52008DC0660

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.10.2008

KOM(2008) 660 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Arbetsplan för 2009–2011 enligt ekodesigndirektivet

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Arbetsplan för 2009–2011 enligt ekodesigndirektivet

1. INLEDNING

Syftet med ekodesign är att förbättra produkternas miljöprestanda under hela livscykeln (val av råvara och bearbetning, tillverkning, förpackning, transporter, montering och underhåll, användning samt avfallshantering) genom att systematiskt integrera miljöperspektivet så tidigt som möjligt i konstruktionsarbetet.

Energianvändande produkter antingen behöver tillförd energi (t.ex. elektricitet, fossila bränslen och förnybara energikällor) eller genererar, överför eller mäter sådan energi. De svarar för en stor del av förbrukningen av energi och andra naturresurser i EU och besitter stor potential när det gäller att minska utsläpp av växthusgaser.

Genom ekodesigndirektivet, 2005/32/EG[1], upprättas en ram för fastställande av krav på miljövänlig konstruktion för energiförbrukande produkter. Direktivet är en hörnpelare i den del av EU-politiken som syftar till bättre energi- och miljöprestanda för produkter på den inre marknaden. Att det även skulle kunna bringas att omfatta andra produkter som har betydelse för miljön, dvs. alla produkter med någon energikoppling, framhölls i den nyligen antagna handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt hållbar industripolitik[2], som dock inte påverkar arbetsplanen. Genom direktivet säkras fri rörlighet för varor i EU, och det uppmuntrar vidare till miljövänligt konstruktionsarbete i små och medelstora företag. Regelverket om ekodesign leder allmänt sett till produkter med bättre miljöprestanda, inklusive energivinster.

Mål för arbetsplanen

I artikel 16.1 i ekodesigndirektivet sägs att kommissionen ska tillhandahålla en arbetsplan för de tre kommande åren med ett förslag till förteckning över de energianvändande produktgrupper som bör prioriteras för genomförandeåtgärder.

Arbetsplanen bör bygga vidare på arbetet sedan mitten av 2005 om de övergångsproduktgrupper som anges i artikel 16.2 i direktivet. Miljöskälen bakom prioriteringsordningen för genomförandeåtgärderna ändras inte, särskilt att dra nytta av vissa energianvändande produkters potential att motverka klimatförändringar på ett kostnadseffektivt sätt.

2. EKODESIGNDIREKTIVET I FUNKTION

Ekodesigndirektivet är ett ramdirektiv. Det betyder att tvingande krav på miljövänlig konstruktion fastställs i särskilda genomförandeåtgärder för varje produktgrupp. I själva direktivet finns det bara regler om hur dessa genomförandeåtgärder ska införas. De kan antas för en särskild produkt, som då ska ha stor inverkan på miljön, säljas i stor mängd på den inre marknaden och besitta tydlig förbättringspotential till rimlig kostnad.

Genomförandeåtgärder diskuteras om näringslivet inte har tagit något lovande initiativ till självreglering. Självreglering av näringslivet, inklusive frivilliga och ensidiga åtaganden, kan naturligtvis ge snabba resultat tack vare okomplicerat och kostnadseffektivt genomförande och dessutom tillåta smidig och lämplig anpassning till tekniska lösningar och tendenser på marknaden.

Varje genomförandeåtgärd föregås av en förstudie och en konsekvensanalys. De görs av externa experter tillsammans med kommissionen och är inriktade på att hitta kostnadseffektiva lösningar som kan förbättra produkternas allmänna miljöprestanda. Arbetet inbegriper samråd och delegerat beslutsfattande. Så småningom antas genomförandeåtgärderna av kommissionen enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll.

