52009DC0128

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 18.3.2009

KOM(2009) 128 endelig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

En förenklad gemensam jordbrukspolitik i allas intresse

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Kommissionens arbete för en enklare gemensam jordbrukspolitik 3

2. Framsteg sedan 2005 4

3. Handlingsplanen för förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken 7

4. Detaljerade exempel 10

5. Framtida insatser 12

6. Slutsatser 14

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

En förenklad gemensam jordbrukspolitik i allas intresse

KOMMISSIONENS ARBETE FÖR EN ENKLARE GEMENSAM JORDBRUKSPOLITIK

Den nuvarande kommissionen har alltsedan början av sin mandatperiod strävat efter att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken[1]. Jordbrukare och övriga ekonomiska aktörer inom sektorn behöver befrias från byråkrati och krav som inte är nödvändiga för att uppnå målen för politiken eller för att skydda skattebetalarnas pengar. En förenkling är också viktig för att göra Europas jordbruk mer konkurrenskraftigt, och därmed skydda och skapa arbetstillfällen samt bidra till en sund utveckling av landsbygden. En förenkling av politiken gynnar alltså alla parter.

År 2005 lade kommissionen fram ett meddelande om enklare och bättre lagstiftning i den gemensamma jordbrukspolitiken. I meddelandet presenterades ett ambitiöst program för förenkling av politiken, och programmet och dess genomförande är integrerat med kommissionens övergripande strategi för bättre lagstiftning[2], särskilt med det rullande förenklingsprogrammet och åtgärdsprogrammet för minskning av den administrativa bördan.

Under tiden har det genomförts ett stort antal förenklingsprojekt kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta är därför ett bra tillfälle för en sammanfattning av de resultat som har uppnåtts hittills. Tyngdpunkten i denna presentation kommer att ligga på insatser som gjorts sedan 2005, och vi kommer att redovisa vilka resultat som uppnåtts i fråga om minskad administrativ börda för jordbrukare och förvaltningar[3]. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt handlingsplanen för förenkling, den samlade marknadsordningen, undersökningen om den administrativa bördan och resultaten av den s.k. hälsokontrollen. Meddelandet kommer också att handla om möjligheterna till ytterligare förenklingar i framtiden.

FRAMSTEG SEDAN 2005

År 2005 åtog sig Europeiska kommissionen att inleda en rad åtgärder som skulle syfta till antingen tekniska förenklingar eller förenkling av politiken[4].

Teknisk förenkling

Minskning av antalet jordbruksbestämmelser

Det bedrivs ett löpande arbete med att rensa ut föråldrade kommissions- och rådsrättsakter, t.ex. inom mjölksektorn[5]. När nya rättsakter antas upphävs tidigare akter. Närmare 300 rättsakter som fortfarande var formellt giltiga trots att de inte längre fyllde någon funktion har utgått ur regelverket efter formella erkännanden av att de blivit föråldrade. Detta skedde 2006[6] samt i början av 2009[7]. Senare under året kommer det att läggas fram ett förslag om att upphäva ett antal rådsrättsakter.

Förordningen om en samlad marknadsordning

Den 22 oktober 2007 antog rådet förordning (EG) nr 1234/2007[8], som även kallas förordningen om en samlad marknadsordning. Genom förordningen sammanförs alla marknadsordningarna inom olika sektorer, och den ersätter 45 andra rådsrättsakter. Mer om denna förordning finns att läsa i avsnitt 4.1.

Statligt stöd

Under 2006 och 2007 ändrade och förenklade kommissionen sin politik i fråga om statligt stöd inom jordbrukssektorn. Utöver de reviderade riktlinjerna för statligt stöd[9] och gruppundantagsförordningen för jordbruket[10] antog kommissionen en ny förordning om stöd av mindre betydelse[11]. Genom den sistnämnda höjdes maxbeloppet för de stöd av mindre betydelse som medlemsstaterna får bevilja inom jordbrukssektorn. Om en åtgärd uppfyller villkoren i förordningen betraktas den inte som ett statligt stöd och behöver därför inte anmälas. Förändringarna har också inneburit att antalet berörda rättsakter minskat från sex till tre.

