Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008XC0618(02)

    Meddelande från kommissionen om resultatet av riskbedömningen och strategierna för att begränsa riskerna beträffande ämnena natriumkromat, natriumdikromat och 2,2',6,6'-tetrabromo-4,4'-isopropylidendifenol (tetrabrombisfenol A) Text av betydelse för EES

    EUT C 152, 18.6.2008, p. 11–20 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    18.6.2008   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 152/11


    Meddelande från kommissionen om resultatet av riskbedömningen och strategierna för att begränsa riskerna beträffande ämnena natriumkromat, natriumdikromat och 2,2',6,6'-tetrabromo-4,4'-isopropylidendifenol (tetrabrombisfenol A)

    (Text av betydelse för EES)

    (2008/C 152/02)

    Rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen (1) omfattar uppgiftslämnande, fastställande av prioriteter, riskbedömning och, där så är nödvändigt, utveckling av strategier för att begränsa riskerna med existerande ämnen.

    Inom ramen för förordning (EEG) nr 793/93 har följande ämnen identifierats som prioriterade för riskbedömning i enlighet med kommissionens förordningar (EG) nr 143/97 (2) och (EG) nr 2364/2000 (3) för den tredje respektive fjärde förteckningen över prioriterade ämnen enligt förordning (EEG) nr 793/93:

    natriumkromat,

    natriumdikromat,

    2,2',6,6'-tetrabromo-4,4'-isopropylidendifenol (tetrabrombisfenol A).

    De rapporterande medlemsstater som utsetts i enlighet med dessa förordningar har genomfört de delar av riskbedömningen som avser effekter av ämnena i fråga på människa och miljö i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 av den 28 juni 1994 om principer för bedömningen av risker för människor och miljö av existerande ämnen (4) samt föreslagit en strategi för riskbegränsning i enlighet med förordning (EEG) nr 793/93.

    Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö (SCTEE) och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) har rådfrågats och avgett yttranden beträffande de rapporterande medlemsstaternas riskbedömningar. Dessa yttranden återfinns på de vetenskapliga kommittéernas webbplats.

    I artikel 11.2 i förordning (EEG) nr 793/93 anges att resultaten av riskbedömningen och den rekommenderade strategin för att begränsa riskerna ska fastställas på gemenskapsnivå och offentliggöras av kommissionen. I detta meddelande och i motsvarande rekommendation från kommissionen 2008/454/EG (5) redovisas resultatet av riskbedömningarna (6) och strategierna för att begränsa riskerna med de ovannämnda ämnena.

    De resultat av riskbedömningen och de strategier för att begränsa riskerna som anges i detta meddelande är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 15.1 i förordning (EEG) nr 793/93.


    (1)  EGT L 84, 5.4.1993, s. 1.

    (2)  EGT L 25, 28.1.1997, s. 13.

    (3)  EGT L 237, 25.10.2000, s. 5.

    (4)  EGT L 161, 29.6.1994, s. 3.

    (5)  EUT L 158, 18.6.2008.

    (6)  Hela riskbedömningsrapporten och en sammanfattning av denna finns på Europeiska kemikaliebyråns webbplats:

    http://ecb.jrc.it/existing-substances/


    BILAGA

    DEL 1

    CAS-nr: 7775-11-3

     

    EINECS-nr: 231-889-5

    Molekylformel:

    Na2CrO4

    EINECS-namn:

    Natriumkromat

    IUPAC-namn:

    Natriumkromat

    Rapporterande medlemsstat:

    Förenade kungariket

    Klassificering (1):

    Carc. Kat. 2; R45

    Muta. Kat. 2; R46

    Repr. Kat. 2; R60-61

    T+; R26

    T; R25-48/23

    C; R34

    Xn; R21

    R42/43

    N; R50-53

    Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av de fem besläktade krom(VI)föreningarna under deras livscykel, i det fall de produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen (2).

    Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att de fem krom(VI)föreningarna i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används som utgångsmaterial för andra krom(VI)- och krom(III)föreningar, i träskyddsmedel, i metallbehandlingsmedel, vid framställning av vax och vitamin K samt i färgpigment och katalysatorer.

    Ämnena används också som oxidanter vid färgning av bomull, inom fotografi, som korrosionsinhibitor i kylvatten och vid framställning av aktivt kol.

    RISKBEDÖMNING

    A.   Människors hälsa

    Slutsats av riskbedömningen för

    ARBETSTAGARE

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats gäller alla exponeringsscenarier och grundas på följande:

    Möjlig sensorisk irritation i andningsvägarna.