3. PRODUKTGRUPPER SOM OMFATTADES UNDER ÖVERGÅNGSPERIODEN (2005–2008)

Under övergångsperioden efter det att ekodesigndirektivet trädde i kraft och innan det fanns någon arbetsplan skulle genomförandeåtgärder antas för de produktgrupper som anges i artikel 16.2 i direktivet. I artikeln nämns ett antal energianvändande produkter som ska prioriteras enligt Europeiska klimatförändringsprogrammet, t.ex. utrustning för uppvärmning av byggnader och vatten, elektriska motorsystem, belysning i hushålls- och tjänstesektorn, hushållsapparater, kontorsutrustning i hushålls- och tjänstesektorn, konsumentelektronik samt värme-, ventilations- och klimatanläggningar. En separat produktövergripande genomförandeåtgärd planerades också för att minska en produktgrupps standby-förluster.

Nitton förstudier med tillhörande möten med berörda parter drogs igång om de prioriterade övergångsproduktgrupperna, vissa gällde särskilda produktkategorier. I varje enskilt fall försökte man avgöra om ekodesignkrav borde fastställas, och i så fall vilka, för den relevanta produktgruppen. Fjorton förstudier har slutförts; på basis av resultaten och i brist på självreglering har kommissionen inlett arbetet på genomförandeåtgärder och, om lämpligt, märkningskrav enligt energimärkningsdirektivet 92/75/EEG för särskilda energianvändande produkter. De övriga fem väntas bli färdiga 2009.

Efter det att förstudien om en produktgrupp avslutats följer momenten samråd i samrådsforumet, bedömning av den föreslagna genomförandeåtgärdens ekonomiska, miljömässiga och sociala effekt samt beslut enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll.

Inom de närmaste månaderna kommer kommissionen att anta genomförandeåtgärder för följande produktgrupper: utrustning för belysning i tjänstesektorn (både gatubelysning och kontorsbelysning), elförluster vid standby- eller frånläge, externa nätaggregat samt enkla digitalboxar för mottagning av tevesignaler. Under 2009 väntas vidare förslag till genomförandeåtgärder om teveapparater, hembelysning, hushållskylar och -frysar, tvättmaskiner, diskmaskiner, värmepannor och varmvattenberedare, persondatorer, bildutrustning, affärs- och storkökskylar, elmotorer, värmepumpar, fläktar, cirkulatorer och luftkonditioneringsapparater.

I bilaga II förtecknas produktgrupperna under övergångsperioden.

4. VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTGRUPPER

Denna arbetsplan innehåller en vägledande förteckning över produktgrupper. Hänsyn har tagits till det arbete som utförts under övergångsperioden. De förtecknade produktgrupperna anses vara prioriterade för förstudier och genomförandeåtgärder under de kommande tre åren.

Enligt kommissionens undersökning[3] inför arbetsplanen finns det 57 produktgrupper som faller inom ekodesigndirektivets tillämpningsområde och som inte omfattades under övergångsperioden[4]. En noggrann kartläggning av alla produktgrupperna med hjälp av Prodcomförteckningen[5] var en förutsättning för arbetsplanen.

Undersökningen prövade de 57 produktgrupperna mot den viktigaste typen av miljöpåverkan (förbrukning av primärenergi under användning) för att hitta de produktgrupper som hade störst växthusgassänkande potential. Detta ledde till att 25 produktgrupper klassade som A och 9 som B[6]. Kommissionen gjorde vidare en prioritetsbedömning för de 25 produktgrupperna i A-klassen på de grunder som fastställs i artikel 15 i ekodesigndirektivet, nämligen att

1. produktgruppen säljs i stor mängd i EU,

2. produktgruppen inbegriper energianvändande produkter som svarar för stor miljöpåverkan i EU,

3. produktgruppen har stor miljöförbättringspotential till rimlig kostnad.

Bedömningsgrunderna i artikel 15 tillämpades, när det var lämpligt med hänsyn till produktgruppen, på följande sätt:

Enligt den senaste Prodcomförteckningen (2005/2006) uppfyller de tio produktgrupper som kommissionen har valt ut kravet på en försäljning över 200 000 enheter per år inom EU. Energianvändande produkter från hushålls-, tjänste- och industrisektorn ingår. Detta första krav är av utslagstyp; detta har sin förklaring i att antal sålda enheter per produktgrupp direkt påverkar nästa bedömningssteg.

