52008PC0210

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.4.2008

KOM(2008)210 slutlig

2008/0079 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om skördestatistik

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

120 | Motiv och syfte Statistik över grödor är viktig för förvaltningen av EU:s marknader. Det anses även vara viktigt att det finns statistik över grönsaker och permanenta grödor utöver den statistik över spannmål och andra grödor från åkermark som för närvarande omfattas av lagstiftningen. Allmän bakgrund Förslaget är i linje med målen för bättre lagstiftning, förenkling och minskad rapporteringsbörda för uppgiftslämnarna. |

Gällande bestämmelser Detta förslag har utarbetats för att förenkla de gällande bestämmelserna och anpassa dem till EU:s nya behov. Den nuvarande lagstiftningen, rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion och rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål, bör därför upphävas. |

Förenlighet med EU:s politik och mål på andra områden Statistiken som detta förslag gäller är viktig för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna förvaltas och utvärderas. Den föreslagna förordningen är ett led i kommissionens nya politiska strategi för att förenkla och förbättra lagstiftningen, i enlighet med meddelandet av den 14 november 2006 om en strategisk översyn av programmet ”Bättre lagstiftning” inom Europeiska unionen[1] och meddelandet av den 24 januari 2007 om ett åtgärdsprogram för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen[2]. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

Metoder, huvudsakliga målsektorer och deltagarnas allmänna profil Förslaget har diskuterats med uppgiftslämnare (företrädare för de nationella statistikinstituten) och kommissionen (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling och Gemensamma forskningscentret) genom arbetsgrupper och ständiga kommittén för jordbruksstatistik. |

Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats Förslaget är ett resultat av intensiva förhandlingar mellan samtliga berörda parter. |

Extern experthjälp |

Den berörda experthjälpen Medlemsstaternas representanter vid mötena i Eurostats arbetsgrupp för statistik över markanvändning och grödor var experter med kunskap om gällande lagstiftning och de nationella systemen för att samla in och sammanställa statistik över grödor. Bland kommissionens tjänstemän fanns experter på politisk analys. |

De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats Experterna kom från nationella statistikinstitut och GD Jordbruk och landsbygdsutveckling och Gemensamma forskningscentret. Ständiga kommittén för jordbruksstatistik och dess arbetsgrupp för markanvändning och grödor rådfrågades och deltog aktivt i arbetet. |

Sammanfattning av synpunkter som kommit in och beaktats Responsen var mycket positiv och stödjande. Inga allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser kunde påtalas. |

Eftersom förslaget är en avsevärd förenkling av gällande lagstiftning har inga risker konstaterats. |

Offentlig tillgång till experternas synpunkter Tillgång till arbetsdokumenten och mötesprotokollen från ständiga kommittén för jordbruksstatistik och arbetsgruppen fås via Circa. |

FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER |

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syftet med denna förordning är att medlemsstaterna ska tillhandahålla statistik över markanvändning och grödor. Rättslig grund Artikel 285 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen utgör den rättsliga grunden för gemenskapsstatistiken. Rådet beslutar i enlighet med medbeslutandeförfarandet om åtgärder för att ta fram sådan statistik som behövs för gemenskapens verksamhet. Enligt denna artikel ska framtagandet av gemenskapsstatistik uppfylla krav om opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter. |

Subsidiaritetsprincipen |

Målen i detta förslag, d.v.s. att skapa en gemensam ram för systematiskt framtagande av gemenskapsstatistik över markanvändning och grödor, kan inte uppfyllas i tillräckligt hög grad av medlemsstaterna. Målen kan bättre nås på gemenskapsnivå genom en gemenskapsrättsakt, eftersom endast kommissionen kan samordna den harmonisering som krävs för statistik på gemenskapsnivå. Däremot kan medlemsstaterna samla in uppgifter och sammanställa jämförbar statistik över markanvändning och grödor. Gemenskapen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen. Förordningen innehåller inga bestämmelser om hur uppgiftsinsamlingen ska gå till i medlemsstaterna, utan här definieras endast de uppgifter som ska samlas in för att garantera en harmoniserad struktur och tidsplan. Medlemsstaterna behöver inte ändra sättet för framtagande av statistik över markanvändning och grödor, som för närvarande omfattas av rådets förordningar (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93. De enda nya uppgifterna i detta förslag till förordning avser grönsaker och permanenta grödor, och dessa uppgifter samlas redan in på EU-nivå enligt en informell överenskommelse. |

