52009DC0471

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 10.9.2009

KOM(2009) 471 slutlig

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Att fullfölja genomförandet av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA): En färdplan för 2009 -2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KOMMISSIONENS MEDDELANDE Att fullfölja genomförandet av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA): En färdplan för 2009-2012 1

KOMMISSIONENS MEDDELANDE Att fullfölja genomförandet av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA): En färdplan för 2009-2012 3

1. Inledning 3

2. Prioriteringar i färdplanen för SEPA 5

2.1. Prioriterat område 1: Främja övergången till SEPA 5

a) En aktiv roll för offentliga myndigheter 5

b) Effektiv övervakning av övergången 6

c) Behov att komma överens om ett slutdatum för övergången 7

2.2. Prioriterat område 2: Att öka medvetenheten om SEPA och främja SEPA-produkter 7

a) Att öka medvetenheten om SEPA 7

b)Att främja SEPA-produkter 8

2.3. Prioriterat område 3: Skapa en sund rättlig ram för SEPA och stärka efterlevnad av regelverket för SEPA 8

a) Att utforma en heltäckande rättslig ram för SEPA 9

b) Konkurrensfrågor 9

c) Frågor om efterlevnad av regelverket för SEPA 10

2.4. Prioriterat område 4: Främja innovation 11

a) Betalningar via mobiltelefon (m-betalningar) och e-betalningar 11

b) e-fakturering 11

2.5. Prioriterat område 5: Säkerställa nödvändig standardisering, driftskompatibilitet och säkerhet 12

2.6. Prioriterat område 6: Tydligare och bättre styrning av SEPA 13

a) Nuvarande SEPA-styrning 13

b) Utmaningar när det gäller styrningen av SEPA på EU-nivå 14

3. Slutsatser 15

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Att fullfölja genomförandet av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA): En färdplan för 2009-2012

(text av betydelse för EES)

INLEDNING

För att det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) ska bli en succé krävs ett kraftfullt åtagande från alla berörda parter. ”European Payments Council” (EPC), som är den europeiska banksektorns besluts- och samordningsorgan när det gäller betalningar, har framgångsrikt levererat de nödvändiga systemen för kreditöverföringar (SEPA Credit Transfers (SCT)) och autogireringar (SEPA Direct Debits (SDD)) i det gemensamma eurobetalningsområdet och arbetar på en kortstandard, samtidigt som övergången till SEPA fortfarande går långsamt. I maj 2009 – nästan ett och ett halvt år efter det att SEPA:s kreditöverföringssystem SCT introducerades – utfördes bara 3,9 % av kreditöverföringarna med användning av SEPA-standarder[1]. I det rådande besvärliga ekonomiska klimatet kan företag tveka att investera trots att banktjänster som riktar sig till privatpersoner och småföretag liksom betalningstjänster fortfarande är en stabil och stadigt växande inkomstkälla. Integrerade betalningsmarknader kommer i framtiden att spela en nyckelroll för banker som erbjuder denna typ av tjänster eftersom dessa integrerade marknader har en mycket framskjuten plats i våra moderna samhällen.

Den avtagande entusiasmen bland bankerna kan förvärras av osäkerhet som omgärdar viktiga aspekter av projektet. Medan SEPA främst är ett marknadsdrivet projekt kan en viss osäkerhet bara skingras med hjälp av offentliga myndigheter. Det krävs nu åtgärder av alla intressenter.

I slutsatserna från Ekofin-rådets möte den 10 februari 2009[2] anges att rådet ” inser att nuvarande finansiella kris och ekonomiska nedgång ger tillfälle till betydande effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar, vilket dock kräver en starkare satsning på projektet från alla parter, och uppmanar kommissionen, Europeiska centralbanken och Eurosystemet att även i fortsättningen ta på sig uppgiften att peka på vilka åtgärder som krävs för att det [gemensamma eurobetalningsområdet] ska förverkligas med framgång.”

Denna färdplan för SEPA innehåller en handlingsplan för att fullt ut genomföra det gemensamma eurobetalningsområdet och utgör en konkret uppföljning av kommissionens meddelande till europeiska rådets vårmöte den 4 mars 2009, där kommissionen tillkännagav att den ”senast vid tillhalvårsskiftet 2009 skulle lägga fram förslag som syftar till att se till att fördelarna med ett gemensamt eurobetalningsområde fullt ut förverkligas.”[3]

Kommissionen och Europeiska centralbanken delar samma vision för SEPA[4] och denna färdplan avspeglar det nära samarbetet mellan ECB och kommissionen kring det gemensamma eurobetalningsområdets framtida utveckling. Eurosystemet har också i sin sjätte lägesrapport om SEPA kartlagt vilka konkreta insatser som krävs för att säkerställa genomförandet av och övergången till SEPA. Dessa två dokument kompletterar varandra.

