52008DC0777

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 18.11.2008

KOM(2008) 777 slutlig

KOMMISSIONENS TJUGOFEMTE ÅRSRAPPORT

OM KONTROLL AV GEMENSKAPSRÄTTENS TILLÄMPNING (2007)

{SEK(2008) 2854}{SEK(2008) 2855}

KOMMISSIONENS TJUGOFEMTE ÅRSRAPPORT

OM KONTROLL AV GEMENSKAPSRÄTTENS TILLÄMPNING (2007)

1. Inledning

I september 2007 antog kommissionen meddelandet En europeisk union som bygger på resultat – tillämpning av gemenskapsrätten [1] och uttalade att den skulle ”rikta ökat fokus på strategiska frågor, bedömning av den aktuella lagstiftningssituationen inom olika sektorer, samt prioritering och planering av framtida insatser” för att ”bidra till den strategiska dialogen mellan institutionerna om i vilken utsträckning gemenskapsrätten uppnår sina mål, de problem som påträffas och möjliga lösningar på dessa problem”.

Den här rapporten fokuseras på utmaningarna med tillämpningen av lagstiftningen och fastslår tre prioriterade åtgärder: 1) förebyggande insatser, 2) information och problemlösning med inriktning på allmänheten och 3) prioriteringar i samband med handläggningen av klagomål och överträdelser. Rapporten betonar vidare vikten av ett gott samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna och att arbetet i expertgrupperna är centralt för tillämpningen av rättsakterna, liksom ett proaktivt samarbete vid problem.

Mer information om situationen på de olika rättsområdena samt förteckningar och statistik över överträdelseärendena finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar i bilagan till den här rapporten.[2]

2. LAGSTIFTNINGSSITUATIONEN – AKTUELLA FRÅGOR OCH UTMANINGAR

I egenskap av fördragens väktare ska kommissionen övervaka tillämpningen av gemenskapsrätten och kontrollera att medlemsstaterna följer bestämmelserna i fördragen och övrig gemenskapsrätt. Det är ett stort regelverk som omfattar bestämmelserna i EG-fördraget, 10 000 förordningar och över 1 700 gällande direktiv och det ska tillämpas i 27 medlemsstater. Av naturliga skäl uppkommer därför många och inbördes väldigt olika frågor och problem med tillämpningen av gemenskapsrätten. På vissa områden förekommer särskilda problem som redovisas nedan.

2.1. Klagomål och överträdelseförfaranden

Överträdelseförfarandet är mycket viktigt för att garantera en korrekt tillämpning av gemenskapsrätten. Av de klagomål som kommer in kan cirka 70 % lösas utan att någon formell underrättelse behöver skickas. Cirka 85 % av ärendena går att lösa utan att ett motiverat yttrande behöver avges. Hela 93 % av fallen avslutas utan att ärendet behöver gå vidare till EG-domstolen.

En jämförelse mellan åren 1999–2002 och åren 1999–2006 visar att överträdelseförfaranden som tidigare tagit 28 månader att behandla under den senare perioden bara tog 23 månader att färdigbehandla, räknat från det att ärendet började utredas till dess att det eventuellt hänvisades tillbaka till EG-domstolen enligt artikel 226 i EG-fördraget. Ärenden som gällde utebliven anmälan av nationella genomförandebestämmelser till direktiv tog i genomsnitt 15 månader att behandla under bägge perioderna. Ärenden som byggde på klagomål eller som inletts på eget initiativ behandlades snabbare – handläggningstiden sjönk från cirka 39 månader till 35 månader. År 2007 måste sju ärenden hänvisas tillbaka till EG-domstolen enligt artikel 228, jämfört med tio ärenden år 2006.