Kravet på statistik i stället för undersökningsresultat, uppgiftsöverföring vid färre tillfällen i vissa fall och möjligheten att i större utsträckning använda andra källor än undersökningar (t.ex. administrativa källor) borde minska de nationella myndigheternas ekonomiska och administrativa börda. |

Val av regleringsform |

Föreslagen regleringsform: förordning. Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Valet av lämpligt instrument beror på det rättsliga målet. Med tanke på informationsbehoven på EU-nivå har man tenderat att för gemenskapsstatistiken hellre använda förordningar än direktiv som grundläggande rättsakter. En förordning är att föredra, eftersom den ger samma lagstiftning i hela EU och medlemsstaterna inte kan välja bort någon del av rättsakten. En förordning är direkt tillämplig, vilket innebär att den inte behöver införlivas i nationell rätt. Direktiv, som syftar till att harmonisera medlemsstaternas olika lagar, är bindande för medlemsstaterna i fråga om det resultat som ska uppnås, men de nationella myndigheterna kan själva bestämma tillvägagångssätt för att uppnå dessa mål. De måste också införlivas i nationell lagstiftning. Att låta rättsakten få formen av en förordning är i överensstämmelse med andra statistiska rättsakter som antagits sedan 1997. |

BUDGETKONSEKVENSER |

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |

Förenklingar |

I förslaget föreskrivs förenklingar av lagstiftning samt av administrativ praxis för både offentliga myndigheter (på EU-nivå och nationell nivå) och privata aktörer. |

Arbetet för EU och de nationella myndigheterna kommer att underlättas genom att uppgifterna i mindre grad än tidigare kommer att specificeras per region, medlemsstater med odlade arealer under en viss tröskel beviljas undantag och tidsfristerna för översändning av uppgifter harmoniseras. |

Användningen av administrativa källor i stället för undersökningar kommer att göra arbetet mindre betungande för uppgiftslämnarna. |

Förslaget ingår i kommissionens arbets- och lagstiftningsprogram under beteckningen 2007/ESTAT/029. |

Upphävande av gällande lagstiftning Om förslaget antas kommer gällande lagstiftning att upphävas. |

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget gäller en EES-fråga och bör därför omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. |

1. 2008/0079 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om skördestatistik

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,

med beaktande av kommissionens förslag[3],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[4],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[5], och

av följande skäl:

2. Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion[6] och rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål[7] har ändrats flera gånger. Eftersom det nu krävs fler ändringar och förenklingar bör dessa rättsakter för tydlighetens skull ersättas.

3. Statistik över grödor är viktig för förvaltningen av EU:s marknader. Det anses även vara viktigt att det finns statistik över grönsaker och permanenta grödor utöver den statistik över spannmål och andra grödor från åkermark som för närvarande omfattas av lagstiftningen.

4. För att garantera att den gemensamma jordbrukspolitiken förvaltas på lämpligt sätt, kräver kommissionen att uppgifter om arealer, avkastning och produktion av grödor regelbundet tillhandahålls.

5. Genom rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket[8] infördes ett program för gemenskapsundersökningar i syfte att ta fram statistik över företagsstrukturen i jordbruket fram till 2007.

6. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS)[9] bör all statistik som sänds från medlemsstaterna till kommissionen och som specificeras i territoriella enheter använda NUTS-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör de territoriella enheterna därför definieras i enlighet med NUTS-nomenklaturen.

7. För att minska bördan för medlemsstaterna bör de regionala uppgiftskraven inte vara strängare än kraven enligt tidigare lagstiftning (såvida inte nya regionala nivåer har uppstått under tiden).