Denna färdplan är främst inriktad på de medlemsstater som har antagit euron. De flesta medlemsstater som inte infört euron strävar inte desto mindre mot medlemskap i euroområdet och euron spelar redan en viktig roll de deras kommersiella och handelsmässiga förbindelser. Det är därför viktigt att medlemsstater som inte deltar i euroområdet känner sig tillräckligt berörda av denna färdplan, även om övergången till SEPA för dem sker i långsammare takt.

PRIORITERINGAR I FÄRDPLANEN FÖR SEPA

I färdplanen anges vilka åtgärder som alla berörda aktörer måste genomföra (EU och nationella myndigheter, näringslivet och användarna) under de kommande tre åren utifrån följande sex prioriteringar:

1. Främja övergången till SEPA.

2. Öka medvetenheten om SEPA och främja SEPA-produkter.

3. Skapa en sund rättslig ram för SEPA och stärka efterlevnad av regelverket för SEPA.

4. Främja innovation.

5. Säkerställa nödvändig standardisering, driftskompatibilitet och säkerhet.

6. Tydligare och bättre styrning av SEPA.

Prioriterat område 1: Främja övergången till SEPA

Övergången startar när de första SEPA-produkterna introduceras på marknaden och avslutas när SEPA-produkter har ersatt motsvarande nationella betalningsprodukter och standarder.

Under övergången kommer branschen att driva de befintliga systemen och SEPA-systemen parallellt. Detta är kostsamt för banker och kunder. Därför bör övergångsperioden inte vara längre än nödvändigt. De betydande fördelarna med SEPA kommer bara uppnås vid en snabb övergång och med ett aktivt åtagande från båda efterfråge- och utbudssidan[5].

Bankerna måste naturligtvis erbjuda SEPA-produkter av hög kvalitet, men för en snabb övergång måste samtidigt följande ytterligare villkor uppfyllas:

a) En aktiv roll för offentliga myndigheter

Den offentliga sektorn som utgör närmare 50 % av EU:s BNP och står för cirka 20 % av alla kontantlösa betalningar bör inta en ledande roll i övergången till SEPA. Tillsammans med andra viktiga aktörer, som exempelvis försörjningsföretag, telekomföretag och försäkringsbolag, kan offentliga myndigheter skapa den kritiska massa som krävs för att påskynda övergången.

Genom en snabb övergång kan offentliga myndigheter dra fördel av ett strömlinjeformat förfarande för eurobetalningar, ökad konkurrens, ett bredare urval av leverantörer av betalningstjänster med priser som avspeglar ett bättre utnyttjande av stordriftsfördelar för hantering av betalningar. SEPA bör också integreras i de pågående e-förvaltningsprojekten. Detta förutsätter emellertid att branschen tillhandahåller konkurrenskraftiga SEPA-produkter av hög kvalitet.

Offentliga myndigheter bör utarbeta integrerade och samordnade nationella övergångsplaner och på så sätt bekräfta sin vilja att snabbt uppnå en kritisk massa i övergångsprocessen och driva den framåt. Deras politiska åtagande till förmån för SEPA bör avspeglas på europeisk nivå.

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Utarbeta nationella övergångsplaner för offentliga förvaltningar[6] | Medlemsstater | Oktober 2009 |

Nationella offentliga myndigheters övergång till SEPA-standarder, -produkter och –tjänster | Medlemsstater | Slutet av 2010 |

EU-institutioners övergång till SEPA-standarder, -produkter och -tjänster | Kommissionen/övriga EU-institutioner | Juni 2010[7] |

b) Effektiv övervakning av övergången

För att förebygga och åtgärda möjliga övergångsproblem krävs en regelbunden och tydlig bedömning av situationen. Ekofin-rådet uppmanade i sina slutsatser av den 22 januari 2008 kommissionen att i samråd med ECB lägga fram en årlig lägesrapport om hur övergången till SEPA fortskrider, inklusive i förekommande fall prissättningen av SEPA-instrument och främjande av konkurrens inom SEPA-området liksom övrig SEPA-relaterad utveckling i slutet av varje år tills en framgångsrik övergång uppnåtts för en kritisk massa av olika betalningsinstrument, och i alla händelser i slutet av 2008, 2009 och 2010.[8]

För att övervaka SEPA:s effekter på konsumenterna inleddes en jämförande SEPA-studie 2007 som möjliggör jämförelser med resultaten av framtida studier, när väl SEPA-produkter är allmänt tillgängliga. Om SEPA leder till en negativ prisutveckling som inte är kopplad till andra faktorer, som exempelvis skiftet från en höga, dolda priser till lägre, överblickbara priser som ett resultat av genomförandet av PSD, är kommissionen beredd att vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

Offentliga myndigheters övergång kommer också noga övervakas genom en av kommissionen sammanställd resultattavla[9] där de framsteg de nationella förvaltningarna gjort när det gäller övergången till SEPA bedöms på grundval av tydliga indikatorer.