Vid utgången av 2007 höll kommissionen på att handlägga över 3 400 klagomål och överträdelseförfaranden. Den sammanlagda ärendemängden har ökat med 5,9 % sedan 2006 och de uteblivna anmälningarna av genomförandeåtgärder har ökat med 32,3 %. Klagomål ligger till grund för 35,9 % av ärendena, vilket är två tredjedelar av alla de ärenden som gällde något annat än sent genomförande och 8,7 % färre ärenden än år 2006. Antalet ärenden som inletts på eget initiativ minskade med 9,4 %. I januari 2007 hade genomförandeåtgärder anmälts i cirka 99,07 % av de fall som krävde sådan anmälan. Siffran steg till 99,46 % i slutet av året. Detta kan jämföras med 98,93 % respektive 99,06 % under år 2006. Däremot anmäldes 64,55 % av genomförandeåtgärderna för sent avseende direktiv som skulle genomföras 2007.

2.2. Framställningar

Allmänhetens engagemang påverkar hur många framställningar som görs till Europaparlamentet och som kräver upplysningar från kommissionen. De flesta framställningar avser inte överträdelser och utmynnar inte i överträdelseförfaranden, men ger Europaparlamentet och kommissionen god information om vilka frågor som väcker allmänhetens intresse.

De flesta av framställningarna gällde miljöfrågor (146 av cirka 420 framställningar avsåg miljöfrågor, i synnerhet förorening av luft och vatten eller buller). Den näst största gruppen var de 89 framställningar som gjordes om sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter (30 om arbetsrätt, 28 om jämställdhet mellan könen och 25 om fri rörlighet för arbetstagare och social trygghet).

Över 20 framställningar handlade om offentlig upphandling (i synnerhet stadsplanering i Spanien), cirka 20 gällde erkännande av examensbevis (i synnerhet för turistguider och skidlärare) och 15 gällde tillhandahållande av tjänster eller finansinstitut (betalningar inom EU). En del av dessa framställningar utmynnade i Europaparlamentets resolution om krisen i försäkringsbolaget Equitable Life. Över 30 framställningar handlade om området för rättvisa, frihet och säkerhet. Det inkom 21 framställningar om transport, 16 om beskattning och tullunionen (vanligtvis om indirekt beskattning av bilar och dubbelbeskattning) medan 11 framställningar gällde jordbruksfrågor.

2.3. Analys per sektor

Fortfarande gäller många av klagomålen och överträdelserna miljöfrågor, inre marknaden, skatt och tullunionen, energi, transport och sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter eller så handlar det om hälsa och konsumentskydd eller området för rättvisa, frihet och säkerhet som har ett snabbt ökande regelverk av stort intresse för medborgarna.

Några av de vanligaste frågorna i vissa viktiga sektorer gås kortfattat igenom nedan. Mer information finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om situationen i olika sektorer.[3]

På jordbruksområdet finns över 2 400 rättsakter, de flesta är förordningar. Regelverket ligger relativt fast men ganska ofta görs tekniska uppdateringar och regelbundna översyner av politikområdet. De flesta bestämmelserna är direkt tillämpliga och avser ekonomiskt marknadsstöd som förvaltas via systemet för förenlighetsbedömning, så att man undviker felaktiga utbetalningar från gemenskapens budget. Därför är det vanligare att medlemsstaterna inleder rättsliga förfaranden mot kommissionen än tvärtom. Förvaltningen sköts med hjälp av över 140 kommittéer och expertgrupper. Förenklingar har genomförts tack vare den samlade gemensamma marknadsorganisationen och reformen av vin-, frukt- och grönsakssektorn. Man har tagit itu med svårigheterna att tillämpa tvärvillkorssystemet för direktstöd. Nu fokuserar man på den s.k. hälsokontrollen av jordbrukspolitiken för att effektivisera och förenkla direktstödet, modernisera marknadsstödet och tillgodose olika behov med avseende på klimatförändringar, produktion av bioenergi, vattenhushållning och biologisk mångfald.

