P6_TC1-COD(2007)0013

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 januari 2008 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/…/EG om flygplatsavgifter

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,

med beaktande av kommissionens förslag ‖,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2) ,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

(1)

Flygplatsers huvudsakliga uppgift och kommersiella verksamhet utgörs av hantering av luftfartyg, från landning till start, och av passagerare och frakt så att lufttrafikföretagen kan tillhandahålla sina lufttransporttjänster. Därför erbjuder flygplatserna ett antal hjälpmedel och tjänster som behövs för luftfartygens drift och hanteringen av passagerare och frakt, och kostnaderna för detta täcks i allmänhet genom flygplatsavgifter. Hjälpmedel och tjänster för vilka avgifter tas ut bör tillhandahållas på kostnadseffektiva grunder.

(2)

Det är nödvändigt att anta en gemensam ram för att reglera de väsentliga aspekterna av flygplatsavgifter och sättet för att fastställa flygplatsavgifter, eftersom det finns risk för att de grundläggande kraven i relationen mellan flygplatsernas ledningsenheter och flygplatsanvändare annars inte uppfylls.

(3)	Det här direktivet bör tillämpas på flygplatser som är belägna på gemenskapens territorium och överstiger en minimistorlek, eftersom det inte är nödvändigt att tillämpa någon gemenskapsram på förvaltningen och finansieringen av mindre flygplatser.

(4)	Uttag av avgifter i samband med tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och marktjänster har redan behandlats i kommissionens förordning (EG) nr 1794/2006 (4) ‖ och rådets direktiv 96/67/EG (5) ‖.

(5)

Flygplatsavgifter bör vara icke-diskriminerande. Ett obligatoriskt förfarande bör införas för regelbundna samråd mellan flygplatsernas ledningsenheter och flygplatsanvändarna och varje part bör ha möjlighet att hänskjuta frågor till en oberoende tillsynsmyndighet när helst flygplatsanvändarna har invändningar mot ett beslut om flygplatsavgifter eller om ändring av avgiftssystemet.

(6)

En tillsynsmyndighet bör utses eller inrättas i varje medlemsstat. Den bör vara oberoende så att det säkerställs att dess beslut är opartiska och bör ha till uppgift att kontrollera att det här direktivet tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten bör ha de resurser i fråga om personal, sakkunskap och ekonomiska medel som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter för att säkerställa att flygplatser tillhandahåller sina tjänster och hjälpmedel på kostnadseffektiva grunder .

(7)

Det är mycket viktigt att flygplatsanvändarna regelbundet erhåller information från flygplatsens ledningsenhet om hur och utifrån vilket underlag som flygplatsavgifterna beräknas. En sådan öppenhet kommer att ge lufttrafikföretagen insikt i de kostnader som uppstår för flygplatsen och produktiviteten för en flygplats investeringar. För att flygplatsens ledningsenhet ska kunna göra en korrekt bedömning av vad som krävs inför framtida investeringar bör flygplatsanvändarna åläggas att i god tid underrätta ledningsenheten om alla sina operativa prognoser, utvecklingsprojekt och särskilda behov och önskningar.

(8)

Flygplatserna bör underrätta flygplatsanvändarna om betydande infrastrukturprojekt, eftersom sådana i hög grad påverkar nivån på flygplatsavgifterna. Denna information bör tillhandahållas för att möjliggöra övervakning av infrastrukturkostnaderna och i syfte att tillhandahållaändamålsenliga och kostnadseffektiva anläggningar vid den berörda flygplatsen.

(9)

Mot bakgrund av uppkomsten av lufttrafikföretag som bedriver lågkostnadstrafik bör de flygplatser som dessa lufttrafikföretag trafikerar få möjlighet att tillämpa avgifter som motsvarar nivån på den infrastruktur och/eller de tjänster som tillhandahålls, eftersom lufttrafikföretagen har ett legitimt intresse av att kräva att kvaliteten på de tjänster som flygplatsen tillhandahåller ‖ avspeglas i priset. Alla lufttrafikföretag som så önskar bör dock kunna få tillgång till en sådan särskild infrastrukturs- eller tjänstenivå på icke-diskriminerande grund. Om efterfrågan överstiger tillgången bör tillträdet fastställas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, som ‖ utarbetas av en flygplatsledningsenhet. All differentiering av avgifter och/eller avgiftsökning bör vara öppen, objektiv och baseras på tydliga kriterier. Differentieringen kan betraktas som ett incitament för att öppna nya rutter och på så sätt bidra till den regionala utvecklingen i regioner som lider av geografiska och naturliga begränsningar, inbegripet de yttersta randområdena.