Åtgärd | Aktörer | Tidsfrist |

Årlig lägesrapport till Ekofin-rådet om hur övergången fortskrider | Kommissionen i samarbete med ECB | Planerad till 2009 |

Eurosystem SEPA-lägesrapporter | Eurosystem | Vid regelbundna tidsintervall (senaste rapporten från november 2008) |

Offentliggörande av SEPA-indikatorer | ECB | Under hela övergångsfasen |

Offentliggörande av en resultattavla en gång i halvåret om offentliga myndigheters övergång | Kommissionen | Från och med 2009 under övergångsfasen |

Andra referensundersökningen (benchmarking) | Kommissionen | Halvårsskiftet 2011 |

c) Behov att komma överens om ett slutdatum för övergången

Ett fastställt slutdatum för övergången för kreditöverföringssystemet (SCT) och autogireringssystemet (SDD) för SEPA skapar, på motsvarande sätt som vid övergången till euro, säkerhet och förutsägbarhet och utgör ett starkt incitament för såväl branschen som användarna att påskynda övergången. Det är på detta stadium alltför tidigt att införa ett öppet datum för kortbetalningar eftersom många standarder först måste godkännas slutgiltigt.

Övergångstiden bör vara så kort som möjligt för att minimera de kostnader som är förenade med att parallellt driva nationella system och SEPA-system, men tillräckligt lång för att ge kunder och banker möjlighet att på ett smidigt sätt ändra sina rutiner. Detta kräver en sund analys av konsekvenserna av att fastställa ett slutdatum, liksom de negativa effekterna av att inte göra det. Olika valmöjligheter bör undersökas och konsekvenserna för länder utanför euroområdet måste också bedömas.

Ett brett samrådsförfarande har därför inletts[10]. Detta skulle kunna leda till ett politiskt godkännande av formerna och valet av tidpunkt för att fastställa ett slutdatum och kommer också att göra det möjligt för kommissionen att bedöma huruvida det behövs en bindande slutdatum för övergången för SCT och SDD. Europaparlamentet har redan uppmanat[11] kommissionen att fastställa ”ett klart, ändamålsenligt och bindande slutdatum, som inte får vara senare än den 31 december 2012, för övergången till SEPA-produkter…”.

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Samråd mellan intressenter utifrån ett samrådsdokument | Kommissionen | Den 3 augusti 2009 |

Politiskt godkännande | Ekofin-rådet | December 2009 |

Slutförandet av konsekvensbedömningsarbetet | Kommissionen | Februari 2010 |

Prioriterat område 2: Att öka medvetenheten om SEPA och främja SEPA-produkter

För att SEPA ska bli en framgång krävs det att alla berörda parter i övergången till SEPA är fullständigt informerade om dess förtjänster och fördelar. Det är därför viktigt att

a) Att öka medvetenheten om SEPA

Det krävs skyndsamt omfattande kommunikationsansträngningar som är skräddarsydda för målpubliken. Vid marknadsföringen av de nya SEPA-produkterna bör den största ansträngningen helt klart göras av leverantörer av betalningstjänster. De offentliga myndigheterna har inte desto mindre ett ansvar för att se till att lämpliga informationskampanjer lanseras. På nationell nivå bör medlemsstaterna stödja kommunikationsinsatser från branschens sida genom att utnyttja samordningskommittéer för SEPA och företrädare för användarna. På europeisk nivå krävs en samordnad strategi för kommunikationsinsatser i nära samarbete med Europeiska betalningsrådet.

För att underlätta utbyte av information och god praxis mellan nationella SEPA-sammanslutningar och hantera praktiska övergångsproblem kollektivt har kommissionen upprättat ett EU-forum för SEPA-samordningskommittéer[12].

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Stödja branschens ansträngningar att öka medvetenheten om EPA | Medlemsstater | Slutet av 2009 |

Komplettera branschinformation och nationell information om SEPA med initiativ på EU-nivå | Kommissionen, ECB, Europeiska betalningsrådet | Slutet av 2009 |

Regelbundna möten i EU-forumet för de nationella SEPA-samordningskommittéerna | Kommissionen | Från och med oktober 2008 under övergångsfasen |

b)Att främja SEPA-produkter

Användare känner i allmänhet inte till SEPA och behöver skräddarsydd information om fördelarna med SEPA-produkter. Leverantörer av betalningstjänster behöver avsevärt öka sina kommunikationsansträngningar vilket är ett första steg när det gäller att övertyga kunder att gå över till SEPA. Detta förutsätter att leverantörer av betalningssystem är beredda att ge kunder konkreta erbjudanden om SEPA-produkter, som innebär konkreta och påtagliga fördelar.