    Möjlig ögon- och hudirritation.

    Möjlig akut toxicitet till följd av exponering för kortvariga koncentrationstoppar vid inandning.

    Möjlig hudsensibilisering.

    Möjlig yrkesastma.

    Möjlig reproduktionstoxicitet (effekter på fertilitet och utveckling) till följd av upprepad exponering genom inandning.

    Möjliga mutagena och cancerframkallande effekter.

    Ämnet har inte testats tillräckligt med avseende på effekter på andningsvägar och njurar till följd av upprepad exponering genom inandning av krom(VI)föreningar, särskilt för att bestämma NOAEL-värden och dos-responssamband. Dock krävs kontrollåtgärder som inte påverkas av ytterligare uppgifter, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

    Slutsats av riskbedömningen för

    KONSUMENTER

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga mutagena och cancerframkallande effekter till följd av hudexponering vid hantering av torrt trä som behandlats med CCA (koppar, krom, arsenik), både för vuxna och för barn som exponerats via lekredskap av trä, eftersom inget tröskelvärde under vilket det inte finns någon risk för människors hälsa kan fastställas för dessa resultatmått. Riskbedömningen visar dock att riskerna redan nu är låga. Detta bör beaktas när man bedömer om nuvarande kontroller är tillräckliga och om ytterligare åtgärder för att minska riskerna är lämpliga och praktiskt genomförbara.

    Ingen formell riskkarakterisering har gjorts för konsumentexponering för fuktigt CCA-behandlat trä. I Förenade kungariket är leverans av trä som inte är helt torrt efter CCA-behandling förbjuden som ett villkor för godkännande enligt bekämpningsmedelslagstiftningen (Control of Pesticides Regulations, 1986). Liknande begränsningar kan finnas i övriga medlemsstater. Om någon medlemsstat saknar specifik reglering innebär detta möjliga effekter för alla relevanta resultatmått för människors hälsa.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga mutagena och cancerframkallande effekter eftersom inget tröskelvärde under vilket det inte finns någon risk för människors hälsa kan fastställas för dessa resultatmått. Riskbedömningen visar dock att riskerna redan nu är låga. Detta bör beaktas när man bedömer om nuvarande kontroller är tillräckliga och om ytterligare åtgärder för att minska riskerna är lämpliga och praktiskt genomförbara.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    B.   Miljö

    Slutsats av riskbedömningen för

    ATMOSFÄREN

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    Slutsats av riskbedömningen för miljön när det gäller

    AKVATISKA OCH TERRESTRA EKOSYSTEM

    1.

    Det behövs ytterligare information eller tester. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga effekter på sediment till följd av exponering i samband med framställning, tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, användning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    Följande information eller tester behövs:

    Toxicitetstest på sedimentlevande organismer.

    Genomförandet av strategin för att begränsa miljöriskerna och motsvarande rekommendation från kommissionen 2008/454/EG (3) förväntas dock eliminera behovet av ytterligare information.

    Möjliga ej miljöspecifika effekter till följd av indirekt exponering av predatorer via den musselbaserade näringskedjan i samband med tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    Följande information eller tester behövs:

    Ytterligare studier av hur krom tas upp av andra organismer än fisk, karakterisering av kromets natur i organismer och bedömning av giftigheten hos andra former av krom för organismer som äter bytesdjur som innehåller krom.

    Genomförandet av strategin för att begränsa miljöriskerna och motsvarande rekommendation från kommissionen 2008/454/EG förväntas dock eliminera behovet av ytterligare information.

    2.

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga effekter på den akvatiska och terrestra miljön till följd av exponering i samband med framställning (endast akvatisk miljö, en anläggning), tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, användning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga effekter på avloppsreningsverks funktion till följd av tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

    För ARBETSTAGARE

    Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG (4) (direktivet om carcinogener och mutagena ämnen) ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

    Med stöd av detta regelverk rekommenderas

    att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden för krom(VI)föreningar i enlighet med direktiv 98/24/EG (5) eller direktiv 2004/37/EG beroende på vad som är lämpligt,

    att det på gemenskapsnivå fastställs ett biologiskt gränsvärde för krom(VI) i enlighet med direktiv 98/24/EG.

