52008DC0682

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 31.10.2008

KOM(2008) 682 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Upprättande av ett gemensamt luftrum med Algeriet

1. INLEDNING

1. I sitt meddelande ”Fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU”[1] framhåller kommissionen betydelsen av att det skapas ett gemensamt luftrum med de länder öster och söder om EU som omfattas av grannskapspolitiken.

2. Det slutliga målet är att sammanföra EU-länderna och deras partnerländer vid EU:s östra och södra gränser i en gemensam marknad med harmoniserade bestämmelser för trafiken. Rådet (transport) bekräftade vid sitt möte den 27 juni 2005 det här målet i sina slutsatser om utvecklingen av en gemensam politik för yttre förbindelser på luftfartsområdet och efterlyste ett gemensamt luftrum med EU:s grannländer senast 2010.

3. Det gemensamma luftrummet har utvecklats snabbt och omfattar redan luftrummen i Schweiz, Norge och Island, luftfartsmarknaderna i länderna på västra Balkan (sedan juni 2006), och till följd av undertecknandet av det första Europa-Medelhavsavtalet i december 2006 nu även Marockos luftfartsmarknad. På rådets begäran kommer kommissionen också att inleda förhandlingar på det här området med Jordanien och Israel och fortsätta sina diskussioner med Ukraina. Stärkta relationer mellan EU och dess grannländer på luftfartsområdet är av central betydelse för den europeiska flygindustrins utveckling. Flygförbindelserna med EU:s grannländer inom alla marknadssegment (semesterresor, släkt- och vänturism, affärsresor) utgör nästan 20 % av de internationella flygningarna utanför EU, vilket är en flygvolym som kan jämföras med trafiken till och från länder i Nordamerika. Ett gemensamt luftrum med dessa grannländer erbjuder inte bara tillväxtmöjligheter för luftfartssektorn utan bidrar även i stor utsträckning till regional integration och ekonomisk utveckling. Detta är också helt i linje med Barcelonaprocessens mål och handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken. Det aktuella projektet ”Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet” har samma grund.

4. I strävandena efter att upprätta ett gemensamt luftrum med länderna söder om Medelhavet är Algeriet en mycket viktig partner för EU. I det Europa-Medelhavspartnerskap som inrättats genom associeringsavtalet[2] framhålls det att man måste stärka samarbetet mellan parterna inom transportsektorn, utveckla samarbetet på lagstiftningsområdet och modernisera infrastrukturen på flygplatser och ledningen av flygtrafiken. För att förverkliga detta mål i associeringsavtalet har det upprättats ett program för stöd till den algeriska transportsektorn (20 miljoner euro), och en del av detta program omfattar ett ökat samarbete inom den civila luftfarten. Detta program syftar till att förbättra den befintliga lagstiftningen och den institutionella ramen inom luftfartssektorn. Det omfattar åtgärder för att bistå den algeriska regeringen när det gäller att utarbeta en övergripande plan för den civila luftfarten, uppdatera lagstiftningen på det civila luftfartsområdet, inrätta en oberoende tillsynsmyndighet och modernisera flygplatser.

5. Detta projekt för ett gemensamt luftrum överensstämmer därför i grunden med de olika åtgärder som EU vidtagit för att stärka samarbetet med Medelhavsländerna. Dessutom representerar projektet ett mål som är gemensamt för båda parter. Utbytet inom ramen för projektet ”EuroMed Aviation”, som startats av EU för att stärka samarbetet på luftfartsområdet med länderna söder om Medelhavet, har också gett Algeriet tillfälle att visa sitt intresse för att inleda förhandlingar med Europeiska gemenskapen inom ramen för ett övergripande luftfartsavtal. Ett sådant gemenskapsavtal om luftfart skulle kunna skapa nya möjligheter för hela luftfartssektorn (flygbolag, förvaltare av flygplatsinfrastruktur, tillhandahållare av marktjänster) liksom för passagerare på båda sidor om Medelhavet. Nuvarande restriktioner i de bilaterala avtal som ingåtts mellan EU:s medlemsstater och Algeriet skulle kunna avvecklas. Begränsningar när det gäller flygbolagens antal avgångar per vecka, antalet godkända flygbolag, flygplatser som får trafikeras och tillämpade priser skulle kunna undanröjas samtidigt som en process för tillnärmning av lagstiftningen inleds.

2. UTVECKLA FLYGFÖRBINDELSER MED EN VIKTIG PARTNER

6. Landets ekonomiska betydelse och omfattningen av dess flygförbindelser med EU gör Algeriet till en mycket viktig partner när det gäller att snabbt uppnå det mål som rådet fastställde 2005, nämligen att skapa ett gemensamt luftrum.