8. För att underlätta genomförandet av denna förordning krävs ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, i synnerhet genom ständiga kommittén för jordbruksstatistik som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG[10].

9. För att säkerställa en smidig övergång från det system som är tillämpligt enligt rådets förordningar (EEG) 837/90 and (EEG) 959/93, bör det i denna förordning fastställas en möjlighet till en övergångsperiod på upp till ett år för medlemsstaterna om tillämpningen av förordningen på deras nationella statistiksystem skulle kräva omfattande anpassningar och sannolikt skulle komma att medföra betydande praktiska problem.

10. Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att skapa en gemensam rättslig ram för systematiskt framtagande av gemenskapsstatistik över odlade arealer, avkastning och produktion av spannmål och andra grödor än spannmål i medlemsstaterna, inte i tillräcklig hög grad kan nås av medlemsstaterna utan i stället bättre kan nås på gemenskapsnivå får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål.

11. Rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik[11] innehåller en referensram till bestämmelserna i denna förordning. Enligt den förordningen är det viktigt att statistiken styrs av principerna om opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet samt insynsskydd för statistiska uppgifter.

12. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[12].

13. Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anpassa överföringstabellerna. Eftersom sådana åtgärder har allmän räckvidd och är avsedda att ändra icke väsentliga delar av denna förordning eller komplettera den genom tillägg av nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

14. Ständiga kommittén för jordbruksstatistik har rådfrågats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning upprättas en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över markanvändning och grödor.

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning avses med

a) skördeår : det kalenderår under vilket skörden börjar,

b) utnyttjad jordbruksareal : areal såsom den definieras i rådets förordning (EEG) nr 571/88.

2. Definitionerna i bilaga I till denna förordning ska endast gälla för bilaga II till förordningen.

Artikel 3

Omfattning

1. Medlemsstaterna ska ta fram statistik över de grödor som anges i bilaga II som produceras på den utnyttjade jordbruksarealen inom deras territorium.

2. Statistiken ska vara representativ för åtminstone 95 % av de följande arealerna (såsom anges i bilaga II):

a) odlad areal med grödor från åkermark (tabell 1),

b) skördad areal med grönsaker, meloner och jordgubbar (tabell 2),

c) produktionsareal med permanenta grödor (tabell 3),

d) utnyttjad jordbruksareal (tabell 4).

3. Om en variabel bara förekommer i ringa omfattning eller inte förekommer alls i en medlemsstat kan den uteslutas från statistiken, om medlemsstaten informerar kommissionen om alla sådana grödor under det kalenderår som omedelbart följer på varje referensperiod.

Artikel 4

Frekvens och referensperiod

Medlemsstaterna ska årligen förse kommissionen med de uppgifter som avses i bilaga II. Referensperioden ska vara skördeåret. Det första referensåret ska vara 2010.

Artikel 5

Precision

Vid urvalsundersökningar ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att uppgifterna i tabell 1 uppfyller tillförlitlighetskraven enligt bilaga II i denna förordning.

När det gäller andra källor än undersökningar ska medlemsstaterna säkerställa att dessa uppgifter håller minst lika hög kvalitet som de uppgifter som erhålls vid statistiska undersökningar.

Artikel 6

Överföring till kommissionen

Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra de uppgifter som anges i bilaga II inom de tidsfrister som anges för varje tabell.

Överföringstabellerna i bilaga II får anpassas av kommissionen (med undantag av precisionskraven). Åtgärder som avser att ändra icke-väsentliga delar i den här förordningen ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 9.3.

Artikel 7

Regional statistik

15. De uppgifter som är markerade med ”R” ska anges i territoriella enheter på NUTS 1- och NUTS 2-nivå enligt förordning (EG) nr 1059/2003. I undantagsfall kan de endast för Tyskland och Förenade kungariket anges i territoriella enheter på NUTS 1-nivå.