(10)

Metoderna för fastställande och uppbörd av de belopp som krävs för att finansiera luftfartsskyddet varierar i gemenskapen, och det är därför nödvändigt att harmonisera grunden för uttag av kostnaderna för luftfartsskyddet vid gemenskapens flygplatser då dessa kostnader avspeglas i flygplatsavgifterna. Vid dessa flygplatser bör avgiften vara kopplad till de faktiska kostnaderna för tillhandahållandet av luftfartsskydd samtidigt som förvaltningen av eventuell offentlig finansiering av och statsstöd som täcker luftfartsskyddet är ändamålsenligt , och tjänsterna bör tillhandahållas till självkostnadspris och får därför inte ge någon vinst. Intäkterna från flygplatsavgifter som införs för att täcka kostnaderna för luftfartsskyddet bör uteslutande användas för att genomföra säkerhetsåtgärder.

(11)

Flygplatsanvändarna bör ha rätt till en fastställd nivå av tjänster i utbyte mot de avgifter som de betalar. Därför bör tjänstenivån vara föremål för avtal mellan flygplatsens ledningsenhet och de sammanslutningar (en eller flera) som företräder flygplatsanvändarna vid flygplatsen, som ingås med regelbundna intervall.

(12)	Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i fördraget, särskilt artiklarna 81–89.

(13)

Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då system för flygplatsavgifter inte kan införas på nationell nivå på ett enhetligt sätt i hela gemenskapen, och det därför på grund av direktivets omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.    Genom det här direktivet fastställs gemensamma principer för uppbörd av flygplatsavgifter vid gemenskapens flygplatser. Direktivet påverkar inte möjligheten för flygplatsens ledningsenhet att besluta sig för att tillämpa systemet för gemensam eller skild kassa (”single till” eller ”dual till”) eller en blandform av dessa två.

2.    Direktivet är tillämpligt på varje flygplats som är belägen på ett territorium som omfattas av bestämmelserna i fördraget, som är öppen för kommersiell trafik och där den årliga trafiken uppgår till över fem miljoner passagerarrörelser eller där den årliga trafiken uppgår till över 15 procent av alla passagerarrörelser i den medlemsstat där flygplatsen är belägen .

Medlemsstaterna får, efter att en utförlig undersökning gjorts av den nationella konkurrensmyndigheten, också tillämpa det på andra flygplatser, om detta befunnits nödvändigt.

Det här direktivet ska dessutom tillämpas på flygplatsnätverk och på alla flygplatser inom ett flygplatsnätverk i ett visst område som omfattas av bestämmelserna i fördraget.

Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över de flygplatser på deras territorium på vilka detta direktiv ska tillämpas. Denna förteckning ska bygga på uppgifter från Eurostat och ska uppdateras varje år.

Det här direktivet ska inte tillämpas på avgifter som tas ut som ersättning för flygtrafiktjänster en route och terminaltjänster i enlighet med ‖förordning (EG) nr 1794/2006 ‖ eller på avgifter som tas ut som ersättning för marktjänster enligt bilagan till ‖direktiv 96/67/EG ‖ , eller på avgifter som tas ut för att finansiera assistans åt personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet  (6).

Det här direktivet påverkar inte varje medlemsstats rätt att tillämpa ytterligare regleringsåtgärder som inte strider mot det här direktivet eller andra relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen på varje ledningsenhet som inrättas på dess territorium. Det kan särskilt röra sig om godkännande av avgiftssystem och/eller avgiftsnivåer på grundval av konkurrenslagstiftningen.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

a)	”flygplats”: varje markområde som är särskilt inrättat för landning, start och manövrering av luftfartyg, samt de närliggande byggnader som kan behövas för flygtrafiken och för service till luftfartygen och byggnader och anläggningar som behövs för de kommersiella luftfartstjänsterna,

b)

”flygplatsens ledningsenhet”: den enhet som tillsammans med eller självständigt från annan verksamhet och i kraft av nationella lagar och andra författningar har i uppdrag att administrera flygplatsens eller flygplatsnätverkets infrastrukturer och samordna och kontrollera den verksamhet som aktörer som befinner sig på berörd flygplats eller berört flygplatsnätverk bedriver,

c)	”flygplatsanvändare”: varje fysisk eller juridisk person som med flyg transporterar passagerare, post och/eller gods, till eller från den berörda flygplatsen,

d)