7. Enligt den klassificering på grundval av bruttonationalprodukten som Världsbanken upprättade år 2006 är Algeriet med en BNP på 138 miljarder dollar den näst största ekonomin på den afrikanska kontinenten, efter Sydafrika men före Nigeria. Europeiska unionen är Algeriets viktigaste handelspartner. Handelsutbytet mellan de båda parterna uppgick 2006 till nästan 34 miljarder euro och fortsätter att öka (+8 % mellan 2000 och 2005).

8. Förutom detta omfattande handelsutbyte finns det historiska, kulturella och till och med familjeband mellan EU och Algeriet, vilket förklarar varför flygförbindelserna mellan parterna är så viktiga. Sjutton bilaterala luftfartsavtal har ingåtts mellan EU:s medlemsstater och Algeriet. Dessa avtal utgör den nödvändiga rättsliga grunden för transporten av 2,9 miljoner passagerare mellan Europa och Algeriet under 2007, varav 2,4 miljoner mellan Frankrike och Algeriet. Andra medlemsstater med omfattande flygförbindelser med Algeriet är Spanien (150 000 passagerare från/till Algeriet), Italien (125 000 passagerare) och Förenade kungariket (120 000 passagerare).

9. Det faktum att den algeriska marknaden är relativt svag om man jämför den med dess nordafrikanska grannländers (8 miljoner passagerare transporterades mellan Marocko och Europa år 2007 och 8,5 miljoner till Tunisien) förklaras av de spända förhållandena i Algeriet under hela 1990-talet och den svaga utveckling av turismen som blev följden. Det är obestridligt att den algeriska marknaden har en stor potential och ett övergripande luftfartsavtal med en liberalisering av luftfartsförbindelserna skulle utan tvivel leda till en ökning av luftfartsförbindelserna med Europa.

10. Det är vidare anmärkningsvärt att EU-flygbolagens andel av flygförbindelserna med Algeriet har ökat stadigt sedan 2002 och för närvarande ligger på samma nivå som Air Algérie som är det algeriska flygbolag som står för huvudparten av förbindelserna med Europa. Air Algérie, som till största delen ägs av den algeriska staten, har under de senaste åren genomfört ett viktigt reform- och moderniseringsprogram för att kunna möta konkurrensen från de europeiska flygbolagen, som sedan år 2000 åter börjat utöka sina flygförbindelser med Algeriet. Air Algérie genomförde en grundlig modernisering av sin flotta mellan 2000 och 2004 (bolaget äger 30 plan) och tillämpar nu moderna principer vid förvaltningen av flygbolaget. Detta innebär bl.a. att man överfört delar av verksamheten till dotterbolag (marktjänster, underhåll), lanserat lojalitetsprogram med särskilda förmåner för frekventa resenärer och infört system med flexibel prissättning (”yield management”). År 2007 transporterade Air Algérie 3 miljoner passagerare till 38 destinationer i Europa, Afrika och Mellersta Östern.

11. Det andra algeriska flygbolaget, Tassili airlines, grundades på initiativ av oljeindustrin och övertogs sedan av den algeriska staten. Detta flygbolag, som framför allt inriktar sig på affärsresenärer, planerar en utökning av flottan för att kunna ta upp konkurrensen med Air Algérie och gemenskapens flygbolag.

12. Den algeriska lufttransportmarknadens dynamik, de algeriska lufttrafikföretagens uttalade vilja att vidta de åtgärder som krävs för att kunna möta den tilltagande liberaliseringen av marknaden och de möjligheter som erbjuds gemenskapens lufttrafikföretag utgör en solid grund för att inleda förhandlingar om ett övergripande lufttrafikavtal med Europeiska gemenskapen.

13. Ur lagstiftningssynpunkt har ingen avvikelse från ICAO:s rekommendationer fastställts, men Algeriet har ändå en lång väg kvar att gå när det gäller att uppfylla gemenskapens normer i fråga om framför allt det gemensamma europeiska luftrummet och Europeiska byrån för luftfartssäkerhets krav. För att snabbt få till stånd ett gemensamt luftrum med Algeriet krävs det ytterligare stöd- och samarbetsåtgärder från EU:s sida för att följa upp utvecklingen av den algeriska lagstiftningen och omorganisationen av vissa strukturer. På området luftfartsskydd tillämpar de algeriska myndigheterna en proaktiv politik i syfte att få till stånd en säker lufttrafik, för att på så sätt göra det möjligt att skapa en rättslig ram som är förenlig med internationell och europeisk lagstiftning; vid de revisioner som utfördes av ICAO år 2004 och 2006 godkändes det befintliga skyddssystemet på Algers flygplats[3]. Denna process för anpassning av lagstiftningen till gemenskapens normer har dessutom uppmuntrats och följts upp inom ramen för programmet för stöd till transportsektorn och projektet EuroMed Aviation, som omfattar en plan för tekniskt bistånd till Algeriet som särskilt ska tillgodose landets behov.