    För KONSUMENTER och MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

    Gällande lagstiftning om konsumentskydd och skydd av människor som exponeras via miljön, särskilt rådets direktiv 98/8/EG (direktivet om biocidprodukter) och rådets direktiv 76/769/EEG beträffande CMR-ämnen, bedöms vara tillräcklig för att hantera identifierade risker för konsumenter.

    För MILJÖN

    Det rekommenderas att överväga att inkludera krom(VI)föreningar i översynen av förteckningen över prioriterade ämnen enligt ramdirektivet för vatten (bilaga X till direktiv 2000/60/EG).

    När det gäller reduktion av krom(VI)föreningar till krom(III)salter för garvning i anläggningar som sysslar med garvning av hudar och skinn, rekommenderas att det i nästa omarbetning av BREF-dokumentet för garvning av hudar och skinn införs lämpliga hänvisningar som anger att reduktion inom anläggningen av krom(VI)föreningar för produktion av krom(III)salter för garvning inte bör betraktas som bästa tillgängliga teknik.

    Kommissionen rekommenderas att överväga om gränser för halter av krom(VI) i avloppsslam och i jord samt en gräns för den årliga belastningen bör införas i direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.

    Gemenskapens nu gällande biocidlagstiftning (direktiv 98/8/EG) bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa de risker som är förknippade med användning av träskyddsmedel som innehåller krom(VI)föreningar och de risker som är förknippade med användning av trä som inom en medlemsstat behandlas med träskyddsmedel som innehåller krom(VI)föreningar.

    DEL 2

    CAS-nr: 10588-01-9

     

    EINECS-nr: 234-190-3

    Molekylformel:

    Na2Cr2O7

    EINECS-namn:

    Natriumdikromat

    IUPAC-namn:

    Natriumdikromat

    Rapporterande medlemsstat:

    Förenade kungariket

    Klassificering (6):

    O; R8

    Carc. Kat. 2; R45

    Muta. Kat. 2; R46

    Repr. Kat. 2; R60-61

    T+; R26

    T; R25-48/23

    C; R34

    Xn; R21

    R42/43

    N; R50-53

    Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av de fem besläktade krom(VI)föreningarna under deras livscykel, i det fall de produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen (2).

    Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att de fem krom(VI)föreningarna i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används som utgångsmaterial för andra krom(VI)- och krom(III)föreningar, i träskyddsmedel, i metallbehandling, vid framställning av vax och vitamin K samt i färgpigment och katalysatorer.

    Ämnena används också som oxidanter vid färgning av bomull, inom fotografi, som korrosionsinhibitor i kylvatten och vid framställning av aktivt kol.

    RISKBEDÖMNING

    A.   Människors hälsa

    Slutsats av riskbedömningen för

    ARBETSTAGARE

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats gäller alla exponeringsscenarier och grundas på följande:

    Möjlig sensorisk irritation i andningsvägarna.

    Möjlig ögon- och hudirritation.

    Möjlig akut toxicitet till följd av exponering för kortvariga koncentrationstoppar vid inandning.

    Möjlig hudsensibilisering.

    Möjlig yrkesastma.

    Möjlig reproduktionstoxicitet (effekter på fertilitet och utveckling) till följd av upprepad exponering genom inandning.

    Möjliga mutagena och cancerframkallande effekter.

    Ämnet har inte testats tillräckligt med avseende på effekter på andningsvägar och njurar till följd av upprepad exponering genom inandning av krom(VI)föreningar, särskilt för att bestämma NOAEL-värden och dos-responssamband. Dock krävs kontrollåtgärder som inte påverkas av ytterligare uppgifter, eftersom ämnet har klassificerats som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

    Slutsats av riskbedömningen för

    KONSUMENTER

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga mutagena och cancerframkallande effekter till följd av hudexponering vid hantering av torrt trä som behandlats med CCA (koppar, krom, arsenik), både för vuxna och för barn som exponerats via lekredskap av trä, eftersom inget tröskelvärde under vilket det inte finns någon risk för människors hälsa kan fastställas för dessa resultatmått. Riskbedömningen visar dock att riskerna redan nu är låga. Detta bör beaktas när man bedömer om nuvarande kontroller är tillräckliga och om ytterligare åtgärder för att minska riskerna är lämpliga och praktiskt genomförbara.