16. Om en variabel bara förekommer i ringa omfattning eller inte förekommer alls i en medlemsstat kan den uteslutas från statistiken om medlemsstaten informerar kommissionen om alla sådana grödor under det kalenderår som omedelbart följer på varje referensperiod.

Artikel 8

Kvalitetsbedömning och rapport

17. Vid tillämpningen av denna förordning ska kvalitetsbedömningen av de uppgifter som överförs omfatta följande aspekter:

18. relevans : i vilken omfattning statistiken tillgodoser användarnas aktuella och potentiella behov,

19. noggrannhet : hur nära skattningarna ligger de okända sanna värdena,

20. aktualitet : hur lång tid som har gått från den händelse som beskrivs tills de statistiska uppgifterna finns tillgängliga,

21. punktlighet : hur lång tid som har gått från det datum då uppgifterna skulle ha funnits tillgängliga tills de faktiskt offentliggörs,

22. tillgänglighet och förståelighet : hur användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifterna,

23. jämförbarhet : hur man ska mäta effekten av skillnader i de statistiska begrepp och mätverktyg eller mätmetoder som använts, när man jämför statistiken från olika geografiska områden eller ämnesområden eller från olika tidsperioder,

24. samanvändbarhet : hur väl uppgifterna kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.

25. Vart tredje år, och första gången 18 månader efter det att denna förordning trätt i kraft, ska medlemsstaterna överlämna en rapport till kommissionen (Eurostat) om kvaliteten på de uppgifter som överförts varje år.

26. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om ändrade metoder och andra förändringar som kan ha ett större inflytande på statistikens kvalitet, senast tre månader efter att denna förändring gjorts.

27. Om andra källor än undersökningar används ska medlemsstaterna informera kommissionen i förväg om de metoder som använts och uppgifternas kvalitet.

28. Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de överförda uppgifternas kvalitet.

Artikel 9

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet.

Den period som avses i artikel 4.3 i det beslutet ska vara tre månader.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 10

Övergångsperiod

1. Medlemsstaterna får beviljas en övergångsperiod på ett kalenderår, som upphör senast ett år efter det att den har börjat gälla, om tillämpningen av förordningen på deras nationella statistiksystem kräver omfattande anpassningar och sannolikt kommer att medföra betydande praktiska problem, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2.

2. Medlemsstaterna ska för detta ändamål lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast tre månader efter det att denna förordning trätt i kraft.

Artikel 11

Upphävande

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska rådets förordningar (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 upphöra att gälla från och med den 1 januari 2010.

2. Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till denna förordning.

3. Med avvikelse från artikel 12.2 ska en medlemsstat som har beviljats ett undantag i enlighet med artikel 10 fortsätta att tillämpa bestämmelserna i rådets förordningar (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 under resten av den beviljade övergångsperioden.

Artikel 12

Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

2. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

3. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

DEFINITIONER

I bilaga II till denna förordning gäller följande definitioner:

.

A) Tabellerna 1, 2 och 3 I bilaga II

- odlad areal : fram till skörden motsvarar den odlade arealen den besådda arealen, förutom förstörd areal. Efter skörden motsvarar den odlade arealen den skördade arealen,

- skördad areal: den del av den odlade arealen som har skördats. Den kan således vara lika med eller mindre än den odlade arealen,

- produktionsareal: för permanenta grödor den areal som potentiellt kan skördas under det aktuella skördeåret. Den utesluter alla icke-producerande arealer, såsom nyplanteringar som ännu inte har börjat ge avkastning,

- bärgad skörd : omfattar förluster och spill på jordbruksföretagen, kvantiteter som konsumeras direkt på gården och saluförda kvantiteter, angivna i basproduktens viktenheter. Den bärgade skörden för spannmål, trindsäd och proteingrödor samt oljeväxter (raps, solrosfrön, linfrön, sojabönor, bomullsfrön och andra oljeväxtfrön) ska anges i sin torkade motsvarighet,