3. FÖRDELAR MED OCH MERVÄRDE AV EN GEMENSKAPSSTRATEGI

14. Den civila luftfarten (inbegripet infrastruktur, flygbolag och andra sektorer) är en viktig del av EU:s ekonomi. Flygbolagen står själva för omkring 0,6 % av EU:s mervärde och har mer än 400 000 anställda (0,4 % av det totala antalet anställda i näringslivets icke-finansiella sektorer)[4], och hela luftfartssektorn sysselsätter omkring 3 miljoner människor i EU. Upprättandet av ett gemensamt luftrum har sedan början av 1990-talet avsevärt bidragit till att öka sektorns dynamik och effektivitet och har dessutom medfört stora ekonomiska och sociala fördelar. Mellan 1992 och 2003 ökade antalet flygsträckor inom EU med över 40 %. Gemenskapens största flygbolag hade en produktionsökning på 87 % mellan 1990 och 2003[5]. Algeriets successiva anpassning till gemenskapens luftfartsmarknad kommer därför endast att bli till fördel för landet, som kommer att kunna dra nytta av EU:s erfarenheter på detta område. Utvidgningen av denna gemensamma marknad på grundval av en liberalisering av trafikrättigheterna, åtföljd av en harmonisering av lagstiftningen, kommer också att skapa ett mervärde för den europeiska luftfartsindustrin och dess användare.

15. Hittills har de flesta medlemsstaterna förhandlat fram restriktiva luftfartsavtal med Algeriet som reglerar öppnandet av marknaderna och begränsar möjligheterna för flygbolag och passagerare. Det finns mekanismer för fastställande av flygbolagens kapacitet, och bolagen kan dessutom inte alltid fritt fastställa sina priser. Dessa bilaterala avtal tillåter inte heller att flygbolag från gemenskapen trafikerar alla flygplatser i Algeriet från alla europeiska flygplatser. Gällande bilaterala luftfartsavtal mellan EU:s medlemsstater och Algeriet snedvrider därför trafikmönstret och kan vara till nackdel för vissa flygbolag från gemenskapen liksom för konsumenterna i EU:s medlemsstater.

16. Ett övergripande avtal med Europeiska gemenskapen skulle förbättra situationen, och den resulterande ökningen av antalet direktförbindelser mellan EU och Algeriet[6] skulle öka både handels- och turistströmmarna betydligt. Om man gör en extrapolering av exemplet Marocko och den inre europeiska marknaden kan en trafikökning på omkring 15–20 % per år väntas under de första åren efter avtalets genomförande, vilket skulle motsvara en ökning med omkring 500 000 passagerare. Dessa prognoser, som förutsätter att rådande politiska och makroekonomiska villkor förblir oförändrade, kommer utan tvivel att behöva justeras uppåt med tanke på den algeriska marknadens mycket kraftiga tillväxtpotential.

17. En stor del av de ekonomiska fördelarna väntas komma den europeiska flygindustrin och den europeiska ekonomin i allmänhet till del. Det skulle också bli lättare för algeriska flygbolag att delta i befintliga kommersiella allianser med flygbolag från gemenskapen och således skulle integrerade produkter och bättre passagerartjänster kunna utvecklas.

18. Öppnandet av luftfartsmarknaderna måste åtföljas av en tillnärmning av lagstiftningen på centrala områden, såsom luftfartsskydd, flygsäkerhet, miljö och bestämmelser om statligt stöd, så att rättvisa konkurrensvillkor och tillämpningen av höga luftfartsstandarder kan garanteras på båda sidor av Medelhavet. När det gäller miljöfrågor måste avtalet ligga i linje med gemenskapens åtagande att främja luftfartens hållbara utveckling. Avtalet får därför inte begränsa EU:s möjligheter att tillämpa lagstiftning eller ekonomiska styrmedel för att mildra oönskade sekundära effekter av flygtrafikens ökning, framför allt när det gäller dess bidrag till klimatförändringen, luftkvalitetsförsämring och buller i områden runt flygplatser. Det är endast på gemenskapsnivå som processen för att anpassa den algeriska lagstiftningen till gällande EU-lagstiftning kan ske. Detta innebär att det måste utfärdas ett förhandlingsmandat för Europeiska kommissionen, så att den kan förhandla om ett övergripande luftfartsavtal med Algeriet, med det slutgiltiga målet att helt integrera Algeriets luftfartsmarknad i ett gemensamt luftrum med EU.