Kostnader för administration

Kommissionen inledde 2006 en undersökning med syftet att mäta den administrativa börda som 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken inneburit för jordbruksföretagen. Resultaten av undersökningen offentliggjordes i november 2007. En mer detaljerad redogörelse för undersökningen finns i avsnitt 4.2.

Utbyte av bästa praxis

Man har skapat flera olika forum för utbyte av synpunkter, idéer och erfarenheter kring förenklingsarbetet. Först och främst bör nämnas den expertgrupp för förenkling som sammansatts av företrädare för medlemsstaterna. Gruppen sammanträder omkring tre gånger per år, och ett antal medlemsstater har tagit vara på denna möjlighet att diskutera nationella förenklingsinitiativ.

Företrädare för jordbrukssektorn, industrin och andra berörda parter har deltagit i möten som hållits inom en rådgivande grupp för förenklingsarbete ( advisory group on simplification ).

En konferens i oktober 2006 om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken och ett seminarium i oktober 2007 utgjorde tillsammans ännu ett forum för diskussion och utbyte av erfarenheter mellan alla parter som deltar i genomförandet av politiken.

Policyrelaterade åtgärder

Reformen av den gemensamma marknadsordningen för socker

Sockerreformen, som formellt antogs i början av 2006, innebar en tydlig och konkret förenkling av systemet inom den aktuella sektorn. Reformen sammanförde flera olika former av kvoter till ett enda kvotsystem, integrerade stödet inom sockersektorn med systemet med samlat gårdsstöd och ersatte marknadsinterventionerna med stöd till privat lagring.

Systemet med samlat gårdsstöd

Sedan systemet med samlat gårdsstöd började tillämpas har det gjorts flera justeringar för att göra systemet enklare och bättre anpassat till jordbrukarnas behov. Till dessa justeringar hör att man numera inkluderar vissa inslag i landskapet (t.ex. häckar och murar) i den areal som berättigar till direktstöd. Efter rapporten om systemet med tvärvillkor infördes ytterligare ett antal ändringar[12].

Frukt- och grönsakssektorn och vinsektorn

Förenklingar har också införts genom reformerna av frukt- och grönsakssektorn och vinsektorn. Framför allt har det faktum att båda sektorerna nu ingår i systemet med samlat gårdsstöd lett till att det direkta inkomststödet fungerar mer homogent.

Det beräknas att frukt- och grönsakssektorns integration i systemet med samlat gårdsstöd kan komma att minska den administrativa bördan på jordbruksföretagen med motsvarande 2,2 miljoner euro.

Reformer bidrog genom programplanering även till ökad flexibilitet i genomförandet av politiken. Programplaneringen sköts av producentorganisationerna inom sektorn för frukt och grönsaker och av medlemsstaterna inom vinsektorn.

Konsekvensbedömning och utvärdering

Förfarandet med konsekvensbedömning har på senare år blivit ett oundgängligt inslag i förberedelserna för alla större reformer inom jordbrukssektorn. En av konsekvensbedömningens fördelar är att alla berörda parter involveras aktivt på ett tidigt stadium. Den ger också möjlighet att på förhand göra en uppskattning av administrationskostnader, identifiera och bedöma problem, föreslå lösningar samt jämföra verkan av olika tänkbara lösningar . På så sätt förbättras även insynen i lagstiftningsprocessen, samtidigt som konsekvensbedömningen tenderar att öka kvaliteten både på själva lagförslagen och på diskussionerna kring förslagen.

Sedan 2005 har man genomfört totalt åtta konsekvensbedömningar, som tillsammans täcker alla väsentliga reformer inom den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden. Som exempel kan nämnas reformerna inom frukt- och grönsakssektorn och vinsektorn samt ”hälsokontrollen” för reformen av jordbrukspolitiken[13].