Inre marknaden och tillhandahållande av tjänster är ett område som fortsätter att väcka frågor och som leder till många överträdelseförfaranden, t.ex. om gränsöverskridande investeringar och hälsovård i andra länder. Direktiven genomförs fortfarande för sent och därför inleddes 206 överträdelseförfaranden.[4] Detta har i sin tur lett till omfattande förseningar med bestämmelserna om marknaden för finansiella instrument, bolagsrätt, insatser mot penningtvätt, för erkännande av yrkeskvalifikationer och offentlig upphandling. De senaste siffrorna tyder på att det går åt rätt håll, men det är oklart om trenden kommer att hålla i sig. Fortfarande krävs mycket arbete med förvaltningsinstrumenten för att dra bästa möjliga nytta av de tre nivåerna av kommittéer för finansiella tjänster samt expertgrupperna på bolagsrätt och penningtvätt.

Den fria rörligheten för varor som inte är föremål för harmonisering kräver förebyggande insatser som är både omfattande och detaljerade samt en dialog mellan medlemsstaterna och kommissionen om de anmälningar som görs och om översynen av de nya tekniska bestämmelser som föreslås till direktiv 1998/34. Insatserna gör att man undviker förenlighetsproblem mellan nationella bestämmelser och gemenskapsrätten och ger större tydlighet, effektivitet och bättre lagstiftning. De flesta frågorna kan lösas på några månader. Direktivet är också tillämpligt på nationella bestämmelser om IT-tjänster.

Gemenskapens regelverk om fri rörlighet för varor ligger relativt fast men ibland genomförs bestämmelserna för sent. Under 2007 ledde detta till 227 nya överträdelseförfaranden. Behovet av regelbunden teknisk uppdatering är även fortsättningsvis en stor utmaning. Genomförandet av förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier kräver prioriterade arbetsinsatser under de år kemikaliebyrån startar upp och nätverket av kontaktpunkter inrättas.

Det sena genomförandet av direktiven om hälsa och konsumentskydd ledde till över 330 överträdelseförfaranden. Kontroller och andra särskilda åtgärder är också i framtiden viktiga för livsmedelssäkerheten. Särskild uppmärksamhet ägnas åt nätverket för konsumentskyddssamarbete så att medborgarnas intressen får ett effektivt stöd.

Gemenskapens regelverk på transportområdet fortsätter utvecklas snabbt men problemen med sent genomförande kvarstår. Fortsatt förbättrat informationsutbyte och problemlösningsinsatser fortsätter att prioriteras. Goda framsteg har gjorts vid övergången till gemenskapssystemet avseende luftfartsavtalet med Förenta staterna ( Open Skies ). Genomförandet av flygpassagerares rättigheter (även rörelsehindrade passagerare) kommer troligen att kräva noggrann övervakning. Inspektionerna fortsätter för att ge en grundgaranti för luftfarts- och sjöfartssäkerheten.

Också bestämmelserna på energiområdet fortsätter att utvecklas snabbt. Samordning för att trygga gasförsörjningen är viktig, liksom att det tredje paketet med direktiv om den inre marknaden för elektricitet och gas genomförs i tid och tillämpas korrekt. Kontrollerna och kontrollbesöken bör fortsätta för att undersöka om bestämmelserna om strålning och kärnsäkerhet efterlevs.

I fråga om tullar samt direkt och indirekt beskattning har gemenskapens regelverk ett brett tillämpningsområde och harmoniseringen är begränsad. Detta leder till många överträdelseförfaranden och att många ärenden hänvisas till EG-domstolen för förhandsavgörande, om skattefrågor i allmänhet och mervärdesskatt i synnerhet. Allt fler ärenden avser förbudet mot diskriminering vid direktbeskattning. I tullfrågor består utmaningen i att förenkla lagstiftningen och göra rutinerna enhetliga.

I fråga om sysselsättning, socialpolitik och politiken för lika möjligheter minskar nu antalet överträdelseförfaranden på grund av sent genomförande. Men mycket arbete krävs fortfarande med frågor som rör social trygghet, fri rörlighet, arbetsrätt, bestämmelser om lika möjligheter eller diskrimineringsförbud. Eftersom yrkesskador och olyckor innebär hälsorisker ägnas stor uppmärksamhet åt hur arbetsmiljödirektiven genomförs, däribland direktiven om byggarbetsplatser, varvsindustrin och gruvindustrin.