Bedömningen i nästa steg (stor miljöpåverkan) baserades på följande aspekter: hög förbrukning av primärenergi i produktgrupperna (t.ex. > 1 000 PJ/år) i kombination med utsläpp, t.ex. växthusgaser, försurande ämnen eller tungmetaller och avfallsproduktion. Detta ger en första indikation om prioritet som stämmer med undersökningens urvalsfaktorer. Lång driftstid (mycket hög: upp till 24 timmar/dag eller treskift, alternativt hög: ca 8 timmar/dag eller uppvärmnings- eller nedkylningsperiod), energiförbrukande delar eller förutsägbar ökning i energiförbrukning inom tio år p.g.a. snabbt ökande marknad är ytterligare indikationer på stor miljöpåverkan ur energiförbrukningssynpunkt. En annan resurs som bör uppmärksammas är vatten, eftersom vattenbrist och torka är ett allt allvarligare miljöproblem i EU. Andra typer av miljöpåverkan som beaktas är att ingående material eller delar kan innebära andra typer av resursförbrukning, avfallsproduktion eller särskilda utsläpp, t.ex. elektronik, bild- och teckenskärmar, köldmedier, spilloljor, produktionsavfall, avgaser och mikrodamm.

Den tredje bedömningsgrunden (stor miljöförbättringspotential till rimlig kostnad) hade också betydelse för prioriteringen. Stor förbättringspotential genom miljövänligare konstruktion kan antas föreligga om mycket energi kan sparas under användning (t.ex. > 20 %). Bättre konstruktion kan leda till att vissa typer av vattenförbrukande utrustning sparar vatten och därmed energi. Andra viktiga ekodesignåtgärder kan vara att inskränka en produkts vikt eller volym, använda återvunnet material, sänka utsläppen, förlänga produktens minsta garanterade livstid eller säkerställa möjligheter till uppgradering, reparation alternativt enkel återvinning genom litet antal använda material, användning av standarddelar eller enkel åtkomst till värdefulla delar. Befintliga riktlinjer i tredjeländer, t.ex. Minimum Energy Performance Standards, MEPS i Japan eller Energy Star i USA, och ny teknik kan vidare driva på utvecklingen mot produkter som har likvärdig funktion men bättre miljöprestanda.

Det finns ingen annan EU-lagstiftning om ekodesignåtgärder för de utvalda produktgrupperna, men varje förstudie bör klarlägga om det finns annan lagstiftning som reglerar någon särskild miljöeffekt kopplad till den undersökta produkten, t.ex. WEEE-direktivet om återvinning[7]. Inledningsvis är arbetshypotesen att produktgruppernas stora miljöförbättringspotential inte innebär orimliga kostnader och att marknadskrafterna inte kommer att lyckas fylla behovet av tvingande eller frivilligt överenskomna krav. Dessa inledande antaganden bör granskas i förstudier. Förslag till hur miljöprestanda kan förbättras bör baseras på lägsta livscykelkostnad för att garantera kostnadseffektivitet.

Bedömningen ledde fram till följande förslag till förteckning över produktgrupper:(I bilaga I finns en detaljerad redovisning.)

Vägledande förteckning över de produktgrupper som ingår i arbetsplanen[8]

- Luftkonditionerings- och ventilationssystem.

- Elektriska och fossilbränsleeldade uppvärmningsanordningar.

- Utrustning för matberedning.

- Industri- och laboratorieugnar.

- Verktygsmaskiner.

- Nätverks-, databehandlings- och datalagringsutrustning.

- Kyl- och frysutrustning.

- Ljud- och bildutrustning.

- Transformatorer.

- Vattenförbrukande utrustning.

Enligt artikel 18 i ekodesigndirektivet rådfrågade kommissionen samrådsforumet och inhämtade synpunkter från medlemsstaternas företrädare och berörda parter innan den fastställde denna arbetsplan och den vägledande förteckningen över produktgrupper[9].