Arbetssätt

Samråd med berörda parter, genomgång och handlingsplan

De förslag från myndigheter i medlemsstaterna och från berörda parter som kan betraktas som tekniska förenklingar har integrerats i den nya, kontinuerligt uppdaterade handlingsplanen för förenkling. Handlingsplanen är avsedd för planering och uppföljning av förenklingsarbetet inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och omfattar för närvarande cirka 50 projekt.

Sammanlagt har fler än 200 förslag till förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken kommit in.

Konferens

Den 3–4 oktober 2006 anordnade kommissionen en internationell konferens om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.

I konferensen deltog företrädare för olika intressegrupper, jordbruksföretag, aktörer inom sektorn, förädlingsindustri, den akademiska världen samt medlemsstaternas myndigheter. Deltagarna kom med värdefulla bidrag till debatten, och det framgick att det finns en stark politisk vilja till förenkling av jordbrukspolitiken – en process där det är viktigt att alla berörda parter engagerar sig aktivt.

Ett exempel på ett konkret projekt som konferensen utmynnade i gällde användningen av exportlicenser, vilket var en fråga som togs upp av kommissionen. Ytterligare information om detta återfinns i kapitel 3.

Internutbildning

Principen att det är effektivare att förebygga än att åtgärda problem som redan har uppstått gäller även i lagstiftningsarbete. Interna kurser i författningsskrivning har därför anordnats och kommer att fortsätta anordnas för personal som deltar i utformningen av lagförslag. Målet med dessa kurser är att skapa enkla och tydliga texter redan från början av lagstiftningsprocessen.

Datasystem

Informationsteknik är ett viktigt redskap för att minska den administrativa bördan, och avsevärda framsteg har gjorts i detta avseende. ISAMM ( Information System for Agricultural Market Management and Monitoring ), som är ett system för effektivare elektroniskt utbyte av uppgifter mellan kommissionens avdelningar och medlemsstaterna, befinner sig i en avslutande utvecklingsfas. Ett pilotprojekt pågår redan, och man räknar med att en första modul av systemet ska kunna tas i drift fullt ut i mitten av 2009.

HANDLINGSPLANEN FÖR FÖRENKLING AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN

Under 2006 års konferens presenterades en första version av en ny handlingsplan för förenkling, som ska kunna uppdateras kontinuerligt. I planen ingick från början 20 projekt för teknisk förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken. I januari 2009 hade handlingsplanen vuxit till att omfatta omkring 50 projekt[14], varav 43 har genomförts. Projekten i handlingsplanen valdes ut efter förslag från medlemsstater, berörda parter, jordbrukarorganisationer och förädlare av jordbruksprodukter. Vissa projekt byggde också på förslag från kommissionens avdelningar.

I följande avsnitt beskrivs några projekt som tjänar som bra exempel eftersom de visar vilka positiva effekter förenklingar kan ha för jordbrukare och övriga aktörer inom sektorn.

Exportlicenser för nötkött

Under 2007 införde kommissionen en sektorsspecifik förenkling inom nöt- och kalvköttssektorn. Tidigare brukade export av varor inom denna sektor kräva en exportlicens oavsett om transaktionen omfattades av exportbidrag eller inte. Det är fortfarande viktigt att följa utvecklingen när det gäller licensansökningar för export med bidrag. Däremot bedöms det inte längre var nödvändigt att övervaka export som sker utan bidrag, och kommissionen beslutade därför att avskaffa licenskravet för sådan export.

Denna förenkling har gynnat såväl exportörer som nationella myndigheter, eftersom den lett till minskat pappersarbete och minskad börda i fråga om förvaltning och kontroll.

Åtgärden beräknas minska kostnaden för export av nötkött med cirka 16 euro per ton. Den innebär också minskad byråkrati och ett gynnsammare affärsklimat.