I fråga om informationssamhället genomfördes stora delar av det rättsliga ramverket från 2002 om elektronisk kommunikation felaktigt och gav även upphov till tillämpningsproblem. Kommissionen förslog ett lagstiftningspaket för att ändra och komplettera ramverket. När det nyligen ändrade direktivet om audiovisuella tjänster genomförs kan det öka antalet klagomål. Direktivet om information från den offentliga sektorn införlivades sent med nationell rätt, vilket försenade förenlighetsbedömningen med nästan två år.

Gemenskapens miljölagstiftning är ett brett och ambitiöst regelverk som ska tillämpas på mycket olikartade situationer i medlemsstaterna. Regelverket används av många olika instanser och myndigheter på olika nivåer och är av stort allmänintresse. Några av problemen består i att direktiven genomförts sent eller felaktigt. Under 2007 ledde felaktigt genomförande till 125 nya överträdelseförfaranden. Därutöver förekommer sektorsspecifika utmaningar som beskrivs närmare i meddelandet Implementing European Community Environmental Law. [5]

För att underlätta tillämpningen i medlemsstaterna har insatser gjorts för att förenkla och modernisera äldre lagstiftning om avfall, vatten, luft och industriella utsläpp. Ramdirektivet om avfall har omarbetats för att förtydliga definitionerna, konsolidera och förenkla bestämmelserna. Fortfarande kvarstår stora förseningar med bestämmelserna om avfallshantering, främst på grund av otillräckliga investeringar. Infrastrukturen i tusentals större befolkningscentra måste vidareutvecklas med anledning av direktivet om avloppsvatten från tätbebyggelse. Ramdirektivet om vatten är ett uttryck för tidigare insatser för att förenkla och sammanföra olika rättsakter. När övergångsperioderna löper ut och de olika delarna av bestämmelserna ska börja tillämpas väntas antalet ärenden öka.

Det är uppenbart att allvarliga problem förekommer med gränsvärdena för luftkvalitet med avseende på svaveldioxid och svävande partiklar, eftersom de i många städer inte efterlevs. Mycket arbete har lagts ner på att förenkla och harmonisera bestämmelserna om industriella utsläpp. Men utsläppsrätterna för tusentals industrianläggningar har försenats kraftigt och det är svårt att hålla bestämmelserna om bästa tillgängliga teknik och liknande referensdokument aktuella. Antalet överträdelser av direktivet om miljökonsekvensbedömningar är fortsatt stort men är stabilt. Däremot ökar de ärenden som avser direktivet om strategisk miljöbedömning. När det gäller klimatförändringen måste systemet för handel med utsläppsrätter genomföras, liksom kravet på avrapportering två gånger om året. Arbetet med att fastställa skyddade områden enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet fortskrider, men ytterligare insatser behövs avseende vissa habitat och arter.

Gemenskapens regelverk om rättvisa, frihet och säkerhet har ökat väsentligt i omfattning. De största utmaningarna ligger i att se till att många av de nyligen antagna rättsakterna genomförs korrekt och i tid samtidigt som man ska hantera omfattande korrespondens, klagomål och allt fler överträdelseärenden. Den utredning som gjordes 2008 av hur tio direktiv om invandring och asyl genomförts kan utmynna i överträdelseförfaranden. Detsamma gäller utvecklingen av tredjelandsmedborgarnas rättigheter. Även i fortsättningen väntas många frågor och klagomål avseende grundläggande rättigheter, medborgarskap och fri rörlighet för personer.