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Aktiv marknadsföring av SEPA-produkter som är anpassade till olika användargrupper. Konkreta SEPA-produkterbjudanden till kunder | Tillhandahållare av betalningstjänster | Med omedelbar verkan för SCT och från och med den 1 november 2009 för SDD |

Prioriterat område 3: Skapa en sund rättlig ram för SEPA och stärka efterlevnad av regelverket för SEPA

Avlägsnandet av rättsliga hinder var en nödvändig förutsättning för lanseringen av SEPA-projektet. Genom antagandet av direktivet om betalningstjänster[13] lades den rättsliga grunden för SEPA, särskilt för autogireringssystemet. Genom den nya förordningen om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen[14], som den 1 november 2009 ersätter förordning (EG) nr 2560/2001, säkerställs förenlighet med målen för SEPA och utsträcks räckvidden för bestämmelser om likvärdig behandling till att även omfatta autogiro.

Upprätthållandet av konkurrensreglerna är ett annat viktigt villkor för att SEPA ska kunna ge de förväntade konkurrensfrämjande effekterna. Eftersom SEPA har utformats och införts som ett resultat av överenskommelser och samarbete mellan potentiella konkurrenter genom Europeiska betalningsrådet är det nödvändigt att noga övervaka konkurrenssituationen. Ett sådant samarbete riskerar att begränsa konkurrensen och kan endast motiveras om det innebär mycket stora fördelar för användarna (inberäknat konsumenterna).

Efterlevnad av gällande bestämmelser kräver särskild uppmärksamhet, särskilt i en självreglerande miljö. Lämpliga mekanismer bör säkerställa att branschen och användare följer det relevanta regelverket och kriterierna på efterlevnad av det.

a) Att utforma en heltäckande rättslig ram för SEPA

Kommissionen arbetar i nära samråd med nationella myndigheter och andra intressenter för att se till att direktivet om betalningstjänster i sin helhet genomförs på ett konsekvent och trovärdigt sätt, vilket utgör den rättsliga grunden för SEPA. Några månader före den slutliga tidsfristen för direktivets genomförande konstateras att genomförandet går enligt tidsplanen i flertalet medlemsstater. En försening i genomförandet av direktivet om betalningstjänster kommer att skapa rättslig oförutsägbarhet för medborgarna och betalningsbranschen. Kommissionen kommer inte tveka att inleda överträdelseförfaranden enligt artikel 226 i EG-fördraget.

Övergången till systemet för SEPA-autogiro får inte innebära att miljoner nya betalningsorder måste skrivas under på nytt. Detta skulle bli en ytterst tungrodd och kostsam process, särskilt i medlemsstater med höga direkta autogirovolymer. I de fall branschen inte kan utveckla en lämplig lösning måste medlemsstaterna finna ett sätt att garantera gamla betalningsuppdrags fortsatta rättsliga giltighet, t. ex. under införlivandeperioden för direktivet om betalningstjänster i de nationella lagstiftningarna.

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Att säkerställa att direktivet om betalningstjänster i sin helhet genomförs på ett konsekvent och trovärdigt sätt | Medlemsstater | Den 1 november 2009 |

Att finna en lösning som garanterar att befintliga autogirouppdrag förblir juridiskt giltiga vid övergången till SEPA:s autogireringssystem. | Medlemsstater | En lösning måste ha införts senast till den 1 november 2009. |

b) Konkurrensfrågor

En nyckelfaktor för SEPA:s framgång är att lämpliga incitament utvecklas som främjar övergången med hjälp av affärsmodeller som är förenliga med EU:s konkurrenslagstiftning och nationell konkurrenslagstiftning. Detta är särskilt viktigt för systemet för SEPA:s autogirerings- och kortbetalningssystem.

När det gäller systemet för SEPA-autogiro ger den nya förordningen om gränsöverskridande betalningar rättslig förutsebarhet för en treårsperiod som avslutas den 31 oktober 2012. Kommissionen och ECB har i det gemensamma uttalandet av den 24 mars 2009[15] givit ledning beträffande vissa principer som ligger till grund för en framtida affärsmodell för SEPA-autogiro för perioden efter den 31 oktober 2012. Kommissionen och ECB är vidare beredda att under interimsperioden diskutera med alla berörda parter hur man kan utforma en lämplig och tillbörlig affärsmodell som är i överensstämmelse med konkurrensreglerna.