Märkning av ägg

År 2007 antog kommissionen en rad nya detaljerade bestämmelser angående handelsnormer för ägg, och i synnerhet märkning av ägg. På så sätt skapades en modernare och tydligare rättslig ram för handeln utan att informationen eller konsumentskyddet för den skull blivit lidande.

Som exempel på förenklingar kan nämnas att det inte längre är obligatoriskt att klassificera sådana ägg som ska användas direkt av industrin. Enligt de nya reglerna får ägg samlas upp, klassificeras, märkas och förpackas inom 10 dagar från det att de lagts, i stället för att samlas upp var tredje arbetsdag. Denna ändring gör det lättare för industrin att organisera sitt arbete, vilket är särskilt nyttigt vid hög arbetsbelastning.

Denna nya flexibilitet minskar kostnaderna för producenterna och aktörer i senare led, liksom medlemsstaternas kostnader för kontroller.

Tiomånadersregeln

Enligt artikel 44.3 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 ska en jordbrukare kunna förfoga över ett skifte i minst tio månader för att vara berättigad till direktstöd för den areal som har uppgetts.

Denna bestämmelse har nu upphävts, och tiomånadersregeln har ersatts av ett exakt datum som får fastställas av medlemsstaten. Detta betyder att jordbrukare inte längre behöver hålla areal till sitt förfogande i tio månader för att bli berättigade till stöd, vilket i sin tur ger dem större flexibilitet när det gäller att sköta sitt jordbruk och anpassa sig till förändringar på marknaden.

Avskaffandet av tiomånadersregeln beräknas leda till en minskning av den administrativa bördan på jordbruksföretagen med motsvarande 19 miljoner euro.

Import- och exportlicenser

Kommissionen avskaffade flertalet licenskrav inom jordbrukssektorn i juni 2008. När det gäller import minskade antalet olika licenskrav från 500 till 65, och för export återstår bara 43 licenskrav[15]. Rambestämmelserna för de återstående licenskraven har dessutom förenklats och samlats i en enda förordning (utom i fråga om exportbidrag och tullkvoter). Förordningen reglerar alla aspekter på import- och exportlicenser, inklusive exakt vilka produkter som omfattas av licenskrav, hur länge licenserna ska vara giltiga och vilka säkerhetsbelopp som krävs.

Importörer och exportörer drar följande fördelar av de enklare reglerna:

- De sparar in kostnader för pappersarbete i samband med import eller export.

- De behöver inte längre bära kostnaderna för att ställa (och återkräva) säkerheter.

Även nationella myndigheter gör betydande besparingar eftersom kraven i fråga om förvaltning och kontroller minskar.

Sammantaget bedöms denna åtgärd minska bördan för beviljande av licenser till marknadsaktörer med cirka 7,4 miljoner euro.

Handelsnormer för frukt och grönsaker

Som en del av reformen inom sektorn för frukt och grönsaker lyckades kommissionen, trots ett visst motstånd från vissa av medlemsstaterna, få igenom en minskning av antalet särskilda handelsnormer från 36 till 10 (de återstående gäller äpplen, citrusfrukter, kiwi, sallat, persikor och nektariner, päron, jordgubbar, paprikor, bordsdruvor och tomater) samt en rationalisering av därtill knutna kontroller. Samtidigt infördes generella handelsnormer som ska gälla för de flesta frukter och grönsaker.

De 26 särskilda normer som har avskaffats motsvarade 25 % av den totala handeln med färska frukter och grönsaker. Som ett resultat av förenklingen belastas marknadsaktörerna inte längre med några kostnader för efterlevnaden av bestämmelserna, förutom för att se till att produkterna är av sund och god marknadsmässig kvalitet, och de nationella myndigheterna behöver inte längre utföra kontroller med avseende på dessa 26 särskilda normer.

Tvärvillkor

Även om slutsatsen av undersökningen om den administrativa bördan på jordbruksföretag var att de administrativa kostnaderna för att uppfylla tvärvillkor var relativt låga, dvs. mellan 0,3 % och 4,3 % av den totala administrativa bördan, så störs jordbrukarna ändå av dessa krav.