3. Prioriterade åtgärder

3.1. Åtgärd 1: Fler förebyggande insatser

För att gemenskapsrätten ska tillämpas effektivt i ett EU med 27 medlemsstater är det viktigt att förebygga överträdelser. Även om överträdelserna åtgärdas har ju medborgare och affärsidkare under tiden inte kunnat dra full nytta av sina lagstadgade rättigheter. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför fortlöpande arbeta för att förekomma detta.

a) Åstadkomma bättre lagstiftning

Stora ansträngningar görs för att göra ny lagstiftning så tydlig och enkel som möjligt och lätt att både genomföra och verkställa. När förslag utarbetas ägnas stor uppmärksamhet åt hur de ska genomföras, förvaltas och verkställas. Dessa aspekter beaktas vid konsekvensbedömningarna och under hela den politiska beredningen. Riktlinjerna för konsekvensbedömning håller på att omarbetas med högre krav på grundlig genomgång av såväl genomförandet och verkställandet som själva valet av instrument.

Vid behov kommer förordningar om tekniska genomförandebestämmelser att föreslås. Förordningar har till exempel antagits om roamingtaxor medan förslag till förordningar har lagts om kosmetika och byggmateriel. Man överväger också att föreslå förordningar om djurhälsa, biocider och textil. Rambestämmelser om motorfordon håller nu på att genomföras genom kommissionens förordningar. Förordningar används för att genomföra direktiv om skyddade yrkestitlar och för att genomföra de tekniska kraven på ekodesign för energiförbrukande produkter. Förordningar har antagits om harmonisering av kemikalier genom förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Andra förordningar har föreslagits för att öka det ömsesidiga erkännandet i fråga om den fria rörligheten för varor.

Europaparlamentet och rådet bör i sin tur eftersträva en tydlig och enkel lagstiftning när de behandlar kommissionens lagförslag enligt medbeslutandeförfarandet.

b) Underlätta korrekt tillämpning av gemenskapsrätten

Kommissionen och medlemsstaterna arbetar på att förbättra genomförandet av direktiv. Kommissionens mål är att man vid beredningen av nya förslag till direktiv ska göra riskanalyser av genomförandet för att bedöma hur mycket arbete rättaktens innehåll och förutsebara tillämpningssvårigheter kommer att kräva. Kommissionen kommer att inrätta nätverk för tjänstemän i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av nya direktiv så att de kan utbyta frågor och svar online.

Genomförandeworkshoppar anordnas för många nya direktiv, t.ex. direktiven om skyddade yrkestitlar, försäkringar, banksektorn, värdepapper, bolagsrätt eller redovisning och revision på den inre marknaden. Paketmöten om genomförandet hålls på olika områden. De täta kontakterna mellan europeiska gruppen för regleringsmyndigheter och kontaktkommittén underlättar genomförandet av direktivet om audiovisuella medietjänster. Expertgruppen för förebyggande och kontroll av industriföroreningar håller på att omvandlas till expertgruppen för industriella utsläpp, som har ett bredare ansvar för genomförandet. Genomförandet av tjänstedirektivet ledde till sex möten i expertgrupper under 2007 och ytterligare sex möten planeras under 2008.

Mer komplicerade rättsakter kan kräva längre genomförandefrister, t.ex. har tre år föreslagits för Solvens II-direktivet om kapitalkrav för försäkrings- och återförsäkringsföretag. Ibland kan olika delar genomföras vid olika tidpunkter så att det blir lättare att upptäcka förseningar och ingripa snabbt.

Kommissionen samarbetar också med medlemsstaternas förvaltningar och andra aktörer om förordningar, så att de tillämpas och verkställs korrekt och i tid. Rutinerna gentemot medlemsstaterna har förbättrats och man har utarbetat ett standardformulär och riktlinjer för klagomål som gäller förordningen om flygpassagerares rättigheter.

c) Bedöma om genomförandebestämmelserna överensstämmer med gemenskapsrätten och förebygga felaktig tillämpning

Det finns flera sätt att komma till rätta med medlemsstater som inte rättar sig efter gemenskapsrätten eller förvaltningar i medlemsstaterna som inte tillämpar gemenskapsrätten korrekt. Bland annat kan man undersöka om genomförandebestämmelserna överensstämmer med gemenskapsrätten, anordna möten i kommittéer och expertgrupper, göra inspektioner och enkäter, upprätta genomföranderapporter, beordra undersökningsuppdrag, kräva förhandsanmälan av utkast till nya tekniska förordningar samt utföra studier eller analyser.