”flygplatsavgift”: en avgift som tillfaller flygplatsens ledningsenhet och som betalas av flygplatsanvändarna och/eller flygpassagerarna för användningen av hjälpmedel och anlitandet av tjänster som uteslutande tillhandahålls av flygplatsens ledningsenhet och som avser landning, start, belysning och parkering av luftfartyg, samt hantering av passagerare och gods,

e)

”avgift för luftfartsskydd”: en avgift som specifikt utformats för att täcka alla eller en del av kostnaderna för de minimiåtgärder som syftar till att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar och som fastställts med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten  (7),

f)	flygplatsnätverk: en grupp av flygplatser i en medlemsstat som drivs av en flygplatsledningsenhet som utsetts av den behöriga nationella myndigheten.

Artikel 3

Icke-diskriminering

Medlemsstaterna ska säkerställa att flygplatsavgifterna inte medför diskriminering av flygplatsanvändare eller flygpassagerare.

Denna bestämmelse får inte hindra justeringar av avgifterna på grundval av objektiva och tydliga skäl av allmänt intresse.

Artikel 4

Flygplatsnätverk

För att säkerställa tillgång till ett flygplatsnätverks flygplatser till en kostnad som står i proportion till antalet passagerare, kan medlemsstaterna tillåta flygplatsnätverkens operatörer att införa ett enhetligt och öppet system för flygplatsavgifter för alla flygplatser som ingår i flygplatsnätverket. Detta tillstånd får endast beviljas under förutsättning att konkurrensen mellan de olika medlemsstaternas flygplatser inte snedvrids, till exempel med avseende på turism. Vid en eventuell konflikt kan den klagande vända sig till kommissionen på grundval av EG:s relevanta konkurrensbestämmelser.

Artikel 5

Samråd och rättsmedel

1.    Medlemsstaterna ska se till att det vid varje flygplats , som detta direktiv tillämpas på, inrättas ett obligatoriskt▐ förfarande för samråd mellan flygplatsens ledningsenhet och flygplatsanvändarna eller flygplatsanvändarnas företrädare, för samråd om systemet för flygplatsavgifter och nivån på flygplatsavgifterna samt om kvalitetsnivån på de tjänster som flygplatsens ledningsenhet ska tillhandahålla som motprestation för dessa avgifter. Medlemsstaterna ska se till att sådana samråd hålls innan flygplatsens ledningsenhet eller flygplatsanvändarna vill göra några omfattande ändringar i strukturen för eller nivån på flygplatsavgifterna. Om det finns ett flerårigt avtal mellan flygplatsens ledningsenhet och flygplatsanvändarna och flygplatsanvändarnas företrädare ska samrådet ske i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

2.    Medlemsstaterna ska, när så är möjligt, se till att flygplatsens ledningsenhet och flygplatsanvändarna är eniga om ändringar av systemet för flygplatsavgifter eller nivåerna på flygplatsavgifterna. Därför ska flygplatsens ledningsenhet lämna varje förslag om ändring av systemet för flygplansavgifter eller nivån på flygplatsavgifterna till flygplatsanvändarna senast sex månader innan ändringarna träder i kraft, tillsammans med skälen för de föreslagna ändringarna. När en flygplatsanvändare så begär ska flygplatsens ledningsenhet hålla samråd med flygplatsanvändarna om de föreslagna ändringarna och ta deras synpunkter i beaktande innan slutligt beslut fattas. Flygplatsens ledningsenhet ska offentliggöra sitt slutliga beslut inom rimlig tid innan det träder i kraft. Flygplatsens ledningsenhet ska motivera sitt beslut i förhållande till flygplatsanvändarnas synpunkter om flygplatsens ledningsenhet och flygplatsanvändarna inte kan enas om de föreslagna ändringarna.

3.    Om fullständig oenighet råder om ett beslut om flygplatsavgifter ska medlemsstaterna se till att flygplatsens ledningsenhet eller flygplatsanvändarna, om de är företrädare för minst två flygbolag som är oberoende av varandra eller står för minst 10 procent av de årliga flygrörelserna eller det årliga flygpassagerarantalet vid en viss flygplats, kan hänskjuta ärendet till den oberoende tillsynsmyndigheten, som ska granska de skäl som anges för ändringen av systemet för flygplatsavgifter eller nivån på flygplatsavgifterna.