De förtecknade produktgrupperna kan, på basis av de slutsatser som drogs under övergångsperioden, delas in i undergrupper inför förstudierna. Produkter med liknande tekniska, ekonomiska och miljömässiga egenskaper kan med fördel undersökas tillsammans, dock bör marknadsstruktur, användningsmönster, miljöpåverkan, ekonomisk effekt och förbättringspotential undersökas separat när det är lämpligt. Förstudier av vissa produkter som passar i fler än en produktgrupp (t.ex. kylaggregat och värmepumpar) måste samordnas. Data om processer och komplexa system från referensdokument om bästa möjliga teknik (BREF-dokument) upprättade enligt direktiv 2008/1/EG[10] bör användas när det är lämpligt på samma sätt som under övergångsperioden för produktgrupperna ”elektriska motorsystem” och ”värme-, ventilations- och klimatanläggningar”.

Kommissionens prioritetsordning kan ändras efter det att en fullständig kvantitativ bedömning gjorts i en förstudie.

5. UTSIKTER

Att en produktgrupp uppförs på den vägledande förteckningen innebär att kommissionen kommer att se till att en förstudie görs under perioden 2009–2011 och eventuellt – beroende på resultatet av förstudien, på konsekvensanalysen och på om lämplig självreglering finns – anta en genomförandeåtgärd.

Information om tidsplaneringen för förstudierna och genomförandeåtgärderna kommer att spridas till alla berörda parter för varje produktgrupp, särskilt via kommissionens webbsida om ekodesigndirektivet[11] och via möten och webbinformation från dem som anlitas för att göra förstudierna.

I varje förstudie kommer eventuella ekodesignkrav att prövas mot bakgrund av tekniska, ekonomiska och miljöbaserade analyser. Alternativet att utfärda ett standardiseringsuppdrag på vissa aspekter av miljövänlig konstruktion bör undersökas. De berörda parterna bör delta aktivt i undersökningen.

Kommissionen uppmanar vidare dem som tillverkar energianvändande produkter med kraftig miljöpåverkan att föreslå självreglerande åtgärder som eventuellt kan ge snabbare och billigare resultat än tvingande krav. Detta är i överensstämmelse med ekodesigndirektivet och med både kommissionens mål att åstadkomma bättre lagstiftning och dess rullande regelförenklingsprogram. Kommissionen kommer att följa sådana initiativ under de kommande tre åren och därefter ta ställning till om fler genomförandeåtgärder behövs, t.ex. där marknadskrafterna misslyckas med att åstadkomma förändring i rätt riktning tillräckligt snabbt.

Enligt vad som sägs i artikel 16 i direktivet ska arbetsplanen ses över regelbundet av kommissionen, efter samråd i samrådsforumet.

Om kommissionens förslag att bredda ekodesigndirektivets[12] produktomfång till att omfatta alla energirelaterade produkter antas snabbt av Europaparlamentet och rådet kommer kommissionen att se över arbetsplanen så att de tillkomna produktgrupperna inkluderas.

Bilaga I

Tabell: Ofullständig bedömnng av de produktgrupper som uppförts på arbetsplanens vägledande förteckning

Produktgrupperna är förtecknade utan inbördes rangordning. Produkter som omfattades under övergångsperioden har utelämnats.

Produktgrupp | Exempel | Stor miljöpåverkan1 | Stor förbättringspotential |

Luftkonditionerings- och ventilationssystem | Stora luftkonditioneringsanläggningar > 12 kW Vattenkylda luftkonditioneringsanläggningar Ventilationsanläggningar | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), lång driftstid (nedkylnings- eller uppvärmningsperiod, ökande driftstider) och snabbt ökande marknad Annan miljöpåverkan från kraftelektronik, bild- och teckenskärmar och köldmedier | Hög energisparpotential (beräknat medeltal > 20 %) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. alternativ till köldmedier, längre livstid eller enklare återvinning) Riktlinjer i tredjeländer (energimärkning, ekomärkning, Energy Star och MEPS) tyder på förbättringspotential |