När överensstämmelsen prövas görs en riskbedömning utifrån tidigare erfarenheter, bestämmelsens innehåll samt vilket arbete som lagts ner på att förbereda genomförandet och på att informera aktörerna.

Att bedöma om bestämmelserna överensstämmer med gemenskapsrätten är viktigt på sådana områden som t.ex. miljöskyddslagstiftningen, medan bestämmelser om djurfoder och livsmedel avsedda för människor kräver att medlemsstatens kontrollsystem inspekteras av kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor. Andra inspektioner görs t.ex. av säkerhetsbestämmelserna på sjöfarts- och flygfartsområdet samt bestämmelserna om kärnsäkerhet.

d) Utöva aktiv förvaltning: kommittéernas och expertgruppernas uppgifter

Kring 260 kommittéer och 1 200 expertgrupper förvaltar gemenskapens regelverk, uppdaterar de tekniska kraven och signalerar lagstiftning som kan behöva ändras. De utarbetar riktlinjer för tolkningen eller uppförandekodexar och diskuterar särskilda svårigheter eller sätt att effektivisera lagtillämpningen. Också icke-statliga organisationer, affärsidkare och andra aktörer bidrar med viktiga insatser. Bara på jordbruksområdet hölls under 2007 hela 256 möten i 31 förvaltningskommittéer och föreskrivande kommittéer samt 118 möten i rådgivande kommittéer och expertgrupper. Man antog 38 riktlinjer om växtskydd och lade ner mycket arbete på expertmöten, riktlinjer och utbildning om livsmedelssäkerhet. När det gäller finansiella tjänster bidrar tre nivåer av kommittéer till den gemensamma tolkningen och tillämpningen av regelverket och till att förbättra handläggningen i praktiken.

3.2. Åtgärd 2: Information och problem lösning med inriktning på allmänheten och näringslivet

Gemenskapens regelverk är mycket omfattande, har bred räckvidd och ska tillämpas i 27 medlemsstater. Detta leder förstås till många frågor, kontakter och även klagomål. Allmänhetens och näringslivets intressen bevaras bäst om man snabbt och informellt kan nå fram till lösningar. Många frågor får effektiva svar tack vare informationsutbyte på ett tidigt stadium medan uppkomna problem kan lösas i samarbete. Kommissionen besvarar allmänhetens frågor via informationsnätverket Europe Direct, rådgivningstjänsten för medborgarna, Konsument Europa som ingår i nätverket European Consumer Centre och Eurojus. Mycket arbete utförs också av kommissionens tjänstemän.

Gemenskapsrätten ger allmänheten vissa möjligheter att hävda sina rättigheter gentemot affärsidkare, t.ex. avseende flygpassagerares rättigheter, tvistlösning enligt direktivet om samhällsomfattande tjänster för telekommunikation eller samarbetet om konsumentskyddslagstiftningen. Kommissionen förvaltar nätverket Solvit, där medlemsstaterna utan att behöva gå till domstol tillsammans löser gränsöverskridande problem som kan bero på att myndigheterna tillämpat bestämmelserna om den inre marknaden felaktigt.

Kommissionen har också startat projektet ”EU Pilot – en vägvisare genom gemenskapsrätten”, som ska ge snabbare och bättre svar på frågor och tillämpningsproblem med bestämmelser som kräver bekräftelse av praxis eller rättsläget i en medlemsstat. Femton medlemsstater deltar i projektet som startade den 15 april 2008. I mitten av september hade systemet registrerat över 130 ärenden om bland annat arbetsmiljö, social trygghet och fri rörlighet för arbetstagare, viseringar, fri rörlighet för personer, skydd av personuppgifter, offentlig upphandling, miljöskydd, fri rörlighet för varor samt direkt och indirekt beskattning. Efter ett år ska en första utvärdering göras av projektet.

Dessa verktyg visar att kommissionen och medlemsstaterna är kraftigt engagerade i att hjälpa allmänheten och näringslivet genom att samarbeta mer för att alla ska kunna dra full nytta av EU.