För att minska det obehag som jordbrukarna gett uttryck för och göra systemet smidigare har kommissionen beslutat att tillåta att besöken på platsen anmäls i förväg. Dessutom reduceras utbetalningarna till jordbrukarna inte längre i de fall där deras överträdelser är av mindre betydelse eller där minskningen i fråga skulle ligga under gränsvärdet 100 euro.

Dessa förbättringar gör det lättare för jordbrukarna att planera sin verksamhet. De reducerar också pappersarbetet vid små överträdelser och eliminerar risken att straffas för obetydliga regelbrott. Åtgärderna underlättar också arbetet för de nationella förvaltningarna.

Förhandsanmälan av besök på platsen kan leda till en minskning av den administrativa bördan för jordbruksföretag med upp till 5,7 miljoner euro.

DETALJERADE EXEMPEL

Följande avsnitt innehåller mer detaljerade beskrivningar av tre särskilt betydelsefulla förenklingar som införts inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Projekten gäller förenkling av lagstiftning, minskning av den administrativa bördan respektive förenkling av politiken, och har alla återverkningar i flera sektorer. Det gäller den enda gemensamma organisationen av marknaden, undersökningen om den administrativa bördan samt den s.k. hälsokontrollen.

Förordningen om en samlad marknadsordning

Ett viktigt steg i arbetet med förenkling av lagstiftningen inom jordbruksområdet var antagandet av rådets förordning från 20078 om upprättandet av en samlad marknadsordning inom jordbruket (ofta kallad förordningen om en samlad marknadsordning ).

Sammanföringen av de gemensamma jordbruksmarknaderna är en ändring av teknisk karaktär. Syftet är inte att förändra politiken, utan att harmonisera bestämmelserna, minska deras omfång, göra det lättare att hitta de bestämmelser man söker samt underlätta tillämpningen.

Genom den nya förordningen sammanförs och ersätts alla de tidigare 21 marknadsordningarna. Sammanlagt har 920 artiklar lagtext kunnat reduceras till 230, och inte mindre än 78 av rådet antagna rättsakter har kunnat upphävas[16].

Totalt sett har införandet av den samlade marknadsordningen inneburit att antalet rättsakter som reglerar den gemensamma jordbrukspolitiken reducerats till fyra, dvs. förordningen om direktstöd, förordningen om en samlad marknadsordning, förordningen om landsbygdens utveckling samt förordningen om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Slutligen innebär den samlade marknadsordningen att det blir lättare att införa ytterligare förändringar i framtiden och minska den administrativa bördan i samband med kommissionens genomförandebestämmelser.

Undersökning om den administrativa bördan

Inom ramen för åtgärdsprogrammet för minskning av den administrativa bördan offentliggjordes i slutet av 2007 en ”undersökning för att fastställa den administrativa bördan på lantbruken till följd av den gemensamma jordbrukspolitiken”[17]. Undersökningen genomfördes i Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland och Italien, och omfattade bland annat en bedömning av de administrativa kostnaderna i samband med systemet med samlat gårdsstöd under 2006, samt en genomgång av framtidsutsikterna inom området.

I undersökningen identifieras flera faktorer som påverkar den administrativa bördan på jordbruksföretagen.

Den första gäller medlemsstaternas genomförande av förordningen om direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta gäller t.ex. vilken modell med samlat gårdsstöd som varje medlemsstat valt (”historisk”, ”regional” eller ”hybrid”) eller huruvida de frikopplat stödet helt eller valt att behålla vissa inslag av kopplade stöd. Till övriga faktorer hör utformningen av ansökningsförfarandet och systemet för överföring av stödrättigheter.