- avkastning: den bärgade skörden per odlad areal,

- på varandra följande grödor: om ett skifte åkermark används mer än en gång under ett givet skördeår och det på arealen varje gång endast odlas en gröda. Bägge arealerna ska anses som odlade arealer för varje gröda (begreppen primär och sekundär areal är inte tillämpliga i detta sammanhang),

- samodlade grödor: en kombination av grödor som samtidigt utnyttjar ett skifte jordbruksareal. Den odlade arealen fördelas i detta fall mellan grödorna proportionellt i förhållande till den utnyttjade markarealen (begreppen primär och sekundär areal är inte tillämpliga i detta sammanhang),

- grödor med flera användningsområden: beaktas av hävd för sin huvudsakliga användning och som sekundärgrödor för sin ytterligare användning.

- grödor i växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) : grödor som under hela odlingsperioden eller under större delen av denna odlas i växthus eller under annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast). Detta omfattar inte plastfilm som läggs direkt på marken, eller mark under glaskupor eller tunnlar som man inte kan stå rak i, samt flyttbara glastäckta bänkar. Arealer med grödor som odlas dels under glas, dels på friland anses vara odlade under glas, såvida inte perioden under glas är mycket begränsad.

B) Tabell 4 i bilaga II

- De olika posterna definieras i rådets förordning (EEG) nr 571/88.

- Primära och sekundära arealer klassificeras enligt följande:

- Allmän användning: Den primära arealen av ett givet skifte är som huvudregel, dvs. när det på det berörda skiftet odlas endast en gröda under ett skördeår, entydigt definierad av denna användning. (I detta fall är den sekundära arealen för detta skifte lika med noll).

- Specialfall

- På varandra följande grödor

Primär areal : Om det berörda skiftet åkermark används mer än en gång under ett givet skördeår (på varandra följande grödor) och det på arealen varje gång odlas endast en gröda, avses med primär areal arealen med den gröda som ger det högsta produktionsvärdet. Om det inte går att avgöra vilken som är huvudgrödan med ledning av produktionsvärdet, anses huvudgrödan vara den gröda som upptar marken under längst tid.

Sekundär areal : Alla andra användningar betraktas i så fall som sekundära arealer.

29. Samodlade grödor

Primär areal : Om det berörda skiftet åkermark under hela odlingssäsongen under ett visst skördeår används till samma fasta kombination av grödor (samodlade grödor), delas den primära arealen proportionellt mellan de berörda grödorna.

Sekundär areal : I detta fall blir det inga sekundära arealer.

30. Kombinationer av på varandra följande grödor och samodlade grödor

Primär areal : Om det berörda skiftet åkermark används mer än en gång under ett visst skördeår och med en kombination av på varandra följande och samodlade grödor, värderas varje kombination av grödor på det berörda skiftet som odlas under samma period för sig, och den kombination eller den enskilda gröda som har det högsta produktionsvärdet betraktas som den primära arealen. Om denna primära areal används till samodlade grödor delas den proportionellt mellan de berörda grödorna.

Sekundär areal : Alla andra användningar betraktas i så fall som sekundära arealer.

BILAGA II

TABELLER FÖR ÖVERFÖRING

X: Uppgifter på nationell nivå

R: Uppgifter på regional och nationell nivå

-: Uppgifter behöver inte lämnas

. .

[pic]

[pic]

[pic]

[pic]

[1] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - En strategisk översyn av programmet ”Bättre lagstiftning” inom Europeiska unionen, [KOM(2006) 689 slutlig].

[2] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Åtgärdsprogram för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen, [KOM(2007) 23 slutlig].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT C […], […], s. […].

[6] EGT L 88, 3.4.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

[7] EGT L 98, 24.4.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

[8] EGT L 56, 2.3.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1890/2006 (EUT L 386, 29.12.2006, s. 12).

[9] EUT L 154, 21.6.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 176/2008 (EUT L 61, 5.3.2008, s. 1).

[10] EGT L 179, 7.8.1972, s. 1.

[11] EGT L 52, 22.2.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[12] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 1).