Den oberoende tillsynsmyndigheten, som utsetts eller inrättats i enlighet med artikel 12, ska

a)	inrätta ett förfarande för lösning av tvister mellan flygplatsens ledningsenhet och flygplatsanvändarna eller deras företrädare om ändringar i nivån på eller strukturen för flygplatsavgifterna, inbegripet ändringar som hänför sig till kvaliteten på tjänsterna,

b)	fastställa villkoren för att en tvist ska kunna hänskjutas till tillsynsmyndigheten för lösning,

c)	fastställa vilka kriterier som ska användas vid bedömning av tvister.

Dessa villkor och kriterier ska vara icke-diskriminerande, öppna och överensstämma med principerna för EG:s konkurrenslagstiftning och detta direktiv.

Granskningen av en ändring av systemet för flygplatsavgifter eller nivån på flygplatsavgifterna får inte ha någon uppskjutande verkan.

4.     Flygplatsanvändaren ska förete prima facie-bevis för att den ifrågavarande flygplatsen har vidtagit åtgärder som bryter mot EG:s konkurrenslagstiftning.

5.     Detta ska inte påverka några existerande tvistlösningsförfaranden eller lagstadgade förfaranden för överklagande.

Artikel 6

Insyn

1.   Medlemsstaterna ska se till att flygplatsens ledningsenhet en gång per år informerar varje flygplatsanvändare, eller företrädare eller organisation för flygplatsanvändare, om vilket underlag som använts för fastställandet av nivån på alla avgifter som uppbärs vid flygplatsen. Denna information ska omfatta åtminstone:

a)	en förteckning över de olika tjänster och infrastrukturer som tillhandahålls i utbyte mot de avgifter som uppbärs,

b)	metoderna som använts för att fastställa avgifter, förutsatt att man anger om systemet för gemensam eller skild kassa (”single till” eller ”dual till”) eller en blandform av dessa använts,

c)	totalkostnadsstrukturen vid flygplatsen vilken hänför sig till de hjälpmedel och tjänster som flygplatsavgifterna avser att täcka , i den mån detta är ändamålsenligt för att beräkna flygplatsavgifterna och det måste redogöras för den i de årliga verksamhetsberättelserna,

d)	inkomsterna och kostnaderna för varje kategori av avgifter som tas ut vid flygplatsen,

e)	flygplatsernas inkomster från statligt stöd, subventioner och annat stöd som kan uttryckas i pengar, i förhållande till inkomsterna från avgifter,

f)	det statliga och regionala stöd som beviljats flygplatsen och inkomsterna från allmän finansiering i förbindelse med skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster,

g)	det totala antalet anställda som är sysselsatta med de tjänster som ger upphov till uppbärandet av avgifterna,

h)	prognoser över situationen vid flygplatsen såvitt avser▐ flygtrafikens utveckling och eventuella större planerade investeringar,

i)	den faktiska användningen av flygplatsinfrastruktur och utrustning under viss tid,

j)	den uppskattade avkastningen av alla större planerade investeringar när det gäller deras effekter på flygplatskapaciteten och kvaliteten på tjänsterna .

2.   Medlemsstaterna ska tillse att flygplatsanvändarna innan en förväntad ändring av nivån på avgifterna eller systemet för flygplatsavgifter sker eller innan nya avgifter införs informerar ledningsenheten om särskilt:

a)	sina trafikprognoser,

b)	prognoserna om sammansättningen och den planerade användningen av sin flotta,

c)	sina utvecklingsprojekt som avser den berörda flygplatsen,

d)	sina behov såvitt avser den berörda flygplatsen.

3.    Den information som tillhandahålls enligt punkterna 1 och 2 ska betraktas som konfidentiell och behandlas i enlighet med detta. Denna information ska omfattas av nationella lagar om konfidentiella uppgifter. I samband med börsnoterade flygplatser måste särskilt de börsrättsliga reglerna beaktas.

4.     Den oberoende tillsynsmyndigheten ska inom ramen för lämpliga bestämmelser om konfidentialitet ha tillgång till all information som den behöver för sin verksamhet.

Artikel 7

Ny infrastruktur

Medlemsstaterna ska se till att flygplatsens ledningsenhet samråder med flygplatsanvändarna innan planerna för nya infrastrukturprojekt slutgiltigt fastställs. Flygplatsens ledningsenhet får inom högst fem år innan investeringen ska genomföras säkra sina intressen genom förfinansiering när flygplatsavgifterna fastställs.

Flygplatsens ledningsenhet kan förfinansiera nya infrastrukturprojekt genom att höja flygplatsavgifterna under förutsättning att

a)	flygplatsanvändarna öppet informeras om för vilken tidsperiod och hur mycket flygplatsavgifterna ska höjas,

b)	alla tilläggsinkomster uteslutande används för den planerade infrastrukturen,

c)	alla officiella tillstånd har erhållits .