När det gäller kortbetalningssystem, skulle kommissionen och ECB mycket gärna se framväxten av kompletterande system med en europeisk dimension[16].

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Att ytterliga förtydliga vad som gäller för att långsiktiga affärsmodeller för SEPA:s autogireringssystem ska vara förenliga med EU:s konkurrenslagstiftning | Kommissionen | November 2009, förutsatt att relevanta marknadsaktörer har inkommit med nödvändiga bidrag |

Utformning och införande av långsiktiga affärsmodeller för SEPA:s autogireringssystem som är anpassade till konkurrensreglerna | Europeiska betalningsrådet | Den 1 november 2012 |

c) Frågor om efterlevnad av regelverket för SEPA

Principen om säkerställande av förenlighet i SEPA-systemet, såsom den ursprungligen utvecklades av Europeiska betalningsrådet, måste genomföras av alla relevanta berörda parter beträffande kreditöverföringssystemet för SEPA/Autogireringssystemet för SEPA och ramverk för kort- och clearing- och avvecklingssystem. Eurosystemet har offentliggjort en rad berättigade förväntningar[17] liksom en detaljerad kravspecifikation[18] för olika intressenter beträffande SEPA-projektet. När det gäller övergång för kortbetalningar bör ”SEPA Card Framework compliant” betyda att kortbetalningarna uppfyller de driftskompatibilitetsstandarder som håller på att utvecklas under översyn av Europeiska betalningsrådet.[19]

Effektiva system för övervakning[20], verkställighet och tvistlösning måste införas för att säkerställa full förenlighet. På så sätt skapas likvärdiga förutsättningar som öppnar möjligheter för nya aktörer på marknaden och ökad konkurrens. Dessa åtgärder bör prioriteras när man väl inrättat en korrekt ledningsstruktur för SEPA.

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Genomförande av eurosystemets SEPA-kravspecifikationer för |

1) kortsystem | Kortsystem | Juni 2009 |

2) infrastruktur | Infrastruktur | Slutet av 2010 |

och berättigade förväntningar för |

1) banker och betalningsinstitut | Leverantörer av betalningstjänster | Slutet av 2010 |

2) användare | Sammanslutningar, små och medelstora företag, offentliga myndigheter, leverantörer av betalningstjänster, handlare, kunder i slutkunder/användare | Slutet av 2010 |

Prioriterat område 4: Främja innovation

SEPA bör också bli pådrivande för moderniseringen av betalningstjänstmarknaderna för privatpersoner och småföretag, harmonieringen av användningen av Internet och mobil telefoni från betalningsinitiering till avstämning i en säker miljö.

a) Betalningar via mobiltelefon (m-betalningar) och e-betalningar

Det europeiska betalningsrådet håller på att utveckla en ram för en mobilkanal för initiering och mottagning av betalningar baserad på SEPA:s kreditöverföringssystem och SEPA:s system för kortbetalningar. Den definierar i nära samarbete med andra tjänsteleverantörer de grundläggande krav, regler och standarder som krävs för att verkställa betalningar mellan länder i det gemensamma eurobetalningsområdet med användning av mobiltelefon och säkerställer därigenom driftkompatibilitet med tjänster som levereras av olika aktörer på marknaden för betalningar via mobiltelefoni. Denna ram bör finnas på plats vid slutet av 2010.

Europeiska betalningsrådet håller också på att utveckla en ram för e-betalningar[21] i SEPA. Befintliga eller nya e-betalningssystem kopplade till ramen för e-betalningar i SEPA kommer att ge konsumenter möjlighet att göra en garanterad betalning till online-handlare som är etablerade i något av de 31 SEPA-länderna.

b) e-fakturering

Elektronisk fakturering ökar betydligt effektiviteten i de finansiella utbudskedjorna genom att integrera företagens avstämnings- och betalningsförfaranden. E-fakturering bidrar därför till en förenklad företagsvänlig miljö och de mycket betydande potentiella ekonomiska fördelarna med e-fakturering skulle kunna uppgå till 240 miljarder euro över en sexårsperiod[22]. Kommissionen tillsatte vid slutet av 2007 en expertgrupp för att till utgången av 2009 utarbeta en europeisk e-faktureringsram, som ska främja utbudet av e-faktureringstjänster på ett öppet och driftskompatibelt sätt inom hela Europa. Samtidigt har kommissionen lagt fram ett förslag om ändring av mervärdesskattedirektivet[23] som syftar till att jämställa elektroniska fakturor med pappersfakturor. På grund av den nära kopplingen mellan fakturering och betalningsförfaranden skulle en europeisk ram för e-fakturering och SEPA kunna ge ömsesidiga fördelar.