Elektriska och fossilbränsleeldade uppvärmningsanordningar | Elektriska radiatorer för värmelagring Elektrisk rums- eller golvuppvärmning Direktverkande gas- och oljeeldad rumsuppvärmning Värmepumpar | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), lång driftstid (uppvärmningsperiod) Annan miljöpåverkan från kraftelektronik, använt material och avgaser | Hög energisparpotential (beräknat medeltal > 20 %) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. mindre utsläpp eller enklare återvinning) |

Utrustning för matberedning | El-, gas- och mikrovågsugnar Spishällar och grillar Kaffebryggare | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), lång driftstid i tjänstesektorn (ca 8 timmar/dag) samt energiförbrukning från inbyggd motor/fläkt | Hög energisparpotential (uppskattningsvis 10–30 %) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. enklare återvinning) Riktlinjer i tredjeländer (energimärkning, ekomärkning och MEPS) och medlemsstaternas ekomärkning tyder på förbättringspotential |

Industri- och laboratorieugnar | Infraröda strålningsugnar Industri- och laboratorieugnar med motståndsuppvärmning eller induktiv uppvärmning Ugnsbrännare | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), lång driftstid (ca 8 timmar/arbetsdag) samt energiförbrukning från inbyggd fläkt Annan miljöpåverkan från använt material | Hög energisparpotential (beräknat medeltal > 20 %) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. bättre värmeöverföring eller mindre massa) Riktlinjer i tredjeländer (energimärkning och MEPS) tyder på förbättringspotential |

Verktygsmaskiner | Omformande verktygsmaskiner Skiljande verktygsmaskiner Verktygsmaskiner baserade på någon fysisk eller kemisk process | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), lång till mycket lång driftstid (upp till treskift) samt energiförbrukning från inbyggd motor Annan miljöpåverkan från kraftelektronik och produktionsavfall | Hög energisparpotential (låg effektfaktor på 0,7–0,8, förbättringspotential vid tomgång och genom variabel utväxling) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. längre verktygslivstid, enklare elektronikåtervinning eller återvinning i slutet kretslopp under produktionen) |

Nätverks-, databehandlings- och datalagringsutrustning | IT-servrar Utrustning för nätkommunikation UPS-enheter Standby-förluster i nätverk för en produktgrupp | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), mycket lång driftstid (24 timmar/dag) och snabbt ökande marknad Annan miljöpåverkan från elektronik | Mycket hög energisparpotential (uppskattningsvis 5–30 % för produkter, 80 % för system, standby och strömförsörjning för nätverkskopplade produkter) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. tillvaratagen spillvärme eller enklare återvinning) Riktlinjer i tredjeland under utveckling (Energy Star) tyder på förbättringspotential |

Kyl- och frysutrustning | Kylskåp Kylrum Kylaggregat Ismaskiner Glass- och milkshakemaskiner | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), mycket lång driftstid (upp till 24 timmar/dag) Annan miljöpåverkan från köldmedier | Hög energisparpotential (uppskattningsvis 10-60 %) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. alternativ till köldmedier) |

Ljud- och bildutrustning | DVD-/videospelare (både upptagning och återgivning) Videoprojektorer Videospelkonsoler Digitalhögtalare och subwoofrar för hemmabio | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), ökande marknad Annan miljöpåverkan från elektronik och bildskärmar | Hög energisparpotential (beräknat medeltal > 20 %) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. längre livstid eller enklare återvinning) Riktlinjer i tredjeländer (energimärkning, ekomärkning och Energy Star) tyder på förbättringspotential |

Transformatorer | Distributionstransformatorer Krafttransformatorer Små transformatorer | Hög energiförbrukning (> 1 000 PJ/år), mycket lång driftstid (24 timmar/dag) Annan miljöpåverkan från spillolja, färg etc. | Hög energisparpotential (ca 30 % vilket motsvarar ca 15 % av elnätsförlusterna, beståndet närmar sig slutet på sin 40-åriga livstid) Potential för andra miljöförbättringar (t.ex. använt material) Riktlinjer i tredjeländer (energimärkning, ekomärkning, Energy Star och MEPS) tyder på förbättringspotential |