Artikel 8

Kvalitetsnormer

1.    För att säkerställa att verksamheten på flygplatsen fungerar smidigt och effektivt ska medlemsstaterna se till att flygplatsens ledningsenhet och de sammanslutningar (en eller flera) som företräder flygplatsanvändarna vid den flygplatsen inleder förhandlingar i syfte att ingå avtal om de olika servicenivåerna i enlighet med bestämmelserna om differentierade avgifter i artikel 9 som omfattar kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls vid flygplatsterminalen eller flygplatsterminalerna samt noggrannhetsgraden och tidpunkten för den information som flygplatsanvändarna ska lämna om sin planerade verksamhet enligt artikel 6.2, så att flygplatsens ledningsenhet har möjlighet att uppfylla sina skyldigheter. Sådana avtal ska ingås minst en gång vartannat år och anmälas till den oberoende tillsynsmyndigheten i varje medlemsstat.

2.    Om enighet om servicenivån inte uppnås ska medlemsstaterna se till att varje part kan hänskjuta frågan till den oberoende tillsynsmyndigheten.

Artikel 9

Skillnader i avgifter

1.    Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att flygplatsens ledningsenhet ska kunna variera kvaliteten på och omfattningen av enskilda flygplatstjänster, terminaler eller delar av terminaler, för att tillhandahålla skräddarsydda tjänster eller avsätta en terminal eller del av terminal för särskilt ändamål. Nivån på flygplatsavgifterna får differentieras utifrån kvaliteten på och omfattningen av sådana tjänster , men också utifrån miljöprestanda, bullerbelastning eller andra faktorer i allmänhetens intresse, förutsatt att den fastställs på grundval av relevanta och objektiva kriterier som medger insyn .

Medlemsstaterna ska även säkerställa att flygplatserna tar ut samma avgifter för samma tjänster. Flygplatsens ledningsenhet kan bevilja flygplatsanvändare avgiftsförmåner beroende på kvaliteten på den tjänst som utnyttjas, förutsatt att den berörda förmånen är tillgänglig för samtliga flygplatsanvändare till öppna och objektiva villkor som offentliggjorts. Den kan bevilja en förmån till användare som öppnar nya rutter, förutsatt att den berörda förmånen beviljas på ett offentligt och icke-diskriminerande sätt och erbjuds samtliga flygplatsanvändare på samma villkor, i enlighet med EG:s konkurrenslagstiftning.

2.    Medlemsstaterna ska se till att varje flygplatsanvändare som önskar utnyttja de skräddarsydda tjänsterna eller få en terminal eller del av terminal avsatt för särskilt ändamål, ska få tillgång till dessa tjänster och denna terminal eller del av terminal.

Om fler användare än vad som är möjligt av kapacitetsskäl önskar få tillgång till de skräddarsydda tjänsterna eller en terminal eller del av terminal som avsatts för särskilda ändamål, ska tillgången fastställas på grundval av relevanta, objektiva, öppet redovisade och icke-diskriminerande kriterier.

Artikel 10

Avgifter för luftfartsskydd

Avgifter för luftfartsskydd får endast användas för att täcka kostnaderna för luftfartsskyddet och får inte vara högre än kostnaderna. Avgifterna för luftfartsskyddet får inte ge vinst. Kostnaderna ska fastställas i enlighet med principerna om ekonomisk effektivitet och effektiv drift samt de redovisnings- och värderingsregler som är allmänt vedertagna i varje medlemsstat. Medlemsstaterna ska se till att kostnaderna fördelas rättvist mellan de olika användargrupperna på de olika flygplatserna. Medlemsstaterna ska dock se till att särskild hänsyn tas till

—	kostnaderna för att finansiera hjälpmedel och anläggningar som används för skyddsåtgärder, inklusive rimlig värdeminskning för dessa hjälpmedel och anläggningar,

—

utgifterna för personal sysselsatt med luftfartsskydd och skyddsåtgärder , med undantag för skärpta säkerhetsåtgärder som införts för en kortare tid; sådana åtgärder som med stöd av nationell lagstiftning vidtagits utgående från en särskild riskbedömning och medfört tilläggsutgifter ska inte omfattas av detta direktiv ,

—	bidrag och subventioner som beviljats av myndigheterna för luftfartsskyddsändamål.