19. Upprättandet av ett gemensamt luftrum med Algeriet kommer också att möjliggöra en dynamisk regional integration som inte bara omfattar flygförbindelserna med EU, utan även flygtrafiken mellan länderna söder om Medelhavet. Detta var skälet till att Europeiska gemenskapen i luftfartsavtalet med Marocko förde in en bestämmelse om geografisk utvidgning som skulle göra det möjligt för t.ex. Algeriet att ingå i det gemensamma luftrummet. Liberaliseringen av flygförbindelserna mellan EU och Marocko å ena sidan, och mellan EU och Algeriet å andra sidan, skulle kunna leda till ett öppnande av luftfartsmarknaderna mellan Algeriet och Marocko. Även om det underliggande målet för dessa avtal är detsamma och de påverkar varandra sinsemellan, verkar det i detta skede vara önskvärt att förhandla separat med vart och ett av länderna söder om Medelhavet, framför allt för att inte undergräva målet med den europeiska grannskapspolitiken och för att tillgodose dessa länders önskan om privilegierade bilaterala förbindelser med EU. Detta möjliggör också större flexibilitet och differentierade tillvägagångssätt.

20. Ett mandat för kommissionen att förhandla med Algeriet skulle också vittna om EU:s beslutsamhet när det gäller att uppnå de politiska mål som rådet ställde upp 2005 och öppna sina luftfartsmarknad för alla grannländer, förutsatt att dessa länders lagstiftning samtidigt anpassas till EU:s lagstiftning. Att inrätta ett gemensamt luftrum med Algeriet skulle därför stärka det regionala samarbetet och integreringen av luftfartsmarknaderna i alla länder söder om Medelhavet.

5. SLUTSATSER

21. Kommissionen anser därför att det är viktigt att ge Algeriet möjligheter till ett utvidgat samarbete inom den civila luftfarten. Ett övergripande luftfartsavtal med Algeriet skulle kunna omfatta de traditionella kommersiella aspekterna i luftfartsavtal men skulle samtidigt kunna utgöra en ambitiös ram för ett utökat samarbete om lagstiftning om luftfartsskydd, flygsäkerhet och trafikledning, och skulle även kunna underlätta industrisamarbetet med dessa länder.

22. Den civila luftfarten erbjuder stora möjligheter att utöka samarbetet inom transportsektorn i allmänhet, vilket kan ge betydande fördelar för både Algeriet och EU. Det krävs därför att ansträngningar görs för att se till att lufttransporterna utvecklas till ett centralt område för samarbetet med Algeriet och ger Algeriet ett nytt exempel på hur landet kan integreras i gemenskapsstrukturerna och de europeiska marknaderna.

23. Det här avtalet är ett viktigt steg för att upprätta ett luftrum som är gemensamt för EU och dess grannländer vid Medelhavet, vilket är ett centralt mål för gemenskapens politik för yttre förbindelser på luftfartsområdet och, mer allmänt, en viktig del i EU:s politik för yttre förbindelser. Det här avtalet med Algeriet om luftfart skulle både ur politisk och ekonomisk synvinkel skapa ett betydande mervärde och skulle kunna bli en förebild för liknande avtal med andra länder söder om Medelhavet och på så sätt även bidra till landets regionala integrering.

24. Mot bakgrund av detta föreslår kommissionen att rådet ger kommissionen ett mandat att inleda förhandlingar om ett övergripande avtal som gör det möjligt att upprätta ett gemensamt luftrum med Algeriet. Kommissionen kommer att samarbeta nära med medlemsstaterna och alla berörda parter för att precisera och uppnå de mål som fastställs i förslaget till rådets beslut.

[1] KOM(2005) 79 slutlig, 11.3.2005.

[2] Associeringsavtalet mellan EU och Algeriet undertecknades i april 2002.

[3] Inspektionsrapport om projektet Euromed Aviation i Algeriet (MED 2006/132-039).

[4] Eurostat, Statistics in focus, 37/2005, ISBN 1561-4840.

[5] Bilaga till kommissionens meddelande ”Fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU”, KOM(2005) 79 slutlig.

[6] Efter det att ett Europa-Medelhavsavtal undertecknats med Marocko i december 2006 ökade trafiken med 18 % till nästan 8 miljoner transporterade passagerare mellan EU och Marocko under 2007.