    Ingen formell riskkarakterisering har gjorts för konsumenters exponering för fuktigt CCA-behandlat trä. I Förenade kungariket är leverans av trä som inte är helt torrt efter CCA-behandling förbjuden som ett villkor för godkännande enligt bekämpningsmedelslagstiftningen (Control of Pesticides Regulations, 1986). Liknande begränsningar kan finnas i övriga medlemsstater. Om någon medlemsstat saknar specifik reglering innebär detta möjliga effekter för alla relevanta resultatmått för människors hälsa.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga mutagena och cancerframkallande effekter eftersom inget tröskelvärde under vilket det inte finns någon risk för människors hälsa kan fastställas för dessa resultatmått. Riskbedömningen visar dock att riskerna redan nu är låga. Detta bör beaktas när man bedömer om nuvarande kontroller är tillräckliga och om ytterligare åtgärder för att minska riskerna är lämpliga och praktiskt genomförbara.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    B.   Miljö

    Slutsats av riskbedömningen för

    ATMOSFÄREN

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    Slutsats av riskbedömningen för miljön när det gäller

    AKVATISKA OCH TERRESTRA EKOSYSTEM

    1.

    Det behövs ytterligare information eller tester. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga effekter på sediment till följd av exponering i samband med framställning, tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, användning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    Följande information eller tester behövs:

    Toxicitetstest på sedimentlevande organismer.

    Genomförandet av strategin för att begränsa miljöriskerna och motsvarande rekommendation från kommissionen 2008/454/EG (3) förväntas dock eliminera behovet av ytterligare information.

    Möjliga ej miljöspecifika effekter till följd av indirekt exponering av predatorer via den musselbaserade näringskedjan i samband med tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    Följande information eller tester behövs:

    Ytterligare studier av hur krom tas upp av andra organismer än fisk, karakterisering av kromets natur i organismer och bedömning av giftigheten hos andra former av krom för organismer som äter bytesdjur som innehåller krom.

    Genomförandet av strategin för att begränsa miljöriskerna och motsvarande rekommendation från kommissionen 2008/454/EG förväntas dock eliminera behovet av ytterligare information.

    2.

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga effekter på den akvatiska och terrestra miljön till följd av exponering i samband med framställning (endast akvatisk miljö, en anläggning), tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, användning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    Möjliga effekter på avloppsreningsverks funktion till följd av tillverkning av färgpigment, produktion av kromoxid, salter för garvning, beredning av träskyddsmedel, behandlat trä som används, beredning av metallbehandlingsmedel och metallbehandling.

    STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

    För ARBETSTAGARE

    Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning, särskilt direktiv 2004/37/EG (4) (direktivet om carcinogener och mutagena ämnen) ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

    Med stöd av detta regelverk rekommenderas

    att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden för krom(VI)föreningar i enlighet med direktiv 98/24/EG (5) eller direktiv 2004/37/EG beroende på vad som är lämpligt,

    att det på gemenskapsnivå fastställs ett biologiskt gränsvärde för krom(VI) i enlighet med direktiv 98/24/EG.

    För KONSUMENTER och MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

    Gällande lagstiftning om konsumentskydd och skydd av människor som exponeras via miljön, särskilt direktiv 98/8/EG (direktivet om biocidprodukter) och direktiv 76/769/EEG beträffande CMR-ämnen, bedöms vara tillräcklig för att hantera identifierade risker för konsumenter.

    För MILJÖN

    Det rekommenderas att överväga att inkludera krom i översynen av förteckningen över prioriterade ämnen enligt ramdirektivet för vatten (bilaga X till direktiv 2000/60/EG).

    När det gäller reduktion av krom(VI)föreningar till krom(III)salter för garvning i anläggningar som sysslar med garvning av hudar och skinn, rekommenderas att det i nästa omarbetning av BREF-dokumentet för garvning av hudar och skinn införs lämpliga hänvisningar som anger att reduktion inom anläggningen av krom(VI)föreningar för produktion av krom(III)salter för garvning inte bör betraktas som bästa tillgängliga teknik.

    Kommissionen rekommenderas att överväga om gränser för halter av krom(VI) i avloppsslam och i jord samt en gräns för den årliga belastningen bör införas i direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.

    Gemenskapens nu gällande biocidlagstiftning (direktiv 98/8/EG) bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa de risker som är förknippade med användning av träskyddsmedel som innehåller krom(VI)föreningar och de risker som är förknippade med användning av trä som inom en medlemsstat behandlas med träskyddsmedel som innehåller krom(VI)föreningar.