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Att ta fram ramar för m-betalningar[24] | Europeiska betalningsrådet (EPC), GSMA (sammanslutning av mobiloperatörer) | Augusti 2010 |

Att ta fram ramar för e-betalningar[25] | Kommittén för ekonomisk politik | Slutet av 2009 |

Att färdigställa en europeisk ram för e-fakturering | Expertgrupp om E-fakturering | Slutet av 2009 |

Prioriterat område 5: Säkerställa nödvändig standardisering, driftskompatibilitet och säkerhet

Standardisering och driftskompatibilitet utgör viktiga hörnstenar i SEPA-projektet och är av avgörande betydelse för att en nätverksamhet ska kunna få fullt utbyte av SEPA. SEPA-standarder bör vara öppna, generiska, genomföras med högsta nivå av säkerhet och inte hindra produktutveckling. På området för kortbetalningar bör dessa standarder medge full driftskompatibilitet, säkerhet och fritt tillträde samt underlätta utvecklingen av alleuropeiska kortsystem.

Standardisering bör ge möjlighet till en fullständig, genomgående helautomatisk bearbetning, både i kund-bank och bank-kund relationen på områdena för kreditöverföringssystemet för SEPA (SCT) och autogireringssystemet för SEPA (SDD) samt på kortområdet[26] och bör också garantera en hög nivå av säkerhet (inklusive säkerhetsutvärdering och certifiering). Även om ytterligare fakultativa tjänster (s. k. AOS) kan bli nödvändiga för att bibehålla nyttiga betalningsproduktinslag och underlätta innovation, måste all eventuell risk för en förnyad uppsplittring av marknaden undvikas.

Åtgärder | Aktörer | Tidsfrist |

Uppnå samstämmighet om användningen av standarder för strukturering av ostrukturerade upplysningar om penningöverföringar (SCT) | EACT (European Association of Corporate Treasureas) i samarbete med användarna | Juni 2009 |

Aktiv kommunikation och genomförande av tillämpningsriktlinjerna för C2B-området (kund till bank)[27] | Leverantörer av betalningstjänster, storföretag, små och medelstora företag, offentliga förvaltningar, konsumenter, säljare | Slutet av 2009 |

Aktiv kommunikation och genomförande av Core och tillämpningsriktlinjerna för C2B-området (kund till bank)* | Leverantörer av betalningstjänster, storföretag, små och medelstora företag, offentliga förvaltningar, konsumenter, säljare | November 2010 |

Fastställande av genomföranderiktlinjer på B2C-området (bank till kund) för SCT och SDD (Core och B2B) | Europeiska betalningsrådet | September 2009 |

Aktiv kommunikation och genomförande av tillämpningsriktlinjerna för B2C-området (bank till kund)* för SCT och SDD | Leverantörer av betalningstjänster, storföretag, små och medelstora företag, offentliga förvaltningar, konsumenter, säljare | Juni 2010 |

Anslutning till Core SDD-system[28] | Leverantörer av betalningstjänster | Den 1 november 2010 |

Färdigställande av SCF (SEPA-kortram) Volume system för kortaktivering om ger möjlighet att fastställa konkreta tekniska tillämpningsspecifikationer för kortstandarder | Europeiska betalningsrådet | Slutet av 2009 |

Genomförande av tekniska specifikationer för kortstandarder | Kortbranschen | Slutet av 2009. Ett beslut måste fattas om genomförandedatum. |

Utveckling av en bästa praxis för att garantera en hög grad av säkerhet för SEPA-transaktioner[29] | Europeiska betalningsrådet | Slutet av 2009 |

Utveckling av ett ramverk för bearbetning av korttransaktioner | Europeiska betalningsrådet | Slutet av 2009 |

Utveckling av ett ramverk för prioriterade SCT-system | Europeiska betalningsrådet | Slutet av 2009 |

Genomförande av ramverket för det prioriterade SCT-systemet[30] | Leverantörer av betalningstjänster | Slutet av 2012 |

Prioriterat område 6: Tydligare och bättre styrning av SEPA

a) Nuvarande SEPA-styrning

SEPA är en kombination av den finansiella tjänstesektorns självreglering och stödjande lagstiftningsåtgärder. Med tanke på de mycket betydande fördelarna med SEPA finns det ett tydligt offentligt intresse av effektiva styrformer. Det osäkra ekonomiska läget ställer också krav på en större politisk styrning för att säkerställa att tidsplanen för färdigställandet av SEPA hålls på ett sätt som ger möjlighet att utkräva ansvar och som ger användarna bättre service.