Vattenförbrukande utrustning | Högtryckstvättar Bevattningsutrustning | Stort vattenspill p.g.a. olämplig utrustning (ca 14 miljarder m³/år i industrin, ca 55 miljarder m³/år i jordbruket och ca 24 miljarder m³/år i hushållen och allmänna inrättningar) | Hög vattensparpotential (beräknat medeltal > 40 % i industrin och jordbruket och > 30 % i kommunalt vatten, t.ex. behovsspecifik inställning av värden för flöde och tryck eller spridare och droppmunstycken för lågt till medelhögt vattentryck) |

1 Energiförbrukningen anges som PJ av förbrukningen av primärenergi under 2006. ”Primärenergi” betyder energi ur fossila bränslen eller förnybara energikällor som inte har omvandlats. El från det allmänna nätet (sekundärenergi) har räknats om till primärenergi med hjälp av faktorn 10,5 MJ/kWhe.

Bilaga II

Tabell: Produktgrupper under övergångsperioden[13]

Åtgärder som kommissionen planerar att anta under det fjärde kvartalet 2008 eller det första kvartalet 2009 |

Belysningsprodukter för tjänstesektorn Standby- och frånlägesförluster Externa nätaggregat Enkla digitalboxar Belysningsprodukter för hushållen I (inkl. glödlampor) TV-apparater |

Åtgärder som ska lämnas till kommittén för omröstning under 2008 och 2009 |

Värmepannor Varmvattenberedare Tvättmaskiner och diskmaskiner Kylar och frysar för hushållen Affärs- och storkökskylar Elmotorer Cikulatorer (tidigare under elmotorer) Persondatorer Utrustning för bildåtergivning Elpumpar (tidigare under elmotorer) Ventilationsfläktar i andra byggnader än bostäder (tidigare under elmotorer) Luftkonditioneringsapparater Hushållsfläktar (tidigare under luftkonditioneringsapparater) |

Andra åtgärder (slutförda förstudier under 2009) |

Komplexa digitalboxar Torktumlare Dammsugare Belysningsprodukter för hushållen II (reflektorlampor och ljusarmaturer) Värmepannor för fast bränsle |

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (EUT L 191, 22.7.2005, s. 29), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/28/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2005/32/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och av rådets direktiv 92/42/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 81, 20.3.2008, s. 48).

[2] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik, KOM(2008) 397 slutlig.

[3] EPTA Ltd, Grekland; PE International, Tyskland; NTUA, Grekland: Study for preparing the first Working Plan of the Ecodesign Directive , Rapport för upphandling nr: ENTR/06/026, Omarbetad slutlig rapport: 06/12/2007: http://ec.europa.eu/enterprise/eco_design/workingplan.htm.

[4] Sidan 29 av [3].

[5] Prodcom är ett system för insamling och spridning av statistik om produktion av tillverkade varor. Namnet är bildat av det franska uttrycket ”PRODuction COMmunautaire” (gemenskapsproduktion) för gruvdrift, mineralhantering och tillverkningsindustri: avdelningarna B och C i Europeiska unionens statistiska näringsgrensindelning (NACE 2).

[6] Sidan 33 av [3].

[7] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) (EUT L 37, 13.2.2003, s. 24).

[8] Förteckning över produktgrupperna utom de energianvändande produkter som omfattades under övergångsperioden.

[9] Protokoll från mötet i samrådsforumet den 28 maj 2008:http://ec.europa.eu/enterprise/eco_design/workingplan.htm.

[10] Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (kodifierad version), EUT L 24, 29.1.2008, s. 8. Referensdokument om bästa tillgängliga teknik http://eippcb.jrc.es/pages/FActivities.htm.

[11] Generaldirektoratet för näringsliv: http://ec.europa.eu/enterprise/eco_design/index_en.htm.Generaldirektoratet för energi och transport: http://ec.europa.eu/energy/demand/legislation/eco_design_en.htm.

[12] Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter av den 16 juli 2008, KOM(2008) 399 slutlig, 2008/0151 (COD).

[13] Tidsplaneringen är ungefärlig och kan ändras eftersom den beror på hur det förberedande arbetet fortskrider.