Enligt förslag som lagts fram inom ramen för åtgärdsprogrammet för minskning av den administrativa bördan skulle medlemsstaterna genom att använda lämpliga IT-lösningar kunna minska den administrativa bördan på jordbruksföretagen med ytterligare drygt 400 miljoner euro.

Den administrativa bördan kan också påverkas av företagskulturen i medlemsstaten, t.ex. i vilken omfattning man anlitar externa konsulter, eller av strukturella skillnader som jordbruksföretagens storlek och differentiering i produktionen.

Resultaten av undersökningen tyder på att den administrativa bördan på jordbruksföretagen kommer att minska betydligt. Detta beror bland annat på effekterna av ”inlärningskurvan” samt på att systemet med samlat gårdsstöd inte längre ger upphov till initiala administrationskostnader[18]. En annan viktig orsak är de beslut som fattats som ett led i hälsokontrollen.

Hälsokontrollen

Förenkling har varit ett av de centrala målen för kommissionens förslag inom ramen för hälsokontrollen av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken[19]. Genom hälsokontrollen förenklas systemet för samlat gårdsstöd, och effekterna av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken förstärks.

Hälsokontrollen har bidragit till förenklingsarbetet framför allt genom att man ytterligare frikopplar stöd samt avskaffar stödsystemen för bl.a. energigrödor och durumvete samt stöden för avsättning av grädde, smör och koncentrerat smör. Som undersökningen om den administrativa bördan[20] visar ger stödordningar med kopplat stöd upphov till en ökad administrativ börda för jordbrukarna. Ökad frikoppling av stöden leder därför automatiskt till att bördan minskar.

Hälsokontrollen har också inneburit en förenkling av bestämmelserna om schablonbelopp för modulering samt av bestämmelserna om den nationella reserven och de betalningsrätter som är kopplade till denna.

Vidare har reglerna om arealuttag avskaffats, medan villkoren för överföring av stödrättigheter har förenklats.

Hälsokontrollen förväntas leda till en minskning av den administrativa bördan för jordbruksföretagen med motsvarande 135 miljoner euro som ett resultat av att de särskilda ordningarna för energigrödor, durumvete, nötter och stärkelsepotatis samt arealstödet för jordbruksgrödor avskaffas. Dessutom förväntas avskaffandet av arealuttaget minska jordbruksföretagens administrativa börda med motsvarande 146 miljoner euro.

FRAMTIDA INSATSER

De senaste årens framsteg innebär inte att förenklingsarbetet inom jordbrukssektorn nu kan stanna av. Att förenkla regler och reducera onödig administrativ börda är löpande målsättningar som måste ägnas kontinuerlig uppmärksamhet. För att utnyttja medvinden och skapa förutsättningar för fortsatta förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken har följande projekt och insatser planerats för de kommande åren.

Gemensamt datum för när ändrade rättsakter ska börjar tillämpas

Ändringar i rättsakter inom den gemensamma jordbrukspolitiken börjar ofta tillämpas på en viss dag, t.ex. regleringsårets första dag. För att underlätta en god överblick över politiken och förändringar i den kommer man att fortsätta undersöka möjligheterna att införa gemensamma datum för när ändrade rättsakter inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska börja tillämpas[21].

Tvärvillkor

För närvarande är bestämmelserna om s.k. tvärvillkor spridda över ett antal olika rättsakter. Idén om att i stället harmonisera de gällande bestämmelserna och lägga fram ett förslag till en enda rättsakt om tvärvillkor kommer att undersökas ytterligare.

Kommunikation

Kommissionen kommer att sträva efter att förenkla och harmonisera regelverket för överföring och bevarande av data och handlingar vid delad förvaltning av åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken. De nya rambestämmelserna skulle på sikt kunna gälla allt utbyte av information inom den gemensamma jordbrukspolitiken med undantag för finansiella uppgifter samt, med hjälp av IT-redskap, alla system som inrättats för dessa ändamål. De system som används kan skötas av Europeiska kommissionen eller av behöriga myndigheter i medlemsstaterna. De nya bestämmelserna kan också komma att göra den insamlade informationen tillgänglig för alla berörda myndigheter och för allmänheten.