SEPA:s styrning är för närvarande organiserad på två nivåer:

På EU-nivå är styrningen av ECP uppbyggd kring två funktioner: Utveckling och vidareutveckling av betalningssystem samt förvaltning av systemen och kontroll av överensstämmelse med fastställda krav.

Kommissionen stöder SEPA-processen genom att noga övervaka genomförandet av SEPA och genom att diskutera utvecklingen med medlemsstater och berörda parter[31]. Dess medverkan höjer också SEPA:s politiska profil på europeisk nivå. Europeiska centralbanken (ECB) har en liknande roll genom att den fungerar som katalysator för att stödja genomförandet av SEPA. ECB har observatörsstatus i Europeiska betalningsrådets plenarmöte och arbetsgrupper och samordnar arbetet i eurosystemet. Den driver olika fora, som exempelvis mötet på hög nivå i SEPA, för att diskutera och främja SEPA.

På nationell nivå har man i alla medlemsstater i euroområdet (och nästan alla utanför det) inrättat samordningskommittéer för SEPA, i vilka de nationella centralbankerna är starkt engagerade, för att samordna och övervaka genomförandet av SEPA. Dessa kommittéers roll och sammansättning, uppgifter och arbetsmetoder varierar mycket, men alla har som gemensamt mål att underlätta och främja övergången till SEPA på nationell nivå. Eftersom nationella betalningsvanor och traditioner varierar kraftigt måste SEPA upprättas i ett nationellt sammanhang. Därför är de nationella SEPA-samordningskommittéernas roll särskilt viktig.

b) Utmaningar när det gäller styrningen av SEPA på EU-nivå

Europeiska kommissionen anser att det finns behov av en övergripande modell för styrning av SEPA på EU-nivå, som främjar integrationen av detaljistmarknaden för eurobetalningar i enlighet med användarnas behov.

Kommissionen kommer därför att i nära samarbete med alla aktörer i SEPA-projektet, särskilt ECB, sträva efter att senast till utgången av 2009 upprätta en effektiv styrningsstruktur på EU-nivå. Detta skulle kunna ha formen av ett SEPA-råd på EU-nivå som inrättas för en period av tre år. Kommissionen och ECB skulle senast före utgången av 2011 utvärdera hur effektivt och väl fungerande det varit.

De viktigaste målen för en sådan struktur skulle vara att

- definiera en klar strategisk plan för SEPA som är innovativ, framtidsinriktad och användarvänlig,

- övervaka och stödja övergången till SEPA, inklusive genomförandet av färdplanen för SEPA, samt ange korrigerande åtgärder, och

- säkerställa överblickbarhet och ansvarighet för den samlade ekonomin.

Den nya strukturen för styrning på EU-nivå kommer att förutsätta representation på hög nivå på både utbuds- och efterfrågesidan. Med tanke på projektets betydelse för samhället bör det styras gemensamt av kommissionen och ECB. En lämplig samordning med andra europeiska institutioner (EU:s ministerråd och EU-parlamentet) och nationella centralbanker liksom nationella SEPA-samordningskommittéer är av avgörande betydelse.

Den nya strukturen skulle inte behandla enskilda SEPA-ärenden som gäller kontroll av efterlevnad av det europeiska betalningsrådets bestämmelser och regelverk. Den skulle inte heller ta på sig arbetsuppgifter som kan hanteras bättre på nationell nivå eller som bör hanteras av marknadsaktörerna, såsom utformning av SEPA-betalningsprodukter, eller som kan lösas tillfredsställande inom ramen för det europeiska betalningsrådets förbättrade styrningsformer. Den nya styrningsstrukturen skulle inte påverka medlemmarnas respektive kompetensområden. Dess överläggningar och inriktning skulle inte på något sätt föregripa tillämpningen av konkurrensreglerna på EU-nivå och nationell nivå.

Med tanke på den avgörande roll som Europeiska betalningsrådet har i SEPA-projektet finns det skäl att särskilt uppmärksamma betalningsrådets befintliga styrningsformer. Europeiska betalningsrådet har gjort framsteg när det gäller att avväga olika berörda aktörers intressen, men det måste arbeta på ett mer öppet sätt för at undvika möjliga utestängningseffekter och väga in alla berörda aktörers intressen, även berörda aktörer utanför banksektorn, betalningsinstitut och användare. Det är nödvändigt att säkerställa ökad öppenhet och överblickbarhet, tillräcklig tid för samråd samt deltagande av alla berörda aktörer på ett tidigt stadium, i synnerhet användare, i planeringen och utformningen av framtida initiativ.