Inkomsterna från avgifter för luftfartsskydd som tas ut vid en flygplats får endast användas för att täcka kostnaderna för luftfartsskyddet på den flygplats där avgiften togs ut. I samband med flygplatsnätverk får inkomsterna från avgifter för luftfartsskydd endast användas för att täcka kostnaderna för luftfartsskyddet på flygplatser som ingår i nätverket.

Artikel 11

Kostnader för längre gående skyddsåtgärder

Medlemsstaterna ska stå för kostnaderna för genomförandet av skyddsåtgärder som går längre än de minimiåtgärder som fastställts med stöd av förordning (EG) nr 2320/2002.

Artikel 12

Oberoende tillsynsmyndighet

1.    Medlemsstaterna ska utse eller inrätta en oberoende enhet som sin oberoende nationella tillsynsmyndighet för att säkerställa en korrekt tillämpning av de åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv och för att säkerställa att de uppgifter som den tilldelats enligt artiklarna 5 och 8 utförs . Det kan röra sig om samma enhet som den som medlemsstaterna anförtrott tillämpningen av de ytterligare regleringsåtgärder som avses i artikel 1.2, inbegripet godkännande av avgiftssystemet och/eller nivån på avgifterna, under förutsättning att den enheten uppfyller kraven i punkt 3 i denna artikel.

2.     Den oberoende nationella tillsynsmyndigheten kan under sin tillsyn delegera genomförandet av bestämmelserna eller delar av bestämmelserna i detta direktiv till regionala oberoende tillsynsmyndigheter under förutsättning att genomförandet sker enligt samma normer. Den oberoende nationella tillsynsmyndigheten ska även framledes ansvara för att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas på rätt sätt. Bestämmelserna i punkt 3 ska också tillämpas på oberoende regionala tillsynsmyndigheter.

3   . Medlemsstaterna ska garantera den oberoende tillsynsmyndighetens oberoende genom att säkerställa att den är rättsligt åtskild och verksamhetsmässigt oberoende från varje ledningsenhet och lufttrafikföretag. Medlemsstater som behåller äganderätten till eller kontrollen över flygplatser, ledningsenheter eller lufttrafikföretag ska säkerställa att tillsynsverksamheten organisatoriskt sett är helt åtskild från sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll. Medlemsstaterna ska säkerställa att den oberoende tillsynsmyndigheten utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet redovisat sätt.

4   . Medlemsstaterna ska meddela kommissionen den oberoende nationella tillsynsmyndighetens namn och adress, de uppgifter och ansvarsområden som den anförtrotts och de åtgärder som vidtagits för att följa bestämmelserna i punkt 3.

5   . När den oberoende tillsynsmyndigheten utreder om en ändring av strukturen för eller nivån på flygplatsavgifter, av det slag som avses i artikel 5, är berättigad har den rätt att från de berörda parterna begära den information som är nödvändig för beslutet och skyldighet att samråda med de berörda parterna och eventuella övriga parter som kan påverkas därav för att nå fram till ett beslut. Myndigheten ska fatta sitt beslut så fort detta är praktiskt möjligt inom tre månader efter att den mottagit klagomålet och ska offentliggöra det motiverade beslutet . Tillsynsmyndighetens beslut ska ha bindande verkan.

6   . Den oberoende tillsynsmyndigheten ska offentliggöra en årsrapport om sin verksamhet.

Artikel 13

Rapportering och översyn

1.    Kommissionen ska lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv tillsammans med en bedömning av de framsteg som gjorts för att uppnå dess mål senast … (8), vid behov tillsammans med förslag till lämpliga åtgärder.

2.    Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta vid tillämpningen av detta direktiv, särskilt i fråga om inhämtningen av de uppgifter som behövs för utarbetandet av den rapport som avses i punkt 1.

Artikel 14

Genomförande

1.    Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast … (9)*. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs.

2.    Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 15

Ikraftträdande och adressater

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)   EUT C 10, 15.1.2008, s. 35.

(2)   EUT C 305, 15.12.2007, s. 11.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 januari 2008.

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 1794/2006 av den 6 december 2006 om ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster (EUT L 341, 7.12.2006, s. 3).

(5)  Rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen (EGT L 272, 25.10.1996, s. 36). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(6)   EUT L 204, 26.7.2006, s. 1.

(7)   EGT L 355, 30.12.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 849/2004 (EUT L 158, 30.4.2004, s. 1. Rättad version i EUT L 229, 29.6.2004, s. 3).

(8)  Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(9)  18 månader efter offentliggörandet av det här direktivet.