Praktisk erfarenhet

Från och med 2010 kommer ett utbildningsprogram att anordnas för tjänstemän vid generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling. Programmet kommer bland annat att omfatta en vistelse på plats vid ett jordbruksföretag. Tanken med programmet är att ytterligare öka insikten om de utmaningar som jordbrukssektorn står inför. I en förlängning kan detta leda till en politik som är ännu bättre anpassad till de europeiska jordbrukarnas praktiska situation. De närmare detaljerna kring programmet håller fortfarande på att utarbetas.

Kvalitetspolitik

En grönbok om jordbruksprodukters kvalitet lades fram den 15 oktober 2008. Genom grönboken tar kommissionen initiativ till ett brett offentligt samråd om kvalitetspolitik, där frågan om förenkling och minskning av administrativ börda också tas upp, särskilt vad gäller handelsnormer, certifieringsordningar och geografiska beteckningar.

Som en uppföljning av det offentliga samrådet kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande i maj 2009. Några av de alternativ som presenteras i det kommande meddelandet kan också ha betydande effekter i form av förenkling och minskad administrativ börda.

Fortsatt arbete inom handlingsplanen

Handlingsplanen kommer att anpassas successivt genom att nya projekt integreras i planen och genomförs. Ett av dessa nya projekt gäller sektorn för humle.

Enligt nuvarande bestämmelser måste humleproducenter registrera ett produktionskontrakt. Denna procedur ger tillgång till viktig marknadsinformation och garanterar en viss nivå av öppenhet på marknaden. Samtidigt innebär den dock en administrativ börda för odlare och förvaltningar. För att minska denna börda kommer man nu att undersöka och utvärdera alternativa sätt att få fram marknadsdata från humlesektorn. Framtida förslag för ändamålet kommer att bygga på resultaten av denna utvärdering.

Regelbunden översyn

Kommissionen kommer att undersöka möjligheten till en mer regelbunden översyn i syfte att revidera rättsakter som nått en viss ”ålder”. Man skulle bland annat analysera om bestämmelserna fortfarande behövs, och i så fall i vilken form. På så sätt skulle den nya rättsakten vara anpassad till aktuella villkor och de senaste principerna för utformning av rättsakter.

Enklare språk i lagtexter

Den språkliga stilen i lagtexter kan ibland göra innehållet svårtillgängligt för vanliga användare. Kommissionen kommer därför att fortsätta arbeta för mer lättlästa lagtexter genom att överväga hur språket kan förenklas och genom att utveckla möjligheterna till riktad utbildning för dem som utformar lagtexter.

Fortsatt utbyte av god praxis

Kommissionen kommer att fortsätta anordna möten med medlemsstaterna och övriga berörda parter för att diskutera och vidareutveckla arbetet med förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken. I detta sammanhang kan det bland annat undersökas hur man kan göra det mindre komplicerat att uppfylla tvärvillkor.

SLUTSATSER

Resultaten av förenklingsprocessen visar att kommissionens ansträngningar för att skapa en enklare gemensam jordbrukspolitik har varit mycket framgångsrika. Kommissionen kommer att sträva efter ytterligare förenklingar genom att fortsätta denna process. De första mätresultaten[22] tyder på att det finns goda möjligheter att uppnå målet att minska den administrativa bördan med 25 % till 2012. Detta är ett ypperligt resultat om man tar hänsyn till att den gemensamma jordbrukspolitiken är en del av en dynamisk politisk utveckling med en mångfald av ofta motstridiga ekonomiska och politiska intressen, och att politiken måste bedrivas mot en bakgrund av stora olikheter i fråga om jordbrukskultur och jordbruksstrukturer. Eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken innebär en fördelning av betydande finansiella medel är den dessutom föremål för strikta förvaltnings- och kontrollbestämmelser till skydd för EU:s budget, dvs. skattebetalarnas pengar.