Åtgärd | Aktörer | Tidsfrist |

Upprätta en effektiv styrningsstruktur på EU-nivå för SEPA | Kommissionen/ECB | Slutet av 2009 |

Rapportering två gånger om året om hur genomförande av handlingsplanen för SEPA fortskrider | Styrningsstrukturen för SEPA | Från dagen då den nya styrningsstrukturen för SEPA införs officiellt |

Anta åtgärder för EPC:s befintliga styrningsmodell 1) Förstärkt deltagande av och samråd med berörda aktörer 2) Ökad öppenhet och insyn 3) Utvidgat medlemskap i betalningsinstitut | Europeiska betalningsrådet | Slutet av 2009 Slutet av 2009 November 2009 |

Utvärdering av styrningsstrukturen för SEPA | Kommissionen/ECB | Slutet av 2011 |

Slutsatser

Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att beakta och godkänna denna färdplan. Alla berörda aktörer uppmanas att göra sitt allra bästa för att säkerställa ett snabbt genomförande av de enskilda beskrivna åtgärderna.

Kommissionen kommer att noga övervaka genomförandet av färdplanen och offentliggöra lägesrapporter två gånger om året.

[1] http://www.ecb.int/paym/sepa/timeline/use/html/index.en.html

[2] http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/sv/ecofin/105993.pdf

[3] Meddelande inför europeiska rådets vårmöte Främja återhämtning i Europa , bilaga I. http://ec.europa.eu/comm_barroso/president/pdf/press_20090304_annx_sv.pdf.

[4] http://www.ecb.int/paym/sepa/html/vision.en.html

[5] http://ec.europa.eu/internal_market/payments/docs/sepa/sepa-capgemini_study-final_report_en.pdf

[6] http://www.ecb.eu/paym/sepa/timeline/use/html/index.en.html#migration

[7] ECB har redan fullt ut gått över till SEPA från och med januari 2008.

[8] http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/98276.pdf

[9] Ekofin-rådets slutsatser av den 10 februari 2009. http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/105993.pdf

[10] http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2009/sepa_en.htm

[11] http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+B6-2009-0111+0+DOC+XML+V0//EN.

[12] http://ec.europa.eu/internal_market/payments/sepa/ec_en.htm

[13] Direktiv 2007/64/EG om betalningstjänster på den inre marknaden, EGT L 319, 5.12.2007, s. 1.

[14] KOM(2008) 640 slutlig

[15] http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/468&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en;

[16] http://www.ecb.int/pub/pdf/other/singleeuropaymentsarea200811en.pdf

[17] Se http://www.ecb.int/pub/pdf/other/eurosystemsepaexpectations200903en.pdf.

[18] Se http://www.ecb.europa.eu/paym/sepa/components/infrastructures/html/tor.en.html för kravspecifikationer för SEPA – krav på infrastruktur och http://www.ecb.int/paym/sepa/pdf/ToR_SEPA_compliant_card_schemes.pdf?1915cf8db5ec194b2c9e9070ebeb2ff7 för kravspecifikationen för SEPA krav på kortsystem.

[19] http://ec.europa.eu/competition/speeches/text/sp2008_03_en.pdf

[20] I synnerhet inklusive en god möjlighet att spåra betalningar och berörda personer

[21] En e-betalning definieras som en betalning där under ett köp på nätet online-köparens checkräkningskonto debiteras direkt under loppet av en köptransaktion online och där online-handlaren direkt informeras om detta, oberoende av var köparen och handlaren är hemmahörande.

[22] http://ec.europa.eu/internal_market/payments/docs/sepa/sepa-capgemini_study-final_report_en.pdf

[23] KOM(2009) 21.

[24] Ramen är inte bindande för leverantörer av betalningstjänster.

[25] Ramen är inte bindande för leverantörer av betalningstjänster.

[26] Kort-till-terminal, terminal-till-köpare och köpare-till-utgivare samt certifiering och typgodkännande.

[27] Det europeiska betalningsrådets riktlinjer är inte bindande. För att undvika en uppdelning av marknaden bör alla banker emellertid vara i stånd att acceptera de rekommenderade standarderna. I annat fall kommer företag inte kunna dra nytta av SEPA (företagen måste därför aktivt delta i utarbetandet av dessa riktlinjer).

[28] Tidsfristen gäller enbart för medlemsstaterna i euroområdet Medlemsstater utanför euroområdet bör ansluta sig senast den 1 november 2014.

[29] http://ec.europa.eu/internal_market/payments/docs/sepa/sepa-capgemini_study-final_report_en.pdf

[30] Genomförande av det prioriterade kreditöverföringssystemet för SEPA bör vara frivilligt.

[31] För att fullgöra dessa uppgifter samråder kommissionen med två arbetsgrupper och tar del av deras expertis, nämligen betalningskommittén (som ersätter regeringarnas expertgrupp för betalningssystem) och marknadsexpertgruppen för betalningssystem.