3.3. Åtgärd 3: Handläggning av klago mål och överträdelser – prioriterade frågor i sektorerna

För att gemenskapsrätten ska verkställas på ett effektivt sätt i alla EU:s 27 medlemsstater måste kommissionen fastställa tydliga prioriteringar för arbetet. Syftet är att maximera fördelarna för allmänheten och näringslivet. Därför måste kommissionen prioritera de överträdelser som har de största återverkningarna på det allmänna bästa. Kommissionen kommer också att hantera andra ärenden genom problemlösningsverktyg som Solvit eller EU Pilot. Sådana system är ofta det mest effektiva sättet att hantera ärenden som kräver samarbete med medlemsstaterna för att klargöra praxis eller rättsläget för ett givet klagomål. Därmed får också de enskilda medborgarna ett bättre resultat. Vid behov kan man ändå inleda ett överträdelseförfarande. I kommissionens meddelande från 2007 fastställdes allmänna prioriteringar som kan ligga till grund för vidare prioritering i vissa sektorer. På så sätt kan kommissionen se till att alla frågor följs upp och utvärdera vilken metod som ger snabba och goda resultat, samtidigt som man behåller möjligheten att inleda formella överträdelseförfaranden och de garantier om klagandens ställning som lämnades i 2002 års meddelande.[6]

Några exempel på prioriteringar ges nedan och förklaras närmare i kommissionens interna arbetsdokument om situationen i olika sektorer – SEK(2008) 2854.

- Inre marknaden och tillhandahållande av tjänster – kommissionens policy är att i huvudsak prioritera sådana överträdelser av gemenskapsrätten som 1) innebär överträdelser av de grundläggande friheterna och som har breda återverkningar på de medborgerliga rättigheterna, 2) hotar sektorsbestämmelsernas övergripande funktion eller avser ett viktigt prejudikat eller 3) troligen får väsentliga ekonomiska konsekvenser på den inre marknaden eller en viss sektor. I tjänstesektorn inriktades arbetet på tydliga fall av diskriminering på grund av nationalitet eller fall som påverkade vissa kategorier av tjänsteleverantörer i viktiga sektorer.

- Finansiella tjänster – man prioriterar frågor kring investeringsbegränsningar som görs med hänvisning till nationell säkerhet eller som ger återverkningar på pensionsförsäkringssystemen.

- Sysselsättning, arbetsrätt, socialförsäkring och diskrimineringsförbud – man prioriterar frågor som är av stor vikt för medborgarna och som om de tas upp kommer så många medborgare som möjligt till godo. Kompletterande åtgärder ska vidtas för att hjälpa medborgarna att hitta lösningar på sina individuella problem medan den övergripande situationen ska bevakas för att kunna vidta eventuella ytterligare åtgärder som kan behövas.

- Grundläggande rättigheter, fri rörlighet för personer, invandring, asyl, medborgarskap och civilrättsliga frågor – man kommer att fortsätta prioritera frågor som har omfattande återverkningar på de grundläggande rättigheterna, den fria rörligheten och civilrättsliga frågeställningar som i synnerhet rör äktenskaps- eller vårdnadsrelaterade frågor. Kompletterande åtgärder ska vidtas för att hjälpa medborgarna att hitta lösningar på sina individuella problem medan den övergripande situationen ska bevakas för att kunna vidta eventuella ytterligare åtgärder som kan behövas.

- Miljöfrågor – man prioriterar gemensam hantering av liknande överträdelser som tas upp horisontellt, t.ex. överträdelser som avser avfallshantering eller luftförorening, stora infrastrukturprojekt (särskilt om de är gemenskapsfinansierade), överträdelser som i väsentlig grad eller upprepade gånger orsakat direkt skada för medborgarna eller deras livskvalitet.[7]

- Transport – man prioriterar passagerarsäkerhet och säkra transporter samt sådana överträdelser av hållbarhetspolitiken som har omfattande konsekvenser.

- Energi – man prioriterar åtgärder som är viktiga för kampen mot klimatförändring och för att säkra en trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning.