En förenkling av jordbrukspolitiken bidrar till att skapa gynnsammare affärsvillkor genom att minska bördan för jordbruksföretag och andra ekonomiska aktörer i fråga om administrationskostnader och kostnader för att följa regelverket. Den europeiska jordbruksnäringen blir därmed mer konkurrenskraftig genom att jordbrukarna frigör resurser som kan användas för att bättre möta kundernas efterfrågan och framtida utmaningar. På så sätt gynnas inte bara jordbruksnäringen utan även den övriga allmänheten i EU.

För jordbrukare och andra ekonomiska aktörer inom jordbrukssektorn är det emellertid inte bara den gemensamma jordbrukspolitiken som komplicerar företagsklimatet, utan alla rättsliga bestämmelser tillsammans. Kommissionen ser därför förenkling och minskning av administrativ börda som övergripande mål som måste angripas inom alla politikområden som berör jordbrukssektorn och på alla nivåer i medlemsstater och regioner. Detta är därför en dimension som alla aktörer i processen bör ägna särskild uppmärksamhet.

[1] KOM(2005) 509, 19.10.2005.

[2] Den tredje strategiska översynen av programmet ”Bättre lagstiftning” i Europeiska unionen, KOM(2009) 15, 28.1.2009.

[3] Sifferuppgifterna i det här meddelandet är som regel hämtade från de preliminära resultaten av de mätningar som gjorts samt från rekommendationerna inom ramen för åtgärdsprogrammet för minskning av den administrativa bördan. Enligt den standardkostnadsmodell som används i den processen fastställs den administrativa bördan såsom kostnaden för att uppfylla de informationskrav som följer direkt av EU-bestämmelser, av införlivandet av EU-bestämmelser i nationell lagstiftning eller av nationella genomförandebestämmelser för dessa.

[4] Teknisk förenkling (dvs. inom en oförändrad politisk ram) innebär en revidering av regelverk, administrativa förfaranden och förvaltningsmekanismer för att förenkla dem, öka kostnadseffektiviteten och uppnå målen på ett effektivare sätt utan att den underliggande politiken förändras.Genom en förenkling av politiken görs förhållandena mindre komplicerade genom att jordbruksstödet och styrmedlen för landsbygdsutveckling förbättras. Det kan sägas vara en ”politikutveckling som ger upphov till förenklingar”.

[5] Kommissionens förordning (EG) nr 1081/2008 (EUT L 296, 5.11.2008, s. 4)

[6] EUT C 148, 24.6.2006.

[7] EUT C 30, 6.2.2009.

[8] Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

[9] EUT C 319, 27.12.2006, s. 1.

[10] Förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (EUT L 358, 16.12.2006, s. 3).

[11] Kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter (EUT L 337, 21.12.2007, s. 35).

[12] KOM(2007) 147, 29.3.2007.

[13] För ytterligare information om konsekvensbedömningar, se http://ec.europa.eu/governance/impact/index_en.htm.

[14] För ytterligare information, se http://ec.europa.eu/agriculture/index_sv.htm

[15] Kommissionens förordning (EG) nr 514/2008 av den 9 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 376/2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (EUT L 150, 10.6.2008, s. 7).

[16] Beräknat inklusive de bestämmelser om frukt och grönsaker som infördes genom rådets förordning (EG) nr 361/2008 (EUT L 121, 7.5.2008, s. 1).

[17] http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/burden/index_en.htm.

[18] Effekterna av inlärningskurvan och det faktum att de inledande administrationskostnaderna inte längre är aktuella beräknas minska den administrativa bördan på företagen med över 900 miljoner euro.

[19] KOM(2008) 306, 20.5.2008.

[20] Se punkt 4.2.

[21] Se även KOM(2009) 15.

[22] Enligt tillgängliga beräkningar kommer den administrativa bördan inom området för direktstöd att reduceras med minst 1 400 miljoner euro.