med särskild inriktning på förebyggande program, exempelvis för att bygga upp självförtroendet och hantera kriser.

27.

Europaparlamentet framhåller att det måste utformas vårdsystem som tillgodoser kravet på specialiserad psykisk hälsovård för barn och ungdomar, med beaktande av övergången från långsiktig institutionsvård till stödboende ute i samhället.

28.

Europaparlamentet betonar behovet av tidig diagnos och behandling av psykiska hälsoproblem i utsatta grupper, och särskilt bland minderåriga.

29.

Europaparlamentet föreslår att psykisk hälsa bör ingå i kursplanerna för alla hälso- och sjukvårdsanställda och att fort- och vidareutbildning bör tillhandahållas i sektorn.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska unionen att samarbeta för att öka medvetenheten om den försämrade psykiska hälsan hos barn med utvandrande föräldrar och att införa skolprogram för att hjälpa dessa ungdomar att klara av de psykologiska problem som hänger samman med att deras föräldrar är frånvarande.

31.

Europaparlamentet anser att arbetsplatsen spelar en central roll i den sociala integrationen av personer med psykiska problem och kräver att stöd ges för att dessa personer ska kunna anställas, stanna kvar i arbete, rehabiliteras och återintegreras, med fokus på integrationen av utsatta grupper, inbegripet etniska minoriteter.

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja studier kring arbetsförhållanden som kan bidra till uppkomsten av psykiska störningar, särskilt bland kvinnor.

33.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och genomföra specifika yrkesutbildningskurser för personer med psykiska hälsoproblem, med beaktande av dessa personers förmåga och potential i syfte att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden, och att utveckla program för återintegrering i arbetslivet. Parlamentet betonar även behovet av passande utbildning av arbetsgivare och deras anställda för att hantera de särskilda behoven hos personer med psykiska hälsoproblem.

34.

Europaparlamentet uppmanar arbetsgivarna att främja ett sunt arbetsklimat genom att bemöda sig om att minska den arbetsrelaterade stressen, ta reda på orsakerna till att psykisk ohälsa yttrar sig på arbetsplatsen och hantera denna.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva av företag och offentliga organ att de ska offentliggöra en årlig rapport om sin strategi och sitt arbete för sina arbetstagares psykiska hälsa, utifrån samma grunder som de rapporterar om den fysiska arbetsmiljön och arbetssäkerheten.

36.

Europaparlamentet uppmuntrar arbetsgivarna att som ett led i sina arbetsmiljöstrategier införa program för de anställdas emotionella och psykiska hälsa och att tillhandahålla stödalternativ som är konfidentiella och icke-stigmatiserande och införa antimobbningsstrategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra sådana program på Internet för att sprida positiva exempel.

37.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att personer som har rätt till sjukpenning eller handikappersättning på grund av psykiska problem inte berövas rätten till arbete och inte blir av med sina sjuk- eller handikappförmåner så snart de får en ny anställning.

38.

Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och ändamålsenligt genomförande från medlemsstaternas sida av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (3).

39.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för en förbättrad och bevarad livskvalitet hos äldre och att främja ett friskt och aktivt åldrande genom deltagande i samhällslivet, inbegripet genom att utarbeta flexibla pensionssystem.

40.

Europaparlamentet understryker behovet av att främja forskning i förebyggande och vård av neurodegenerativa sjukdomar och andra åldersrelaterade psykiska sjukdomar och med tanke på kommissionens framtida åtgärder eller förslag, vikten av att skilja Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar från närbesläktade psykiska sjukdomar.

41.

Europaparlamentet uppmuntrar till utveckling av kontaktytor mellan forskning och politik på området för psykisk hälsa och välbefinnande.

42.

Europaparlamentet konstaterar behovet av att utvärdera problemen med dubbeldiagnoser hos äldre (beroende plus psykisk ohälsa) och att utbilda vårdpersonalen för att öka kunskaperna om behoven hos äldre med psykiska problem.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration vidta åtgärder för att stödja vårdgivare, ta fram riktlinjer för behandling och långtidssjukvård för att förhindra övergrepp mot äldre och låta dem leva med värdighet i en lämplig miljö.

44.

Europaparlamentet efterlyser offentliga informations- och upplysningskampanjer via medier, Internet, skolor och arbetsplatser för att främja psykisk hälsa, öka kunskaperna om de vanligaste symptomen på depression och självmordsbenägenhet, avstigmatisera psykiska störningar, uppmuntra människor att söka bästa möjliga och mest effektiva hjälp samt aktivt integrera personer med psykiska problem.

45.

Europaparlamentet framhåller mediernas avgörande roll för att förändra attityderna till psykiska sjukdomar och efterlyser europeiska riktlinjer för en ansvarsfull mediebevakning av psykisk hälsa.

46.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja och verka för att stärka organisationer som företräder personer med psykiska hälsoproblem och deras vårdgivare för att underlätta deras deltagande i utformningen och genomförandet av politiken och i alla faser av forskningen om psykisk hälsa.

47.

Europaparlamentet anser att avstigmatiseringen av psykiska störningar kräver att man inte använder sig av invasiva och omänskliga behandlingar eller av sådana behandlingar som bygger på sluten vård.

48.

Europaparlamentet anser att man måste främja och stödja den psykosociala rehabiliteringen inom ramen för mindre offentliga, privata eller offentlig-privata boendestrukturer som tillhandahåller omsorg under dagtid eller dygnet runt och som är familjelika till sin storlek och modell samt belägna i tätortsmiljö, i syfte att främja de boendes integration under alla etapper av behandlingen och rehabiliteringen.

49.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett nytt direktiv mot diskriminering på grund av religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning som inte är begränsat till arbetslivet, och efterlyser ett omedelbart antagande av detta direktiv för att effektivt skydda personer med psykiska hälsoproblem från att diskrimineras.

50.

Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att utan dröjsmål ratificera Haagkonvention av den 13 januari 2000 om internationellt skydd av vuxna.

51.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt WHO:s europeiska kontor.