    DEL 3

    CAS-nr: 79-94-7

     

    EINECS-nr: 201-236-9

    Strukturformel:

    Image

    EINECS-namn:

    2,2',6,6'-tetrabromo-4,4'-isopropylidendifenol (tetrabrombisfenol A)

    IUPAC-namn:

    2,2',6,6'-tetrabromo-4,4'-isopropylidendifenol

    Rapporterande medlemsstat:

    Förenade kungariket

    Klassificering (7):

    Ingen

    Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen (2).

    Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att ämnet i Europeiska gemenskapen i huvudsak används som ett reaktivt och additivt flamskyddsmedel i plast. De viktigaste användningarna som reaktivt flamskyddsmedel (kemiskt bundet i polymermaterialet) är i epoxi- och polykarbonathartser. De viktigaste användningarna som additivt flamskyddsmedel är i akrylnitril-butadien-styren-hartser (ABS).

    RISKBEDÖMNING

    A.   Människors hälsa

    Slutsats av riskbedömningen för

    ARBETSTAGARE, KONSUMENTER och MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    B.   Miljö

    Slutsats av riskbedömningen för

    ATMOSFÄREN

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    Slutsats av riskbedömningen för

    AKVATISKA OCH TERRESTRA EKOSYSTEM

    1.

    Det behövs ytterligare information eller tester.

    Denna slutsats grundas på följande:

    Det är möjligt att TBBPA kan brytas ner till bifenol-A i anaeroba sediment i sötvattens- och havsmiljöer. Denna slutsats bör tas under omprövning när nya data om effekter i akvatiska miljöer finns tillgängliga och motsvarande PNEC-värden för bisfenol-A har bestämts.

    En annan möjlig metabolit/nedbrytningsprodukt – tetrabrombisfenol-A-bis(metyleter) – uppfyller eventuellt screeningkriterierna för ett PBT-ämne. Även om resultaten från tillgängliga studier inte är slutgiltiga, tyder de ändå på att det är en nedbrytningsprodukt som förekommer i mycket liten omfattning. Eftersom ett behov av riskbegränsande åtgärder redan har identifierats för vissa användningar (vilket bör minska modersubstansens miljöbelastning), rekommenderas för närvarande inga ytterligare specifika insatser i denna fråga.

    De kvoter som erhålls i riskkarakteriseringen för havsmiljö antyder en möjlig risk från vissa tillämpningar. Behovet av ytterligare toxicitetsdata för marina organismer bör utvärderas när konsekvenserna av eventuella riskbegränsande åtgärder till följd av bedömningen för sötvatten och sötvattenssediment är kända.

    Genomförandet av strategin för att begränsa miljöriskerna och motsvarande rekommendation från kommissionen 2008/454/EG förväntas dock i tillräcklig utsträckning minska halterna i akvatiska och terrestra ekosystem och eliminera behovet av ytterligare information.

    2.

    Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

    PEC/PNEC är > 1 för ytvatten och sediment vid anläggningar för kompoundering där TBBPA används som ett additivt flamskyddsmedel i ABS (akrylnitril-butadien-styren-hartser).

    PEC/PNEC är > 1 för terrester miljö där TBBPA används som ett additivt flamskyddsmedel i ABS från anläggningar för kompoundering och bearbetning. Slutsatsen för bearbetning beror på om avloppsslam från anläggningen sprids på jordbruksmark (ingen risk har identifierats om avloppsslam inte sprids på mark). För anläggningar för kompoundering av ABS har en risk identifierats oberoende av spridning av avloppsslam.

    Slutsats av riskbedömningen för

    MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

    Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

    Riskbedömningen visar att ämnet inte förväntas medföra några risker. De riskbegränsande åtgärder som redan vidtagits anses tillräckliga.

    STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

    Resultaten av strategin för att begränsa riskerna redovisas i motsvarande rekommendation från 2008/454/EG (3).


    (1)  Ämnets klassificering fastställs i kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1, ändrat genom EUT L 216, 16.6.2004, s. 125).

    (2)  Hela riskbedömningsrapporten och en sammanfattning av denna finns på Europeiska kemikaliebyråns webbplats:

    http://ecb.jrc.it/existing-substances/

    (3)  EUT L 158, 18.6.2008.

    (4)  EUT L 158, 30.4.2004, s. 50.

    (5)  EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

    (6)  Ämnets klassificering fastställs i kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1, ändrat genom EUT L 216, 16.6.2004, s. 125).

    (7)  Detta kemiska ämne ingår för närvarande inte i bilaga I till direktiv 67/548/EEG.


    Top