- Informationssamhället – man prioriterar frågor som är systematiskt viktiga för de nationella tillsynsmyndigheterna, konsumentskyddet på telekomområdet (t.ex. det europeiska larmnumret 112), bestämmelser om tevereklam, skydd av minderåriga, insatser för att förebygga hets mot folkgrupp i medierna samt för icke-diskriminerande tillgång till information från den offentliga sektorn.

- Konkurrenspolitiken – man prioriterar effektiv konkurrens i avreglerade nätverksindustrier såsom energimarknaden, däribland icke-diskriminerande tillgång till infrastruktur samt finansiella tjänster. Även återvinning av olagligt statligt stöd prioriteras.

4. NY LAGSTIFTNING SOM BYGGER PÅ TIDIGARE ERFARENHETER

Gemenskapens regelverk fortsätter utvecklas med utgångspunkt i tidigare erfarenheter av tillämpningen. Man bör stärka processen för bättre lagstiftning, under beredningen välja de rättsmedel som är lämpligast för olika frågor och utnyttja erfarenheterna av tillämpningen när rättsakterna ses över.

I vissa fall ändras bestämmelserna, till exempel om svävande partiklar och luftförorening eller om behandling av spillolja, för att förtydliga målen, påverka viktiga delar av lagstiftningen, senarelägga genomförandet eller sänka kraven på grund av uppkomna svårigheter. I andra fall såsom i fråga om tullkodexen görs väsentliga insatser för att förbättra bestämmelserna, förenkla administrationen och underlätta hanteringen. Strukturella svårigheter på el- och gasmarknaderna har tagits upp i det tredje lagstiftningspaketet. Arbetet med att förtydliga och omarbeta lagstiftningen har kommit olika långt när det gäller bestämmelserna om märkning och saluföring av livsmedel samt om växtskydd. Lagstiftningen om ömsesidigt erkännande av den fria rörligheten för varor, bilindustrin, medicinsk utrustning, läkemedel och sena betalningar har utvecklats eller håller på att utvecklas väsentligt. Utvecklingen inriktas särskilt på småföretagen.

5. Slutsatser

I den här rapporten framhålls behovet av ett fortsatt proaktivt samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna om den allmänna hanteringen av lagstiftningen. Såsom Europaparlamentet framhållit är det också viktigt att inrätta partnerskap för att ge allmänheten snabba och effektiva lösningar på problem och komma till rätta med överträdelser. Bäst resultat får man om kommissionen och medlemsstaterna vidtar samordnade insatser, som särskilt anpassas till de olika situationerna. Kommissionen kommer att fortsätta bevaka överträdelser och arbeta nära tillsammans med Europaparlamentet vid rapportering och diskussioner om hur tillämpningen av gemenskapsrätten utvecklas.

Arbetet med tillämpningen av gemenskapsrätten står inför stora utmaningar, bland annat genomförs många direktiv alltför sent. På vissa rättsområden fortsätter klagomålen att strömma in när allmänhetens eller näringslivets rättigheter kränkts. Under det kommande året kommer kommissionen särskilt att inrikta sig på att

- hantera de många förseningarna i genomförandet av direktiv,

- vidta fler förebyggande åtgärder och i samband med konsekvensbedömningar analysera riskerna för problem med genomförandet eller med genomförandebestämmelsernas förenlighet med gemenskapsrätten,

- förbättra informationen och problemlösningen med inriktning på allmänheten och näringslivet, och slutligen

- prioritera viktiga ärenden och inrätta ett nära samarbete med medlemsstaterna för att komma till rätta med överträdelser.

[1] KOM(2007) 502, 5.9.2007.

[2] SEK(2008) 2854 och SEK(2008) 2855.

[3] SEK(2008) 2854 [ej översatt till svenska].

[4] Alla sifferuppgifter avser 2007 om inte annat sägs.

[5] KOM(2008) 773 [ej översatt till svenska].

[6] KOM(2002) 141.

[7] Se även KOM(2008) 773.